Sture samlare
- en möbel till föremål du vill bevara och visa upp.
Författare: Elin Wadström
Kurs: 2DI36E Design och designområde, 30hp Universitet: Linnéuniversitetet
Examinationstillfälle: Växjö, 2014-06-03
Examinator: Magnus Silfverhielm, Mikael Blomqvist
Handledare: Mikael Blomqvist, Stephanie Carleklev,
Miguel Salinas, Magnus Silfverhielm.
Abstract
I rapporten som följer redovisas designprocessen av ett samlarskåp.
Författarens farfar, Sture Wadström, blev 90 år. Sture var en samlare. Han samlade på många saker, exempelvis böcker, lås, verktyg, muttrar,
minneslappar, pennor, lampor, gamla telefoner och porslin. Det här skåpet är en hyllning till honom.
I frågeställningen ställer sig författaren frågan - Hur kan jag göra ett samlarskåp till en större målgrupp genom att ta inspiration från min farfar Sture?
Konceptet för projektet blev till - Ett skåp är en människa. Tanken som följer är att precis som hur man lär känna en människa upptäcker och lär man också känna ett skåp. Det finns delar och ytor som man ser direkt, ett yttre, och så finns det delar som man måste interagera med för att
upptäcka mer. Karaktären till skåpet arbetades fram genom att tolka Sture Wadström och detta gav ledorden; ärlighet, kvalité och möjlighet som har fått styra alla beslut gällande form och material.
Resultatet blev ett skåp som till huvudsak består av två rektanglar.
Huvudrektangeln är stående med två dörrar i fronten och ovanpå är två lite mindre rektangel som är öppna hyllplan. Benen är i rund profil och lutar lite utåt för att ge ett stabilt uttryck. Skåpet är gjort till största delen av 18 mm limfog i björk men har också detaljer som lås, nyckel och gångjärn i mässing.
INNEHÅLL
1 INLEDNING 4
1.1 B
AKGRUND... 4
1.2 M
ÅL OCH SYFTE... 4
1.3 P
ROBLEMOMRÅDE OCH AVGRÄNSNING... 5
1.4 F
RÅGESTÄLLNING... 5
1.5 M
ED LEDORD SOM METOD... 5
2 TEORI OCH METOD 6 2.1 T
EORETISK RAM... 6
2.1.1 P
ERSONA-‐
S
TUREW
ADSTRÖM... 6
2.1.3 S
AMLARE... 7
2.1.4 S
KÅP... 8
2.1.5 B
ÖCKER... 8
2.1.6 V
ARDAGSRUMMET... 8
2.1.7 S
TATE OF THEA
RT... 9
3 DESIGNPROCESS 11 3.1.1 F
ÖRARBETE... 11
3.1.2 M
ARKNADSUNDERSÖKNING... 11
3.1.3 M
ÅLGRUPP... 12
3.1.4 F
UNKTIONSANALYS... 12
3.1.5 K
ONCEPT... 13
3.2 G
ESTALTNINGSPROCESS... 13
3.2.1 S
KISSPROCESS... 13
3.2.2 M
ODELLFRAMTAGNING... 14
3.2.3 P
ROTOTYP... 15
4 RESULTAT 18 4.1 S
TURE SAMLARE–
EN MÖBEL TILL FÖREMÅL DU VILL BEVARA OCH VISA UPP. ... 18
4.2 D
ISKUSSION OCHL
IVSCYKELANALYS... 19
5 KÄLLFÖRTECKNING 21 5.1 T
RYCKTA KÄLLOR... 21
5.2 D
IGITALA KÄLLOR... 21
5.3 M
UNTLIGA KÄLLOR... 21
5.4 B
ILDKÄLLOR... 21
6 BILAGOR 22
1 INLEDNING
1.1 Bakgrund
Min farfar, Sture Wadström, blev 90 år. En mycket klok man som hade ett enormt intresse för historia och design. Hans största intresse var att lära sig och därtill också berätta och dela med sig av kunskap. Det finns många fina historier och minnen från när han berättar om platser han varit på.
Vid min första flytt hemifrån, med anledning av en utbildning i Nässjö, så kom ett brev på posten från farfar med historia om Nässjö, bland annat detaljer om Nässjös tågstation. Farfar var mycket glad över mitt beslut att studera design på en högskola. Vi åkte på utflykt till Kosta Boda
tillsammans och han berättade mycket om design och glasriket. En stor del av mitt designintresse kommer ifrån honom och mitt examensarbete blir ett sätt att hylla honom.
Boken Lille Prinsen är läst för projektet. Lille prinsen är en barnbok men är ändå mycket uppskattad av vuxna runt om i världen. Boken innehåller fina tankar om livet och allt därtill. Utdraget nedan är från kapitel 21 där författaren Antoine de Saint-Exupéry tar upp frågan om vad som betyder något här i livet, vad som är värdefullt och hur ett band och en relation kan skapas mellan två individer eller mellan individ och artefakt.
Adjö, sade räven. Nu ska du få höra min hemlighet. Den är mycket enkel: det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen.
- Det viktigaste är osynligt för ögonen, upprepade Lille prinsen för att inpränta det.
- Det är därför att du har skött om rosen så länge som den har stort värde för dig.
- Det är därför att jag har skött om rosen så länge… sade lille prinsen.
1Sture var en samlare av många saker vilket alltid har varit känt, men det var inte förrän Ewy Wadström beslöt sig för att flytta ifrån huset som de båda bott i tillsammans i många år som bredden av Stures samlarbeteende kom fram i ljuset. ”Den här kommer jag ha användning för” var en tanke som säkert många gånger for genom hans huvud. Han var en samlare med passion för sina saker och allt var noga placerat med omtanke om artefaktens bästa.
