FG1299 Självständigt arbete, grundnivå inom lärarprogram
(musik som ämne 2), 15 hp
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
2021
Institutionen för musik, pedagogik och samhälle (MPS)
Plankning och transkribering
Influenser för solospel på trumset
Rasmus Tholin
Sammanfattning
Att härma och hitta inspiration från förebilder har varit vardaglig praxis under jazzhistorien. Genom att appropriera (Säljö, 2014), lägger individer beslag på andra individers kunskap och omvandla det till egen kunskap. Senare i externaliseringen (Bruner, 2002) synliggörs
kunskapen i handling. I denna studie har metoderna plankning och transkribering undersökts som verktyg för att utveckla eget solospel på trumspel. Genom att följa den egna
läroprocessen undersöktes också hur man pedagogiskt kan använda plankning och transkribering som metod för att bidra till konstnärlig utveckling. Den musikgenre som behandlas i studien är jazz, där trumslagaren Max Roach solospel använts genom valda exempel. I resultatet presenteras en jämförelse av två egna trumsolon där ett spelades in i början och ett i slutet av studien. Läroprocessen i övningsrummet och under
instrumentallektioner har dokumenteras med hjälp av loggbok. Resultatet visar att en del fraser har härmats exakt och en del har härmats rytmiskt men med en egen konstnärlig prägel. Vid en egen konstnärlig prägel av en exakt rytm har en antydan till ett mer självständigt solospel påträffats och plankning och transkribering har visat sig fungera som metod för att utveckla solospel, men metoden är tidskrävande.
Innehållsförteckning
1. Inledning och bakgrund ...1
1.1.Bakgrund ...2
1.1.1. Improvisation på trumset ...2
1.1.2. Mimesis, externalisering och mästarlära ...3
1.1.3. Plankning och transkribering ...4
1.1.4. Max Roach ...6
1.2.Syfte ...7
2. Metod ...7
2.1.1. Plankning och transkribering ...7
2.1.2. Introspektion och loggbok ...7
2.2.Genomförande ...8
2.2.1. Urval av låtar ...9
2.2.2. Urval av kompgrupp ...10
2.2.3. Plankning och transkribering av Max Roach ...10
2.2.4. Övning och loggbok ...12
2.3.Jämförelse ...13
3. Resultat ...13
3.1.Sammanfattning av loggbok ...13
3.2.Skillnader i solo 1 och solo 2 ...14
3.3.Influenser från Max Roach i solo 2 ...16
3.3.1. Sammanfattning av solon ...17
3.4.Sammanfattning av resultat ...18
4. Diskussion ...18
4.1.Pedagogiskt ...18
4.3.Metod ...20
Referenser ...22
Bilaga 1 – Sandu ...25
Bilaga 2 – Off My Back Jack ...26
Bilaga 3 – Solo 1 ...27
1. Inledning och bakgrund
Det här arbetet har inspirerats av diskussioner och samtal på platser där jag träffat människor som brinner för musik. Diskussionerna och samtalen har handlat om improvisation och musikaliskt uttryck. Jag har diskuterat med lärare, musiker, studiekamrater både på
gymnasiet, folkhögskola och högskola. Jag har spelat trummor sen jag började fjärdeklass och har haft turen att ha många inspirerande lärare. Många har nämnt plankning och
transkribering som metod för att lära sig frasera, improvisera och få ett jazzigt sound. I denna studie vill jag testa plankning och transkribering som metod för att utveckla mitt eget solospel på trummor. Jag kommer göra det utifrån en framstående pionjär i jazzhistorien, trumslagaren Max Roach.
I gymnasiet läste jag kursen musikimprovisation och vi fick aldrig spela på våra egna instrument eller spela tillsammans. Många av lektionerna gick ut på att göra bakgrunder i
Garageband och sedan fick en studiekamrat spela ett solo på piano över bakgrunden.
Skolverket (2011) anger följande gällande det centrala innehållet för kursen musikimprovisation:
• Spel, alternativt sång, i gehörsbaserad musik.
• Musikaliska stilar och musikaliska strukturer, melodiska, harmoniska och rytmiska element. Musikteoretiska begrepp till grund för improvisation.
• Fria improvisationer, musikalisk lek och spontanitet. Experimenterande med musikaliskt material.
• Byggstenar för improvisation, till exempel modus, skalor och musikaliska former. • Interaktion, samspel och kommunikation med medmusiker
Det centrala innehållet är vad undervisningen ska behandla då kursen ska ge eleverna
genomfördes i kursen saknade jag dessa kriterier för det egna instrumentet. Därför kommer denna studie utgå från det egna instrumentet då mina tidigare lärare har nämnt att man kan utveckla fraser och improvisation med plankning och transkribering som metod. Oavsett resultatet i denna undersökning är förhoppningen att det leder till insikter om plankning och transkribering som kan vara användbara i undervisning i trumspel och ensemblespel.
1.1. Bakgrund
Det här kapitlet innehåller en genomgång av improvisation på trumset, begreppen mimesis, externalisering, mästarlära, plankning, transkribering samt en presentation av trumslagaren Max Roach.
1.1.1. Improvisation på trumset
Det egna skapandet är en del av vår existens enligt Nachmanovitch (2010). Han ser
improvisation som något vi alla använder i vardagen till exempel inom språk, författarskap, musik, vardagliga situationer som matlagning och konversationer. I det här arbetet hamnar improvisation inom kontexten musik och improvisation på trumset. Larsson (2019) behandlar improvisation i grundskolans musikundervisning och anser att det är viktigt att beskriva vad improvisation är för något, hur och varför vi lär oss improvisation samt diskutera innebörden av begreppet.
Detta arbete behandlar trumsolon. En av de första inspelningarna av trumsetet som soloinstrument inom jazzgenren är från 1923, med Paul Specht ́s band The Georgians. På låten Land of the Cotton blues kan den som lyssnar höra 21-åriga Chauncey Morehouse spela ett solo på en virvel med vispar , solot är totalt 32 takter långt och Chauncey spelar 9 takter 1 helt själv utan ackompanjemang (Ball, 2018).
