Befolkningsprognos 2018-2027

Rapport

BEFOLKNINGSPROGNOS

2018–2027

Ulricehamns kommun Kanslifunktionen Fredrik Paulsson Utredare

Innehåll

1 Sammanfattning ... 4

2 Inledning ... 5

3 Tidigare befolkningsutveckling ... 6

3.1 Långsiktig befolkningsutveckling ... 6

3.2 Uppföljning av 2017 års huvudprognos ... 11

4 Metod och antaganden ... 14

4.1 Utflyttning och inflyttning ... 14

4.1.1 Framtidsutsikt för bostadsbyggandet ...15

4.1.2 Prognosantaganden om inflyttning ... 18

4.2 Födelse- och dödstal ... 19

5 Huvudprognos ... 20

5.1 Prognos för befolkningen 0-18 år ... 28

5.2 Prognos för befolkningen 19-29 år ... 32

5.3 Prognos för befolkningen 30-64 år ... 32

5.4 Prognos för befolkningen 65 år och äldre... 34

6 Sveriges framtida befolkning ... 36

7 Källor ... 38

1 Sammanfattning

Befolkningsutvecklingen i Ulricehamns kommun har under de senaste tre åren varit mycket expansiv. Det senaste året (2017) ökade befolkningen med 409 invånare, vilket är den största kända befolkningsökningen som kommunen har haft genom tiderna. De mest avgörande förklaringsfaktorerna bakom denna utveckling är den omfattande invandringen och att det har byggts många nya bostäder i kommunen samtidigt som efterfrågan på bostadsmarknaden har varit hög.

Befolkningsprognosen anger en trolig demografisk utveckling för perioden 2018-2027 och tar hänsyn till både att invandringen förväntas minska stegvis och till att det finns stora planer på bostadsbyggande i kommunen, framförallt under åren 2019-2023. Enligt prognosen väntas befolkningsökningen bli betydligt lägre under 2018 jämfört med föregående år, främst till följd av att färre bostäder blir färdigställda. Därefter prognosticeras befolkningen att öka i högre takt igen, till följd av en större inflyttning kopplad till bostadsbyggandet under åren 2019- 2023. De åldersgrupper som är mest benägna att flytta till kommunen är 28-38-åringar och 0- 10-åringar. Födelsetalen förväntas också öka under prognosperioden, eftersom de stora årskullarna födda kring 1989-1993 nu kommer upp i åldrar då barnafödandet statistiskt sett är högre. För kommunens verksamhetsplanering väntas de viktigaste befolkningsökningarna i förskoleåldrarna (1-5 år), i de lägre skolåldrarna (6-9 år) samt bland kommunens äldre invånare (särskilt 80-84-åringarna). Under prognosperiodens senare år (2023-2027) förväntas befolkningstillväxten successivt avta till en nivå som ligger närmare kommunens mer långsiktiga trend för befolkningsutvecklingen. Kommunens totala folkmängd förväntas enligt prognosen bli ungefär 26 983 invånare år 2027.

2 Inledning

I denna rapport presenteras 2018 års befolkningsprognos för Ulricehamns kommun.

Prognosen beskriver den förväntade befolkningsutvecklingen i kommunen under de kommande tio åren, 2018-2027. Den utgår ifrån vad som är känt i nuläget och fungerar som kommunens huvudprognos, vilket betyder att den anger det scenario för befolkningens utveckling som bedöms vara mest troligt.

Befolkningsutvecklingen är avgörande för planeringen av kommunens verksamheter. När befolkningens storlek och sammansättning förändras, så förändras även invånarnas behov och krav på den kommunala verksamheten och servicen. Befolkningsutvecklingen påverkar särskilt kommunens planering av förskole- och skolverksamhet samt av vård- och omsorgsverksamhet. Därför tas befolkningsprognosen fram årligen som ett stöd till kommunens planerings- och budgetarbete, framförallt som underlag till verksamheternas behovsbedömningar och lokalresursplanering.

Prognosen utgår ifrån befolkningens storlek och sammansättning vid årsskiftet, den 31 december 2017, som då var 24 296 invånare. Detta är prognosens startbefolkning och därtill används en rad antaganden för befolkningens framskrivning som bygger på historiska data för kommunens inflyttning, utflyttning, födelsetal och dödstal. Årets huvudprognos tar också hänsyn till både hur invandringen och bostadsbyggandet förväntas utvecklas. Antagandena om invandringen är grundade på Migrationsverkets prognos (P2 2018) och på statistik över hur kommunens och rikets invandringsnivåer samvarierar. Antagandena om inflyttning kopplad till nybyggnation baseras på kommunens befintliga byggplaner. Byggplanerna har dock endast fått en begränsad och avtagande effekt i prognosen, eftersom det finns en viss osäkerhet kopplad till svängningar i konjunkturen och på bostadsmarknaden.

