• No results found

KARRIÄRUPPFÖLJNINGSRAPPORT OM MAGISTRAR UTEXAMINERADE VID BIO- OCH MILJÖVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID HELSINGFORS UNIVERSITET

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "KARRIÄRUPPFÖLJNINGSRAPPORT OM MAGISTRAR UTEXAMINERADE VID BIO- OCH MILJÖVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID HELSINGFORS UNIVERSITET"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

KARRIÄRUPPFÖLJNINGSRAPPORT OM MAGISTRAR UTEXAMINERADE

2003-2013 VID

BIO- OCH MILJÖVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID HELSINGFORS

UNIVERSITET

Eric Carver

Strategiskt stöd för undervisningen

Tuukka Kangas

Informations- och analystjänster för ledningen

Helsingfors universitet 27.9.2019.

(2)

• Baskunskap om universitetens karriäruppföljningsenkäter

• Beskrivning av rapporten

• Resultatet från karriäruppföljningsenkäterna för dem som utexaminerats från bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Studenter som utexaminerats 2003–2013:

Karriäruppföljningsenkäternas respondenter

Arbetsmarknadssituationen 5 år efter utexaminering för dem som utexaminerats 2013

Nyckeltal från fem år i arbetslivet (beskrivning av karriären, företagsamhet, arbetslöshet)

Förhållande mellan arbete och utbildning (motsvarighet mellan arbete och utbildningsnivå, belåtenhet med examen)

Faktorer som påverkar sysselsättningen samt arbetslivets kompetensbehov

2

INNEHÅLL

(3)

UNIVERSITETENS

KARRIÄRUPPFÖLJNING

• Nationella karriäruppföljningsenkäter:

• karriäruppföljning av magistrar 5 år efter utexaminering

• karriäruppföljning av doktorer 2–3 år efter utexaminering (de nyaste enkäterna 3 år)

• Universitetens nätverk för arbetslivs- och karriärtjänster Aarresaari ansvarar för enkäterna, universiteten ansvarar för utnyttjandet av sitt material

• Materialet på Töissä.fi baserar sig på karriäruppföljningar: http://www.toissa.fi/

• Tilläggsinformation om karriäruppföljningar: https://www.aarresaari.net/uraseuranta

• Nyaste materialet om magistrar: utexaminerade 2013 (svar 10–11/2018)

• Nyaste materialet om doktorer: utexaminerade 2015 (svar 10–11/2018)

12/11/2019 3

(4)

INSAMLING AV DATA GENOM

KARRIÄRUPPFÖLJNINGSENKÄTERNA

Karriäruppföljningsenkäterna skickas till alla som ingår i målgruppen.

Till målgruppen för karriäruppföljningen om magistrar hör alla som avlagt en högre högskoleexamen samt de som avlagt farmaceut- och barnträdgårdslärarexamen.

Karriäruppföljningsenkäten för doktorer skickas till alla doktorer i målgruppen.

Uppgifterna om de utexaminerade hämtas från den nationella databasen VIRTA (dit data samlas från universitetens studieregister).

Respondenternas bakgrundsuppgifter kompletteras med data ur universitetens studieregister (huvudämne, utbildningsprogram, institution, fakultet).

Adressuppgifter hämtas från befolkningsregistret.

2018 skickades enkäterna per textmeddelande (om telefonnumret fanns tillgängligt) eller per post (om numret inte fanns).

Dessutom skickade universiteten enkäten per e-post till dem som fanns i alumnregistret och tillhörde målgruppen.

Datainsamlingen utfördes nationellt och centraliserat av Tammerfors universitets statistiktjänst TUPA och CSC – IT- centret för vetenskap, i samarbete med karriäruppföljningsgruppen vid universitetens nätverk för arbetslivs- och karriärtjänster Aarresaari.

Svaren behandlas konfidentiellt och resultaten rapporteras så att enskilda respondenter inte kan identifieras.

