l
Arsredovisning o
1990
TRELLEBORG W
I l
"
Innehåll
Organisation _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Koncernchefen har ordet _ _ _ _ _ __ _ Verksamheten i sammandrag _ _ _ _ _ _ Koncernekonomi - - - -- - Resultat - - - -- - Finansiell ställning _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Investeringar, finansverksamheten _ _ __ _ Malmprospektering, metallproduktion _ _ _ Metallmarknad, metallpriser _ _ _ _ _ _ _ -A.ffärsområde Boliden Mineral _ _ _ _ _
l·
-Affärsområde Boliden International _ _ _ _ _ Affärsområde Boliden Metall _ _ _ _ __ _ Affärsområde Ahlsell _ _ _ _ _ _ _ _ _
~~ffärsområde Bröderna Edstrand _ _ _ _ _ Affärsområde Enertech _ _ _ _ _ _ _ _ _ Affärsområde Ventilation _ _ _ _ _ _ _ _ Affärsområde Swegon _ _ _ _ _ _ _ _ _ Affärsområde Trelleborg Industri _ _ _ _ _ Falconbridge (intressebolag) _ _ _ _ __ _ Svedala Industri (intressebolag) _ _ _ _ _ _ Norzink {intressebolag) _ _ _ _ _ _ _ _ _ Munksjö (intressebolag} _ _ _ _ _ _ _ _ Övriga bolag _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _Förvaltningsberättelse _ _ _ _ _ _ __ _
"
_ Jtrukturförändringar _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Personal _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ___ _ Förslag till vinstdisposition _ _ _ _ _ _ _
lesultaträkningar _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ Balansräkningar _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Finansieringsanalyser _ _ _ _ _ _ _ _ _ Bokslutskommentarer _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Noter - - - - Revisionsberättelse _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __
Aktiekapital och ägarförhållanden _ _ _ _ Koncernledning _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ styrelse och revisorer _ _ _ _ _ _ _ _ _ Femårsöversikt, definitioner _ _ _ _ _ _ _ Sammanfattande diagram _ _ _ _ _ __ _ Adresser _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _
2 4 6 7 7 8 9 10
12 14 16 18 20 22
24 26 28 30 32 34 36 37 38 39 40 42 42 43 44 46 47 48 55 56 59 60
}t
62 64 66
tämma
:::xpolaris Konferenscentrum, 1gen den 30 maj 1991 kl12.30.
kets Hus, Norragatan 46-48, Trelleborg.
1rför även deltagarna i Trelleborg 11opodiet i Skellefteå.
1 program för stämmabesökarna om i Trelleborg.
Aktieägarservice
Bokslutskommunike, årsredovisning och del- årsrapport sänds direkt till aktieägare som anmält till VPC att de vill ha sådana. De kan också beställas direkt från Trelleborg AB, Informationsavdelningen, 231 81 Trelleborg.
Från och med februari 1991 erbjuder Trelleborg också aktieägarservice per telefon. Via ett sär- skilt telefonnummer, 08-30 62 80, kan den in- tresserade få svar på frågor, beställa tidningar, broschyrer o dyl, få kontakt med experter inom ett visst område etc. Den som bara vill veta de aktuella metallpriserna, kan ringa fröken Metall, 08-62311 00, som ger besked om dagspriserna i noteringsvaluta och svenska kronor på guld, silver, koppar, bly, zink och nickel. Rapporten uppdateras varje vardag efter kl15.00.
Aktieägarservice
[!]EJ i)[!] f:1f) EJ[!]
Fröken Metall
mrn mf1il oo mm
TRELLEBORG W
1990 i sammandrag
• Resultat efter finansnetto enligt prognos 2.302 Mkr (2.743).
• Vinst per aktie efter 30% schablonskatt 25 kr (30).
• Fakturerad försäljning 25,2 miljarder (26,5).
För jämförbara. enheter oförändrad omsätt- ning jämfört med föregående år.
• 6:50 kr (6) i föreslagen utdelning på A- och B- aktierna samt 10 kr (10) på C- och D-aktierna.
Ny organisation
Nio affärsområden i stället för tidigare fyra verksamhetsområden:
• Boliden Mineral • Enertech
• Boliden International • Ventilation
• Boliden Metall • Swegon
• Ahlsell • Trelleborg Industri
• Bröderna Edstrand
Ekonomisk information och rapportering
Trelleborg AB publicerar regelbundet rapporter om företagets utveckling.
Preliminär bokslutskommunike lämnades den 4 mars 1991. Definitiv bokslutsrapport offentlig- gjordes den 1 O aprtl1991.
Prognos för 1991 lämnas vid bolagsstamman den 30 maj 1991 i Skellefteå.
ÅrsredovJSmngen är tillgänglig i böljan av
ma.i.
Rapport över 1991 års
åtta
första verksamhets- månader kommer att lämnas onsdagen den 16 oktober 1991.Läsanvisningar
Sifferuppgifterna inom parentes avser om inte annat sägs 1989 års verksamhet. Svenska kronor (SEK) används genomgående. Miljoner kronor förkortas Mkr och tusen kronor tkr.
Samttiga belopp avser Mkr om mte annat
anges.
Adressändringar
VPC hämtar automatiskt adressändringar från OAFA/SPAR på alla fysiska personer som är kyrkobokfårda i Sverige.
Det
innebär att sär- skild anmälan om adressändring inte behöver göras tlll VPC. utan det räcker med den vanliga flyttmngsanmälan som görs på posten. Andra ändringar, t ex registrering av affärsadress i stallet för folkbokfönngsadress, anmäls direJ..t ttll VPC, 17118 Solna, tel 08-7990600.Bolagsstämma
Ordinarie bolagsstämma hålls i Expolaris Konferenscentrum, Kanalgatan 73, Skellefteå, torsdagen den 30 maj 1991 kl12.30.
Stämman kan följas på storbildsskärm i Folkets Hus, Norregatan. 46-48, Trelleborg.
Stämman direktsänds via tv-länk, varför även deltagama 1 Trelleborg kan ställa frågor till stämmapodiet i Skellefteå.
Efter stämman arrangeras särskilda program för stämmabesökarna såväl i Skellefteå som i Trelleborg.
Anmälan om deltagande
Anmälan om deltagande i stämman respektive efter- följande arrangemang i Skellefteå och Trelleborg skall göras senast måndagen den 27 maj kl15.00. Anmälan
· ~n lämnas per telefon 0410-51419, 51103 (direktval), o
i
000 (växel) eller per post under adress Trelleborg AB, styrelsen, 231 81 Trelleborg.Vad krävs för deltagande?
-plaget tillämpar lagen om förenklad aktiehantering.
rår rätt att delta i stämman måste aktieägare senast fredagen den 17 maj 1991 vara införd i den av Värde- papperscentralen VPC AB förda aktieboken.
Aktieägare, som genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare har förvaltarregistrerade aktier, måste senast den 17 maj hos VPC tillfälligt registrera aktierna i eget namn.
Utdelningen
Styrelsen och verkställande direktören föreslår utdelnin~
för verksamhetsåret 1990 med 6:50 kr per A-och B-akt1e samt med 1 O kr per C- och D-aktie.
Vad krävs för utdelning? '
Som avstämningsdag vid VPC för att aktierna skall vara utdelningsberättigade föreslås den 6 juni 1991. Detta innebär att utdelningen från VPC kommer att redovisas den 13 juni 1991.
l
Aktieägarservice
Bokslutskommunike, årsredovisning och del- årsrapport sänds direkt till aktieägare som anmält till VPC att de vill ha sådana. De kan också beställas direkt från Trelleborg AB, Informationsavdelningen, 231 81 Trelleborg.
Från och med februari 1991 ·erbjuder Trelleborg också aktieägarservice per telefon. Via ett sär- skilt telefonnummer, 08-30 62 80, kan den in- tresserade få svar på frågor, beställa tidningar, broschyrer o dyl, få kontakt med experter inom ett visst område etc. Den som bara vill veta de aktuella metallpriserna, kan ringa fröken Metall, 08-62311 00, som ger besked om dagspriserna i noteringsvaluta och svenska kronor på guld, silver, koppar, bly, zink och nickel. Rapporten uppdateras varje vardag efter kl 15.00.
Aktieägorservice
[!]EJ Dm ma EJ m
Fröken Metall
[!]llJ maD DO[!][!]
