Miljöredovisning 2013
Landstinget i Uppsala län
Innehåll
Landstinget är certifierat enligt ISO14001 och EMAS sedan 2005 Produktion: Byrå4, Uppsala 2014
Landstingets miljöarbete 2013 – en sammanfattning 4 Landstingets miljöpåverkan 7
Påverkan på klimatet 9
Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling 11 Ett miljöcertifierat landsting 12
Landstingets policy och vision för miljöarbetet 14
Uppföljning av miljömålen i landstingets Miljöprogram 2011–2014 15
Transporter 16
Energi 22
Kemikalier 23
Livsmedel och textilier 24
Avfall 26
Biologisk mångfald 29
Uppföljning av miljömålen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö 2013 30 Miljömål – Fluorokinoler 30
Miljömål – Sertralin 30 Miljömål – Diklofenak 30
Miljöredovisningen för år 2013 följer upp målen i lands- tingets miljöprogram för perioden 2011–2014 och målen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö för 2013. Den vänder sig till landstingets förtroendevalda och medarbetare, företag som levererar varor och tjänster till landstinget. Den sig också till alla länsinvånare som är intresserade av landstingets miljöarbete.
Miljöprogrammet har två fokusområden; minskad klimatpåverkan och en hälsosam och giftfri miljö. Det har även en övergripande vision om att landstinget ska bli fos- silbränslefritt till år 2020.
Sammantaget går flertalet av landstingets miljömål åt rätt håll, vilket är mycket positivt. Vägen in i landstinget för samtliga produkter är upphandlingen. Genom ett väl fungerande och systematiskt samarbete mellan landstingets upphandlingsorganisationer och miljönätverk ställs högre miljökrav i samband med upphandlingarna hela tiden.
Landstinget i Uppsala län är bland de bästa organisationer- na inom offentlig sektor med avseende på att upphandla ekologiska livsmedel och har de senaste åren haft bland de högsta andelarna miljöfordon inom organisationen.
Genom vårt miljöledningssystem följer vi också upp att de faktiskt tankas fossilfritt i möjligaste mån inom samtliga förvaltningar. Målen om utfasning av kemikalier, använd-
ning av vissa läkemedel, materialåtervinning av avfall och fredandet av vissa naturområden uppnås redan med god marginal. År 2013 är första året som landstinget kan re- dovisa den klimatpåverkan som alstras från användningen av förbrukningsvaror. Därmed förbättras möjligheten att genomföra åtgärder inom de områden som ger bäst effekt för kommande generationer.
Vi ser också förbättringsområden i miljöredovis- ningen. Landstingets utsläpp av klimatpåverkande gaser har ökat, i jämförelse med föregående år. En förklaring är att kollektivtrafikförvaltningen (UL) har fått ett utökat uppdrag samtidigt som tillgången på biogas inte mött förvaltningens behov i samma utsträckning som tidigare år. Kollektivtrafiknämnden har under året fastställt en plan för avveckling av fossila bränslen, ett viktigt steg i arbetet mot att minska landstingets klimatpåverkan. Även utsläp- pen från betalda patientresor och lustgas ökar, vilket bidrar till den totala ökningen.
Under år 2013 har en politisk referensgrupp arbetat fram ett förslag på miljöprogram för landstinget under kommande mandatperiod (åren 2015 till och med 2018).
Förslaget har skickats ut på remiss under första kvartalet 2014, innan vidare beredning.
I N L E D N I N G
L A N D S T I N G E T S M I L J ÖA R B E T E 2013 – E N S A M MA N FAT T N I N G
Nedan följer en sammanfattning av resultatet för de mil- jömål som finns i landstingets miljöprogram 2011–2014.
Dessutom redovisas målen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö år 2013.
= Målet kommer att uppnås = Målet kommer delvis uppnås
= Målet kommer inte uppnås
Transporter – Miljömål
Transportfordon:
År 2014 ska minst 70 procent av de transportfordon lands- tinget leasar eller köper drivas med icke-fossila bränslen.
Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräck- ligt fort. Vid årsskiftet drevs 20 procent av transportfordo- nen med icke-fossila bränslen.
Tjänsteresor:
År 2014 ska utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor vara minst 15 procent lägre per anställd jämfört med år 2010.
Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte till- räckligt fort. Vid årsskiftet 2013 hade koldioxidutsläppen från landstingets tjänsteresor per anställd minskat med 10 procent jämfört med 2010.
Arbetsresor:
År 2014 ska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet vara minst 4 procent lägre per anställd jämfört med år 2010.
Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Vid den årliga mätningen i november 2013 hade utsläppen av koldioxid per årsarbetare från resorna till och från arbetet minskat med 18 procent jämfört med 2010.
Patientresor:
År 2014 ska utsläppen av koldioxid från patienters resor till och från vården minska med minst 10 procent jämfört med år 2010.
Prognos 2014: Målet går åt fel håll. Vid årsskiftet 2013 hade koldioxidutsläppen från patienters resor till och från vården ökat med 2 procent jämfört med 2010.
Resenärer inom kollektivtrafik:
År 2014 ska antalet resenärer som åker med Upplands lokal- trafik öka med i genomsnitt 7 procent årligen från år 2010.
Prognos2014:Målet går åt rätt håll men inte tillräck- ligt fort. Under år 2013 ökade antalet passagerare med 8 procent. De tidigare åren i programperioden var ökningen lägre.
Busstrafiken:
År 2014 ska 80 procent av Upplands lokaltrafiks kilometer- produktion för busstrafiken utföras med icke-fossila bränslen.
Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräck- ligt fort. Under år 2013 genomfördes 18 procent av busstra- fikens kilometerproduktion med icke-fossila bränslen.
Energi – Miljömål
Energi:
År 2014 ska energianvändningen i Landstinget i Uppsala län vara minst 20 procent lägre per kvadratmeter än 2010.
Prognos2014: Målet kommer delvis att uppnås.
