Plats och tid Sammanträdesrum Aktivisten, Gnistan Gullänget, kl. 13:00-16:20.
Beslutande
Tjänstgörande ersättare
Anna Belle Strömberg Ordförande
Marianne Westin Omsorgsnämnden Susanne Sturk, -14:15 Humanistiska nämnden Anna Sundberg Kultur- och fritidsnämnden Lena Kvarnström Kommunstyrelsen
Åke Forsberg PRO
Christer Nyberg PRO
Rolf Lindström PRO
Ann-Sofie Ingman PRO
Åke Persson PRO
Gunilla Rödin SKPF
Else-Marie Backman SKPF John-Erik Westman, -15:05 SPF Per-Mathis Nyberg SPF
Doris Hamberg, -15:50 Omsorgsnämnden
John Nilsson Samhällsbyggnadsnämnden
Justerare Plats och tid
Sekreterare Paragrafer 27-33
Eva Isaksson
Ordförande
Anna-Belle Strömberg (S)
Justerare
Rolf Lindström
BEVIS
Justeringen har tillkännagivits genom anslag Instans
Sammanträdesdatum
Anslaget sätts upp Anslaget tas ned
Förvaringsplats för protokollet
Kommunala pensionärsrådet 27 augusti 2015 1 (10)
Just. Delges
Ej tjänstgörande Ulla Grundberg-Larsson Omsorgsnämnden ersättare Gunilla Kallin Kultur- och fritidsnämnden
Anna-Greta Strandberg PRO
Gunilla Ljungkrantz PRO
Sven-Erik Johansson PRO
Gunnel Andersson, -15:05 SKPF
Solveig Olsson SKPF
Övriga deltagare Anna Kallin, handläggare bostadsanpassningsbidrag, Omsorgs-
enheten, välfärdsförvaltningen
Anna Reynberg Sjölund, avdelningschef särskilt boende, välfärdsför- valtningen
Fredrik Edlund, fastighetsstrateg kommunledningsförvaltningen Anna-Karin Eriksson, VD, AB Övikshem
Michael Karlström, projektledare konsult- och serviceförvaltningen Arne Wistedt, arkitekt TM-konsult
Ingrid Åström, äldre/anhörigkonsulent, välfärdsförvaltningen Eva Isaksson, sekr.
§ 27 Öppnande, upprop, dagordning, justering
Sammanträdet öppnas av ordföranden. Upprop av närvarande ledamöter och er- sättare förrättas. Förslag till dagordning godkänns. Ordföranden tillsammans med Rolf Lindström justerra protokollet den 7 september kl. 14:00.
Ordförande Anna-Belle Strömberg gratuleras på 50-årsdagen.
§ 28 Information om bostadsanpassningsbidrag
Anna Kallin, handläggare bostadsanpassningsbidrag Omsorgsenheten, informerar om bostadsanpassningsbidrag. Rutiner för handläggning av bostadsanpassnings- bidrag biläggs protokollet.
Inom välfärdsförvaltningen finns det två handläggare för handläggning av bo- stadsanpassningsbidraget.
Bostadsanpassningsbidraget är ett kommunalt bidrag sedan 1993. Tidigare var det staten som handlade bidraget (invaliditetsbidrag). Bidraget lämnas för vissa anpassningar i, och i anslutning till bostaden. Det är bostadens funktion som ska åtgärdas med hjälp av bidraget. Bidraget lämnas till människor som har fysiska, psykiska eller intellektuella funktionshinder och är ett individuellt personligt bi- drag. Det är inte möjligt att söka för generella åtgärder i en byggnad.
Bostadsanpassningen regleras av lagen om bostadsanpassningsbidrag
(1992:1574) som är från 1992. Lagen är för närvarande under revidering. Till- synsmyndighet är Boverket.
