Mobbning
En studie om hur elever i årskurs 5 uppfattar mobbning
Bullying
A study about how students in grades 5 perceive bullying
Umur Urla
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Lärarutbildningen
Examensarbete 15 hp Handledare: Dan Åkerlund Examinator: Anders Broman Datum: 2013-10-31
Abstract
This paper discusses how students in grades 5 perceive the concept of bullying at school. The study aims to seek an understanding of how students define bullying. How they describe how bullying occurs? How to describe students who is who bully and are bullied? I used a qualitative method to interview eight students, four girls and four boys in a class in a school in the middle of Sweden. And I have complemented the method of making schoolyard observations during three breaks.
In my research, I compared students ' interview responses with the authors' theories. I have concluded that the students 'perception of bullying correspond well with sev-eral of the authors' definition of bullying, and the causes of bullying. There is very little difference between boys ' and girls' perceptions of bullying. In the interview responses, it is clear that boys and girls can discover bullying in different ways, it can be seen by the way they express themselves. The boys describe bullying as phys-ical, and for the girls it's more about verbal bullying and ostracism.
Sammanfattning
Denna uppsats behandlar hur elever i årskurs 5 uppfattar begreppet mobbning i sko-lan. Studien syftar till att söka förståelse för hur elever definierar mobbning. Hur beskriver de hur mobbning uppkommer? Hur beskriver eleverna vilka det är som mobbar och blir mobbade? Jag har som kvalitativ metod intervjuat 8 elever, 4 flickor och 4 pojkar i en klass i en skola i Mellansverige. Och har kompletterat metoden med att göra skolgårdsobservationer under tre raster.
I min undersökning så har jag jämfört elevernas intervjusvar med författarnas teorier. Jag har kommit fram till att elevernas uppfattning om mobbning överensstämmer väl med flera av författarnas definition av mobbning samt orsakerna till mobbning. Det är väldigt små skillnader mellan pojkarnas och flickornas uppfattning om mobbning. I intervju svaren framgår det klart att pojkar och flickor kan upptäcka mobbning på olika sätt, det kan man se genom på det sättet de uttrycker sig på. Pojkarna beskriver mobbning som fysisk och för flickorna handlar det mer om verbal mobbning och utfrysning.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1 SYFTE ... 2
1.2 FORSKNINGSFRÅGOR ... 2
2 TEORI OCH LITTERATUR ... 3
2.1 MOBBNING I SKOLAN ... 3
2.2 DEFINITION AV MOBBNING ... 4
2.3 MOTVERKA OCH FÖREBYGGA ... 5
2.3.1 Rastvakter och övervakning ... 5
2.3.2 God stämning och goda relationer ... 6
2.3.3 Tillit ... 6 2.4 HUR UPPSTÅR MOBBNING? ... 7 2.4.1 Medlöparen ... 7 2.4.2 Översittaren ... 7 2.4.3 Offer ... 8 2.5 BAKOMLIGGANDE ORSAKER ... 9 2.5.1 Vuxna i skolan ... 9 2.5.2 Hemförhållanden ... 10 2.5.3 Miljön... 11 2.5.4 Syndabock ... 11 2.6 KONSEKVENSER AV MOBBNING:... 12 2.7 STYRDOKUMENT ... 14 3 METOD ... 15 3.1 URVAL ... 17 3.2 AVGRÄNSNINGAR ... 17 3.3 GENOMFÖRANDE ... 18 3.4 ETISKA ASPEKTER ... 18
3.5 VALIDITET OCH RELIABILITET ... 19
4.1 OBSERVATIONERNA ... 21
4.2 SAMMANFATTNING AV OBSERVATIONER ... 23
4.3 SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUERNA ... 24
4.3.1 Mobbning är en kränkande handling ... 24
4.3.2 Mobbning beror på avundsjuka ... 25
4.3.3 Mobbning sker oftast i skolan ... 26
4.3.4 Det märks tydligt ... 27
4.3.5 Hur det känns ... 28
4.3.6 Lösa problemet genom att prata ... 29
4.4 SAMMANFATTNING AV INTERVJUER ... 31
5 DISKUSSION ... 33
5.1 SVAGHETER I MITT ARBETE ... 40
5.2 VIDARE FORSKNING ... 40
1
1
INLEDNING
Mobbning har alltid varit en viktig fråga för skolan. Intresset för denna typ av skolrelaterade problem har ökat, kanske på grund av några uppmärksammade fall där kränkningar gått extra långt bland barn och ungdomar och där kommu-ner fått ta ansvar för det inträffade. Om barn och ungdomar som blir kränkta länge så leder till konsekvenser i samhället. Ett exempel där det gick för långt var när flickor blev uthängda på det sociala mediet Instagram i Göteborg 2012. Konsekvenserna ledde till upplopp och det startades polisutredning.
Ytterligare en rad exempel på mobbning i skolan och vilka stora samhällskon-sekvenser det kan få i Aftonbladet (2013) Mobbad – en granskning av mobb-ningen i den svenska skolan. I denna artikelserie så förekommer granskningar, debatter och undersökningar. Alltså om mobbning i den svenska skolan och de utsattes upplevelser och berättelser.
Det är svårt att upptäcka mobbning eftersom barnen döljer det för vuxna av olika anledningar. För att förstå problemet så måste vi förstå problemet ur de ungas perspektiv. Men även vuxna har en viktig roll när det gäller mobbning eftersom det är vi vuxna, pedagoger och lärare som är förebilder för barnen. Visst ligger ansvaret på de vuxna när det gäller att motverka och förebygga mobbningen men för att göra det anser jag att vi behöver använda barns tankar och ta lärdomar av det.
2
1.1 Syfte
Syftet är att belysa mobbning och söka förståelse för hur elever definierar be-greppet mobbning. Syftet är också att studera var de anser att orsakerna till mobbning finns?
1.2 Forskningsfrågor
Frågeställningen som behandlas i uppsatsen är: - Hur definierar elever mobbning?
- Hur beskriver de hur mobbning uppkommer?
3
2
TEORI OCH LITTERATUR
2.1 Mobbning i skolan
Arne Maltèn (1998) skriver att skolan inte är avskild från samhället, det är en plats där det också finns oro, nervositet och stress mellan elever och att det inte är ett konfliktfritt område. På skolgårdar och i klassrum finns det drag av mobbning som man inte riktigt tar tag i (ibid. s.153).
4
hävdar att flickor inte använder så mycket fysisk styrka som pojkar gör utan flickor använder mer psykisk mobbning och då kan det handla om utfrysning och social isolering (ibid. s. 26-27).
Olweus (1999) forskning visar att fler elever mobbas i skolan än på skolvägen och det brukar även förekomma under lektion tid. (ibid, s.14) Sonia Sharp och Peter K. Smith (1996) har precis som Olweus (1999) sammanfattat att mobb-ning brukar äga rum på skolan eller i närheten av skolan. De flesta eleverna på låg- och mellan stadiet trakasseras under rasterna (ibid. s.15).
Olweus (1999) skriver att mobbning äger till största delen rum bland elever i samma klass eller på samma årskursnivå (ibid. s. 12). I Friendsrapporten (Fri-ends 2013) nämns det också om att mobbning är vanligast i årskurs 3-6.