Minskningen av energiförbrukningen går åt rätt håll, men inte i den utveckling som planerats. Den sammanlagda energianvändningen (el, värme, ånga och kyla) har mins- kat med 5 procent, i jämförelse med år 2010. De energi- sparåtgärder som genomförts under andra halvåret 2013 beräknas medföra en ytterligare minskning av energiför- brukningen med 4 procent, totalt beräknas en besparing på årsbasis med 9 procent.
Ny- och ombyggnation:
År 2014 ska energianvändningen för uppvärmning vara högst 60 kWh/m2 och högst 70 kWh/m2 vid större ombyggna- tioner.
Prognos 2014:Under år 2013 har några större om- byggnationer genomförts. De ombyggnationer som avsluta- des år 2013 uppfyllde mållen. Bland planerade ombyggna- tioner kommer tre inte nå kravet på 70 kWh/m2.
Kemikalier – Miljömål
Avvecklingslista:
Avvecklingslista: År 2014 ska minst 20 procent av kemika- lierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut.
Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Antalet kemi- kalier har minskat med 48 % och den totala årsförbruk- ningen har minskat med 6 % jämfört med 2010.
Ftalat- och PVC-fria golvmattor:
År 2014 ska 100 procent av golvmattor vid ny- och ombygg- nation vara ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen.
Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2013 var 100 procent av golvmattorna fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. I början av 2013 lades dock vissa golvmattor in, som inte var ftalat- och PVC-fria, i torra utrymmen. Detta berodde på att den PVC- och ftalatfria golvmatta som användes var för hal för att kunna läggas in i vårdlokaler. Idag läggs bara PVC- och ftalatfria golvmat- tor in i torra utrymmen.
Ftalat- och PVC-fria VA-rör:
År 2014 ska minst 85 procent av nyinstallerade VA-rör vara ftalat- och PVC-fria.
Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2013 var minst 85 procent av nyinstallerade VA-rör ftalat- och PVC-fria.
Ftalatfria förbrukningsartiklar:
År 2014 ska användningen av ftalatinnehållande förbruknings- artiklar ha minskat med minst 50 procent jämfört med år 2010.
Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräck- ligt fort. Förbrukningen av ftalatinnehållande artiklar har minskat med 8,5 procent jämfört med 2010.
Livsmedel och textilier – Miljömål
Ekologiska livsmedel:
År 2014 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara minst 35 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper.
Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen eko- logiska livsmedel var 39 procent vid utgången av år 2013.
Etiska/sociala krav – livsmedel:
År 2014 ska andelen livsmedel som har producerats enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden vara 10 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat.
Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen rättvisemärkta livsmedel var 17 procent vid utgången av år 2013.
Textilier:
År 2014 ska andelen ekologiskt producerade textilier vara minst 10 procent av de textilier som landstinget använder via tvätteritjänst.
Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte till- räckligt fort. Cirka 6 procent av textilstocken var ekologisk under år 2013. Det nya avtalet trädde i kraft 1 april 2012.
Avfall – Miljömål
Materialåtervinning:
År 2014 ska andelen materialåtervunnet avfall ha ökat till minst 33 procent av den totala avfallsmängden.
Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen materialåtervunnet avfall var 33,4 procent vid utgången av år 2013.
Avfallsminskning:
År 2014 ska den totala mängden avfall vara 5 procent min- dre jämfört med år 2010.
Prognos2014: Målet ser inte ut att uppnås. År 2013 redovisas en minskning av mängden avfall per DRG- poäng1 med 3,8 procent. År 2012 ökade mängden avfall per DRG-poäng med 10,8 procent. År 2011 minskade mängden avfall per DRG-poäng med 0,6 procent.
Biologisk mångfald – Miljömål
Ängs- och hagmarker:
År 2014 ska ytterligare 12 procent värdefulla ängs- och hag- marker ha ställts i ordning jämfört med år 2010.
Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Ytterligare 3,5 procent (105 hektar) värdefull ängs- och hagmark har iordningställts genom restaurering, stängsling och/eller annan förbättrande åtgärd som slåtter eller bete. Detta motsvarar tillsammans med föregående års resultat 89 % av det uppsatta målet om 360 hektar till 2014.
Naturområden:
År 2014 ska ytterligare fyra naturområden med inriktning på att bevara och utveckla biologisk mångfald ha fredats jämfört med år 2010.
Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. År 2011–
2013 har tre naturområden fredats, vilket motsvarar 75 % av målet. Arbete pågår med att freda ytterligare områden.
Naturskoleverksamhet:
År 2014 ska Upplandsstiftelsen stödja tillskapandet av na- turskoleverksamhet i resterande av länets tre kommuner.
Prognos 2014: Målet är redan uppnått. Naturskolor finns nu i alla kommuner i länet, under år 2013 etablera- des naturskoleverksamhet även i Heby kommun, som var den sista kommunen som inte hade naturskoleverksamhet.
Smultronställen:
År 2014 ska ytterligare 12 särskilda intressanta besöksmål – så kallade Smultronställen – ha ställts i ordning jämfört med år 2010, och ett av dem anpassats för funktionshindrade.
Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås, men mål- uppfyllelsen är starkt beroende av flera samarbetsprocesser.
Under 2013 har ytterligare tre smultronställen färdigställts.
Naturstigar:
År 2014 ska ytterligare 15 kilometer naturstigar ha gjorts tillgängliga jämfört med år 2010.
Prognos 2014: Målet uppnåddes redan år 2011 (17 km). Under år 2013 har det iordningställts ytterligare 6,4 kilometer naturstig/vandringsled. Totalt har 33,4 kilome- ter vandringsled anlagts under perioden 2011–2013.
Läkemedel – Miljömål
Fluorokinoloner:
Användningen av fluorokinoloner ska minska till 0,75 DDD per 1000 invånare och dag jämfört med 2011 års nivå, 0,77 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige:
0,75).
Resultat 2013: Målet är uppnått. Under 2013 mins- kade användningen av fluorokinoloner till 0,73 DDD per 1000 invånare och dag.
Sertralin:
Användningen av sertralin ska kvarstå på 2012 års nivå, 16,6 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige:
19,7).