TRELLEBORG W
Organisation och ledning
Boliden Mineral
3.551 Mkr
lntressebolag:
Falconbridge Norzink Svedala Munksjö
Trelleborg Industri
3.226 Mkr
Swegon
397 Mkr (okt-dec)
l
Boliden International
2.662 Mkr
Trelleborg AB
Koncernomsättning 1990: 25.216 Mkr
Ventilation
2.010 Mkr
E
l oliden
~netall
2.359 Mkr
nert~th
1.446 Mkr
Ahlsell
3.683 Mkr
Bröderna Ed strand
2.224 Mkr
Koncernen var tidigare indelad i fyra verksamhetsom- råden: Boliden (Gruv/Metall), Norrviken Industri (Bygg/
Distribution), Svedala Industri (Mineralhantering) och Trelleborg Industri (Gummi/Plast). Verksamhetsområdena indelades i sin tur i ett antal affärsområden.
Hösten 1990 beslöt Trelleborgs styrelse att inte fullfölja tidigare aviserade planer på marknadsintroduktion av Norrviken Industri. Mot denna bakgrund beslöts att slopa mellanledet verksamhetsområden och i stället hålla sam- man koncernen i nio affärsområden. Dessa beskrivs när- mare på sid 14 tf. Inom respektive affärsområde är verk- samheten organiserad i ett antal självständiga divisioner eller motsvarande. Resultatansvaret är som tidigare starkt decentraliserat.
Viktigare intressebolag, dvs bolag i vilka Trelleborg äger betydande minoritetsposter, är Falconbridge (sid 32), Norzink (sid 36), Svedala Industri (sid 34) och Munksjö {sid 37}.
Koncernledningen utgörs av:
• VD Kjell Nilsson (koncernchef och VD i Trelleborg AB fr o m den 31 maj 1990)
• vVD Fredrik Arp (VD i Trelleborg Industri AB)
• vVD Bo Lundquist*l (övergripande ansvarig för affärs- områdena Ahlsell, Enertech och Bröderna Edstrand samt chef för affärsområde Ventilation)
*>till och med 1991-04-30 samt följande koncernstabschefer:
• Carl Aspegren (Styrelsesekretariat)
• Lennart Bergstedt (Personal)
• Bo Jacobsson (Ekonomi/Finans)
• Hans Nyberg (lnternrevision)
• Lars Wallenberg (Juridik)
• Leif Öberg (Information)
övriga ledande befattningshavare är följande affärsområdesch eter:
• Lars Abrahamson {Ahlsell)
• Anders Bulow (Enertech)
• Håkan Hermansson (Boliden International}
• Lars Kollberg (Boliden Metall)
• Sten Lindstedt (Swegon)
• Bengt Lötkvist (Boliden Mineral)
• Lars Slettengren*l (Edstrand)
*>från 1991-07-01 Jan Söderberg
Koncernchefen har ordet
Verksamheten 1990 präglades av den successivt vikande konjunkturen. Årets allra första veckor gav visserligen anledning till viss optimism, men redan i slutet av januari började konjunkturen för några av våra viktigaste pro- dukter att avta. Avmattningen förstärktes kraftigt under februari. Fram till sommaren skedde en återhämtning, som fick vissa bedömare att tro att nedgången var över- stånden. l Trelleborg delade vi inte denna ljusa syn. Tyvärr fick vi rätt. Redan under sommaren började konjunkturen vika av. Direkt efter semesterperioden kom så krisen i Mellanöstern med kända följder.
Trots konjunkturnedgången kunde Trelleborg leva upp till sin prognos för 1990. Koncernen redovisade ett resultat på drygt 2,3 miljarder och uppnådde avkastningsmålet för de operativa enheterna- 20 procent på sysselsatt kapital.
Med tanke på omständigheterna tycker jag det är ett bra resultat.
Under 1990 mattades metallpriserna successivt, dollar- kursen föll, svenska löner och entreprenadkostnader ökade kraftigt liksom bl a energi- och miljöskatter. Sam- mantaget bidrog detta i hög grad till att Trelleborgs sven- skagruv-och metallverksamhet fick ett sämre resultat 1990 än 1989-trots både ökad malmproduktion, högre metallutvinning och fortsatta kostnadsnedskärande åt- gärder.
Metallpriserna är desamma över hela världen, men inte kostnadsutvecklingen. Den utländska gruwerksamheten hade trots låga metallpriser ett framgångsrikt 1990. Till r·
glädjeämnena hörde Boliden Internationals spanska gru•f företag Apirsa. Metallutvinningen ökade i Aznalc611argru- van och man har börjat förprojektera en ny betydande fyndighet alldeles i närheten.
Utvecklingen för Falcon bridge, vårt största förvärv någon;:_ sin, är lovande. Vi har på flera områden fått bekräftat att {J~
företagsgrupperingarna kompletterar varandra väl både tekniskt och kommersiellt.
Trelleborgskoncernens mest expansiva affärsområde det gångna året har varit Boliden Metall, som målmedvetet fortsatt sin expansion för att bli en av de mer betydande tillverkarna och distributörerna av koppar- och mässings- produkter. Boliden Metall har under senare tid förvärvat företag med en sammanlagd årsomsättning på ca 1,8 miljarder.
Den svenska delen av Trelleborg Industris gummiverk- samhet hade ännu ett arbetsamt år 1990. Konjunkturläget och den svenska kostnadsnivån är även här den direkta eller indirekta orsaken. l Sverige går Trelleborg Industris produkter i stor utsträckning till bilindustrin och annan verkstadsindustri - de verksamhetsgrenar som snabbast kände av konjunkturnedgången.
l
Nu är det inte bara den svenska gummiindustrin som har problem. Situationen är densamma på många andra marknader. Hela branschen är i behov av strukturföränd-
~gar, och vi kommer att fortsätta att delta i denna pro- -cess.
De delar av koncernen, som avsätter sina varor och tjäns- tertill byggindustrin, hade en god utveckling 1990. Nya .f.öretag förvärvades inom några av affärsområdena och hlsell gjorde en strategisk investering i ett nytt central- rager i Hallsberg.
Trelleborg fortsatte under året att göra förvärv på olika områden men med något annorlunda inriktning än tidiga- re. Vi har blivit hälftenägare i Munksjö och därigenom indirekt i Hexagongruppen, och vi har förvärvat majorite- ten i det börsnoterade Swegon. Inom Munksjö-Hexagon pågår arbete med att förändra strukturen. För Swegon ser vi stora utvecklingsmöjligheter bl a i kombination med andra grenar av koncernen.
Trots konjunkturavmattningen under 90-talets allra första år ser vi med viss optimism fram mot decenniets fortsatta utveckling. Ett av skälen är att de nödvändiga satsningar- na på förbättrad och utbyggd infrastruktur kommer att betyda ett lyft för koncernens produkter och tjänster; Det finns också tecken på en politisk tillnyktring och ökad insikt både om vikten av att satsa på infrastruktur och om
företagandats villkor 1 allmänhet och kanske på energi- och miljösidan i synnerhet.
Jag kan inte avstå från att avsluta med ett citat: "Optimis- ten har rätt lika ofta som pessimisten. Men mycket ro- ligare". Så formulerade sig Trelleborg i en annons för en tid sedan och påståendet speglar vår allmänna inställning mycket väl. Man får inte låta motigheter skymma sikten för de möjligheter som ändå alltid finns. Under det gång- na årets konjunkturnedgång har Trelleborg liksom de flesta andra företag genomgått en anpassningsprocess som är lika nyttig som nödvändig. Vi fortsätter att "an- passa kostymen" för att vara väl rustade när konjunkturen vänder uppåt igen. /
j ,
{U [k(_ }Ji{-4-d au'-
{;
Verksamheten i sammandrag
Koncernen (Mkr om inte annat anges) 1990 1989 1988
Fakturerad försäljning 25.216 26.485 21.523
Resultat
efter finansiella intäkter och kostnader 2.302 2.743 1.959
före dispositioner och skatt 2.323 2.794 1.961
Räntabilitet %:
på justerat eget kapital efter 30% schablonskatt 22,9 34,8 40,5
på totalt sysselsatt kapital före skatt 18,6 20,6 19,4
dito, operativa enheter (exklusive intressebolag) 21,1 24,4 21,4
Andel eget kapital, soliditet l, % 29,0 21,6 19,6
Andel eget kapital, soliditet Il,% 32,7 24,9 26,0
Andel riskbärande kapital % 35,7 27,5 29,0
Investeringar i anläggningar 1.488 1.657 960
Medeltal anställda 21.939 26.384 26.08
J
Vinst, kr per aktie efter 30% schablonskatt
{efter full konvertering): 24:70 29:60 21:90
Justerat eget kapital, kr per aktie 117:40 99:00 71:50
Riskbärande kapital, kr per aktie 130:40 109:00
8~~~ r;,
Utdelning, kr per aktie*l 6:50 6:00
Börskurs 31 december (B bundna) 90:00 180:00 137:50
*) För 1991
=
styrelsens och VD:s förslag (avser A- och B-aktierna;på C- och D-aktierna utdelas kr 10:00).