Syftet med bostadsanpassningsbidraget är att skapa möjligheter för den enskilde att bo kvar hemma och att leva så självständigt som möjligt. Bidrag kan beviljas för anpassning av bostaden som gör att man klarar av att ta sig in och ut ur bosta- den, förflytta sig inom bostaden, laga mat och sköta hygien. Reglerna anger att det ska vara anpassning av bostadens fasta funktioner.
Grundprinciper för beviljande av bidrag är att skapa självständighet, allas lika rätt, anpassa det som finns, enklaste lösningen samt att alltid prova hjälpmedel i första hand och att därefter ansöka om bidrag. Det kan t.ex. vara att prova en badkarsbräda innan badrummet byggs om med dusch.
Bostadsanpassningsåtgärder
Exempel på bostadsanpassningsåtgärder är att
ta bort trösklar
ta bort badkar
Just. Delges
bredda dörrar
förbättra belysning
installera trapphiss eller automatiska dörröppnare
installera lyftplatta/stoltrapphiss
montera ramper, räcken och ledstänger
installera spistimer Vem kan söka bidrag
Person som har en bestående/långvarig funktionsnedsättning eller delar hus- håll med en person med funktionsnedsättning
Förälder med delad vårdnad om barn med funktionsnedsättning
Person som i sitt hem långvarigt och regelbundet svarar för omvårdnad av en person med funktionsnedsättning
Handläggningstiden är idag ca 3 veckor under förutsättning att alla handlingar finns med. Intyg från arbetsterapeut, sjukgymnast eller läkare måste bifogas.
Medgivande från fastighetsägaren (hyreshus/bostadsrätter) måste finnas för åt- gärden. Det måste också finnas med en fullmakt om man vill att Örnsköldsviks kommun ska utföra åtgärden.
Storleken på bidraget ska täcka 100 procent av beviljad åtgärd. Bidraget lämnas till lägsta godtagbara standard och till en för åtgärden skälig kostnad. Återställ- ningsbidrag kan ansökas av fastighetsägaren för bostadsrätter och hyresrätter om återställningsåtgärderna beräknas överstiga 5 000 kronor och kan vara till hinder för kommande hyresgäst.
De vanligaste åtgärderna är borttagning av trösklar, installation av spisvakter, breddning av dörrar, installation av dörröppnare och ramper. Ca 8 hissar installe- ras per år.
Aluminiumramper, spisvakter och rullstolsförråd återtas och återanvänds.
Välfärdsförvaltningen har tagit fram rutiner för bostadsanpassningsbidrag och dessa har antagits av humanistiska nämnden 21 april 2015, § 68.
För bostadsanpassningsbidrag finns en budget på 11 miljoner kronor och ca 600 ärenden handläggs varje år.
Information om bostadsanpassningsbidrag finns på kommunens hemsida Sökväg:
www.ornskoldsvik.se/byggaboochmiljo/bostaderochoffentligalokaler/bostadsan- passning. Det finns också broschyrer och handläggarna kan informera i
föreningar m.m.
Anna-Belle Strömberg uppmanar representanterna för pensionärsorganisa- tionerna i KPR att sprida informationen om bostadsanpassningstillägg.
§ 29 Information från Länspensionärsrådet
John-Erik Westman SPF Seniorerna informerar från Länspensionärsrådet.
John-Erik Westman påtalar att utifrån vad som varit möjligt att läsa i tidningarna om besparingsförslag för Landstinget kan han ha en del inaktuell information av- seende bland annat länsklinikerna och vet därmed inte riktigt om tanken lever kvar. Det var tänkt att man skulle ha länskliniker med specialister inom olika om- råden och att det skulle byggas upp specialkompetens inom olika områden vid länets sjukhus.
När det gäller primärvården tycker landstingspolitikerna att den fungerar bra.
Landstingspolitikerna har varit på studiebesök vid primärvården i länet. Primär- vården går med 7 procents underskott.
