ROSTRATT FÖR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig göra sd mycket for en stor sak som en stor sak kan göra for oss.
_ _ _ _ _ _ _
VI. ARG. /I S T O C K H O L M , 1 N,OVEMBER 1917.
Den nya regeringen och vår fråga.
Tyviirr gick det icke att få en rege- ring så sammansatt, att samtliga riks- dagspartiers ställning till författnings- frågorna på förhand klargjorts, så att
den eller de kungliga propositioner i ärendet, som kunde väntas, vor0 till- försäkrade bifall från alla partier. Det skulle känts lugnt och skönt om det kunnat bli så, men ingenting är j u lugnt i dessa tider, så det vore väl orim- ligt att begiira detta särskilda privile- gium för kvinnoröstriitten.
Den rena vänsterregering. som nu tillsatts, har emellertid i s i t t offentlig- gjorda programuttalande lovat, att vår fråga skall för riksdagen framläggas s k siiart som möjligt.
Som synes på annat ställe i dagens nummer har V. 'Ii. till statsministern, h r Eden, inlämnat en skrivelse med anhållan, att även om frågan angående den kommunala rösträtten icke hinner bli så tidigt utredd, a t t den kan komma med redan nästa riksdag, proposition om politisk rösträtt och valbarhet för Sveriges kvinnor på samma villkor som för män dock måtte framlämnas under 1918 och helst så tidigt som möjligt un- der riksdagssessionen.
Varje dag, som rösträttsrörelsen kan vinna från det rena agitations- och pro- pagandaarbetet, kan konima till mycket bättre användning såväl för politiskt upplysningsarbete bland kvinnorna som även för allt det andra samhälle liga arbete, som just denna tid kräver både a v sina döttrar och sina söner.
Det är så oändligt mycket nu, som sär- skilt kräver kvinnornas medverkan; i detta numnier redogöres för de krav, den nya lagstiftningen angående barn utom äktenskap ställa till de blivande barnavårdsmännen, samt för de nya funktioner som om kort tid vänta nyk- terhetsnämnderna; livsmedelsbristen och kristidsorganisationen t a också en hel del kvinnlig arbetskraft i anspråk;
vi räcka inte till för allt detta och dessutom för vidare intensiv agitation för rösträttsfrågan, vilken dock n u stötts och blötts, så att ingen behöver vara i tvivel, vare sig om dess innebörd eller dess följder för samhället. A. W .
Det har s k e t t att i England, där kvinnorna kämpat s o m hArdast och där de haft sina mest o f ö r s o n l i g a motståndare, underhuset i andra läsningen p r i n c i p i e l l t a n t a g i t f ö r s l a g e t
om den k v i n n l i g a rösträtten. Det har y t t e r l i g a r e skett, att i vårt eget samhälle det kvinnliga arbetet har trätt fram på områden, där vi icke varit vana att se detsamma förut;
att vi under denne k r i s t i d och under denna p r ö v n i n g f å t t bevittna, hurusom de k v i n n l i g a medborgarna måst d e l t a g a likaväl som männen for att uppbära a l l a de s a m h ä l l s p l i k t e r s o m ligga över oss. Den a l l m ä n n a meningen har börjat genomträngas av en känsla av, att hela det gamla talet om kvinnans uppgift såsom begränsad uteslutande till hem- met, ingenting annat är ä n en f r a s .
NILS EDEN.
(uttalandc i ro(t9'attadcOoücn jani 1917.)
Sarnhgllets styvbarn.
De nya lagarna om barn utom äktenskapet träda i kraft den 1 januari 1918.
Detta innebär ett rätt betydande framsteg. Dock icke allt vad de fram- ställningar från kvinnohåll syftat till, vilka gjorts dels a v centralstyrelsen för Landsföreningen för kvinnans poli- tiska rösträtt, dels av SOC. dem. kvin- nornas centralstyrelse.
De nya lagarna innebära med all sä- kerhet ett tryggande i rätt stor ut- sträckning a v möjligheterna dels att f å överenskommelse trä ff ad angående bi- drags erläggande f ö r barn utom äkten- skap, dels angående utfående i v a k - tiken av sådant bidrag. Införandet a v barnavårdsmansinstitutionen, som i första hand h a r till uppgift att få av- tal till stånd och att genom densamma bller genom ombud föra talan för bar- net rörande faderskap, kommer i fler- faldiga fall mot förut a t t kunna för barnebs underhåll och vård skapa fas- tare former. Lagen om införsel i av- löning, pension eller livränta, vilken innebär att det avtalade eller ådömda underhållsbidraget kan uttagas u r av- löningen, måste naturligtvis utöka möj- ligheterna emot tillförene a t t bidragen verkligen komma att inflyta. Men för alla de fall d ä r så likväl icke kommer att ske, såsom vid sjukdom, arbetslös- het, oupphörliga förflyttningar från en ort till en annan, obestümda anställnin- gar, förefinnes fortfarande den ekono- miska otryggheten. Den genom kvin- norna liksom i riksdagsmotioner före- slagna förskotteringen a v underhållet, vilket är lag i Danmark, blev niimligen icke infört i sammanhang med föreva- rande lag. Frågan blev dock genom riksdagsskrivelse anbefalld till utred- ning för att då omfatta även barn till ensamstående mödrar, födda inom äk- tenskapet.