Under jazz-historien finns flera olika sätt att spela på ett trumset. Musikgenren som behandlas i min egen undersökning är jazz, närmare bestämt bebop. Trumspelet ändrades i och med bebopens inträde under 1940-talet. Från att vara ett ackompanjerande instrument under swingepoken fick trummorna en friare roll. Trumspelet blev mer polyrytmiskt, alltså att trumslagare spelade flera olika rytmer samtidigt på de olika trummorna (Williams, 1959).
Vispar är ett redskap gjort av små metallstrån som trumslagare använder på virveltrumma 1
Miriam (2020) beskriver olika tekniker för melodispel på trumset. Trumslagare kan spela en melodi, men det låter annorlunda på grund av att det inte låter som toner från ett annat melodiinstrument då klangen och tonhöjden på en trumma kan låta väldigt matt till skillnad från ett piano som har en definierad klang och tonhöjd. Att trycka ner fingret eller armbågen på pukor och virvel är en teknik. Ju mer tyngd man lägger på trumman desto högre ton blir det. Eller så kan trumslagaren ha flera pukor stämda i olika toner. I en intervju med
trumslagaren Matt Wilson berättar han att det kan vara jobbigt under en konsert att bara köra tradings som trumsolo. Wilson menar att trumslagare också behöver få tid på sig att utveckla 2 sina idéer under längre tid och bör därför även få samma tid som de andra musikerna i sina improvisationer (Brady, 2019).
Trumspel inom bebop-genren behandlas av Riley (1994). Han är själv en erfaren trumslagare och visar fundamentala jazzkomp och jazzfills. Riley ger också ett exempel på en övning som går ut på att kompa fyra takter och sen spela en fras som han har skrivit ut. Samma fras ska repeteras tills trumslagaren känner sig trygg med frasen. Detta är ett exempel på hur man kan lägga upp övning på trumset utifrån förebilder. I denna undersökning handlar det om fraser hämtade från trumslagaren Max Roach.
1.1.2. Mimesis, externalisering och mästarlära
Mimesis är ett begrepp taget från antikens Grekland och handlar om att lära sig något genom att härma någon annan. Individen iakttar sin sociala omgivning och lär sig genom att
observera och kopiera (Selander & Kress 2017). Att planka och förstå vad någon spelar är också härmning. Hur man lär sig att förstå ett jazzigt språk och improvisation kan jämföras med ett barn som lär sig prata sitt modersmål, att härma någon med mer erfarenhet (Berliner, 1994). Genom jazzhistorien har plankning utifrån gehöret varit en vanlig metod, då man härmat sina förebilder.
I Kulturens väv presenterar Bruner (2002) kunskapsutveckling ur ett kulturpsykologiskt perspektiv där begreppet externalisering beskrivs som att synliggöra kunskapen via handling. ”Externaliseringen dokumenterar våra mentala ansträngningar, skapar protokoll som finns utanför oss snarare än inuti oss som vaga minnen” (Bruner, 2002 s 41). Bruner menar också att kunskapen vi internaliserat genom externalisering blir mer öppen för reflektion då den presenteras i handling. I denna studie kan externalisering innebära att skriva ner trumsolon utifrån Max Roach i en transkribering och försöka spela det.
Tradings är ett typ av solo där flera turas om att spela, t.ex börjar en trumpet i fyra takter och 2
Kvale och Nielsen (2000) presenterar begreppet mästarlära utifrån två perspektiv:
individcentrerat och decentraliserat. Det individcentrerade handlar om samarbetet mellan mästaren och lärlingen. Mästaren visar vilken kunskap lärlingen ska inskaffa sig och lärlingen observerar och härmar. Mästaren blir som en handledare för lärlingen. I det decentraliserade perspektivet medverkar lärlingen i en praxisgemenskap. Praxisgemenskap är det yrke som lärlingen studerar till eller arbetar i. Lärlingen lär sig och utvecklas i deltagande och
iakttagelse av andra som verkar inom samma yrke. Med tiden som observant i yrket och att lärlingen medverkar och ser andra arbeta lär sig lärlingen mer och kan till slut hamna på samma nivå som de andra arbetskollegerna i gruppen (Kvale & Nielsen, 2000).
Kvale och Nielsen följer hur musikstudenter letar efter handledning både från lärare och den praxisgemenskap de ingår i. Efter utbildningen står studenten med metoder för ett
självständigt musicerande och pedagogiska metoder för att klara av sitt arbete utanför musikkonservatoriet (Kvale & Nielsen, 2000). I denna studie kan trumslagaren Max Roach sägas vara en mästare jag prövat att ta hjälp av för att utveckla mitt eget trumspel.
1.1.3. Plankning och transkribering
Lilliestam (1995) menar att med hjälp av det auditiva minnet kan en musiker lyssna på en melodi, erinra sig melodin och spela det på sitt instrument eller med sång beroende på hur bra musikerns gehör är. Att planka handlar om att använda sitt gehör för att ta ut låtar. Prim (2018) har i en studentuppsats undersökt hur trumslagare använder plankning i sin
verksamhet. Prim beskriver plankning som att en musiker lär sig en låt via gehör och minns det man ska spela utantill, ibland med hjälp av personliga noteringar för att minnas. Att transkribera betyder ”överföra (klingande musik) till notskrift, uppteckna” (Svenska
Appropriering är när en individ lägger beslag på andra individers kunskap och omvandlar det till egen kunskap, det kan ske både avsiktligt och oavsiktligt och kan vara intellektuella redskap eller att lära sig bemästra fysiska redskap (Säljö, 2014).
Transkribering som metod kan också kritiseras. Det klingande musiken blir visuell på ett notblad och olika transkriberingar från olika musiker gör att det kan se ut på olika sätt, ibland också svåra att förstå. Den noterade musiken kan också spelas utan känsla och uttryck då musiker bara spelar vad som står utskrivet utan någon som helst mening och känsla (Lilliestam, 1995).