Länspensionärsrådet resonerade om regionfrågan och landstinget kämpar för en region i länet till 2017. John-Erik Westman ifrågasätter varför det inte i stället avvaktas med detta när det talas om skapande av storregioner 2019-2023.
Sundsvalls sjukhus har råkat ut för många anmälningar till IVO. Det framgår inte inom vilka områden anmälningarna avser men IVO har haft genomgångar med Sundsvalls sjukhus.
Västernorrlands län ligger bra till vad gäller användning av olämpliga läkemedel och även multimedicinering (polyfarmaci). När det gäller multimedicinering ut- märker sig Örnsköldsviks kommun vad gäller medicinering med 10 läkemedel eller fler för 80-åringar och äldre. Läkemedelskommittén har uttalat att om man har hög läkemedelskonsumtion på gruppnivå har man ett dåligt läkemedelsarbete i kommunen.
Åke Forsberg framför att vid tidigare genomgångar om läkemedelsanvändning med MAS har det kommit överens om att följa frågan om läkemedelsanvädning skulle följas. Vid ett kommande sammanträde med kommunala pensionärsrådet bör frågan tas upp för redovisning om förändringar.
Anna-Belle Strömberg framför att vad gäller utskrivning av läkemedel är det en läkare som skriver ut medicinen och kommunen ser till att det blir läkemedelsge- nomgångar för de som bor på särskilda boenden. Det är alltså ett gemensamt an- svar för kommun och landsting.
Just. Delges
Vid 75 år finns möjlighet att få läkemedelsgenomgångar med sin läkare och Gu- nilla Ljungkrantz uppmanar alla att utnyttja den möjligheten.
Vad gäller färdtjänst och sjukresor har det framkommit kritik på långa väntetider för de som använder färdtjänst eftersom det sker samordning mellan sjukresor och färdtjänstresor. Ärendet kommer att beredas till länspensionärsrådets nästa möte.
Vad gäller fallprevention har framförts önskemål att landstinget återigen med- verkar i arbetet kring frågor om fallprevention. Ett besked kommer på nästa läns- pensionärsråd den 1 september 2015.
§ 30 Öppen dialog om boendefrågor/boendesituationen i Örnsköldsvik
Vid dagens kommunala pensionärsråd deltar följande nyckelpersoner Anna Reynberg Sjölund, avdelningschef särskilt boende, välfärdsförvaltningen, Fredrik Edlund, fastighetsstrateg kommunledningsförvaltningen och Anna-Karin Eriks- son, VD, AB Övikshem. Även Cathrine Persson, utredare, utvecklingsenheten, välfärdsförvaltningen och Mats Gidlund, tf. avdelningschef Socialt stöd, väl- färdsförvaltningen har bjudits in till pensionärsrådets sammanträde men har inte möjlighet att närvara.
Anna-Belle Strömberg inleder att boendefrågor och bostadssituationen är viktiga frågor för alla pensionärsorganisationer att följa under pågående mandatperiod.
När man blir äldre måste man börja planera sin ålderdom och hur man ska bo - ska man bo kvar i sitt hus, finns det boendeplatser, kommer det att finnas trygg- hetsboenden och och kommer det att byggas bostäder i hela vår kommun som är tillgängliga så att man kan bo kvar på orten?.
Kommunala pensionärsrådet har en öppen dialog kring boendefrågor och in- bjudna nyckelpersoner svarar på ställda frågor eller återkommer med svar.
Anna-Greta Strandberg; Hur är tillgången till bostäder för psykiskt sjuka äldre och planeras det fler lägenheter? I vissa fall har placering skett tillsammans med dementa äldre.
Anna Reynberg Sjölund berättar att det är gjort en lokalförsörjningsutredning för välfärdsförvaltningens verksamheter där även psykosociala verksamheterna in- går. Det inte ett helt ovanligt fenomen när äldre personer med psykiska problem ska placeras att de hamnar på äldreboenden och bland personer med demens.