4

(5)

KARRIÄRUPPFÖLJNINGSVERKSAMHETEN VID HELSINGFORS UNIVERSITET

• Uppgifterna som samlas in genom karriäruppföljningsenkäter utnyttjas vid Helsingfors universitet bland annat för att utveckla utbildningen, i studenthandledningen, i karriärvägledningen och i forskningssyfte.

• Vid HU har karriäruppföljningen sedan 2016 ordnats som ett samarbete mellan flera enheter. Ansvaret för koordinering av verksamheten har tidigare legat hos Karriärservicen, men sedan början av 2019 är det Strategiskt stöd för undervisningen som ansvarar för koordineringen.

• I HU:s karriäruppföljningsgrupp för läsåret 2018–2019 ingår

Eric Carver, Strategiskt stöd för undervisningen

Tuukka Kangas, Informations- och analystjänster för ledningen

Miika Mertanen, Karriärservicen

Erkki Raulo, Forskningsservice

Kati Salmivaara, Kommunikation

Dessutom deltar följande och bidrar med sin expertis: Centret för universitetspedagogik HYPE (Tarja Tuononen), studieregistret och teamet för alumnrelationer vid Kommunikation och samhällsrelationer.

5

(6)

Eric Carver

Helsingfors universitet

Strategiskt stöd för undervisningen 6

ANVÄNDNING AV KARRIÄRUPPFÖLJNINGAR FÖR

UTVECKLING AV UTBILDNINGEN (T.EX. ENKÄTERNA OM MAGISTRAR)

200X–2013 Studier vid universitetet

Hösten 2018 enkät

Jämförs med

prognosinformation 1. Megatrender 2. Möjliga

framtidsscenarier

3. universitetets vision av utbildningen

Bör analyseras i en föränderlig kontext:

Universitetsutbildningens utveckling, ekonomins och arbetsmarknadens utveckling…

Jfr kursrespons, kandidatrespons, HowULearn

2013–2018

Magisterns tidiga karriär

(5 år efter utexaminering)

(7)

OM KARRIÄRUPPFÖLJNINGS- RAPPORTENS INNEHÅLL

• Fokus på rapportering av resultaten för den nyaste karriäruppföljningsenkäten (genomförd hösten 2018).

• Målgruppen för den riksomfattande karriäruppföljningen var alla som hade avlagt en högre högskoleexamen, farmaceutexamen eller barnträdgårdslärarexamen år 2013.

• I rapporten används också svar från tidigare karriäruppföljningsenkäter (utexaminerade 2003–2012) för jämförelse.

• Vid Helsingfors universitet används i resultatrapporteringen den fakultetsindelning som trädde i kraft 2017.

Psykologerna och logopederna ingår alltså i Medicinska fakulteten, medan de som utexaminerats från ämnena fonetik och kognitionsvetenskap räknas till Humanistiska fakulteten.

• När fakulteterna jämförs är det viktigt att observera att barnträdgårdlärare och farmaceuter med lägre högskoleexamen ingår i fakulteternas siffror.

• I rapporten på universitetsnivå jämförs fakulteterna sinsemellan, medan rapporterna på fakultetsnivå jämför de olika vetenskapsområdena.

• I enkäten för dem som utexaminerats 2013 var skillnaderna i svarsprocenten stora mellan fakulteterna.

Procenten låg på 34 %–58 %.

7

(8)

ATT BEAKTA I

RAPPORTENS GRAFER

• I rapporteringen om arbetsgivarsektorn och det huvudsakliga arbetets karaktär används en modell där endast de 4–6 största klasserna bland svarsalternativen visas. Alla andra svar finns i kategorin övriga.

Lösningen underlättar tolkningen av graferna och de centralaste svarsalternativen.

• I rapporteringen på universitetsnivå om magistrar används huvudsakligen endast resultat från den nyaste enkäten. I rapporterna på fakultetsnivå summeras svaren från 2011, 2012 och 2013. Detta möjliggör en mera finfördelad rapportering om resultaten inom utbildningsområden med färre utexaminerade och respondenter årligen.