I tidigare studentuppsatser av Leopoldson (2018), Holmlund (2019) och Johannsson (2019) har de alla tre plankat, transkriberat och analyserat solopartier som spelats av gitarrister. Leopoldson (2018) plankade och transkriberade tre gitarrister och det bidrog till nya
influenser samt visade att metoden är ett bra verktyg för att öva upp sin egen musikaliska röst. Holmlund (2019) inriktade sig på country och kom fram till att via plankning och
transkribering kan man lära sig countryns tonmaterial samt att det är väldigt likt hur en
jazzmusiker förhåller sig till improvisation. Johannsson (2019) studie visade att transkribering och plankning kan användas för att utveckla ett jazzspråk men för just gitarr behövs det kombineras med andra metoder.
Reynolds (2018) som spelar tenorsaxofon beskriver varför han plankar solon. När han
försöker spela det han hör märker han sina svagheter i sitt gehör och spel, och han försöker att först sjunga frasen innan han spelar. Reynolds hittar ständigt nya saker att utvecklas på och genom plankning och transkribering hittar han nya övningar för att fortsätta att utveckla sin improvisation.
Plankning av andra trumslagare är något som också är tradition inom jazzmusiken. Trumslagaren Keith Copleand berättar i en intervju ”It’s hard for drummers to learn from records because you can’t se what the drummer’s doing with his hands and feet, what sticks he’s using and exactly what part of the drum he’s hitting” (Keith Copeland i Berliner 1994 s. 106). Visst kan den som lyssnar höra vilken trumma trumslagaren spelar på men för att spela exakt får trumslagaren som lyssnar testa sig fram, om man vill åt det exakta ljudet på
1.1.4. Max Roach
Trumslagaren Max Roach är central i denna undersökning, då det är några av hans trumsolon som kommer att användas. Roach föddes i Brooklyn, New York 1925 och dog 2007. Han har spelat med några av jazzen stora namn, till exempel Dizzy Gillespie, Charlie Parker och Miles Davis (Keepnews, 2007). Det var under bebop-eran som Max Roach utvecklade trumspelet (Bowden, 2018). Till skillnad från den tidiga jazzmusiken blev bebopen musikercentrerad. Musiken var komplicerad att spela och nådde inte ut till den breda publiken som tidigare jazzgenrer. Det blev också den svarta befolkningens musik då de flesta vita fortfarande var kvar i swingen som sedan utvecklades till cooljazz. Några pionjärer som anses ha utvecklat bebop-musiken är till exempel Art Blakey, Miles Davis och Charles Mingus (Rasmusson, 1980). Southern (1971) nämner att Max Roach har påverkat jazz-trumslagare med sitt legato och rytmiska sound och Williams (1971) understryker att Max Roach var en stor förebild och pionjär och utvecklade spelet inom bebop-eran tack vare sitt polyrytmiska spel. Max Roach startade en kvintett med Clifford Brown 1954 som spelade gamla och nya kompositioner i en modern tappning (Adefelt & Stark 2014).
Under 60-talet blir Max Roach mer politisk när det kommer till val av musik han vill spela. I en intervju berättar Max Roach:
I will never again play anything that does not have social significance. We American jazz musicians of African descent have proved beyond all doubt that we are master musicians of our instruments. Now what we have to do is employ our skill to tell the dramatic story of our people and what we’ve been through. (Downbeat 1961, i Bowden s. 9-10 2018).
Skivan We insist!-Freedom now suit från 1960 blev stämplad som ett politiskt verk och var en tidig röst för den kommande medborgarrörelsen (Bowden, 2018). Här framförs bland annat en triptych med solistiskt trumspel tillsammans med sångerskan Abbey Lincolns
röstimprovisationer. Max Roach visade verkligen att han är en mästare på sitt instrument när han spelade in det kritikerrosade albumet Drummers Unlimited år 1966. Där spelar han vissa av låtarna helt själv på trumset. Att bara ha trummor på ett låtspår var väldigt ovanligt och han hyllades för sitt melodiska spel och visade att trumsetet kan förmedla starka känslor (Bowden, 2018). I slutet av sin karriär var ett av hans projekt att spela ett trumsolo till talet I have a
Dream av Martin Luther King (Adefelt & Stark, 2014).
1.2. Syfte
Syftet är att undersöka om och hur det egna solospelet på trumsetet kan influera och utvecklas genom plankning och transkribering av en annan trumslagares solospel.
Lärandeprocessen avgränsas till cirka en månads musicerande med målet att öka förståelsen för hur plankning och transkribering som verktyg kan påverka en konstnärlig utveckling i det egna solospelet.
Hur kan plankning och transkribering användas i trumundervisning som verktyg för konstnärligt solospel?
2. Metod
I denna studie kommer plankning och transkribering prövas som metod för lärande och utveckling. För att följa läroprocessen kommer loggbok användas vid 16 övningstillfällen under en övningsperiod på cirka en månad. Dessutom kommer jag genom jämförande analys försöka bedöma utvecklingen av mina egna trumsolon.
2.1.1. Plankning och transkribering
Som nämnts i bakgrunden har musiker inom jazztraditionen och i tidigare studentuppsatser använt sig av plankning och transkribering för att se om improvisation kan utvecklas. I det här arbetet kommer plankning och transkribering prövas som metod genom att lyssna på två trumsolon av Max Roach, planka via gehör och skriva ner en transkribering på noter. Urval av låtar och hur plankning och transkriberingsprocessen av Max Roach gick till tas upp i delen Genomförande. För att få en tydlig bild av hur mitt eget spel utvecklats används också plankning och transkribering av mina egna solon.
2.1.2. Introspektion och loggbok
I studien kommer jag reflektera över och analysera min egen utveckling. Vid själviakttagelse och inre åskådning är introspektion och självanalys relevant för studier då forskaren är undersökningsobjekt. Introspektion är den mest subjektiva av alla kvalitativa vetenskapliga metoder (Frostling-Henningsson, 2017). Introspektion har sina rötter i romantiken ”där
för att skapa mening om sin omvärld” (Frostling-Henningsson, 2017 s. 39). I introspektion brukar man skilja mellan samtida introspektion, det som sker i rådande stund och retrospektiv introspektion, det som är återblickande (Frostling-Hennigsson, 2004). Analysen av min utveckling kommer presenteras utifrån loggboksanteckningar och jämförelse av solon. I Det värderande ögat (Bjørdal 2005) finns det information om olika loggböcker som lärare och studenter kan använda sig av. I den här studien användes en strukturerad loggbok.