F ö r barnets ekonomiska ställning är det ett viktigt steg framåt a t t lagen stadgar att barnets underhåll och upp- fostran skola avpassas e f te r föräldrar- nas villkor, och icke som hittills att skyldighet förefinnes a t t giva barnet endast "nödtorftigt uppehälle".
Ett annat framsteg i de nya lagarna är att även modern till barn utQm äk- tenskap har rutt till underhåll, i det. att lagen nu ålägger fadern skyldighet att bidraga till moderns uppehälle sex vec- kor före och sex veckor efter nedkom- sten, vilken tid under särskilda om- ständigheter kan utsträckas till f y r a månader före och nio månader efter nedkomsten.
Moderns ställning gent emot fadern har uven stärkts genom lagändring vad angår rättegångsförfarandet. Mannen ä r nämligen fråntagen det oriktiga pri- vilegiet a t t få "svära sig fri". Enligt nya bestämmelserna äge rätten före- lägga den att avlägga ed, "åt vilken med hänsyn till samtliga omständig- heter i målet eden finnes kunna med största trygghet anförtros".
Det a v en rätt utbredd folkmening stödda kravet p å arvsrätt för barn utom äktenskap även efter fader och fädernefränder, vilket krav även stöd- des a v motioner i riksdagen och av ovan nämnda kvinnoorganisationer, blev j u icke lag. Men infördes dock i den nya lagen att trolovningsbarn är- ver även fadern. Trolovningsbarn har även r ä t t att f å faderns namn. Andra utom äktenskapet födda barn skola däremot i regel hava moderns namn.
Förutom det h ä r i korthet meddela- de huvudinnehållet i de nya bestäm- melserna för l a g om barn utom äkten- skap, inför lagen
Regeringens ställning till kvinnorösträtten.
Uppvaktning för stats- och justitie- winistrarna.
Enligt beskut a v V. U. uppvaktades statsminister Eden och justitieminister Löfgren den 25 oktober med en skri- velse, däri vördsamt anhölls, att kungl.
proposition oin politisk rösträtt och valbarhet åt Sx-eriges kvinnor på sam- ma villkor som för män måtte till 1918 års riksdag a v l b n a s så snart som möjligt efter dess sammanträdande.
Skrivelsen framlämnades a v v. ord- föranden d:r Karolina Widerström och fru Anna Wiclrsell. Statsministern for- klarade därvid, att det vore regerin- gens avsikt a t t framföra den kvinnli- ga rösträtten särskilt, och a t t detta skulle ske så snart som möjligt; frå- gan föreligger, ansåg statsministern, i fullt utrett skick.
____
________-- - -
Barnavårdsmansinstitutionen.
Denna avser att för de barn, vilka i de flesta fall äro helt och hållet ställda utan skydd eller också endast hava en ensamställd mor till skydd, lämna ett verksamt stöd. I Norge h a r det län- ge varit den s. k. bidragsfogden, som skulle hjiilpa moder och barn att er- hålla det underhållsbidrag lagen berät- tigar till. I Sverige blir . d e t barna- vårdsmannen, till vilken kan utses så- väl man som kvinna.
Detta innebär, kan man säga, en full- komlig omgestaltning a v n u rådande förhållanden. F r å n att mödrar forut icke hade rätt till annat 'bistånd i sin svåra belägenhet för a t t skaffa sig och barnet underhåll annat ä n vad en mer eller mindre vaken fattigvård eller en- skild välgörenhet ville giva dem; från a t t föräldrarna hade rättighet att efter eget godtycke ingå e n överenskommel- se angående barnets underhåll eller ej, så gives nu fr. o. m. nästa år makt och myndighet för tredje person att in- skrida. Detta skall naturligtvis hälsas välkommet i en mängd fall, t y råd och dåd hava de mödrar, som behöva sådan hjälp, hitintills alltför ofta förgäves suckat efter. Men för dem, och de äro icke så få, som vilja reda upp saken ensamma - somliga a v den orsaken att de vilja komma undan ansvar och för- pliktelser, andra åter emedan de önska och verkligen också kunna sköta sitt barn ensamma eller själva kunna kom- m a överens med mannen angående un- derhållet - skall nog barnavårdsman- nen kännas såsom ett ovälkommet in- trång.
Under sådana omständigheter är det lätt a t t förstå hur viktigt det är att
\
2
BÖSTRÄTT FÖR KYXEEOB
utkommer den 1 och 15 i var m h d . Redaktor: WRLI HXBTZYAIT-EBICSOX.
Redaktion och Exp. : 6 Karduanemakaregstann Ridaktiqnstid: Onsdag och lördag kl. 'js3-':i4.