Resultat 2013: Målet är inte uppnått. Under 2013 ökade användningen av sertralin till 17,2 DDD per 1000 invånare och dag.
Diklofenak:
Användningen av diklofenak ska minska till 8,5 DDD per 1000 invånare och dag, jämfört med 2012 års nivå, 8,7 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 9,4).
Resultat 2012: Målet är uppnått, användningen av diklofenak minskade till 6,4 DDD per 1000 invånare och dag.
1 DRG = diagnosrelaterade grupper, ett mått på vårdproduktion.
Landstinget med cirka 11 000 anställda har huvudansvaret för hälso- och sjukvården samt tandvården för de knappt 345 000 människor som bor i länet. Inom den högspecia- liserade vården har landstinget även ett region- och riksan- svar. Åtta kommuner tillhör länet: Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar.
Förutom hälso- och sjukvård samt tandvård har lands- tinget ett ansvar för den regionala utvecklingen i länet och regionen. Landstinget bedriver även kulturell verksamhet, folkhögskoleverksamhet och svarar för allmänna kom- munikationer inom länet tillsammans med kommunerna.
Från och med första januari 2012 är landstinget dessutom huvudman för kollektivtrafiken i länet. Utöver länstrafiken med buss och tåg bedriver den nytillkomna kollektivtra-
L A N D S T I N G E T S M I L J Ö PÅV E R K A N
2 Landstinget fick under 2012 en återbetalning avseende AFA-försäkring från 2007–2008 på 135 miljoner kronor. Detta påverkade resultatet positivt.
fikförvaltningen stadsbusstrafik i Uppsala, Enköping och Bålsta. Landstingets ekonomiska resultat för år 2013 blev ett överskott på 202 miljoner kronor2 och landstingets omsättning var 12,4 miljarder kronor.
Landstingets omfattande verksamhet har en stor på- verkan på miljön, genom användandet av naturresurser i form av energi och material samt genom utsläpp till luft, mark och vatten. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa. De mest betydande aktivi- teterna inom landstinget som kan påverka såväl hälsa som miljö negativt, redovisas i tabell 1 nedan. I tabell 2 och 3 redovisas ett exempel av de flöden som går till och från landstingets verksamhet. I de fall vi har statistik redovisas även den.
Tabell 1: Landstingets betydande miljöpåverkande aktiviteter
Miljöpåverkande
Aktiviteter Miljöpåverkan Hälsoeffekter
Transporter Ökad växthuseffekt, övergödning, försurning, marknära ozon
Ökad risk för cancer, astma, luftvägssjukdomar, nedsatt lungfunktion
El och värme Ökad växthuseffekt, försurning
Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar
Läkemedel Ökade halter av svårnedbrytbara läkemedel i miljön
T.ex. antibiotika ökar risken för bildning av resistenta bakteriestammar och därav följande svårbotade infektions- sjukdomar
Kemikalier/ ämnen i varor
Ökad växthuseffekt (lustgas) Spridning av ämnen som är skadliga för miljön till luft, mark och vatten
Försämrad arbetsmiljö, spridning av ämnen som är cancero- gena, reproduktionsstörande och allergiframkallande
Livsmedel Ökad växthuseffekt, spridning av bekämpningsmedel
Hälsorisker för bönder i de länder där maten produceras
Avfall Ökad växthuseffekt Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar
Tabell 2: Landstingets miljöpåverkan – och flöden år 2013
Elanvändning:
68 493 MWh 100 % förnybar produktion (Bra Miljövalel) Energi för uppvärmning
(graddagskorrigerad):
82 943 MWh förnybar produktion sedan 1 februari 2012 Vattenförbrukning:
413 155 m3 Förbrukningsvaror bl.a:
3 058 915 sprutor, 46 457 liter handdesinfektion
16 928 liter flytande tvål och 16 928 km toalettpapper Drivmedel (tjänsteresor):
121 076 liter bensin, 310 954 liter diesel, 86 380 liter etanol, 589 Nm3 biogas
samt 424 073 liter jetbränsle Drivmedel (Kollektivtrafik):
9 032 437 liter diesel, 1 477 091 liter biodiesel, 2 313 658 Nm3 biogas
samt 1 477 500 Nm3 naturgas
Lustgasanvändning: 5 648 kg Markanvändning:
934 000 m2
Klimatpåverkande gaser (i koldioxid-ekvivalenter) 62 714 ton, fördelade på:
UL (Stadstrafik Uppsala): 9 134 ton, UL (Stadstrafik Enköping och Bålsta): 1 062 ton, UL (Regiontrafik): 25 496 ton, UL (Landsbygdstrafik): 4 885 ton, Värmeförbrukning:
0 ton, Arbetsresor: 4 924 ton, Tjänsteresor: 3 013 ton, Betalda patientresor: 947 ton, Varutransporter: 253 ton, Förbrukningsvaror: 10 452 ton, Lustgas: 1 030 ton, Övriga anestesigaser: 235 ton, Ånga: 620 ton, Kyla: 498 ton, El: (Bra miljöval) 165 ton
SO2-utsläpp (luft) 11 384 kg, fördelade på:
Värme: 11 293 kg, Ånga: 49 kg, Kyla: 41 kg, Ambulans bensin: 0,29 kg, Ambulans diesel: 0,69 kg, Personbil bensin: 0,14 kg,
Personbil diesel: 0,15 kg, Personbil etanol: 0,08 kg, Flygresor (i tjänsten): – Ingen uppgift Intensivvårds-
helikopter och Jet-flygplan: – ingen uppgift NOx-utsläpp (luft) 138 749 kg, fördelade på:
Värme: 9 680 kg, Ånga: 656 kg, Kyla: 523 kg, Ambulans bensin: 371 kg, Ambulans diesel: 1 225 kg, Personbil
bensin: 90 kg, Personbil diesel: 353 kg, Personbil etanol: 152 kg, Intensivvårdshelikopter, Jet- flygplan och flygresor i tjänsten: – ingen uppgift Kollektivtrafiken (totalt): 125 699 kg
PM (Luft) 1 202 kg, fördelade på:
Värme: 161 kg, Ånga: 1 kg, Kyla: 1 kg, Ambulans bensin: 2 kg, Ambulans diesel: 24 kg, Personbil etanol:
1 kg, Personbil bensin: 8 kg, Personbil diesel: 41 kg Kollektivtrafiken (totalt): 1 012 kg
Utsläpp av läkemedel (framförallt till vatten) Utsläpp av kemikalier (framförallt till vatten) Avfall: 3 222 ton (från sjukhusen landstinget)
Flöden till Landstinget (ett urval) Flöden från Landstinget
3 Om inget annat anges redovisas miljöpåverkan per årsarbetare fördelat på hela landstingets personal. Undantag finns dock – då grundstatistiken en- bart berör några förvaltningar, såsom sprutor (fördelat på Akademiska sjukhuset, Folktandvården, Lasarettet i Enköping och Primärvården), jetbränsle (Akademiska sjukhuset), Lustgasanvändning (Akademiska sjukhuset, Folktandvården, Lasarettet i Enköping) och Avfall (Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping)
4 Mått på mängd klimatpåverkande gaser, där bidraget från varje enskild gas har räknats om till den mängd koldioxid som har samma inverkan på klimatet.