Loggboken kommer innehålla samma frågor efter varje övningspass men också en öppen sida för reflektera om det skulle komma upp andra aspekter. Björndal skriver också om den
metakognitiva loggboken med frågor som: ”Vad hände?”, ”Vad lärde jag mig?”, ”Hur lärde jag mig det?” (Bjørndal, 2005 s. 67). Bjørndal beskriver också en prognosloggbok. Det handlar om att skriva om vilka effekter som påverkar processen och metoden gör det möjligt att jämföra från början av loggboksskrivandet till slutet. Några frågor som kan besvaras är: ”Vad hände?”, ”Vad kan detta leda till?”, ”Varför?” (Bjørndal, 2005 s. 67). Om jag nu skulle lära mig någonting vill jag skriva hur jag bar mig åt. Nedan syns några av de frågor jag kommer använda mig av i mitt loggboksskrivande. Jag skriver också till frågan: ”Vad sker nästa gång?”. Eriksson (2011) skriver om självvärderingsdokumentation, processen kan inte bara beskrivas, det måste göras en kritisk analys av det man har antecknat.
För att undersöka min läroprocess kommer följande frågor besvaras efter övningspassen:
”Vad har jag gjort?” ”Vad kan detta leda till?” ”Har jag lärt mig något?”
”Positiva/negativa upplevelser?” ”Vad sker nästa gång?”
2.2. Genomförande
Genomförandet har dokumenterats med anteckningar i loggbok på dator och inspelning med video och ljud av mitt solo 1 och solo 2. Senare i analysen har jag läst igenom alla
1. Inspelning av mitt eget solo nr 1 med kompgrupp 2. Plankning och transkribering av Max Roach
3. Öva på Max Roach solon under 16 övningspass och föra loggbok 4. Inspelning av mitt eget solo nr 2 med kompgrupp
5. Jämförelse av mina solon
2.2.1. Urval av låtar
I denna studie gjordes två urval. Ett kring vilka solon som användes och ett kring vilka medmusikanter som ingick i kompgruppen. De trumsolon som valdes var från låtarna Sandu och Off My Back Jack.
Sandu spelades in 1955 och är med på albumet Study in Brown. Sandu är en blues som är
skriven av trumpetaren Clifford Brown och utgiven av skivbolaget EmArcy 1955 under genren bop och hardbop (Discogs, 2020). Låten framfördes av Clifford Brown, trumpet; Max Roach, trummor; Harold Land, tenorsax; Georg Morrow, bas; Richie Powell, piano. Det finns inget dokumenterat varför Clifford Brown döpte låten till Sandu, men i historieböckerna kan vi läsa om distriktet Sandu i Gambia. Sandu var en central del av slavhandeln där cirka tre miljoner slavar togs till fånga eller såldes från distriktet (Brown, 2019). Det var också en av de första låtarna som jag hörde Max Roach spela på. Sandu är en blues på tolv takter och trumsolot spelas över 24 takter med ett tempo på 135 BPM . 3
Off My Back Jack spelades in i december 1964 och gavs ut av skivbolaget Atlantic. Låten är
med på albumet The Max Roach Trio Featuring The Legendary Hassan Ibn Ali. Den är skriven av Hassan Ibn Ali och det är den enda inspelningen som Hassan medverkar på under sin karriär. Trion består av Hassan Ibn Ali; piano, Max Roach; trummor och Art Davis; bas (Ratliff, 2018). Jag valde den här låten eftersom det är tradings. Ali spelar först fyra takter och sen spelar Max Roach fyra takter. De turas om tills de har kommit igenom låten. Jämfört med
Sandu känns det som ett vildare solo då både Ali och Roach spelar väldigt starkt och med mer
pondus. Låten spelas på en form bestående av 32 takter, piano och trummor har tradings på sammanlagt 54 takter. Tempot ligger ungefär vid 125 BPM.
2.2.2. Urval av kompgrupp
Inspelning av solo 1 på låten Sandu spelades in 2 oktober 2020. Låten valdes då det är en av låtarna som har plankats och transkriberats i den här studien. Valet att spela med en
kompgrupp var för att skapa ett mer verklighetstroget sammanhang. Ett val kunde ha varit att spela in ett solo själv i ett övningsrum eller spela till en bakgrund men jag kände att det är bra att ha en musikalisk kontext att spela i samt integrera med andra. Instrumenteringen i
kompgruppen var trummor, bas, gitarr och piano. Det fanns ingen baktanke med
instrumenteringen utan det var viktigt att skapa en bra ensemblekänsla. Dagen innan första inspelningen blev basisten sjuk och på grund av Covid-19 får man inte vistas på skolan om man har symptom enligt allmänna restriktioner. Som tur var kunde en annan studiekamrat vara med och spela istället.
Inspelning av solo 2 på låten Sandu spelades in 6 november 2020 och det var tänkt att spela med samma kompgrupp som vid inspelning av solo 1. Basisten blev sjuk dagen vi skulle spela in solo 2. Gitarristen hade lektion och fick förhinder. Lösningen blev att hitta en som kunde spela bas vilket jag lyckades med. Konsekvensen av att två musiker inte kunde var med fanns inte tid att reflektera över då utan situationen krävde en effektiv lösning. Sista
inspelningen blev alltså i trioform bestående av bas, piano och trummor.
