Svampmyggor - nya arter fiir Sverige och Finland (Diptera: Mycetophilidae s.lat.)
KJELLHEDMARK
Inledning
Overfamiljen Sciaroridea inom Nematocera om- fattar sju familjer: Ditomyiidae, Diadocidiidae, Bolitophilidae, Keroplatidae, Macroceridae, My- cetophilidae och Sciaridae (S<ili 1997). Indel- ningen gir tillbaka pi Edwards (1925), som fcir- de den nuvarande civerfamiljens alla arter till en
familj, Mycetophilidae, omfattande 10 underfa- miljer. Av dessa utgdr Manotinae, Sciophilinae och Mycetophilinae den nuvarande familjen My- cetophilidae (s.str.). Innebdrden av det hdr bruka-
Hedmark, K. Svampmyggor - nya arter for Sverige och Finland (Diptera: Mycetophilidae s. lat.). [Fungus gnats - new species to Sweden and Finland (Diptera: Mycetophilidae s.lat.)l - Ent. Tidskr. 119 (1):1-12. Lund, Sweden 1998. ISSN 0013-886x.
30 species are recorded new to Sweden: Bolitophila ingrica Stackelberg, B. nigrolineata Landrock, Diadocidia spinosula Tollet, Orfelia trisrls (Lundstrom), Macrocera stigma Cvtis, Mycomya festivalis Vliisiinen, M. maura (Walker), M. pseudoapicalis Landrock, Eudicrana nigriceps Lundstrrim, Paratinia sciarinaMik, Phthinia mira Ostroverchova, P setosaZaitzev, Sciophila karelicaZaitzev, Syntemna sflala Hutson, S. stylatoides Zaitzey, Boletina jamalensis Zaitzev, B. lundstroemi Landrock, B. onegensis Polevoi, B. populina Polevoi,B. pseudonitidaZaitzev,B. rejectaEdwards,B. tiroliensis Plassmann, Coelophthi- nia thoracica (Winnertz), Drepanocercus spinistylus Soli, Dziedzickia marginata (Dzied- zicki), Palaedocosia janickii (Dziedzicki), Exechia dizona Edwards, Erechiopsis hammi Edwards, Trichonta bicolor Landrock, T. brevicauda Lundstrcim. An additional 5 species are recorded new to Finland: Boletina dissipata Plassmann, Coelophthinia thoracica (Win- nertz), Palaedocosia janickii (Dziedzicki), Leia crucigera Zetterstedt, Cordyla parvipalpis Edwards.
The Messaure/Vuollerim area at the Arctic circle is the only well studied locality in Sweden with respect to fungus gnats. Including the present findings, 372 species are recorded from this area. The number is near the known total for Sweden. The total number of species in Sweden is slightly higher, and, compared to the estimated number of species in Norway, is likely to exceed 500.
Most specimens are collected with net in semi-natural forests. The high fungal diversity in many of them is due to continuity in environmental factors (Karstrcim 1992, Karstr<im et al.
1993). The diversity of fungus gnats in a site is probably directly influenced by fungal diversity (Okland 1995). Since primeval forests is so rare it is argued thar remaining semi- natural forest fragments should be protected against logging.
Kjell Hedmark, Kyrkviigen 17, 96030 Vuollerim, Sweden.
de begreppet Mycetophilidae s.lat. framgflr av nedanstiende tabell. Denna grupperings arter
kallas fortfarande ofta "svampmyggor" eller
"fungus gnats", sfl iiven i denna uppsats. So6s och Papp (1988) urskiljer ocks6 familjen Macro- ceridae, som nu uppgfltt i Keroplatidae. Hed- str<;m (1994) utgir frfln systematiken i niimnda
arbete i sin genomgflng av svenska Diptera. Tal inom parentes inkluderar mer osakra arter.
Kjell Hedmark Ent. Tidskr. 119 (1998) Tabell 1. Antalet kiinda och uppskattade antal av de olikafamiljerna svampmyggor s.lat. i Sverige.
Known and estimated number of fungus-gnats in Sweden.
Mycetophilidae, svampmyggor s. str.
