Institutionen för ABM
Biblioteks- och informationsvetenskap
Mänskliga och skriftliga informationskällor
- en studie om vari värdet ligger i att få information på mänsklig
respektive skriftlig väg.
Isabelle Vernersson
Magisteruppsats, 20 poäng, vt 2006
Institutionen för ABM
Handledare: Urban Ericsson
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 4
1.2 Syfte och frågeställningar ...4
1.3 Begreppsdefinitioner...5
1.4 Uppsatsens disposition...7
2. Bakgrund och forskningsöversikt... 8
2.1 Bakgrund ...8
2.1.1 Muntlig och skriftlig kultur och information ... 8
2.1.2 Informationssökning och informationsbehov ... 10
2.2 Forskning om informationssökning: en översikt ...11
2.2.1 1950-talet: Start för forskning om informationssökning, informationsanvändning och informationsbehov (informationsbeteende). ... 11
2.2.2 1960-talet: Expanderad forskning. Lagen om minsta möjliga ansträngning. ... 12
2.2.3 1970-talet: Forskningen om informationssökning omfattar ”vanliga” människor. Det systemorienterade synsättet blir användarcentrerat... 13
2.2.4 1980-talet: Tom (T.D) Wilsons modeller för informationssökning introduceras... 14
2.2.5 1990-talet: Carol C Kuhlthau introducerar informationssökningsprocessen med känsloaspekter... 16
2.2.6 2000-talet: Slutsatser från den gångna tidens forskning om informationssökning. ... 17
3. Teoretiska utgångspunkter ... 20
3.1 Wilson: Primära behov bakom informationsbehovet...21
3.2 Zipfs lag: lagen om minsta möjliga ansträngning...22
3.2.1 Problematisering av Zipfs lag genom Heinström ... 22
3.3 Hypotes utifrån Zipf, Wilson och Heinström...23
4. Metod och källmaterial... 25
4.1 Avgränsningar...25
4.2 Djupintervju ...26
4.2.1 Intervju enligt ”trattmodellen” ... 26
4.3.1 Enkätkonstruktionens fyra steg... 28
4.3.2 Krav på allmänna enkäter ... 29
4.4 Fokusgruppintervju ...31
5. Undersökning och resultat ... 33
5.1 Djupintervju: Ulla Brohed, Fördomsbiblioteket på Malmö stadsbibliotek ...33
5.1.1 Bakgrund: Behovet av mänsklig kontakt ... 33
5.1.2 Skillnader mellan samtal och läsning. Låntagarnas perspektiv. ... 34
5.1.3 När väljer man den ena informationskällan framför den andra?... 35
5.1.4 Reflexion Malmö stadsbibliotek ... 36
5.2 Enkät Uppsala stadsbibliotek: användarnas perspektiv ...37
5.2.1 Ålder, kön, sysselsättning ... 37
5.2.2 Vad anses vara den viktigaste egenskapen hos en bibliotekarie? ... 37
5.2.3 Går Du till Datorn eller Bibliotekarien först? ... 39
5.2.4 Varför väljer Du Datorn/Bibliotekarien först?... 40
5.2.5 Väljer Du samma källa även om Du har bråttom? ... 41
5.2.6 Problem vid informationssökning via Datorn? ... 43
5.2.7 Problem vid informationssökning via Bibliotekspersonal? ... 45
5.2.8 Vad är viktigast vid icke fritidsrelaterad informationssökning? ... 47
5.2.9 Vad är viktigast vid fritidsrelaterad informationssökning?... 49
5.2.10 Helst använda informationskällan i icke fritidsrelaterade sammanhang? ... 51
5.2.11 Helst använda informationskällan i fritidsrelaterade sammanhang?... 53
5.2.12 Hur skulle Du bedöma din egen informationssökningsförmåga? ... 54
5.2.13 Vad kan bibliotekariernas förväntningar vara?... 56
5.3 Fokusgruppintervju Uppsala stadsbibliotek...58
5.3.1 Förväntningar av biblioteksanvändarnas egna informationssökningsförmågor... 58
5.3.2 Värdet i att få information genom muntliga och skriftliga källor enligt bibliotekarierna ... 60
5.3.3 Reflexion Uppsala stadsbibliotek ... 61
6. Analys och diskussion ... 63
6.1 Återkoppling mellan teorikapitel och undersökningsresultat ...63
6.1.1 Återkoppling Zipf ... 63
6.1.2 Återkoppling Heinström ... 64
6.1.4 Återkoppling Durrance –har attityderna gentemot olika informationskällor
förändrats sedan 1989? ... 66
6.1.5 Återkoppling egna hypoteser ... 67
6.2 Återkoppling mellan uppsatsfrågor, teori och undersökningsresultat ...67
6.2.1 Om värdet i att få information genom muntliga/skriftliga informationskällor ... 67
6.2.2 I vilken form vill olika användare få vilken typ av information? ... 70
6.2.3 Zipfs lag och andra orsakers roll i valet av informationskälla ... 71
6.2.4 Det högst prioriterade vid informationsleveransen ... 72
6.2.5”Hitta Det Själv”och vad användare förväntas klara av själva i informationssökningsprocessen ... 74
7. Sammanfattning ... 76
8. Källförteckning... 78
1. Inledning
I dagens samhälle blir den personliga informationsservicen alltmer utbytt mot teknisk självservice, oftast av ekonomiska skäl. Vill man låna böcker finns det numera på de flesta större bibliotek låneautomater där man kan låna själv, och vill man återlämna böcker finns det återlämningsautomater. Information om biblioteket, dess bokbestånd, titlar etc. kan låntagaren också själv skaffa sig genom bibliotekets datorer, utan att nödvändigtvis behöva blanda in någon av de anställda på biblioteket. Men ibland kan biblioteksanställda råka ut för låntagare/användare som absolut vill få information genom personlig service, även i de fall där användarna har tillgång till och kunskap om de befintliga elektroniska hjälpmedlen1. Det är nästan som om användarna hellre skulle föredra att få information från en mänsklig bibliotekarie/informatör – med risk för att råka ut för dennes mänskliga faktor –än genom en ”korrekt” maskin (även om maskinerna inte alltid heller är helt felfria). Ibland ses hjälpmedlen som alternativet att föredra, ibland inte. Frågan är när och varför?
1.2 Syfte och frågeställningar
Det primära syftet med uppsatsen är att ta reda på när och varför man hellre
vill få sin information på muntlig eller skriftlig väg. Av det syftet följer att söka
besvara följande frågor:
1. Vari ligger värdet i att få information genom mänskliga respektive skriftliga dialoger? När och varför väljer man en mänsklig informatör före en maskinell och vice versa?
2. I vilken form/genom vilka medier vill olika användare helst få sin information levererad? Vilken typ av information rör det sig om då?
3. Kan man alltid tala om en ”Zipfs lag” (lagen om minsta möjliga ansträngning) bland användarna, eller ligger det andra orsaker i botten?
1
4. Vad prioriteras högst vid informationsleveransen (snabbhet, kvalitet, utformning, serveringen etc) och hos vilka och varför?
5. Kommer utbredningen av Internet att leda till ett framtida informationssamhälle med ökad ”Hitta Det Själv (HDS)”2? Vad förväntas användare att själva kunna klara av i informationssökningsprocessen?
Frågorna, i synnerhet fråga 5, kan tillämpas inte bara i bibliotekssammanhang, utan även på andra områden där den personliga informationsservicen i större utsträckning blivit utbytt mot (elektronisk) självservice, som exempelvis SJ, SAS och olika myndigheter.
1.3 Begreppsdefinitioner
AnvändareMed användare menas i återstoden av uppsatsen biblioteksanvändare av information i informationssökningssammanhang; såväl låntagare som biblioteksbesökare.
Information
I en artikel i Journal of the American Society of Information Science (JASIST) från 1999 ställer Tefko Saracevic frågan om vad ”information” egentligen är inom informationsvetenskapen. Något skämtsamt besvarar han sin egen fråga med: ”In a scientific sense, the answer to the question is ’We don’t know’” och poängterar därmed svårigheten i att kunna definiera och beskriva ett så komplext begrepp som information3 Saracevic ger tre tolkningar av begreppet information:
• Smal tolkning (Narrow sense): Information är signaler eller meddelanden som involverar få eller inga kognitiva processer.
2
HDS är mitt eget påhittade begrepp, som rör den ökade möjligheten till självservering av information i och med Internet. Vilket i sin tur kan leda till att man lätt överskattar folks förmåga att hitta information eftersom det till synes verkar så enkelt.