• I de grafer på universitetsnivå och forskarskolenivå som finns i rapporten om doktorer ingår huvudsakligen endast data om dem som utexaminerats 2015. I rapporteringen på fakultetsnivå används huvudsakligen data om dem som utexaminerats 2014–2015.

• I rapporteringen om de sex- och sjugradiga frågorna buntas svarsalternativen 4–6 ihop (helt av samma

åsikt, av samma åsikt, delvis av samma åsikt). Samma princip har använts också när svaren har grupperats för jämförelse mellan fakulteter och vetenskapsområden.

12/11/2019

Presentation Name / Firstname Lastname 8

(9)

FÖRKLARINGAR

Symbol Betydelse

Antalet har stigit från föregående enkät och förändringen är statistiskt markant

Antalet har stigit från föregående enkät men förändringen är inte statistiskt markant

Ingen förändring har skett mellan enkäterna

Antalet har sjunkit från föregående enkät men förändringen är inte statistiskt markant

Antalet har sjunkit från föregående enkät och förändringen är statistiskt markant

(10)

SVARSPROCENTEN 1/2

Examensår

(året då enkäten genomförts)

Bio- och miljöveten-

skapliga

Veterinär-

medicinska Farmaceutiska Medicinska

Matematisk- naturveten-

skapliga

Agrikultur- forstveten-

skapliga Totalt 2003

(2008) 83 (71 %) 33 (56 %) 131 (53 %) 116 (63 %) 149 (58 %) 117 (53 %) 1478 (56 %)

2005

(2010) 72 (52 %) 30 (63 %) 104 (55 %) 96 (54 %) 153 (53 %) 83 (43 %) 1305 (51 %)

2007

(2012) 69 (48 %) 26 (63 %) 100 (47 %) 110 (49 %) 170 (53 %) 107 (51 %) 1425 (50 %)

2009

(2014) 29 (54 %) 32 (53 %) 70 (40 %) 75 (38 %) 72 (42 %) 40 (44 %) 794 (45 %)

2011

(2016) 39 (36 %) 21 (55 %) 47 (26 %) 63 (30 %) 120 (44 %) 75 (39 %) 917 (38 %)

2012

(2017/18) 65 (52%) 21 (47%) 71 (32%) 68 (32%) 131 (42%) 86 (38%) 1109 (40%)

2013

(2018) 72 (58 %) 28 (42 %) 70 (34 %) 91 (38 %) 132 (42 %) 116 (43 %) 1242 (42 %)

Totalt

430 191 593 619 927 624 8271

(11)

SVARSPROCENTEN 2/2

Examensår

(året då enkäten

genomförts) Humanistiska Pedagogiska Juridiska Teologiska

Statsveten-

skapliga Totalt

2003

(2008) 261 (49 %) 243 (63 %) 110 (50 %) 62 (56 %) 173 (52 %) 1478 (56 %)

2005

(2010) 217 (48 %) 187 (51 %) 90 (45 %) 85 (52 %) 188 (53 %) 1305 (51 %)

2007

(2012) 244 (48 %) 216 (52 %) 111 (42 %) 85 (50 %) 187 (54 %) 1425 (50 %)

2009

(2014) 149 (47 %) 115 (48 %) 76 (42 %) 43 (43 %) 93 (48 %) 794 (45 %)

2011

(2016) 162 (40 %) 119 (39 %) 82 (34 %) 52 (42 %) 137 (41 %) 917 (38 %)

2012

(2017/18) 214 (43 %) 176 (46%) 68 (29%) 65 (42%) 144 (40%) 1109 (40%)

2013

(2018) 239 (42 %) 169 (45 %) 89 (34 %) 70 (42 %) 166 (47 %) 1242 (42 %)

Totalt

1486 1224 627 462 1088 8271

(12)