Tabell 3: Nyckeltal – landstingets miljöpåverkan per årsarbetare3
per årsarbetare 2010 2011 2012 2013 Elförbrukning (kWh) 8 744 8 730 8 426 8 477 Värmeförbrukning
(graddagskorrigerad – kWh) 10 717 10 804 10 241 10 265
Vattenförbrukning (m3) 51 51 50 51
Sprutor (antal) 510 412 432 424
Flytande tvål (liter) 1,8 – – 2,1
Handdesinfektion (liter) – 6,0 6,1 5,7
Toapapper (km) 1,4 1,8 1,8 1,4
Bensin (liter) 18 12 6 15
Diesel (liter) 31 33 37 39
Etanol (liter) 13 12 11 11
Biogas (NM3) 0 0,6 0,1
Jetbränsle (liter) 78 90 79 73
Lustgasanvändning (kg) 0,7 0,9 0,5 0,9
Markanvändning (m2) 238 119 115 116
Klimatpåverkande gaser
(CO2-ekvivalenter i kg) 8 176 7 390 5 331 7 787 Svaveldioxidutsläpp (kg) 2,1 1,8 0,2 1,4
Käveoxidutsläpp (kg) 2,3 2,0 0,6 1,6
Partiklar (g) 3,3 1,7 6,3 23,5
Avfall (kg) 491 480 537 519
Påverkan på klimatet
Landstingets omfattande verksamhet påverkar växthusef- fekten. Utsläppen av de växthusgaser som landstinget kan mäta, minskade med 20 procent år 2013 jämfört med år 2010. Under år 2013 har en utredning genomförts om klimatpåverkan från landstingets användning av förbruk- ningsvaror. Den statistik som arbetades fram i samband med detta redovisas för åren 2010 till och med 2013, för att markera dess klimatpåverkan historiskt. Detta underlag fanns inte med, då målet om att minska koldi- oxidutsläppen med 33 procent i jämförelse med år 2010 räknades fram. Om förbrukningsvarorna inte räknas med i landstingets klimatpåverkan, har landstinget minskat sin klimatpåverkan med 24 procent jämfört med år 2010.
Från och med år 2012 är landstinget huvudman för kol- lektivtrafiken i länet, inklusive stadstrafiken i Uppsala, Enköping och Bålsta. Kollektivtrafiken har därmed räknats om, så att dessa utsläpp räknas med även för tidigare år.
Den största utsläppsminskningen står värmeanvänd- ningen för. Utsläppen har minskat med över 1 000 ton i år, då det är första helåret som landstinget köper koldiox- idneutral fjärrvärme. Kollektivtrafiken redovisar en ökning av totalt 6 500 ton koldioxid. Detta förklaras huvudsak- ligen genom att produktionen (antalet körda kilometer) ökat för regiontrafiken till följd av utökat uppdrag. Det har också varit svårt att få tag på flytande biogas. Under 2014 pågår därför arbete med att komplettera bussdepån i Fyrislund för att möjliggöra tankning med komprimerad biogas.
I diagram 1 visas andelen utsläpp av växthusgaser från de största utsläppskällorna inom landstinget under 2013 och i diagram 2 jämförs utsläppen mellan åren 2010–2013 som går att mäta. I diagrammen är utsläppen omräknade till koldioxidekvivalenter4.
I diagrammen används följande antaganden:
• Landstinget använder endast Bra Miljöval-el. Utan Bra Miljöval-el skulle koldioxidutsläppen från el motsvara ca 18 000 ton.
• Sedan februari år 2012 köper landstingets koldioxidneu- tral fjärrvärme5. Om landstinget skulle fortsatt att köpa den normala mixen av fjärrvärme skulle koldioxidutsläp- pen från landstingets fjärrvärmeanvändning vara 16 600 ton.
• 1 kg lustgas motsvarar 310 kg koldioxid.
• 1 kg av övriga anestesigaser (Isofluran, Sevofluran och Desfluran) motsvarar mellan 350 och 1 526 kg koldioxid.
Följande förklaringar finns till posterna:
• Den värmestatistik som används i diagrammet är inte graddagskorrigerad.
• I diagrammet redovisas endast patientresor betalda av landstinget. Enligt landstingets transportutredning står dessa resor för ca 11 procent av patientresorna.
• De varutransporter som redovisas är de fyra största direkt- transporterna till landstinget – transporter av tvätt, mat från storköket i Västerås och post.
• De tre största utsläppskällorna av koldioxidutsläpp från tjänsteresor är följande: ambulans ca 30 %, Intensivvårdshelikoptern ca 25 % och flygresor ca 17 %.
• År 2012 var första året som hela kollektivtrafiken redovi- sats och första gången data fanns. De data som redovisas för år 2012 redovisas även i staplarna för år 2010 och 2011.