3
Saracevic, Tefko (1999): ”Information Science”, Journal of the American Society of Information
• Bredare tolkning (Broader sense): Information är det som påverkar eller ändrar sinnelaget; resultatet av interaktion mellan text och sinne. • Bredaste tolkningen (Broadest sense): Information handlar inte bara om
meddelanden (som i den smala tolkningen) som tolkas kognitivt (som i den bredare tolkningen) utan även om den sociala kontext som den är knuten till. Exempelvis att man tolkar den mottagna informationen kognitivt och använder den nyförvärvade informationen till att utföra en viss uppgift.
Enligt Saracevic är det den bredaste tolkningen som används inom informationsvetenskapen4. Denna tolkning kommer därmed att användas i uppsatsen.
Denna uppsats gör en åtskillnad mellan muntlig och skriftlig information. Med muntlig information menas information som förvärvas eller ges genom direkt mänsklig interaktion, vare sig det sker ansikte mot ansikte eller via telefon. Med skriftlig information menas inte nödvändigtvis endast tryckt information (som t ex böcker och tidskrifter), utan rör även sådan information som sker via människa-datorinteraktion, eller mellan människa och maskin. Den skriftliga informationen behöver inte vara enkelriktad, utan kan även röra en skriftlig kommunikation mellan två människor, exempelvis genom brev. Ett problem har varit huruvida jag skall definiera chatt via Internet mellan två personer som muntlig eller skriftlig information. Å ena sidan uppfyller chatten det muntliga kravet på att man bokstavligen i skrivande stund kan ställa följdfrågor till personen man interagerar med, vilket inte brukar vara fallet med skriftlig information. Å andra sidan saknar chatten vissa informationsfaktorer som endast den mänskliga interaktionen kan uppbringa; såsom kroppsspråk och tonfall i rösten. Chatten är därför att betrakta som en medierad interaktion mellan människor, eftersom det krävs ett skriftligt medium dem emellan.
4
1.4 Uppsatsens disposition
Härnäst följer en översiktlig disposition av uppsatsens återstående kapitel: Kapitel 2, Bakgrund och forskningsöversikt inleds med en bakgrund där jag
presenterar olika relevanta forskares tankar om informationssökning, och åtföljs av en historisk-kronologisk översikt av forskningen kring informationssökning.
Kapitel 3, Teoretiska utgångspunkter presenterar de forskare och teorier
som valts just för den här uppsatsen utifrån dem som presenterades i föregående kapitel.
Kapitel 4, Metod och källmaterial redogör för det metodologiska källmaterial jag använde mig av för uppsatsen, samt beskriver hur jag gick till väga i mina undersökningar.
Kapitel 5, Undersökning och resultat beskriver undersökningarna i kronologisk ordning samt redogör för resultaten på de undersökta biblioteken. Kapitel 6, Analys och diskussion består av två delar: i den första delen
återkopplas och diskuteras uppsatsens teoretiska utgångspunkter i kapitel 3 med undersökningens resultat från kapitel 5. I den andra delen går jag systematiskt igenom uppsatsens huvudfrågor och diskuterar dem utifrån teorikapitlet och undersökningens resultat.
2. Bakgrund och forskningsöversikt
Detta kapitel består av två delar: en inledande bakgrund med olika forskares tankar, begrepp och attityder gentemot olika informationskällor, samt en historisk-kronologisk forskningsöversikt som redogör för hur forskningen om informationssökning har utvecklats över tid fram till idag.
2.1 Bakgrund
2.1.1 Muntlig och skriftlig kultur och information
SOKRATES: Ja, Faidros, det finns en egendomlighet med skriften som den faktiskt har gemensam med måleriet: också dess gestalter står där som levande, men om man ställer en fråga till dem iakttar de en högtidlig tystnad. Det är likadant med skrivna tal: du kan tycka att de talar som tänkande varelser, men om du frågar något för att förstå vad de säger, då meddelar skriften en enda sak, alltid densamma5
. (Ur: Faidros av Platon).
Diskussioner om alternativa informationskällor till de muntliga har funnits sedan antikens Grekland, där Platon (genom Sokrates) i skriften [sic!] Faidros kritiserade skriftspråket för de många brister det ansågs ha jämfört med den muntliga dialogen. Visst kunde bokstäverna ge information, men ställde man följdfrågor till dem upprepade de bara svaret, något som Platon såg som mycket arrogant. En text var därför försvarslös utan sin upphovsman, eftersom den –till skillnad från upphovsmannen - inte kunde föra en dialog. Den nedskrivna informationen skulle också kunna riktas till dem som den inte var avsedd för. Det som oroade Platon mest, var vilken fördärvande effekt skriftspråket skulle ha på minnet. I och med skriftspråkets intåg skulle man inte behöva träna upp det egna minnet medelst mnemoteknik (minnesträning), utan behövde endast skriva ned och söka informationen i källor utanför det egna huvudet. I denna muntliga, dialoglogiska och mnemotekniska kultur sågs den skriftliga informationen som underlägsen den muntliga6.
5
Stolpe, 2001: Platon: Skrifter. Bok 2, s. 372.
6
Två nutida forskare som berört samma diskussion om skriftspråkets inverkan på tidigare muntliga kulturer är Roger Säljö, som är professor i pedagogisk psykologi vid Göteborgs universitet, och den finska socialantropologen Ilkka
Mäkinen.
I sin text ”Det gick att leva förr också: Informationshistoria” ger Mäkinen en historisk beskrivning av muntliga och skriftliga kulturers informationshantering, men också betydelsen av att förmedla information på muntlig och skriftlig väg.
I sin bok Lärande i Praktiken från 2000 analyserar Säljö bl. a hur skrivkonsten påverkat vårt sätt att tänka och kommunicera jämfört med tidigare muntliga traditioner. Både Säljö och Mäkinen hänvisar till Ongs bok Muntlig och
skriftlig kultur (1982) som menar att det är nästan omöjligt för oss som tillhör
en skriftlig kultur att föreställa oss en tillvaro utan skrift7. Detta gör det enligt Säljö svårt för oss att analysera skriftens betydelse som medierande redskap i samhället8. Trots detta gör han ett försök att analysera skillnaderna i det talade och skrivna ordet, samt vilka värden det kan ligga i de båda informationssätten. Den skriftliga informationen är förvisso beroende av sin upphovsman, men till skillnad från den muntliga informationen, som fordrar andra (levande) människors närvaro och ett lokalt ”här och nu”, är den skriftliga informationen befriad från krav på tid och rum. Skriftlig information kan sparas och förflyttas i dimensioner som den muntliga inte kan, menar både Säljö och Mäkinen9. Men även samtalet, den muntliga informationen har sina fördelar. Säljö ser samtalet som ett ”sam-arbete”(sic!) där båda parter för det första försöker upprätthålla en viss balans, och för det andra kan ställa följdfrågor av typen ”hur menar du?”. Den skrivna informationen är däremot enkelriktad och utlämnad till läsaren och dennes tolkningar.10 Trots denna skillnad mellan informationsformerna, tycks det vara så att den ena förutsätter den andra. Säljö skriver t ex att den muntliga kommunikationen präglas av skriftspråkliga traditioner, medan Mäkinen vill understryka det paradoxala i att man för att
7
Mäkinen, 2004: ”Det gick att leva förr också: informationshistoria” , Introduktion till
informationsvetenskapen (red. Ilkka Mäkinen och Katja Sandkvist) s 43; Säljö, 2000: Lärande i Praktiken
kunna minnas något (en typisk förmåga i en muntlig kultur) måste ha tillgång till informationen i skriftlig form11.
Säljö fokuserar dock på det talade ordets betydelse. Även om skriftspråket hör till ett av de redskap (”artefakter”) som reducerat vårt behov av att memorera information, kommer det alltid att vara ett sekundärt komplement till den mänskliga formen av information, eftersom den mänskliga är den första formen av informationskälla vi möter och lär oss12.
2.1.2 Informationssökning och informationsbehov
Att konsultera minnet som första informationskälla är något helt naturligt, menar Reijo Savolainen i sin artikel ”Informationssökning och informationsbehov” från 200413. Reijo Savolainen är forskare och professor vid institutionen i informationsvetenskap vid Tampere universitet i Finland. Savolainen menar att man vid informationssökning vanligtvis brukar konsultera det egna minnet först, för att därefter vid behov konsultera externa informationskällor, muntliga och/eller dokumenterade. Savolainen tror att den vanligaste konsultationsordningen i informationssökningen är minnet, sedan andra människor och sist källor med dokumenterad information Det är dock de externa källorna som är av intresse för informationsvetenskapen.