2.2 Definition av mobbning
Maltèn (1998) definierar mobbning på följande sätt:
Ordet Mobbning kan härledas ur det latinska uttrycket ”mobile vulgus” som betyder ungefär ”den lättrörliga, opålitliga ho-pen”. På vårdad engelska blir det ”mob” och för vardagsbruk ”mobbing”, vilket sedan försvenskats till mobbning.
(ibid. s.163)
Olsson (1998) berättar att det är Peter-Paul Heinemann som har fört in det eng-elska ordet mobbing i det svenska språket i början av 1970-talet som man sen försvenskat till mobbning. Hans definition om mobbning skiljer sig från andra forskare, han har ingen förklaring till varför mobbning uppstår och därför de-finierar han det som gruppvåld (ibid. s.19). Däremot Olweus (1992) som är professor och som har gjort undersökningar om mobbningens förekomst i Sve-rige formulerar mobbningen:
5
kontakt, genom att skada någons personliga egendom eller indi-rekt genom utfrysning och isolering.
(ibid. s.4)
Gunilla Björk (1995) skriver att hennes uppfattning om mobbning stämmer väl överens med forskaren Olweus definition, där poängterar hon att mobbning inte är bara en liten händelse utan man får tänka på tidsperspektivet, det är en långt utdragen plågande process. (ibid. s.23) I Barnombudsmannens rapport och förslag mot mobbning (1997) har man också använt den definition av mobbning som forskaren Olweus (1992) formulerat. Barnombudsmannen (BO) företräder barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s barn-konvention.
2.3 Motverka och förebygga
Olsson (1998) nämner att det inte räcker med att säga och lära barnen att inte mobba andra. Lärare borde våga reagera på orättvisor och visa mod. Vidare så tar han upp om att barn behöver bekräftas eftersom barn är beroende utav om-vårdnad och kontakt och att bekräftelsen ger positiv växtnäring. I första hand vid all slags oönskat barnbeteende så behöver en vuxen med en gång i kärlek rätta till det felaktiga beteendet (ibid. s. 20-27).
2.3.1 Rastvakter och övervakning
6
att vuxna skulle göra mer för att åtgärda situationen. För att förbättra situat-ionen så ville elever att vuxna skulle övervaka eleverna.
2.3.2 God stämning och goda relationer
I Barnombudsmannens rapport och förslag mot mobbning (1997) så tycker 13 åriga elever att man inte kan stoppa mobbningen med enkla åtgärder. För att mobbningen ska kunna förebyggas så måste det skapas en god stämning på skolan för ett förebyggande arbete. Sammanfattningsvis så har man kommit fram till att de vuxna i skolan inte är så engagerade och att lärare och andra vuxna visar ointresse när det gäller arbetet med att förebygga och motverka mobbning tycker eleverna. Vidare så betonar man hur viktigt det är med ar-betsklimatet mellan lärare och elever och att den sociala kontakten är betydel-sefull för deras förtroende för läraren (ibid. s. 11-14).
Kunskap om hur mobbning kan förebyggas är således en av nycklarna till att skapa goda relationer och ett bra socialt ar-betsklimat i skolan. Lärare bör ha förståelse för hur mobbnings-situationen växer fram, hur den gestaltar sig och vad som gör att den får fotfäste i skolmiljön. Lärarkåren måste vara rustad för att förnya skolans utveckling på detta område så att Skollagens och läroplanens mål uppnås. En lärare ska ha grundläggande kunskaper i att skapa ett gott psykosocialt klimat i klassrummet och i skolan som helhet och hur man som lärare ska agera för att förebygga mobbning. Lärarutbildningarna ska därför enligt BO:s mening lägga stor tonvikt vid undervisning om sociala re-lationer om mobbning.
(ibid. s.14)
2.3.3 Tillit
7
olika strategier. Då kan mobbare omgående lägga ifrån hoten för att und-komma för stunden. Då gäller det för vuxna att återberätta det här ständigt för eleverna i klassen och skolan. Hon anser att tillit är grunden i kommunikat-ionen mellan elever och vuxna. Om vi arbetar med värdegrunden och förebyg-gande mot mobbning i skolan så får vi tillit och det leder till samspel där mobb-ning eller liknande hot håller sig borta (ibid. s. 34-35).
2.4 Hur uppstår mobbning?
Olsson (1998) anser att mobbningen uppstår genom att översittaren sätter igång mobbningen och får med sig medlöparna. För översittaren är medlöparna viktiga därför att om mobbningen ska utvecklas så måste det bildas en grupp (ibid. s.24).
2.4.1 Medlöparen
Olsson (1998) nämner att medlöparen är den som inte syns så mycket och där-med riskerar den ingenting i sitt där-medlöperi. Om översittaren inte är närvarande så kan medlöparna vara kamratliga mot offret. Det finns både medlöpare som hjälper översittaren att mobba och medlöpare som inte är med men bara känner till vad som sker men ändå gör ingenting (ibid. s. 25-26). Maltèn (1998) po-ängterar att medlöparna som är med översittaren är individer som har påverkats av grupptrycket och därmed gör som alla andra, av vilken anledning vet de inte riktigt, utan det blir bara så (ibid. s.169).
2.4.2 Översittaren
Olsson (1998) anser att en översittare inte har karaktärsegenskaper som kän-netecknar han eller hon. Oftast brukar pojkar som är översittare vara fysiskt starkare och se sina offer som värdelösa. Maltèn (1998) refererar i sin bok till forskaren Olweus och han däremot skriver så här om vad som kännetecknar en översittare:
8 ”Starkt behov av att dominera” ”Har en positiv självbild.”
”Är populärare än den mobbade.”
”Har ofta en ”svans” av kamrater omkring sig.” (ibid. s.167)
2.4.3 Offer
Enligt Olssons (1998) uppfattning är det offret som är skyldig till att hon/han mobbas. Han anser att offret ska ta ansvar för sitt eget uppträdande, det finns någonting som heter provocerande offer som mobbningsforskare kallar. Det visar sig att genom sitt sätt att uppträda så drar offret på sig andra elevers vrede. Elever har rätt att visa sin irritation men inte att mobba tycker han. Offret bru-kar också medvetet utlösa mobbningen mot sig och det beror på att han/hon inte orkar med den ångest som det innebär att inte veta när mobbningen ska utföras så därför vill den mobbade eleven själv ha kontrollen över mobbningen, men det betyder inte att han/hon är skyldig till mobbningen (ibid. s. 27-28). Även Thors (2007) anser också att det är offrets beteende, personliga egen-skaper eller handlingar som är orsaken till mobbningen. Hon hävdar att det är få som ser mobbaren som en orsak till mobbningen. Anledningen till varför det är så beror mest på att lärare har svårt att tolerera att barn begår övergrepp mot varandra (ibid. s. 29-30). Thors (2007) menar att orsakerna till mobbning finns antingen hos offret, hos mobbarna eller i miljön där mobbningen uppstår. När det gäller offret så finns det en biologisk förklaringsmodell, offret provocerar andra elever genom sitt genetiska drag:
När man frågar elever om varför vissa barn mobbas, svarar de ofta att det beror på att sådana barn uppträder avvikande eller ser annorlunda ut. Det kan vara att de är feta, klena, färgade etcetera.