• Klimatpåverkan från förbrukningsvaror har utretts under år 2013. Denna klimatpåverkan inkluderar framställning av material (plast, cellulosa etc) i varor och förpackningar samt transporter av materialet. De data som redovisas för år 2010–2012 är samma som år 2013.
5 FSC (Forest Stewardship Council) är en oberoende internationell medlemsorganisation. FSCs kriterier innebär ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och eko- nomiskt bruk av världens skogar. Produktionen av träråvaror och träprodukter granskas av en oberoende tredje part.
Diagram 1: Utsläpp av klimatpåverkande gaser 2010–2013.
Övriga anestesigaser Lustgas
Förbrukningsvaror Kollektivtrafik (Tåg)
Kollektivtrafik (Landsbygdstrafik) Kollektivtrafik (Regiontrafik) Kollektivtrafik (Stadstrafik Enköping och Bålsta)
Kollektivtrafik (Stadstrafik Uppsala) Fjärrkyla
Ånga Värme
El (Bra Miljöval-el) Tjänsteresor
Resor till och från arbetet Varutransporter Betalda patientresor
Koldioxidekvivalenter (ton)
90 000
80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0 2010 2011 2012 2013
Vid många upphandlingar ställs allmänna miljökrav, exempelvis på producentansvar samt förbud och begräns- ningar av miljö- och hälsofarliga ämnen. I så kallade mil- jöprioriterade upphandlingar ställs utöver detta fördjupade miljökrav. Under 2013 har fördjupade miljökrav ställts och utvärderats ibland andra upphandlingar av kaffe, for- don, städ och vaktmästeritjänster, kemisktekniska produk- ter och rullande material.
Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling
6 Samarbetet leds av en nationell samordnare som har landstinget i Stockholm som sin arbetsgivare. Tjänsten finansieras med den avgift som alla lands- ting och regioner betalar för att delta i samarbetet. Utgångspunkten för arbetet är den uppförandekod som landstingen kommit överens om och fast- ställt i respektive fullmäktigeförsamling. Mer information om arbetet med Uppförandekoden finns på www.hållbarupphandling.se.
Socialt ansvar
När det gäller socialt ansvar i offentlig upphandling sker detta arbete för Landstinget i Uppsala län genom ett na- tionellt samarbete6. Genom en expertgrupp och styrgrupp beslutar alla landsting och regioner år från år vilka avtal/
avtalsområden som ska följas upp och vilken organisation som ska ansvara för dessa. Under 2013 har två fabriksrevi- sioner genomförts av Region Skåne samt Stockholms Läns landsting. Revisionerna genomfördes på avtalsområdena IT och operationstextilier.
Diagram 2: Totala utsläpp av klimatpåverkande gaser (Ton koldkoxidekvivalenter).
Övriga anestesigaser, 215 ton, 0%
Lustgas, 768 ton, 2%
Betalda patientresor, 892 ton, 2%
Kollektivtrafik (Tåg), 0 ton, 0%
Kollektivtrafik (Landsbygdstrafik),
3 035 ton, 6%
Tjänsteresor, 3 138 ton, 7%
El (Bra Miljöval-el), 165 ton, 0%
Värme, 1 216 ton, 3%
Ånga, 547 ton, 1%
Fjärrkyla, 242 ton, 1%
Kollektivtrafik (Regiontrafik), 20 173 ton, 46%
Kollektivtrafik (Stadstrafik Uppsala),
7 893 ton, 19%
Kollektivtrafik (Stadstrafik Enköping och Bålsta), 525 ton, 1%
Varutransporter, 457 ton, 1%
Resor till och från arbetet, 4 876 ton, 11%
E T T M I L J Ö C E R T I F I E R AT L A N D S T I N G
Hela landstinget är certifierat enligt ISO 14001:20047 och EMAS-registrerat8 sedan år 2005. Ett miljöledningssystem ställer krav på hur man ska lägga upp miljöarbetet för att det ska bli så effektivt som möjligt. Miljöledningssystemet innebär att alla verksamheter kontrollerar efterlevnad av miljölagar och att miljöarbetet hela tiden förbättras, genom den policy, vision och de miljömål som landstings- fullmäktige antagit. Miljöledningssystemet ger stöd för styrning, resurstillsättning, genomförande, uppföljning, redovisning av miljöresultat och sökande efter förbätt- ringsmöjligheter. Att landstinget är miljöcertifierat innebär dessutom att utomstående revisorer granskar miljöarbetet och systemet en gång i halvåret för att säkra att miljöarbe- tet ständigt blir bättre och sker på ett systematiskt sätt.
Landstingets miljöledningssystem gäller hela lands- tingets tjänstemannaorganisation.
Kollektiv trafik förvalt ningen (UL) tillkom 1 januari år 2012 och har införlivats i landstingets miljöledningssys- tem. Certifieringsrevision genomfördes i april 2013 i sam-
7 ISO 14001:2004 är en internationell standard för miljöledningssystem.
8 Europeiska Unionens frivilliga förordning för miljöledningssystem. EMAS är en förkortning för ”Eco-management and audit scheme”. Förordningen har nummer 761/2001
band med en av årets externa revisioner med gott resultat.
Bland annat skrev revisorerna att ”Miljöledningssystemet hos Landstinget i Uppsala län är väl anpassat för organisa- tionen och nyckelpersoner på miljöområdet är både kun- niga och engagerade. En tydlig koppling mellan policy, mål och handlingsplaner finns. Ledningssystemet är väl implementerat trots organisationens storlek, vilket också ger bra resultat, – miljöprestandan utvecklas positivt inom de flesta områdena.” Under året har också interna miljö- revisioner genomförts enligt planering, med ett generellt gott resultat. Totalt uppmärksammades 79 mindre avvi- kelser i samband med revisionerna, samtliga är åtgärdade.
Systemet täcker inte in stiftelser och bolag där lands- tinget fungerar som delägare. Entreprenörers, leverantö- rers och hyresgästers miljöarbete styrs till viss del via avtal.