Bolitophilidae, smalbensmyggor Ditomyiidae, hirvingsmyggor Keroplatidae, platthornsmyggor Macroceridae, linghorn smyggor Diadocidiidae, slemrdrsmyggor Sciaridae, sorgmyggor
Hedstrrim grundar sin skattning frdmst pi en jiimfcirelse med den mycket bdttre kdnda finska faunan, 425 (434) arter Mycetophilidae s.str.
och 483 (492) s.lat.I Norge har kunskapen tagit
ett spring framflt under 1990-talet. Antalet svampmyggor i vid.mening skattas nu till mer iin 500 (SOli 1994, Okland ochZaitzev 1997).
Fcir Sveriges del finns endast ett stdrre mate-
rial redovisat. Vid divarande Messaure ekolo- giska station i 6stra Lule lappmark, Jokkmokks kommun, insamlades 6ren 1969 - l97l ett stort
antal svampmyggor i olika typer av automatiska f2illor. Materialet, som innehdll minga obeskriv- na arter, besttimdes av Plassmann (1978, 1979, 1980a). Totalt redovisas 334 arter Mycetophili- dae s.lat. och 301 s.str. Materialet som ligger till grund for denna uppsats har till stdrsta delen ocksi samlats i cistra Jokkmokks kommun. del- vis just Messaureomridet, under flren 1994- t991.
Svampmyggor lever undanskymt och deras levnadssiitt iir i stor utstrrickning iinnu okiint.
Imagines pitreffas framfcir allt i skuggiga, friska - fuktiga skogsmiljder, ofta i artblandade mdng- der vid rotvdltor, <iverhiing, fuktiga hil och lik-
nande. De flesta lever som larver i svampfrukt- kroppar, i England uppskattningsvis hcigst 607o
(Hutson 1980), eller i anslutning till dcjd ved,
diir de fdrmodligen ocks6 lever av svampsub- strat. Andelen arter som lever i andra habitat. si-
som fdrna, sork- och fflgelbon etc., kan vara be-
tydligt stdrre en vad som hittills antagits (Hut- son 1980). Den rika tillgingen pi substrat i gam-
Totalt Uppskattat antal 460
327 (33s) 230
la skogar gynnar en h6g svampdiversitet, vilket fcirmodligen avspeglas i en motsvarande diver- sitet hos svampmyggor (Okland 1995).
Mats Karstrcim har visat att det i Jokkmokks kommun, "Det gldmda landet", fortfarande finns fdrhflllandevis mflnga lokaler med ur- eller naturskog kvar (Karstrcim 1992). Omridena har identifierats med hjiilp av bl.a. svamp- och lav- arter som krdver l6ng, ibland obruten kontinuitet
i mark, ftadskikt och ddd ved (Karstrcim m.fl.
1993).I en rapport (Karstrcim 1997) redovisas 105 stdrre och mindre landskapsfragment med ett stort antal rddlistade arter.
Okland (1995) har jiimfrirt svampmyggefau- nan pi kalhyggen, i 70-120-6rig grankulturskog (managed) och i grannaturskog (semi-natural) i
scidra Norge. Kontinuitet i substrat och hadskikt visar sig vara den viktigaste faktorn f<ir bibehil-
landet av diversiteten pi bestindsnivi. Se fig.1.
Kalhuggning inducerar lingvariga effekter.
Efter 70 - l2O ir har inte mycket hdnt, och en restaurering skulle krdva mycket liingre tid. En fcirutsdttning iir rumslig kontinuitet: "The spatial representation of suitable stands in the landsca- pe seems to be particularly important, since the 7o areaof oldgrowth in the surrounding 100 km2 showed the strongest influence on both species richness and abundance within individual spe- cies" (Okland 1996:297);'The present findings indicate that conservation of a species-rich my- cetophilid fauna requires networks of stands
within dispersal distances" (Okland 1995: I I l.
Kiint antal 273 (27e)
20 2
l8 (20) t2
2 50 (57)
Svampmyggor - nya arter
SEMI.NAT CLEARCUT (t
MANAGED (J=36)
Fig.l. Antalet mycetophilidarter pd varderafem lokaler i tre olika skogstyper lnkalerna cir ordnade efier antal arter (Okland 1995).
Number of mycetophilid species at five localities in three dffirent types of forest.
3as 330o.