Intresset för bakomliggande orsaker till användares preferenser av informationskällor är bara en del av forskningen om informationssökning, ett mycket brett, men ändå ungt område inom informationsvetenskapen som skiljer mellan tre företeelser: informationsbehov, informationssökning och informationsanvändning14.
Forskningen om informationssökning hör till den så kallade INSU-forskningen, där INSU står för Information Need, Seek and Use översatt informationsbehov, informationssökning och informationsanvändning. Ofta sammanfattas dessa begrepp under termen information behaviour, vilket Savolainen översätter till informationssökningsbeteende15. Det som INSU-forskningen intresserar sig för, är de fenomen som uppstår i kedjan:
11 Säljö, 2000 s. 186; Mäkinen, 2004 s. 47 12 Säljö, 2000 s. 161 13
Savolainen, 2004: ”Informationssökning och informationsbehov” Introduktion till
informationsvetenskapen (red. Ilkka Mäkinen och Katja Sandkvist) s. 72 14
Savolainen, 2004 s. 72
15
Informationsbehov Æ
ÆInformationssökning Æ Informationssökningsbeteende
ÆInformationsanvändning16
Fig. 2.1: Informationssökningsprocessen.
Ett informationsbehov som uppstår hos användaren tvingar denna till att söka information som användaren sedan använder. Men vad är det som skapar informationsbehovet? På vilka grunder söker användaren information ur vilka källor? Vilken nytta har användaren av den tillskansade informationen? Detta är bara exempel på den typ av frågor som INSU-forskningen söker svara på17.
2.2 Forskning om informationssökning: en översikt
Härnäst följer en historisk-kronologisk översikt över forskningen om informationssökning. Savolainens tidigare nämnda artikel, som var den mest uttömmande källan jag kunde få tag på, har fått utgöra stommen till översikten. Denna har jag dock kompletterat med andra relevanta källor.
2.2.1 1950-talet: Start för forskning om informationssökning, informationsanvändning och informationsbehov
(informationssökningsbeteende).
Forskningen om informationssökning har funnits sedan början av 1950-talet, skriver Savolainen18. Den brittiske forskaren och professorn i informationsvetenskap, Tom (T.D) Wilson, menar dock att de första resultaten av användarstudier presenterades redan 1948 på the Royal Society Scientific Information Conference i London19. Resultaten presenterades då i form av ett antal papers som beskrev hur forskare och teknologer betedde sig i informationssökningssammanhang. Det som observerades (och kartlades) var vilka informationskällor de valde, både tryckta och informella, muntliga källor. 16 Savolainen, 2004 s. 74 17 Savolainen, 2004 s. 70 18 Savolainen, 2004 s. 81 19
Att användarstudierna i början enbart uppmärksammande forskare, naturvetare och ingenjörer i deras sammanhang, berodde på att forskningen om informationssökning på den tiden sågs som en del av vetenskaplig forskning och kommunikation20.
2.2.2 1960-talet: Expanderad forskning. Lagen om minsta möjliga ansträngning.
Under 1960-talet ökade intresset för forskning om informationssökning. Från att endast ha varit en del av den (natur)vetenskapliga forskningen, utökades den till att användas i bibliotekstjänstmässiga syften. Det var också då man i en undersökning bland informationssökande ingenjörer lade märkte till att när de sökte information rådde lagen om minsta möjliga ansträngning –de ville få informationen med minsta möjliga insats21. Informationssökningen styrdes då av två faktorer: hur lättillgänglig källan var samt hur ansträngande hela sökprocessen var i relation till värdet på den förvärvade informationen. Detta har stora likheter med Zipfs lag, eller ”Lagen om minsta möjliga ansträngning”.
Zipfs lag var ingen nyhet när den tillämpades i informationsvetenskapen på 1960-talet. Principen skapades av lingvisten George Kingsley Zipf (1902-50) redan i slutet av 40-talet och redogjordes för i hans verk Human behaviour and
the principle of Least Effort –an introduction to human ecology från 1949. I
denna studie talar Zipf dock om val av problemlösning, och menar att valet av problemlösningsmetod sker utifrån en avvägning mellan lösning av aktuella problem mot (förmodade) framtida problem:
The Principle of Least Effort means, for example, that a person in solving his immediate problems will view these against the background of his probable future problems as estimated by himself […] he will be minimizing his effort, by our definition of effort. Least effort, therefore, is a variant of least work22
.
Zipf gör en liknelse med två städer, A och B. Om det går en rak motorväg mellan A och B, så är motorvägen den kortaste, snabbaste och lättaste vägen dem emellan (därmed är tre problem lösta). Men om A och B åtskiljs av en
20
Savolainen, 2004 s. 81
21
Savolainen, 2004 s. 81, jfr Zipf, 1949 och Durrance, 1989.
22
bergvägg, blir den kortaste vägen, den snabbaste vägen och den enklaste vägen tre skilda vägar och frågor. Den kortaste vägen (tunnel) skulle också vara den dyraste och mest arbetskrävande. Den snabbaste vägen (bergsklättring) skulle också vara den farligaste och mest mödosamma. Den enklaste vägen (att vandra) skulle också vara den mest tidskrävande23. Vilken väg som väljs, beror på vad man prioriterar i vilken kontext. Man kan även ”investera” tid och möda i något som kan spara tid och möda längre fram, menar Zipf, och exemplifierar med tunneln genom bergväggen som förvisso kostar pengar och kraft, men som på sikt sparar större mängder pengar och kraft24. Slutsatsen man kan dra är att
vi i valet av problemlösningar prioriterar olika fördelar i olika kontexter.
I slutet av 1960-talet utvecklades också de första modellerna för informationssökning25. 1968 utvecklade William Paisley och T. J Allen en modell över faktorer som kunde påverka informationssökningen. Enligt denna modell påverkas informationssökningen av personliga egenskaper, (arbets)omgivningen och (indirekt) de normer som förekommer i omgivningen26.
2.2.3 1970-talet: Forskningen om informationssökning omfattar ”vanliga” människor. Det systemorienterade synsättet blir användarorienterat.
och vägledande INSU: intresserelaterad information för att hålla sig ajour, t ex nyheter28. Vid den här tiden började även ett nytt synsätt inom informationsvetenskapen växa fram. I det tidigare systemorienterade synsättet hade man i informationsvetenskapliga forskningssammanhang bl a betraktat användarna som passiva konsumenter av ”informationspaket” som förmedlades av bibliotekarien29. Detta synsätt blev nu kritiserat av en växande skara INSU-forskare, inte minst Brenda Dervin och Michael Nilan. Det nya, användarorienterade synsättet som försökte se informationssökningsprocessen ur användarens perspektiv, såg användaren som en aktiv individ som själv
söker sin information. Därmed riktades fokus även till den kognitiva process
som sker hos användaren när denne söker sin information30.
2.2.4 1980-talet: Tom ( T.D) Wilsons modeller för informationssökning introduceras.
Under 1980-talet började forskaren Tom Wilson ifrågasätta begreppet ”informationsbehov” och ville hellre utgå ifrån att vårt informationsbehov inte var ett primärt behov i sig, utan ett sekundärt uttryck för bakomliggande
primära behov31. För att illustrera detta, konstruerade han ett flertal modeller. Den kanske mest kända modellen från 1981 (som förmodligen inspirerats av tidigare nämnda modell av Paisley och Allen), ämnade illustrera de faktorer som påverkar informationssökningen och informationssökningsbeteendet32.
28 Savolainen, 2004 s. 74 29 Savolainen, 2004 s. 88 30 Savolainen, 2004 s. 88 31 Wilson, 1999 s. 251 32
Wilson, 1999 s. 251-252, se även Wilson, 1994: ”Information needs and uses: Fifty years of progress” ur Fifty years of information progress: a Journal of Documentation review, tillgänglig på
Fig. 2.2: Wilsons modell från 1981: påverkande faktorer i informationssökningsprocessen, kombinerad med Ellis modell (till höger) av informationssökningsbeteende från 1989.
Enligt ovanstående modell påverkas informationssökningen, och därmed informationssökningsbeteendet, av bakomliggande fysiologiska, affektiva och kognitiva behov hos användaren33. Dessa behov uppstår i olika kontexter, såväl hos individen (Person), i samspel med andra människor (Social role) och den omgivande miljön (Environment). Jag skall närmare exemplifiera dessa behov i ett senare avsnitt. Vid tillfredsställandet av dessa behov, kan användaren stöta på ett antal barriärer, såväl individuella (Personal), som sociala (Interpersonal) och miljömässiga (Environmental). När barriärerna forcerats, sker informationssökningsbeteendet i form av en process, som här illustreras av Wilsons lärjunge David Ellis modell från 1989. De båda modellerna brukar presenteras kombinerade med varandra.