1.2 Mål och syfte
Ta fram ett skåp för att hedra Sture Wadström. Sture är en stor
inspirationskälla och en man som lagt grunden till mitt stora intresse för design. Skåpet kommer att inspireras av Sture som en samlare och hans kärlek till sina föremål.
Artefakten ska möta behovet av en förvaring i hemmet i form av ett skåp.
Skåpet ska ha en estetisk och tilltalande form och en smidig funktion vilket ska göra det både snyggt, lätthanterligt och lättförståeligt.
1 Antoine de Saint-Exupéry, Lille prinsen, (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1970) s 72.
1.3 Problemområde och avgränsning
Samlare är den gemensamma grunden till projektet. Hur kommer det sig att man samlar på saker? Vad är det som gör att kärlek till en artefakt kan växa så stor? Sture blir en inspiration till att nå en större målgrupp, de som samlar och gärna vill visa upp just dessa föremål. Även om ett helt hem i många fall är en spegling av sig själv vore det smidigt att få sammanfatta det i en möbel, i ett skåp.
Projektet kommer handla om att ta fram ett skåp för den privata miljön.
Lätt att tänka på är förvaringsskåp men som avgränsning riktas skåpet mot en samlarmöbel snarare än termen förvaringsmöbel. Objekten i skåpet ska snarare bevaras än förvaras. Projektet ska möta den målgrupp som har en stor kärlek och passion till sina artefakter och samlingar och därmed också vill tilldela alla uppskattade, speciella och betydelsefulla saker en yta i ett samlarskåp.
Projektets kontext begränsas till vardagsrummet. Det är också begränsat till att inte göra något stort skåp från golv till tak. Det kommer därför att bli ett mindre skåp till vardagsrummet.
1.4 Frågeställning
Hur kan jag göra ett samlarskåp till en större målgrupp genom att ta inspiration från min farfar Sture?
1.5 Med ledord som metod
Den metod som kommer att användas för projektet är att jobba med ledord. Det är tre ledord som har valts ut med inspiration från Sture Wadström för att projektet ska spegla honom. Ledorden ger struktur och är den röda tråden genom hela arbetet.
Då sanning och fakta var viktigt för Sture, blir ordet som främst kommer att följa genom designprocessen att vara ärlighet. En annan viktig aspekt att tänka på genom projektet är kvalité. För Sture var kvalité att produkter skulle hålla länge. Det gällde inte bara i funktion utan också att produkter skulle tåla ögats slitage och passa under lång tid i ett hem. Möjligheter blir det tredje och sista ledordet för projektet. Sture såg möjligheter i många situationer, speciellt såg han möjligheter hos saker och vad de kunde vara och att de kunde användas igen. För att översätta ledorden till en
designkontext så kan ärlighet och kvalité stå för att göra en hållbar produkt. Det gäller att använda ett material som är ärligt/rent/snällt mot naturen. Ärlighet är också att inte försöka krångla till designprocessen utan vara så ärlig som möjlig med de designförslag och tankar som dyker upp i skisser och i modellarbetet. Samlande ser olika ut för alla människor och därför är möjligheter i utformandet av skåpet viktigt. Det är viktigt att det finns möjlighet att förvara olika sorters föremål.
Vid vägskäl kommer beslut att tas efter ledorden ärlighet, kvalité och
möjligheter. Det kan komma att gälla materialval eller i arbete med mått
och utseende men det kan också gälla vilken tillverkningsmetod som ska
användas.
2 TEORI OCH METOD
2.1 Teoretisk ram
2.1.1 Persona -‐ Sture Wadström
Under förarbetet gjordes några mindre intervjuer med släkt och bekanta till Sture Wadström. Detta gjordes för att få större inblick i Stures liv och kanske också få en större förståelse för honom.
Sture jobbade som säljare på företaget Rosengrens kassaskåpsfabrik AB under största delen av sitt arbetande liv. Ewy Wadström berättar i en intervju att Sture aldrig skulle påstå att en kund hade fel.
2Kunden har alltid rätt och det var ibland ett spännande uppdrag att göra en kund nöjd.
Troligtvis var det därför han var så uppskattad som säljare, inte bara utav kunderna utan även på företaget. Han blev många gånger erbjuden andra, högre tjänster under sin arbetstid, men som säljare trivdes han bäst och det var det han ville fortsätta med.
Sture fann sin fru Ewy i ung ålder och gifte sig med henne ganska snart.
De höll sedan ihop under resten av hans liv. Tillsammans fick de tre pojkar, Peter, Stefan och Fredrik. Dessutom har Sture och Ewy tio barnbarn och ett barnbarnsbarn.
Han var en man som älskade böcker, historia och all sorts kunskap. Han delade mer än gärna med sig av sitt vetande till sina nära och kära genom att berätta historiska händelser om platserna de hade varit på eller skulle till. Över en kopp kaffe kunde man länge få sitta och samtala om historia och andra viktiga saker. Fanns det ett hålrum i några fakta gick farfar till något av alla sina uppslagsverk i sina bokhyllor och tog reda på hur det verkligen var. Genom intervjuer med andra som kände Sture väl och några som bara träffat honom några gånger har det kommit fram att just böcker är en sak man ofta förknippar honom med.
3”De som inte har böcker, hur klarar de sig?” och ” Det är inget hem utan böcker.” är båda citat från Sture som blivit återberättat genom intervju med Ewy Wadström.
4Förutom sitt stora intresse för kunskap så var stil en viktig del av hans liv. Att se bra ut och äga fina saker var viktigt för honom. Detta visade sig inte bara i utseendet och klädstil utan också i inredning och olika designattiraljer i hemmet. Ett intresse som han förde vidare till sina barn och barnbarn. Det finns historier då Sture, med stor glädje, visade upp möbler i inredningen och tog fram historia och bakgrund om denna i en av alla sina böcker.