När befolkningsprognosen används i kommunens planeringsarbete bör man komma ihåg att det endast är en prognos och därför aldrig med full säkerhet kan förutsäga hur befolkningen kommer utvecklas. Det kan alltid ske oförutsedda händelser som påverkar utvecklingen.

Sådana förändringar kan vara kopplade till faktorer såsom konjunktur, bostadsmarknad, infrastrukturprojekt, flyktingströmmar och migrationspolitik. Därtill är utvecklingen i vissa åldersgrupper särskilt svår att prognosticera, såsom antalet nyfödda, vilket även får efterverkningar i prognosen på antalet barn i förskoleålder och så vidare. En annan grupp som är svår att prognosticera är unga vuxna eftersom de har en stor benägenhet till både in- och utflyttning. Osäkerheten i prognosen ökar också ju längre fram den sträcker sig, dels eftersom eventuella prognosfel hänger kvar och ackumuleras under prognosperioden, och dels för att ovissheten om faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen ökar över tid.

Befolkningsprognosen bör därmed läsas som en indikation på en trolig utveckling för befolkningen, grundat på vad vi vet om dagens befolkning och vad vi bedömer vara en sannolik utveckling grundat på historiska data samt antaganden om invandring och bostadsbyggande.

Samtliga siffror i prognosen bygger på statistik från SCB om inget annat anges. Vid eventuella frågor om befolkningsprognosen är samtliga läsare välkomna att kontakta kommunens kanslifunktion.

3 Tidigare befolkningsutveckling

Här beskrivs den långsiktiga befolkningsutvecklingen i Ulricehamns kommun med befolkningens sammansättning och trender för fruktsamhet och in- och utflyttning. Därefter utvärderas förra årets befolkningsprognos, med en diskussion om vilka lärdomar man kan dra.

3.1 Långsiktig befolkningsutveckling

De senaste årens expansiva befolkningstillväxt bör förstås i en historisk kontext, där analysen utgår ifrån kommunens långsiktiga trender och förutsättningar. Förändringar i befolkningens storlek och sammansättning är i hög grad kopplad till hur befolkningsutvecklingen har sett ut tidigare (främst genom befolkningens åldersstruktur), samt till konjunkturen, men också till hur stor invandringen är. I diagrammet nedan kan vi se folkmängdens utveckling i Ulricehamns kommun sedan 1971.

Ulricehamns kommuns folkmängd år 1971 - 2017

Från diagrammet kan vi utläsa att på lång sikt tenderar folkmängden att öka, men att utvecklingen går i vågor. Ungefär från år 2001 har vi sett en stadig ökning, i vilken ökningstakten har höjts succesivt. De senaste tre årens (2015-2017) befolkningsutveckling har även i ett långsiktigt perspektiv inneburit en synnerligen stor befolkningstillväxt. Dessa tre år har var för sig samtliga överträffat alla tidigare uppmätta årliga befolkningsökningar i kommunen. Under dessa tre år ökade befolkningen med 1052 personer, vilket kan jämföras med den stora befolkningsökningen åren 1987-1992 på 854 personer, som ändå är mindre än de senaste tre årens ökning trots att tidsperioden för expansionen var dubbelt så lång.

Befolkningstopparna är historiskt sett ofta kopplade till tidigare toppar, vilket främst beror på att det under vissa särskilda perioder har fötts många barn. Detta skapar så kallade pucklar i befolkningsstrukturen, vilket syns tydligare i befolkningspyramiden nedan som visar hur åldersfördelningen ser ut för dagens befolkning i Ulricehamns kommun.

20000 20500 21000 21500 22000 22500 23000 23500 24000 24500 25000

Befolkningspyramid utifrån åldersfördelning i Ulricehamns kommun, per den 31 december 2017

Från befolkningspyramiden kan vi utläsa att Ulricehamns kommun har en stor del av befolkningen som är i åldern 45-75 år. I denna grupp återfinns både 40- och 60-talisterna som är historiskt stora befolkningskullar. Vi kan också se att det generellt finns fler män än kvinnor i kommunen. Dock gäller detta inte för de högre åldrarna (70+) i vilka det istället finns fler kvinnor än män, vilket till stor del beror på att kvinnor i genomsnitt lever längre än män. En annan relativt stor befolkningsgrupp i kommunen utgörs av barn i åldern 6-15 år.