Expeditionen öppen vardag81 kl. 1-4.
Rikstel. 8600. Allm. tel. 14729.
Telegramadress : Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten: *
P ~ s för 1917 Kr. 1:35.
4 d e kvartalet 50 öre.
Lasnummer 10 öre.
For utlandet sker prenomeration antingen ge- nom posten eller genom insändande av 2 kr.
i postanvisning till tidningens expedition.
R 6 s T R XT T SJ ~3 Y xa A N
6 Karduansmakaregatan ii, Stocgholm hllm. tel. 147 29. Rikstel. 66 00.
Öppen vardagar k1. l-'/n5 e. m.
L. K. P. R:s sekreterare träffas personligen kl. 1-3 e. m.
barnavårdsmannaskapet blir utövat med omdömesgillhet. Av alla, åt vilka det kommer att anförtros, kommer ~ 5 - kert att fordras en viss erfarenhet i SO- ciala förhållanden a v det slag, som j u rätt många män och kvinnor förskaf- fat sig genom arbete i det kommunala livet, antingeu genom förtroendeupp- drag, tjänstemannaskap eller enskild verksamhet. Vad som emellertid fram- förallt måste komma att fordras, det är en viss grad av människokännedom, förenat med såviil hjärta som vilje- kraft.
D& behöves rådighet att, såsom la- gen stadgar, "ofördröjligen vidtaga åt- gärder för fastställande a v barnets börd samt tillförsäkrande av underhåll åt barnet, biträda med indrivande och tillhandahållande av underhållsbidrag samt, när skäl därtill är, göra anmälan om förordnande a v förmyndare för barnet". Men dessutom behöves det människokännedom för att kunna er- nå mesta möjliga resultat a v de under- handlingar, som skola föras med re- spektive föräldrar, samt hjärta och finkänslighet för att kunna göra detta, så att förhållandet emellan modern och fadern icke göres sämre genom alltför skarpt drivna underhandlingar. Det blir många gånger icke lätt att avgöra när barnets och moderns rätt fordra ett re- solut ingripande gent emot fadern för att väcka hans ansvarskgnsla eller när den yttersta försiktighet är a v nöden för att icke bryta de band som kunna finnas eller förminska möjligheterna till förhållandets legalisering genom äktenskap. Det är därför också troligt att de närmare föreskrifter för barna- vårdsman, som skola meddelas av ko- nungen, komma att upptaga a t t vid fullgörande a v sitt uppdrag bör barna- vårdsman framgå med allvar och nit och på samma gång visa takt och fin- känsla. Att detta skulle intagas i in- struktionen framhölls också i kvinnor- nas uttalanden.
Finkänsligheten, vilken en barna- vårdsman bör känna som sin uppgift att utöva, bör också iakttagas i förhål- lande till barnet. Det är j u givet ange- läget att for barnet icke framhålles för- äldrarnas särställning. D å lagen kom- mit till just för a t t så mycket som möj- ligt upphäva orättvisorna mot barn ut- om äktenskap, så är det j u klart att när barnavårdsman skall besöka barnet för att se under vilka förhållanden det le- ver, antingen det är hos modern, fa- dern, båda föräldrarna tillsammans, hos släktingar, andra fosterföräldrar eller på anstalt, så bör barnet icke mär- k a att det intager en särställning.
På grund därav att i sammanhang med ifrågavarande lags införande ogift moders rütt att vara okänd borttages ur lagen, så bör barnavårdsman låta sig angeläget v a r a att skydda modern för att hennes moderskap skall bliva känt när sådant ur samhällelig syn-
N:R zr
I Fernqvists Kappaffär
33
Drottninggatan
33 n. b ocb 1 tr. upp
Stort lager au in. o. utländska nyheter
DAMKAPPOR, DRÄKTER &KJOLAR
i alla slags
till b'lliga bestämda priser. Obs I Beställningsavdelning.
I
VUr uppvisande av medlenykort i E. K . P. R. Iämnus 6 % rabatt.
1
punkt skulle skada henne. Vissa Rvå- righeter i detta avseende komma saker- ligen att uppst& därav, att förordnan- det a v barnavårdsman skall ske a v bar- navårdsniimnden i den församling, d ä r kvinnan är kyrkobokförd, även om hon vid barnets födelse vistas å annan ort.
Vidare är att påpeka det särskilt i storstäderna rätt vanliga förhållandet att föräldrarna leva tillsammans i icke vigselfäst äktenskap, i vilka fall barna- vårdsman även skal1 utses. För sådana fall och diirmed liknande kommer det säkert att inträffa att barnavårdsman- skapet utan våda kan upphöra. Barna- vårdsmannen bör då anmäla detta till barnavårdsnämnden och föreslå sitt entledigande, till vilket lagen ger rät- tighet.