9
Likaså i Skolverkets Rapport 326 (2009) nämns det att orsaken till mobbningen kan vara utseendet på offret. Kläder spelar också en viktig roll i det här sam-manhanget, kläder gör en elev mer sårbar. Det leder till att eleven får lågstatus i klassen och därmed leder det till också att eleven blir utfryst (ibid. s.80). Maltèn (1998) refererar i sin bok till forskaren Olweus och i sin undersökning har han kommit fram till vad som kännetecknar ett offer:
”Känslig och tystlåten.” ”Nedvärderar sig själv.”
”Upplever sig som misslyckad.”
”Gråter eller drar sig undan vid angrepp.” ”Har få vänner i skolan.”
”Är själv negativt inställd till våld.” (ibid. s.167)
2.5 Bakomliggande orsaker
Björk (1995) refererar till tre olika forskare där de berättar om olika förkla-ringar till orsaken till mobbning. Pikas hävdar att elever oftast ser yttre avvi-kelser, som orsak till mobbningen. Men enligt Olweus så spelar yttreavvikelser mindre roll för uppkomsten av mobbning. Han anser att det handlar om mötet mellan syndabocken och översittaren. Han menar att det är den psykologiska karaktäristiska utmärkelsen på offret och på översittaren som är avgörande för mobbningens uppkomst. Leymann däremot anser att alla kan bli offer och att alla kan se på utan att ingripa när det sker mobbning. Leymann nämner att om individen har nedsatt förmåga så är risken stor för individen att bli mobbad (ibid. s. 24-25).
2.5.1 Vuxna i skolan
10
bristande kommunikation i den sociala miljön (ibid. s.8). I rapporten presente-ras också elevernas synpunkter om mobbning. 13 åringarna ser inte mobbning som ensamliggande händelse utan det beror mest på dåliga relationer mellan eleverna och mellan eleverna och de vuxna i skolan. Elevernas åsikt är också att skolpersonalen är delaktiga och medansvariga eftersom skolpersonalen inte agerar mot mobbning. De vuxna som arbetar i skolan behöver mer kunskap om mobbning och konflikthantering (ibid. s. 11-12). Även Olweus (1999) poäng-terar hur viktigt det är med lärarnas och skolpersonalens beteende, attityder och rutiner för hur allmänt spridd mobbningen kommer att bli i den enskilda skolan eller klassen (ibid. s.15).
2.5.2 Hemförhållanden
11
avvisande föräldrar. En sådan otrygg miljö kan vara orsaken till varför elever blir otrevliga och aggressiva (ibid. s. 50-51).
2.5.3 Miljön
Thors (2007) hävdar att om orsakerna tillmobbning finns i miljön i skolan tyder det på en grupp psykologisk förklaringsmodell, det kan handla om hur lärare organiserar klassen när det gäller samspelet mellan individer och grupper. Ele-verna i en klass är mer beroende av varandra än läraren. Brian et al. (2011) hävdar att även skolans miljö påverkar individerna. I en undersökning beskri-ver de en analys av mobbning bland elebeskri-ver inom skolor. Undersökningen visar att när uppfattningarna av skolans miljö var negativ med hög självkänsla hos elever så kunde det prognoseras högre nivåer av mobbning. Å andra sidan där-emot när uppfattningar om skolans miljö var positiva, med hög självkänsla hos elever så kunde man prognosera lägre nivåer av mobbning.
Vidare berättar Thors (2007) tillexempel om en uppgift är svårt så kan det upp-stå oro i klassen och vidare kan det leda till ångest och irritation i klassen. När klassen ska hantera oron i klassen så kan de utse en offer bland sina kamrater som de kan rikta sitt missnöje på och inte på läraren som verkligen har fört klassen in i detta läge. Det är oftast en elev och några till som utför mobbningen och de andra eleverna är medlöpare även om de har tyst samtycke och är overk-samma i det här (ibid. s. 52-53). Maltèn (1998) för vidare resonemanget genom att förklara att gruppen beter sig elakt och kränkande mot individen som inte är accepterad i gruppen. Det kan handla om att gruppen börjar med att vända sig från individen genom att inte lyssna eller prata, behandla henne eller honom som luft. Gruppen uppträder fientligt och fryser ut offret (ibid. s. 163-164).
2.5.4 Syndabock
12
(1998) refererar i sin bok till Bradley (1979). Bradley beskriver Syndabocks-fenomenet som en form av egenförsvar, man befriar sig från sin oro genom att man skapar sin egen maktlöshet på andra elever (ibid. s.165). Men däremot Thors (2007)anser att förklaringen till syndabocksfenomenet tyder på utveckl-ing av olika roller i en skolklass. Elever är med i en slags pjäs där alla har en egen roll och när alla roller blir upptagna så får man fram en syndabock som då blir offret (ibid. s. 49-50).
2.6 Konsekvenser av mobbning:
Thors (2007) nämner att under utvecklingsåren så kan långvariga övergrepp påverka och skada unga elevers självbild. Det som är en del av unga elevers självbild är tilliten till människor och grupper. Typiska tecken hos dessa elever kan handla om ångest, sociala fobier, depressioner och självmordstankar (ibid. s.32). Även Olsson (1998) hävdar att barn och ungdomar som blir mobbade brukar senare utveckla ängslan och dålig självkänsla (ibid. s.28).
Thors (2007) skriver att de sociala banden påverkas på eleven som utsätts för mobbning:
Stabila sociala band kan oftast förklaras med ömsesidigt förtro-ende och ömsesidig tillit. Känslor av skam signalerar ett hot mot dessa band, vilket medför att tilliten till andra rubbas.
(ibid. s.42)
13
Det är på grund av skamkänslorna som gör att individen har svårt med att kom-municera med andra (ibid. s. 40-43). Även Olsson (1998) nämner också om att den utsatta individen brukar ge sig själva skulden (ibid. s.28). Likaså har Björk (1995) kommit fram till att elever tycker att det är skamligt att vara mobbad. Ingen vill vara mobbad och därför är mobbning förenat med skam. Det kan också vara anledningen till varför offret inte tar upp sin problematiska situation med vuxna. Det är också lika skamligt att skvallra tycker elever, därför brukar inte heller andra elever göra någonting åt situationen (ibid. s.183).