KLASSIFICERING AV SVAR

Kategori Statistikcentralens 6- siffriga utbildningskod

Gamla huvudämnen

Biologi 742701 Ekologi och evolutionsbiologi, fysiologi, fysiologi och neurovetenskap, fysiologisk zoologi, fysiologisk

botanik, hydrobiologi, växtbiologi, morfologisk- ekologisk zoologi, genetik, systematisk-ekologisk botanik, allmän mikrobiologi, miljöbiologi

Biokemi ja –teknik 742702 Biokemi, bioteknik Miljövetenskaper 742703, 762203,

762203

Fiskerivetenskap, limnologi, miljöekologi,

miljöförändring och miljöpolitik, miljövårdsvetenskap,

akvatiska vetenskaper

(13)

SVARSPROCENTEN

Examensår

(året då enkäten genomförts)

Bio- och miljövetens- kapliga fakulteten

Biokemi ja –

teknik Biologi Miljöveten-

skaper

Helsingin yliopisto

2003

(2008) 83 (71 %) 11 (46 %) 52 (60 %) 20 (286 %) 1478 (56 %)

2005

(2010) 72 (52 %) 17 (71 %) 40 (49 %) 15 (47 %) 1305 (51 %)

2007

(2012) 69 (48 %) 11 (48 %) 42 (44 %) 16 (64 %) 1425 (50 %)

2009

(2014) 29 (54 %) 6 (50 %) 18 (55 %) 5 (56 %) 794 (45 %)

2011

(2016) 39 (36 %) 4 (27 %) 27 (35 %) 8 (47 %) 917 (38 %)

2012

(2017/18) 66 (52%)* 12 (52 %) 36 (48 %) 17 (61 %) 1109 (40%)

2013

(2018)

72 (58 %) 13 (57 %) 42 (56 %) 17 (65 %) 1242 (42 %) Totalt

430 74 (51 %) 257 (49 %) 98 (68 %) 8271

*

Heltalet matchar inte på grund av ofullständiga data.

(14)

RESPONDENTERNA

• Av respondenterna var 81 % kvinnor (av de utexaminerade 77 %)

• Av respondenterna var 93 % finska medborgare (av de utexaminerade 89 %)

• Respondenternas medelålder vid utexaminering var 28 år (de utexaminerades

medelålder var 28 år)

(15)

ARBETSMARKNADSSITUATIONEN 5 ÅR EFTER UTEXAMINERING FÖR DEM SOM

UTEXAMINERATS 2013

• 85 % sysselsatta, 4 % arbetslösa och 11 % utanför arbetskraften

• De sysselsattas andel av arbetskraften 95 %

• De största arbetsgivarsektorerna

Företag totalt 30 % Universitet 29 %

Kommuner/samkommuner 14 % Staten 13 %

• Yleisin pääasiallinen työn luonne

Forskning 44 %

• Månatlig medianlön 3 000 euro

(16)

ARBETSMARKNADSSITUATION NÄR ENKÄTEN GENOMFÖRDES BLAND RESPONDENTERNA

UTEXAMINERADE 2013

Andel [%] Bio- och

miljövetenskapliga fakulteten

(N = 71)

HU

(N = 1228)

Alla universitet (N = 5843)

Andra universitet (N = 4615)

Alla universitet, naturvetenskap

(N=626)