På grund a v den nya lagens vikt och barnavårdsmanskapets betydelse bör nu särskilt kvinnorna bevaka, var och en i sin ort, att barnavårdsnämndci- na, som hava att mottaga anmälan om födelser samt om viintad nedkomst och att utse barnavårdsmän, verk1,geen genast sätta lagen i funktion. Vidare att lämpliga barnavårdsmän utses och a t t kvinnorna därvid visserligen icke med nödvandighet skola arbeta uteslu- tande f ö r kvinnoval, men icke heller glömma bort att det finnes många kvin- nor, som just hava de egenskaper Rom ovan framhållits.
Alltför stor räddhåga får icke göra sig gällande vid att åtaga sig barna- vårdsmans uppdrag, d å lagbestämmel- serna icke kunna sägas v a r a svåra att sätta sig in i. De nya lagarna med in- ledande översikt finnas redan utgivna i bokhandeln a v Gustav A. AldBn. Vi- dare kommer inom kort en kungl. kun- görelse angående "barnavårdsmans verksamhet och tillsyn där&" att ut- komma, innehållande dels en instruk- tion, dels blanketter för anteckningars förande. I denna kungörelse kommer även att ingå att det åligger barna- vårdsman att, om in- och utbetalningar a v underhållsbidrag sker genom ho- nom, däröver föra konto. Av fattig- vårdsförbundet kommer även en hanii- bok att utgivas. Det är att märka att lagen tillåter även att barnavårdsiiiän kunna anstiilias a v kommunerna uied ersättning, vilket j u för större sarnhäl- len kommer a t t bliva en nödvändiphet.
Endast d ä r fallen äro fåtaliga, kan man tänka sig barnavårdsmanskapet som ett oavlönat förtroendeuppdrag.
Vilka olika meningar som än göra sig gällande vid den nya lagens till- komst, och vilka besvikelser ä n kännes på många hå11 över att den nya lagen icke företedde större framsteg än den gör, så kan man dock vara övertygad om att alla, som skola få med :agens tillämpning att göra, vilja göra allt för att bidraga till att den blir till största möjliga gagn. Dels därigenom & t t bar- nets rätt och vård tillgodoses. Dels bör lagen kunna verka därhän att en större ansvarskänsla från föräldrarnas sida mot barnet kommer att uppstå, och att faderskapet icke så ofta som tillförene kommer att förnekas.
Rllis Pankhnrst på besök i Kristiania.
I senaste numret av Nylande berättar Kaja Geelmiiyden om mrs Pankhursts be- sök i Kristiania på hemväg från Petro- grad. N i g r a ledande norska kvinnor, som ansågo a t t mrs Pankhurst gononi sin orga- nisatoriska skicklighet och sin begåvning skulle ha Htsliilligt a t t lära de kvinnor, vilka i Norge allför ofta slH sig till r o med sina nyförvärvade rättigheter, Igcka- des utverka a t t mrs Pankhurst taladc i universitetets gamla festsal för ett audi- torium, som fyllde salen från golv till tak.
Det Iåg feststämning i luften, rosor pryd- de talarstolen och det v a r förväntansfulla ansikten, som mötte mm Pankhurst, db hon vid den unga miss Kenneys, en syster till den vid hungerstrejkerna så omtalade An- nie Kenney, sida inträdde i salen.
Lugnt och cnkelt beriittade mrs Pank- hurst om de engelska kvinnorna, som un- der sin långa kamp för medborgarrätt en- dast avvissdes med hån och förakt, ooh hur slutligen hon och hennes äldsta dotter Chri- stabcl bildade den förening, som tillgrep det medel män bruka anviinda, när de vilja uppnå något: våld. Men det var dock nå- got som skilde dessa kvinnor från män- nen, t y kvinnorna skadade aldrig ett män- niskoliv, men de gjorde annan materiell ödeläggelse, och det fann man häpnads- väckande, t y man v a r icke van vid a t t kvin- nor ödelade något. Både regering och all- mänhet höllos i spänning, och rörelsen kun- de inte mera tigas ihjäl. Det var inte bara med anledning av krossade fönsterrutoi kvinnorna fängslades, utan -lika ofta kas- tades de i fängclsc f ö r att de hållit de- monstrationstal på gatan eller hejdat mi- nistrarna med en interpellation. Genom lidanden och förföljelser växte sig dock rörelsen stark, och kvinnorna lärde sig rå- dighet och självständighet.
Men då kriget bröt u t upphörde med ene all kamp för personlig frihet och kvinnor- na ställde sig i fäderneslandete tjänst. &- nom pressens meddelanden under de tre år som sedan glrtt, är det för alla bekant att regeringen med tacksamhet mottagit m r s Pankhursts och hennes väldiscipline- rade kvinnors hjälp. "Vi slöto vapenstille- stånd", sade mrs Pankhurst, "och det har vi hållit. Politikerna och arbetarna slöto också fred, men den ha de inte under årens lopp förmått upprätthilla. Politikerna ha tröttnat, och arbetarna strejkade. Endast kvinnorna ha obrottsligt hållit sitt löfte."
