Litteratur BEi-cT-OLor

(1)

Litteratur

BEi-cT-OLor L^r-Dr.*: Ecologi(al studies on dung,beetles (Col. Scarabaeidae). 228 sid.

Opusc. Enlom. Suppl. XIX. Lund

1961.

I ^en p! intresscv;ickande synpunkter rik alhandling har f6rfaltaren (f6r ^yinnande ar doktorsgrad) franrlagl resultaten av sina mlngiriga undersrikningar 6ver dyngbaggarnas

(lrib. 'lprrodiini och ..lcA,dliini) biologi och allmiinm lernads\.anor. Fiiltarbetet har till

yesenllig del ulfdrls p{ FArtin, som r-arit siirskill liimpad f6r delta slag av sludier. I skilda kapitcl rcdogirr f6rfattaren fdr morfologiska siirdrag av ekologisk bet).delse hos de ifrAga- varande skolbaggarna, fiir dessas beroende av omgivningen, deras orienleringsfiirm{ga och

aktiiitet under olika fijrhAlhnden, deras niirin8, parning. iiggliiggning, larvutveckling, Sver-

rinlring nr.nr.

Genom uAngsidiga iaktlag€lser och talrika erperiment s:lv;il i feltet som pe arbets- rummet har,drfatlaren kommit lill Abkilliga allm:ingiltiga resullat belriffande den i bio- logiskt och ekologiskt avseende hdgst intressanla skalbaggsgruppen. IIan avlivar den gamla fdrestiillningen om alt olika arler aphodier iir specialiserade pe skilda lyper sv spillning (en art pA hiistspitlning, _{en ennan} pl kospitltring. en lredje pl llrspillning o.s.v.) och att deras fdrdelning i f;iltet skulle bero pi spillningens art. Det avgdrande hlrvidlag Ar i sliillel andra faktorer. frimst s{dana av klimatisk och mikroklimatisk art och blald dem

sirskilt tcmperslurfiirhAllandena. En art, vars resistens mot hdga temperalurer ir utprag- led, finner nran inon sl _{Bott som} alla slag av biotoper, medan en slundom f6rekommande kenslighet mot rirrme och uttorkning tyingar andra arter att lela uteslulande i ^sliog.

Ett sirskilt avsnitl;ignas konlurrcnsen inom det begr:insade omrlde som en spillnings- hdg ulg6r. F6rfallaren plrisar, att en lidigare ofta omfallad leori atl niirhesleklade arter ej kan lera sida rid sida inom en begrensad 'nisch' inle ^eger ^rclelans betreffandc de unders6kta skalbaggarna. I de fall konkurrens fdrekommer, iir del en sldan mellan indi- viderna. ej arlerna.

Erperimenlcllt har fdrfattaren kuDnat faslslilla, att aphodierna f6r n:iringsupplagning och :iggl:i8gning upps6ker spillning av passande beskaffenhet med hjlilp ar luktsinnes- organ pl anlennklubbor och mariuarpalper. Skalbaggarnas fl-!-saktililet iir sliirst under varma och lagom fuktiga kriillar eller Detter.

\ted lrlnsyn till sin fdrekomst i filtet indelas dyngbaggarna i tre krleSorier: eurytopa (pA alla slags lokaler f6rekommande), oligotopa (fdredragande, nren ej uteslularde hen- Iisade till risst slag av biotop) och stenotopa arter (som :ir ^bundna till ^yisst ^slag av biotopl. .{v de 55 svenska arler som redovisas :ir ^sannolikt ¹⁷ eurylopn, 17 oligotopa och

ll stenotopa; om dc AterslAende l0 arlerna vet man (mest pA grund av deras slora seu- synthel) ingenting med l,eslemdhet.

I)ygnbaggarnas ultecklingslid iiverstiger, sAvill kffnt iir, aldrig ett Ar, vilket fiirefaller helt nalurligl nred lanke pe det l6ga stabila n:iringssubstralet; hos vissa aater (t.ei. -{pho- dius lintckttius I-.) kan i sddra sverige erligen tve generationer ft rekonrma.