14
2.7 Styrdokument
Lgr11 tar upp att skolan ska förmedla respekt för varje människas egenvärde och respekt för den gemensamma miljön i skolan. Skolan ska förmedla solida-ritet med svaga och utsatta. Skolan är en social och kulturell mötesplats, därför lägger skolan stor vikt på att främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse, därför är det skolans ansvar att ingen i skolan utsätts för diskri-minering eller för kränkande behandling. Om det skulle uppkomma sådana problem så ska det motverkas direkt. (Läroplan för grundskolan, förskoleklas-sen och fritidshemmet 2011 S.7)
Lgr11 är tydliga med att elever ska vara delaktiga i skolornas mål när det gäller normer och värden, i kapitel 2.1 skrivs det att det är skolans mål att varje elev: • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläg-gande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, • respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och krän-kande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra männi-skor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och ut-vecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
15
3
METOD
Genom att göra en empirisk studie ska jag närmare ge svar på mina forsknings-frågor. För att närma mig mina frågor så fanns det olika alternativ av metoder att välja på. Jag hade möjligheten att jag göra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer och en annan möjlighet var enkätunder sökning som är en kvan-titativ analysmetod. På grund av arbetsomformning och tid gång så valde jag att göra kvalitativ intervju studie och komplettera det med skolgårdsobservat-ioner. Ann Kristin Larsen (2009) menar att observera eleverna genom fältob-servationer som jag då valt att göra ute på skolgården kan bidra till att det blir klarare att tolka svaren (ibid. s.27). Här nedan ska jag förklara närmare på var-för jag valt att göra intervjuer och inte enkätundersökningar.
16
Larsen (2009) hävdar att en kvalitativ intervju kan vara mer eller mindre struk-turerad och hon rekommenderar en viss del av struktur, där för har jag har valt att göra det strukturerad där jag har gjort en lista med färdiga frågor att ställa, i en fast ordningsföljd såsom i kvantitativa intervjuer. Det gör det också lättare för mig att jämföra svaren sen (ibid. s. 83-84). När det gäller enkäter skriver hon att fördelen med det kan vara att man kan begränsa mängden information till det som man är intresserad av. Det blir en begriplig avgränsning med hjälp av ett frågeformulär med fasta svarsalternativ. Men nackdelen är att man inte får in all den information som man behöver för att få en bättre förståelse på sin undersökning (ibid. s. 25-26). Så därför har jag valt att inte använda mig utav enkäter.
17
3.1 Urval
Jag har valt en skola som ligger i förort till ett ganska vanligt medel stor stad i Mellansverige. Det är inte ett problem område, inga konstigheter, har inte ex-tremt många invandrare, det har både medelklass och det finns både villor och hyreslägenheter vid området kring skolan och även bostadsrätter inom upptag-ningsområde. Det är en medelskola, det är inget överklassområde. Eleverna som går på den här skolan kommer dels ifrån villa området, sen kommer de också ifrån ett område som är ett miljonprogram område. De här individerna som kommer från dessa ställen blandas på den här skolan. Varför har jag valt den här skolan? Jag har gjort det här valet på den där skolan för att jag tänker mig att den här skolan ändå skulle kunna spegla en del ut av Sverige.
Jag valde att intervjua elever från årskurs 5. Varför valde jag årskurs 5? Många lärare brukar se årskurs 5 som en brytningstid, där flickor är på väg in på pu-berteten och pojkarna är kvar i pupu-berteten. Det är också en tid då när skrift-språket börjar, man är på väg in i en skriftspråklig värld. Man går mer och mer över till skriftliga uppgifter och man läser, tar reda på saker i böcker osv på ett helt annat sätt än tidigare. Det är inga självklarheter men några saker som gjort att varför jag valt denna årskursgrupp. Det är också sista året man går på fritids, det kan också vara en viktig sak i det här sammanhanget. Jag väljer den här gruppen för att jag räknar med att de kan beskriva sina tankar, de har mera utvecklat språk, de kan beskriva saker, därför kan det vara svårare att intervjua mindre barn. Mindre barn har kanske svårt att sätta sig in i mobbning, de kanske inte kan förklara vad mobbning är, de kanske inte kan sätta ord på det de vill säga eller förstå vad mobbning innebär för dem. Äldre barn som har kommit in på skolåldern borde ha mer kunskap om mobbning anser jag.
3.2 Avgränsningar
18
anonymitetskraven men jag valde att nämna intervjupersonerna som bokstäver istället bara för att göra det annorlunda. Jag valde just 4 flickor och 4 pojkar för att få en så bred uppfattning så möjligt till min undersökning och så att fördelningen blev jämn mellan könen. Avsikten med det var också att se om svaren skiljer sig mellan könen samt om flickor och pojkar uppfattar mobbning på olika sätt. Jag gjorde undersökningen på en skola men om jag hade gjort undersökningen på en annan skola så hade kanske resultatet blivit annorlunda.
3.3 Genomförande
Frågorna jag ställde till barnen hade jag och min handledare utarbetat innan, frågorna var formulerade enkla så att eleverna skulle förstå dem. Läraren valde åt mig ett litet grupprum som jag kunde använda mig av. Det lilla rum-met låg intill klassrumrum-met som barnen brukar använda dagligen. Jag valde att intervjua eleverna en och en så de inte skulle kunna påverka varandra. Istället för att skriva ner allt så valde jag att spela in intervjuerna på mobilen. Efter intervjuerna transkriberade jag intervjuerna på datorn för att använda som un-derlag då jag ska analysera materialet. Efter intervjuerna samtalade jag med läraren igen och frågade henne om jag kunde få observera eleverna på skol-gården under tre raster. Under observationerna antecknade jag ner vad som försiggick på skolgården. Jag fick ut mycket från både intervjuerna och skol-gårdsobservationerna men självklart så gav intervjuerna mer än observation-erna.
3.4 Etiska aspekter
19
garanterades. Det var ganska många elever som kunde medverka vid inter-vjun. Så jag plockade ut slumpvis 8 stycken brev ur pappershögen samtidigt som jag var medveten om att det skulle vara 4 flickor och 4 pojkar.
Johansson och Svedner (2010) skriver att det finns etiska krav som man bör följa när man skriver ett examensarbete. Att man visar respekt och hänsyn. Det gör man genom att deltagarna får en beskrivning av undersökningsme-toderna och vad undersökningens syfte handlar om. Deltagarna får informat-ion om att deras anonymitet skyddas. När undersökningen är klar så skall det inte vara möjligt att identifiera vare sig skola, lärare eller elever. Sen ska man ta hänsyn till att om personerna som deltar i intervjun inte är myndiga så skall målsman informeras och tillfrågas om barnen får medverka. Genom att följa dessa forskningsetiska rekommendationer noga så har jag visat respekt för de personer som deltog i undersökningen (ibid. s. 22-23).
3.5 Validitet och reliabilitet
20
Att dela ut enkäter ser jag som en nackdel på grund av att när man använder fasta frågeformulär får man kanske inte in all den information som man behö-ver. Larsen (2009) poängterar att man kanske borde ha frågat om fler saker för att få en bättre förståelse. Det kan alltså vara svårt att uppnå god validitet ge-nom sådana undersökningar. Validitet betyder i detta sammanhang att insam-lade data är relevanta för frågeställningen. Man måste ställa de rätta frågorna med hänsyn till frågeställningen. Hög validitet är också beroende av hur väl förberedd undersökningen är (ibid. s.26).
21
4
RESULTATREDOVISNING OCH ANALYS
I det här kapitlet kommer jag redovisa och diskutera resultatet för att ge när-mare svar på min forskningsfråga. Det har faktiskt forskats om det här men jag vill ändå närma mig skolans miljö och därför har jag valt intervju och obser-vation. Genom observationer ville jag närma mig barnens värld och tolka in-tervju svaren bättre.