Permanent heltidsanställning 31 % 56 % 63 % 65 % 53 %

Tidsbunden heltidsanställning 38 % 20 % 17 % 16 % 25 %

Deltidsanställning 4 % 5 % 3 % 3 % 3 %

Självständig

företagare/yrkesutövare/frilans

3 % 3 % 4 % 4 %

2 %

Flera samtidiga anställningar 1 % 2 % 1 % 1 % 1 %

Arbete med stipendium 6 % 3 % 1 % 1 % 4 %

Familjeledig (från anställning) 1 % 4 % 5 % 5 % 2 %

Sysselsatt/arbetspraktik 0 % 0,1 % 0,1 % 0,1 % 0,2 %

Sysselsatta totalt 85 % 93 % 94 % 95 % 89 %

Arbetslösa arbetssökande 4 % 2 % 2 % 2 % 3 %

Arbetskraftsutbildning eller motsvarande

0 % 0,3 % 0,3 % 0,2 %

1 %

Arbetslösa totalt 4 % 2 % 2 % 2 % 4 %

Studier på heltid 6 % 3 % 2 % 2 % 5 %

Familjeledig (ingen anställning) 6 % 2 % 2 % 1 % 2 %

Utanför arbetskraften 0 % 0 % 0,02 % 0,02 % 0,2 %

Annat 0 % 0,7 % 1 % 1 % 0,2 %

Utanför arbetskraften totalt 11 % 5 % 5 % 4 % 7 %

(17)

ARBETSMARKNADSSITUATION NÄR ENKÄTEN GENOMFÖRDES BLAND RESPONDENTERNA

UTEXAMINERADE 2013

Andel [%] BIO-

&

MILJ.

(71)

VET.

MED.

(28)

FARM.

(69)

HUM.

(235)

PEDA.

(168)

MEDI.

(89)

AGR.

FORST.

(115)

MAT.

NAT.

(131)

JURI.

(89)

TEOL.

(68)

STATS.

(165)

HU (1228)

Permanent heltidsanställning 31 % 43 % 64 % 50 % 64 % 37 % 60 % 58 % 71 % 59 % 63 % 56 %

Tidsbunden heltidsanställning 38 % 18 % 12 % 17 % 14 % 34 % 18 % 24 % 14 % 22 % 22 % 20 %

Deltidsanställning 4 % 18 % 9 % 6 % 2 % 15 % 3 % 3 % 1 % 6 % 0,6 % 5 %

Självständig företagare/yrkesutövare/frilans 3 % 11 % 0 % 4 % 2 % 2 % 7 % 0,8 % 2 % 2 % 3 % 3 %

Flera samtidiga anställningar 1 % 4 % 1 % 3 % 0 % 2 % 0 % 0,8 % 1 % 2 % 2 % 2 %

Arbete med stipendium 6 % 0 % 0 % 4 % 0,6 % 1 % 4 % 5 % 0 % 3 % 2 % 3 %

Familjeledig (från anställning) 1 % 7 % 7 % 5 % 10 % 8 % 2 % 2 % 7 % 0 % 0,6 % 4 %

Sysselsatt/arbetspraktik 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0,8 % 0 % 0 % 0 % 0,1 %

Sysselsatta totalt 85 % 100 % 93 % 89 % 93 % 99 % 93 % 93 % 96 % 93 % 94 % 93 %

Arbetslösa arbetssökande 4 % 0 % 0 % 5 % 0 % 0 % 2 % 0,8 % 0 % 2 % 1 % 2 %

Arbetskraftsutbildning eller motsvarande 0 % 0 % 0 % 0,4 % 0 % 0 % 0,9 % 0,8 % 0 % 0 % 0,6 % 0,3 %

Arbetslösa totalt 4 % 0 % 0 % 6 % 0 % 0 % 3 % 2 % 0 % 2 % 2 % 2 %

Studier på heltid 6 % 0 % 6 % 3 % 2 % 0 % 2 % 3 % 2 % 2 % 2 % 3 %

Familjeledig (ingen anställning) 6 % 0 % 0 % 2 % 5 % 1 % 1 % 0,8 % 0 % 3 % 2 % 2 %

Utanför arbetskraften 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 %

Annat 0 % 0 % 1 % 0,4 % 0,6 % 0 % 2 % 0 % 2 % 2 % 0 % 0,7 %

Utanför arbetskraften totalt 11 % 0 % 7 % 6 % 7 % 1 % 4 % 4 % 5 % 6 % 6 % 5 %

(18)
(19)
(20)
(21)
(22)
(23)

• Alternativen som bäst beskriver karriären efter utexaminering:

• Flera olika arbetsgivare, visstidsanställningar eller uppdrag eller arbete med stipendium. Inga nämnvärda avbrott 39 %