X2so B?O
3rs= z IO
Omriden och metodik
Mflnga av mina lokaler i Lule lappmark utgdrs
av omriden som lokaliserat av Steget Fcire, Mats Karstrdm (1997). De dr av skilda slag men vanligen blandskogar, ofta med stort inslag av gran, lcivtrtid och dtid ved. Skogsmarker av frisk ris- eller 6rttyp, fuktiga seinkor, ravineq sump- skogar, myrkanter och bdckland iir exempel pi
biotoper som samlats. Metoden har varit slag- hivning under dagtid. Sommaren 1997 insamla- de Jenny Grahn mer eller mindre kontinuerligt ett material, under olika tider pi dygnet, pi en
glasveranda nrira skog i Mo, Vuollerim.
Det finska materialet kommer frin kultursko- gar i Lumpartand, SO Alana. Zoologiska insti- tutionen i Uppsala (coll ZU) har bidragit med nigra arter frin Uppland.
Mitt svampmyggematerial utgdrs av ca 3000 ex. samlade 1994-1997. Endast delar diirav zir
bestdmt. Si iir t.ex. de flesta honor obestiimda liksom hela materialet av stora sldkten som My-
cetophila, Phronia, Allodia och Brevicornu - alla tillhrirande underfamiljen Mycetophilinae.
Hela materialet rir torrpreparerat (klistrat).
Fcir bestiimning har genitalpreparation i regel
varit nddvandig. Preparaten fdrvaras pi nilen i glycerol i smi bitar av tunn plastslang, som lci- des igen med het pincett. Metoden beskrivs av Hugo Andersson (1976a, 1976b). Geir Soli har kontrollerat eller bestdmt svflrare ex,bl.a. Bole- tina n.sp. och Sciophila n.sp. Djuren finns i coll Hedmark, i nigon mfln iiven i collZU, dit en del exemplar efterhand dverftires.
Resultat
Den svenska listan har utrikats med 30 arter och den finska med 5. Atta au dessa iir ocksi nya fdr Norden och en fcir Europa. En upprdkning av Hedstrcims (1994) vrirden ger fciljande antal:
Mycetophilidae 298 (304), Bolitophilidae 22, Keroplatidae 19 (21), Macroceridae 13, Diado-
3
Kjell Hedmark Ent. Tidskr. 119 (1998)
Fig. 2. Omkring Kaltisbcicken vid Messaure har under 1998 en drygt fyra km2 stort omrdde avsatts som naturreservat (omrdde 30 i Karstrdm 1997). Omrddet hyser en rikedom pd biotoper och arter 4l riidlistade vcixter och svampar iir pdtrriffade liksom totalt ca 1000 skalbaggsarter Svamp- myggefaunan cir rik. Omrddet har studerats alltsedan 1960-talet.
Kaltisbcicken by Messaure, newly established as a nature reserve, is very rich in biotopes and species.
It has been studied since the time of prof. Karl Miiller and the Messaure Ecological Station in the 60th and 70th.
Foto Mats Karstrom.
cidiidae 3. Inrdknat Ditomyiidae med 2 arter iir det totala antalet krinda arter 357 (365).
Ostra delen av Jokkmokks kommun (Jokk- mokk-Vuollerim-Messaureomridet) iir vad giil- ler svampmyggor den b?ist kiinda trakten i lan- det. Plassmann rapporterade 334 arter Myceto- philidae s.lat. frfln Messaureomridet. Ytterligare 38 arter har nu tillfcirts listan fcir <istra Jokkmokk - 25 rya fdr Sverige och 13 som inte tidigare ta- gits i Messaure. Totalt 372 arter. F<ir Lule lapp- mark som helhet iir antalet 373, inriiknat I art
frin Kvikkjokk.
Artlista
Nedanstiende arter finns inte upptagna fdr Sverige resp. Finland i Catalogue of Palaearctic Diptera (So6s & Papp 1988). Uppstiillningen foljer detta verk. I artlistan stir "Ryssland" fdr den europeiska delen av landet. "Europa" stir
fcir Europa utom Ryssland. Utbredningsuppgif- ter frfln Norge som inte finns i So6s & Papp
(1988) iir hiimtade frin S6li (1914) och Okland (1e9s).
"Karstrdm omr. nr." st6r ftir Omride nr. i Kar- str6m 1997.
Ent. Tidskr.
BOLITOPHILIDAE
Bolitophila ingrica Stackelberg, I 969
I hane Lu. Messaure, Kaltisbdcken 18.6 1996.
