Examensarbete inom arkitektur, avancerad niv&aring

Full text

(1)”Komplicera stadslandskapet – Examensarbete” ”Complicating the urban landscape – Degree Project” Ivar Suneson Handledare/ Supervisor. Bojan Boric, Anna Webjörn och Jesús Azpeitia Seron. Examinator/ Examiner. Anders Johansson. Examensarbete inom arkitektur, avancerad nivå 30 hp Degree Project in Architecture, Second Level 30 credits 28 maj 2013.

(2)

(3) Innehållsförteckning. Läsanvisning. Material från planscher 2. Introduktionsplansch - Utgångspunkter för arbetet - Viktiga begrepp - Problemställning - Metod - Studieområde. Mitt examensarbete är ett försök att arbeta med begreppen mångfald och komplexitet som stadsbyggnadstermet i ett studieområde i södra Stockholm. På följande sidor presenteras materialet från planscherna som utgjorde min slutliga inlämning. Min metod har varit att försöka förstå och kartlägga hur ett valt studieområde är uppbyggt och fungerar och utifrån det spekulera om och skissa på en utveckling där mångfald och komplexitet är kriterier. Jag ser mitt arbete som en undersökning, och mitt huvudsakliga fynd är en potential i det stadslandskap som 1900-talets planeringsnormer skapat. Jag menar att det finns element inbyggda i studieområdet som var tänkta som något annat från början, men som skule kunna bli intressanta urbana miljöer av ett annat slag än det som vanligtvis skapas i dagens stadsutvecklingsprojekt.. 3. Områdesvisa nulägesbeskrivningar 4. Övergripande nulägesbeskrivning - översiktsaxonometri. Mitt material är disponerat så att min kartläggning, min analys, mitt koncept, mina resonemang om utveckling och mitt fynd presenteras i ordningsföljd. Därefter presenteras ritnings- och utredningsmaterial som visar hur en utveckling i mitt valda studieområde skulle kunna te sig.. 5. Övergripande nulägesbeskrivnng informationslager Sida för sida innehåller mitt arbete följande: 6. Analys, idé och koncept 1. Innehållsförteckning 7. Viktiga begrepp - Nätverket av allmänt tillgängliga rum - Utrymme för utveckling. 2. Här kan man läsa om mina utgångspunkter, hur jag formulerat uppgiften och se vilket mitt studieområde är 3. Här är resultatet av min nulägesbeskrivning för mitt studieområdes olika delområden. 8. Resonemang om utveckling - översiktsaxonometri 9. Resonemang om utveckling för respektive delområde. 4-5. Här är en mer övergripande nulägesbeskrivning av vad som pågår och vad det finns för förutsättningar i studieområdet som helhet. 10. Reflektion och fynd - Produkter av 1900-talets planeringsnormer med potential att bli något annat - Gränsområde mellan zonerade områden - Lågt utnyttjade tomter kring trafikled - Bullerstörd naturmark i hus-i-park-stadens utkant. 6-7. Här presenterar jag min analys av studieområdet och min idé för utveckling av det. Jag fördjupar mig också i begreppen komplext innehåll, nätverket av allmänt tillgängliga rum och utrymme för utveckling, som blivit viktiga delar i mitt arbete. 12. Utvecklingsstudie verksamhetsområde. 10-11. Här försöker jag presentera och utveckla det jag ser som mitt fynd, nämligen stadsbyggnadselement typiska för 1900-talets planeringsnormer som besitter en potential att utveckla andra kvaliteter än vad som var tänkt från början.. 8-9. Här återger jag hur jag utifrån min kartläggning och min analys resonerat kring utveckling ide olika delområdena och hur det skulle kunna bidra till mångfald, och jag visar på en översiktsbild möjliga fysiska effekter av den utvecklingen. 14. Utvecklingsstudie småhusområde 16. Utvecklingssrudie flerbostadshusområde. 12-17. Här redovisar jag de studier och skisser jag gjort för de olika delområdena, det kan sägas vara det konkreta resultatet av mina resonemang, och det som lett fram till mitt fynd.. Bilagor. Allt material är i denna arkivkopia i halvskala, så korrekt skala är hälften av vad som är skrivet i skalangivelsen.. Bilaga 1. Förarbete till examensarbetet Bilaga 2. Reflektion om examensarbetet.

(4) komplicera stadslandskapet - undersökning av och förslag för en bit av den samtida staden - examensarbete KTH arkitektur - ivar suneson 130517 - urban studio - handledare: bojan boric, anna webjörn och jesús azpeitia seron -. Introduktion och utgångspunkter Utgångspunkterna för mitt examensarbete är en kritik av hur begrepp som variation, mångfald och komplexitet behandlas i dagens stadsbyggnadspraksis och ett intresse för möjligheten att utveckla staden genom att utnyttja befintliga system till en högre grad. Jag menar att ytlig komplexitet är en norm i dagens stadsbyggande, och att det går att se i både inhemska och internationella exempel. Detta sätt att betrakta urban mångfald innehåller ofta mer eller mindre bearbetade anspelningar på 1800-talets stenstad, och skulle i många fall kunna sägas vara ett ganska symboliskt och konstruerat fenomen. Mitt intresse för stadsutveckling som utnyttjar befintliga system till en högre grad härstammar till stor del från en workshop jag deltog i på Färgfabrikens projekt Stockholm on the move. Vi diskuterade möjligheterna att husera ett stort antal nya invånare i staden genom att enbart lägga till små tillägg till ett väldigt stort antal enheter. Det som fångar mitt intresse med det är möjligheten för en stadsmiljö att transformeras och få en ny betydelse över tid, något som stora delar av staden runtom oss faktiskt gjort under sin livstid.. Problemställning Metod, process och fynd En tredje viktig utgångspunkt för mitt arbete är den starka befolkningstillväxt som prognostiseras för Stockholm bland annat i Översiktsplanen från 2010. Den prognosen och de utvecklingsprojekt som är del av ÖP 2010 kan antas fungera som en motor för transformation och utveckling av redan bebyggda områden i staden under de kommande decennierna. En idé om att utnyttja existerande system till en högre grad. Olympiakwartier, Almere, projekt av MVRDV. Illustrationer från workshop på Färgfabriken Stockholm on the move Kvarteret traversen Sollentuna. En annan uppdelning är den Loretta Lees gör: “In their `construction’ of the postmodern city, they argue that urban revitalization initiatives must embrace diversity, both cultural and economic, as well as functional and spatial. This diversity of different `diversities’ is often undertheorized as are the benefits of, and relationships among, social and cultural diversity, economic diversification, mixed-use and multi-purpose zoning, political pluralism and democratic public space” (Lees, 2003 sid 613) En tredje författare som också diskuterar mångfald är Jane Jacobs, som definierar urban mångfald som blandning av funktioner i staden, och att detta har en väldigt viktig roll för staden: “How can cities generate enough mixture among uses - enough diversity - throughout enough of their territories to sustain their own civilization?” (Jacobs 1961 sid 144”. Mångfald. Källor använda i teoretisk utredning: Loretta Lees, 2003, The ambivalence of diversity and the politics of the urban renaissance: the case of youth in downtown Portland, Maine, Artikel i International Journal of Urban and Regional Research Volume 27.3 September 2003 613-34 Susan Fainstein, 2005, Cities and Diversity should we want it can we plan for it?, Artikel i URBAN AFFAIRS REVIEW, Vol. 41, No. 1, September 2005 3-19 Bradley, Tunström, Broms Wessel 2005, Bor vi i samma stad? Jacobs 1961 Death and life of great american cities. Vad jag tar med mig till min begreppsapparat för examensarbetet är att tänka på mångfald som fysisk, funktionell och social, där social mångfald får anses vara ett överordnat mål medan de övriga skulle kunna ses som förutsättningar eller generatorer för social mångfald. Exempelvis skulle en rik funktionsblandning, motsvarande Jacobs huvudsakliga definition eller en av Fainsteins deldefinitioner kunna skapa incitament för människor med olika bakgrund att söka sig till samma plats. Och på så sätt skulle man kunna peka på ett samband mellan funktionell och social mångfald. Begreppet stadslandskapet motsvarar i min begreppsvärld i praktiken ytterstaden., och är som Arkitektur Stockholms bild över stadens stadsbyggnadskaraktärer visar en produkt av 1900-talets planering. Tomas Wikström beskriver det i antologin Periferin i centrum från 2007 :. Baserat på nulägesbeskrivningen har jag gjort en analys av studieområdet och formulerat en idé om vad som skulle behövas för att potentialen för mångfald i stadslandskapet ska tas tillvara. Utifrån den idén har jag försökt föra resonemang om hur en möjlig utveckling i studieområdet skulle kunna se ut. Här har jag försökt koppla till problem, kvaliteter och pågående processer som jag hittat i nulägesbeskrivningen samt försökt tänka på mångfaldsbegreppet som ett kriterie för utvecklingen. Jag har försökt bygga mina resonemang både genom att undersöka och analysera och genom att rita på hur en utveckling av de olika områdena skulle se ut. Jag ser mitt arbete dels som ett förslag men framförallt som en undersökning och ett resonemang om stadslandskapet och hur det skulle kunna utvecklas. Det jag ser som min undersöknings huvudsakliga fynd är en potential för innehållsrika stadsmiljöer av slag som inte går att hitta i den traditionella staden. Jag menar att grunden för potentialen till stor del utgörs av områden som är produkter av 1900-talets planeringsnormer. Genom en medveten utveckling som tar utgångspunkt i de specifika kvaliteter stadslandskapet besitter skulle de kunna bli miljöer med andra kvaliteter än vad som var tänkt från början.. 