2.2.3. Plankning och transkribering av Max Roach
En av de första komplikationerna studien stötte på var att förstå vilka trummor Max Roach spelade på. Ett verktyget som användes var Amazing Slow Downer (Ronie Music 2020). Det är en mobilapplikationen som kan sakta ner eller höja tempot på låtar. Verktyget underlättade då jag tydligare kunde höra vilka trummor Max Roach spelade på. Först transkriberades
Sandu och cirka 2 veckor senare Off My Back Jack. En sak att ha i åtanke är att jag spelar
trummor och behöver då bara tänka på de rytmiska figurerna och inte på tonmaterial. På trummor kan man självklart tänka att det låter som toner som tidigare beskrevs i bakgrunden (se 1.1.1.) men med toner menar jag att en musiker till exempel spelar en skala med en viss typ av rytmisering. Transkriberingarna skrevs sedan in i notprogrammet Sibelius. När plankning och transkriberingsprocessen var klar fördes en dialog med min trumlärare.
med stor expertis om jazzspel samt en etablerad musiker i Sverige. Med hjälp av Bengt Starks expertis kunde jag som lärling ta hjälp av honom under mina trumlektioner. Under
trumlektionerna har jag visat mina transkriberade trumsolon utifrån Max Roach och vi har tillsammans lyssnat på Roachs solon, diskuterat vilka trummor han spelar på och korrigerat vissa felskrivningar i mina transkriberingar.
Berliner (1994) beskriver att Max Roachs pukor är väldigt högt stämda och för att härma hans melodi i trumspelet var det bra att ha samma förutsättningar när det gällde pitch på
trummorna. I Sandu och Off My Back Jack var virveltrumman, pukor och baskaggen väldigt högt stämda och det var ibland svårt att höra vilken trumma eller trummor som Roach spelade på. Baskaggen och golvpukan var i en liknande stämning och där korrigerades vissa
felskrivningar med Bengt Starks hjälp.
Vid varje lektion har jag börjat med att spela ett av de två solon utifrån Roach. Stark har också fått kopior av mina transkriberingar och följt med i noten när jag spelar. Först har jag spelat igenom hela solot och sen har vi gått igenom olika takter och fraser för sig. Stark har också väglett mig genom att berätta hur man kan öva utifrån Roach solon. Till exempel att spela en fras åt gången, repetera samma fras, spela fler fraser efter varandra och repetera, spela i ett långsammare tempo och spela både till och utan musik.
Den här noteringen använder jag mig av eftersom det är de trummor som Max Roach använder. Det är även den här uppsättningen av trummor och cymbaler jag har använt vid inspelning av mina egna solon.
En plankning och transkribering av mina egna solon har också genomförts. Där spelade jag in mig själv via video och ljud medans jag musicerade med kompgruppen. Utifrån videon kunde plankningen ske både visuellt och via gehöret. Transkriberingen skrevs sedan in i
2.2.4. Övning och loggbok
Totalt blev det 16 övningspass mellan 13 oktober och 6 november. De första fyra
övningspassen varade i en timme och resterande 12 övningspass varade i 45 minuter. Under övningspassen har loggboken varit en betydande del för läroprocessen. Genom att svara på de återkommande frågorna (se 2.1.2) har övandet utvecklats. Förberedelsen inför varje
övningspass var att reflektera över de loggboksanteckningar som besvarats i de tidigare övningspassen för att på så vis konstruera en bättre övning. Här följer två utdrag från loggboken.
Efter varje övningstillfälle besvarades frågan ”Vad har jag gjort”? för att summera övningen. Utifrån summeringen markerades vissa meningar för att förtydliga vad som var positivt eller negativt. Vid första tillfället var jag exalterad för att påbörja studien med Max Roach solon. Nedan är ett utdrag från första övningspasset:
Övade i ett alldeles för snabbt tempo från början. Testade olika delar i solot från Sandu, och försökte spela hela solot till låten när Max Roach spelar flera gånger. Det gick alldeles för snabbt vilket betyder att jag måste sakta ner tempot nästa gång. Övade på ett stort trumset med lågt stämda trummor vilket kan låta annorlunda då Roach spelar på ett mindre trumset med högt stämda trummor
(Loggboksanteckning, övningspass 1, 60 minuter, 13-10-2020).
Loggboksanteckningarna från första övningspasset har varit en utgångspunkt för vad som inte fungerade i övningsrummet då övningen blev negativ. Innan varje övningspass påbörjades gjordes en reflektion av de tidigare loggboksanteckningar. Utifrån loggboksanteckningarna från första övningspasset blev val av tempo och val av trumset en viktig reflektion. I andra övningspasset var frågan ”positiva upplevelser?” dominerande:
Gick mycket bättre idag, spelade en fras i taget väldigt länge utifrån John Rileys övning, spelade sedan flera fraser och repeterade. Började alltid i ett långsamt tempo och använde ett trumset med högt stämda pukor vilket gjorde att jag kunde härma Max Roach fraser mer exakt
(Loggboksanteckning, övningspass 2, 60 minuter, 15-10-2020)
2.3. Jämförelse
Studiens analys blir att ha mina egna transkriberade solon framför mig (solo 1 och solo 2) för att se skillnader i de olika solona. En genomlysning av solo 1 och solo 2 har genomförts för att uppfatta flödet. Utgångspunkten är att påträffa rytmiska idéer och fraser som används i de olika solona. Bredvid mina egna transkriberade solon finns också Sandu och Off My Back
Jack som har plankats och transkriberats utifrån Max Roach. Fraser från Sandu och Off My Back Jack är det som har fokuserats på i övningsrummet. Valet av denna analys är för att
kunna se om det går att urskilja influenser från Max Roach solon i mitt solo 2 och om jag använt eller inte använt liknande fraser eller rytmiska element utifrån Max Roachs solospel.
3. Resultat
I resultatet presenteras en sammanfattning av loggboksanteckningar utifrån de frågor som besvarats. Sedan presenteras skillnader av solo 1 och solo 2. Utgångspunkten är att påträffa rytmiska idéer och fraser som används i de olika solona. Därefter följer en jämförelse av solo 2 där influenser och likheter presenteras utifrån Sandu och Off My Back Jack. Resultatet avslutas med en sammanfattning av resultatet.