Anna Reynberg Sjölund har uppmärksammat att andelen personer med psykisk ohälsa ökar och många gånger finns det inte anpassade bostäder i kommunen.
Det kan också vara fysiska behov som måste vägas in. Kommunen har inte så många anpassade lägenheter för personer med psykiska problem och välfärdsför- valtningen jobbar tillsammans med Fredrik Edlund med frågan. Idag får välfärds- förvaltningen utnyttja det bostadsbestånd som finns för placeringar och det är be- hovet för den enskilde som styr.
Fredrik Edlund påtalar att önskemålet är fler tillgängliga lägenheter i hela kom- munen. Det gynnar alla oavsett funktionshinder och kommunen jobbar för det.
Trygghetsboenden kan vara ett alternativ och kommunen jobbar för att det ska finnas alternativ inom alla segment.
Gunilla Ljungkrantz; Det är bra att kunna bo kvar så länge som möjligt i sitt eget boende men inte riktigt hur länge som helst. Det måste finnas möjlighet till alternativ, ex. att flytta från sitt hus eller sin stora lägenhet till en mindre lägen- het. Då finns det också möjlighet att frigöra hus och större lägenheter till andra.
Det måste vara behoven som styr och att det finns för lite billiga lägenheter.
Kommunen bör kunna se till att mindre lägenheter integreras i vanliga lägenheter så att boendena inte blir segregerade.
Fredrik Edlund framför att det är bra om byter bostad och där finns bland annat alternativet trygghetsboende. Problemet är att pensionären bor så billigt i sitt hus, som man bott länge i, och ett annat boende blir för det mesta dyrare.
Anna-Karin Eriksson informerar om en del nyheter och hur Övikshem tänker runt boendefrågor. Sverige står inför en enorm bostadsbrist som är svår att han- tera. Anna-Karin ingår i ett VD-råd (allmännyttans rådgivande organ till
branschorganisationen) och igår fick de besked från regeringen om ett antal bo- stadspolitiska insatser som kommer att planeras och som kan att gynna ett antal kommuner. Hur dessa insatser ska genomföras är ännu inte presenterat. VD-rådet får också direktremisser som är kopplade mot bostadssituationen.
Förra veckan hade Anna-Karin Eriksson en träff vid ÖviksHem med ett annat pensionärsråd och de träffas några gånger per år för att fånga upp tankar och idéer. ÖviksHems genomsnittsår för sitt bostadsbestånd är 1970 (genomsnittsår i Sverige är 19974). Många av Övikshems bostadsområden är byggda under mil- jonprogrammet och de är byggda utan hissar, har ingen tillgänglighetsanpassning och att det skulle byggas mycket på kort tid. Det är ingen unik situation utan många kommuner brottas med problemet med ett åldersstiget fastighetsbestånd.
Övikshem står inför en utmaning att ta hand om sitt fastighetsbestånd. Exempel- vis kan det kosta upp mot en miljon kronor att installera en hiss.
I Övikshems befintliga fastighetsbestånd finns det många lägenheter kopplade mot äldre. Övikshem har 159 lägenheter för seniorboende i Gullvivan, Doktors- hatten, Dirrigentvägen i Bjästa och Linden. Övikshem kommer att investera näst-
Just. Delges
an 20 miljoner i kvarteret Linden. Det skapar inte fler trygghetsboenden men det skapar möjlighet för aktiva seniorer att skapa gemensamhet. Inför ombyggnat- ionerna i Linden till trygghetsboende har Övikshem besökt Bäckbacka i Umeå.
Det är idag för dyrt med nyproduktion och en av de fem remisser som VD-rådet ska behandla är ett förslag till investeringsstöd till fastighetsägare för att öka bo- stadsproduktionen (2015:85).
Christer Nyberg; Är orolig för de som bor i kommunens vård- och omsorgsbo- enden, Enligt lokalförsörjningsutredningen minskar antalet boenden trots att be- hovet kommer att öka. Det blir fler äldre även om vi blir friskare och piggare men till slut finns behovet av ett boende. Hur går detta ihop?