1. Här kan man läsa om mina utgångspunkter, hur jag formulerat uppgiften och se vilket mitt studieområde är 2. Här är resultatet av min nulägesbeskrivning för mitt studieområdes olika delområden 3. Här är en mer övergripande nulägesbeskrivning av vad som pågår och vad det finns för förutsättningar i studieområdet som helhet 4. Här presenterar jag min analys av studieområdet och min idé för utveckling av det. Jag fördjupar mig också i begreppen komplext innehåll, nätverket av allmänt tillgängliga rum och utrymme för utveckling, som blivit viktiga delar i mitt arbete 5. Här återger jag hur jag utifrån min kartläggning och min analys resonerat kring utveckling ide olika delområdena och hur det skulle kunna bidra till mångfald, och jag visar på en översiktsbild möjliga fysiska effekter av den utvecklingen 6. Här försöker jag presentera och utveckla det jag ser som mitt fynd, nämligen stadsbyggnadselement typiska för 1900-talets planeringsnormer som besitter en potential att utveckla andra kvaliteter än vad som var tänkt från början. 7. Här visar jag med en översiktsbild hur jag tänker mig att de utpekade stadsbyggnadselementen skulle kunna utvecklas. Jag ser varje utpekat stadsbyggnadselement som i huvudsak kopplat till ett av de undersökta delområdena och redovisar det tillsammans med det material jag arbetat fram för det specifika delområdet (8.) 8. Här redovisar jag de studier och skisser jag gjort för de olika delområdena, det kan sägas vara det konkreta resultatet av mina resonemang, och det som lett fram till mitt fynd. 1.. 3.. 4.. 5.. 6.. “Det urbana landskapet består idag av bebyggelsegrupper från många tider, av olika storlek och med olika innehåll. Gårdar, torp, små byar och andra rester av jordbrukssamhället kan ligga sida vid sida med den tidiga industrialismens ibland övergivna fabrikshallar, egnahemsområden från början av det förra århundradet, bostadskvarter från 20- och 30-talet, folkhemmets bostadsområden, 60-talets trafikseparerade bostadsenklaver, gamla industrikvarter med nya verksamheter, externa köpcentra, transportlogistikens terminaler, postmoderna bostadsrättsföreningar, jättelika containeruppställningar, bilparkeringar, utbildnings- och forskningscentra osv”. 7.. 7.. 8.. 8.. 8.. Skala 1:10000. Position i förhållande till centrala Stockholm. Jag menar att begreppet stadslandskap är användbart eftersom det beskriver en typ av stadsmiljö med sammansatt och ibland fragmentarisk karaktär. Det är en stadsmiljö som begreppsmässigt skiljs från den täta staden, innerstaden, t ex genom att använda begrepp som ytterstad. En intressant aspekt av stadslandskapet är att det är homogent och välordnat i närskalan, men att det när man börjar röra sig genom flera delar av det framstår som sammansatt och komplext. Det är också då beskrivningen av miljön som ett landskap blir relevant, eftersom det blir tydligt att de olika homogena och välordnade delarna alla är del i ett större större sammanhang, just ett landskap eller ett nätverk med andra ord.. 7.. 2.. Studieområdet - Årsta park, Enskedefältet och Östberga med del av Stureby. Viktiga begrepp “Diversity has become the new orthodoxy of city planning. The term has several meanings: a varied physical design, mixes of uses, an expanded public realm, and multiple social groupings exercising their “right to the city.” (Fainstein 2005 sid 3). Undersöka sätt att utveckla det samtida stadslandskapet till en urban miljö med förutsättningar för mångfald Inte bara något som ser ut som mångfald. Illustration för fördjupad översiktsplan för Backaplan Göteborg. Just mångfaldens egentliga nytta är något som också Fainstein och Lees diskuterar, och båda kommer fram till en koppling mellan mångfald, förstått som en social mångfald, och ett öppet och rättvist samhälle. (Fainstein 2005 sid 3) (Lees 2003 sid 630) Från en svensk horisont gör också Broms Wessel, Tunström och Bradley kopplingen mellan social mångfald och ett rättvist samhälle. “Vi vill argumentera för en planering och politik som främjar olikhet, men rättvis olikhet. Viktigt är att ta tillvara på på mångfalden av sociala och kulturella levnadsformer och samtidigt tillse att vissa gruppers levnadsformer inte förtrycker andras” (Bradley, Tunström, Broms Wessel 2005). Läsanvisning för planscherna. Jag har valt ett studieområde i södra Stockholm som är representativt för stadslandskapet på så sätt att det innehåller ett område med småhus, ett område med flerbostadshus och ett område utformat för verksamheter. För mitt studieområde har jag sedan arbetat med att göra nulägesbeskrivningar för dess tre delområden där jag försökt kartlägga fysiska egenskaper och funktioner, försökt förstå hur områdena används, och vad det pågår för processer i dagsläget.. Exempel på komplexitet och mångfald som rådande planeringsnorm. Men hur mycket är symbolik?. Jag har i mitt examensarbete försökt förstå vad begreppet mångfald kan betyda som stadsbyggnadsterm, och i ett studieområde i södra Stockholm undersökt förutsättningar och möjliga modeller för en utveckling med mångfald som mål. Mitt valda studieområde är bebyggt med omväxlande småhus, flerbostadshus och verksamhetsbyggnader och skulle kunna sägas utgöra ett exempel på det samtida stadslandskapet, som ligger utanför den täta innerstaden.. En teoretisk undersökning av begreppet mångfald som stadsbyggnadsterm visar att det är ett begrepp som kan ha flera olika betydelser. Susan Fainstein delar i en artikel från 2005 upp begreppet i fyra olika betydelser:. Utifrån mina utgångspunkter och begreppen mångfald och stadslandskap har jag formulerat nedanstående problemställning att arbeta efter. Pågående stadsutveckling Årstafältet 4000 bostäder. Pågående stadsutveckling Årstastråket, 2000 bostäder. T-bana Globen. Vad gäller kopplingen mellan olika typer av mångfald och stadslandskapet som miljö så är det det min problemställning och mitt examensarbete handlar om.. Tunnelnedfart Södra länken. Pågående stadsutveckling Slakthusområdet, 2500-3000 bostäder. Stadslandskapet. Vad menas? -Staden som byggts under 1900-talet - en heterogen miljö, motsvarar i praktiken begreppet ytterstaden. T-bana Enskede gård. Planerad GC-bro över Huddingevägen. Verksamhetsområde, Årsta park. Sammanfattning av teoretisk utredning av begreppet mångfald: Vad menas? - Olika yrkesgrupper ger ordet olika betydelser Fotografi från stadslandskapet. Medsols från vänster skymtar Enskede ridhus, grandungen som markerar slutet på Enskedefältets småstugeområde, Årsta park verksamhetsområde, höghus i Östberga, den heliga Savas serbisk-ortodoxa kyrka och Enskede gårds småstugeområde. Kort sagt en sammansatt stadsbygd. Vad är syftet? - Mångfald som ett sätt att uppnå ett öppet och rättvist samhälle Vad är sambanden/bristen på samband? - Det finns en “mångfald av mångfalder” och sambanden dem emellan är ofta underteoretiserade - Man skulle kunna peka på en tendens att i dagens stadsbyggnadspraksis att lägga mycket energi på en ganska symbolisk visuell mångfald som inte har så mycket att göra med en mångfald som verkligen betyder något. Planerat infill Stureby 200 bostäder. Småhusområde, Enskedefältet T-bana Sockenplan. Flerbostadshusområde, Östberga och del av Stureby. Vad tar jag med mig? - Fysisk, funktonell och social mångfald - Det finns en risk att mångfaldsbegreppet blir symboliskt och ytligt - Begreppen kan fungera som kriterier för att utvärdera det jag ritar. Stenstad/Gamla stan Äldre förstad Villastad Trädgårdsstad Stenstadens krans Smalhusstad Tunnelbanestad. - Fysisk mångfald - Visuell variation - Lokalstorlekar. Tät stadsenklav. - Funktionell mångfald. Institutionspark och verksamhetsområden. - Man kan göra många olika saker. - Social mångfald - Människor med olika bakgrund har tillgång till och utbyte av staden. Utvecklingsområden Järnväg med station Tunnelbana med station Spårväg med hållplats. - Vad består stadslandskapet av? Scehmatisk kartläggning av områdestyper i Stockholms ytterstad Rosa - Verksamhersområden Blått - Flerbostadshusområden Gult - småhusområden. Tätbebyggelse i Stockholms omgivning. Stadslandskapets framväxt - En produkt av 1900-talets zonplanering. Bostäder och arbete separerade och också olika typer av bostäder separerade. Bild från Arkitektur Stockholm (Bilden är beskuren). 2..