I sin korthet visar David Ellis modell informationssökningsprocessens komplexitet, i och med att varje steg i processen i sin tur innebär en mängd olika aktiviteter:
• Starting – aktiviteter som sker i början av en informationssökning, vilket kan ske i samband med formella och informella källor.
• Chaining –uppföljning av referenser från redan känt material, t ex noter från en känd artikel.
• Browsing –skumning av material som kan vara av relevant intresse.
• Differentiating –jämförelse och rangordning av olika källor. • Monitoring –bevakning av de intressanta källorna.
33
Wilson, 1999 s 251; Savolainen, 2004 s. 83 se även Ödlund, 2000: ISP och uppsats: En kvalitativ
• Extracting –identifiering, selektering och insamling av information ur informationskällorna.
• Verifying –kontroll av den insamlade informationen
• Ending –avslutande kompletterande informationssökning där man ”knyter ihop påsen” av arbetet34.
David Ellis modell har ofta jämförts med Carol C. Kuhlthaus modell över informationssökningsprocessen, och var förmodligen dess föregångare35. Skillnaden dem emellan ligger i den känsloaspekt som Kuhlthau involverade i sin process, som presenteras nedan.
2.2.5 1990-talet: Carol C Kuhlthau introducerar informationssökningsprocessen med känsloaspekter.
Om Wilson var 1980-talets ledande INSU-forskare, kan man säga att Carol C. Kuhlthau var 1990-talets. Liksom både Wilson och Ellis såg hon informationssökningen som en process och analyserade dess olika stadier ur användarperspektiv. Kuhlthaus modell var dock speciell eftersom den lyfte fram de känslor som uppstod hos användaren under dessa stadier36. Kuhlthaus informationssökningsprocess bestod av följande faser:
• Initiation (inledningsfas): problemtolkning, känsla av osäkerhet. • Topic selection (ämnesval): planering av tillvägagångssätt, känsla
av optimism.
• Prefocus exploration (utforskande): utforskande av potentiellt material, känsla av frustration och förvirring.
• Focus formulation (formulering): formulering av sökfrågor, känsla av klarhet.
• Information collection (insamling): insamling av informationsmaterial, känsla av ökat självförtroende.
• Search closure (avslutande sökning): avslutning, känsla av lättnad.
34 Wilson, 1999 s. 254; Ödlund, 2000 s. 11 35 Wilson, 1999 s. 255 36
• Starting writing (början av arbete): känsla av tillfredsställelse eller otillfredsställelse37.
Liksom Ellis ville inte Kuhlthau beskriva sin process som en linjär process (trots dess linjära framställning) utan snarare en cyklisk process där användaren även kan gå fram och tillbaka mellan de olika stadierna.
2.2.6 2000-talet: Slutsatser från den gångna tidens forskning om informationssökning
Savolainen sammanfattar i slutet av sin artikel de slutsatser man kan dra av den gångna tidens forskning om informationssökning. Det som styr informationssökningen är bland annat:
• Subjektiva bedömningar av informationskällornas pris (tids- kostnads- och arbetsmässigt) mätt mot informationssökningens utdelning (vilket kan jämföras med Zipfs lag).
• Informationens lättillgänglighet (dock inte alltid).
• Situationen. Exempelvis kan tidsbrist påverka ens
informationssökningsbeteende38.
I en enkätundersökning bland 305 finska studenter sökte psykologi- och informationsvetaren Jannica Heinström samband mellan personlighet och informationsbeteende, däribland om personligheten påverkade valet av informationskällor. Hon kunde urskilja tre informationspersonligheter: Fast
surfers, Broad scanners och Deep divers som hon redogör för i sin avhandling Fast surfers, Broad Scanners and Deep divers: Personality and information seeking behaviour från 2002. Slutsatsen Heinström kunde dra var att
personligheten påverkar informationssökningsbeteendet, däribland valet av informationskälla.
Fast surfers, som oftast var nervöst lagda, såg tidsbristen som främsta
barriär. Därför föredrog de också lättillgängliga, tydliga källor som bekräftade deras egna idéer. Fast surfers föredrog tryckta eller informella (mänskliga) källor, eftersom dessa källor kunde ge uttömmande information eller snabb
37
Kuhlthau, 1993 s. 45
38
feedback39. Däremot hyste de en (något oväntad) motvilja mot Internetkällor, mest på grund av det tidskrävande informationsöverflöd som det innebar40.
Broad Scanners, som var av en mer öppen och utmanande natur, använde
sig av flera olika typer av källor, såväl mänskliga som skriftliga. Informationen fick gärna vara av motsägande karaktär som skapade nya frågor och idéer41.
Deep divers var ambitiösa och hårt arbetande. Informationssökning styrdes
av deras krav på informationens kvalitet, varför de också var beredda att lägga ned extra tid, pengar och möda på informationssökningen. Informationskällorna skulle vara av seriös och högkvalitativ karaktär och helst vara skriven (de använde sällan mänskliga källor) av erkända författare42. Således var de populäraste informationskällorna bland Deep divers böcker och vetenskapliga tidskrifter.
Utifrån sin undersökning av de olika informationskällornas popularitet, kunde Heinström dra följande slutsatser:
• De mest använda informationskällorna var tryckta källor som böcker och tidskrifter. De ansågs också vara de mest värdefulla källorna.
• Böcker föredrogs eftersom de var av praktiskt format och pålitliga. • Tidskrifter föredrogs på grund av sin uppdatering och sin pålitlighet. • Informella (mänskliga) källor föredrogs när man behövde viktig
feedback och nya idéer43.
Det bör nämnas att Heinström inte menade att dessa informationssökningsprofiler var definitiva, renodlade eller direkt beroende på personlighet, utan även yttre faktorer spelar in. Utöver personligheten påverkades studenternas informationssökningsbeteende av disciplin, uppgift, studieinriktning och uppsatsstadium44. Tidsbrist är exempel på en yttre faktor som tillfälligt kan tvinga fram ett Fast Surfer-beteende hos en användare som
39
Heinström, 2002: Fast surfers, Broad scanners and Deep divers: Personality and information seeking
vanligtvis är mycket noggrannare i sin informationssökning, menar Heinström. Således skriver hon i slutet av sin avhandling:
It is, nevertheless, important to keep in mind that lack of time simply can be a reality, where the only option is a hasty and superficial information seeking45
.
I detta kapitel har forskningen om informationssökning bearbetats, både ur historiskt och forskningsöversiktligt perspektiv. Relevanta begrepp har definierats och hela teorier och deras upphovspersoner har presenterats. I nästa kapitel om Teoretiska utgångspunkter ämnar jag visa vilka teorier och teoretiker jag valt som mest relevanta inspirationskällor till min uppsats och fördjupa mig i dem.
45
3. Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel redogör jag för de teoretiska utgångspunkter jag valt utifrån de forskare som jag presenterade i föregående kapitel.
Jag kommer att belysa forskningsproblemet från flera olika teoretiska håll. Detta innebär enligt den norska historikern Knut Kjeldstadli både fördelar och nackdelar46. Om man låter en teori styra hela undersökningen, kan man frestas att selektivt välja exempel som bekräftar den styrande teorin och (o)medvetet ignorera motbevis; ett fel som även biblioteks- och informationsvetenskapsprofessorn Donald O. Case varnar för47. Detta kan undvikas om man undersöker ett problem från flera olika teoretiska håll. Nackdelen är dock, menar Kjeldstadli, att inte alla teorier kan vistas i samma rum, eftersom olika teorier kan ha uppstått i olika sammanhang.
Jag kommer därför att – med undantag av Zipfs teori som jag ser som ett komplement- att utgå ifrån teorier som redan visat sig kunna vistas i samma rum: dem inom forskning om informationssökning. Enligt Savolainen söker forskningen om informationssökning svar på frågor liknande dem som min uppsats baserar sig på48. Jag kommer inte heller att låsa mig fast vid någon av de olika teorierna, utan snarare låta mig inspireras av dem.
Mina teoretiska utgångspunkter kommer att utgå ifrån Tom Wilsons teori om de primära behov som människan känner bakom informationsbehovet, samt hans modell över informationssökningsprocessen. Av kompletterande skäl kommer jag även att utgå ifrån Zipfs lag, eller lagen om minsta möjliga ansträngning. Även Heinströms teori om personlighetens inverkan på informationssökningsbeteendet kommer att användas.