• Flera olika arbetsgivare eller arbetsuppgifter och mellan dem avbrott, studier eller arbetslöshetsperioder 22 %

• Utan avbrott anställd av samma arbetsgivare eller som företagare sedan jag utexaminerades 21 %

• 51 % har upplevt arbetslöshet efter utexaminering

• 21 % av respondenterna har varit företagare, frilansar eller yrkesutövare

23

UTEXAMINERADE 2013

NYCKELTAL FEM ÅR EFTER UTEXAMINERING

(24)
(25)
(26)
(27)
(28)
(29)
(30)

Fakultet (antalet respondenter)

Har varit arbetslösa

Har varit företagare/

frilansar/yrkesutövare

Har genomfört vetenskapliga påbyggnads-

studier

Har genomfört studier med sikte på annan högskoleexamen Bio- och miljövetenskapliga

(69–72) 51 % 21 % 36 % 14 %

Veterinärmedicinska (27–28) 15 % 75 % 18 % 7 %

Farmaceutiska (60–70) 19 % 4 % 11 % 17 %

Humanistiska (230–239) 43 % 37 % 18 % 10 %

Pedagogiska (158–169) 20 % 15 % 6 % 11 %

Medicinska (81–91) 11 % 20 % 18 % 4 %

Agrikultur-forstvetenskapliga (110–116) 34 % 23 % 16 % 13 %

Matematisk-naturvetenskapliga

(125–132) 41 % 11 % 27 % 13 %

Juridiska (85–89) 33 % 21 % 9 % 11 %

Teologiska (67–70) 43 % 19 % 9 % 11 %

Statsvetenskapliga (156–166) 35 % 23 % 13 % 13 %

Helsingfors universitet (1179–1242) 33 % 23 % 16 % 11 %

FEM ÅR I ARBETSLIVET, DE SOM

UTEXAMINERATS 2013 ENLIGT FAKULTET

(31)

Frågorna är ställda på en sexgradig skala. I andelen ingår svarsalternativ 4–6 (ganska nöjd – mycket nöjd/delvis av samma åsikt – helt av samma åsikt)

• Arbetets kravnivå motsvarar väl universitetsutbildningen: 72 % av respondenterna

• Kan i sitt nuvarande arbete väl utnyttja de kunskaper och färdigheter som hen lärt sig vid universitetet: 81 %

• Utbildningen gav tillräckliga färdigheter för arbetslivet : 55 %

• Nöjda med examen med tanke på karriären: 67 %

31

FÖRHÅLLANDET MELLAN ARBETE OCH UTBILDNING BLAND DEM SOM

UTEXAMINERATS 2013

(32)
(33)
(34)
(35)
(36)
(37)
(38)
(39)

Fakultet (antalet respondenter)

Kravnivån på arbetet motsvarar väl universitets- utbildningen*

Kan i sitt nuvarande arbete väl utnyttja de kunskaper och färdigheter som hen lärt sig vid universitetet*

Utbildningen gav tillräckliga färdigheter för arbetslivet*

Nöjda med examen med tanke på karriären*

Bio- och miljövetenskapliga

(64–71) 72 % 81 % 55 % 67 %

Veterinärmedicinska (28) 93 % 100 % 86 % 96 %

Farmaceutiska (60–70) 74 % 79 % 81 % 91 %

Humanistiska (224–238) 76 % 79 % 52 % 74 %

Pedagogiska (168–169) 84 % 86 % 68 % 82 %

Medicinska (89–91) 93 % 96 % 81 % 95 %

Agrikultur-forstvetenskapliga (115–

116) 72 % 79 % 57 % 76 %

Matematisk-naturvetenskapliga

(127–131) 85 % 87 % 66 % 85 %

Juridiska (89) 92 % 90 % 56 % 97 %

Teologiska (69–70) 77 % 77 % 67 % 71 %

Statsvetenskapliga (160–166) 83 % 85 % 57 % 80 %

Helsingfors universitet (1202–1237) 81 % 84 % 63 % 81 %

FÖRHÅLLANDET MELLAN ARBETE OCH

UTBILDNING, DE SOM UTEXAMINERATS 2013

ENLIGT FAKULTET

(40)