(5) Områdesvisa nulägesbeskrivningar Nulägesbeskrivning verksamhetsområde. Verksamhetsområdet är en miljö uppbyggd av djupa byggnader utformade för industri- lager och kontorsändamål grupperade kring breda lastgårdar som gör dem väl lämpade för att ta emot och skicka iväg varor som transporteras med lastbil. En viktig faktor för verksamhetsområdet är läget invid Huddingevägen, som är en del av Stockholms nät av överordnade trafikleder och gör att området ur trafiksynpunkt ligger väl tillgängligt för hela regionen. Området planerades under sent 1970-tal och har byggts ut och modifierats sedan dess. Man kan idag se tendenser till att området får en mer publik sida genom att framförallt byggvarugrossister som vänder sig både till privatpersoner och proffessionella blivit ett betydande inslag. Andra större verksamheter är olika slags grossistverksamheter och en postterminal. Det finns dessutom mindre kontors- och verkstadsverksamheter, ett kontorshotell och några lunchrestauranter. Området skulle kunna karakteriseras som ett monofunktionellt arbetsområde, om än med en variation i typerna av verksamheter och i storlekar och beskaffenhet på lokaler. Området kan sägas spela en roll för regionen som helhet genom sin goda koppling till det överordnade trafiknätet, men verkar inte spela en så stor roll för den direkta omgivningen.. Vilka fysiska egenskaper har området?. E4. Nulägesbeskrivning småhusområde. Småhusområdet består av relativt små fristående enfamiljshus utlagda i regelbundna kvarter. Karakteristiskt för området är att det är anslutet till omgivande gatunät på endast ett fåtal punkter och vänder ryggen mot områdets överordnade stråk. Miljön inne i området skulle kunna beskrivas som lugn och avskild med smala gator, mänsklig skala och höga boende- och skönhetsvärden. Området ligger också på gångavstånd till tunnelbanans gröna linje och har på så sätt en god kollektivtrafikförsörjning. Småhusområdet planlas och byggdes ut med självbyggeri på tidigt 1930-tal. Det var en del i dåtidens bostadspolitik som försökte erbjuda alternativ till den osanitära innerstaden. Idag kan man se hur villaägarna byggt ut sina hus under årens lopp, något som fortgår ännu idag. Det har under åren funnits serviceutbud som post och mataffär i området, men idag är en restaurant vid Sockenvägen den enda publika verksamheten. Sockenplan strax sydöst om området är närmaste punkt för service idag. Området kan beskrivas som ett monofunktionellt bostadsområde. Visserligen finns en variation i form och färg som resultat av 70 års individuella tillbyggnader, men tillbyggnaderna är principiellt likartade på så sätt att de är expansioner av enfamiljsbostäderna. Områdets roll i förhållande till omgivande stadsdelar skulle kunna beskrivas som begränsad, med undantag för den rekreationskvalitet som den centrala parken kan tänkas utgöra.. Vilka fysiska egenskaper har området?. Lastgårdar och djupa industibyggnader ger kapacitet för utrymmeskrövande verksamheter. 100000 boende i stadsdelen. - Hög regional tillgänglighet genom anknytning till Huddingevägen/södra länken Fysisk analys - nuvarande användning av lokaler bottenvåning. - Kapacitet för utrymmes- och transportkrävande verksamheter. Bostäderna ligger en halvtrappa upp. Flerbostadshusområdet är bebyggt med punkt- och lamellhus utplacerade efter hus i park-principen och trafikförsörjs på ett sätt där bostadsgator separeras från mer trafikerade vägar. Bostadsmiljöerna i området kan beskrivas som lugna och med ett nära förhållande till park och natur. Norr om Huddingevägen finns ett mindre centrum med lokaler för butiker och kontor bland bostäderna. Även i övriga delar finns inslag av gemensamhetslokaler eller butikslokaler i bottenvåningarna. Kollektivtrafikförsörjningen består av en busshållplats som kopplar till noderna Gullmarsplan och Ävsjö. Flerbostadshusen är dels exempel på Stockholms smalhusbyggande under 1940-talet, och dels ett exempel på storskaligt och nydanande bostadsbyggande i HSBs regi under 1950-talet. Båda miljöerna har kompletterats eller ska kompletteras med moderna bostadshus efter samma hus i park-princip som ursprungsbyggnaderna. En annan trend är att omvandla bottenvåningar som från början utformats för lokaler till bostäder. Flerbostadshusområdet är en miljö som till största delen är utformad som ett bostadsområde, men som har inslag av andra sorters verksamheter. Bostadsbeståndet är kompletterat nyligen om än i liten utsträckning, och det finns en begränsad tendens till att blanda upp med nya boendeformer. Området idag skulle kunna sägas ha en roll både som boendemiljö, servicepunkt för boende i den omgivande staden och som arbetplats för ett mindre antal arbetande. Dock kan utbudet karakteriseras som begränsat och området i stor utsträckning som likriktat vad gäller användning och boendeform.. Vilka fysiska egenskaper har området?. - Närhet till många boende Bullerstörd utsiktsplats. - Markbostäder med nära anknytning till centrala staden och kollektivtrafik. - hall för lager/verkstad - försäljning - kontor - trapphus/hiss - övrigt - oklart. Utemiljön är utformad med tanke på funtkionalitet för transporter. Nulägesbeskrivning flerbostadshusområde. - Skönhetsvärden - mänsklig skala och kulturhistoriskt värdefulla byggnader. - Absolut övervikt av byggnaderna ej handikappanpassade. Bullerplank mot sockenvägen. - Lägen med natur- och rekreationskvaliteter som är bullerstörda. - Bostäder i flerbostadshus, hus i park-princip - naturnära. Offentligt tillgängliga rum främst utformade med tanke på transporter, lite som en enda stor lastzon Ger området en oinbjudande karaktär. - Slutet förhållande till omgivande gator - trafikmatning via interna gator. - Centrumanläggning med inslag av service och verksamheter. Vilka processer pågår? - Outhyrda arealer. - Karakteristisk sektion 1:1000 - Karakteristisk sektion 1:1000. Vilka processer pågår?. Vilka processer pågår? Nybyggd Lidlbutik på tidigare parkmark med mellanrumskaraktär Publik entré med ramp, trappor och sittittttt-platser. Nyinredda markbostäder i bottenvåning flerbostdshus. Stora delar av verksamheten till ny anläggning norr om Stockholm. Nyuppförda punkthus. - Publikanpassning verksamheter. - Förestående utflytt av posten. - Exploatering av obebyggd mark. Mångfald? Området är planlagt för lager, produktion, garage och kontor -. - Omvandling av gemensamma lokaler i bottenvåning till markbostäder. - Förtätning med flerbostadshus på naturmark efter samma princip som befintlig bebyggelse. Mångfald?. - Förtätning genom villautbyggnader. Området är planlagt för bostäder med inslag av kontor och service. Mångfald? Området är planlagt för bostäder. - Monofunktionellt arbetsområde planlagt och utformat för industri, lager och kontor - Sparsamt inslag av service - Lokaler byggda sent 1970-tal fram till 00-tal - Främst en miljö där man vista som man jobbar där eller har ett ärende dit i tjänsten. - Monofunktionellt bostadsområde planlagt och utformat för bostäder, i princip uteslutande småhus äganderätter byggda efter samma mönster - Sparsamt inslag av service och arbetsplatser i hemmet - Bostäder byggda samtidigt men utbyggda kontinuerligt, dock på ett i princip likartat sätt - Främst en miljö där de boende vistas, central park en möjlig avvikelse. - Relativt monofunktionellt bostadsområde planlagt och utformat för bostäder med inslag av service och kontor absolut övervikt bostadsrätter i flerbostadshus - Inslag av service och kontor. Enda dagligvaruhandeln i en ganska stor omnejd. Beskrivs som torftigt. - Huvuddelen bostäderna byggda samtidigt. Kompletterat fram till 00-tal. Främst på ett likartat sätt men med sparsam inblandning av nya boendeformer. - En miljö som faktiskt både kan spela en roll för de boende, en arbetande befolkning och boende i den omgivande staden. Dock kan rollen som boendemiljö beskrivas som den dominerande. 3..