För definitioner av nyckeltal, se sid 63.
Försäljning och rörelseresultat per affärsområde
Fakturerad försäljning Resultat efter Avkastning på (koncernextern, Mkr) avskrivningar, Mkr sysselsatt kapital, % 1990 1989 1988 1990 1989 1988 1990 1989 198P..
Boliden Mineral 3.551 4.082 3.782 417 619 569 24 36
4 ~~ T
Boliden International 2.662 2.885 2.099 415 573 337 63 107 60
Boliden Metall 2.359 2.031 1.144 95 102 75 13 19 24
Ahlsell 3.683 3.288 2.728 152 174 129 20 29 28
Bröderna Edstrand1l 2.224 2.427 614 95 164 55 24 41 2~-
Enertech2l 1.446 1.167 204 98 70 22 22 19
i
J Il lVentilation 2.010 1.731 1.513 30 61 64 9 16 20
Swegon 397 31 27
Trelleborg Industri 3.226 3.351 3.013 180 201 152 12 13 11
strategisk metallhandel 231
-
103-
71 348 - 26 - 61Övrigt3> 3.427 5.626 6.497 53 180 249
Summa exklusive
finansposter 25.216 26.485 21.523 1.914 2.118 1.591 21 24 21
Andelar i intresse-
bolags resultat4> 771 389 152
1l Ingår från den 1 oktober 1988 4> Härav 1990 Falconbridge 610 Mkr, Svedala 89 Mkr,
2l Ingår från den 1 november 1988 Norzink 50 Mkr och övriga netto 22 Mkr.
3l Omfattar leasingverksamhet samt koncerngemen- Avkastningen på sysselsatt kapital beräknas på rörelse re- samma kostnader inklusive vissa omstruktureringsposter. sultatet efter planenliga avskrivningar inklusive minoritets- Vidare ingår Mataki, Trelleborgplastics BV, Velox, Boliden andelar, dividerat med genomsnittlig balansomslutning Kemi (till den 1 april1989), Mineralhantering/Svedala In- (beräknad på varje månads utgående balans) minus ak- dustri (till den 1 juli 1990) och Gavle Ahlsell (till den 9 no- tier, räntebärande placeringar och icke räntadragande
vember 1990). rörelseskul der.
Koncernekonomi
Koncernens fakturerade försäljning 1990 uppgick till 25.216 Mkr (1989: 26.485}. Minskningen från föregående år beror på att Svedala Industri AB från och med den 1 juli 1990 redovisas som intressebolag och därför ingår en- dast 6 månader under 1990. För jämförbara enheter var omsättningen oförändrad jämfört med föregående år.
Variationerna var dock stora mellan de olika affärsområ- dena.
Affärsområde Boliden Metall fortsatte sin expansion ge- nom ytterligare förvärv. Affärsområdena Ahlsell, Enertech och Ventilation redovisade en fortsatt positiv försäljnings- utveckling. Volymökningar i en stark marknad tillsam- mans med förvärv av ett femtontal verksamheter i Skandi- navien och Västeuropa bidrog till omsättningsökningen.
Affärsområdena Bröderna Edstrandoch Trelleborg lndu- .- ri AB kände av en vikande svensk marknad med lägre
·volymer och pressade priser som följd. Omsättningen inom koncernens helägda gruvverksamheter minskade till följd av lägre metallpriser samt stängningen av zink- och blygruvan Black Angel på Grönland.
.
Fakturerad försäljning (Mkr)
30000
-
25000
-
20000
- 15000
10000
-~ooo
~~-
~
•
o
1986 1987 1988 1989Resultat
1990
Utlands·
försäljning
Export från Sverige
Rörelseresultatet uppgick till1.914 Mkr (2.118). Inkör- ningskostnader för nya produktionsanläggningar (affärs- område Ventilation) samt nya datasystem och central- lager (Ahlsell) belastade 1990 års resultat med ca 100 Mkr. Rörelseresultatet reducerades vidare med ca 100 Mkr jämfört med föregående år som en nettoeffekt av dekansolideringen av Svedala Industri AB samt tillskottet från förvärvade enheter. Resultatet av strategisk metall- handel uppgick till 348 Mkr (-26). Huvuddelen hänförde sig till återköp av tidigare sålda guld- och silverkontrakt Dessa vinster kompenserade resultatbortfallen inom de helägda gruvverksamheterna, som främst förorsakades av lägre metallpriser och stängningen av Black Angel-- gruvan.
Koncernresultat (Mkr) 3000
2500 f---,1'~-~...,...---l Resultat efter finans-
500
o
L---~poster
Resultat efter avskriv·
ningar
1986 1987 1988 1989 1990
Räntenettot försämrades med 352 Mkr till-514 Mkr, hu- vudsakligen beroende på den ökade skuldsättningen med ca 2.600 Mkr i samband med nyemissionen i Falcon- bridge i februari 1990.
Kursvinsterna ökade med 141 Mkr till280 Mkr främst till följd av räntaarbitrage genom valutaterm i ner.
Övriga finansiella poster på netto -100 Mkr (+319) utgörs till stor del av nedskrivningar av kortfristiga placeringar till marknadsvärde per balansdagen.
Resultatandelarna från intressebolag ökade med 382 Mkr till 771 Mkr främst som en följd av att Falconbridge endast ingick drygt tre månader under 1989. Svedala Industri AB redovisas som nämnts som intressebolag från och med den 1 juli 1990. Dess resultatandel under andra halvåret
Vinst per aktie (kronor) 30
Efter30%
schablonskatt
5 L---~
1986 1987 1988 1989 1990
var 89 Mkr. Norzinks resultat försvagades främst på grund av lägre zinkpriser samt en svagare USA-dollar.
Dess resultatandel minskade med 127 Mkr till 50 Mkr.
Vinstandelar till anställda i koncernens svenska bolag utgick 1990 med 2.300 kr (2.800) per anställd.
Resultatet efter finansiella poster blev 2.302 Mkr {2. 7 43), vilket motsvarar kr 24:70 (29:60) i vinst per aktie efter 30% schablonskatt
Extraordinära intäkter uppgick till 57 4 Mkr (507) och ut- gjordes huvudsakligen av realisationsvinster vid aktie- försäljningar, statliga bidrag och intäkter från intressebo- lag på sammanlagt 92 Mkr.
Extraordinära kostnader belöpte sig till 553 Mkr {456}. De bestod främst av nedläggningskostnader för enheter inom Trelleborg Industri och Boliden Mineral samt av avskrivningar mot erhållna statliga bidrag.
Resultatet före dispositioner och skatt blev 2.323 Mkr
Kapitalstruktur (Mkr) 1989 16000
12000 ,...--- 8000
4000
l - -
o
l - -
4000 l - - l - -
8000 - -
1990
.--- Anfaggntngstlllgångar t - -Omsattnmgs- r - -
tillgängar
~ LtkVlda medel .---
~
1--
~
1 . - - -
Icke rante- '--:::-- dragande skulder r- Eget
(2.794). 12000 rtsk-
Rantedrag;;:;de bara~de Arets skattekostnad uppgick till 615 Mkr (484), varav
andelen från intressebolag var 414 Mkr (133). Skattekost- 16000
skulder - kapttal
naden utgjorde därmed 26% av resultatet före dispositio- ner och skatt samt 14% exklusive andelar från intresse- bolag.
Avkastningen på justerat eget kapital efter 30% schab- lonskatt uppgick ti1122,9% (34,8) och på sysselsatt kapi- tal till18,6% (20,6). Avkastningen på det operativt sys- selsatta kapitalet (exklusive intressebolag) motsvarade 21,1% (24,4).
Kapitalavkastning (procent)
50 .---,
10
o
L---~1986 1987 1988 1989 1990
Finansiell ställning
De likvida medlen minskade under 1990 med 847 Mkr till 3.049 Mkr på grund av lägre kortfristig upplåning.
Långfristiga räntebärande placeringar sjönk med 5.319 Mkr till 2.623 Mkr. Av minskningen beror 2.643 Mkr på ändrad finansieringsstruktur för Falconbridge. Lån från Trelleborg till Falconbridge på 500 MCAD ersattes i febru- ari 1990 av ett aktiekapitaltillskott på motsvarande be- lopp. Vid årsskiftet har placeringar i samband med ränte- arbitrageaffärer uppgående till 4.043 Mkr kvittats mot motsvarande lån och påverkar således inte balansomslut- n ingen.
Kortfristiga räntadragande skulder minskade under 1990 med 3.287 Mkrtill7.122 Mkr.
Långfristiga räntadragande skulder sjönk med 484 Mkd. 4.954 Mkr främst som följd av dekansolideringen av Sve- dala Industri AB.