.{vh.ndlingen innehlller tahika fiBurer. diegram och tabeller. Den inledes av etl med iimnet niira sammanhiin8ande molto pl fornsldska. som tisar att inlresset f6r deD be- handlade skalbaggsgruppen iir urlldri8t. Omslagets fram- och baksida prydes av ett par av konslniiren GuDnar Bruse*'itz ulf6rda illustrationer, som likaledes har klar anknytning

lill dygnllaggarna och deras lernadssatt-

Thure Palm

H. J. ^{H^r-} j\-Elr^:-N: Die Wickler ls.slr.) (Tortricidae). Die Tiers'elt Deutschlands. 18.

Teil. XI+233 sid.. 166 tertfig..22 planscher. Gustav Fischer verlag. Jena 1960. Pris hift.

3a-80 D\t-

Entomol. Ts,

Lry. n. H.3-1,

1961

[26E]

(2)

LITTER-{'tI'R 2(i9

I ^det ^bekanta lerket Die Tierw€lt Deutschlands haa entligen turen alt behandlas konl-

mit titl smefj:irilarna. Bdrjan gdres med or-a't niimnda dcl, som omfatlar recklarefj:iri- larna, Phaloniidae undantagna. Fdr slyel grupper _som arler innehiller den besEimnings- tabeller. \'ilka f6r sliiktenas ridkommande konrplellcras mcd leckningar av palper och ving- ribbor. och pl de 22 planschema albildas alla arlerna efter fotografier. .\\'en \.ad som :ir kiint onl lareerna omn:imnes- DAri har en oriklighet obserlerats: Det som siges om larven till Pammene obscnrana och om den arlens utbredning till SkandiDalien l'6r i stiillel stl ^under P. clantulana. -{tt ^med hjelp av dessa tabeller och bilder komma fram

lill ^{en s:iker} arlbestemning torde i manga fall ^vara sr.lrt, s:irskilt som artbeskriyningarna :iro horta. D;irfiir iir det yerdefullt alt ulseendet pA de hantiga geDitalierna hos alla arlerna bekantgiires Senonl rtmiirkla tecknin{iar. Efter dessa lir det ocksa m6jligt alt !a reda

pA

hur arlerna uppfatlas i ]lcllaneuropa och sA konrnr& fram till en enhetlig lt'dning a\, dcm och dc slenska aalerna.

I det 1950 tr)'ckla Tortricid-h?iflet av Svensk lnseklfauna pAlalades brislerna i ^dcn

^dA

brukliga sl:iklindelningen. Redan innan dess hode Ollrazlsov horjat och han har sedan

forlsatt atl nedliigga ett drr"gt ocb fiirtjnnsllullt arl)ete pl alt bringa b:ittre reda diiri.

Sina resultal har han publicerat efter hand i arliklar. utslriidda i olika argengar av flcrtr tidskrifler. Tack varc HanDemanns hiir anmiilda arbele har nu allt blilit samht i a\'- korlad form pA ett enda slalle. Si har en hell ny gruppindelning skapats med en nr:ingd n]-a sliiklcn. Som erenrpel kan neDnas att r.lra svenska arter inom underfamiljtn Tor-

tricinte nppdelals pa 23 slekten i ^stiiUet f6r 12. Gerom sidan uppdelning i ^mAnga ^snrl

sl:ikten undgls gitetris alt arter. som icke iro niirmare befrl'ndade. hamna i samma sliiktc.

nrelr mlnne icke denna delnin8 dri\-es rnl lAngt? Bara inom den niimnda underfanriljen finnes hos Ilannemann icke mindre iin 28 sl:iklen. sonr ha en enda art. Grunden fiir upp- delningen utgitres ai'skiljaktigheter i g€nitalicrna medan Il'dliga tttre ^olikheler ^ofla ^saknas.

Ilan kan ockse friga sig om de fdretrgna indringarna i arlernas namn iiro n6dviindi(a.