• De viktigaste faktorerna som främjar sysselsättning*

• Förmåga att berätta om egna färdigheter 86 %

• Ämneskombinationen i din examen 71 %

• Annan arbetserfarenhet 64 %

• Tärkeimmät nykyisessä työssä tarvittavat osaamisalueet ovat:

• Förmåga att lära och tillägna sig nytt

• Problemlösningsfärdigheter

• Självstyrning/initiativförmåga

• Färdigheter i informationssökning

• Stresstålighet

12/11/2019

*I denna genomgång har man buntat ihop svarsalternativen 4–6 (4 = ganska viktig, 5 = viktig, 6 = mycket viktig).

40

FAKTORER SOM PÅVERKAR

SYSSELSÄTTNINGEN SAMT ARBETSLIVETS KOMPETENSBEHOV, DE SOM

UTEXAMINERATS 2013

(41)
(42)

FAKTORER SOM PÅVERKAR SYSSELSÄTTNINGEN,

DE SOM UTEXAMINERATS 2013

BIO- &

MILJ.

VET.

MED.

FARM. HUM. PEDA. MEDI. AGR.

FORST.

MAT.

NAT.

JURI. TEOL. STATS. HU

Förmåga att berätta om

sitt kunnande 86 % 67 % 77 % 78 % 87 % 62 % 81 % 87 % 87 % 66 % 89 % 81 %

Annan arbetserfarenhet 64 % 46 % 54 % 67 % 66 % 46 % 64 % 55 % 84 % 69 % 74 % 65 %

Ämneskombinationen i

examen 71 % 25 % 43 % 57 % 58 % 36 % 52 % 74 % 35 % 49 % 54 % 54 %

Kontakter/kontaktnätverk 59 % 43 % 43 % 51 % 45 % 33 % 57 % 47 % 44 % 51 % 58 % 49 %

Praktik 48 % 39 % 69 % 40 % 38 % 56 % 46 % 48 % 51 % 34 % 57 % 47 %

Övriga studier/utbildningar 46 % 21 % 43 % 42 % 49 % 17 % 33 % 29 % 28 % 41 % 31 % 36 %

Internationell erfarenhet 38 % 29 % 9 % 33 % 17 % 6 % 33 % 20 % 27 % 23 % 35 % 26 %

Organisationsarbete/hobb

yer 33 % 21 % 11 % 22 % 23 % 9 % 28 % 15 % 15 % 33 % 27 % 22 %

Aktivitet/profilering i

sociala medier 20 % 4 % 7 % 14 % 7 % 2 % 24 % 13 % 5 % 13 % 19 % 13 %

Svarsalternativ på en 6-stegs skala 4-6 (ganska viktigt / viktigt / mycket viktigt). Färgdiagrambas: Skillnaden till den totala

universitetsandelen är antingen 10% (om universitetsandelen är över 50%) eller 20% (om universitetsandelen är mindre än 50%).

(43)

FAKTORER SOM PÅVERKAR SYSSELSÄTTNINGEN,

DE SOM UTEXAMINERATS 2011-2013

Bio- och miljövetens-

kapliga fakulteten

Biokemi ja –

teknik Biologi Miljöveten-

skaper

Helsingin yliopisto

Förmåga att berätta om sitt kunnande 80 % 83 % 78 % 81 % 81 %

Annan arbetserfarenhet 66 % 83 % 62 % 62 % 67 %

Ämneskombinationen i examen 68 % 76 % 70 % 58 % 56 %

Kontakter/kontaktnätverk 58 % 55 % 54 % 67 % 51 %

Praktik 48 % 62 % 41 % 55 % 47 %

Övriga studier/utbildningar 41 % 55 % 40 % 33 % 36 %

Internationell erfarenhet 29 % 31 % 27 % 33 % 25 %

Organisationsarbete/hobbyer 28 % 17 % 28 % 36 % 24 %

Aktivitet/profilering i sociala medier 17 % 10 % 19 % 12 % 13 %

Svarsalternativen 4-6 (ganska viktigt/viktigt/mycket viktigt) på skalan 1-6.