Nettoskuldsättningen ökade med 2.395 Mkr till 6.404 Mkr. Exklusive effekterna av nyemissionen i FalconbridgP..
minskade nettoupplåningen under året med ca 200 Mkrl:J) relation till det riskbärande kapitalet, som ökade med 1.386 Mkr till 8.505 Mkr, utgjorde nettoupplåningen 75%
(56).
Sett över en treårsperiod har det riskbärande kapitalet mer än tredubblats. soliditeten har från en lägsta nivå 1987 på 12% ökat till 22% 1989 och 29% 1990.
Genom att vid beräkningen av soliditetstal reducera totala balansomslutningen med summa likvida medel uppnås ett mer neutralt mått vid bedömningen på olika nivåer av relationen likvida medel/kortfristig upplåning. soliditeten utgjorde med denna beräkningsmetod 32,7% 1990 (24,9) och andelen riskbärande kapital35,7% (27,5%).
Riskbärande kapital per aktie (kronor) 150
o
~---~~ 1986 1987 1988 1989 1990
Investeringar
Koncernens bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar exklusive företagsförvärv uppgick till1.488 Mkr (1.657).
De största investeringarna gjordes inom ramen för det s k gruvpaketet, som 1990 var inne i sitt slutskede. Investe- ringsnivån väntas komma att sjunka till under 1.000 Mkr 1991.
Finansverksamheten
Organisation
Styrningen av Trelleborgskoncernen bygger på ett till varje affärsområde decentraliserat operativt ansvar, me- dan finansverksamheten är ett av de få områden, där det -f<9ns ett uttalat övergripande centralt ansvar. Härigenom _ !in stordriftsfördelar och specialistkunnande utnyttjas.
Koncernstab Finans vid huvudkontoret i Trelleborg svarar för samordning av verksamheten och för huvuddelen av den långfristiga upplåningen. Inom koncernstab Finans
J~mgerar Trelleborg Finance BV i Brysselsom internbank _ ~ntemot övriga koncernbolag. Dess huvuduppgifter
innefattar placering av likvida medel, kortfristig upplåning, valutahandel och hantering av räntarisker samt uppdrag inom området cash-management. Koncernens monetära flöden samordnas via koncernkonto och nettingsystem där så är möjligt. Systemen möjliggör en optimering av placerings- och upplåningsräntor samt lägre
transaktionskostnader och färre räntedagar.
Valutariskhantering
Koncernen är exponerad för valutarisker, dels l form av kommersiella flöden, dels genom nettoinvesteringar l utlandet.
Den huvudsakliga intäktsexponeringen vid valutakursför- ändringar finns inom gruv- och metall rörelsen. Ur ex- poneringssynpunkt är USA-dollarn den viktigaste valutan.
Den terminssäkras för att minska valutarisken och för att utjämna svängningarna. Med beaktande av den totala riskbilden utnyttjas även koncernens olika upplåningsin- strument och terminsmarknader för räntearbitrage.
Det bokförda värdet av Trelleborgskoncernens utländska nettotillgångar uppgick i december 1990 till ca 8 miljarder kronor. Kursrisken på dessa nettotillgångar elimineras till största delen genom s k hedging-lån. Uppkomna kurs- differenser på dessa lån kvittas i koncernredovisningen mot kursdifferenserna på nettotillgångarna (s k omräk- ningsdifferenser).
Refinansiering av Falconbridge
Köpet av Falconbridge refinansierades i september 1990, dels genom ett av Trelleborg och Noranda till hälften vardera garanterat syndikerat lån på 950 MUSD, arran- gerat av Royal Bank of Canada och Suisse Bank Corpo- ration med deltagande av sammanlagt 45 banker, dels genom ett av Falconbridge hos 13 kanadensiska banker upptaget lån på 900 MCAD.
Riskbärande kapital, soliditet
10000 . - - - , 100
8000 1 - - - ' - - - i 80 Riskbarande kap1tal
6000 f---1 60
Solid1tet Il
40
20
Mkr~--~~--~~--~--~~----
1 986 1 987 1988 1989 1990 %
~arm prospektering
Boliden Mineral
Under hösten beslöts att koncentrera och utöka pro- spekteringen i Skelleftefältet. Det innebär att 250 Mkr satsas under en femårsperiod för att trygga malmbasen till mitten av 2010-talet.
Boliden Minerals prospekteringsinsats under 1990 upp- gick till närmare 45 Mkr, varav ca 39 Mkr satsades på närprospektering i anslutning till befintlig gruvverksamhet.
Huvuddelen, ca 35 Mkr, gick till Skelleftefältet.
Ett flertal uppslag av både komplexmalm (koppar, zink, bly, guld, silver) och guldmalm undersöks för närvarande.
Under 1990 har 33 inmutningar gjorts och utmållagts över fyndigheten Petiknäs Il. l västra och mellersta Skel- leftefältet är det främst sex komplexmalmsuppslag som undersöks. De utmärks av relativt höga zinkhalter med in- slag av guld. Borrningen i området fortsätter under 1991.
l Skelleftefältets östra del har pågått gruvundersökning i Petiknäsområdet, där en ny malm påträffats. Zinkhalten är mycket hög, på sina ställen upp till15%. Dessutom är halterna av guld intressanta. Malmens djup är ännu inte känd, men den övre delen börjar 300 meter under jord.
Borrningarna fortsätter. l fältets östra del undersöks ock- så sex guldförande zoner, och två av dessa har hunnit
undersökas mer i detalj. Resultaten utvärderas för närva- rande.
Boliden Minerals prospekteringsavdelning har också
t''\ · .
medverkat i projekt utomlands, bl a i Spanien (Los Fraile~1' och Burkina Fasa (Perkoa). Samarbete har inletts med Falconbridge när det gäller prospekteringsmetodik. Star- ten skedde under första halvåret 1990. Fortsatt utbyte och överföring av erfarenheter planeras.
Utvecklingen av en speciell borrhålsmetod gör att man nu kan indikera såväl sulfidfattiga malmtyper och omvand- lingar som sulfidrika malmer.
Ett system för överföring av mätdata i fält via mobiltelefon har tagits i bruk och har även framgångsrikt testats utom- lands.
Integrerad informationsbehandling av geologi, geokemi och geofysik med datorer har blivit ett av de viktigaste verktygen för utvärdering av geodata.
1,5 Mkr har investerats i ett nytt transportsystem för fält- diamantborrning. Systemet har på ett väsentligt sätt bi- dragit till högre produktivitet i borrningen.
Boliden International Mining
Boliden International Minings målsättning är att expande- ra genom förvärv av gruvor eller kända fyndigheter. Majo- ritetsägande och ledningsansvar eller kontrollposition ingår också i målsättningen. Minoritetsägande kan ha in- tresse, förutsatt att bolaget samtidigt kan träffa manage- ment- samt teknik- och marknadsavtaL
Under 1990 investerade Boliden International Mini ng 68 Mkr i prospektering och utvecklingsarbeten för nya fyndigheter.
Det spanska bolaget APIRSA med Aznalcollar-gruvan vid Sevilla i södra Spanien förvärvades vid årsskiftet 1987/
1988. Årligen bryts ca 2,3 miljoner ton malm. Gruvans .orodukter i form av koncentrat består av zink, koppar, liver, bly och svavelkis. Den idag kända malmreserven
··räcker till1993. En ny närliggande, stor malmfyndighet, Los Frailes, ett resultat av Bolidens prospekteringssats- ning i området, förprojekteras för närvarande.
J..989 förvärvades koppar- och zinkfyndigheten Bald
!ountain i Maine, USA, innehållande malmreserver som beräknas räcka för15 års produktion. Boliden Resources lnc, ett dotterbolag i USA, driver nu projektet. Staten Maine har tidigare inte haft en modern gruvlagstiftning.
Hittills presenterade miljöförutsättningar från myndig- heterna kan innebära betydande svårigheter att starta gruvdrift.
Boliden International Mining och det saudiarabiska stat- liga olje- och mineralbolaget Petramin bildade 1989 det till lika delar ägda bolaget Saudi Company for Precious Me- tals för exploatering av guldfyndigheten Sukhaybarat.
Verksamheten byggs ut för en årlig produktionskapacitet av 1,6 ton guld. Produktionsstart planeras ske i april1991.
Under 1990 överfördes ett preliminärt avtal med den afri- kanska staten Burkina Fasa för den s k Perkoafyndig- heten till ett joint venture-avtal mellan det statliga gruv- bolaget Bumigeb och Boliden International Mining. Boli- _den har ledningsansvaret och en 65-procentig ägarandall
7ojektet. Sulfidmalmsfyndigheten innehåller främst zink.
-~örutsättningarna ter sig gynnsamma för ett kommande beslut om investering och gruvdrift.