Efter a t t ha givit en resum6 över alla de arbetsområden, där kvinnorna h a f j en sam- hallsgärning att fylla, gav mrs Pankhurst de norska kvinnorna följande råd, som även bör behjärtas av Sveriges kvinnor: "Minns att ni måste stå samman och högljutt krä- va er rätt, om ni till de svagares hjälp vill vinna något inflytande på samhällets led-
Vidare bör bandet med mödrarna kunna göras fastare i många fler fall ün under nu rådande fürhållanden, och även fäderna oftare än förut komma abt erkänna barnet också med hjärtat.
Anna Lindhagen.
Llveriges äId&a, största o. bäst
8B-h JOHN V, LÖFfiBEN & C:O remommerade specialaffär i
Gift kvinna i ordinarie statstjänst, I Svensk författningssamling h a ut- kommit t v å kungörelser angående vissa ändringar i gällande instruktion f ö r post- och telegrafverken, vilka speoi- ellt ha avseende på gift kvinnas be- fogenhet att upprätthålla ordinarie statstjänst.
Ändringarna, som äro likalydande, bestämma att gift kvinna kan beford- ras till ordinarie endast efter på fram- ställning i varje särskilt fall lämnat medgivande av regeringen. Då kvinn- lig innebavare av ordinarie befattning ingår äktenskap, är hon icke skyldig att avgå från sin befattning, därest icke vederbörande styrelse finner detta nödvündigt med hänsyn till befattnin- gens behöriga upprätthållande. Om kvinna emellertid vid äktenskaps ingå- ende avgår från ordinarie befattning, har hon rätt att kvarstå som extra be- fat tningsinnehavare.
Nya landvinningar.
Efter föredrag av fru Gurli Hertz- man-Ericson har i Dalarna bildats Mora F. E. P. R. med en interimsty- relse, bestående a v fröken Hilda Hen- rikson, friiken Eva Berg, f r u Isacson och herr Språng. I Husbp bildades en förening med fröken I d a Carlson som ordförande, f r u E v a Hurtig vice ord- förande, fröken Gertrud Engkvist sek- reterare, fröken Anna Carlson vice sekrekrare och f r u Hilma Holmberg kassaförvaltare. I Fors bildades en fi- lial till Krylbo med fru Sjöblom som representant.
D:r Elin Odencrants liar bildat en n y F. K. P. R. i Finitekumln med grevin- nan Sophie Sparre som ordförande, och i Slöinge har, efter föredrag av fröken Tilly Borg, bildats en förening med fröken Elin Svensson som ordfö- rande.
-
Anna Lindhagen åter i stads- fullmäktige.
Sedan friherre Palmstierna avsagt sig stadsfullmiiktigskapet i Stockholm, h a r fröken S n n a Lindhagen inträtt i hans ställe, och de som lärt värdesätta fröken Lindhagens energiska och entu- siastiska arbete, såväl för de små i samhallet, som för bevarandet a v Stock- holms skönhetsvärden, hälsa hennes återinträdande i sin forna befattning med glädje.
- -
Kvinnlig motion i stadsfull- mäktige.
Vid stadsfullmäktiges i Stockholm sammanträde den 8 oktober väckte f r u Emilia Broom6 motion om ett kom- munalt anslag på 15,000 kr. till inköp a v karbidlampor åt de mest behövande i Stockholm.
Fru Jenny Persson,
Hallsbergs F. K. P. R:s sekreterare, fyllde den 14 september 50 år och blev då uppvaktad a v föreningens styrelse, vars ordförande till jubilaren överläm- nade en minnesgåva samt blommor.
ning. Blanda icke edra stämmor med and- ras stämmor, t y då drunkna de i sorlet.
Att hjälpa till med underordnat arbete få vi kvinnor alltid lov till, men a t t vara med och bestämma h u r ett arbete skall ut- föras, det få v i icke förrän vi uppträtt SO-
lidariskt och kraftigt. Vi måste lära OSS a t t det finns saker i samhället, som mäu- nen inte förstå, och det är dem vi måste utföra."
Icke ett ord, som mrs Pankhurst yttrade gick förlorat för den andlöst lyssnande pub- liken, och stämningen utlöste sig vid förc- dragets slut i ett tredubbelt leverop.
Elegant
kemiskt tvattad och pr8saad blir Eder kostym, kiänning, kappa eller överrock, om denaamma insändea till
hqtaRemiska Trätt- & Fllrgeri 1.
1 G~TEBORO
Där kvinnorna gripa in.
Miss Jeanette Rankin, den enda kvinnliga medlemmen av Förenta staternas kongress, h a r på flera områden varit i tillfälle a t t dokumentera sin duglighet. När hon höll sitt jungfrutal, hyllades hon med ovationer a v kongressmedlemmarna, oavsett vilket po- litiskt parti de tillhörde, och helt nyligen h a r hon åvägabringat en betydande förbätt- ring i de arbetande kvinnornas ställning.