(Karstrcim omr. 30). Gammal, frodig och fuktig blandskog av 6rttyp. Slaghivning vid 2 m htig rotviilta diir stora miingder svampmyggor svdr- made. Ny fdr Norden. Kiind frin cistra Tyskland,
Ryssland och Sibirien.
Bolitophila nigrolineata Landrock, l9l2 t hane Lu. Messaure, Kaltisbiicken 10.8 1996.
(Karstrdm omr. 30). Gammal, frodig och fuktig blandskog av drttyp. Hflvning vid ligor, rotvtil- tor och hflligheter. Ny fcir Sverige. Kiind frin
Norge, Polen, Jugoslavien, Tyskland, Ryssland, Sibirien och Japan.
DIADOCIDIIDAE
Diadocidia spinosula Tollet, 1948
I hona Up. Uppsala, Hiisselby 31.8 1988 (coll ZU). Ny fcir Sverige. Utbredd i Europa, inkl.
Norge och Finland, Ryssland och Sibirien till Altaj.
KEROPLATIDAE
Orfelia trlslis (Lundstrdm, 191l)
I hane Lu. Vuollerim, Mo 30.7 1997, I hane
samma lokal 19.8 1997.Leg. Jenny Grahn. Ny fijr Norden. Siillsynt art kiind frin Holland, Ung- ern, Rumdnien och Storbritannien.
MACROCERIDAE
Macrocera stigma Curtis, 1837
I hona Lu. Vuollerim, Bomyrberget 2l .6 1995.
Barrblandskog av lfig<irttyp. Ungt, tiitt bestind med riklig ltjvfcirna. Ny ftir Sverige. Spridd i Europa, inkl. Norge och Finland, Ryssland och Sibirien.
MYCETOPHILIDAE Mycomyiinae
Mycomya fe stivrzlls Vdisdnen, I 984
I hane Lu. Vuollerim, Bomyrberget 21 .6 1996.
Barrblandskog av lig6rttyp. Ungt, tdtt bestflnd med riklig lcivfcirna. Ny for Sverige. Kiind i ffl
ex. frin Finland, Norge och Vologda (6ster om Moskva).
Fig. 3. Vid hdvning pd denna hcigstubbe av bjc)rk togs en obeskriven Sciophila-art. Naturskog, Irivbrrinna, pd Tapmokberget, SO Vuollerim.
Omrdde 7l i Karstrdm 1997.
An undescribed Sciophila-species was netted on
this tall trunk of birch. Seminatural forest at
Tapmokb e rget, S E Vuo lle rim.
Foto Kjell Hedmark.
Mycomya maura (Walker, 1856)
t hane Lu Vuollerim, Nietsaktjiirnen 5 km NNV Kirtik 9.9 1995. Sumpskogsremsa mellan rikare skogskiirr och blibiirsgranskog. Ny fdr Sverige.
Kiind frin Europa inkl. Finland men inte Norge.
My c omy a p s eudoap ic alis Landrock, 1925
t hane Ltt. 12 km SSO Vuollerim, Isaksbo 2.7 1995. (Karstrcim omr. 98). Ortrik naturskog av gran. Ny fcir Sverige. Siillsynt art kiind frin
Kjell Hedmark
Tjeckoslovakien, Tyskland, Finland, Norge och Ryssland.
Sciophilinae
Eudicrana nigriceps Lundstrdm, 1909
I hane T.u. Vuollerim, Mo 5.7 1997. Leg. Jenny Grahn. Oppen griismark 40 m frin skogsbryn.
Tagen pi fcinster kl. 0l pi natten. Ny ftir Sverige. En storvuxen sdllsynt art som tidigare dr rapporterad endast frin Finland, Estland och England.
Paratinia sciarina Mik, 1874
I hane Up. Bladiker, Olas skifte lt-2019 t988 (coll ZU). Ny fdr Sverige. Kiind frin Europa inkl. Norge, Ryssland och Sibirien.
P hthinia s e to s a Zaitzev, 199 4
I hane I,u. Vuollerim, Mo 5.7 1997.Leg. Jenny Grahn. Oppen griismark 40 m frfln skogsbryn.
Tagen pA fcinster kl. 01 pi natten. Ny f<ir Sverige. Tidigare klnd endast frin ryska Kare- len och Norge.