3.1. Sammanfattning av loggbok
I resultatet presenteras en sammanfattning av loggboksanteckningar utifrån de frågor som besvarats. Sedan presenteras skillnader av solo 1 och solo 2. Utgångspunkten är att påträffa rytmiska idéer och fraser som används i de olika solona. Därefter följer en jämförelse av solo 2 där influenser och likheter presenteras utifrån Sandu och Off My Back Jack. Resultatet avslutas med en sammanfattning av resultatet.
För att fånga upp läroprocessen gjordes en reflektion utifrån loggboken. För att analysera min läroprocess tog jag del av svaren utifrån frågorna som väglett mig.
De ”positiva upplevelserna?” och ”Vad har jag lärt mig?” uppstod i det andra övningspasset efter en reflektion av de negativa upplevelserna utifrån första övningspasset. Genom att konstruera lösningar på de negativa upplevelserna blev det nya övningarna positiva. Att spela i ett långsammare tempo, repetera fraser, välja ett mindre trumset med högt stämda pukor och att inte vara beroende av att spela till musiken. Med dessa avgränsningar blev de
nästkommande övningspassen mer positivt än det första.
En återblick på föregående övningspass och utifrån frågan ”Vad sker nästa gång”?, har varit till hjälp för att bli mer strukturerad och effektiv i övningsrummet. Ett exempel från
övningspass fem presenteras här:
En sak jag gjorde annorlunda idag var att inte spela till musiken. Förra övningspasset kändes väldigt stressigt. Övade bara på alla figurer i ett något långsammare tempo. Mycket skönt att inte spela till musiken och känna stressen att man ska kunna spela allting. Detta ska jag ta med mig till nästa övningspass. Spela länge utan musik (Loggboksanteckning övningspass 5, 45 minuter, 20-10-2020).
Valet att spela utan musik tenderade till att övningspass fem blev mindre stressigt. Det
användes i de nästkommande övningspassen också och vid vissa övningstillfällen avslutades övningspassen med att försöka spela till musiken. Genom att göra en snabb reflektion av föregående övningspass fanns den frågan alltid besvarad så övningen kunde påbörjas.
3.2. Skillnader i solo 1 och solo 2
I mitt första solo användes många fraser baserat på åttondelstrioler i olika kombinationer men med flest slag på virveltrumman (se figur 1). Det flesta sextondelstrioler spelas i ordningen virveltrumma, hängpuka och golvpuka (se figur 2). Vid en genomlyssning av solot tycker jag det låter på vissa takter som att en påbörjad fras avslutas väldigt plötsligt. Idéerna finns där men avslutas väldigt snabbt med en fjärdedelsnot (se figur 3).
I andra solot börjar åttondelstriolerna oftast från virvel som i första solot (se figur 4) men sprids sedan ut på virveltrumma, hängpuka och golvpuka (se figur 4, 5 och 6). Det är en större blandning av åttondelstrioler och sextondelar som byter av varandra mellan takterna (se figur 7 och 8). Sextondelsfraser spelas med fler accenter i solo 2 än i solo 1 (se figur 8).
Figur 3: takt 5-6
Figur 4: takt 13
Figur 5: takt 4
3.3. Influenser från Max Roach i solo 2
Här presenteras rytmiska fraser och likheter utifrån Max Roach solon Sandu och Off My Back
Jack som influerat solo 2.
Fraser av åttondelstrioler Max Roach spelar i sina solon har influerat solo 2. Solo 2 inleds på samma sätt som Sandu med åttondelstrioler men med en annan orkestrering och accenter (se figur 9 och 10. En exakt kopiering av en fras har också använts (se figur 11 och 12). En nästan exakt kopiering av åttondelstrioler har också använts (se figur 13 och 14).
Figur 7: takt 5-7
Figur 8: takt 9-10
Figur 9: Sandu takt 1-2 Figur 10: Solo 2 takt 1-2
Figur 11: Sandu takt 20 Figur 12: Solo 2 takt 1
Sextondelsfraser som Max Roach spelar i Sandu och Off My Back Jack har influerat solo 2.
Flera fraser spelas med en annan orkestrering (se figur 15, 16, 17 och 18). En fras där Roach spelar sextondelar i tregrupperingar använder även jag i solo 2 (se figur 19 och 20). Den sista sextondelsfrasen i solo 2 har kopierats nästan exakt förutom sista sextondelen (se figur 21 och 22).
3.3.1. Sammanfattning av solon
Det som är utmärkande i solo 1 är att jag använder mig av åttondelsfraser men inte så många sextondelsfraser. I solo 2 används fler sextondelsfraser också i längre perioder än i solo 1 men också en hel del åttondelsfraser fast mer utspritt på dem olika trummorna. Det är utmärkande att mitt solo 2 är influerat från Max Roach båda solon. Fem figurer har influerats av Sandu och två figurer har influerats av Off My Back Jack. Det jag har influerats av är fraser som Max Roach har använt flera gånger i sitt solo eller som har varit utmärkande. Utveckling har skett genom användningen av fler sextondelsfraser men också en större blandning av
åttondelstrioler och sextondelar i solo 2.
Figur 15: Sandu takt 13 Figur 16: Solo 2 takt 8
Figur 17: Off My Back Jack takt 12 Figur 18: Solo 2 takt 23
Figur 19: Sandu takt 7 Figur 18: Solo 2 takt 10
3.4. Sammanfattning av resultat
Resultatet visar att läroprocessen i övningsrummet utvecklats. Att arbeta med repetition av fraser, spela i ett långsammare tempo, spela utan musik och val av trumset är ett sätt att pedagogiskt arbeta med fraser utifrån andra trumslagare. Att repetera fraser har senare också utvecklats till att internalisera fraser via både rösten och kroppen. Noter har varit ett hjälpande verktyg vid enkla fraser och störande verktyg vid svåra fraser. Vid ett försök att spela utan noter memorerades de svåra fraserna men inte de enkla fraserna. Skillnaden i solo 1 och solo 2 är användningen av fler fraser av åttondelstrioler och sextondelar. Resultatet i solo 2 visar influenser från Roach spel i mitt andra solo. Fraser med sextondelar och åttondelstrioler som återkommer och repeteras i Max Roach solon har används i mitt solo 2. Vissa fraser har härmats exakt med samma orkestrering och andra har härmats rent rytmiskt men med en annan orkestrering på trumsetet. Influenser från Max Roach har påträffats i solo 2 och där en exakt rytm har härmats men med en annan orkestrering har en antydan till ett mer
självständigt solospel påträffats.