Jag beundrade och beundrar fortfarande hur mycket han kunde om saker.
Och genom det här skåpet vill jag hylla honom och tacka för att han lade grunden till mitt intresse för design och kvalité.
2 Se bilaga 2. Intervju med Ewy Wadström fråga fem
3Se bilaga 2 och 3
4Citat från Sture Wadström. Återgett av Ewy Wadström i intervju den 11 mars 2014
2.1.3 Samlare
I nationalencyklopedin beskrivs samlare som en person som försöker samla fullständig uppsättning av viss typ av föremål.
5Studier visar att 70 procent av barn och 30 procent av vuxna har en samling. I västvärlden är samlandet inte bara en akt som pågår i hemmet utan även på offentliga platser. Att använda sig av skåp för att se på samlingar är något som har pågått sedan slutet på 1500-talet med kuriosakabinett. Kuriosakabinett är skåp med udda samlingar, med allt från ormar till enhörningshorn.
6Skåpen har under tiden vuxit till större rum och byggnader och är nuförtiden mer känt vid namnet museum. Från att ha samlat för sin överlevnad vid jägar- och samlarsamhället har beteendet utvecklats till en akt att utföra vid resmål och lediga stunder.
7Men för många är samlandet inte bara en hobby utan ett stort problem. En besatthet som från år 2013 även klassas som en psykisk sjukdom, Patologiskt samlande. En patologisk samlare är en person som har svårigheter att göra sig av med saker på grund av ett upplevt behov att behålla dem och ett obehag förknippat med att göra sig av med dem. Symtomen resulterar i att hemmet blir stökigt och
överhopat.
8Kanske var det farfars intresse för historia, kvalité och bra saker som i en kombination blev till hans samlar- och sparabeteende. Det saker som främst framkommer, med hjälp från Ewy, att han samlade på var böcker, lås, verktyg, muttrar, minneslappar, pennor, lampor, telefoner och porslin.
Trots mängden av artefakter som Sture samlade på så var han inte en samlare som tappat kontrollen över sina saker och sitt hem. Istället öste han stor kärlek åt sina produkter utan att låta det gå överstyr. Sture visste vad han ägde för föremål vilket en person med ett patologiskt samlande- beteende inte gör.
Vad är det som gör att man sparar på saker? Vad var det som gjorde att farfar hade ett helt verktygsskåp i garaget fyllt med muttrar i alla möjliga storlekar? Genom att läsa om mötet mellan Lille prinsen och räven i boken Lille prinsen gjordes en hemlighet tydlig.
9Hemligheten som räven berättar om handlar om att det man lägger ner tid i får en själ. Våra ögon kan i många fall vara blinda för det som bara hjärtat kan se. Det är framför allt tid men också kärlek vid första ögonkastet som gör att personer fäster sig vid något. Det kan handla om personer och platser på samma sätt som för artefakter. Att fästa sig vid en artefakt kan ge upphov till ett behov efter fler likadana i ett sökande efter samma känsla som den första gav/ger. Det är detta som gör att man utvecklar ett samlarbeteende och ett kritiskt öga för kvalité.
Den typ av samlare projektet är inriktat på är hobbysamlaren. Personerna med en sjukdom kopplat till samlande är inte i behov av en möbel att förvara sina saker i och det är inte den målgruppen som projektet söker sig till.
5Samlare. Nationalencyklopedin
6 Kuriosakabinett. Vänersborgs museum
7 Orhan Pamuk. ”The Psychology of Collecting”. 25 november 2009. Big Think
8Volen Z Ivanov & Rück, Christian. ”Patologiskt samlande är ny diagnos i DSM-5”.
20 augusti 2013. Läkartidningen
9 Antoine de Saint-Exupéry, Lille prinsen, (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1970) s 72
2.1.4 Skåp
”Precis som ett skåp är varje människa. Med ut- och insida. Minnen och hemligheter. Gnäll… Ett skåp kan rymma mycket”
10Lena Larsson berättar med passion om hennes liv, både om uppväxt och sitt yrke, i sin bok Varje människa är ett skåp. Precis som titeln antyder skriver hon om hur ett skåp kan representera en människa. Antingen så tillverkar man ett själv eller köper sig ett skåp som verkligen representerar hela sig eller en del av sig själv alternativt så kanske man ärver ett skåp av någon, då representerar skåpet sin historia och bakgrund. Visst är hela ens hem en spegling av sig själv?
11Det är inte bara en fråga utan en även ett påstående som projektet grundar sig mycket i. Skåpet ska representera en person. Det ska inneha en unikitet och en finess som gör att det tilltalar och berör personer.
2.1.5 Böcker
I en undersökning som gjordes av det engelska försäkringsbolaget Legal &
General kom det fram att 15 procent av de 4000 deltagande personerna ville ha ett bibliotek som specialrum i jämförelse mot 13 procent som ville ha gym och 9 procent en musikstudio.
12”Med färre böcker hemma kommer kanske läsarna att efterfråga mer spännande sätt att förvara sina boksamlingar, och bokhyllan blir mer av ett prisskåp. De böcker man bestämmer sig för att spara kanske man vill ge en speciell inramning.”
13Det har spekulerats om att e-boken kommer att ta över och att den tryckta boken kommer att försvinna från marknaden. Men precis som Axel Johnson menar också många andra att den tryckta boken får en högre betydelse och ett större mervärde än tidigare. En del av skåpet ska ge en plats för böcker, ty detta visar att böcker inte bara har en speciell betydelse för min farfar Sture utan bevisligen också för många fler. Böcker har funnits länge men man samlar inte längre på den mängd böcker som man gjorde tidigare. Bara de böckerna med högt värde, för en själv, läggs det ner pengar på och ges en plats i hemmet.