Phthinia mira Ostroverchova, 1977
t hane Lu. Vuollerim, Mo28.7 1997. Leg. Jenny Grahn. Oppen griismark 40 meter frfln skogs- bryn. Tagen pi fcinster om natten. Ny f6r Nor- den. Zaitzev uppger arten frin Ryssland, bl.a.
Leningrad, Karpaterna och Sibirien.
Sciophila karelica Zaitzev, 1982
I hane.. Up. Sigtuna, Pilsbo, Skogstorp 24.8 1996. Aldre mossig kulturblandskog, gliintor med cirtvegetation. Hivning vid rotvriltor. Ny fcir Norden. Tidigare endast kiind frin typloka- len i ryska Karelen och frfln Nordamerika.
Sciophila n. sp.
I hane Lu. Vuollerim, Tapmokberget25.61996.
(Karstrcim omr. 71). Frisk, lOvrik naturskog.
Slaghivning pi flera meter hcig, grovbarkig hdgstubbe av bjiirk med talrika gamla fncis- ketickor.
Syntemna stylata Hutson, 1979
t hane Lu. Vuollerim, Kiikul 19.8 1995. (Kar- strdm omr. 69). Sumpgranskog av ristyp. Ny ftir
Sverige. Kiind frfln England och Norge.
Ent. Tidskr. I l9 (1998) Syntemna sQlatoides Zaitzev, 1994
I hane Lu. Messaure, Kaltisbricken 17.9 1995.
(Karstr<im omr. 30). Fuktig, tuvig iildre gran- skog med stort ldvinslag. Orter dominerar delvis
i fiiltskiktet. Riklig tillging pi diid ved. Ny f6r Norden. Kiind i fi ex. endast frin Moskvaomr6- det och Karpaterna.
Gnoristinae
Boletina dissltata Plassmann, 1986
I hane Finl. Aland, Lumparland, Norrboda, Dal 18.7 1996. Ny fcir Finland. Fcirsumpad skog kring fattigkiirr. Arten rir beskriven frin Abisko och inte omnamnd fr6n nigon annan lokal. Scili meddelar dock i brev att arten dr vanlig i Norge, Finnmark.
B ole tina j amcrl e ns i s Zaitzev, 1994
I hane Lu. Vuollerim, Lagnds, Lcivbiicken 1.7
1995. (Karstrdm omr. 2). Brant, fuktig sedi- mentravin med biick. Naturblandskog av ligcirt- typ. God tillging pfl diid ved och lcivfdrna. Ny fcir Sverige. Kiind frin Jamalhalvrin i arktiska Sibirien och frin Norge.
Boletina lundstroemi Landrock, 1912
2 hanar Lu. Vuollerim, Lagnris, Lrivbiicken 6.7 1997. (Karstrcim omr. 2). Lokal som frireg.
Ny f<ir Sverige. Kiind frin Tjeckoslovakien, Tyskland, Storbritannien, Irland, Polen, Finland, Norge, Lettland och Ryssland.
Boletina onegensis Polevoi, 1995
t hane 29.8 1994, I hane 23.8 1995 Lu. Kvik- kjokk, Prinskullestigen. Naturgranskog av cirt- typ liings biick. 2 hanar Lu. Vuollerim, Storback- en, Svarttjiirn 4.9 1994. Gran-bjrirkkiin av vit- mosstyp. I hane Lu. Vuollerim, Lagn6s, Lciv- biicken I .7 1995. Se fdreg. art. I hane Lu. Vuol- lerim, Station 13.8 1995. (Karstrdm omr. 9).
Grannaturskog av ligrirttyp. I hane Lu. Vuolle- rim, Bomyrberget 10.8 1995. Blandskog i myr- kant. I hane Lu. Vuollerim, Kiikul 11.8 1995.
(Karstrcim omr. 69). Sumpgranskog av ristyp. 4 hanar Lu. Vuollerim, Nietsaktjernen 5 km NNV Kirtik 9.9 1995. Sumpskogsremsa mellan myr och blibiirsblandskog. 2 hanar Lu. Jokkmokk, Skjutbaneklippan 18.9 1995. Sumpskog av skogsfrdkenristyp. Arten som er ny fcir Norden
iir hittills bara rapporterad frfln typlokalen, Ki- vach Naturreservat i ryska Karelen (Zaitzev &
Polevoi 1995). Geir Srili uppger dock i brev arr
arten dr vanlig i Finnmark.