Nedan visas en bild av hur miljöarbetet inom landstinget var organiserat under 2013. Ansvaret följer linjeorganisa- tionen och ett miljönätverk finns för att hjälpa linjen att se till att miljöarbetet fungerar.
.
Figur: Landstingets organisation av miljöarbetet 2013
.
Landstingsfullmäktige
Landstingsstyrelse
Hälso och - sjukvårdsstyrelse
Patient- nämnd
Kultur- nämnd
Varuförsörj- ningsnämnd Revisorer
Ledningskontor
Revision
Landstingsdirektör
Lasarettet i Enköping
Habilitering och hjälpmedel
Akademiska sjukhusetAkademiska sjukhuest LandstingsserviceFolktandvården Patientnämndens kansliPatientnämndens kansli Kultur i Länet Varuförsörjningen
Miljöoch - kemienheten
Miljösamordnare (förvaltning/ division)
Miljöombud(kliniker/avdelningar/enheter)Akademiska sjukhuest
Teckenförklaring:
Politisk organisation
Tjänstemannaorganisation Miljönätverk
LandstingetsResurscentrum Primärvården
Produktions- styrelse
Kost- nämnd Kollektivtrafik
-nämnd
Kollektivtrafikförvaltningen Kollektivtrafikförvaltningen
(UL)
L A N D S T I N G E T S P O L I C Y O C H V I S I O N F Ö R M I L J ÖA R B E T E T
Landstinget i Uppsala län med drygt 11 000 anställda bedriver högspecialiserad hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Det svarar även för allmänna kommunikationer mellan länets kommuner och utövar kulturell verksamhet. Verksamheten är omfattande och medför en stor miljöpåverkan genom många transporter, en betydande mängd avfall samt stor användning av energi, förbrukningsmaterial, läkemedel, kemikalier och lustgas. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa.
För att minska miljöpåverkan och hälsofarliga utsläpp är vår policy att:
• förebygga föroreningar och hushålla med resurser
• upphandla varor och tjänster som ger minsta möjliga miljöpåverkan
• ta miljöhänsyn i varje handling och beslut i det dagliga arbetet
• följa miljölagstiftning
• ständigt förbättra verksamhetens miljöresultat och nå uppsatta mål Och vår vision, dit vi strävar är:
Att landstingets verksamheter bedrivs på ett sådant sätt att utsläppen inte påverkar miljö eller folkhälsa negativt och att vi därigenom bidrar till att lämna över ett ekologiskt hållbart samhälle till kommande generationer. Användningen av fossila bränslen ska upphöra till år 2020.
När vi reser eller fraktar varor sker det med cykel, tåg eller med fordon som drivs med förnyelsebara drivmedel.
Vi hushåller med energi och ändliga resurser.
Vi sprider inte läkemedel som är skadliga för miljö och hälsa till luft, mark och vatten.
Vi använder kemikalier på ett sådant sätt att inte människa och miljö skadas.
Maten vi serverar och textilier vi använder är ekologiskt producerad och transporterad med hänsyn till miljön.
Vi källsorterar allt vårt avfall.
Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas i Uppsala län.
Policyn och visionen för landstingets miljöarbete antogs av landstingsfullmäktige den 14 juni 2006. Visionen reviderades av landstingsfullmäktige den 6 december 2010.
Uppföljning av
miljömålen i landstingets miljöprogram 2011–2014
De övergripande målen i miljöprogrammet gäller för hela programperioden och ska uppnås till sista december år 2014. Miljömålen bryts årligen ner på förvaltnings- och divisionsnivå och följs upp minst två gånger per år i samband med förvaltningarnas- och divisionsledningarnas genomgångar av miljöarbetet och övrig verksamhetsuppföljning. I samband med att resultaten för miljömålen presenteras redovisas även övrig miljöprestanda inom målområdena i vissa fall. Målen för läkemedel uppdateras årligen och finns beskrivna i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö som fastställs av landstingsstyrelsen.
I tabeller hänvisas ibland till förkortningar för landstingets förvaltningar, enligt följande:
AS = Akademiska sjukhuset, FTV = Folktandvården, Hoh = Habilitering och hjälpmedel, KiL = Kultur i Länet, LE = Lasarettet i Enköping, LLK = Landstingets ledningskontor, LRC = Landstingets Resurscentrum, LSU = Landstingsservice, PV = Primärvården,
UL = Kollektivtrafikförvaltningen UL, VF = Varuförsörjningen, LUL = Landstinget i Uppsala län
Transportfordon
År 2014 ska minst 70 procent av de transportfordon lands- tinget leasar eller köper drivas med icke-fossila bränslen.
Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräck- ligt fort. Vid årsskiftet drevs 20 procent av transportfor- donen med icke-fossila bränslen, se diagram 3 och tabell 4.
De åtgärder som fastställdes i miljöprogrammet för att uppnå målet byggde på den tilltänkta utbyggnad av biogas som Upplands lokaltrafik planerade i länet. Tanken var att även ambulanser och transportfordon skulle kunna tanka biogas vid dessa anläggningar. Eftersom denna utbyggnad skjutits på framtiden så försvårar det att uppnå målet. I dags dato finns det två tankstationer för biogas i Uppsala län och de finns i Uppsala.
Andelen personbilar9 2013 är 165 fordon och 148 av dessa fordon drivs med förnyelsebara bränslen, vilket mot- svarar 90 %.
Diagram 3: Andelen transportfordon drivna på förny- elsebara bränslen totalt för Landstinget i Uppsala län.
Andel transportfordon drivna på icke-förnyelsebara bränslen Andel transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen 0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2010 2011 2012 2012
T R A N S P O R T E R – M I L J Ö MÅ L
Tabell 4: Andelen transportfordon fördelat per förvaltning. Med transportfordon menas minibussar, ambulanser och skåpbilar.