Under 1990 förvärvades guldfyndigheten Santa Rosa i _Panama till 51% av Boliden International Minin g och till
)% av det kanadensiska gruvföretaget Greenstona
·Hesources. Fyndigheten innehåller en känd malmbas på 10 miljoner ton, och möjligheten bedöms som mycket god att genom borrningar påvisa ytterligare tonnage.
Utvinning av ca 1,5 ton guld per år beräknas kunna på- börjas i mitten av 1992.
Boliden International Minin g äger vidare 1 O% av aktierna i Pirites Alentejanas, ett i huvudsak statsägt portugisiskt företag, som bryter komplex sulfidmalm och som ge- nomför en kraftig omstrukturering och expansion. Bl a ökar malmbrytningen, och ett anrikningsverk tas i drift i april1991 för produktion av zink-, koppar- och blysliger.
Ett indirekt engagemang (8%) i den stora bly- och zink- gruvan Fara i Y u kon, Kanada, har också lett till att Boliden International Miningindirekt blivit delägare dels i en stor fyndighet av högvärdigt kol i Nova Scotia, dels i en zink- fyndighet i British Columbia som kommer att producera ca 220.000 ton zink- och blyslig per år. Bolidens engage- mang i dessa båda fyndigheter kar. på sikt komma att utökas.
Falconbridge
Falconbridges reserver i Sudbury, Timmins och Domini- kanska Republiken beräknas med nuvarande produk- tionstakt vara i ytterligare 15-20 år. För att kunna ersätta dessa reserver och för att försäkrastgom ett fortsatt flöde av material till Falconbridges metallurgiska anlägg- ningar prioriteras prospekteringsarbetet för framför allt koppar, nickel och zink.
Under 1990 investerades 51,2 MUSD i prospektering, varav nära 70% i Sudbury- och Timmins-fälten nära an- riknings- och smältverk. Ytterligare 10 MUSD användes för projekteringsarbeten i den nya nickelfyndigheten Rag- lan i norra Quebec.
l Sudbury fortsatte arbetet med ett undersökningsschakt vid nickelfyndigheten i Lindsley. Schaktet har sänkts ned till1.600 meter, och i maj 1991 börjar man borra för att bestämma fyndighetens ekonomiska potential. Mer än 36.000 meter diamantborrning planeras ske under 1991.
Undersökningar under 1990 i Timminsområdet resultera- de i upptäckten av en nickelfyndigilet i Dundeal, 19 km nordost om Kidd Creek. Även om fyndigheten inte är stor, bedöms utsikterna som goda att kunna utöka fyndigheten under 1991.
Raglan-fyndigheten vid Ungava Bay i de subarktiska områdena norr om Quebec är en av de största nya kända nickelfyndigheterna i världen just nu. Under sommaren 1991 kommer ett underjordiskt undersökningsprogram att startas vid Katiniq i den västra delen av Raglanfyndig- heten. Samtidigt byggs där ett arbetsläger med egen kraftstation och mekanisk verkstad. Undersökningarna sommaren 1991 kommer att visa huruvida Raglanfyndig- heten kan komma att utvecklas till Falconbridges nästa stora nickelgruva.
Koncernens metallproduktion
Raffinerad Gruvproduktion metall*!
1989 1990 1989 1990 Boliden:
Koppar, tusen ton 56,7 59,1 94,7 97,4 Bly, tusen ton 113,1 105,3 34,5 35,4 Zink, tusen ton 218,7 201,3
Silver, ton 231,8 241,0 302,0 274,4 Guld, kilo 3.600 4.200 8.121 7.946 Falconbridge och Norzink (50%):
Koppar, tusen ton 74,4 77,3 86,7 91,4 Zink, tusen ton 81,5 78,6 126,5 127,9 Nickel, tusen ton 30,1 31 '1 43,2 43,3
Silver, ton 98,5 87,0 81 '1
Guld, kilo 1.644 1.735 1.645 1.735
*l varav för Boliden ca hälften egna koncentrat.
Den internationella metallmarknaden
Koppar
4000
r----.----,---.---.----.-,
USD/ton
1000 L-1_9_8_6~-19_8_7~--19_8_8~-1-98-9-L-1-9-90-~9~1
Kopparpriset varierade under året från som lägst 2.358 USD/ton {14.418 SEK/ton) i snitt i februari till som högst 3.029 USD/ton (17.467 SEK/ton) i september. l december var kopparpriset återigen lägre med ett snitt på 2.495 USD/ton. l svenska kronor nådde priset en årslägsta notering på 13.995 SEK/ton i december. Dollarns för- svagning gentemot den svenska kronan gjorde att priset i svenska kronorföll kraftigt. Arssnittet blev 2.663 USD/ton (15.734 SEK/ton).
Västvärldens gruvproduktion var oförändrad med ca 7,1 miljoner ton. Metallproduktionen ökade däremot med 1,1% till8,55 miljoner ton.
Konsumtionen av raffinerad koppar ökade under året med drygt 1% till 8,9 miljoner ton, vilket var en relativt måttlig tillväxt. Under de senaste tre åren har kopparkon- sumtionen ökat med i snitt 3,5% per år. Importen av raffi- nerad kopparfrån öst steg med 10.000 ton till250.000 ton under 1990. Det är framför allt Sovjetunionen och Polen som har ökat sin export under det senaste året.
Totalt registrerades ett underskott i världsbalansen på ca 50.000 ton. Samtidigt ökade de "synliga" kopparlagren med 34.000 ton. Detta förklaras med att de höga avista premierna (skillnaden mellan dagspriset och 3-månaders- priset) under augusti och september lockade fram tidigare oregistrerat material. Tydligast märktes detta på börs- lagren, som ökade med 73.000 ton. Under samma tid steg det totala lagret med endast 34.000 ton. Världslag- ren av koppar motsvarade vid årets slut endast ca 5 veckors konsumtion.
800 700 600 500 400 300 200
G BP/ton
}j\
~
1986
Bly
Jr'~-=:
r-,~~
1987 1988
~~ ~
' - -~~f~\1
~ ~
N1989 1990 91 Blymarknaden präglades under årets första hälft av om- fattande produktionsstörningar. Detta ledde till att blypri-
set i mars noterade ett nytt högsta snitt på 654 GBP/ton (6.536 SEK/ton). Efter halvårsskiftet minskade produk- tionsstörningarna och blypriset föll åter tillbaka. Månads- snittet för december blev325GBP/ton (3.518 SEK/ton) och årssnittet för hela 1990 460GBP/ton (4.820 SEK/ton).
Som ett tydligt bevis på det allt större intresset i världen för återvinning blev 1990 det första året någonsin då se- kundärproduktionen av bly var större än primärproduktio- nen. Gruvproduktionen ökade under året med 4%, främst på grund av stora utbyggnader i Nordamerika och Austra- lien. Totalt producerades 2,35 miljoner ton.
Produktionen av raffinerat bly var oförändrat 4,35 miljoner ton. Blykonsumtionen drabbades kraftigt av den mins- kande personbilsförsäljningen, som drog ner konsum- tionstillväxten till endast 0,5% under 1990.
Handeln med öst visade en nettoexport från väst på 25.000 ton. Metailagren steg under 1990 med 60.000 ton.
Konsumtion/produktionsbalansen i västvärlden under det gångna året visade ett underskott på 50.000 ton. Att lag- ren trots det steg med 60.000 ton berodde på höga avist~
premier i mars, som lockade fram material från dolda { lager. Världslagren motsvarade vid årets utgång ca 5
veckors konsumtion. -
Zink
2500
USD/ton
2000
1500
1000
500 1986 1987 1988 1989 1990
Även zinkpriset fluktuerade starkt under det gångna
året(~
Priset steg under våren från 1.294 USD/ton (7 .979 SEKI ton) i januari till1.776 USD/ton (10.737 SEK/ton) i maj.
Störningar i Sydamerika och hot om strejk hos två av de större producenterna i Nordamerika drev upp priset.
Marknaden var sedan dess relativt fri från störningar, act};, i takt med att konjunkturen försämrades föll priset åter til~' 1.266 USD/ton (7.098 SEK/ton) i december. Årssnittet för zink blev 1.520 USD/ton (9.012 SEK/ton). Gruvproduktio- nen i väst steg under 1990 med 4,7% till5,17 miljoner ton.
Under samma tid ökade produktionen qVraffinerad zink med drygt 1% till5,2 miljoner ton. Zinkkonsumtionen ökade med måttliga 0,7% under det gångna året.