Boletina populina Polevoi, 1995
I hane Lu. Vuollerim, Lagndsin 30.6 1995.
(Karstrrim omr. 3). Fdrgrenat biickland som del- vis dversvetmmas vid virflod. Rik iingsl<ivskog
med spridda iildre granar. I hane Vuollerim,
Lcivbiicken, I .1 1995. (Karstrrim omr. 2). Brant, fuktig sedimentravin med biick. Naturblandskog av ligdrttyp. God tillging pi ddd ved och lciv- fcirna. I hane Lu. Vuollerim, Storbacken 3.7 1995. (Karstrcim omr. 8). Brant sedimentravin, grannaturskog av ligdrttyp. I hane Lu. Vuolle- rim, Padjerim, Pikevare, 4.7 1996. (Karstrcim
omr. 38). Nigot fcirsumpad barrblandskog av ristyp. Denna art dr ny fdr Norden.
Tidigare kiind endast genom typexemplaret frin
Kivach Naturreservat i ryska Karelen.
B ole t ina p s e udonitida Zaitzev, 1994
I hane Lu. Vuollerim, I km scider Station 26.6 1996. (Karstrcim omr. 9). Sedimentravin med branta sidor ned mot Lule dlv. Skuggig milj<i under hrigt yngre blandbestind. Gles l6g6rtve- getation och riklig lciv- och vedfcirna. Botten- skikt fdga utvecklat. Ny f<ir Europa. Krind en- dast frin en lokal i Altaj i Sibirien.
Boletina rejecta Edwards, 1941
2 hanar Lu. Vuollerim, Valtaberget, Riepik6- tatjiirn 7.8 1995. (Karstrcim omr. 43). Mossig medelilders granskog med grov asp och bjdrk. 1
hane Lu. 7 km SV Vuollerim, Milliluobbal 12.8 1995. Tuvig fdrsumpad skog av ristyp. 2 hanar Lu. Vuollerim, Talvatisbdcken 19.8 1995. Fuk-
tig yngre blandskog. t hane Lu. Vuollerim, Nietsaktjiirnen, 5 km NNV Kirtik 9.9 1995.
Kantzon mellan skog och krirr. t hane Lu. Mes- saure, Kaltisbiicken 10.8 1996. (Karstrcim omr.
30). Ny f6r Sverige. Arten iir kdnd frin England, Irland, Polen, Finland, Ryssland och Kurilerna.
Boletina tiroliensis Plassmann, 1980
2 hanar Lu. Vuollerim, Nietsaktjdrnen 5 km NNV Kirtik 9.9 1995. Sumpskog av ristyp. 1 hane Lu. Jokkmokk, Skjutbaneklippan 12.9
Svampmyggor - nya arter 1995. Sumpblandskog av skogsfriikenristyp. 5
hanar Lu. Giillivare, Muddus, Manson 26.9 1996. Fdrsumpad granskog ndra biick. Hivning i fiiltskiktet, vid rotvdltor och hiligheter i kallt viider. I hane Lu. Giillivare, Muddus, Rivvekie- Ias 26.9 1996. Gammal tallskog av frisk ristyp.
19 hanar, 7 honor Lu. Gdllivare, Muddus, Man- son 23.9 1997. Biotop som ovan. Temperatur obetydligt civer 0oC. Denna Boletina dr latt igen- kiinnlig pi sin kolsvarta fiirg och sina vdl synliga och karakteristiska genitalier. Arten zir allmiin sent pi hcisten. Ny fdr Norden. Kiind frin Oster- rike, Ryssland (Kola) och Sibirien (Jamal, Dick- son). Miirkligt nog inte representerad i Messau- rematerialet 1969-197 l.
Boletina t.sp.
I hane Lu. Vuollerim, Nietsaktjiirnen 5 km NNV Kirtik 9.9 1995. Ca 100-irig blandskog av bl6- bdrsristyp. I hane Lu. Jokkmokk, Muddus, Tu- oljebiicken 16.9 1995. Fuktig, tuvig strandskog med visst drtinslag.