2.1.6 Vardagsrummet
Journalisten Ludvig Nordström reste på uppdrag av Radiotjänst runt i Sverige år 1938 för att se över hur de svenska boendena användes på landsbygden.
14Dokumentationen slutade i ett radioreportage och en bok vid namn Lort-Sverige, en titel som beskriver bra vad det var han fick se, mycket lortiga och dystra hem. Men något som han också fick se var finrummet. Ett rum som stod prydligt, stilla och oanvänt. Ett rum som inte användes utom vid speciella tillfällen. Smidigheten i att låta ett rum stå oanvänt var att rummet hölls rent och representativt. På så sätt var
familjen alltid redo för att ta emot gäster i åtminstone ett rum i hemmet, något som underlättade för en husmor på landet. Trots att familjerna inte själva verkade se det oanvända rummet som något negativt så förargade sig arkitekter över att låta ett rum stå outnyttjat i trångboddhetstider. År 1945
10 Lena Larsson, Varje människa är ett skåp, (Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker, 1991) s18
11 Tankar vid handledning med Magnus Silfverhielm och Miguel Salinas vid olika tillfällen under mars och april 2014
12 Alex Johnson, Bokhyllor, (Stockholm: Lind & Co, 2012) s 13
13 Johnson, s 10
14 Ludvig ”Lubbe” Nordström. ”Lort-Sverige”. Radiotjänst (1938)
ansågs 30 procent av befolkningen i Sverige vara trångbodda och en förändring i utnyttjandet av ytan var tvunget att ske.
15Finrummet har sakta med säkert gått över till att användas som ett vardagsrum. Ett rum för var dag. Skriften God Bostad hade år 1964
ritningar över de olika möblerna för vardagsrummet tillsammans med mått över hur stor plats dessa tar och hur mycket plats människan behövde för att röra sig runt. Med hjälp av dessa har Bostadsstyrelsen räknat på att ett vardagsrum ska vara minst 20 kvm och minst 360 cm brett, helst större så att det inte blir trångt mellan möbelgrupperna. Ett skåp räknas ta upp 300 cm i vägglängd, detta efter den mest sålda möbeltypen i början av 1960- talet bokhyllan.
16Platsen för skåpet är vardagsrummet och nuförtiden använder cirka 90 procent detta rum när släkt och vänner är på besök. Det är här man sitter och pratar, fikar och umgås.
17Men vardagsrummet används numer även när man är själv. Teknologin har fått oss att flytta in i allrummet på ett helt nytt sätt. Många äter framför tvn i soffan, i genomsnitt äts det två till tre måltider i veckan just här istället för köket.
182.1.7 State of the Art
Genom att kolla på olika designers har det tagits fram en State of the Art.
Den visar en stil och en semiotik men också ett arbetssätt som föredras inför kommande designprocess.
2.1.7.1 Jenny Ekdahl
En ung svensk tjej som jobbar mycket utifrån rörelse och interaktion på olika sätt. Speciellt har hennes två skåp granskats inför projektet. På det ena skåpet kan man interagera med ett stort lås. När man låser och låser upp skåpet så kan man se hur hela maskineriet fungerar och rör sig.
Det andra skåpet kan man förändra framsidans utseende på. Framsidan är gjord av 2000 små runda bitar som är trä-färgade på ena sidan och i olika blå nyanser på andra sidan. När man inser hur framsidan fungerar vill man ta på ytan vilket också är något som Jenny ville uppnå vid framtagningen.
2.1.7.2 Caroline Olsson
Caroline Olsson är en ung tjej från Norge som liksom Jenny Ekdahl jobbar mycket med lekfullhet i sina produkter. Men hon jobbar ofta med en stor detalj och renhet i form av enkelhet i sina produkter snarare än många små detaljer som Ekdahl. I en intervju med Caroline Olsson berättade hon mer om processen och om hur hon arbetar.
19Caroline berättar att hon ofta utgår ifrån gamla saker när hon utvecklar en produkt.
Hon inspireras av att kunna förändra en bestående produkt och även kunna finna inspiration till en produkt bara genom en bild. Det är
enkelheten som ofta blir lösningen. Att tillverka modeller och en prototyp själv i en verkstad gör att hon jobbar tajt med produkten även om hon
15 Maria Perers, & Leif Wallin, & Anna Womack, Vardagsrummet – en plats för allt och alla, (Stockholm: Nordiska Museets förlag, 2013) s 71
16 Perers, s 42
17 Perers, s 70
18 Perers, s 69
19 Intervju med Caroline Olsson den 25 mars 2014. Inspelning finns i författarens ägo.
föredrar att ha flera designprocesser igång parallellt för att nå bästa resultat för artefakterna, detta ger en möjlighet att lämna en produkt om man skulle fastna i processen, vilket är en metod som hon rekommenderar.
Även om hon inte är utbildad i belysning, så har det fallit sig så att lampor är den typ av artefakt som hon har tagit fram mest av. Något som
projektet har motiverats av är Carolines sätt att arbeta utifrån en inspirationskälla från idé till färdig produkt och namn.
Ledorden ärlighet, kvalité och möjligheter kan alla hittas i Jennys och Carolines produkter. I arbetet kommer inspiration hämtas från Jennys sätt att arbeta med möjligheter och den förändringsbarheten som finns i hennes produkter. Både Carolines och Jennys produkter har hög kvalité, de är gedigna i sitt utseende och är gjorde av material som är hållbara och rena så som bland annat trä och glas. Deras sätt att formge produkter som är tydliga i sin användning ger produkterna sin ärlighet.