Om vi fokuserar på utvecklingen i närtid, kan vi se i tabellen nedan hur den stora befolkningstillväxten till stor del har drivits av invandringen till kommunen.

Befolkningsförändringar år 2010-2017 i Ulricehamns kommun

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Flyttnetto 122 157 55 228 39 262 376 405

Inflyttningar 1 016 1 096 1 066 1 179 1 105 1 199 1 366 1 414 Utflyttningar 894 939 1 011 951 1 066 937 990 1 009

Inrikes flyttnetto 9 61 -93 93 -156 75 124 191

Inrikes inflyttningar 833 919 863 990 842 981 1 061 1157 Inrikes utflyttningar 824 858 956 897 998 906 937 966 Invandringsnetto 113 96 148 135 195 187 252 214

Invandringar 183 177 203 189 263 218 305 257

Utvandringar 70 81 55 54 68 31 53 43

Födelsenetto -36 -1 -40 -32 -7 -14 15 -12

Födda 235 245 210 230 244 221 273 240

Döda 271 246 250 262 251 235 258 252

Folkökning 85 158 19 196 33 250 393 409

Folkmängd 22 838 22 996 23 015 23 211 23 244 23 494 23 887 24 296

-900 -700 -500 -300 -100 100 300 500 700 900

0 1-5 6-10 11-15 16-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 61-65 66-70 71-75 76-80 81-85 86-90 91-95 96-100+

Kvinnor Män

900 700 500 300 100 0 100 300 500 700 900

Det inrikes flyttnettot har dock varit särskilt högt de två senaste åren (124 respektive 191 personer), vilket i kombination med en stor invandring gav resultatet att den totala folkökningen blev mycket stor dessa år. Detta syns tydligt i diagrammet nedan.

Inrikes flyttnetto samt invandringnetto i antal personer år 1997 - 2017

Invandringens storlek har påverkat befolkningsutvecklingen i Ulricehamns kommun särskilt mycket de senaste fyra åren. Utan invandringen hade kommunen haft en betydligt lägre befolkningstillväxt och vissa år - såsom 2009, 2012 och 2014 - hade folkmängden troligen minskat istället för att öka. I diagrammet nedan visas invandringen till Ulricehamns kommun jämfört med invandringen på riksnivå åren 2000-2017.

Invandring i Ulricehamns kommun kontra riket år 2000-2017

Notering: Begreppet ”invandring” följer SCB:s definition som innefattar all invandring där personer blivit folkbokförda eftersom de har en grund för bosättning, med rätt att vistas längre än tre månader i Sverige.

Utomnordiska medborgare måste ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt för att ha en grund för bosättning.

Detta innebär att utöver asylinvandring inbegriper ”invandring” även grupper såsom arbetskraftsinvandrare, utbytesstudenter och svenskar som varit bosatta utomlands och återvänder till Sverige. Den totala invandringen till Sverige år 2017 var 144 489 personer, av dessa utgjorde asylinvandringen (med beslut om uppehållstillstånd för kvotflyktingar, konventionsflyktingar och övriga asylsökande, samt anhöriga till f.d. asylsökande) 55 655 personer, vilket motsvarar 39 % av den totala invandringen (Källor: SCB och Migrationsverket). Den streckade linjen i diagrammet är en trendlinje som anger en rät linje som har anpassats för att minimera det totala avståndet till observationerna (minsta-kvadrat-metoden).

-200 -100 0 100 200 300 400

Inrikes flyttnetto Invandringsnetto

20002001 2002 2003 2004 2005

2006 2007 2008 2010 2009 2011

2012 2013

2014

2015

2016

2017

50 100 150 200 250 300

50000 70000 90000 110000 130000 150000 170000

Ulricehamns kommuns invandring

Rikets totala invandring

Vi ser i diagrammet att det verkar finnas ett mycket tydligt samband mellan invandringen till kommunen och invandringen på riksnivå. Hela 92 procent av variationen i kommunens invandring kan förklaras av variationen i rikets invandring (determinationskoefficient, R² = 0,922). Därmed är det relevant att i prognosen ta hänsyn till hur migrationsverket prognosticerar de kommande årens invandring och framförallt storleken på kommunmottagandet (se avsnitt 4.1 om antaganden för inflyttningen).

En viktig aspekt när vi analyserar befolkningsutvecklingen är åldern på de personer som flyttar till eller från kommunen. Om vi vet i vilka åldrar som inflyttningen är som störst, kan kommunen också planera sin verksamhet efter detta. I diagrammet nedan visas den genomsnittliga årliga in- och utflyttningen i antal personer per årskull.