Coelophthinia thoracica (Winnertz, 1863)
I hane Finl. Aland. Lumparland. Norrboda 20.7 1997. Slaghivning i och kring uuorkat alkiirr i kulturblandskog. Ny ftir Finland.
I hane Lu. Vuollerim, Mo 26.8 1997.Leg.Ienny Grahn. Tagen kvdllstid i regnigt vzider pi en
glasveranda beldgen pi 6ppen mark 40 meter
frin skogsbryn. Ny f_cir Sverige.
Arten iir kiind frin Osterrike, Tjeckoslovakien, Tyskland, Storbritannien, Irland, Ryssland och Norge.
Drepanoce rcus spinistylus Sdli, 1993
I hane Lu. Vuollerim, Lcivbzicken 1.7 1995.
(Karstrom omr. 2). Brant, fuktig sedimentravin med bdck. Naturblandskog av ligcirttyp. Rik till- ging pi drid ved och l6vfdrna. Arten beskrevs pi
en hane frin Jostedalen i SV Norge. Det var fcir- sta gingen som sldktet rapporterades frin Pale- arktis. Senare har Okland (1995) tagit ytterligare 72 ex. i 6stmark. I rivrigt finns inga uppgifter om arten. Ny fdr Sverige.
Dziedzickia marginata (Dziedzicki, I 885)
t hane Up. Uppsala, Nisten 11.9 1978 (coll ZU).1hane l'1.9 1987 och I hane I l-20.9 1988
Kjell Hedmark
Up. Blad6ker, Olas skifte. (coll ZU). I hane Up.
Uppsala, Hlisselby 31.8 1988 (coll ZU). I hane 1.9 l995,2hanar 4.81997 och I hane 5.81997 Lu. Kvikkjokk, Prinskullestigen. Fjiillniira dngs- granskog mestadels av htigorttyp. 2 hanar Lu' Kvikkjokk, Snjerakstigen 8.8 1997. Fjiillniira granskog mestadels av hog<irttyp. Kiind frin Eu- ropa, inkl. Finland och Norge, och Ryssland till
Kaukasus. Ny f<ir Sverige.
P alaeodoco sia j anickii (Dziedzick't, 1923)
I hane Up. Uppsala, Nisten 10.9 1985 (coll ZU). I hane Lu. Kvikkjokk, Prinskullestigen 29.81994. Naturgranskog av Orttyp liings biick.
I hane Lu. Messaure. Kaltisbiicken 10.8 1996.
(Karstrcim omr. 30). I hane Finl. Aland, Lum- parland, Norrboda 16.7 1995. Skuggigt och fuk- tigt kiin - dngsartat parti i torrare skog.
Ny frir Sverige och Finland. Kiind frin Norge, Europa och Ryssland.
Leiinae
Leia crucigera Zetterstedt, I 838
I hona Finl. Atand, Lumparland, Norrboda 17.7 1995. Yngre skog av tall och bjcirk, mest av ris- typ men med svackor med 6rter och Sphagnum.
I hona Finl. Aland, Lumparland, Norrboda 8.7 1996. Hflvning i fiiltskikt av l6ga cirter och ris i skog runt uttorkat alkiirr. Ny fdr Finland. Kiind frfln Norge och Europa men inte Sverige.
M),cetophilinae
Exechia dizona Edwards, 1924
I hane Lu. Jokkmokk, Vaimat, Suobbatjaure 17.6 1996. Aldre fuktig - vit, tuvig sumpskog med videsnir nzira biick. Slaghivning vid hfllig- heter och stubbar. I hane Lu. Messaure, Kaltis- bdcken 18.6 1996. (Karstrdm omr. 30). Gam- mal, frodig och fuktig blandskog av Orttyp. Hev- ning vid 2 meter hdg rotviilta diir stora mdngder svampmyggor sviirmade. I hane Lu. Messaure,
Kaltisbdcken 10.8 1996. Hivning ldngs mycket grov, barkflagnande aspliga pi samma sttille som fdregiende. Ny fcir Sverige. Kiind frin Eu- ropa, inkl. Finland och Norge, samt frin Ryss- land till Stilla havet.