Tretusen kvinnor, som vor0 anställda vid tryckerier i Washington, arbetade där under vidriga villkor 12, 14 och 16 timmar i olika skift, natt och dag, alla veckans s j u dagar.
I april månad, då Landsföreningen för kvin- nans politiska rösträtt blivit underrättad om dessa förhållanden, inlämnade den, ge- nom en kommitt8 f ö r kvinnoskydd, en gro- test till det departement, som har reglerin- gen av fabriksarbetet om hand. E n under- sökning verkstiilldes, som bekräftade miss- förhållandena, och fabriksföreståndaren ut- lovade förbättringar. Dessa drogo emeller- tid u t på tiden, och Landsföreningen fann sig föranledd a t t inlämna en ny protest- skrivelse.
De kvinnliga typograferna sjslva, som av fruktan att förlora sina platser hallit sig undan, framträdde nu offentligt och vände sig till miss Jeanette Rankin med bön om hjälp.
Genom en annan kongressledamot skaffa- de sig miss Rankin tillträde till tryckerier- na, som hon besökte inkognito, och dagen därpå framlade hon i dagspressen resulta- tet av sina undersökningar. Hon tillfogade, a t t om ingen lag funnes för dessa kvinnors skydd, så skulle det inte dröja länge förrän den kom till stand.
Kort därefter tillsattes en undersöknings- kommitte, och sedan man hört vittnesmålen från 46 kvinnliga typografer, fann man des- sa tillfyllest, och redan dagen därpå utfär- dades f r å n myndigheterna order om att 8- timmarsarbetsdagen åter skulle träda i kraft. Sällan har en undersökning skridit så hastigt f r å n ord till handling, men det är miss Raukins taktik a t t inte släppa taget, och med äkta amerikansk energi fullföljer hon sina syftemål. De kvinnliga typogra- ferna hylla henne som sin välgörare, och kvinnorna äro stolta över a t t i kongressen ha en representant, som inte bara säger ja och amen till männens beslut, utan själv t a r initiativ och driver sin vilja igenom.
Höstdagar i Dalarna.
Det var i str2;ande solsken jag lämnade Stockholm tisdagen den 16 oktober för a t t begynua min å t t a dagars t u m 6 genom Da- labygderna med Ludvika som första desti- nationsort, och a t t detta solsken fortfor a t t lysa genom gråvädret, därför har j a g man- niskors godhet och vänlighet a t t tacka. Ty Sven i den mest hårdarbetade jordmån, där man knappast vågar hoppas a t t rösträtts- utsädet skall slå rot, träffar man på för- st $ende kvinnor, villiga a t t omhänderta den späda grodden, sådana h i n n o r , som under alla tidsåldrar sörjt f ö r att idealens livs- låga icke slocknat. Det vill mycket och ihärdigt arbete till i Dalarna, det tror j a g de flesta, som stått i spetsen f ö r röstrlitts- föreningarna, fått erfara, t y de ha fått föra kampen, inte bara mot okunnighet och motstånd, utan även mot likgiltigheten, som kanske varit störst hos dem, som borde äga fcrutsättningarna att förstå vad arbetet för kvinnornas medborgarrätt gäller.
Från Ludvika, där föredraget icke lyc- kats samla mer ä n trettio personer, gick färden till själva hjärtat av Dalarna, där Siljan ligger omkransad a v de blåa bergen och de täta skogarna. De senare sveptes i täta molnmassor, men björkarnas gula höst- skrud mot de drivande, blåsvarta molnen, var en oförglömlig skönhetssyn. I Mora, den gamla gedigna kyrkbyn med sina his-
Samhällsmoderlighet.
N a r a reflexioner med anledning av Frida Steenhoffs tvenne sista broschyrer:
Aktenskap och demokrati och Kärleken som kulturproblem.
Av Anna Lenah Elgström.
Det är som växte n y anda likt blom- mor - omärkligt arbetar den sig fram u r nya förhållanden, frampressad a v omständigheternas tryck - till slut en vacker dag är mänskligheten, utan att den egentligen vet hur det gått till, medveten om detta nya innehåll - det i går otänkbara är i dag faktum -
världen har inregistrerat en ny erfa- renhet, en n y tanke, ett nytt släkte.
Så h a r också denna vår tid med sin allmänna nöd, sin fruktansvärda osä- kerhet, alla sina brinnande problem, glödgat fram en n y mänsklig typ -
den sociala människan, individen, vil- ken aldrig är ensam i världen utan ständigt, som sorg, oro eller lycka kän- ner kring sig hela mänskligheten, dess bekymmer och gåtor, som en trängan- de uppgift hon h a r att lösa med sitt liv.
D. v. s. tqy är kanske icke denna typ (vilken sedan urminnes tider represen- terat några a v mänsklighetens bästa egenskaper, kärleken, off ermodet, kraf- ten att bära andras bördor) så mycket, som icke fastmer transponerad till större allmänhet, så att medan den för- u t endast fanns bland helgon och snil- len, kan man nu träffa p å den även bland vardagsmänniskorna (fast kan- ske de bara behöva ett tillfälle för att bli helgon och hjältar de med, ä r ofta min tanke, n ä r jag möter något sär- skilt praktfullt exemplar a v sorten med dess trygga lugn vidgat och förädlat genom sund, reell medkänsla).