2010 2011 2012 2013
Diesel/
bensin Förny-
else- bara bräns- len
% Förny-
else-
bara Diesel/
bensin Förny-
else- bara bräns-
len
% Förny- else-
bara Diesel/
bensin Förny-
else- bara bräns- len
% Förny-
else- bara
Diesel/
bensin Förny-
else- bara bräns-
len
% Förny-
else- bara
LSU 25 0 0% 22 2 8% 22 2 8% 20 10 33%
KiL 2 0 0% 2 0 0% 2 0 0% 2 0%
HoH 5 0 0% 6 0 0% 6 0 0% 6 0%
PV 3 0 0% 1 1 50% 2 0 0% 0%
DAT 2 0 0% 2 0 0% 2 0 0% 2 0%
Ambulansen 23 0 0% 23 0 0% 23 0 0% 23 0%
Kollektivtrafik- förvaltningen
UL 2 1 33% 3 100%
LUL 60 0 0% 56 3 5% 59 3 5% 53 13 20%
9 Som personbilar räknas bilar med fyra passagerarplatser.
Tjänsteresor
År 2014 ska utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor vara minst 15 procent mindre per anställd jämfört med år 2010.
Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Koldioxidutsläppen från tjänsteresor per
årsarbetare minskade för hela landstinget med 10 procent år 2013 jämfört med år 2010. I jämförelse med föregående år minskade utsläppen per årsarbetare med 10 procent.
Flygresorna minskade 2013 jämfört med 2012 (se tabell 7). Skall målet uppnås måste flygresorna minska ytterligare under 2014. I diagram 4 visas statistiken för kg/CO2 per årsarbetare, samt i diagram 5 mil/årsarbetare per färdsätt.
Diagram 4: Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, totalt för Landstinget i Uppsala län.
Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg
kg CO 2/årsarbetare 2008
2009 2010 2011 2012 2013 47
1
34
0,0
113
42
1
27
0,0
86
45
3
23
0
72
40
2
27
0,0
63
38
3
26
0
76
37
3
24
0
64
0 20 40 60 80 100 120
Diagram 5: Antalet mil fördelat på olika färdsätt, totalt för Landstinget i Uppsala län.
Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg
mil/årsarbetare
2008 2009 2010 2011 2012 2013 26
2
18
28
73
25
2
15
28
56
28
2
13
29
47
25
2
15
26
51
24
2
14
30
59
2
14
27
52
0 10 20 30 40 50 60 70 80
23
Tabell 5: Utsläpp koldioxid och mil per årsarbetare fördelat på landstingets förvaltningar per års– arbetareTjänstebilarHyrbilarEgen bil i tjänstenTågFlygTotalt Tjänsteresor 201020112012 2013201020112012 20132010201120122013201020112012201320102011201220132010201120122013 LLKkg CO28112719651511263540590,000,010,010,0116681176215206133259304 mil89171345127142023339112518115411562138153233221371361 FTVkg CO234231001444541410,000,000,000,003241373380908078 mil2323110124252323162937282129282463879079 PVkg CO2574741392110688281710,000,000,000,00151378142143130118 mil3830282612103746464015141212108451021009084 ASkg CO2201616162222121515140,000,000,000,0084738974118106122106 mil14111110222178882620242354617060102102116103 LEkg CO291010110000253534310,000,000,000,002643191759896459 mil7998000014201917171922141736161454846754 Hohkg CO2231226204185441511909593710,000,000,000,0037446645361369379313 mil14314814513925168505353418749546324314933306287317284 LSUkg CO257055257552221162334574842410,000,000,000,0031223041680638669638 mil2862776627461414152332272423829352320141929360360754845 LRCkg CO2––00––13––1714––0,000,00––2538––4355 mil––00––02––98––1225––2228––4463 ULkg CO2––175––20––413––0,000,00––17436––181124 mil––6655––30––27––7688––13830––286180 VFkg CO25904483613237000203234270,020,020,020,00051400617531436350 mil59741131132750001118191532633337039031250940793724381 KiLkg CO216915312616411360395153750,010,010,010,01606394134270281278372 mil96917786152022293042115138112112394568110272308289350 LULkg CO2454038373233232726240,000,000,000,0072637664143132142129 mil282524362222131514142926302747515952118120130130
Tabell 7: Fördelningen mellan in- och utrikesflygresor fördelat mellan landstingets förvaltningar.
2010 2011 2012 2013
kg CO2/årsarbetare inri- kes utri-
kes
% inri- kes av totalen inri-
kes utri- kes
% inri- kes av totalen inri-
kes varav under 50 mil utri-
kes
% inri- kes av totalen inri-
kes varav under 50 mil utri-
kes
% inri- kes av totalen Landstingets ledningskontor 31,4 145,7 17,7% 35,4 45,8 43,6% 39,8 11,9 67,6 37,1% 69,5 19,9 145,6 32,3%
Folktandvården 14,2 17,5 44,8% 24,4 16,4 59,8% 16,7 3,5 19,7 45,9% 16,8 3,7 16,3 50,7%
Primärvården 7,4 7,5 49,5% 11,5 1,5 88,5% 6,7 0,0 0,2 97,2% 6,4 2,0 1,8 78,6%
Akademiska sjukhuset 10,9 73,9 12,9% 15,3 57,9 20,9% 19,8 84,6 70,6 21,9% 13,3 5,1 60,5 18,0%
Lasarettet i Enköping 7,6 17,5 30,2% 6,5 36,5 15,1% 2,6 0,2 17,7 12,7% 3,5 0,0 13,9 20,1%
Habilitering och Hjälpmedel 12,4 25,8 32,5% 28,1 15,8 64,1% 35,9 11,7 31,8 53,1% 24,0 7,3 20,9 53,5%
Landstingsservice 11,8 15,7 43,0% 20,1 2,3 89,9% 25,3 9,5 3,1 88,9% 16,3 3,7 25,1 39,4%
Landstingets resurscentrum 0,0 0,0 25,2 0,0% 11,7 0,2 0,0 100,0%
Kollektivtrafikförvaltningen
UL 55,2 28,4 33,7 62,1% 6,0 3,7 29,9 16,8%
Varuförsörjningen 0,0 0,0 - 51,1 0,0 100,0% 41,1 14,8 0,0 100,0% 0,0 0,0 0,0
Kultur i länet 8,2 59,1 12,2% 41,2 22,3 64,9% 56,2 15,9 40,1 58,3% 16,9 6,9 116,9 12,6%
Totalt, landstinget 11,2 61,1 15,5% 16,4 46,9 25,9% 19,6 5,5 56,4 25,7% 13,8 0,4 50,5 21,4%
Tabell 6: En jämförelse av utsläpp av koldioxid fördelat per årsarbetare och totala utsläpp koldioxid, totalt för Landstinget i Uppsala län.