Färgdiagrambas: Skillnaden till fakultetsandelen är antingen 15% (om fakultetsandelen är över 50%) eller 25% (om fakultetsandelen är mindre än 50%).

(44)

https://hyurapalvelut.shinyapps.io/osaamistutka/

(45)

12/11/2019

Eric Carver Tarja Tuononen

Strategiskt stöd för undervisningen Centret för universitetspedagogik (HYPE)

Helsingfors universitet Helsingfors universitet 45

CENTRALA UTVECKLINGSTEMAN INOM UNIVERSITETSUTBILDNING I LJUSET AV KARRIÄRUPPFÖLJNINGSENKÄTEN

 HAR BEAKTATS ÄVEN TIDIGARE I UTVECKLINGEN AV UTBILDNINGEN, T.EX. I SAMBAND MED UTBILDNINGSREFORMEN 2016

1. Universitetspedagogik som stöder utvecklingen av självstyrning - Planering av den egna verksamheten, utvärdering och reflektioner - Självstyrning och initiativförmåga

- Förmåga att lära och tillägna sig nytt, tillämpa kunskaperna och klä kunskaperna i ord - Färdigheter att känna igen, hantera och tygla stress

2. Pedagogiska lösningar som stöder utvecklingen av överförbara nyckelfärdigheter inom arbete som expert - Samarbetsförmåga, förmåga att uppträda och att nätverka

- Organisations- och förhandlingsförmåga, projekthantering

3. Utökat stöd för studenternas karriärplanering inom utbildningsprogrammen (undervisning och handledning)

- Förmåga att identifiera och klä sina kompetenser i ord och berätta om dem ( samband med sysselsättning, se Tuononen 2019) - Kännedom om det föränderliga arbetslivet och olika karriäralternativ

4. Stärkt koppling mellan utbildning och arbetsliv

- Praktik som ingår i studierna, projektstudier, alumnverksamhet, annat samarbete med organisationer i arbetslivet

.

Tuononen, Tarja (2019): Employability of university graduates. The role of academic competences, learning and work experience in the successful transition from university to working life. Helsinki Studies in Education, 46. Helsinki: Unigrafia. http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-5123-0

References

Related documents

d) Korspriselasticiteten för efterfrågan beräknas så att den absoluta förändringen av den efterfrågade mängden av produkt x delas med den absoluta förändringen av vara y.

Samtidigt som den svenska arbetslösheten ökat, i synnerhet antalet långtidsarbets- lösa, har arbetsgivare svårt att rekrytera den personal de behöver. En förklaring är att

Genom att rikta fokus på ledarskap inom den tredje sektorns barnskyddsorganisationer har min strävan varit att bidra med sådan kunskap som behövs för att kunna stöda ledarskap

Skriv ut mellanskedena för dina lösningar. Överskrid inte det givna utrymmet för svar!.. c) Det postindustriella samhället

I fallet har det alltså varit möjligt att utesluta allmänheten från förhand- lingen då Dennis D hördes, men däremot knappast att hålla hela huvudförhandlingen inom stängda

Respondenter som upplevt sitt arbete som belastande eller till exempel varit utbrända är ofta kritiska i sin bedömning av de färdigheter som utbildningen gett för arbetet. Till

Länge hade två separata moralkoder existerat för kvinnor och män; medan männen till en viss grad tilläts dricka, ligga runt och njuta av livet skulle kvinnorna sitta

f3—231889.. denna examen men som ej ingått i vederbörandes lärarinneexamen. Med hänsyn till vad överstyrelsen anfört rörande seminarieelevernas allmänbildning, förmåga av