(6) Övergripande nulägesbeskrivning kartläggning av funktioner och planeringsförutsättningar. Enskede gård Klassat som kulturhistoriskt värdefullt område. B. lv kä ll. B. S Tvärbana Linde 200 m. Byggvarugrossist. Ä. Axonometri 1:2000. ev. T Tunnelbana Enskede gård 200 m. äg en. 00. 70. el. Matvarubutik Restaurant. Byggvarugrossist. s. vä. g. tu. n. gn dy. n/. n. o rd fo. Fornlämning Medeltida gård. lä. n. ke. n. Lekplats. ra. Förskola. i. an. Sö. Pl. d. Byggvarugrossist Theofils. -. n. gå. ed. ad. fa. rt. er en. ng ev. ä. g. c - o in. Byggvarugrossist Forbo. lb. u H. ke. d. d. cy. Bollplan. S:t Savas serbiskortodoxa kyrka. Pappersgrossist Papyrus. g. h. Fornlämning Vägbank järnålder och framåt. Gym. Enskede gård. ro. Klassat motsvarande byggnadsminne. Kolonilotter Ateljéförening. Restaurant Byggvarugrossist Kakelcenter Restaurant. en. Rådjur. Kurslokaler. Kolonilotter. So. ck. en. vä. g. Tryckeri. Fornlämning orn rnlä Hällristning stenålder/bronsålder Hä äl. Kontorshotell. 0 00 28. gn dy n/ o rd fo. Förskola. Matgrossist Svensk cater. Restaurant. Ridhus Enskede ridhus. Restaurant Fornlämning Gravfält stenålder/bronsålder/järnålder de er. Matgrossist Martin Ohlson storcash. fo rd on /d yg n. B. Rådjur Tennishall och gym Enskede rackethall. T Tunnelbana Sockenplan 200 m. B. Restaurant. 00. 0. Postens Årstaterminal. Utsikt. 14. Restaurant Mc Donalds. Matvarubuti. B Byggvarugrossist Lindab. Fornlämning Medeltida gård Återvinningscentral Östberga ÅVC. Föreningslokal. Bollplan. B. Lekplats. Matvarubutik Lidl Bollplan Mindre kontor. Utsikt Utsikt. Fälthare Kvarteret Träsliparen. Lekpark. Klassat som särskilt värdefull bebyggelse. Förskola. Matvarubutik Lekpark. Kiosker. Förskola och skola 150 m. Pulkabacke. Restaurant Kemtvätt. B. Utsikt. Mindre kontor B Kojor. Mindre kontor Gamla Östberga Klassat som kulturhistoriskt värdefullt område. 30. 0 00. n yg /d n o rd fo. Tu. ss. m. öt. ev. äg. Radhus Husumsvägen/ Vivstavarvägen en. Fasan. Enskedefältet Klassat som kulturhistoriskt värdefullt område. Klassat mostvarande byggnadsminne. Hackspett. Lekpark Förskola Kojor. 4.. Presentbutik. Kojor. Fornlämning Stensättning Bronsålder järnålder. Pulkabacke.

(7) Allmänt tillgängliga rum. Service, kollektivtrafik, större verksamheter. - Primär gata genomfartskaraktär - Sekundär gata intern karaktär - Gång/cykelväg - Stig - Överordnad trafikled - Lastgård/markparkering - Park - naturkaraktär - Park - parkkaraktär - Park - mellanrumskaraktär. Historisk bebyggelseutveckling. Större verksamheter Kommersiell service Samhällservice Kollektivtrafik Övrigt. B. B. S Tvärbana Linde 200 m. Byggvarugrossist B. T Tunnelbana Enskede gård 200 m. De flesta verksamheterna i området finns i Årsta parks verksamhetsområde. Stora verksamheter har markerats men kompletteras av en mängd mindre aktörer. Kommersiell service finns dels kopplat till verksamhetsområdet i form av lunchrestauranter men också i Östberga centrum. En viktig servicepunkt utanför studieområdet är Sockenplan i sydöst. Kollektivtrafik genom studieområdet begränsar sig till en busslinje som går mellan kollektivtrafiknoderna Gullmarsplan i norr och Älvsjö i söder. Verksamhets- och småhusområdet är dock ganska gott försörjt genom tunnelbane- och spårvägshållplatser strax utanför studieområdet. Grundläggande samhällservice finns i form av förskolor och skolor, dessutom en återvinningscentral med en större del av söderort som upptagningsområde.. Restaurant. Förskola. Pappersgrossist Papyrus. Byggvarugrossist Forbo. Byggvarugrossist Kakelcenter Restaurant Tryckeri Kontorshotell Matgrossist Svensk cater. Restaurant. Årsta park verksamhetsområde Planlagt 1970-tal Utbyggt och kompletterat fortlöpande. Restaurant. Matgrossist Martin Ohlson storcash. B T Tunnelbana Sockenplan 200 m. Postens Årstaterminal xxx anställda B. Restaurant Restaurant Mc Donalds. Matvarubutik. B Byggvarugrossist Lindab B. Återvinningscentral Östberga ÅVC. Matvarubutik Lidl. Gamla Östberga flerbostadshusområde Planlagt och utbyggt 1950- 60-tal Kompletterat 00-tal. Matvarubutik Förskola och skola 150 m. Kiosker Restaurant B. Stureby trädgårdsstad Planlagt 1920-tal Kompletterat fortlöpande. Förskola. Presentbutik. Risker och störningar. Planerad bebyggelse. 30 m från transportled för farligt gods - bebyggelsefri zon 75 m från transportled för farligt gods - särskilda hänsyn. det inte får bli för inbyggt. Tar dagligen emot leveranser med lastbil från södra Sverige, gillar läget nära Södra länken.. C. - Arbetar på matgrossist, beskriver att hans företag samarbetar med grossister i Slakthusområdet. Uppskattar detgröna närområdet, äter lunch på Enskede rackethall eller på Enskede Värdshus. Beskriver verksamhetsområdet som det bäst belägna industriområdet i stan, “AA-läge, nej AAA-läge”. D. - Studerande, bor i Enskede gård strax norr om studieområdet och rör sig mest mellan Sockenplan och Globen. Går ner till studieområdet för att besöka återvinningsstationen, och har funderat på att gå till tennishallen någon gång. Tycker om Gamla Enskede för tjusiga hus och delikatessboden som finns.. G. - Föräldraledig, bor i radhus söder om flerbostadshusområdet. Flyttade ut från centrala Stockholm för några år sedan och vill flytta vidare, kanske till Enskede om några år. Cyklar eller springer in till city och jobbar, går nu långa rundor runt i stadslandskapet med vagn. Använder Enskede rackethall ibland och kompletteringshandlar i flerbostadshusområdets centrum. Saknar en krog i området, eller åtminstone en pizzeria med utskänkningstillstånd. Uppskattar grönskan i området, och att det är ganska nära till stan. Oroar sig för kvaliten på skolan hans barn ska hamna i, har hört att det är dålig standard, men säger att han inte upplevt något negativt själv.. yg n n/d 0 for do 14 00. Trafikmängder - fordon per dygn. Planerad gång- och cykelbro över Huddingevägen del av Årstafältsprojektet. Referens Karlavägen vid KTH A 15500 fordon per dygn. Huddingevägen är transportled för farligt gods vilket innebär särskilda krav på vad som får föregå intill den. Andra störande element kan utgöra hinder för byggande är trafik som verksamhetsområdet lastgårdar kan ge upphov till. Huddingevägen är relativt högt trafikerad.. n yg / /d on rdd 0 fo. 00. fo. rd. on. /d. yg n. 28. 