Öststaterna vände under 1990 från att ha varit nettoim- portörer under en lång rad år till att exportera 18.000 ton zinkmetall till väst. Bakom detta ligger det kärva ekono- miska läget i öststaterna, som gjort att de exporterar så mycket som möjligt samtidigt som hemmamarknaderna viker. Zinkmetallmarknaden var i balans under 1990, men trots detta föll de rapporterade metailagren med 74.000 ton. Världslagren motsvarade vid årsskiftet 90/91 ca 5 veckors konsumtion.
l
Nickel
20000
USD/ton 16000
12000 8000 4000
o
1986 1987 1990"!ickelpriset föll i början av 1990 till under 7.000 USD/ton ich nådde som lägst 6.988 USD/ton (42.714 SEK/ton). De flesta av världens nickelproducenter aviserade produk- tionsnerdragningar i februari, vilket ledde till att prisfallet hejdades. När sedan en producent drabbades av en oväntad strejk, sköt priset upp till10.982 USD/ton (63.380 -~EK/ton) i augusti. Därefter föll det åter i takt med de -\likande konjunkturerna i västvärlden. Årssnittet för 1990
blev 8.893 USD/ton (52.492 SEK/ton).
Produktionen av raffinerat nickel i väst sjönk under året med nästan 1% till 560.000 ton till följd av störningar och produktionsneddragningar. Konsumtionen ökade med 1% till 670.000 ton. Exporten av nickel från öst föll något till 95.000 ton.
Nickelmarknaden visar ett underskott mellan produktion och konsumtion på 10.000 ton, men är trots detta i balans på grund av den stora exporten från Sovjet. Detta gör att nickelpriset till stor del bestäms av hur mycket Sovjet exporterar. Världslagren föll under det gångna året med 11.000 ton och motsvarade vid utgången av 1990 ca 5,5 veckors konsumtion.
Guld
500.---.---.---.---,---,, USD/oz
300 L _ _ _ _ _ L _ _ _ _ _ ~----~----~----~
1986 1987 1988 1989 1990 91 Guldpriset fortsatte under det gångna året att falla från 410 USD/troy ounce (81.289 SEK/kg) till378 USD/troy ounce (68.272 SEK/kg) i december. Årssnittet blev 384 USD/troy ounce (72.956 SEK/kg).
Guldmarknaden är relativt väl balanserad mellan tillgång och fysisk efterfrågan, dvs industriell sådan. Vad som saknas är investeringsintresse. Gruvproduktionen ök~de
under 1990 med 5% till1.754 ton guld. Till detta kom !340 ton guldskrot och 500 ton från öststaterna. Den industri- ella efterfrågan ökade med 3,7% till2.085 ton, varav
juvelsrarindustrin svarade för 81%. Detta gav ett över- skott på 475 ton att absorberas av investerare.
Alla faktorer, som skall finnas för en "traditionell" upp- gång av guldpriset, har funnits under det senaste halv- året: politisk oro, stigande oljepriser och en vikande eko- nomi. Trots detta har guldpriset inte orkat klättra mer än marginellt. Tidigare ansågs guld som en av de främsta inflationssäkra placeringarna. Så är inte längre fallet.
Silver
USD/oz
~
~\~9 8 7
6 5 4
§Je "'""~~
~~\
"""
v
3 1986 1987 1988 1989 1990 91 Silver kännetecknades av en fortsatt negativ pristrend under året. Priset föll från 5,29 USD/troy ounce (1.039 SEK/kg) i januari till 4,08 USD/troy ounce (736 SEK/kg) i december. Silverpriset tappar hela tiden mark gentemot de andra ädelmetallerna. En förklaring till detta är att stora delar av produktionen kommer som en biprodukt från bly- och zinkgruvor. Detta gör att den totala produktionen endast marginellt påverkas av fallande priser. Årssnittet för 1990 blev 4,83 USD/troy ounce (921 SEK/kg).
Gruvproduktionen ökade under året med 7% till124.000 ton, vartill kom 36.000 ton sekundär produktion. Totala efterfrågan ökade med mindre än 1% till156.000 ton, varav fotoindustrin stod för 41%. Detta lämnade ett över- skott på 12.000 ton för investeringar. Därtill kommer att det sedan tidigare finns mycket stora silverlager.
Metallpriser i sammandrag
LME-
Genomsnitts- Dito priser Dito priser 1989 1990 1989 1990 Koppar USD/ton 2.687 2.621 2.852 2.663 Zink USD/ton 1.718 1.520 1.715 1.520 Nickel USD/ton 12.048 9.185 13.352 . 8.893 BlyGBP/ton 403 458 412 460 De två vänstra kolumnerna avser genomsnittspriserna för av Trelleborg/Falcon bridge sålda metaller, de två högra genomsnittsnoteringar (cash-noteringar) på Londons metallbörs (LME).
Affärsområde Boliden Mineral
Bengt Löfkvist
Affärsområde Boliden Mineral består av gruvdivisionerna Aitik, Laisvall, Boliden/Kristineberg och Garpenberg/
Enåsen samt smältverksdivisionen Rönnskär, som till- sammans med Prospektering och teknikdivisionen Boli- den Mindeco är samlade i Boliden Mineral AB.
Övriga bolag inom affärsområdet är Boliden Metech (USA), Boliden France (Frankrike) och Arv. Andersson (Skellefteå), som alla verkar inom metallåtervinningsbran- schen. Arv. Andersson har anläggningar för återvinning i bl a Umeå, Skellefteå och Luleå. Spånga Metall utanför Stockholm ingår sedan 1990. Boliden Metech är USA:s ledande återvinningsföretag för ädla metaller. Affärsområ- det präglas av en långt driven decentralisering och speci- alisering. Respektive verksamhet utvecklas inom egna juridiska enheter, som på ett naturligt sätt nära sam- arbetar med varandra. Boliden France i Paris driver han- delsverksamhet inom metallåtervinningsbranschen.
Boliden Mineral producerar och säljer icke-järnmetaller och koncentrat, baserade på i första hand material från egna gruvor i Sverige samt återvinning av metallskrot.
Genom teknikdivisionen Boliden Mindeco och Boliden Process Control AB utvecklas och marknadsförs kun- skaper och tjänster som nyttjas i basverksamheten.
Företagets position på marknaden är stark. Av Sveriges beräknade konsumtion av raffinerad koppar 1990, ca 120.000 ton, svarade Boliden Mineral för 97.000 ton, varav 53.000 ton från egna råvaror. Boliden Minerals produktion av 70.000 ton bly i blykoncentrat och 90.000 ton zink i zinkkoncentrat överstiger vida Sveriges behov.
Företagets huvudprodukter är mineralkoncentrat inne- hållande i första hand koppar, bly, zink, silver och guld.
Koncentraten förädlas i egna smältverk eller säljs på den internationella marknaden. Vid smältverket i Rönnskär
utanför Skellefteå framställs förutom metaller också spe- cialprodukter som selen, svavelsyra, svaveldioxid och zinkklinker.
Aitik
Chef: Rolf Ritzen
l Aitik-gruvan, strax utanför Gällivare i Norrbotten, bryts årligen15Mton malm. Kopparinnehållet är ca 50.000 toncf.
Årligen utvinns också 1.700 kg guld och 38 ton silver. ·~ Gruvan har 420 anställda.
laisvall
Chef: Lars Eriksson
l Laisvall-gruvan, väster om Arjeplog i Norrbotten, bryts 1,65 Mton malm. Ur koncentraten utvinns 55.000 ton bly och 14.000 ton zink. Antal anställda är 280.
Garpenberg/Enåsen
Chef: Svante Holmgren
l gruvorna Garpenberg och Enåsen, öster om Hedemora och norr om Ljusdal, bryts sammanlagt 1 Mton malm.
Metallinnehållet är bl 24.000 ton zink och 12.000 ton bly.
Gruvorna har sammanlagt 390 anställda.
Boliden/Kristineberg
Chef: Bo-Johan Nilsson
l Boliden/Kristineberg, väster om Skellefteå i Västerbot- ten, bryts 1,4 Mton malm, som bl a innehåller 7.000 ton koppar och 40.000 ton zink. Antal anställda är 450.
l
Rönnskär
Chef: Gunnar Axheim
Smältverket, öster om Skellefteå i Västerbotten, pro- ducerar 100.000 ton koppar och 50.000 ton bly. Förutom de två huvudprodukterna framställs bl a 8,5 ton guld och 250.000 ton svavelprodukter. Smältverket har 1.300 an- ställda.
Mindeco
Chef: Ebbe Pehrsson
Mindeco i Skellefteå är Boliden Mi'nerals teknikdivision, specialiserad på planering, projekteringoch konstruktion av främst gruvan läggningar. Boliden Mindeco har drygt 500 anställda. Sedan årsskiftet utgör Boliden Mindeeos avdelning för processkontrollteknik ett eget bolag.