För att se bilder på produkter från Jenny Ekdahl och Caroline Olsson gå
till bilaga 4.
3 DESIGNPROCESS
3.1.1 Förarbete
3.1.2 Marknadsundersökning
Förutom att gå runt på byggvaruhus så gjordes den stora
marknadsundersökningen på plats i Stockholm under Stockholm Furniture and Light Fair vecka 6 i februari 2014. Under några dagar fotograferades och undersöktes det hur marknaden och trenderna ser ut just nu. Även om projektet inte är ute efter att följa någon trend som är under våren 2014, så är det intressant att se utvecklingen av trender och även att försöka
förutspå trender eller vad som kommer att uppskattas framåt mitten på året. Detta års möbelmässa upplevdes som rolig och seriös. Tidigare år har trenderna visats upp som något extrema medan detta år bedömdes som mer realistisk. 2014 är ett år där många klassiska möbler eller dess designer firar jämnt, till exempel skaparen av CH24 Y-stolens Hans J. Wegner som skulle fyllt 100 år den 2/4 2014, vilket medför att många företag fokuserar på att hylla detta och återlansera snarare än ta fram helt nya produkter.
Men med detta sagt fanns det ändå mycket på mässan som kunde inspirera.
Nedan ligger ett kollage med bilder från mässan. Det som framkommer på bilderna är att detaljer, detaljarbete, materialval och ljusa färger är det som fastnat på kameralinsen mest denna gång. På kollaget i bild 1 är det skåp från A2, Klong, Muuto och Ljung & Ljung. Alla är de företag som tolkat förvaring på olika sätt. Ljung & Ljung på nedre raden till höger har tagit fram möjligheten för både synlig och dold förvaring i en annars vanlig rektangel. A2, på mittersta bilden på övre raden, jobbar mycket med en
Bild 1: Kollage från Stockholm Furniture Fair 2014. Material, detaljer, möjligheter och färger har fångats på bilder tagna av Elin Wadström.
och samma rektangel för sina skåp där framsidan på dörren är det viktigaste i produkten. Muuto har med hjälp av kvadrater och ett fäste mellan de olika kvadraterna tagit fram en möbel med många
kombinationsmöjligheter. Klong, högst upp till höger, har på sitt skåp ett helt fantastiskt handtag i form av ett guldigt hjärta som trots sin storlek gör hela möbeln speciell.
På de båda bilderna till vänster är det detaljer i form av spännena på stolens baksida, det ljusa trämaterialet och färgkombinationerna som fångats på bild.
3.1.3 Målgrupp
Målgruppen för projektet är samlare av artefakter av mindre storlek.
Samlare som ger en stor kärlek och omtanke till sina produkter. Samlare som vill visa upp sina saker i ett skåp. En designmedveten person som värnar om miljön och som lägger ett stort värde i kvalité på sina möbler.
Ofta är en samlare noggrann med sina produkter i sin samling. Det är viktigt att föremålen är original och inte kopior för att få en så komplett samling som möjligt. Kvalitén ligger i äktheten och värdet ökar ju bättre kvalité ett föremål har. Bra kvalité kan vara att artefakten är väl
omhändertagen och inte har skador eller liknande. Skåpet ska ge möjlighet för många olika samlare och samlarföremål. Det kommer också vara viktigt att skåpet utstrålar stabilitet och trygghet som gör att användaren litar på skåpet så mycket att man väljer att förvara sina saker i detta.
3.1.4 Funktionsanalys
För att kunna sätta igång med projektets kreativa del görs en
funktionsanalys. Det är den som fastställer vad som är viktigast med projektet. I detta projekt är artefakt redan satt i inledningsarbetet men det är här det verkliga behovet, huvudfunktion (H) och andra nödvändiga funktionen för artefakten beskrivs. I funktionsanalysen tas
huvudfunktionen (H), nödvändiga funktioner (N) och önskvärda funktioner (Ö) fram.
Funktion Klass Anmärkning
Bevara artefakter H
Funktion
Erbjuda plats N för olika sorters artefakter
Uttrycka unicitet N i sin form
Vara stabil N
Tilltala användaren N
Passa brukaren N
Vara justerbar N erbjuda möjligheter
Erbjuda anpassning Ö till produktfamilj Utseende
Uttrycka funktion N
Äga estetik N
Medge förtroende N Utstråla stabilitet N Utstråla modernitet N Inneha andrahandsvärde N
Äga mervärde N
Skapa efterfrågan N
Vara smidig Ö
Konstruktion
Klara vikt N
Tåla stötar N
Tillåta slitage N
Vara tyst N vid användning av dörr
Undvika oljud N i eventuellt lås och dörr
Tillåta rengöring N enkel rengöring på alla ytor Tillåta återvinning N
3.1.5 Koncept
Konceptet för projektet inspireras mycket av Lena Larssons citat som har nämnts tidigare ”Precis som ett skåp är varje människa. Med ut- och insida. Minnen och hemligheter. Gnäll… Ett skåp kan rymma mycket”.
20Ett skåp är en människa. Precis som hur man lär känna en människa upptäcker och lär man också känna ett skåp. Det finns delar och ytor som man ser direkt, ett yttre, och så finns det delar som man måste interagera med för att upptäcka mer. Precis som hur man lär känna en människa är det att öppna ett skåp. Man öppnar upp dörrar och lådor för att få tillgång till mer av vad skåpet har att erbjuda. Kanske måste du ha en nyckel för att kunna låsa upp skåpet eller i vissa fall finns där en hemlig lucka som det tar många år att upptäcka. Skåpet kommer bestå av ytor och hyllor med olika lättillgänglighet. Det ska finnas ytor att se direkt och hyllplan och ytor som endast kan nås genom att interagera med skåpet.