0. - Egenföretagare, bor i småhusområdet. Har ett hemmakontor i källaren, hade två när barnen var små och klippte film hemma. Berättar att folk som jobbar hemma i området ringer varandra och möts upp för lunch. Rör sig från Globen till Sockenplan och Svedmyra, gillar Enskede IP. Oroar sig för vad som kommer hnda när nya Söderstadion är färdigbyggd. Menar att Årstafältet inte är något annat än ett blåshål, och att skogen söder om småhusområdet gärna hade fått vara dubbelt så stor. Åker för det mesta tunnelbana.. 00. - Arbetar på byggvarugrossist i verksamhetsområdet. Tar bilen till jobbet men kollegorna tar bussen. Berättar om lunchrusningen då alla snickare ska hinna både äta och komplettera hos honom. Vill ligga i ett industriområde, säger att. Övriga störningskällor - lastgårdar, hästskötsel. H. 14. B. - Pensionärer, bor i småhusområdet sedan 1970-talet. Har byggt ut med en glasveranda de använder på sommaren och har krukmakarverkstad i trädgården. Berättar att folk i området samlas på Enskede IP och vid gamla hoppbacken för att åka pulka. Brukar åka tunnelbana från Sockenplan, men kliva av vid Enskede gård och gå genom parken hem. Går promenader med hunden runt i området och har börjat handla på nya Lidl-butiken vid verksamhetsområdet.. n yg. jobbet.. E och F. /d. on. rd. fo. - Arbetar på restaurant i Årsta park, använder matgrossister i området och i Årsta partihallar under sin arbetsdag, kör bil till. Årstafältet norr om studieområdet är ett betydande stadsutvecklingsområde som kommer innebära en markant ökning av antalet boende i området. Mindre infill planeras på naturmark i Stureby.. Stadsutvecklingsområde Årstafältet 4000 bostäder Pågående detaljplanering. 00. A. Enskedefältet småstugeområde Planlagt och utbyggt 1930-tal Kompletterat fortlöpande. Smalhus Stureby Planlagt och utbyggt 1940 -50-tal. Förskola. B. Utifrån intervjuer har nio av studieområdets brukares handlingslandskap karterats. Det baserar sig på vad de beskrivit som sitt närområde och vad de berättat att de brukar göra i studieområdet. Nio informanter är ett begränsat urval så inga långtgående slutsatser kan dras, men det antyder en komplex bild där det dels verkar som att områdena inte har så mycket att göra med varandra. Men man kan också se att de flesta av informanterna är mobila i vissa specifika avseenden och utnyttjar olika delar av stadslandskapet efter sitt personliga mönster. Informanterna bor eller arbetar inte där de är placerade på kartan.. Kyrka byggd Enskede gård 1990-tal ursprungligen jordbruksfastighet 1800tal. S:t Savas serbiskortodoxa kyrka. Restaurant. Kemtvätt. Handlingslandskap. Enskede gård småstugor planlagt och utbyggt 1940-tal. Matvarubutik Byggvarugrossist. Byggvarugrossist Theofils. Allmänt tillgängliga rum i studieområdet utgörs av ett gatunät med dels överordnade gator för genomfartstrafik och dels sekundära gator med intern karaktär inne i områden med bostäder. Gatunätet kompletteras av gång- och cykelvägar och stigar på parkmark. Parkmarken har olika karaktär från formellt utformade parker som Vårflodsparken centralt i småhusområdet via naturmark till mark med mellanrumskaraktär som används som t tex snötipp. Huddingevägen som går ner i Södra länkens tunnelsystem är studieområdet mest trafikerade väg och har karaktären av en överordnad trafikled med hög hastighet.. Den äldsta bebyggelsen i studieområdets närhet utgörs av jorbruksbyggnader från 1800-tal vid parken i Enskede gård i norr. Under 1900-talet har studieområdet etappvis omvandlats från jordbruksmark till stadslandskap. Alla områden har efter utbyggnad fortlöpande kompletterats och transformerats.. 70. k. Övergripande nulägesbeskrivning - informationslager. I. - Väktare, bor i flerbostadshusområdet. Har bott knappt ett år och valde området för att det var ganska billiga bostadsrätter. Åker nästan alltid in till stan när han ska göra något, tycker flerbostadshusområdets centrum är tråkigt och har dåligt utbud. Använder Årstafältet för att träna på, och besöker regelbundet McDonalds i verksamhetsområdet. Har bil men använder den mindre och mindre, tar bussen in till Gullmarsplan eller söderut till Älvsjö och åker sedan vidare med pendel.. Infill på naturmark Stureby 200 bostäder Pågående detaljplanering n yg n/d. 0 00. o rd foo. 30. Fornminnen och kulturhistoriska värden. Friluftsvärden Lekplatser Idrott Övrig rekreation Djurobservationer. Fornminnen enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök D B. Kulturhistoriskt klassade fastigheter/miljöer enl stadsmuseet Högst klassning - byggnadsminne Hög klassning - särskilt värdefull Miljö med kulturhistoriska värden. C. Lokaler och uteytor för både spontan och organiserad idrott finns runtom i studieområdet. Skogspartiet söder om småhusområdet verkar användas både till lek rekreation och idrott. Parken i Enskede gård norr om studieområdet har ett ganska brett innehåll.. Fornlämning Medeltida gård. Stora delar av bostadsbebyggelsen i studieområdet är klassad som kulturhistoriskt värdefull i olika utsträckning. Noterbart är att det i områden med svagare former av klassning pågår en ganska livlig bebyggelseutveckling som dock har krav på sig att underordna sig den ursprungliga bebyggelsen.. A. Fornlämning Vägbank järnålder och framåt Lekplats. Enskede gård Klassat motsvarande byggnadsminne. Gym. Fornlämning Hällristning stenålder/bronsålder. Kolonilotter Ateljéförening Rådjur. Bollplan Kurslokaler. I. Fornlämning Gravfält stenålder/bronsålder/järnålder. Ridhus Enskede ridhus. Enskede gård Klassat som kulturhistoriskt vä fullt område. Kolonilotter. Rådjur Tennishall och gym Enskede rackethall. H. Fornlämning Medeltida gård. Utsikt. E och F. Bollplan Lekplats. Föreningslokal. Bollplan. Kvarteret Träsliparen Klassat som särskilt värdefull bebyggelse. Utsikt Utsikt. G. Gamla Östberga Klassat som kulturhistoriskt värdefullt område. Fälthare. Lekpark. Enskedefältet Klassat som kulturhistoriskt värdefullt område. Lekpark. Pulkabacke. Utsikt Radhus Husumsvägen/Vivstavarvägen Klassat mostvarande byggnadsminne Kojor Fornlämning Stensättning Bronsålder järnålder. 5.. Fasan Hackspett. Lekpark Kojor Kojor. - komplicera stadslandskapet - examensarbete KTH arkitektur - ivar suneson 130517-. Pulkabacke.