46
Kjeldstadli 1992: Det förflutna är inte vad det en gång var, s. 138
47
Case, 2002: Looking for information, A survey of Research on Information Seeking, Needs and
Behavior, s. 161 48
3.1 Wilson: primära behov bakom informationsbehovet
Wilson har under senare tid fortsatt bidra till INSU-forskningen samtidigt som han tycks ha behållit sin teoretiska ståndpunkt från 1981, om primära behov bakom informationsbehovet. Savolainen skriver om en artikel från 1997 där Wilson skiljer mellan följande olika typer av informationsbehov:
• Behov av att strukturera tidigare uppfattningar och föreställningar.
• Behov av att bekräfta tidigare uppfattningar eller föreställningar.
• Behov av att utreda om verksamheten eller problemlösningen hållit sig ”på rätt spår”49
Behov av att strukturera, bekräftelse samt inte minst om att ha hållit sig på rätt spår kan vara tänkbara orsaker till varför vissa användare/låntagare hellre söker sig till mänskliga informanter än maskinella. Måhända vill man få bekräftelse på att man gjort rätt och fått rätt, vilket ju enklast och snabbast sker genom mänsklig interaktion. Wilson skilde också mellan fyra olika kategorier av
användare, eller ”stigar” i informationssökningen (”information seeking
paths”):
• A-kategorin: Användaren skaffar sig informationen på egen hand utan informationsförmedlares hjälp, t ex genom att fråga andra människor.
• B-kategorin: Användaren söker information genom informationssystem, t ex genom tidskrifter.
• C-kategorin: Informationsförmedlare och informationsteknologiska hjälpmedel används av användaren, t ex bibliotekarie och dator.
Med dessa stigar, ville Wilson visa att flera olika källor både kan användas och kombineras med varandra. Dessa kategorier kan och skall ställas mot bakgrunden av de svar som min enkät kommer att ge.
3.2 Zipfs lag: lagen om minsta möjliga ansträngning
Zipfs lag, eller ”lagen om minsta möjliga ansträngning” menar att människan vid informationssökning väljer den handling som överlag kräver minsta möjliga ansträngning av henne51. Den intressanta frågan är då frågan om vad som numera räknas som det ”minst ansträngande” sättet att tillskansa sig information på. Även om Zipfs lag ursprungligen skapades av och för lingvistisk forskning, har flera forskare inom informationsvetenskapen tillämpat den inom forskningen kring informationssökning52. Den minst ansträngande metoden för att nå information på, har inte sällan ansetts vara den muntliga. Joan Durrance skriver i artikeln “Information needs: Old song, new tune”:
Research on information seeking has consistently shown that people [forskare, min anm.] prefer interpersonal over print sources. [...] An appropriate research question might be: “Why do people choose oral channels first?” People may simply take the path of least resistance53
.
Durrance skrev detta 1989, det vill säga innan de nyare informationsmediernas tid. Det kan därför vara intressant att ta reda på om det uppstått skillnader i attityden gentemot olika informationskällor sedan dess.
3.2.1 Problematisering av Zipfs lag genom Heinström
Är det alltid graden av ansträngning som styr valet av handling, i det här fallet valet av informationskälla? Många forskare har hävdat så, men det finns också dem som har motsatt sig detta. Jannica Heinströms Deep divers strider mot den principen, eftersom deras val av informationskällor primärt styrdes av källornas kvalitativa värde, även om det innebar en för dem extra
51
Zipf, 1949:Human behavior and the Principle of Least effort: An introduction to human ecology s. 1; Case, 2002, s140.; Savolainen, 2004 s 81.
52
Savolainen, s 81, Durrance, 1989 s 127, Case, 2002 s 140.
53
Durrance, 1989: “Information needs: Old song, new tune” ur School Library Media Quarterly: journal
ansträngning54. Case å sin sida skriver att informationssökare lägger större vikt på informationens innehåll och substans, än genom vilken kanal (”channel”) den levereras, men att det trots allt finns en stark preferens för information som kommer direkt från andra människor; vilket Durrances tidigare nämnda resultat visar55.
Sveningson et al nämner James Slevins distinktion mellan tre olika former av interaktion: ansikte mot ansikte, medierad interaktion och kvasimedierad
interaktion.56 Den medierade interaktionen är lika dubbelriktad som den som sker ansikte mot ansikte, men sker genom ett medium, exempelvis telefon eller brev. Den kvasimedierade interaktionen är enkelriktad och sker genom TV och massmedia. Sveningson et al menar att gränserna mellan dessa typer av interaktion – i och med Internets framfart- har suddats ut då alla tre kan förekomma samtidigt, men ändå inte i sin rena form57. Gränsen mellan ”interpersonal” och ”print sources” har blivit otydligare, vilket ytterligare motiverar ovan ställda fråga.
3.3 Hypotes utifrån Zipf, Wilson och Heinström
Jag utgår ifrån att det finns både fördelar och nackdelar med att få information genom såväl mänskliga källor som skriftliga källor. Vad som är fördelar respektive nackdelar beror på vad man värderar under informationssökningsprocessen.
Utifrån Zipf (1949), Wilson (1999) och Heinström (2002) har jag kunnat urskilja följande skäl som kan ligga bakom valet av informationskälla:
• Ekonomiska skäl: Man vill spara tid, eller att tiden skall vara ”välinvesterad”. Samma princip gäller för pengar.
• Trygghetsskäl: Valet av informationskälla beror på vilken källa man känner sig tryggast med och litar mest på. En preferens till att vilja konsultera bibliotekets datorer framför dess personal (eller vice versa) kan vara ett uttryck för vilken inställning eller vilka erfarenheter man har av andra informationskällor.
54 Heinström, 2002 s. 174 55 Case 2002, s. 125 56
Sveningson et al 2003: Att fånga Nätet. Kvalitativa metoder för internetforskning, s. 14
57
• Sociala skäl: Genom dialogen med andra människor får man
bekräftelse, både för att man syns och för ens tankar. Har jag tänkt rätt?
Förstår informationskällan hur jag tänker och känner?
Människor prioriterar inte samma saker i olika informationssammanhang; vissa värderar tid mer än pengar, andra vill ha kvalitetsinformation oavsett hur mycket tid och pengar det kan kosta58. För vissa beror valet av informationskälla på formen eller utseendet på informationen som serveras. Exempelvis menar Heinström att Fast surfers kan rata en bok bara för att den är trasig59. Bokens ofördelaktiga yttre utgör då en barriär för den användare vars preferenser av informationskällor styrs av källornas utseende.
I det här kapitlet har jag redogjort för vilka av de tidigare nämnda teoretikers teorier jag valt ut till grunden för min uppsats, och motiverat valen. Såväl teorier som teoretiker har också fördjupats närmare. Eftersom jag inte tänkte låsa mig fast vid teorierna, har jag också tagit mig friheten att problematisera och diskutera vissa teorier, även om jag kommer att låta mig inspireras av dem under återstoden av uppsatsen. I nästa kapitel redogör jag för hur jag gick till väga i min undersökning. Där kommer jag att visa och motivera de tre metoder jag använt mig av i undersökningen: djupintervju, enkätundersökning och fokusgruppintervju. Där kommer jag också att presentera källmaterialet, den metodologiska litteratur som legat till grund för metoderna.
58
Heinström, 2002 s 174
59
4. Metod och källmaterial
Härnäst ämnar jag beskriva hur jag gick till väga i mina undersökningar, samt presentera det metodologiska källmaterial jag använde mig av.
Av kompletterande skäl använde jag mig av både kvalitativa och kvantitativa undersökningar: en djupintervju rörande fråga 1, en övergripande
enkätundersökning rörande frågorna 1-5, och en fokusgruppintervju med en
grupp bibliotekarier rörande samma frågor, men främst fråga 5. Djupintervjun skedde med bibliotekarien Ulla Brohed på Malmö stadsbibliotek. Enkätundersökningen skedde bland låntagarna på Uppsala stadsbibliotek och fokusgruppintervjun med fem bibliotekarier på Uppsala stadsbibliotek. Till samtliga undersökningar tog jag hjälp av Jan-Axel Kyléns bok Att få svar:
intervju, enkät, observation från 2004. Kyléns bok gav råd, tips och regler
kring de metoder som användes och var därför en praktisk handbok i sammanhanget.
4.1 Avgränsningar
4.2 Djupintervju
Inför djupintervjun med Ulla Brohed, förberedde jag mig med en frågeguide, vars frågor var uppställda efter den intervjumetod som Kylén kallar ”trattmodellen”60.