Exechiopsis hammi Edwards, 1925
I hane Lu. Vuollerim, Naturminnet i samhdllet
Ent. Tidskr. 1 19 (1998)
ll.6 1996. Hivad bland fuktiga triidbaser, ris och brite i siilg- och videbevuxen zon kring om viren vattenfyllt starrkiirr. Ny ftir Sverige. Kdnd
frin Finland, Storbritannien, Irland, Frankrike, Estland, Ryssland och Sibirien.
Cordyla parvipalpis Edwards, 1925
2 hanar Finl. Aland. Lumparland. Norrboda 27.7 1995. Tuvig forsumpad skog kring fattig- kiirr. Ny f6r Finland. Kiind frin Europa, inkl.
Norge och Sverige, och Sibirien.
Trichonta bicolor Landrock, 1912
I hane Lu. Messaure, Kaltisbiicken 18.6 1996.
(Karstrcim omr. 30). Gammal, fuktig och frodig blandskog av 6rttyp. Rikligt med ligor och an- nan fdrna. Hivning vid 2 meter h6g rotvdlta, ddr stora miingder svampmyggor svdrmade. Ny fdr Sverige. Kiind frin Europa, inkl. Finland och Norge. Ryssland och Sibirien.
Trichonta brevicauda Lundstrdm, 1906
I hane Lu. Vuollerim, I km sdder Station 20.6 1996. (Karstrcim omr. 9). Sedimentravin med branta sidor. Skuggig miljci under hdgt, yngre blandbestind. Gles ligdrtvegetation, riklig ved- och lcivfdrna. Fciga utvecklat bottenskikt. Ny fdr
Sverige. Holarktisk art kiind frin bl. a. Finland men inte Norge.
Nedan ndmnes nigra arter som tidigare tagits i Messaure och nu 6ven av mig, men som inte finns upptagna i So6s & Papp (1988).
Exechia exigua Lundstrrim, 1909
I hane Lu. Messaure 22.6 1969 (Plassmann
1979).1 hane Lu. Vuollerim, Storbacken 3.7 1995, I hane Lu. Vuollerim, "Skolskogen" 10.6 1996, I hane Lu. Messaure, Kaltisbiicken 10.8 1996.
Exechia papyracea Stackelberg, I 948
t hane Lu. Messaure l.l 1969 (Plassmann
l9l9). t hane Lu. Messaure, Kaltisbiicken 1.7 1996. Arten 2ir kiind frin norra delen av europe-
iska Ryssland och vidare genom Sibirien till Stillahavsomridet. Messaurelokalen iir den enda utanfcir Ryssland.
Svampmyggor - nya arter
Fig. 4. Det lappliindska skogslandskapet iir fragmenterat av virkesbruk. Exemplet iir hrimtat frdn dstra delen av Jokkmokks kommun. Kartan bygger pd berdrda markiigares skogsbrukskartor Det grdnfiirgade omrddet i mitten, Karkberget, iir den sista ndgorlunda stord resten av naturskog. Omrd- det, som hyser minst 28 rcidlistade arter (omrdde 89 i Karstrdm 1997) var stiimplat och sdlt, dd det i
sista stund (1998) kunde rriddasfdr reservatsbru
A representative picture of the forest landscape in northent Sweden. Just a small area ( green) of semi- natural forest remains. It was sold for logging but could be saved as a nature reserve in the last
minute. Karkberget, SE Jokkmokk community.
Exechia unifosciata Lackschewitz, 1937
I hane Lu. Messaure 25-2919 1969 (Plassmann 1919), I hane Lu. Messaure, Kaltisbiicken 18.6 1996,1hane samma lokal22.6l996. Kiind frin Finland, Lettland och cisterut till Sibirien och
Mongoliet.
Exe chiop s i s forc ipata (Lackschewitz, 1937 ) 2hanar l-10.6 1969 Lu. Messaure (Plassmann 1979), I hane Lu. Messaure 7.10 l97O-14.5
1971 (Plassmann 1978), I hane Lu. Vuollerim, Tummisbiicken 3 km SSV Vuollerim 10.6 1996.
Arten klind frflncjstra Tyskland, Polen, Lettland och cisterut till Stillahavsomridet.
Cordyla parvipalpis Edwards, 1925
2 hanar Lu. Messaure 18.6 1969 (Plassmann 1980a), I hane Up. Uppsala, Nisten 14.9 1987
collZU,l hane Lu. Vuollerim, Valtaberget, Rie- pikitatjiirn 7.8 1995.