(8) / egier Strat rder - Åtgäinitie eller ing riktn. En komplex helhet. ? ?. ?. - Komplexitet i stadslandskapet i stort - vad för sorts utbud kan de idag bristfälligt kommunicerande delområdena erbjuda varandra och omgivande delar av staden?. / gier Strate er s ärd - Åtg initier eller ng riktni. -Intern diversifierning - hur mycket olika sorters boendeformer och verksamheter kan det finnas det plats för inom de idag okomplicerade delområdena?. / egier Strat rder - Åtgäinitie eller ing riktn. / gier Strate er s ärd - Åtg initier eller ng riktni. Komplexa delområden. / egier Strat rder - Åtgäinitie eller ing riktn. er / Strategi s - Åtgärder era eller initi riktning. De olika delområdena i studieområdet har beskrivits som okomplicerade på så sätt att de är utformade för ett specifikt användningsområde och inte har förmåga eller tillåtelse att rymma annat. Däri ligger deras och stadslandskapets huvudsakliga problem, och en utveckling i stadslandskapet borde inrikta sig på att skapa utrymme för ett mer komplext och mångfacetterat innehåll att utvecklas i de olika delarna. Komplext innehåll hete et och Vad som är ett komplext innehåll varierar från område till område beroende på vad som är den rådande normen gällande verksamheter as Och så kan boendeformer. Man kan dels diskutera komplexitet på områdesnivå, alltså hur de idag okomplicerade delområdena kan diversifieras. elar av staden ad man diskutera komplexitet i stadslandskapet i stort, alltså hur mycket de olika delarna interagerar med varandra och omgivande delar och vad de kan erbjuda varandra . er / Strategi s - Åtgärder era eller initi riktning. Det går också att se att den heterogenitet och de kontraster man upplever när man rör sig genom stadslandskapet bygger på att de olika delarna i sig är homogena enheter. De är utformade för en huvudsaklig markanvändning var i enlighet med 1900-talets planeringsnormer om zonering. Ett passande uttryck för att beskriva studieområdets olika delar är att de till en viss grad är okomplicerade, och utformade för ett begränsat användningsområde. Skapa utrymme för utveckling av ett mer komplext innehåll i studieområdets olika delar. Vad skulle utveckling av ett mer komplext innehåll kunna innebära i de olika delarna och hur skulle det fungera?. Strategier / p - Åtgärder so eller initierar riktning. Heterogeniteten bygger på att de olika delområdena i sig är homogena. Jag har utifrån begreppen utrymme för utveckling och komplext innehåll försökt resonera kring en möjlig utveckling för de olika delarna av studieområdet. Jag har tagit in observationer från min nulägesbeskrivning i resonemangen samt en analys av nätverket av allmänt tillgängliga rum. En stor del i mitt resonerande har varit att rita på de möjliga effekter en utveckling av ett mer komplext innehåll skulle kunna får i studieområdet.. Strategier / p - Åtgärder so eller initierar riktning. De stora kontraster i fysiska egenskaper och innehåll som idag kan observeras men som inte verkar betyda så mycket skulle kunna vara en utgångspunkt för en utveckling där stadslandskapet blir en miljö där många olika aktiviteter som tilltalar många olika människor pågår samtidigt nära varandra. Relaterat till mångfaldsbegreppet menar jag att den storskaliga fysiska mångfalden skulle kunna utvecklas till att inrymma en mångfald av funktioner som tilltalar ettt brett spektrum av människor. På så sätt kan den grundläggande fysiska mångfalden en del i att skapa stadsmiljöer med social mångfald där människor med olika bakgrund samexisterar och interagerar.. Resonemang om utveckling. Strategier / p - Åtgärder so eller initierar riktning. Studieområdets storskaliga fysiska och funktionella heterogenitet skulle kunna utgöra en grogrund för en funktionell mångfald. Nulägesbeskrivningarna av studieområdets olika delområden visar att det är en heterogen miljö där delar med olika fysiska egenskaper och innehåll existerar sida vid sida. Strategier / p - Åtgärder so eller initierar riktning. Studieområdet är en heterogen miljö. Koncept. Förhållande till nätverket av Utvecklingsutrymme allmänt tillgängutifrån kartläggning liga rum e gi te d ra är St tg - Å ler el ri. Idé. Strate gier / plan - Åtgä rd eller in er som d itierar. Analys. Problem och kvaliteter utifrån nulägesbeskrivning. r/ gie r ate Str gärde - Åt r initi elle ing n rikt. Analys - idé - koncept. er / Strategi s - Åtgärder era eller initi riktning. Utrymme för utveckling De olika delarna inte har så mycket med varandra att göra. Det komplexa innehållet är beroende av vilket utrymme det finns för det att utvecklas. Hur utrymmet för utveckling ser ut varierar från område till område beroende på de varierande fysiska egenskaper och andra förutsättningar. En principiell uppdelning har gjorts mellan utvecklingsutrymme i form av möjlighet att skapa nya tomter för expoatering och utvecklingsutrymme i form av möjlighet att utveckla och överlagra befintliga tomter och byggnader.. Studieområdets delområdena verkar inte ha så mycket med varandra att göra, utan verkar snarare fungera och agera i relation till andra delar av staden. Verksamhetsområdet verkar t ex fungera i relation till staden och regionen som helhet genom sin koppling till det stadens överordnade trafikleder. Småhusområdet verkar starkare kopplat till målpunkter med service och rekreation kring Sockenplan, Gamla Enskede och Globenområdet.. ?. Se stadslandskapet som en potentiellt komplex helhet uppbyggt av komplexa delområden. ?. ?. Karaktär. Principiell uppdelning. Utvecklingsutrymmet ter sig olika beorende på områdenas olika egenskaper - olika saker behövs och olika saker är möjliga. Utvecklingsutrymmet kan finnas i form av möjlighet att :. - Orange metod - att utveckla och överlagra befintliga tomter och byggnader - står för ett angreppsätt som riktar in sig på att transformera den befintliga byggda miljön och ge den ny betydelse. Studieområdets olika delar borde ses i sitt sammanhang, som är ett stadslandskap där en del punkter och områden bär betydelse för människor i den omgivande staden medan andra är avskilda och mest angår de boende. I ett utvecklat stadslandskap skulle de olika delarna dels ha ett mer komplext innehåll, och dels tillsammans skapa en mer komplex helhet där varje del utfrån sina förutsättningar erbjuder människor i den omgivande staden något.. Situationen kan beskrivas som ett problem och som en outnyttjad potential. Att staden består av enklaver som inte har så stort utbyte av varandra kan beskrivas som ett problem eftersom det i längden kan leda till att människor från olika områden inte interagerar med varandra. Man kan också se en potential i problemet eftersom studieområdet i grund och botten är en kontrastrik miljö där många olika saker pågår nära varandra samtidigt.. + 6.. +. - Blå metod- skapa nya tomter från privat eller allmän mark - står för ett angreppssätt baserat på konventionell exploatering. Nätverket av allmänt tillgängliga rum För att stadslandskapet ska fungera som en komplex helhet är utvecklingsutrymmets förhållande till nätverket av allmänt tillgängliga rum viktigt eftersom det skapar underlag för flöde av människor på vissa platser och kan utrusta ett område med särskilda kvaliteter.. Utveckling av utbud. Intern diversifiering. Beroende på sin relation till nätverket av allmänt tillgängliga rum kan utvecklingsutrymmet ha förutsättningar för att utveckla ett utbud som leder till ökad komplexitet i stadslandskapet som helhet.. Utvecklingsutrymme som inte ligger i läge för att erbjuda ett utbud kan utvecklas med en ökad komplexitet och diversifiering på områdesnivå som mål..