4.2.1 Intervju enligt ”trattmodellen”
Kylén skriver att en intervju enligt ”trattmodellen” sker i sex steg: en inledande
öppning, som följs av en fri berättelse, precisering, kontroll, information och avslutning61.
I. Öppning. I öppningen presenterar man sig själv och informerar om
intervjuns avsikt, hur den är upplagd och hur lång tid den kommer att ta. Det är också lämpligt att visa intervjuguiden och tala om vad som kommer att hända med svaren. Själv hade jag redan presenterat mig per e-post och telefon med Ulla Brohed och därmed även informerat henne om vad som skulle hända med svaren. Det bör också tilläggas att Ulla Brohed inte hade något emot att figurera i min uppsats utan fingerat namn.
II. Fri berättelse. I den fria berättelsen inleder man varje fråga genom
att låta den intervjuade svara fritt, medan man själv helst bör vara tyst och lyssna62. Sedan bör man stimulera samtalet med korta följdfrågor som ”Hur kommer det sig?”, men inte ”varför” eftersom det kan verka ifrågasättande63. Mina två inledande frågor var av mycket öppen karaktär och rörde sig om Fördomsbibliotekets bakgrund, samt Broheds och Noréns (andra ansvariga bibliotekarien) roller i projektet.
III. Precisering. Efter den fria berättelsen söker man mer konkreta och
precisa svar på vissa djupare frågor. Man ber om fakta man vill
60
Kylén, 2004: Att få svar: intervju, enkät, observation, s. 31
skriva ned, exempel och dokumenterade data64. Här koncentrerade jag mig på frågan om skillnaden mellan samtal och läsning. Mina frågor handlade då om vad som skiljer samtalet med den mänskliga Fördomen från att läsa en vanlig bok, samt vilka för- och nackdelar det kunde finnas med att samtala istället för att läsa. Också frågor om låntagarna kom med, vilka som lånade och om det fanns några som undvek att låna Fördomar
IV. Kontroll. Här kontrolleras uppgifterna, t ex genom ytterligare
preciseringar och förklaringar från den intervjuade65. Som avslutande kontrollfrågor ställde jag två raka frågor: När och varför väljer man en mänsklig informatör framför en maskinell/skriftlig? Och: När sker det omvända, att man väljer en maskinell/skriftlig källa framför en mänsklig?
V. Information. Här gör man enligt Kylén en snabb sammanfattning
tillsammans med den intervjuade, och informerar mer om undersökningen.66 Detta fann jag vara ett märkligt råd av Kylén, eftersom jag själv föredrog att informera Brohed om allt innan intervjun ägde rum. Detta av både etiska skäl och kvalitetsskäl; personligen tror jag att risken för misstolkningar under intervjun minskar om båda parterna från början vet om vad som gäller, samtidigt som den intervjuade har rätt att veta vad han eller hon ställer upp på.
VI. Avslutning. Intervjun avslutas, man tackar för hjälpen och ber
eventuellt om att få återkomma för kompletteringar67.
eller omedvetet påverkar den intervjuade (exempelvis genom kroppsspråk) så att denne svarar på ett sätt som han eller hon annars inte skulle göra. I ett försök att minska denna effekt undvek jag under intervjuns gång att göra onödiga gester och kommentarer. Även om ett minimerat kroppsspråk också kan påverka intervjusituationen, såg jag det som alternativet att föredra.
4.3 Enkät
När enkäten skulle utformas, använde jag mig dels av Kylén och dels av egna metodologiska kunskaper som jag tillskansat mig sedan tidigare (se den justerade metoden nedan).
4.3.1 Enkätkonstruktionens fyra steg
Kylén skriver att arbetet med en enkät sker i fyra steg:
1. Första utkast: i det första steget gör man ett antal frågor som täcker
området, och som man sedan testar på vänner och bekanta som ger ärlig feedback. Enkäten kan då ändras vid behov.
2. Första försöksversionen: utformningen ska vara som man tänkt sig
den slutgiltiga, men nu testar man enkäten på 3-5 personer ur den tänkta målgruppen. I den här fasen mäter man hur lång tid det tar för dem att svara och lyssna på deras feedback om enkäten.
3. Slutversionen: Görs utifrån erfarenheterna från steg 2.
4. Skicka ut, samla in: Utskick och insamling av enkäten68.
Första utkast: Eftersom min enkät skulle söka svar på uppsatsens fem frågor
började jag med att göra fem olika mind-maps, där varje enskild uppsatsfråga fick utgöra centralpunkten i varje mindmap. Fråga 5 blev dock omformulerad till ”vad tror du att bibliotekarierna förväntar sig att du själv ska kunna klara av när du söker information på biblioteket?” Den gav därmed användarnas perspektiv, som sedan skulle ställas mot uppsatsfråga 5 i den framtida fokusgruppintervjun69.
68
Kylén, 2004 s. 59
69
På varje mindmap skrev jag fria förslag på enkätfrågor som skulle kunna tänkas svara på den centrala uppsatsfrågan. Sedan blev det dags att sålla ut de lämpligaste enkätfrågorna och konstruera själva enkäten. Detta skedde också med hjälp av Kyléns bok.
Både öppna frågor och frågor med bundna svarsalternativ (”kryssfrågor” brukar jag kalla dem) har sina för- och nackdelar. Öppna frågor ger respondenten stor frihet på gott och ont. De styr respondentens svar i mindre utsträckning, men ställer krav på respondenten som måste kunna formulera sig70. Även den som konstruerar enkäten har ett krav på att kunna formulera frågorna så att de blir så lättbegripliga som möjligt för respondenten. Min enkät skulle innehålla båda typerna. Jag var då tvungen att tänka på de öppna frågornas krav på respondenternas egna kunskaper. Gällande de slutna kryssfrågorna har de fördelen att de är lättare att besvara för respondenten och lättare att bearbeta för sammanställaren. Samtidigt blir respondentens svar mer styrda, vilket enligt Kylén kan locka till mindre genomtänkta svar71. Första utkastet testades på två studerande vänner, där jag också mätte hur lång tid det tog för dem att svara. Efter viss feedback ändrades enkäten till den version som skulle ut bland respondenterna.
Första försöksversionen: Då vännerna också var besökare av
stadsbiblioteket utgjorde de också en del av målgruppen, vilket praktiskt involverade punkt 2.
Slutversionen. Skicka ut och samla in: När de definitiva enkäterna var
klara, delade jag ut dem på stadsbiblioteket i Uppsala.
4.3.2 Krav på allmänna enkäter
Om respondenterna är på väg in eller ut ur en butik eller liknande, är det än mer viktigt att enkäten är kortfattad, Kylén rekommenderar ett A5- eller högst ett A4-papper. Antalet sidor spelar också större roll än antalet frågor, varför man också bör försöka ”korta ner” flersidiga enkäter med kolumner72.
Konstruktionen av enkäten skedde således med följande krav i bakhuvudet: max tio huvudfrågor som inte var för svårt formulerade och som dessutom
skulle få plats på ett ark papper. Även information om mig själv, syftet med undersökningen och respondenternas anonymitet skulle vara med.
Enligt Kylén måste varje enkät ha ett följebrev eller inledning för att motivera respondenten att svara. Inledningen bör då enligt Kylén innehålla följande uppgifter:
• Avsikten med undersökningen och vem som ligger bakom den. • Vilka som får enkäten.
• Hur lång tid det tar att besvara frågorna.
• Vart och när enkäten ska skickas och vad som händer med svaren. • När rapporten kommer ut och hur man får tag i den73
.
Utöver presentation av mig själv och information om respondenternas anonymitet, fann jag de viktigaste punkterna till min enkät vara avsikten och tiden det tog att besvara frågorna. Övriga punkter kunde jag vid behov berätta muntligt för respondenterna.
Vid utdelningen av enkäterna använde jag mig både av en traditionell och en justerad metod. Justeringen skedde efter att jag i enkätundersökningens början märkte ett visst motstånd från respondenterna när jag bad dem fylla i enkäten själva. Den justerade metoden innebar att jag själv gick fram till slumpmässigt valda respondenter, presenterade mig själv och mitt syfte, samt ställde enkätens frågor till dem medan jag själv fyllde i enkäten medan de svarade. På så sätt fick enkätundersökningen en mer kvalitativ karaktär som påminde om kortare strukturerade intervjuer, men eftersom frågorna förblev oförändrade såg jag det som ”samtalsenkäter”.
Fördelen med denna metod var att den bemöttes med mindre motstånd, det verkade vara mer accepterat bland respondenterna att ”intervjua” dem än att be dem själva fylla i en pappersenkät. Andra fördelar var den pedagogiska och språkliga aspekten, man kunde vid behov omformulera och förklara en fråga, om så på ett annat språk om inte respondenten förstod den. Enkäterna blev också fullständigt och korrekt ifyllda eftersom frågorna genomgicks systematiskt och risken för missförstånd minimerades.