Jag har inte haft möjlighet att ge en fullständig bild av mitt syfte men jag kom-mer ändå hoppas att med hjälp av den forskningsfråga som jag valt ändå kan skapa viss klarhet i eller med hjälp av forskningsfrågan kan utveckla något som kan vara till nytta för ökad förståelse.
4.1 Observationerna
Jag har observerat tre raster på samma dag och ser att det är skillnader på pojkar och flickor. När jag observerade raster så tittade jag på vilka som lekte med vilka, skedde det grupperingar, lekte flickor bara med varandra, var lekte poj-karna. Jag tittade inte på om det skedde mobbning eller konflikter utan jag tittade på om pojkar och flickor lekte för sig själva eller om det var blandat. Tänker pojkar och flickor olika när det gäller mobbning? Skiljer det sig, är det på grund av att det inte är blandat mellan könen ute på rasterna. Jag kan kon-statera att jag har plockat bort de som inte är med i den här åldersgruppen ef-tersom jag ska koppla årskurs 5 till intervjuerna. Men det händer att jag ändå nämner upp vissa av de yngre eleverna i observationstillfällena då och då.
I det första observationstillfället på morgonen så springer pojkarna ut först.
De flesta av flickorna är kvar i korridoren, de tar på sig ytterkläderna och småpratar, nästan allihop pratar. Ute på skolgården så sätter pojkarna i gång med en lek som heter Kingout.1 De flesta av flickorna kommer till pojkarna
och de leker tillsammans. Det kommer 1-3 flickor till och frågar pojkarna om
22
de får vara med i leken och det är ungefär 7 pojkar och 7 flickor som leker den leken tillsammans. Ibland kan man se flickor som är ensamma på skolgården, fast det brukar vanligtvis vara de yngre barnen som går i årskurs 3. Det är 3 pojkar som står på bänkar och tittar ut på skolgården. 4 yngre flickor leker tillsammans mitt på skolgården. En yngre grupp pojkar spelar match vid den ena målet på fotbollsplanen. Och vid det andra målet är det 4 äldre pojkar som turas om att skjuta bollen i mål. Just där så är det en pojke som ropar och skriker till en annan elev lite längre bort från fotbollsplanen att det är deras boll han leker med. Den eleven leker ensam med en boll som han skjuter på skolans vägg. Han säger emot bestämd nej och fortsätter sparka bollen mot skolans vägg. Det är två lärare där men de gör ingenting utan tittar bara på.
I det andra observationstillfället sker det samma sak att pojkarna håller ihop
och går ut tillsammans. Flickorna kommer ut två och två. Ute på fotbollsplanen så är det bara pojkar. Det är 2 olika grupper av pojkar som spelar vid separata mål. Ingen befinner sig i mitten av planen. Sen kan man se några flickor på skolgården som går i par. Man kan se 1-3 flickor som bara går för sig själva ensamma. 3 yngre flickor leker med en pojke, de verkar gå i årskurs 3, flick-orna drar i pojkens kläder och för honom bort någonstans, han verkar inte vilja följa med men han gillar leken ändå på något sätt. 2 pojkar kastar baseboll till varandra och de har baseboll handskar på sig också. Eleverna som lekte Kingout förut fortsätter med det leken nu också, 2 flickor säger emot en pojke i Kingout leken att det är någonting som inte stämmer. Först så säger pojken också emot men sen så lyssnar han och går ut ur leken och fortsätter att följa reglerna i leken. Sen säger pojken att tjejerna blir sura och går, men en av tje-jerna säger nej det gör vi inte, men leken fortsätter ändå och det verkar inte finnas några problem sen.
I det tredje observationstillfället efter maten kommer eleverna ut lite
23
om de inte leker tillsammans. Det är bara pojkar på fotbollsplanen som vanligt. Det är två Kingout lekar som pågår på skolgården hela tiden och i båda lekarna är det blandat mellan könen som vanligt.
4.2 Sammanfattning av observationer
Sammanfattningsvis så ser man att t.ex. vid första observationstillfället så springer nästan alla pojkarna ut först, tjejerna är kvar efter, bara det är marke-ring på att de är annorlunda, båda pojkarna och flickorna markerar på att de inte är lika när de beter sig på det här sättet, det är inte så att flickorna har sämre med muskler, att de inte orkar springa utan man markerar att man är annorlunda igenom det och det är väldigt mycket grupp det här, det här är väldigt mycket att man agerar i grupp. Det är bara pojkarna som spelar fotboll, vad betyder det här? Är det för att man inte orkar med tjejerna, vill pojkarna vara för sig själva? Så även om flickorna sen går två och två eller fyra och fyra ute på skolgården och kanske gör och leker tillsammans med en pojke som ibland får vara med så är det ändå en slags markering. Varför är den där pojken med de tre flick-orna, som blir dragen till skogen, beror det på att han inte får vara med fot-bollslaget, är han dålig på att sparka fotboll så att man vill inte ha med honom eller beror det på någonting annat, jag vet inte? Det här kan jag inte spekulera så mycket över, den här illustrationen är tydligt att det är skillnad på pojkar och flickor. Mycket utav det jag har observerat så ser jag kanske inte skillnad i mellan pojkar och flickor i t.ex. Kingout leken leker de tillsammans, men på andra ställen så ser jag det, t.ex. på fotbollsplanen är det bara pojkar som spar-kar fotboll.
24
gå ihop med i samma klass eller från en annan klass i samma årskurs, alltså finns det sådana mönster.
4.3 Sammanställning av intervjuerna
Här nedan presenteras sammanställning av hur elever uppfattar mobbning. Det är sammanställning från intervjuerna. Jag har utgått från intervjufrågorna och därmed vill jag visa ett mönster på hur eleverna i årskurs 5 definierar mobb-ning. Sammanfattningarna i texten åtföljs med några av elevernas citat för att ytterligare tydliggöra elevernas medvetenhet kring mobbning och göra det in-tressant för läsaren. Jag försöker även tydliggöra om pojkar och flickor defini-erar mobbning på olika sätt. Jag har tematiserad med underrubriker utifrån mina frågor.
4.3.1 Mobbning är en kränkande handling
Jag började intervjun med att fråga vad mobbning är för någonting? Alla av eleverna uttryckte sig att mobbning var en negativ handling som kunde pågå under en längre period. Då kunde det handla om att någon blev illa behandlad, slagen, ignorerad, utskrattat och sparkad. En pojke berättade att det fanns vis-kande mobbning och högljudd mobbning. Med det visvis-kande så menar pojken tyst mobbning, alltså utfrysning. Eleverna uppfattar mobbning både i form av fysisk mobbning och i form av utfrysning, alltså indirekt mobbning. Elevernas uppfattning av mobbning stämmer väl överens med flera av författarnas defi-nition av mobbning. (Se exempelvis s.4) i uppsatsen Olweus (1992) beskriver mobbning som en negativ handling mot någon som sker under en viss tid upp-repande gånger och det kan ske både fysisk eller psykisk genom utfrysning, alltså indirekt mobbning (ibid. s.4). Eftersom flera av författarna hänvisar till Olweus (1992) definition av mobbning så har jag bara tagit hans beskrivning hit som ett exempel.
Vidare analys utav svaren så ser jag att flera av barnen använder ordet krän-kande.