(9) Nätverket av allmänt tillgängliga rum - kartläggning Nätverkets typer. Nätverket av allmänt tillgängliga rum i stadslandskapet skiljer sig från den traditionella staden i det att det har en större bredd i sina typer. Det är präglad av 1900-talets principer om trafikseparering och följer en hierarki från överordnade trafikleder med biltrafik i hög hastighet ner till stigar och cykelvägar på naturmark.. Gång- och cykelvägar. Primär gata med genomfartskaraktär. 2-4 meter breda Fotgängare cyklister. 12-25 meter breda 2-4 filer Enkel eller dubbelsidig trottoar Blandtrafik Möjlighet för dubbelutnyttjande. En viktig typ för verksamhetsområdet är lastgården, som kan ses om oinbjudande men också viktig för hur området fungerar. En annan vikitg typ för stadslandskapet är stigarna och GC-vägarna som knyter ihop det ganska grovmaskiga och fragmentariska egentliga gatunätet. De sekundära gatorna med intern karaktär är viktiga delar av boendekvaliteterna i flerbostadshusområdet och i småhusområdet.. 0,3-2 meter breda Fotgängare. Trafikleder Huddingevägen Ej lämplig för blandtrafik. Studieområdet i ett större sammanhang. Övergripande stråk. Kombinationer av nätockså en roll i förhållande till den omgivande staden och verkstyper som sammänniskorna som använder den. manbinder 3 eller fler delar av stadslandskapet Övergripande stråk har definierats som som relativt raka på ett relativt rakt sätt. kombiationer av olika nätverkstyper som sammanbinder Kan finnas både i form av 3 eller flera olika delar av stadslandskapet. Stråkstruktuformella gator mer inforrens karaktär är att flera parallella och sinsemellan ihop- mella element som exemkopplade stråk leder dels längs med dalens topografi och pelvis stigar som erbjuder dels tvärs över den. Ett övergripande stråk bedöms vara en gen väg till någon ett underlag för ett flöde av människor. Det ligger i stads- målpunkt. landskapets natur att en informell stig eller cykelväg kan bära en roll som ett viktigt stråk för människor som t ex är på väg till kollektivtrafik eller cykelpendlar in till innerstaden.. Nätverket och utrymmet för utveckling. De utpekade stråken som löper genom studieområdet anknyter på en utzoomad skala till sinsemellan olika delar av stadslandskapet. Analysen visar dels att studieområdet kan tänkas genomkorsas av människor från olika delar av staden som rör sig radiellt eller på tvären. Men det visar också att studieområdet har ett likartat läge i förhållande till vitt skilda delar av stadslandskapet, vilket innebär att funktioner lokaliserade där skulle kunna vara lika åtkomliga för människor i flera olika väderstreck.. Rumsliga tillgångar. Ett allmänt tillgängligt rum kan också bära en roll som en rumslig tillgång. Det innebär att den är med och formar det område den är del av på ett sådant sätt att en särskild kvalitet uppstår. En utpekad sådan situationer är lastgårdarna som i sin närhet till övergripande trafikled utgör en särskild kvalitet för verksamhetsområdet. En annnan är stignätverket som knyter an till vackert belägna platser på naturmark.. 24-50 meter breda Blandtrafik funktionalitet för lasttrafik prioriteras Möjlighet för dubbelutnyttjande. Stigar. Sekundär gata med intern karaktär 7-12 meter breda 2 filer Enkel eller dubbelsidig trottoar Blandtrafik genomfartstrafik undviks. Nätverkets roller Utöver vilken typ ett allmänt tillgängligt rum har bär det. Lastgårdar och markparkering. - Lastgård som utrustar verksamhetsområdet för ett unikt innehåll - Stig som tillgängliggör vackra platser på naturmark. Årsta bostäder flerbostadshus Årsta partihallar grossisthandel. S. Årstafältet nya bostäder. T S. Globen/slakthusområdet evenemang, bostäder och handel. T. Liseberg botäder villastad. T. Gamla Enskede bostäder trädgårds stad. Stureby botäder villastad. J. Mot Älvsjö Bostäder och evenemang. T. 1:20000. Utrymme för utveckling - kartläggning Utvecklingsutrymmets karaktär i verksamhetsområdet Utvecklingsutrymmet i verksamhetsområdet bedöms finnas dels i byggnadernas generalitet och föränderlighet som tillåter en rad olika användningar och dels i den obebyggda mark som finns i anslutning till det i övrigt ganska hårt exploaterade området. Den obebyggda marken utgörs av områden som frigjorts genom att tågräls och en större luftledning för el tagits bort.. 1. 1. 2. 1.. Vilken sorts utvecklingsutrymme finns inom bebyggda tomter? 1. Industribyggnader med generella och omvandlingsbara planer 2. Yta för markperkering mot övergripande stråk Vilken sorts utvecklingsutrymme genom nya tomter finns? 3. Överytor från borttagna tågspår, 4. Obebyggd mark med mellanrumskaraktär Vilka begränsande faktorer finns? Störningar från Huddingevägen och lastgårdar - hinder för konventionella bostäder i stor utsträckning. 2. 1.. 3. 1.. 4.. 1:4000. 1.. Generella och anpassningsbara industri- och kontorsbyggnader. 1:10000. Utvecklingsutrymmets karaktär i småhusområdet Utvecklingsutrymmet i småhusområdet består i ett generellt utrymme för förtätning inom de befintliga villatomterna, och framförallt på de tomter som kantar Sockenvägen men angörs från en intern gata. Det finns också i tomtstrukturen en viss öppning att dela av nya mindre tomter. Dessutom finns obebyggd mark i anslutning till Enskede rackethall. Vilken sorts utvecklingsutrymme finns inom bebyggda tomter? 1. Sparsamt bebyggda tomter med baksida mot övergripande stråk 2. Generellt tomter med små byggnader där utrymme att expandera finns Vilken sorts utvecklingsutrymme genom nya tomter finns? 3. Utrymme för avstyckningar inom existerande bebyggelsestruktur 4. Obebyggd mark söder om Enskede rackethall Vilka begränsande faktorer finns? Kulturhistoriska värden Etablerade boendekvaliteter. 2.. 4.. 1.. Yta för markperkering längs Sockenvägen. Obebyggd mark söder om Sockenvägen, snötipp. Tomter med baksida mot övergripande stråk. Nätverket kan genom sina roller som stråk sätta utvecklingsutrymme i lägen som gör att det har kontakt med det större sammanhanget i stadslandskapet och på så sätt ge det förutsättningar att fungera som en tillgång för omgivningen. Rumsliga tillgångar kan ge specifika kvaliteter i vissa lägen och på så sätt styra utvecklingen. S S. Östberga bostäder miljonprogram. Det kan ses som en kvalitet i förhållande till ambitionen att utveckla stadslandskapet till en komplex helhet med delar som betyder saker för varandra. 1:10000. T. 1. 3. 2. 2. 2.. 3.. 2.. 3.. 3.. 2.. 2.. 2. 2.. 3.. 2.. Generellt sparsamt bebyggda tomter. 2. 3.. Utrymme för avstyckningar inom existerande. Utvecklingsutrymmets karaktär i flerbostadshusområdet 4.. I flerbostadshusområdet finns utvecklingsutrymme i form av mycket halvoffentlig tomtmark med i dagsläget begränsat användningsområde. Det finns också lågt utnyttjade tomter i anslutning till framförallt centrumanläggningen. Annat utrymme för utveckling är obebyggd naturmark i lägen som ursprungligen lämnats obebyggda intill Huddingevägen. Här planeras idag bostäder med särskilda åtgärder mot bullerproblem. Dessutom finns liksom i småhusområdet en del öppningar för att avdela nya mindre tomter ur befintlig struktur. Vilken sorts utvecklingsutrymme finns inom bebyggda tomter? 1. Generellt sparsamt bebyggda tomter 2. Outnyttjad halvoffentlig tomtmark mellan byggnader och gata Vilken sorts utvecklingsutrymme genom nya tomter finns? 3. Utrymme för avstyckningar av nya tomter inom existerande bebyggelsestruktur 4. Obebyggd naturmark i bullerstörda lägen Vilka begränsande faktorer finns? Störningar från Huddingevägen Etablerade boendekvaliteter 2.. Outnyttjad tomtmark mellan byggnad och gata. 4.. 4. 4. 1.. 3. 3.. 1. 4. 2.. 3.. 2.. 3. 2.. 4.. 1:4000. 4.. Bullerstörd naturmark. 7..