Anna Reynberg Sjölund informerar att det är lokalförsörjningsutredningen som ligger till grund för välfärdsförvaltningens planering under perioden 2015-2024.
Materialet revideras årligen och demografin följs och statistiktas fram. I Örnsköldsvik har vi av tradition fler vård- och omsorgsboenden än andra kom- muner. När det finns behov av vård- och omsorgsboende för den enskilde ska det finnas platser för detta. Vi måste få till fler anpassade bostäder i allmännyttan och fler trygghetsboenden eftersom det är det första stegat innan vård- och omsorgs- boende. När man väl bor på ett vård- och omsorgsboende har man stora vårdbe- hov.
Ann-Sofie Ingman; Vilka planer finns för bostadsbeståndet i Husum?
Anna-Karin Eriksson meddelar att Övikshem inte har gjort som andra kommu- ner, dvs. att sälja av fastighetsbeståndet i ytterområdena utan i stället satsar i Hu- sum, Bjästa, Köpmanholmen och Bredbyn. Övikshem har en strategi att de vill ha kvar områdena och utveckla dem. T.ex. på Pensionärsvägen i Husum finns planer att både byta fönster och göra stambyte. Övikshem har en kö på ca 8 000 personer totalt och det indikerar på vart folk vill bo, flyttrotationer m.m. Övik- shem har en ganska unik underhållsplan som sträcker sig över en lång period och som visar vad Övikshem vill göra med sitt fastighetsbestånd för att det ska vara hållbart.
John-Erik Westman; Har inte upplevt att Örnsköldsviks kommun har haft så god tillgång på äldreboenden även om det varit så. Har sett många som inte kommit in på boenden trots att de skulle behöva det. När Sundhem nu såldes sjönk antalet plaser till riksnivå och det är oroande att fler servicehus ska avytt- ras. Det saknas en parameter i lokalförsörjningsutredningen dvs. vi blir äldre och äldre och den sjuka perioden blir längre och längre men den kopplingen finns inte med i utredningen.
Anna Reynberg Sjölund informerar att det finns en tidigare lokalförsörjningsut- redning som är mer riktad mot äldreomsorg och med mer detaljer kring detta.
Kommunen måste ha bostäder som är anpassade och utformade för den mängd av personer som åldras i kommunen. Om man tittar på de servicehus som finns i kommunen byggdes dessa och motsvarar idag trygghetsboenden. Servicehusen håller inte för den utveckling som är och när det är större behov av omvårdnad.
Kommunen måste åtgärda de servicehus som finns idag, antingen sälja, bygga om eller omstrukturera.
John-Erik Westman; Hur stor procent av beståndet av vård- och omsorgsbo- ende kan nyttjas effektivt? Vilken är utnyttjandegraden? 2013 hade Socialstyrel- sen stimulansbidrag för olika åtgärder inom vård och omsorg och det beviljades bidrag om boendeplatserna nyttjades till 90 %. Örnsköldsviks kommun fick inget bidrag då för att nyttjandegraden uppgick till 85 %.
Anna Reynberg Sjölund återkommer till kokmmunala pensionärsrådet med be- sked om utnyttjandegraden. Men redovisar att går mycket fort att ny hyresgäst flyttar in under förutsättning att det inte finns behov av renovering. Konsult- och serviceförvaltningen är mycket snabba vad gäller åtgärder. Kommunen försöker utnyttja de platser som finns och det finns inget kösystem utan det är behoven som styr.
Anna-Greta Strandberg; Många av de som bor på Ekens servicehus platsar på vård- och omsorgsboenden. De bor på fel nivå så att säga. Om servicehusen av- vecklas måste de få plats på ett annat boende och om platserna dras ner måste de konkurrera om platser med nytillkommande.