Over:'r0 av de ;iven i Slerige f6rekommande a ^erna ha fatt n]'a namD. och i etl par sl:ik-

tcn ha arler bytt nanrn pe ett sitl. som nrAslc asladkomma fdr\,irring. PA dclla kan

f6ljandc erenrpel anftiras. Inom sliiktet .l.Ieris har ver logi(n(l Schiff. dOpls oDr till schallctiena L.. medan vir srtrallerr.Inrr F. fell namnel latilflstiene H\r'. och vAr niuc(n(

F. blivil loginna Cl.! De flesta iindrin8arna hn konrmit till pA grund av dct miirkliga s:itt, varpA Ol,razlsov liuimpar de intemalionelta nomonllalurreglerna och som fiiljes ar' IIanne- manD. Fiir dcn. som ej sett den motilering Obrnzlsov gilil for iindringarna. kuDna de fiire- falla httgst egendonrliga di ^{de komma} till ^stnes i Hannemanns arbete. Arlen nr 31 Lex.

presenleras pA fiiljande sett: ,Clepsls (Sic.) speclronr TRDITSCHRE. 1830. Schnrett. liur..

8.p.ii lTotlrir\. S.!-r.: Cosran.r FABRICIL'S. 1787. ]tanl. Ins., 2. p. 227 lPyrelist'. ^gnonutna IIi:8}..En. [1796-l79tl], ^Samml. Eur. schmell. 'l'orlr.. _t.21. f.l3l liro.l..l; berukna Do\oYAr-.

1806. Nal. Hisl. Bril. Ins.. ll. ^{p- 26.} ^t.369. ^f-2 iPh krcna Torttirl., l\. de anftirda f)-ra rramn.

sonr SiIits ^arlen ^ar. olika auktorer. har alltsl ^det allra InBsIa ^bestemls alt 8:iua! ^Liksonr i detla cilat laEcr Hannemann f6r de andra arlcrtla se nrenga s)'non]Der nred. atl dol hlir nriijligt lish ut rilka ar IAra arlrr. som alses me(l de n)a nanrnen.

Dct hiir anfiirda lorde r.isa, att aren de svcnska lepidoplerologcrna ha all anledning upp- miirksanrma dctta n]'a arbele.

Per Bcnanler.

Meddelaude

"Im VER Gustav Fischer verlag Jena erscheint soeben eine inlernationale Zeilschrifl unter dem Titel

.PEDOBIOLOGIA"

Die Aufgabe der Zeitschrift soll darin bestehen, einen allunrfassenden fberblick iibe!

Ergebnisse. Probleme und .{.ufgaben der Pedobiologie zu yermitteln und den Erfahrungs- auslausch auf praklischem !l.ie theoretischem Gebiele anzuregen und zu f6rdern. DNs Pro- Sranrm der Zeitschrift $'i.d pedozoolo8ischen Bcitrigen den l'orzug geben- Es $crden ^jedoch auch Beilrlge aus den benachbarten Arbcitsgebielen aufgenonrDen. $-eil die Forschungs- ergebnisse erst in ihrem objektiyen Zusanrmenhang inlensiv ausge$'ert€l serden k6nnen.

Die Zeitschrift $'rrd zunichst in zr angloser Folge im6glichst bald abcr regelmiissigl er- scheinen. Es sind l. Hefte pro Jahr rorgesehen.'

Rel.

Entomol. Ts.

)ro.82. H.3-|,1961

Litteratur BEi-cT-OLor

Litteratur

BEi-cT-OLor L^r-Dr.*: Ecologi(al studies on dung,beetles (Col. Scarabaeidae). 228 sid.

Opusc. Enlom. Suppl. XIX. Lund

I en p! intresscv;ickande synpunkter rik alhandling har f6rfaltaren (f6r yinnande ar doktorsgrad) franrlagl resultaten av sina mlngiriga undersrikningar 6ver dyngbaggarnas

(lrib. 'lprrodiini och ..lcA,dliini) biologi och allmiinm lernads\.anor. Fiiltarbetet har till

yesenllig del ulfdrls p{ FArtin, som r-arit siirskill liimpad f6r delta slag av sludier. I skilda kapitcl rcdogirr f6rfattaren fdr morfologiska siirdrag av ekologisk bet).delse hos de ifrAga- varande skolbaggarna, fiir dessas beroende av omgivningen, deras orienleringsfiirm{ga och

aktiiitet under olika fijrhAlhnden, deras niirin8, parning. iiggliiggning, larvutveckling, Sver-

rinlring nr.nr.

sirskilt tcmperslurfiirhAllandena. En art, vars resistens mot hdga temperalurer ir utprag- led, finner nran inon sl Bott som alla slag av biotoper, medan en slundom f6rekommande kenslighet mot rirrme och uttorkning tyingar andra arter att lela uteslulande i sliog.

ll stenotopa; om dc AterslAende l0 arlerna vet man (mest pA grund av deras slora seu- synthel) ingenting med l,eslemdhet.