(10) Resonemang om utveckling Axonometri 1:2000. 8..

(11) Utvecklingsresonemang småhusområde. Utvecklingsresonemang verksamhetsområde Hur ser utvecklingsutrymmet ut? Transformerbart och exploaterbart. Området är okomplicerat genom att enbart innehålla en sorts bostäder och vända sig bort från omgivande stråk - en sorts bostäder - en sorts boendeform och samma nackdelar genomgående - baksidor mot omgivningen. - halvoffentlig tomtmark - bullerstörd naturmark - sparsamt bebyggda tomter. r gie ate de Str tgär - Å er in ell tni rik. Vad skulle ett mer komplext innehåll kunna bestå av?. - Små mått internt i området begränsar lämplig exploatering. Str - Å ateg i elle tgärd er / p e l r. Publikt tillvända men utrymmeskrävande verksamheter. - Blandformer verksamhet/bostad. Vilka konkreta effekter skulle det få?. Moderna Undantagskontors- och bostäder industri verksamheter Verksamhetsgårdar. Vilka verktyg skulle användas?. - Verksamhetsgårdar med publikt tillvänt utbud. Hur skulle det komplicera stadslandskapet? Komplexitet i stadslandskapet som helhet - området blir en tillgång för omgivningen. Komplexitet på områdesnivå - intern diversifiering. Överlagring med publikt orienterat utbud i tillägg till existerande verksamheterna. Inblandning av bostäder och nya verksamhets- och lokaltyper. - Nybyggda bostäder med modern standard. - generellt ändrade planbestämmelser för enskilda villaägare - Uthyrningslägenheter. Vilka konkreta effekter skulle det få? Verksamhetsgårdaroch lokaler Uthyrningslägenheter. - Längsgående stråk Tussmötevägen och tvärgående stråk längs Huddingevägen ger underlag för flöde som gynnar ett publikt utbud i utvecklingsutrymmet, särskilda förusättningar för centrumutbudet. - Rumsliga tillgångar i form av stigar tillgängliggör vackra platser i naturen och kopplar på ett gent och informellt sätt ihop flerbostadshusområdet med omgivningen. Inblandning av nya boendeformer, överlagring med bostäder med modern standard, inblandning av verksamheter och utveckling av utbud längs övergripande stråk. Strategier / pl - Åtgärder som eller initierar p ik. Exploatering av obebyggd mark. Genomkorsas av stråk, stigar i naturmark tillängliggör vackert belägen naturmark. Strategier / p - Åtgärder som eller initierar ikt i. r gie ate de Str tgär - Å er in ell tni rik. Lager och produktion med publik sidoverksamhet. Vilka förutsättningar ger nätverket?. Str - Å ategie t elle gärd r / p la er ri. - Längsgående stråk i framförallt Sockenvägen men också längs Vårflodsparken ger underlag för flöde som gynnar ett publikt utbud i utvecklingsutrymmet. Justering av förtätningsprocess mot att också bli differentieringsprocess. - komplicera stadslandskapet - examensarbete KTH arkitektur - ivar suneson 130517-. Inplanerad rymlighet. Området är okomplicerat genom att ha en stor övervikt mot en sorts bostäder och vara utformat på ett sätt som skapar svårutnyttjade mellanrum - en sorts bostäder - en sorts boendeform och samma nackdelar genomgående - mycket naturmark bullerstörd. Strategier / p - Åtgärder so eller initierar ikt i. Fortsätt pågående process av publikanpassning och ianspråktagande av obebyggd mark - uppmuntra enskilda initiativ och planlägg för exploatering. Nöjesfunktioner. Relativt monofunktionellt, stor andel otidsenliga lägenheter och mycket bullerstörd naturmark. Str - Å ategie t elle gärd r / p la er ri. Utbud för underlag längs genomgående stråk, småskalig utforming internt begränsar. Stra - Åt tegier g / elle ärder plane r in so r. Vilka verktyg skulle användas?. fabriksförsäljning. Hur ser utvecklingsutrymmet ut?. Nuläge - hur låter problembeskrivningen?. Str - Å ategie t elle gärd r / p la er ri. Vilka förutsättningar ger nätverket?. Strategier / pl - Åtgärder som eller initierar p ik. V skulle ett Vad mer komplext innehåll kunna bestå av? En inblandning av mer publikt orienterade verksamheter som gör att områdets industriområdeskvaliteter kommer omgivningen till godo. E4. Återvinningscentrum Verkstads-, lager, och. - sparsamt bebyggda tomter - utrymme för avstyckningar inom bebyggelsestrukturen strukturen. Stra - Åt tegier g / elle ärder plane r in so r. - Längsgående stråk mellan Årstafältet och Enskedefältet och tvärgående stråk Mellan Östberga/Älvsjö och Gullmarsplan ger underlag för flöde som gynnar ett publikt utbud i utvecklingsutrymmet. Lokalstrategi med rekommenderade alternativa användningar och anpassningar av befintlig bebyggelse. Etablering av större publik funktion som gott exempel. Möjligt att bygga ut och fylla i. Stra - Åt tegier g / elle ärder plane r in so r. gier / Strate der s är - Åtg itier in eller g riktnin. Utbud för underlag och utrustning för att hantera transportintensiva och utrymmeskrävande verksamheter. Strategier / p - Åtgärder som eller initierar ikt i. ier eg rat de St tgär - Å er in ell tn rik. ier eg rat de St tgär - Å er in ell tn rik. ier eg rat de St tgär - Å er in ell tn rik. Vilka förutsättningar ger nätverket? - Byggnader och tomtmark positionerat mellan lastgård och stråk skapar underlag för produktions- och lagerverksamheter med publika sidoverksamheter. Monofunktionellt, avskilt och otidsenligt. - omvandlingsbara lokaler - obebyggd mark med mellanrumskaraktär i bra läge. Området är okomplicerat på så sätt att det är utformat och nyttjat enbart med tanke på funktionalitet för verksamhetet - utformat för transporter och med ett relativt opublikt innehåll - enbart verksamheter. Hur ser utvecklingsutrymmet ut?. r gie ate de Str tgär - Å er in ell tni rik. Monofunktionellt och oinbjudande. Nuläge - hur låter problembeskrivningen?. r gie ate de Str tgär - Å er in ell tni rik. Nuläge - hur låter problembeskrivningen?. Utvecklingsresonemang flerbostadshusområde. Vad skulle ett mer komplext innehåll kunna bestå av? Inblandning av nya boendeformer, ett bredare centrumutbud och tillgängliggörande av naturmark. Vilka verktyg skulle användas? Justera pågående omvandlings- och förtätningstrender till att bidra till en diversifiering och ge det temporära och informella plats i stadslandskapets mellanzoner - generös tillståndsgivning för tillfälliga verksamheter på naturmark. - förtätning och utveckling av existerande bostäder och centrumanläggning. - Nybyggda bostäder med modern standard. - Äganderättsbostäder. - Omvandlade botten- - Alternativa och temporära våningslägenheter till småverksamheter på strategiska platser i naturen markbostäder. Vilka konkreta effekter skulle det få? Moderna lägenheter Generationsboende Småverksamheter och föreningsliv i naturen. Hur skulle det komplicera stadslandskapet? Komplexitet i stadslandskapet som helhet - området blir en tillgång för omgivningen Stegvis utveckling av ett publikt inriktat utbud längs stråk. Komplexitet på områdesnivå - intern diversifiering Stegvis inblandning av nya boendeformer som kan tilltala en bredare målgrupp och introduktion av verksamhetslokaler. Utveckling av centrumområde. Markbostäder Moderna lägenheter. Hur skulle det komplicera stadslandskapet? Komplexitet i stadslandskapet som helhet - området blir en tillgång för omgivningen. Komplexitet på områdesnivå - intern diversifiering. Utveckling av utbudet i centrumområdet, utveckling av naturmarken som tillgång för omgivningen. Stegvis inblandning av nya boendeformer som kan tilltala en bredare målgrupp. 9..

No results found