Anna Reynberg Sjölund framför att kommunen måste anpassa vård- och om- sorgsboenden utifrån det behov som finns. Det kommer att byggas nytt boende i Själevad med 90 platser och det planeras för att påbörja projektering av ett ytter- ligare vård- och omsorgsboende. Där är det inte bestämt hur många platser som det boendet ska bestå av.
Gunilla Rödin; Många av Övikshems fastigheter saknar hiss, kan det vara möj- ligt att bygga hiss utanpå husen där tidigare sopnedkast har varit placerade?
Det skulle möjliggöra att fler kunde bo kvar i husen en längre tid.
Anna-Karin Eriksson framför att när Övikshem gör några åtgärder i en fastighet så tittar de också på tillgängligheten. Det är inte så enkelt att sätta upp en hiss ut- anpå fastigheten utifrån de regler och lagar som finns.
Christer Nyberg; Har vi ett värdigt åldrande med tanke på den tid som till- bringas på vård- och omsorgsboende? Är det inte istället vård i livets slutskede?
Just. Delges
Anna Reynberg Sjölund konstaterar att det är den utveckling som ses. I samband med planeringen av det nya vård- och omsorgsboende i Själevad gjordes om- världsbevakning och vid ett föredrag med en professor som forskar om åldrandet framfördes att snart är vi tillbaka till de gamla institutionerna, t.ex. som det var på Wemer med flerbäddsrum. Tiden på våra vård- och omsorgsboenden blir kor- tare men det är viktigt med ett gott slut.
Fredrik Edlund framhåller att ambitionen och målet är att få ett så bra och värdigt åldrande som möjligt.
Sven-Erik Johansson; Kommer det att byggas något ytterligare nytt vård- och omsorgsboende med nya platser?
Anna Reynberg Sjölund infomerar att när Nybygget är klart kommer det att pro- jekteras för ytterligare ett vård- och omsorgsboende.
Anna-Karin Eriksson redovisar att Övikshem planerar för nya lägenheter i Centrum.
John-Erik Westman; Projekteringen av ett ytterligare vård- och omsorgsboende måste påbörjas tidigare. Det stöd för trygghetsboende som försvann vid årsskif- tet, återkommer det i ny klassning som en av de insatser som planeras på nation- ell nivå?
Anna-Karin Eriksson Det är andra stimulanser som planeras men inte för trygg- hetsboenden.
Ann-Sofie Ingman; Det verkar som trygghetsboenden är framtiden, men ska vi lita på den goda viljan hos privata byggherrar eller finns det stimulansåtgärder?
Det är viktigt att det tillkommer stimulansåtgärder.
Anna-Karin Eriksson Det stimulanspaketet som avser trygghetsboende är bortta- get från 1 januari 2015.
Anna-Greta Strandberg; Delar av Torsvägen är ombyggt till Rönnen/Valla.
Finns det ytterligare planer för återstående fastigheter i anslutning till Rön- nen/Valla? I stället för att flytta in på ett vård- och omsorgsboende borde det istället finnas något annat alternativ för vård i livets slutskede? Anna-Greta fram- för också att det inte är så konstigt att många vill flytta in till stan när det under sommaren inte är möjligt att åka buss.
Anna Reynberg Sjölund framför att hon tror på trygghetsboenden. När man blir äldre och börjar känna sig otrygg men inte har behovet av avancerad vård och omsorg är trygghetsboenden ett viktigt alternativ. När man sedan har behovet av
ett vård- och omsorgsboende så ska det alternativet finnas.
Kommunen planerar inte för något ytterligare vård- och omsorgsboende på Tors- vägen.
Anna-Belle Strömberg avslutar med att det har varit en bra dialog och att dialog- punkter kommer att återkomma i framtiden.
§ 31 Nybygget i Själevad
Anna-Reynberg Sjölund, avdelningschef Särskilt boende, Michael Karlström, projektledare konsult- och serviceförvaltningen och Arne Wistedt, arkitekt TM- konsult informerar och presenterar planritningar och illustrationer för Nybygget i Själevad.