I)ygnbaggarnas ultecklingslid iiverstiger, sAvill kffnt iir, aldrig ett Ar, vilket fiirefaller helt nalurligl nred lanke pe det l6ga stabila n:iringssubstralet; hos vissa aater (t.ei. -{pho- dius lintckttius I-.) kan i sddra sverige erligen tve generationer ft rekonrma.

lill dygnllaggarna och deras lernadssatt-

Thure Palm

H. J. H^r- j\-Elr^:-N: Die Wickler ls.slr.) (Tortricidae). Die Tiers'elt Deutschlands. 18.

Teil. XI+233 sid.. 166 tertfig..22 planscher. Gustav Fischer verlag. Jena 1960. Pris hift.

3a-80 D\t-

Lry. n. H.3-1,

[26E]

LITTER-{'tI'R 2(i9

I det bekanta lerket Die Tierw€lt Deutschlands haa entligen turen alt behandlas konl-

lill en s:iker arlbestemning torde i manga fall vara sr.lrt, s:irskilt som artbeskriyningarna :iro horta. D;irfiir iir det yerdefullt alt ulseendet pA de hantiga geDitalierna hos alla arlerna bekantgiires Senonl rtmiirkla tecknin{iar. Efter dessa lir det ocksa m6jligt alt !a reda

hur arlerna uppfatlas i ]lcllaneuropa och sA konrnr& fram till en enhetlig lt'dning a\, dcm och dc slenska aalerna.

I det 1950 tr)'ckla Tortricid-h?iflet av Svensk lnseklfauna pAlalades brislerna i dcn

brukliga sl:iklindelningen. Redan innan dess hode Ollrazlsov horjat och han har sedan

forlsatt atl nedliigga ett drr"gt ocb fiirtjnnsllullt arl)ete pl alt bringa b:ittre reda diiri.

tricinte nppdelals pa 23 slekten i stiiUet f6r 12. Gerom sidan uppdelning i mAnga snrl

sl:ikten undgls gitetris alt arter. som icke iro niirmare befrl'ndade. hamna i samma sliiktc.

nrelr mlnne icke denna delnin8 dri\-es rnl lAngt? Bara inom den niimnda underfanriljen finnes hos Ilannemann icke mindre iin 28 sl:iklen. sonr ha en enda art. Grunden fiir upp- delningen utgitres ai'skiljaktigheter i g€nitalicrna medan Il'dliga tttre olikheler ofla saknas.

Ilan kan ockse friga sig om de fdretrgna indringarna i arlernas namn iiro n6dviindi(a.

Over:'r0 av de ;iven i Slerige f6rekommande a erna ha fatt n]'a namD. och i etl par sl:ik-

tcn ha arler bytt nanrn pe ett sitl. som nrAslc asladkomma fdr\,irring. PA dclla kan

f6ljandc erenrpel anftiras. Inom sliiktet .l.Ieris har ver logi(n(l Schiff. dOpls oDr till schallctiena L.. medan vir srtrallerr.Inrr F. fell namnel latilflstiene H\r'. och vAr niuc(n(

presenleras pA fiiljande sett: ,Clepsls (Sic.) speclronr TRDITSCHRE. 1830. Schnrett. liur..

8.p.ii lTotlrir\. S.!-r.: Cosran.r FABRICIL'S. 1787. ]tanl. Ins., 2. p. 227 lPyrelist'. gnonutna IIi:8}..En. [1796-l79tl], Samml. Eur. schmell. 'l'orlr.. t.21. f.l3l liro.l..l; berukna Do\oYAr-.