4. Diskussion
I det avslutande kapitlet diskuteras den pedagogiska läroprocessen, konstnärlig utveckling och självständigt solospel och metodval.
4.1. Pedagogiskt
Utifrån loggboken uppmärksammades en intressant händelse då jag försökte att spela både
Sandu och Off My Back Jack utantill. Det som memorerats var de svåra fraserna från båda
Lilliestam beskriver också att transkriberingar kan se svårlästa ut och jag hade kunnat ändra transkriberingen så den blev tydligare. Noterna blev ett hjälpmedel när jag spelade enkla fraser. Om övningspassen hade anpassats mer till att öva utan noter hade jag kanske memorerat de enkla fraserna också. Om tidsperioden för övandet hade varit längre hade kanske fler fraser memorerats.
I övningsrummet användes inte bara trumsetet utan hela rummet för att lära mig fraserna. Genom att sjunga rytmerna högt och gå runt i rummet liknar det Reynolds (2018) som alltid sjunger frasen innan han försöker spela den. Jag försökte härma fraserna med olika ljud för de olika trummorna. Jag gjorde det lite senare i min övningsperiod och hade jag gjort det från början hade kanske fler fraser memorerats.
Vägledningen från Stark har varit mycket hjälpsam då han poängterade fel i min
transkribering och visade olika metoder i övandet med Roach fraser. Detta kan liknas med Kvale och Nielsens (2000) individcentrerade perspektivet av mästarlära. Under
instrumentallektionerna spelade jag upp Max Roach fraser och Stark har bedömt mitt utförande och handlett mig.
I inledningen kopplades uppsatsens ämne till kursen musikimprovisation i gymnasiet. I studien finns det likheter utifrån kursens centrala innehåll i Musikimprovisation vilket följande uppställning vill visa.
Centralt innehåll i kursen
Musikimprovisation (skolverket 2011) Studien • musikteoretiska begrepp till grund för
improvisation, Fraser med sextondelar, åttondelstrioler.
• musikaliska stilar och musikaliska strukturer
Bebop som jazzgenrer, form på låtar, form på solon,
• rytmiska element, experimenterande med musikaliskt material.
Rytmiska element som plankats och transkriberats utifrån Max Roach som implementerats till experimenterande av musikaliskt material.
• Fria improvisationer, musikalisk lek och spontanitet.
Musikalisk lek i övningsrummet med utvecklingar av övningar.
• Byggstenar för improvisation, till exempel modus, skalor och musikaliska former.
Rytmiska fraser som byggstenar. Musikalisk form, Sandu som bluesform. Tradings i Off
I kursen musikimprovisation på gymnasiet skulle en läxa kunna vara att eleverna ska planka och transkribera ett solo eller en melodi. Sedan diskutera vad eleverna kan tänkas se för likheter med sin läxa och de termer som står i det centrala innehållet.
I min egen undervisning i mitt framtida yrke som trumlärare kan plankning och transkribering användas när en elev ska spela en låt med exakta trumfills och trumkomp. Om en elev är intresserad av att förstå vad plankning och transkribering är och hur det används kan jag visa mitt arbete med Max Roachs solon.
4.2. Konstnärlig utveckling och självständigt solospel
Genom att influeras av Max Roach är det märkbart att det har skett en konstnärlig utveckling att härma exakta rytmer men att ändra orkestreringen. I solo 2 har jag kopierat tre rytmer exakt men orkestrerat om dem på trumsetet. Säljö (2014) menade att individer kan
appropriera, lägga beslag på andras kunskaper och utifrån Max Roach har jag approprierat tre rytmer som utvecklats till en egen konstnärlig prägel. Hade övningarna i övningsrummet gått ut på att kopiera rytmerna som Max Roach spelar men att öva på att orkestrera rytmerna hade kanske resultatet sett annorlunda ut. Om studien hade varat under längre tid hade kanske mitt eget solospel utvecklats mer självständigt, inspirerat av de kunskaper plankningen och transkriberingen av Roachs solospel givit. Bruner (2002) menade att externaliseringen synliggör kunskapen i handling. Under mina år som trumslagare har rytmer, fraser och teknikövningar internaliserats utifrån metodböcker i trumspel som sedan har externaliserats i mitt självständiga solospel, men det har tagit tid och mycket repetition att automatisera det till mitt eget solospel.
4.3. Metod
Det är viktigt att belysa att studien har baserats på mina egna upplevelser. Analysen har bestått av introspektion vilken är enligt Frostling-Henningsson (2017) den metod som är den mest subjektiva av alla kvalitativa metoder. Kritik har riktats mot introspektion i den bemärkelsen att det är ett bekvämlighetsval och att utomstående forskare inte kan kritisera datainsamlingen eller analysen då det är forskarens egna upplevelser. Eftersom resultatet är baserat på
forskarens egna upplevelser kan validiteten i resultatet ifrågasättas. En kombination av introspektion och datainsamling från andra informanter kan övervinna kritiken då flera undersökningsobjekt inkluderas (Frotsling-Henningsson 2017). Om jag skulle göra om studien hade jag låtit någon utomstående reflektera över min utveckling av solo 1 och solo 2 och de influenser av Max Roach, eller göra en större studie och inkludera andra informanter som också övade på Max Roach fraser.