Skåpet i detta projekt är Sture Wadström och önskan är att hans karaktär ska fångas i formen på samlarskåpet. Karaktären hittas i ledorden ärlighet, kvalité och möjligheter, som arbetades fram i inledningen.
3.2 Gestaltningsprocess 3.2.1 Skissprocess
Skissprocessen började tidigt även om typen av skåp inte var satt. Det kändes viktigt att skissa på olika sorters skåp för att sedan finna en röd tråd i skisserna. När projektet blev satt till att formge ett samlarskåp fanns där redan skisser att jobba vidare med. För att se skisser på skåpet och hyllor se bilaga 5.
20 Lena Larsson, Varje människa är ett skåp, (Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker, 1991) s18
3.2.2 Modellframtagning 3.2.2.1 Skalmodeller
För att snabbt övergå från skisser i 2D till att arbeta mer i 3D användes kartong för att göra skissmodeller i skala 1:10. Detta för att känna på proportioner och kunna testa på hur måtten skulle fungera tillsammans.
Kartong blev ett enkelt material att jobba med på grund av sin styvhet och platta yta.
Kartongen är 1 mm tjock och vit på båda sidor. För bilder se bilaga 6.
3.2.2.2 Mockup
För att se den verkliga storleken på artefakten har olika mockups i tjockare kartong i skala 1:1 tagits fram. När första mockupen stod färdig framkom att de mått som användes inte var önskvärda och inte matchade den karaktär som eftersöktes för skåpet. Här spelar konceptet, ett skåp är en människa, stor roll för beslutet. I
funktionsanalysen framkom att en karaktär med stabilitet skulle bli en viktig aspekt för skåpet. Med detta menas inte bara att den ska stå stadigt, med en hållbar konstruktion, utan att skåpet också ska utstråla stabilitet, något som inte uppnåddes med första mockupen. De förändringar som gjordes för att få bort detta var att öka på djupet med 10 cm, från 20 cm till 30 cm. Förändringar gjordes även på dörren och bakstycket, som sänktes, eftersom konceptet inte framkom.
Genom att sänka ner dörren och göra ett till hyllplan synligt kom konceptet, med olika lättillgänglighet, fram. Det översta hyllplanet har en nivå av tillgänglighet och hyllplanet nedanför ännu en. Därefter behöver man interagera med dörren för att nå till nästa nivå av hyllplan. Att sänka dörren till en rektangulär form gav också ett enklare uttryck.
Det ”balkongräcke”, i form av en vägg som sticker upp från formen, högst upp till
vänster på artefakten visade sig innehålla många av de designtecken som skåpet sökte efter när det sänktes något. Det lades också till ett räcke inne i skåpet för att tillföra en igenkänningsfaktor och koppling mellan utsidan och insidan på artefakten.
Efter en andra mockup i skala 1:1 framkom att dörren inte kompletterade skåpet på det sätt som önskades. Därefter gjordes förändringen från en
Bild 2. Bilden visar en första mockup i skala 1:1.
Bild 3. Modell nummer två i skala 1:1.
Förändringar gjordes på dörren, bakstycket, ”räcket” och djup.
dörr till två. Konstruktionsmässigt innebär detta att varje dörr väger mindre och gångjärnen får mindre belastning. Kopplingen mellan skåp och människa gör också att upplevelsen blir mer personlig då man öppnar två dörrar rakt framifrån än att öppna en dörr från sidan. Dörrarna har under arbetets fortskridande ändrats från att vara två lika stora dörrar till att bli en 400 mm bred vänsterdörr och en 200 mm bred högerdörr. Detta för att få en asymmetri som bättre kopplades ihop med de översta hyllplanen.
3.2.2.3 Ben
Till benen fanns det flertalet idéer och tankar. Till skåpet valdes runda ben som kompletterade den kantiga formen på kroppen bäst. Benen lutar lätt utåt för att få skåpet att se stabilt ut. För att se bilder på processen se bilaga 7.
3.2.2.4 Mått
Med hjälp av mockupen i kartong fastställdes måtten för skåpet.
Yttermåtten på ramen blev till 900 mm i höjd och 600 mm i bredd. Med benen blir den totala höjden för skåpet till 1250 mm.
3.2.3 Prototyp 3.2.3.1 Material
I utseende är material en viktig aspekt för en produkt. Det har tidigare skrivits om ledordet kvalité, vilket är en stor del i arbetet. Det är betydelsefullt att skåpet håller länge inte bara i konstruktion utan att det också ska kunna tåla ögats slitage. Sedan tidigt bestämdes det att trä är rätt material för produkten. Gedigenhet är grundläggande och kan hänvisas tillbaka till Stures noggrannhet och ärlighet gällande fakta. Han skulle inte säga något om det inte var helt sant. Trä är ett hållbart material, det är också ett levande material som kan växa och slå sig på olika sätt. På så sätt är trä också ett ärligt material som ska tas hänsyn till när det gäller
konstruktion. Trä bestämdes redan i undersökningsdelen av projektet men exakt trämaterial sattes under skissprocessen. Björk är ett träslag som ofta används inom möbelsnickeri. Det är lätt att jobba med och har en färg som tilltalar många. Även till detta skåp så kändes björk med dess ljusa färg som ett perfekt träslag att jobba med.
Limfogskiva av björk, med bredd 300 och 600 mm, inhandlades på
Fellessons. Skivorna är obehandlade och ska efter bearbetning ytbehandlas för att nå ännu något ljusare färg.