Inte för a t t den närmaste anlednin- gen till dessa rader: Frida Stkenhoff kan karaktäriseras som en vardags- människa - det skulle i så fall bara vara på grund a v sitt sansade, förnuf- tiga huvud, sitt klara, lugna mod. Ty hon ä r säkert en a v de modigaste män- niskorna i Sverige, denna fina medel- ålders dam, denna lugna, respektabla fru och familjemodei-, överallt fordorn och p å sina håll kanske ännu smädad som en folkförförerska, en inkarnation a v diabolisk osedlighet. Hon har tålt det, hon liar talt ungefär allt och fnn- nit kraft a t t förlåta det genom styr- kan a v sin kärlek till människorna, sin känsla a v ansvarighet för deras lycka - en fullödig representant, som hon är, för den nya människotypen, sådan den uppenbarar sig bland kvin-
torislia minnen, betraktas inte röstriätten med alltför stor förståelse, men en före- ning kom i alla fall till stånd med 21 med- lemmar. Sörjde man över a t t inte åhörar- antalet var flerdubbelt, så fick' man trösta sig med a t t regnet och de genomusla vä- garna även hade sitt ord med i laget, och de kvällar j a g i becksvarta mörkret, vid en trofast ledsagerskas arm, tre-iade mig fram till samlingslokalerna i gyttja och dy, un- drade j a g inte på om de, som hade halv- milen eller mer a t t gå, stundom uteblevo.
I Orsa finns en livskraftig och vaken rösträttsförening, och där har fröken Ran- ke med outtröttljg energi fört fram röst- rättens ideer, så att föreningen räknar ett femtiotal medlemmar. Till saknad för sam- hället har fröken Ranke nu slagit ned sina bopålar i Stockholm, men det arbete hon upptagit, kommer med all säkerhet a t t full- följas av den övriga styrelsen. I kassaför- valtarens, f r u Greta Anderssons, hem blev j a g på det välvilligaste mottagen, och före- draget samlade cn ganska talrik publik.
Nästa morgon var det a t t taga farväl a v de höga bergen, och vid middagstiden hade j a g nått Leksaud, Siljans mest leende bygd, som nu tyvärr visade en mycket gråtmild uppsyn och svepte sina höjder i ett ogenomträngligt regndis. Fröken Lin- der, representanten för Leksandsfilialen, be- vistade en samhällskurs i Ludvika, men j a g blev med stor gästfrihet mottagen i f r u och fröken Troilius vackra dalahem. Fröken
norna - samhällsmodern, i sina egna barn älskande alla barn, trots sin egen lyckliga ställning sörjande med syst- rarnas olyckor.
H u r n y verkar icke en sådan typ bland kvinnorna, därför a t t den d ä r s t å r i största motsats mot traditioner, som åt dem, såsom varande ägda, ofria varelser, en maris oansvariga tillhö- righet, l ä r t likgiltighet för allt annat ä n denne man och den krets han satt sin kvinna att leva för - den oansva- riga, individualistiska familjen.
För den som ser historiskt - och därför, trots alla senare förskönande tilldiktningar, är medveten om äkten- skapets innersta väsen som en institu- tion för mannens äganderätt till hust- ru, barn och bohag, säkerställandet för honom a v en, från allt sammanhang med yttervärlden lösryckt, plats, d ä r han kan hämta den vederkvickelse från striden därute, hustrun bör leva för a t t sklinka honom - är detta kvinnans uppvaknande till yttervärlden, hennes blick över sitt eget lilla område u t till helheten, början till en a v de mest ge- nomgripande förändringar inänsklig- heten någonsin undergått.
Den lovar en äktenskapets ciuilise- ring, en bortrensning från det av de kvarlevor f r å n dess grottperiodsupp- komst, som skydd för kvinnor och barn, i den gamla världen, där alla stredo mot alla, vilka ännu vidlåda det.
Den ä r en profetia om äktenskapets och familjens socialisering i den nya värld a v inbördes samhällssolidaritet och ansvar, vars oundviklighet - om mänskligheten alls skall fortleva - världskrigets följder vid det h ä r laget bör ha inskärpt även hos de dövaste.
Man styrkes i denna tro genom var- jehanda tecken och under.
Litet var av demokratiens föraktade profeter h a fått ratt i sina spå- och straffdomar. Frida Steenhoff t. ex.
denna så förkättrade förkämpe för sexualrefoimer, har fått uppleva att se sin och sina meningsfränders fordrin- gar på moderskydd understödda a v de härskande, reaktionära klasser, som fordom varit deras värsta motstån- dare.