25
- Folk som blir utsatt för kränkningar. Det kan vara liksom att de stänger ut en eller att de bara, det kan vara när de slår en också, eller så kan det vara när de inte låter en vara med.
Pojke a svarar:
- När man slår någon, sparkar, och kränkande handlingar mot någon, och som håller på väldigt länge.
4.3.2 Mobbning beror på avundsjuka
26
Där så tycker 13 åriga elever också att orsakerna beror på dåliga hemförhål-landen, att mobbare är otrygga och saknar kärlek, känner sig osäkra och av-undsjuka. En av pojkarna berättar att det är mest de äldre och större som mob-bar. Olweus (1992) ansåg också att yngre elever ofta mobbades av äldre elever. Flicka a svarar:
- Den som mobbar kanske är avundsjuk på den. Det kanske inte är någonting på den som blir mobbad. Det beror mest på den som mobbar, har dåligt hemma.
Flicka c svarar:
- Alltså det är ju den som mobbar, den kanske är avundsjuk och då på ens kläder eller någonting liknande och då känner den sig att den vill liksom mobba fast den kan vara så att han/hon har det jobbigt hemma och känner sig osäker.
Pojke c svara:
- Det kan vara så att mobbaren inte har det så bra hemma o så blir den avundsjuk på någon och tror att andra ska bli populära.
Pojke d svarar:
- Man blir mobbad för att man är speciellt eller att andra är avundsjuk på en. Den som mobbar tänker och är rädd att den andra ska bli populär och vill inte det. Mobbaren är rädd att han/hon själv inte ska bli lika populär så därför försöker mobbaren trycka ner den andra lägre. Mob-baren vill hindra att andra blir populära så därför trycker han ner någon för att själv bli populär
4.3.3 Mobbning sker oftast i skolan
hem-27
vägen till och från skolan. Eleverna såg skolan som stora faktorn på där mobb-ning sker. En flicka ansåg att det kunde förekomma mobbmobb-ning under idrotten också, t.ex. i omklädningsrummet. Det här stämmer väl överens med Olweus (1999) forskning där han beskriver att mobbning sker både i skolan och på hemvägen och att mobbning kunde förekomma under lektion tid. Men mest i skolan än hemvägen (ibid. s.14). En flicka påstod att det också skedde genom nätet. En av pojkarna berättade att när det gällde ignorering och utfrysning så kunde det ske i skolan men däremot när det gällde slag eller liknande så som fysiskmobbning så kunde det ske innan skolan och efter skolan.
Pojke a svarar:
- Man kan bli mobbad på hemvägen och hemma också och inte bara i skolan.
Pojke b svarar:
- Det kan vara nästan överallt, efter skolan, men det mesta är i skolan, när man ska gå till lunch eller andra aktiviteter som raster och sådant.
4.3.4 Det märks tydligt
När jag ställde frågan om man kunde upptäcka mobbning, om det syntes när någon mobbades eller om någon blev mobbad? Så tyckte alla av flickorna li-kadant, att man kunde märka när någon blev mobbad och då menade de att man kunde se det på någon när hon/han var ledsen under en lång period och inte mådde så bra men pojkarna däremot svarade att man bara kunde upptäcka mobbning när det skedde fysisk t.ex. genom slag och sparkar och att det var svårt att märka det genom verbalt. Här ser jag en klar skillnad mellan flickor och pojkar, att de definierar på olika sätt på om det syns när någon blir mobbad. Beror det här på mönstret i att man mobbas på olika sätt eller beror det på att pojkar och flickor lever separata liv.
Flicka a svarar:
28 Flicka b svarar:
- Man kan se det på en när någon är lite ledsen hela dagen. Pojke b svarar:
- Om man står på avstånd så ser man, på fotbollsplan, på klätterställ-ningen, uppe i skogen, när man är i skogen så kan man se det, också kan man höra.
Pojke d svarar:
- När det är slagsmål så syns det väl men om man gör det liksom att man ignorerar någon så syns det inte lika väl och snabbt så därför ska de som blir mobbade försöka säga till en vuxen så att de vuxna kan ta tag i det. Så man ser inte mobbning så snabbt när det är utfrysning.
Det syns tydligt i intervju svaren att pojkarna ser mobbning när det är fy-sisk, i intervju svaren framgår det klart att pojkar och flickor kan upptäcka mobbning på olika sätt, det kan man se genom på det sättet de uttrycker sig på. Pojkarna beskriver mobbning fysisk och för flickorna handlar det mer om verbal mobbning och utfrysning. Det här stämmer väl överens med Olweus (1992) forskning där han beskriver att pojkar vanligen använder våld alltså direkt mobbning, medan flickor tillämpar utfrysning och social isolering. (Se exempelvis s.11) forskningsartikel av Brian et al. (2011). I studien har man undersökt könsskillnader när det gällde mobbning. I stu-dien så har man kommit fram till att det tillkommer mer fysisk aggression bland pojkar men när det gällde indirekt mobbning, t.ex. där det tillkom beteenden som förolämpningar, sociala utfrysningar och spridning av falska rykte så visade det sig att det var mer karakteristisk för flickor.
4.3.5 Hur det känns
29
så som t.ex. ”ont i magen” och en annan elev ”oro i magen.” Eleverna hade bra uppfattning om hur det kändes att vara mobbad, det som Maltèn (1998) beskri-ver om vad som kännetecknar ett offer är ju att offret är känslig, tystlåten, ned-värderar sig själv och upplever sig som misslyckad, har ju koppling med det eleverna säger på intervjun. Elevernas uttryck om hur det känns att vara mob-bad visar på att eleverna på den skolan kan leva sig in i andras känslor och de förstår sig bra på hur det kan kännas att bli mobbad.
Flicka c svarar:
- Det känns verkligen inte bra tror jag, man känner sig så ledsen så att man bara vill försvinna.
Flicka d svarar:
- Jag tror inte att det känns roligt eller bra för då vet man att det kommer hända flera gånger till.
Pojke b svarar:
- Det känns dåligt, man känner sig ledsen, mindre självsäker. Pojke c svarar:
- Det känns inte bra och man har alltid oro i magen när man går till sko-lan.
Pojke d svarar:
- Det måste kännas tungt, man vill inte gå till skolan och man har typ en klump i magen var enda dag. Man känner sig bara dåligt.
4.3.6 Lösa problemet genom att prata
30
om det inte hjälpte så tyckte tre elever att man kunde kontakta de vuxna, t.ex. en förälder eller en lärare. En pojke ansåg att offret skulle säga till någon även fast den kände sig osäker och att det var likadant med om man såg någon bli mobbad så tyckte eleven att man pratade med den som blev mobbad och gick tillsammans till en vuxen person för att lösa problemet. Det flesta förklarar också att man kan bilda en grupp som går emot mobbaren, för då förklarar en flicka att mobbaren till slut inte har någon kraft kvar att säga emot om man är tillräckligt många på offrets sida.
Flicka b svarar:
- Man kanske först ska prata med den som blir mobbad, sen får man säga till någon förälder även fast han/hon inte vill, kontakta de är viktigt. Sen kanske man kan göra en grupp mot mobbarna, som går emot mob-baren eller om det är flera.