Utsläpp CO2 (kg per årsarbetare) Totalt utsläpp CO2 (kg) 2010 2013 Minskning/ ökning
i procent 2010 2013 Minskning/ ökning
i procent
Tjänstebilar 45 37 –18,4% 357 411 297 747 –16,7%
Hyrbilar 3 3 14,7% 21 848 25 583 17,1%
Egen bil i tjänsten 23 24 11,1% 182 340 195 940 7,5%
Tåg 0 0 5,2% 12 11 –4,6%
Flyg 72 64 –6,6% 570 469 519 687 –8,9%
Totala utsläpp 143 129 –10,1% 1 132 081 1 038 970 –8,2%
Resor till och från arbetet
År 2014 ska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet vara minst 4 procent mindre per anställd jämfört med år 2010.
Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Vid den årliga mätningen i november 2013 hade utsläppen av koldioxid per årsarbetare från resorna till och från arbetet ökat med 1 % år 2013 jämfört med år 2012. Koldioxidutsläppen per årsarbetare har minskat med 18 % jämfört med år 2010
Målet mäts via en enkät som skickas ut årligen i må- nadsskiftet november/december till ett urval av de anställ- da inom landstinget fördelat på förvaltningarna. Urvalet är tillräckligt stort för att vara statistiskt säkerställt. Resultatet i enkäten redovisas i tabell 9 nedanför.
Från Akademiska sjukhuset deltog 1 465 personer i projektet Miljö- och hälsoresan år 2012 innebärande att den arbetsplats med flest cyklade/promenerade kilometer per anställd på arbetsplatsen vann presentkort i en sport- butik. I projektet fanns också en miljöbonus för de som
ställde bilen och cyklade eller åkte kollektivt till arbetet.
Förhoppningsvis har dessa personer fortsatt cykla eller åka kollektivt år 2013. Projektet Miljö- och hälsoresan kom- mer även att genomföras under 2014 för samtliga förvalt- ningar, med delfinansiering från Vägverket.
Tre testresenärsprojekt har genomförts innebärande att man byter bil mot kollektivtrafik minst tre dagar i veckan för sin resa till arbetet. Totalt har 290 personer deltagit i de tre projekten.
Patientresor
År 2014 ska utsläppen av koldioxid från patienters resor till och från vården minska med minst 10 procent jämfört med år 2010.
Prognos 2014: Målet går åt fel håll. Vid årsskiftet 2013 hade koldioxidutsläppen från patienters resor till och från vården ökat med 6 procent jämfört med år 2012.
Koldioxidutsläppen har ökat med 2 procent jämfört med 2010.
Ökningen beror på att antalet taxi/sjukresor ökat med 27 000 mil år 2013 jämför med 2012. Jämfört med år 2010 har antalet taxi/sjukresor ökat med 63 000 mil år
2013. Antalet flygresor har minskat mellan år 2013 och 2010 och även ersättning för egen bil.
Resenärer inom kollektivtrafik
År 2014 ska antalet resenärer som åker med Upplands lokal- trafik öka med i genomsnitt 7 procent årligen från år 2010.
Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräck- ligt fort, se diagram 7. Under år 2013 ökade antalet passa- gerare med 8 procent jämfört med 201210. De satsningar på tågtrafiken som gjordes i slutet av 2012 har resulterat i att tågresandet ökat kraftigt. För busstrafiken konstateras att stadsbussarna i Uppsala ökat och regionbusstrafiken minskat. Det senare beror bland annat på att bussresenärer övergått till tåg på sträckan Sala–Uppsala.
För de enskilda trafikslagen var förändringen år 2013 föl- jande:
Regionbuss –2 procent
Stadsbuss (Uppsala) 2 procent Stadsbuss (Enköping och Bålsta) –33 procent
Upptåget 17 procent
Totalt –8 prodent
kg CO2/årsarbetare % förändring
2010 2011 2012 2013 2010–2013 2012–2013
1. Akademiska sjukhuset 730,6 636,5 550,3 571,7 –21,75 3,89
2. Folktandvården 840,5 727,5 853,9 643,5 –23,43 –24,64
3. Habilitering 518,1 625,7 526,0 460,0 –11,21 –12,55
4. Kultur i länet 1 154,6 1 648,6 1 272,6 1 349,3 16,87 6,03
5. Landstingets Ledningskontor 1 032,1 733,8 343,0 471,6 –54,31 37,48
6. Resurscentrum 0,0 0,0 838,6 617,3 0,00 –26,39
7. Landstingsservice 604,3 984,1 625,4 839,6 38,93 34,26
8. Lasarettet i Enköping 1 035,3 807,6 904,8 857,2 –17,21 –5,26
9. Primärvård 797,4 808,3 745,2 –6,55 –7,80
10. Varuförsörjning 463,3 587,7 662,2 890,6 92,21 34,49
11. Kollektivförvaltningen 0,0 0,0 159,6 152,4 0,00 -4,50
Totalt 746,9 705,2 602,4 609,4 –18,41 1,17
Tabell 8: Koldioxidutsläpp från resor till och från arbetet fördelat per förvaltning.
10 Att målet inte ser ut att uppnås tillräkligt fort beror på att tidigare års genomsnittliga åkning varit lägre än 7 procent (år 2011 var ökningen 3,5 procent och år 2012 var resultatet 3 procent).