E n kejsare har talat till dessa refor- mers förmån - det skulle snart inte förundra mig om Hindenburg en vac-
Sroilius var Leksandsiöreningens första ordförande, men på grund av sjukdom må- ste hon avstå från uppdraget. Det v a r hen- nes alltjämt lika brinnande rösträttsin- tresse, som gjorde a t t föredragshållaren blev S S varmt välkomnad, och under en pratstund vid brasan talade vi om rösträtts- möjligheterna på orten och den politiska situationen, som kanske inom kort skall leda till målet. Leksand skulle säkert växa ut till en självständig förening, om det inte vore så a t t arbetet h a r kommit att falla på endast e n kvinnas skuldror. Föredraget i den ståtliga Sveasalen var talrikt besökt och på läktaren en Iång rad a v unga kullor i blommiga hättor.
Nästa plats på programmet v a r Hedemo- ra, där fru Fredrika Collin för våra runor med den äran. Att motstå hennes överty- gande och älskvärda personlighet förefal- ler nästan omöjligt, men ändå klagar hon Över a t t intresset för rösträtten i Hedemora inte lir på långt när så stort som det borde vara. F r u Collin hade ordnat med att loka- len, d ä r föredraget skulle hållas, var smak- fullt dekorerad med blommor och flaggor, och åhörarantalet uppgick till ett hundra- tal.
Väl ombonad i kappor och filtar begav j a g mig påföljande dag i gästgivarskjuts den 1'12 mil långa vägen till Näs kungs- gård, första raststället på färden till Långs- hyttan. Näs kungsgård är en gammal för- tjusande, låg herrgårdsbyggnad från 1700-
ker dag entusiastiskt rescenserade t.
ex. en a v de Stkenhoffska broschyrer, som inte ens svenska kvinnotidningar vågat befatta sig med!
I Tyskland har Föreningen för mo- derskydd och sexualreform fått en näs- tan genant favoriserad, officiell stall- ning, och i dess arbete för moderskydd deltaga nu generaler och regeringspre- sidenten, ömt vårdande sig om - inte ens alltid legitima mödrar och barn.
Nej, ty kriget som gjort behovet av nytt människomaterial trängande, h a r gjort alla mödrar och barn legitima.
Det h a r - för närvarande åtminsto- ne - genomdrivit barnens socialisering - ett av de mest glödande önskemålen för dessa sexualreformatorer, icke minst för F r i d a Steenhoff, som stän- d i g t återkommer till det i sina skrifter.
Nog för att denna socialisering var på god väg redan förut - i och med att samhället begränsat den forna ab- roluta fadersmyndigheten över barnen i de fall, d ä r den missbrukats, är man- nens oansvariga herravälde över famil- jen i princip förnekat, den nya synen på familjen, som ansvarig inför sam- hället, ett led i dess kedja a v ömsesidigt beroende och hjälpande, deklarerad.
Fast naturligtvis är man ännu icke på det klara med konsekvenserna eller Iiai' förbundit sig att följa dem. Hit- tills åtminstone har samhället alldeles överhoppat kvinnorna. De stå i själva verket i en underligare ställning än uågonsin - i de krigförande lähderna kallade u t u r hemmen för a t t fullgöra männens lämnade arbete - med alla sina gamla skyldigheter, soin mannens och familjens endast inför dem ansva- riga tillhörighet - men därtill helt plötsligt med alla en statsborgares skyldigheter.
Utan några a v hans rättigheter föi- stås.
Samhället har behövt kvinnorna, in- nan det så att säga hunnit göra i ord-
~ ~~
talet med fyra flygelbyggnader och en all6 av lönnar, som leder upp till corps de logiet.
Här välkomnades j a g av herr och fru Ols- son, som med gammal svensk gästfrihet togo emot resenären och ställde sitt ekipage till rösträttens vidare befordran. Fru Ols- son följde själv med till Långshyttan, och färden gick raskt på vägar, som det sägs att qjälve Bröt-Anund varit med om a t t röja.
I Långshyttan kom en förening på 19 med- lemmar till stånd, men då det -rar antag- ligt a t t medlemmar skulle ingå även från Smedby, om där inte bildades förening, fick denna lokalavdelning namn efter socknen och döptes till Husby F. K. P. R. Fröken ida Carlsons raska och duktiga personlig- het är en borgen för a t t ordförandeskapet och föreningens välfärd kommer a t t vila i mycket goda händer.
I Smedby undfägnades de något frusna resenärerna av fru Mina Engström med kaffe, och efter en stunds samspråk sam- lades vi i kommunalsalen, där föredraget åhördes av ett hundratal personer. Det var första gången det talades rösträtt i Smedby, men om intresset v a r stort, s% v a r blyghe- ten Pndå större. Ingen vågade teckna sitt namn till en självständig förening, men det är a t t hoppas, a t t Husby F. K. P. R. små- ningom t a r de räddhågade i sitt hägn.
Kom så måndagen med Fors som änd- punkt på programmet. Här möttes j a g av fru Falkman jämte två andra medlemmar av Krylbo F. K. P. R:s styrelse, som varit
,