Flicka d svarar:
- Man kan samla ihop och göra en grupp och säga till den som mobbar. Pojke c svarar:
- Om man själv ska tänka på vad man kan göra så ska man gå ihop med den som blir mobbad, då blir man en grupp och då blir man starkare. Pojke d svarar:
- Först ska man prata med den som blir mobbad och försöka prata med mobbarna och om inte det hjälper så pratar man med föräldrarna för att försöka få stopp på det liksom.
31
Skillnaden här är att författarna skriver att det är vuxnas ansvar att göra något men eleverna i intervjun känner att det är deras eget ansvar att hjälpa kamraten ur nöden. Olweus (1992) skriver att de vuxna pratar sällan med barnen om mobbning. Om det stämmer så kan det också vara anledningen till att eleverna i intervjun svarar på det sättet som de gör att, att man själv kontaktar föräldrar och själv hjälper offret ur problemet som hon/han hamnat i.
4.4 Sammanfattning av intervjuer
Samtliga elevernas uppfattningar om mobbning är väldigt lik med forskarnas definition av mobbning. Eleverna menade att mobbning var negativ handling mot någon som pågick under en längre period. De flesta av barnen använde begreppet kränkande i svaren vilket jag tycker är intressant. Men när det gäller att stoppa mobbningen och motverka det så skiljde det sig åt mellan författar-nas definition och eleverförfattar-nas svar. Författarna lägger mer vikt på att de vuxna ska lösa problemen i skolan. Men däremot enligt min tolkning av elevernas svar så uppfattar jag som om eleverna vill ta tag i problemet i egna händer utan vuxnas hjälp för att börja med. För dem fanns det tre alternativ för hur de skulle lösa problemet när någon blev mobbad eller kränkande behandlad. Ett alterna-tiv var att man gick fram och pratade med personerna som var inblandade i mobbningen, både med översittaren och med offret. Ett annat alternativ var att man gick ihop och bildade en grupp som sen gick emot personen eller gruppen som utförde mobbningen. Ett sista alternativ var om de tidigare alternativen inte hjälpte så kunde man kontakta föräldrarna i efterhand.
32
personerna medvetna om att mobbning skedde mest i skolan och det här stäm-mer också väl överens med Oweus (1999) forskning att fler elever mobbas i skolan än på skolvägen (ibid. s.14)
33
5
DISKUSSION
34
behöver samarbeta med föräldrar mer för att vi ska få ett samhälle med med-borgare som bryr sig om varandra. Det räcker inte bara med lärare utan föräld-rar måste också engagera sig i värdegrundsarbetet i skolan. Om man inte skulle lära eleverna om värdegrund då skulle skolans syfte att forma morgondagens demokratiska medborgare misslyckas. Vilket också medför frågan, vad är det för syfte att ha lärare med pedagogisk utbildning om vi inte kan leda eleverna eller uppfostra eleverna till förförståelse och respekt för den enskilda indivi-den. Då skulle vi inte behöva ha pedagoger och bara ha ämnes lärare.
De flesta av eleverna från intervjuerna hade goda kunskaper om mobbning, vad kan det bero på? Är det från hemmet, skolan eller samhället? Det kan vara så att de kan ha haft mycket undervisning om det här innan, därför är de så duktiga på det här anser jag. Är det så att eleverna har mer kunskap om mobb-ning nu för att det är så aktuellt. Är det bara på den här skolan eller är det på andra skolor också. Jag kan inte svara på det. Jag tror att det är bättre idag än för 10-15 år sedan och det är nog tack vare skolan. Är mobbningen idag an-norlunda jämfört med tidigare: nätmobbningen har tillkommit, men det pro-blematiska området har jag inte tagit upp i min uppsats eftersom det är ett ganska nytt fenomen och att det inte finns så mycket forskning om det.
35
orsak är hemsituationen. När det gäller hemförhållanden så har det med fostran och trygghet att göra. Tillexempel Björk (1995) tar upp om att upp-komsten av mobbning har koppling med hemförhållanden att göra. Även Thors (2007) tar upp om att mobbaren har brister i uppfostran och att det kan vara orsaken till varför elever blir otrevliga och aggressiva i skolan. Till och med eleverna i intervjuerna betonar mobbarens svåra hemförhållanden som en tänk-bar orsak.
Resultatet visar att hemförhållandena spelar en stor roll när det gäller om man blir mobbare eller inte. Hur skapar vi ett samhälle där barnen växer upp i trygga hemförhållanden? Är det möjligt att skapa trygga uppväxtmiljöer för alla barn? Egentligen vill man ha den bilden att alla barn ska ha trygga hemförhållanden och frid hemma, vi är inte mer än människor och vi alla har våra brister och hos vissa syns det tydligare och för mig känns det en omöjlighet att anta att alla barn kommer från trygga hemförhållanden. Det är snarare en önskedröm utav föreställningar om det perfekta samhället, vilket i sig ger en fin bild över hur vi vill att hemförhållanden ska se ut för våra barn. Men det finns familjer där det finns tragedier, eller tillexempel att mamman kanske missbrukar eller att ett barn inte får tillräckligt mycket kärlek hemma.
36
tryggt överhuvudtaget. Sen är det bra att skolan samarbetar med och bjuder in polisen så att de kommer och föreläser om lagar, om vad som är rätt och fel och vad följderna kan bli om man inte beter sig rätt. På så sätt bli eleverna avskräckta av att bete sig respektlösa mot varandra. Kurator och skolsköterska kan också komma och informera barnen om det ena och andra. Det finns kanske många fler organisationer utanför skolan som igenom med ett samar-bete med skolan kan gynna värdegrundsarsamar-betet samt ett positiv elevhälsa. Ett gott klimat mellan rektor och lärare kan främja arbetet med att förebygga mobbning. Har rektor och lärare ett bra samarbete där det finns en tydlig ar-betsplan och åtgärdsprogram så kan det hjälpa i arbetet med att förebygga och motverka mobbning. Det är mycket enklare att jobba mot mobbning om alla är överens om hur det ska vara i skolan.
Andra elever ger förklaringar i annat än bara mobbarens hemförhållanden ge-nom att lyfta fram mobbarens behov att verka tuff och vilja att bli populär eller för han eller hon är avundsjuk på offret. Däremot en elev från intervjun menar att mobboffret själv kan bidra till problematiken genom sitt provocerande be-teende. Det framgår också i teoridelen där några av författarna lägger tyngd på att det kan vara offret som är skyldig till att hon eller han mobbas. Olsson (1998) tycker att det är offret själv som är skyldig till mobbningen genom sitt uppträdande. Men däremot Thors (2007) hävdar att offret provocerar andra elever genom sitt genetiska drag.Här håller jag inte med författarna, jag anser inte man kan frånta skulden ifrån mobbaren på grund av hur offrets genetiska drag eller uppträdande är. Alla har rätt att vara olika och alla är olika, det ger ingen annan någon rätt att trycka ner någon person på grund av utseende, kön, bakgrund eller beteende. Jag anser att den som utför mobbning är den skyldige och offret är den utsatte.