Verksamheten 1990
Nyckeltal
Fakturerad försäljning, Mkr
··· ;ärav utlandsförsäljning, %
.-lörelseresultat efter avskrivningar, Mkr Räntabilitet på sysselsatt kapital,%
Investeringar i anläggningstillgångar, Mkr Antal anställda 31 december
-~ärav utanför Sverige
i
1989 4.082 61 619
36 378 4.539 144
1990 3.551
59 417 24 634 4.286 157 Boliden Mineral hade under 1990 18 gruvor i drift i Sveri- ge. l dessa bröts 16,3 miljonerton malm, vilket något översteg föregående års produktion. Metallutvinningen blev överlag högre än under 1989 utom för bly, som gav samma resultat som föregående år, och för zink som gav minskat metallinnehålL Såväl den fakturerade försäljning- en som rörelseresultatet minskade jämfört med 1989, främst beroende på dollarfallet, successivt lägre metall- priser och mycket kraftiga kostnadsökningar i Sverige på löne-och entreprenadsidan. Under året investerades över 600 Mkr främst inom ramen för det s k gruvpaketet.
Aitik
Under året avslutades investeringarna i den totalt 540 Mkr stora utbyggnaden, som bl a inneburit ett radikalt teknik- byte genom att malmen krossas i gruvan och transporte- ras upp via band. Produktionen under året var den högsta
· ·iigonsin.
Laisvall
De relativt höga metallpriserna och hög produktion med- verkade till ett gott resultat. Kapaciteten byggdes ut i
~rikningsverket genom installation av en ny kvarn.
'
RönnskärProduktionen av koppar och zinkklinker löpte bra, medan blylinjen hade fortsatta problem fram till årets sista måna- der. Genom fortsatt produktivitetsökning kunde kostna- derna hållas nere. Personalstyrkan minskade med ca 200 personer. Enligt koncessionsnämndens beslut skall det slutliga gränsvärdet för utsläpp av svaveldioxid vid Rönn- skärsverken fr o m 1994 vara 5.000 ton per år. Genom ett framgångsrikt arbete har denna nivå redan nu under-
skridits i och med att utsläppet 1990 kunde begränsas till 4.900 ton. För ytterligare några ämnen noterades de hi- storiskt lägsta utsläppsnivåerna under året. Undersök- ningar i Rönnskärsverkens omgivningar bekräftar att de minskade utsläppen leder till förbättringar i miljön. Den positiva utvecklingen förväntas fortsätta.
Garpenberg/Enåsen
Under året genomfördes åtgärder som ledde till höjd produktivitet genom ökad metallproduktion och ändrad anrikningsprocess samtidigt som personalstyrkan kunde minskas. Beslut togs att stänga guldgruvan i Enåsen, när malmen, helt enligt planerna, kommer att ha slutbrutits under 1991.
Kristinaberg
l området bröts lägre tonnage än föregående år, vilket dock uppvägdes av högre halter. Kostnaderna var låga.
Anrikningsverket stängs under våren 1991, och malmen transporteras i fortsättningen till det moderniserade Boli- den-verke'i: för anrikning. stängningen av anrikningsverket i Kristinaberg samt nerläggning av Holmtjärn-och Rävli- den-gruvorna kommer att minska antalet anställda med närmare 200.
Boliden
Divisionen nådde1stort sett beräknad produktion trots pågående ombyggnad av anrikningsverket. Arbetet med att omvandla Långdalgruvan till ett dagbrott fortsatte, och under året flyttades Skellefteälvens fåra för att möjliggöra detta. Vid årsskiftet stängdes de utbrutna gruvorna Lång- sele och Udden. De ersattes av nyöppnade Åkerberg och Kankberg, där produktionen startade. Gruvundersökning J Petiknäs har gett positiva resultat och tillstånd för bryt- ning har beviljats.
Mindeec
Under våren 1990 bildades Boliden Mindeco (en förkort- ning av Mine Development and Contracting) som har till uppgift att utveckla och marknadsföra system, teknik och tjänster för i första hand gruvindustrin. Marknadsföringen sker i samarbete med andra koncernföretag.
Affärsområdets utsikter för 1991
Den första delen av året har inneburit en
resultatförsv~g
ning genom låg dollarkurs och sjunkande metall priser.
strukturförändringar planeras och genomförs i flera divi- sioner. Investeringarna inom ramen för gruvpaketet av- slutas i huvudsak under första halvåret. Därigenom är gruvorna väl rustade för framtiden vad avser produktions-
och energieffektivitet Rönnskärsverken genomgår ett strukturprogram som bl a innebär ökad kopparproduktion
och stängning av arsenikverket Som en följd av åtgärderna minskar personalbehovet inom både gruvorna och smält- verket. Regeringens nej till Laisvall-projektet får också konsekvenser för organisationens storlek och utseende.
Affärsområde Boliden International
Håkan Hermansson
Affärsområde Boliden International handhar koncernens internationella gruv- och handelsverksamhet genom att äga och bearbeta gruvor samt handla med produkter från gruvor eller närliggande områden, där kunskaper om kundernas behov kan tillvaratas. Affärsområdet präglas av en långt driven decentralisering och specialisering.
Respektive verksamhet utvecklas inom egna juridiska enheter, som på ett naturligt sätt nära samarbetar med varandra.
Boliden International Mining
Chef: Fred Boman
Boliden International Mining AB äger och driver affärsom- rådets hel-eller delägda gruvprojekt och gruvor. F n har bolaget tre helägda gruvor/gruvprojekt: Aznalcollargruvan vid Sevilla i södra Spanien (zink, koppar, silver, bly och svavelkis), zink- och blygruvan Black Angel på Grönland (som slutbröts sommaren 1990) samt en stor koppar-och zinkfyndighet, Bald Mountain i Maine, USA.
Boliden International Mini ng har vidare ledningsansvaret i tre delägda gruvor/gruvprojekt: en guldfyndighet i saudi- arabiska Sukhaybarat (som ägs tilllika delar av Boliden och saudiarabiska Petromin), en zinkfyndighet i afrikans- ka Burkina Fasa (ett joint venture med det statliga gruv- bolaget Bumigeb} samt guldfyndigheten Santa Rosa i Panama (i vilken Boliden äger 51% och kanadensiska Greenstona Resources 49%).
Boliden International Mining har dessutom minoritetsen- gagemang i den stora bly- och zinkgruvan Fara i Yukon, Kanada, samt i den portugisiska koppar-, zink- och bly- gruvan Pirites Alentejanas.
Boliden Ore & Metals
Chef: Curt Järnfalt
Boliden Ore & Matals AB svarar för marknadsföringen av gruv- och smältverksprodukter för såväl den svenska som den utländska verksamheten. Organisationen är uppdelad i tre funktionsblock: smältverksprodukter, me- tal Ikoncentrat och LME-aktiviteter (LME =London Metal Exchange). Förutom i Stockholm har företaget kontor i
London samt Lima, Peru. Årligen säljs och skeppas mer än en miljon ton material genom Boliden Ore & Matals försorg. Försäljningen sker i huvudsak utanför landet.
Boliden Contech
Chef: Staffan Jähkel
Boliden Contech arbetar främst med försäljning av tekno- logi, som utvecklats inom Boliden och som består av effektiva industriprocesser inom gruv-och metallnäring- en, såväl på produktions- som på miljösidan. Teknologin säljs dels i form av licenser och konsulttjänster, dels som nyckelfärdiga anläggningar. l takt med att miljökraven skärps både i och utanför Sverige har också ett antal nya tillämpningsområden för Bolidens miljökunnande utanför den traditionella gruv- och metallnäringen identifierats.
Boliden Contech verkar aktivt i en mängd länder världen över, men fokuserar verksamheten till den europeiska t.l'ir marknaden samt till utvecklingsländer i samarbete med ~.!' SIDA.
Boliden Intertrade
Chef: Eilert Frithlofsen ~.
Boliden Intartrade driver handel med stålprodukter, råvalr:J ror till stål- och cementindustrin, cement, svavel, svavel- syra, avfallsoljor och vissa logistiktjänster. Intartrade har flera dotterbolag både i Europa och Nordamerika. Han- deln med stål är koncentrerad från Skandinavien och östländerna till Medelhavsområdet. Handeln med svavel och svavelsyra sköts på världsbasis med egna terminaler i Europa och Nordamerika. Dotterbolaget Chemtrade har mer än hälften av världsmarknaden när det gäller handel med sjöburen svavelsyra.
Ahlsell Mineral
Chef: George Ljungdahl
Ahlsell Mineral AB producerar och marknadsför indu- striråvaror. Industrikemikaliesektorn har ett brett sorti- ment av förädlad sand, bindemedel och olika tillsatser samt tackjärn och legeringar till gjuteriindustrin, produk- tion och resurser kring vattenglas, produkter och teknisk
service till pappers- och cellulosaindustrin samt råvaror till livs-, läke-och fodermedelsindustrin. Industrisektorn säljer förädlad industrisand samt reningsteknik för luft, process-och dricksvatten. Industrimineralsektorn mark- nadsför mineraler med en mycket hög förädlingsgrad.