73
Nackdelen med dessa ”samtalsenkäter” var främst att de var så tidskrävande, mycket mer tidskrävande än vanliga enkätundersökningar. Metoden tillät att man tog en eller max två respondenter åt gången, samtidigt som det fortfarande tog 5-10 minuter att fylla i enkäten, ibland mer. Inte sällan bredde respondenterna ut sina svar med sidospår, anekdoter och andra konversationsämnen, vilket ytterligare drog ut på tiden.
När jag inte hade tid att dela ut enkäterna personligen, lät jag dem på traditionellt manér ligga på biblioteket med en informativ skylt för att respondenterna skulle fylla i dem själva. Fördelen med denna metod var att respondenterna då svarade frivilligt, samt att jag kunde ägna mig åt flera saker innan jag samlade ihop enkäterna på biblioteket. Nackdelen var den ökade risken för bortfall, missförstånd och inkorrekt besvarade enkäter. Dessutom fanns inte möjligheten att förklara frågorna till respondenterna.
4.4 Fokusgruppintervju
Efter enkätundersökningen samlade jag via en kontaktperson på Uppsala stadsbibliotek ihop 5 bibliotekarier till en kompletterande fokusgruppintervju främst rörande fråga 5; vad användarna förväntas kunna klara av själva i informationssökningsprocessen. Detta för att fråga 5 riktar sig snarare till dem som arbetar på biblioteket, samt för att den – ur bibliotekariernas synvinkel- är av mer diskutabel karaktär. Fokusgruppintervjun utgjorde ett bra komplement till enkätundersökningen, eftersom det gav svar på frågor som enkäten inte kunde ställa eller få svar på, exempelvis frågor om relationen bibliotekarie- användare ur bibliotekariernas perspektiv. Det gav en mer flerdimensionell bild av enkätsvaren, varför jag även tog upp de övriga uppsatsfrågorna 1-4, om än mer perifert.
I fokusgruppintervjuer blir intervjuarens roll mer styrande än frågande, eftersom intervjuaren styr samtalet med korta repliker eller t o m blickar, skriver Kylén74. Man bör därför även notera kroppsspråket hos de intervjuade, om än med viss försiktighet för att undvika intervjuareffekt.
Kylén skriver också att idén med gruppintervjun är att skapa ett samtal mellan de intervjuade. Därför bör man se upp med att inleda ”parsamtal”, där intervjuaren och endast en av de intervjuade för en dialog med de andra som
74
tysta åhörare. Ibland kan det vara passande och ibland inte75. I mitt fall var det passande med parsamtal när jag bad bibliotekarierna återge sina egna upplevelser en i taget.
I det här kapitlet har jag presenterat och motiverat de metoder jag valt att använda mig av i undersökningen, samt vilket källmaterial som legat till grund för metoderna. I nästa kapitel ska jag redogöra för undersökningarna samt resultatet av undersökningarna.
75
5. Undersökning och resultat
Min undersökning började med en djupintervju med Ulla Brohed på Malmö stadsbibliotek, för att sedan följas upp av en enkätundersökning och en fokusgruppintervju på Uppsala stadsbibliotek. I det här kapitlet redogör jag för resultaten av undersökningarna, bibliotek för bibliotek.
5.1
Djupintervju: Ulla Brohed, Fördomsbiblioteket på Malmö
stadsbibliotek
”En mycket stor fin byggnad med mycket ljus i taket” beskrev min kontaktperson Ulla Brohed Malmö stadsbibliotek för mig på min väg till Malmö. Beskrivningen gjorde det inte svårt att identifiera vilken byggnad det var, stadsbiblioteket i Malmö gav ett stort och modernt intryck med ljusa luftiga lokaler. Stadsbiblioteket utgjorde en hemvist för det så kallade Fördomsbiblioteket (vilket kommer att presenteras mer ingående längre fram). Inför intervjun berättar Brohed en del bakomliggande fakta om konceptet med levande böcker. Själva konceptet med ”människoböcker” är ursprungligen danskt, och bildades i brottsförebyggande syfte på initiativ av bl a föreningen Stop Volden, med Ronni Abergel vid Det Kriminalpraeventive Råd som projektledare. Det danska Människobiblioteket testades första gången under Roskildefestivalen 2000, med positivt resultat. På senare tid har konceptet spridit sig till andra delar av världen, däribland Sverige, Ungern och Portugal76.
5.1.1 Bakgrund: Behovet av mänsklig kontakt
Fördomsbiblioteket i Malmö tog sin början i och med en artikel i tidskriften DIK-forum (nr 3/2005). Artikeln hade den talande titeln ”Låna en fördom –
och bli kvitt den!” och handlade om det danska konceptet med
”människobibliotek” och ”människoböcker”, i detta fall Fördomar77. Detta läste bibliotekarierna Ulla Brohed och Catharina Norén och tog fasta på.
76
För ytterligare information om Människobiblioteket och Stop Volden, se
www.norden.org/webb/news/news.asp?id=5738.
77
Brohed ansvarade för utarbetandet av informationen om projektet, och för att den nådde ut till allmänheten. Norén, som var ordförande i den numera nedlagda Mångkulturella gruppen, har ett särskilt ansvar för mångkulturella frågor och utvärderingen av projektet. Till projektet hör också två pärmar, varav den ena innehåller provocerande adjektiv om Fördomar (i syfte att få folk att reagera och tänka till) och den andra är till för beställningar och bokningar av Fördomar. Både Brohed och Norén ansvarar för dessa pärmar.
Eftersom Malmö är en multikulturell stad, där man måste försöka överbrygga gränser, sågs den mänskliga kontakten som viktig oavsett bibliotekskompetens. Man såg att det fanns ett behov av mänsklig kontakt, säger Brohed, och nämner som exempel en äldre dam på biblioteket som man ofta ser samtala med några muslimska män som hon blivit bekant med och uppenbarligen inte kände sen tidigare. Biblioteket som plats inbjuder ju till samtal.
De mänskliga Fördomarna väljs dels genom egna personliga nätverk, och dels genom dem som kunde rekommendera dessa personer. De första fördomarna valdes i augusti 2005. Eftersom det var under tidspress, valdes personer från relativt lättillgängliga grupper: en journalist (som var en bekant från Expressen), en danska och en synskadad. Malmö stadsbibliotek använder sig helst av organisationer när de vill få kontakt med potentiella Fördomar. Exempelvis gick de genom RFSL när de ville få kontakt med en homosexuell. Detta för att personen, Fördomen måste vara trygg med sig själv, erfaren om att tala om sig själv och framförallt ”kunna sin historia”, som Brohed säger. Både Norén och Brohed väljer fördomar, men ”granskar” inte dem, utan litar på organisationernas omdöme.
5.1.2 Skillnader mellan samtal och läsning. Låntagarnas perspektiv.
När jag frågar om vilka tänkbara för- och nackdelar det kan finnas med att samtala istället för att läsa, är Broheds svar att en biografi kan vara neutral, medan den personliga kontakten är mer påverkbar. Därför är det viktigt att Fördomarna inte verkar propagerande för sin sak. Utvärderingen av Fördomsbiblioteket, som delades ut bland låntagarna, tyder på att låntagarna upplevde att de fick ett bra, kortfattat perspektiv om Fördomarna, samt en ny kunskap och ökad förståelse. Som exempel nämner Brohed en solskenshistoria om när en Fördom i form av en djurrättsaktivist fick möta en jägare och en kycklingfarmare. Även om samtliga tänkte fortsätta med sina respektive sysslor, slutade historien med att de – respektfullt- skakade hand innan de skildes åt. Det finns en viss typ av information som kan vara svår att läsa sig till, menar Brohed, och syftar då på subjektiva upplevelser och känsloupplevelser. Det är viktigt att kunna skilja på sak och person. Åldersmässigt sträcker sig låntagarna i Fördomsbiblioteket mellan högstadie- och högre pensionsålder. De flesta är också svenskar. Brohed tror att de som i störst utsträckning lånar Fördomar är människor som är öppna, som törs säga att de har en fördom. Att låna en Fördom tyder också på en viss nyfikenhet, att man törs ifrågasätta sina egna åsikter istället för att ”sitta och förarga sig i sin ensamhet”, som Brohed beskriver det.