37
38
som uppfattas av lärare är mobbningen som sker bland pojkar som är fysisk och den verbala som inte är lika synlig hos flickor kan hamna i skymundan. Utifrån som blivande lärare så anser jag att det är lättare för mig på något sätt att upptäcka den synligare mobbningen än den osynligare. Den som är osynliga mobbningen tar längre tid för mig att upptäcka eftersom det sker verbalt och att det oftast händer i skolan när barnen träffas. Det handlar om det tidsmässiga perspektivet, den osynliga mobbningen kan också ske via nätet. Sen finns det vissa lärare som har goda relationer med sina elever som håller koll på sina elevers hälsa. Om man skapar goda relationer med elever och lär känna de bättre så kan man upptäcka om någonting inte stämmer t.ex. när någon är led-sen och inte mår bra. Man förstår sig bättre på elevernas personligheter och hälsa om man har goda relationer med dem. Men det kanske inte räcker med bara goda relationer för vi borde skapa en gemenskap i klassen också, barnen ska känna att de har en jätte fin gemenskap i klassen.
39
poängterar hur viktigt det är med tillit. Hon menar att tillit är grunden i kom-munikationen mellan elever och vuxna. Om inte eleverna har tillit på de vuxna, då brister det i kommunikationen mellan vuxna och elever. Det kan vara an-ledningen till att eleverna först försöker lösa problemet sinsemellan. Det som är konsekvenserna av att eleverna inte kontaktar vuxna kan göra att situationen blir värre eller aldrig blir riktigt löst. Eleverna har inte samma kunskap och erfarenheter av att hantera en konfliktsituation som en lärare. Min uppfattning är att det är bra att eleverna försöker lösa konflikten men för att lösa situationen på sikt anser jag att en lärare behöver hantera situationen. En anledning till varför eleverna inte kontaktar en lärare i en mobbning situation kan vara att de inte känner tillit till läraren. Om eleverna inte känner tillit till dig så låser de ut dig som lärare. Redan från början är det viktigt för lärare att hon/han bygger upp och formar klassen och skapa ett delvis bra klimat i klassen och bra klimat mellan varandra alltså att läraren utvecklar en gemenskap tillsammans med klassen. Eleverna behöver lita på läraren och tillsammans föra en öppen dialog. När eleverna känner tillit till läraren är det enklare för läraren att lära känna eleverna, hur de mår t.ex. När läraren då märker att någonting inte står rätt till kan de i tidigt stadie ta reda på problemet och tillsammans med eleverna jobba för att förebygga eller motverka problemet. På så sätt kan jag ha en översikt över elevernas hälsa vilket också kan medföra att för mig upptäcka när den osynlige mobbningen sker.
40
om ordet kränkande behandling inte talades förut bland unga elever eftersom det är ett akademiskt ord. Jag tror att det kanske började dyka upp vid början av 2000-talet. Det var ett akademiskt ord och idag så använder elever det ordet på mellanstadiet. Det här tyder på att det förekommer en diskussion tillsam-mans med mobbning som också fört in ett nytt språk i det här. Är det möjligt att det är lärare som har fört in den här typen av diskussion, ord bruket av kränkande behandling, det är knepigt ord så att säga, mobbning i sig är krän-kande, handlingen är kränkrän-kande, du har ful ansikte är kränkande att säga till någon, men det kan vara att retas också. Ordet kränkande behandling, det är allt ifrån det lilla till faktiskt någonting som man kan hålla på med i år det som faktiskt brukar kallas mobbning. Så flera gånger om att man retas konsekvent om någonting det blir till slut mobbning. Båda sakerna är kränkande, det är komplicerat. När man använder ordet kränkande behandling så lånar man ett ord från vuxen världen. Som kanske inte är genomdiskuterat, det är kanske någonting som elever inte förstår sig på.
5.1 Svagheter i mitt arbete
Jag kan peka på att det finns svagheter i min undersökning. När jag gjorde transkriptionerna och gjorde analys så upptäckte jag saker som jag kom inte riktigt var klar över. Här skulle det behövas flera undersökningar som på djupet går in i och tittar på hur barn förstår hur de här konflikterna uppstår. Annan svaghet skulle vara att jag inte hade tillräckligt med följdfrågor under intervju-tillfällena. Hade det varit fler följdfrågor kanske hade det frågetecknen som uppstod vid transkriberingen kunnat besvaras.
5.2 Vidare forskning
REFERENSER
Barnombudsmannen (1997). Blunda inte för mobbningen: BO:s rapport och förslag mot mobbning. Stockholm: Barnombudsmannen.
Björk, G. (1995). Mobbning: ett spel om makt: fyra fallstudier av mobbning i skolmiljö. Göteborg: Institutionen för socialt arbete.
Debatt (7 juli 2010). Tänk längre än till ditt eget barn. Kristianstadsbladet. Hämtad från http://www.kristianstadsbladet.se/
Ehsan Fadakar (8 oktober 2013). Mobbad – en granskning av mobbningen i den svenska skolan. Aftonbladet. Hämtad från http://www.aftonbla-det.se/
Friends (2013). Friendsrapporten 2013. Hämtad från http://www.fri-ends.se/om-mobbning/statistik-om-mobbning
Gendron. B. P, Williams. K. R & Guerra. N. G (2011). An Analysis of Bullying Among Students within Schools: Estimating the Effects of Individual Normative Beliefs, Self-Esteem, and School Climate, Journal of School Violence, 10:2, 150-164. OI:10.1080/15388220.2010.539166
Hughes. P. P, Middleton. K. M & Marshall. D. D (2009). Students' Perceptions of Bullying in Oklahoma Public Schools, Journal of School Violence, 8:3, 216-232. DOI: 10.1080/15388220902910656
Jacobson. G, Riesch. S. K, Temkin. B. M, Kedrowski. K. M and Kluba. N (2010). Students Feeling Unsafe in School: Fifth Graders' Experiences, The Journal of School Nursing 2011 27: 149 originally published online 18 October 2010. DOI: 10.1177/1059840510386612
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov. (2010) Examensarbetet i lärarutbild-ningen. Uppsala: Kunskapsföretaget AB.
Larsen, Ann K. (2009). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering: en introduktion.
Lund: Studentlitteratur.
Olweus, D. (1999). Mobbning bland barn och ungdomar. Stockholm: Rädda barnen.
Olsson, C. (1998). Mobbning och våld i verkligheten. Partille: Warne.
Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju- från vetenskap till fältstudier. Malmö: Liber AB.
Sharp, S & Smith, P (1996). Strategier mot mobbning: en praktisk handbok för lärare. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur AB, Lund.
Thors, C. (2007). Utstött: en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
TT (2013). Skolupploppet i Göteborg 2012. Dagens Nyheter. Hämtad från http://www.dn.se/
Skolverket (2011). Läroplan för Grundskolan, Förskoleklassen och Fritids-hemmet, Lgr11. Stockholm: Skolverket.
BILAGOR
Intervju frågor till eleverna:
Vad är mobbning för någonting, vad tänker du på? Varför uppstår mobbning, vad beror det på? Var brukar mobbning ske någonstans?
Hur kan man upptäcka mobbning, syns det när någon mobbas eller om någon blir mobbad?
Hur tror du att det känns att bli mobbad av någon/några?