3.2.3.2 CAD
Innan prototypframtagningen behövdes först fullständiga ritningar till skåpet tas fram. Detta gjordes i programmet Solid Works. Fördelen med att arbeta i ett CAD-program och inte via skisser blir att man får en fullständig kontroll över artefakten och kan dessutom få ut ritningar av varje del som behövs till skåpet. Detaljer som lås och gångjärn
utelämnades dock på ritningen. För ritningar se bilaga 8.
3.2.3.3 Bearbetning av material och sammansättning Konstruktionen består av en ram med sex
delar som alla har ett djup på 300 mm.
Dessa sex delar bildar tillsammans en stor rektangel, en lite mindre rektangel ovanpå och en ”öppen” rektangel bredvid den mindre rektangeln. Den större rektangeln ska täckas med två dörrar medan de mindre övre rektanglarna är öppna hyllplan.
När alla delar var kapade i rätt storlek gjordes det tapphål för centrumtappar som valdes för konstruktionen.
Sammansättningen valdes på grund av de krav som ställdes på hållbarheten med avseende på miljön. Konstruktionen med centrumtapp förstärktes med trälim för att hålla så bra som möjligt.
Ramen limmades ihop i två steg. Först limmades de delar som tillsammans utgör den stora rektangeln (underskivan, höger stående, vänster stående och genomgående hyllplan). När de första delarna torkat limmades även toppskivan och det stående väggplanet fast. För bilder på processen se bilaga 9.
Det stående hyllplanet och hyllplanet till höger om detta, som utgör taket på lådan längst ner till höger, fästes samman med samma metod som ramen. Därefter fästes dessa bitar fast i ramen. Hyllplanet till vänster om det stående hyllplanet inuti skåpet är flyttbart. I innerväggarna på skåpet har det gjorts hål på olika höjder. I hålen placeras små tappar som ska bära hyllplanet och för att dessa inte ska vara synliga frästes små fördjupningar i hyllplanets undersida som tapparna ska vila i.
3.2.3.4 Benen
Till benen användes också massiv björk. Men istället för skivor, som till skåpets kropp, införskaffades massiva ämnen för att tillverka benen. I ämnena gjordes först snedställda tappar för att sedan svarva benen i rätt form. De snedställda tapparna gör att benen kan riktas utåt för att återigen få en stabilarna konstruktion. På underskivan borrades hål för tapparna och benen är fastsatta med hjälp av en kil som placerats i mitten av tappen inifrån skåpet.
3.2.3.5 Ytbehandling
Som det tidigare nämnts har rena material varit viktigt för projektet. Med rena material följer även krav och önskemål om en ytbehandling som kan motsvara detta. Norrgavel är ett företag som sedan länge jobbar med miljö genom hela produktutvecklingsprocessen. Norrgavel var först i Sverige med att få Svanens miljömärkning på hemmöbler.
21Genom samtal med Anders Williamsson på Norrgavel kunde jag ställa lite frågor om
ytbehandling. Det som var intressant för projektet var just ytbehandlingen
21 Såpa. Norrgavel
Bild 4. Ramen/kroppen för
skåpet.
med såpa så frågorna till Williamsson gällde denna metod. Han förklarar att såpan är i allra högsta grad miljövänlig och innehåller ingenting farligt.
Till frågan om det finns möjlighet att få hjälp med ytbehandlingen svarar han att det är en ytbehandling som är otroligt enkel att göra själv och går inte att misslyckas med. Blanda ut såpan med vatten efter beskrivningen och häll i en spraybunke, spraya på alternativt stryk på medlet med en trasa och slipa sedan på ytan för att få en perfekt slutfinish. Det finns olika åsikter om man borde göra ytbehandlingen på ett färdigmonterat skåp eller på de lösa delarna men han rekommenderar att ytbehandla de lösa delarna, vilket också är det som de på Norrgavel försöker göra så långt det går.
22För att få den yta och färg på limfogen som önskades så såpades skåpet.
Då tiden varit knapp i processen har skåpet monterats först för att sedan ytbehandlas. När ytbehandlingen torkat slipades ytan efter råd från Anders Williamsson på Norrgavel.
22 Samtal med Anders Williamsson, produktionschef på Norrgavel. 2014-04-07
4 RESULTAT
4.1 Sture samlare – en möbel till föremål du vill bevara och visa upp.
Genom en designprocess har ett samlarskåp för designintresserade samlare tagits fram. Med en gedigenhet i material, en form som tål ögats slitage och en konstruktion som kommer stå i många år har ett behov mötts. Ett behov av ett skåp som kan bevara samlarobjekt. Ett skåp som erbjuder ytor till både öppen förvaring, där föremål kan visas upp, och stängd förvaring, för objekt som ska bevaras. Efter konceptet, ett skåp är en människa, sattes en karaktär med mycket inspiration från min farfar Sture för artefakten. Ledorden ärlighet, kvalité och möjligheter, blev viktiga för karaktären och är ord som genom hela processen har fått styra besluten och därmed också resultatet.
Inredningen är anpassad för att passa olika sorters samlarobjekt. De två översta hyllplanen är öppna och är till för de artefakter som man vill visa upp. Till vänster finns ett ”räcke” som skyddar föremålen från att ramla ner över kanten och som också passar perfekt att vila böcker mot. När man sedan öppnar dörrarna finns ännu ett ”räcke” på insidan, vilket kopplar ihop insidan och utsidan av skåpet. Det vänstra hyllplanet är flyttbart i olika höjder vilket ger en möjlighet att lägga till ett extra hyllplan
Bild 5: Sture samlare – ett skåp till föremål du vill bevara och visa upp.
om man så önskar. Till höger längst ner i skåpet finns en låda som kan bevara de mest privata föremålen. Ovanför lådan är ett lite smalare hyllplan där man kan placera höga produkter så som vaser eller högre böcker.