Funktionsprogrammet har tidigare presenterats för kommunala pensionärrådet och det ligger som grund för projekteringen. Det har varit stor delaktighet kring projektet från personal och andra organisationer och omvärldsbevakning har ge- nomförts.
Förprojekteringen av Nybygget påbörjades i september 2014. Anbudsförfrågan har nu skickats ut och utvärdering av inkomna anbud pågår. Upphandling ska gö- ras i oktober 2015. Första etappen ska starta 1 november i år och då ska del av gamla Rosenborg rivas. I mars 2016 sätts spaden i jorden och i mars 2018 sker inflyttning. Efter inflyttning kommer markarbeten slutliga markarbeten att göras under sommaren.
Nybygget omfattar 90 lägenheter samt dagverksamhet, daglig verksamhet och hemtjänstlokaler.
Projektet är budgeterat till 180 miljoner kronor.
Om det finns önskemål att besöka den visningslägenhet som byggts upp i före detta bassängen i Själevad kontakta Eva Isaksson, tfn 0660-888 55, för samord- ning. Ca 8-10 personer i varje grupp är lämpligt.
§ 32 Utvärdering 2015 års seniorvecka samt planering inför 2016 års seniorvecka
Ingrid Åström, äldre/anhörigkonsulent, välfärdsförvaltningen redovisar utvärde- ringen av 2015 års seniorvecka. Redovisad utvärdering biläggs protokollet.
Just. Delges
Bakgrunden till att seniorveckan bildades är Äldreåret 2012-2015 där det fanns önskemål att det skulle anordnas en återkommande seniorvecka varje år. Den veckan skulle vara stående alltså samma vecka varje år, V19 så att pensionärsor- ganisationer och föreningar kan boka in detta i sin planering.
Årets Seniorvecka genomfördes den 4-8 maj 2015. 1 007 personer besökte de 20 olika aktiviteterna under veckan och under galan deltog 2 000 personer. Aktivite- terna har varit dels i Centrum men också i Gullänget, Själevad och Bredbyn.
Budgeten för veckan har varit 90 000 kronor.
Marknadsföring har skett i:
www.seniorveckan.se
Tidningen 7 vid två tillfällen
Mailat olika nätverk
Affischerat
Information om seniorveckan på träffar/ aktiviteter
Information på KPR och genom arbetsgruppens olika pensionärsorganisa- tioner
Den arbetsgrupp som planerat inför seniorveckan har bestått av
PRO: Ann-Sofie Ingman, Anna-Greta Strandberg
RPG: Maine Svensson
SKPF: Gunilla Rödin
SPF: Nea-Marie Österlund Seniordagen
Det planeras också för Seniordagen på Gnistan den 1 oktober 2015 där olika re- presentanter från kommunen informerar om vad de kan hjälpa till med. Annonse- ring sker i Tidningen 7.
Seniorvecka 2016
Nu ska planeringen för ny Seniorveckan 2016 påbörjas och en ny arbetsgrupp ska utses.
Robin Hörnkvist är vidtalad vad gäller Äldregala 2016.
Utseende av representanter till arbetsgrupp för Seniorveckan 2016 behandlas vid kommunala pensionärsrådet den 29 oktober 2015.
§ 33 Övriga frågor
Medverkan av representant från välfärdsförvaltningen
Önskemål har framförts från pensionärsorganisationerna att en representant från välfärdsförvaltningen ska delta vid kommunala pensionärsrådets sammanträden.
Frågan tas upp vid nästa möte med arbetsutskottet.
Uppföljning av läkemedelsanvändning
Uppföljning av läkemedelsanvändning tas upp vid nästa möte med arbetsut- skottet.
Nästa sammanträde
Tid: Torsdagen den 29 oktober, kl. 13:00.
Plats: Sammanträdesrum Aktivisten, Gnistan.
- - - -