Referenser
Berliner, P, F. (1994). Thinking in jazz: The infinite art of improvisation. Chicago: University of Chicago Press
Ball, D. (2018). Library #4: The First Recorded Drum Solo in Jazz History.
hämtad 20 oktober 2020 från https://drumsinthetwenties.com/2018/01/13/library-4- the-first-recorded-drum-solo-in-jazz-history/
Bowden, L, S. (2018). Max Roach and M’Boom: Diasporic Soundings in American
Percussion Music. A dissertation submitted in partial satisfaction of the requirements of the degree Doctor of Musical Arts. University of California San Diego. Hämtad
2020-10-26 https://escholarship.org/content/qt3n6580c2/
qt3n6580c2_noSplash_47a8001d8abe828bbb99ee162abd635f.pdf
Brady, S. (25 april 2019) The Place of the Drum Solo in Jazz - Top drummers share their
opinions about soloing and reveal their favorits. Hämtad 2020-10-19 https:// jazztimes.com/features/interviews/drum-solo-in-jazz/2/
Brown, S. (2019). Sandu by Clifford Brown. hämtad 2020-11-14 http://sandybrownjazz.co.uk/ TracksUnwrapped/Sandu.html
Bruner, J, S. (2002). Kulturens väv: utbildning i kulturpsykologisk belysning. Göteborg: Daidalos
Discogs (2020). Clifford Brown And Max Roach - Study In Brown. Hämtat 2020-11-14 https:// www.discogs.com/Clifford-Brown-And-Max-Roach-Study-In-Brown/release/
1146247
Eriksson, M. (2011). Nya skolans självvärdering 2011: att förstå och genomföra lokal
utvärdering : kunskaps- och idébank för lärare och skolledare. Rev. och uppdaterad
utg. Landskrona: GME
Frostling-Henningsson, M. (2017). Kvalitativa metoder: introspektion, poesi, netnografi,
collage och skuggning. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur
Frostling-Henningsson, M. (2004). Introspektion. I Gustavsson, Bengt. (red.), Kunskapande
Holmlund, C. (2019). Spela country på gitarr - En undersökning om att lära sig improvisera i
en genre genom plankning och analys. Studentuppsats, Kungliga Musikhögskolan i
Stockholm, Musik Pedagogik och Samhälle.
Kempe, A-L & West, T. (2010). Design för lärande i musik. Stockholm: Norstedt
Keepnews, P. (2007 -08-16). Max Roach, a Founder of Modern Jazz, Dies at 83. The New York Times. Hämtat 2020-25-11https://www.nytimes.com/2007/08/16/arts/music/ 16cnd-roach.html
Johannson, T. (2019). Plankning och Transkribering - Metod för att utveckla ett jazzspråk. Studentuppsats, Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, Musik, Pedagogik och Samhälle.
Larsson, C. (2019). Att lära genom improvisation: en didaktisk studie i grundskolans
musikundervisning. Diss. Örebro Universitet Musikhögskolan.
Leopoldson, M. (2018). Improvisationsutveckling genom plankning och transkription, Studentuppsats, Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, Musik Pedagogik och Samhälle.
Lilliestam, L. (1995). Gehörsmusik: blues, rock och muntlig tradering. Göteborg: Akademiförl.
Mainella, N. (6 april 2019). Dos and Don ́ts of jazz Transcription. Hämtad 2020-09-24 https:// www.youtube.com/watch?v=UM9lhMDVmUU
Melgari, B. (20 november 2018). Lesson: Superimposing Time Signatures Over Jazz While
Trading Fours (Part II) hämtad 2020-10-20 https://drummagazine.com/lesson-
superimposing-time-signatures-over-jazz-while-trading-fours-part-ii/
Miriam, (2020). Can Drummers Play a Melody? Hämtad 2020-11-02 (https:// drumminginsider.com/can-drums-play-a-melody/
Nachmanovitch, S. (2010). Spela fritt: improvisation i liv och konst. [Ny upplaga.] Göteborg: Ejeby
Prim, J. (2018). Planka trummor - att höra, minnas och spela (opublicerat Manuskript) Studentuppsats, Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, Musik Pedagogik och Samhälle
Rasmusson, L. (1980). Jazz. Stockholm: AWE/Geber
Ratliff, B. (11 juli 2018). The Jazz Pianist Who Made One Masterpiece And Disappeared. Hämtad 2020-11-14 http://magazine.vinylmeplease.com/magazine/jazz-pianist-who- made-one-masterpiece-and-disappeared/
Reynolds, B. (Bob Reynolds). 18 april 2016) Transcribing solos: How-and WHY-I do it //
Vlog #35. Hämtad 2020-04-06 https://www.youtube.com/watch?v=vBji9Z70WO0
Riley, J. (1994). The art of bop drumming. Miami, Fla.: Manhattan Music
Roni Music. (1997-2020). Amazing Slow Downer (Version 6.5.9) (Mobilaplikation) https:// apps.apple.com/se/app/amazing-slow-downer/id308998718
Selander, S. & Kress, G. (2011). Design för lärande: ett multimodalt perspektiv. Johanneshov: TPB
Skolverket. (2011). Musikimprovisation centralt innehåll. Hämtad 2020-06-04 https:// www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?
Southern, E. (1971). The music of Black Americans: a history. New York: Norton
Stark, B. & Adfelt, J. (2014). Vad är det som gör att det svänger? = It don't mean a thing if it
ain't got that swing. 1. uppl. [Järfälla]: [B. Stark Musikproduktion]
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
SAOB = Ordbok över svenska språket, utgiven av Svenska Akademien. Lund 1893. Hämtad 2020-16-12 http://www.saob.se/artikel/?unik=T_2241-0124.83Z1
Bilaga 1 – Sandu
Drum Set Swing Dr. 4 Dr. 6 Dr. 9 Dr. 13 Dr. 17 Dr. 21 4 4 / > > > > 3 3 3 3 3 3 3 3 3 SanduKompositör : Clifford Brown Solo: Max Roach Transkribering: Rasmus Tholin
Bilaga 2 – Off My Back Jack
Drum Set Swing Dr. 5 Dr. 9 Dr. 13 Dr. 17 Dr. 21 Dr. 25 Dr. 29 Dr. 33 Dr. 37 Dr. 41 Dr. 45 Dr. 49 4 4 / > > > > > > > > > > > > >Off My Back Jack Kompositör: The Legendary Hasaan Ibn Ali
Trumsolo: Max Roach Transkribering: Rasmus Tholin