1806. Nal. Hisl. Bril. Ins.. ll. p- 26. t.369. f-2 iPh krcna Torttirl., l\. de anftirda f)-ra rramn.

sonr SiIits arlen ar. olika auktorer. har alltsl det allra InBsIa bestemls alt 8:iua! Liksonr i detla cilat laEcr Hannemann f6r de andra arlcrtla se nrenga s)'non]Der nred. atl dol hlir nriijligt lish ut rilka ar IAra arlrr. som alses me(l de n)a nanrnen.

Dct hiir anfiirda lorde r.isa, att aren de svcnska lepidoplerologcrna ha all anledning upp- miirksanrma dctta n]'a arbele.

Per Bcnanler.

Meddelaude

"Im VER Gustav Fischer verlag Jena erscheint soeben eine inlernationale Zeilschrifl unter dem Titel

.PEDOBIOLOGIA"

Die Aufgabe der Zeitschrift soll darin bestehen, einen allunrfassenden fberblick iibe!

Die Zeitschrift $'rrd zunichst in zr angloser Folge im6glichst bald abcr regelmiissigl er- scheinen. Es sind l. Hefte pro Jahr rorgesehen.'

Rel.

)ro.82. H.3-|,1961

I ^en p! intresscv;ickande synpunkter rik alhandling har f6rfaltaren (f6r ^yinnande ar doktorsgrad) franrlagl resultaten av sina mlngiriga undersrikningar 6ver dyngbaggarnas

sirskilt tcmperslurfiirhAllandena. En art, vars resistens mot hdga temperalurer ir utprag- led, finner nran inon sl _{Bott som} alla slag av biotoper, medan en slundom f6rekommande kenslighet mot rirrme och uttorkning tyingar andra arter att lela uteslulande i ^sliog.

H. J. ^{H^r-} j\-Elr^:-N: Die Wickler ls.slr.) (Tortricidae). Die Tiers'elt Deutschlands. 18.

I ^det ^bekanta lerket Die Tierw€lt Deutschlands haa entligen turen alt behandlas konl-

lill ^{en s:iker} arlbestemning torde i manga fall ^vara sr.lrt, s:irskilt som artbeskriyningarna :iro horta. D;irfiir iir det yerdefullt alt ulseendet pA de hantiga geDitalierna hos alla arlerna bekantgiires Senonl rtmiirkla tecknin{iar. Efter dessa lir det ocksa m6jligt alt !a reda

I det 1950 tr)'ckla Tortricid-h?iflet av Svensk lnseklfauna pAlalades brislerna i ^dcn

tricinte nppdelals pa 23 slekten i ^stiiUet f6r 12. Gerom sidan uppdelning i ^mAnga ^snrl

nrelr mlnne icke denna delnin8 dri\-es rnl lAngt? Bara inom den niimnda underfanriljen finnes hos Ilannemann icke mindre iin 28 sl:iklen. sonr ha en enda art. Grunden fiir upp- delningen utgitres ai'skiljaktigheter i g€nitalicrna medan Il'dliga tttre ^olikheler ^ofla ^saknas.

Over:'r0 av de ;iven i Slerige f6rekommande a ^erna ha fatt n]'a namD. och i etl par sl:ik-

8.p.ii lTotlrir\. S.!-r.: Cosran.r FABRICIL'S. 1787. ]tanl. Ins., 2. p. 227 lPyrelist'. ^gnonutna IIi:8}..En. [1796-l79tl], ^Samml. Eur. schmell. 'l'orlr.. _t.21. f.l3l liro.l..l; berukna Do\oYAr-.

1806. Nal. Hisl. Bril. Ins.. ll. ^{p- 26.} ^t.369. ^f-2 iPh krcna Torttirl., l\. de anftirda f)-ra rramn.

sonr SiIits ^arlen ^ar. olika auktorer. har alltsl ^det allra InBsIa ^bestemls alt 8:iua! ^Liksonr i detla cilat laEcr Hannemann f6r de andra arlcrtla se nrenga s)'non]Der nred. atl dol hlir nriijligt lish ut rilka ar IAra arlrr. som alses me(l de n)a nanrnen.