Frågan om det finns några ”undvikare” av Fördomslåntagare vet inte Brohed om hon kan besvara. Det enda hon lagt märke till var att det i projektets början var kvinnor i 60-årsåldern som sade sig ”inte ha tid” att låna. Brohed tror dock att det handlade om att de inte vågade, varför vet hon inte, eftersom man bara kan göra spekulationer.
Enligt en utvärdering som gjordes bland låntagarna har Fördomsbiblioteket enbart fått positiva reaktioner från omgivningen. ”Fantastisk”, ”Jättebra och upplysande” ”En jättebra idé. Man fick reda på mycket som man inte tidigare visste.” är bara några exempel på de reaktioner som Fördomsbiblioteket fått.
5.1.3 När väljer man den ena informationskällan framför den andra?
någonstans, då frågar man en människa först. Man tror att Google ska ersätta bibliotekarier, men Google saknar bibliotekariens specialkunskaper, säger Brohed och syftar då på kunskaper om att t ex kunna gå in i och navigera i specialdatabaser. Om man dessutom vill få snabb hjälp med lokal information, som inte alltid går att hitta på Internet, vill man nog fråga en människa om saken.
Det finns också fall där folk hellre väljer skriftliga eller maskinella källor framför mänskliga. Brohed nämner som exempel låntagare som drar sig för att söka sig till yngre bibliotekarier för att de känner att de inte vill bli ”undervisade” av någon som är yngre än dem själva. Denna låntagarkategori söker sig dock i regel till äldre bibliotekarier för att de antar att de kan mer. Men valet av alternativa informationskällor till de mänskliga kan också bero på att vissa låntagare har haft sämre erfarenheter av att fråga bibliotekarier sen tidigare.
5.1.4 Reflexion Malmö Stadsbibliotek
Trots att jag anlände till biblioteket tio minuter innan öppningsdags behövde jag inte stå ensam utanför och vänta. Utanför biblioteket stod redan en blandad skara människor och väntade på att biblioteket skulle öppna. Den blandade skaran människor som väntade utanför biblioteket innan öppningsdags vittnade om att Malmö stadsbibliotek var (och är) ett välbesökt och populärt bibliotek. Att döma av de enhetligt positiva ordalagen om Fördomsbiblioteket från såväl låntagare som Fördomar är det något som projektet knappast har försämrat.
På frågan om vilken skillnad det kan föreligga mellan att få information via samtal respektive skrift, svarade Brohed att det muntliga ger möjlighet till
kommunikation medan det skriftliga ger information. Det som skiljer
kommunikation från information är enligt min mening möjligheten att få sina
tankar reflekterade och kanske bekräftade av någon annan än sig själv. Detta
information som man inte kan läsa sig till: den som rör subjektiva upplevelser. Responser som ”Det ger mycket mer med en levande människa än att läsa böcker” [anonym låntagare] bekräftar att fler människor har märkt detta.
5.2 Enkät Uppsala stadsbibliotek – användarnas perspektiv
Stadsbiblioteket i Uppsala är ett centralt beläget bibliotek, med över 2000 besökare om dagen. Dess läge, stora luftiga lokaler och breda utbud av böcker gör också att det är mycket välbesökt. I detta avsnitt ska det redogöras för två undersökningar som båda skedde på Uppsala stadsbibliotek: en övergripande enkätundersökning bland dess låntagare (i fortsättningen kallade ”användare) samt en fokusgruppintervju med fem av dess bibliotekarier.
Det bör förklaras hur tabellerna skall utläsas: de skuggade partierna och de oskuggade partierna läses som enskilda resultat/kategorier, vars summa redovisas i raden ”Totalt”. Inom varje cell anges både antalet svarande personer samt (inom parentes) hur stor andel i procent av den totala
populationen, d v s 50 respondenter, detta antal motsvarar. Exempelvis 2 (4%)
= 2 svarande, 4 % av den totala populationen.
5.2.1 Enkätfråga 1-3 Ålder, Kön och Sysselsättning
• Totalt svarade 50 personer på enkäten. • Av dessa var 27 kvinnor och 23 män.
• 27 var mellan 18-30 år gamla; 6 var mellan 31-40 år; 7 var mellan 41-50 år; 6 var mellan 51-60 år och 4 var 61 år eller äldre.
• 18 studerade, 21 arbetade, 3 både studerade och arbetade, 5 var arbetssökande och 3 pensionärer.
5.2.2 Enkätfråga 4: Vad anses vara den viktigaste egenskapen hos en bibliotekarie?
Efter frågor om Ålder, Kön och Sysselsättning, följde fråga 4 som löd ”Vad tycker Du är den viktigaste egenskapen hos en bibliotekarie?”. Respondenterna hade då alternativen Kunskap, att bibliotekarien hittar det jag behöver; Att
bibliotekarien är trevlig och tillmötesgående, har social kompetens; Att bibliotekarien är snabb samt det öppna alternativet Annat där de själva kunde
fylla i egenskap.
Tabell 1: Vad tycker Du är den viktigaste egenskapen hos en bibliotekarie?
Kunskap Social Snabb Annat
Kvinnor 20 (40 %) 6 (12 %) 1 (2 %) Män 16 (32 %) 7 (14 %) 18-30 år 18 (36 %) 8 (16 %) 1 (2 %) 31-40 år 3 (6 %) 3 (6 %) 41-50 år 6 (12 %) 1 (2 %) 51-60 år 5 (10 %) 1 (2 %) 61- år 4 (8 %) Studerar 12 (24 %) 5 (10 %) 1 (2 %) Arbetar 18 (36 %) 5 (10 %)
Stud. & Arb. 2 (4 %)
Arbetssök. 2 (4 %) 3 (6 %) Pensionär 2 (4 %)
TOTALT 36 (72 %) 13 (26 %) 0 1 (2 %)
En klar majoritet på 36 personer (72 % av de 50 respondenterna) ansåg att
bibliotekariens kunskap var den viktigaste egenskapen, följt av de 13 personer
som tyckte att bibliotekariens sociala kompetens var den viktigaste egenskapen. Ingen hade valt alternativet Snabb. Endast 1 svarande kvinnlig student mellan 18-30 år hade angett Annat, och då fyllt i med ”Kombination av båda ovanstående” som viktigaste egenskap. Majoriteten av dem som hade valt
Kunskap som viktigaste bibliotekarieegenskap var kvinnor, mellan 18-30 år
och/eller yrkesverksamma. De flesta som hade valt Social kompetens som viktigaste bibliotekarieegenskap var män, mellan 18-30 år och/eller studerande eller yrkesverksamma.
tvärtom (d v s att de mer såg bibliotekarien som ett redskap). Detta skulle i sin tur indirekt kunna ge svar på uppsatsens fråga 478. Trots att många av de svarande ansåg alla egenskaper vara ”lika viktiga”, ansåg de flesta att bibliotekariens kunskap var viktigast om de hade måst välja en egenskap. Resultatet speglar dock hur de enligt egen utsago ville rangordna alternativen, att kunskap kommer först och social kapacitet är sekundärt. Bibliotekarien ansågs därmed primärt uppfylla en professionell funktion och sekundärt en
social funktion. En intressant observation är att ingen av de äldre eller
pensionerade respondenterna värdesatte bibliotekariens sociala kompetens framför dennes kunskap eller kapacitet (till skillnad från den yngsta kategorin av respondenter). Detta kan återspegla synen på bibliotekarier eller vad som värdesätts hos de olika generationerna.
Slutsatser enkätfråga 4:
• Användarna värdesatte samtliga egenskaper högt, men prioriterade
kunskap hos bibliotekarien framför dennes sociala kompetens.
• De flesta som prioriterade kunskap framför social kompetens var kvinnor, mellan 18-30 år och/eller yrkesverksamma.
• De flesta som prioriterade social kompetens framför kunskap var män, mellan 18-30 år och/eller antingen studerande eller arbetade.
5.2.3 Enkätfråga 5a: Går Du till Datorn eller Bibliotekarien först?
Fråga 5 löd: ”Du skall söka efter en bestämd bok på biblioteket, men vet inte vilken hylla den står på. a) Vilken källa är den första Du går till (förutsatt att Du har gott om tid och lika bra tillgång till allihop)?”
Tabell 2: Vilken källa är den första Du går till förutsatt att du har gott om tid och tillgång till allt?
Datorn Bibliotekarien Annat
Kvinnor 18 (36 %) 9 (18 %) 1 (2 %) Män 18 (36 %) 4 (8 %) 18-30 år 22 (44 %) 5 (10 %) 31-40 år 2 (4 %) 4 (8 %) 41-50 år 6 (12 %) 1 (2 %) 51-60 år 4 (8 %) 1 (2 %) 1 (2 %) 78