4.2 Diskussion och Livscykelanalys
Under många veckor söktes Källemo för att göra ett studiebesök. Främst fanns en önskan om att få en inblick i hur produktionen gick till på ett sådant företag. Efter mail och telefonsamtal fick vi förstått att det var ett högt tryck på produktionen, liksom på många andra företag, efter Stockholm Furniture and Light Fair under februari. Under lång tid i processen fanns en önskan om att få en prototyp framtagen hos ett företag för att lära mig mer om den processen och även få en möjlighet att prata med
produktutvecklare som kan mycket om produktion. Tyvärr gavs denna möjlighet aldrig då varken Källemo eller de snickerier som kontaktats hade möjlighet och allt eftersom projektet blev mer och mer personligt gjordes valet att tillverka skåpet själv. Att tillverka det själv har gett en djupare mening till produkten och gett en personligare relation till artefakten.
Under framtagningen av skåpet har detaljer förändrats och kunnat anpassas till vad som passar artefakten bäst. En möjlighet som troligtvis inte hade getts vid produktion på ett företag.
Under projektet har jag lärt mig otroligt mycket. Det har varit väldigt kul att få jobba med farfar Sture som inspirationskälla samtidigt som det varit en utmaning. Projektet har också upplevts som ett orosmoment då jag i vissa situationen funnit mig stressad över att inte kunna leverera ett resultat som farfar skulle varit stolt över. Ledorden ärlighet, kvalité och möjligheter har hjälpt otroligt mycket och varit en trygghet att luta mig tillbaka mot. Orden har fungerat som den röda tråden genom arbetet och också gjort att arbetet har kunnat riktas mot den större målgruppen samlare. Ledorden har styrt och varit till hjälp vid olika beslut och vägskäl.
Varje gång tveksamhet funnits har jag kunnat fundera över vad farfar hade tyckt och tagit beslut genom ledorden. Något som jag definitivt kommer att jobba med fler gånger som arbetssätt är att sätta ledord. Det är både lättare att förstå projektet själv och för andra.
Ärligheten kan kopplas till materialval och val av ytbehandling. Det är så långt som möjligt valt trä till konstruktionen och detta har blivit
kompletterat med detaljer i mässing. Skåpet har en hög kvalité i
konstruktionen och kommer att stå stadigt under lång tid. Möjligheter att förändra skåpets utseende finns då skåpet kan förvara olika sorters artefakter och ett hyllplan är dessutom flyttbart i olika höjder. Om jag skulle få möjlighet att jobba vidare med skåpet så är ett önskemål att få jobba ännu mer med insidan och ta fram olika förslag på inredningar. Då skåpet ska möta ett samlarbehov och det finns en stor variation på samlarobjekt skulle skåpet få ett ökat värde om det också fanns olika val för inredningen. Den inredningen som är framtagen är anpassad efter egna samlarobjekt med en möjlighet till variation på ett av hyllplanen.
Att göra en möbel återvinningsbar behöver inte vara en stor utmaning.
Väldigt många möbler är återvinningsbara så länge det är någon som tar sig tid att plocka isär alla delar och placera dessa rätt på en
återvinningscentral. Men så är inte alltid fallet. I detta projekt ville jag gå
djupare i begreppet med en hållbar möbel. Det handlar åter igen om ärlighet och kvalité för att denna möbel ska våga kalla sig miljövänlig. För att börja prata kring återvinningsbarheten så är möbeln gjord av väldigt få material för att uppdelningen vid en återvinning ska vara så smidig som möjligt. Det är endast limfogad björk, centrumtappar av björk, trälim och mässing (gångjärn, lås och nyckel) möbeln består av. Limfog är stänger av massiv björk som är limmade samman. Att välja trä var ett självklart val som diskuterats tidigare i rapporten med avseende på ärlighet. Trä är ett levande material som ger ett levande intryck till artefakten vilket lever upp till den karaktär och den människa som samlarskåpet behöver vara. Det massiva materialet är också ett mycket ärligare och snällare material och står för en mycket högre kvalité än exempel plast. Limmet som
sammanfogar de olika delarna gör möbeln något svår att ta isär men då delarna endast består av björk behövs inte delarna separeras för en återvinning. Det är endast gångjärn, spärren och låset som behöver separeras innan en återvinning är möjlig.
Men det här skåpet är trots sin enkelhet till återvinningen inte till för att återvinnas. Det är en artefakt som är tänkt ska stå länge och kanske även ärvas i generationer. Långsam design, att designa för eftertanke och reflektion som man kan läsa om i Ann Thorpes bok Design för hållbar utveckling är något som har pågått under hela processen. Ledorden med ärlighet, kvalité och möjligheter passar bra in. Hon skriver till exempel om hur man kan ta fram produkter för personligt engagemang, istället för att designa standardlösningar, och detta skulle vara ett förslag till hur man kan ”sakta ner” takten.
23Genom att inte vara en pådrivare som designer och bara ta fram produkter för kortsiktighet utan att istället fundera och designa för långsiktighet kan man skapa mening på ett helt nytt sätt.
24Bara genom att välja att göra produkten till en samlarmöbel istället för en förvaringsmöbel har projektet styrts mot en långsammare design. Att samla är en långsam och långsiktig aktion till skillnad mot slit och släng- konsumtionen som endast tillfredsställer ett tillfälligt behov. Skåpet går att använda till olika sorters produkter och till olika ändamål och förlänger därmed sin livslängd. Skåpet är tänkt att användas i generationer och bli ett arvegods och på sätt är skåpet tänkt att ha en lång livslängd.
23 Ann Thorpe, Design för hållbar utveckling, (Stockholm: Raster förlag, 2007) s 186
24 Thorpe, s 179