Ma-sektorn är en servicefunktion som köper, admini- strerar och transporterar ca 700.000 ton sand, mineraler, kemikalier och andra förnödenheter. Bolagets produkter marknadsförs 1 Skandinavien, Mellersta Östern och Stor- britannien.
Verksamheten 1990
Nyckeltal
Fakturerad försäljning, Mkr Härav utlandsförsäljning, %
Rörelseresultat efter avskrivningar, Mkr Räntabilitet på sysselsatt kapital, %
nvesteringar i anläggningstillgångar, Mkr Antal anställda 31 december
Härav utanför Sverige
1989 2.885 91 573 107 127 1.114 889
1990 2.662 91 415
63 155 1.397 1.179 Den fakturerade försäljningen minskade med 8% jämfört --med föregående år, främst beroende på lägre malmpro-
)uktion orsakad av stängningen av Black Angel-gruvan
··på Grönland i månadsskiftet juli/augusti. Rörelseresultatet försämrades med 28% i huvudsak beroende på lägre kvantiteter men även på den försämrade valuta- och prissituationen för gruwerksamheten 1990. Investering- arna i anläggningar uppgick ti11155 Mkr och avsåg i hu- vudsak gruvprojekt i Spanien, Panama och USA.
Boliden International Mining
Den fakturerade försäljningen minskade med 10% jämfört med föregående år, främst beroende på att zink- och blygruvan Black Angel på Grönland slutbröts under året.
Produktionen där upphörde vid månadsskiftet juli/augus- ti. Aznalcollargruvan i Spanien slog nytt rekord med 10%
högre sligproduktion än 1989.
Rörelseresultatet för året sjönk emellertid med 30%. Det- ta berodde inte enbart på lägre kvantiteter utan också på _sämre metallpriser och en svag utveckling för USA-dol-
) rn.
Läs mer om Boliden International Minings prospekte- rings- och utvecklingsprojekt på sid 11.
Boliden Ore & Metals
'1oliden Ore & Metals visade under 1990 fortsatt god lönsamhet. Handelsrörelsens marginaler krymper dock, varför bolagets verksamhet alltmer inriktas mot agentur- försäljning. Under 1990 slöts agentavtal med Falcon- bridge lnc avseende Kristiansandsverkets kopparproduk-
tion samt med Pirites Alentejanas i Portugal beträffande bly-, koppar- och zinkkoncentrat Bolagets verksamhet l London anpassas till de ändrade förutsättningarna.
Boliden Contech
Det pågående gruvprojektet i Portugal, Pirites Alenteja- nas, löpte enligt plan och beräknas komma att färdig-, ställas under 1991. Sl DA-uppdrag fortlöper i södra Afrika avseende uppförande av två krossanläggningar samt upprustning av järnvägar. Leveransen av en kaldo-ugn till Italien avslutades planenligt, liksom två leveranser av våtelektrafilter till Norsk Hydro och Karlskoga kommun.
Orderingången låg något under budget större delen av året, men en uppgång noterades mot slutet av året och accentuerades av en order på 100Mkravseende ett ädel- metallverk i Polen.
Boliden Intartrade
För Boliden Intartrade ökade både fakturering och resul- tat något under 1990. Under året förvärvade Intartrade en egen produktionsanläggning i USA för främst svavelsyra.
Enheten har en dominerande marknadsandel i sydöstra USA med ett väl utbyggt distributionsnät. l och med för- värvet befäste Boliden Intartrade sin position som värl- dens största handlare av sjöburen svavelsyra.
Ahlsell Mineral
Ahlsell Mineral fortsatte att erövra marknadsandelar i Norden. Såväl fakturering som rörelseresultat förbättra- des. Under året uppfördes en ny vattenglasfabrik i Lödö- se som fördubblade kapaciteten för denna produkt. Dot- terbolaget Fillite (cenosfär-producent) fortsätter sin ex- pansion och finns nu i ett 30-talländer. l Mellersta Östern behåller Boliden lntermarket sin ledande ställning som leverantör av blästermedeL Boliden Askania, som starta- des under året, har bl a tagit en stor del av marknaden för kalciumklorid. Arbete med det s k kvalitetsäkringssystem- et 9001 bedrevs under året i de svenska och engelska bolagen och kommer att vara genomfört under 1991.
Affärsområdets utsikter för 1991
Det mycket goda ekonomiska resultatet för affärsområdet kommer inte att kunna upprepas under 1991, dels på grund av metallprisutvecklingen, dels till följd av kapaci- tetsbortfall genom stängningen av den grönländska verk-
·'
samheten. Öppnandet av Sukhaybarat-fyndigheten i Saudiarabien kommer inte att täcka den minskade gruv- produktionen. Affärsområdets övriga för~tag förväntas nå koncernens långsiktiga lönsamhetskrav under 1991.
Affärsområde Boliden Metall
Lars Kollberg Affärsområde Boliden Metall har expanderat kraftigt,
främst genom företagsförvärv, och har på tre år tiodubb- lat sin omsättning. Företagets affärside- att återvinna och raffinera basmetaller - har under de senaste åren utvecklats till att omfatta utveckling och försäljning av högkvalitativa halvfabrikat och metallegeringar. Gemen- sam nämnare för affärsområdets samtliga produktions- enheter är råvaran- metallskrot. Boliden Metall är en av Europas tre största mässingsstångproducenter, en av de viktigare europeiska marknadsaktörerna inom produkt- området kopparrör samt marknadsledare i Skandinavien vad gäller bly- och tennlegeringar. Affärsområdet omfat- tar sedan 1990 fyra divisioner: Mässing, Kopparrör, Bly &
Tenn samt Distribution.
Divison Mässing
Chef: Jörgen Breth
Divison Mässing består av tre produktionsenheter: Glost- rup i Danmark, Gusum i Sverige och Drunen i Holland. Till divisonan är också knutna tre försäljningsbolag: Boliden Bergsöe A/S i Danmark, Boliden LOM Nonferro Gm bH i Tyskland och John Edgell Metals Ltd i England. Sedan januari 1991 ingår också engelska Boliden MKM Ltd (tidi- gare McKechnie Extruded Products ltd}. Den årliga pro- duktionen av mässing uppgår till100.000 ton. Divisionen är en av marknadsledarna i Europa med en andel på ca 15%. Huvuddelen av produktionen säljs till västeuropeis- ka armatur- och WS-industrier samt till annan metallbe- arbetande industri, bl a underleverantörertill bilindustrin.
Divison Kopparrör
Chef: Patrick de Maeyer
l divisionen finns två kopparrörsverk i belgiska Liege och franska Lyan samt fyra sälj bolag: Boliden Cuivre & Zinc Deutschland Gm bH, Capper Distribution Center i Belgien, Metal Supplies Ltd i England och Boliden France, Frankri- ke.
Årligen produceras 25.000 ton kopparrör för den europe- iska marknaden. Produkterna går framför allt till pro- ducenter inom WS-industrin. Divisionen är en av de stör- re aktörerna på marknaden. l februari 1991 förvärvades DEF:s radiatorverk i Liege med ca 110 anställda och en årsomsättning kring 125 Mkr. Enheten kan i stor utsträck- ning använda sig av divisionens distributions- och säljka- naler eftersom kunderna ofta är desamma som för kop- parrör.
Divison Bly & Tenn
Chef: Jan Nimmarmark
Divisionen består av sekundärsmältverket Boliden Berg-
f·
söe AB i Landskrona samt säljbolagen Boliden Bergsöe A/S i Norge och Oy Boliden Bergsöe Ab i Finland. sekun- därsmältverket producerar olika legeringar i bly och tenn.
Råvaran är i stor utsträckning batterier. Ett särskilt bolag, Returbatt, har bildats tillsammans med svensk batteriin- dustri och svensk skrothandel för att öka insamlingen
oc~·
återvinningen av uttjänta bilbatterier. Kunderna återfinns främst inom batteri- och elektronikindustrin. Årligen pro- duceras ca 50.000 ton bly. Divisionen är marknadsledare i Skandinavien.
Division Distribution
Chef: Gerard Lievre
Divisionen, som bildades 1990, består av metallhandels- huset Reynolds European SA och fyra mindre säljbolag.
Affärsområde Metalls strategi under de senaste åren har varit att övergå från agentförsäljning till ett eget heltäck- ande distributions- och försäljningsnät, och idag har af- färsområdet ett väl utbyggt eget sådant nät på alla sina större marknader.