Kommunens årliga inflyttning och utflyttning per årskull, genomsnitt för perioden 2011-2017

Notering: Den årliga inflyttningen/utflyttningen är utjämnad med ”center-moving-average”-metoden så att varje årskull får en inflyttning/utflyttning som utgörs av ett medelvärde för den egna årskullen och de två i ålder närmaste årskullarna.

Vi kan från diagrammet dra slutsatsen att både in- och utflyttning är som störst i åldrarna 0-8 och 18-40 år. Skillnaden mellan in- och utflyttning, flyttnettot, visas nedan för varje ålder.

Kommunens årliga flyttnetto per ålder, genomsnitt för perioden 2011-2017

Notering: Det årliga flyttnettot är utjämnat med ”center-moving-average”-metoden så att varje årskull får ett flyttnetto som utgörs av ett medelvärde för den egna årskullen och de två i ålder närmaste årskullarna.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Antal personer

Ålder Genomsnittlig årlig inflyttning Genomsnittlig årlig utflyttning

-15 -10 -5 0 5 10 Flyttnetto15

I princip är flyttnettot i kommunen positivt i alla åldrar förutom i åldersgruppen 18-24 år, där fler flyttar ut. Kommunen har stor nettoinflyttning i åldrarna 0-18 och 25-50, och den allra största nettoinflyttningen har kommunen i åldersgrupperna 0-10 och 28-38. Utifrån denna statistik kan vi sluta oss till att den typiska gruppen som tenderar att flytta till kommunen är barnfamiljer. Den allra största nettoinflyttningen består av personer i 30-årsåldern. De stora årskullarna födda kring 1989-1993 börjar närma sig 30-årsåldern, vilket tyder på att vi kan vänta en stor inflyttning i denna åldersgrupp de kommande åren (5-10 år framåt). Vi vet också att fruktsamheten i Ulricehamns kommun är som störst i åldern 27-31 (för kvinnor), därför kan vi också förvänta oss en ökning i födelsetalen.

I befolkningsprognosen används statistik för kommunens tidigare fruktsamhet tillsammans med rikets tidigare och prognosticerade fruktsamhet för att prognostisera kommunens framtida födelsetal. Ett användbart mått för att analysera födelsetalen är den summerade fruktsamheten, som anger hur många barn en kvinna i genomsnitt skulle föda under sin frukt- samma period i livet, baserat på den fruktsamhet som vid tidpunkten för beräkningen kan summeras för olika åldrar. I diagrammet nedan visas den summerade fruktsamheten för Ulricehamns kommun och riket under åren 1970-2017. Diagrammet visar även kommunens utjämnade summerade fruktsamhet (med 5-årsmedel), som i befolkningsprognosen antas följa rikets trend parallellt för åren 2018-2027, med samma avstånd som i utgångsläget.

Summerad fruktsamhet: antal födda barn per kvinna år 1970-2017 och enligt prognos 2018-2027

Ända sedan 1970-talet har den summerade fruktsamheten generellt varit högre i Ulricehamns kommun än vad genomsnittet har varit för hela rikets befolkning. Enligt den nationella prognosen för riket kommer den summerade fruktsamheten öka något under de kommande åren, vilket också ger utslag för födelsetalen i kommunens befolkningsprognos, som alltså bygger på samma förväntade trend för utvecklingen.

1,3 1,5 1,7 1,9 2,1 2,3 2,5

Antal födda barn per kvinna

Ulricehamns kommun Riket Ulricehamn, utjämnad med 5-årsmedel

3.2 Uppföljning av 2017 års huvudprognos

Förra årets befolkningsprognos gjordes i ett läge där det gångna årets (2016) befolkningsutveckling hade slagit alla tidigare rekord på befolkningsökning i kommunen. År 2016 var både nybyggnationen och invandringen mycket stor, vilket tillsammans gav gynnsamma förutsättningar för en stor befolkningstillväxt. Den stora svårigheten i förra årets prognos var att bedöma i vilken grad dessa gynnsamma förutsättningar skulle fortsätta att finnas i samma utsträckning och få genomslag på befolkningsutvecklingen. I prognosen antogs att inflyttningsandelen skulle vara i nivå med ett medelvärde för de två toppåren 2015 och 2016. Detta grundades på bedömningen att förutsättningarna skulle vara ganska lika.

Skillnaden mellan prognos och utfall för år 2017 presenteras i tabellen nedan.

Jämförelse mellan prognos och utfall för flyttningar, födelse- och dödstal år 2017 Prognos

2017

Utfall 2017

Skillnad mot prognos

Flyttnetto 294 405 +111

Utflyttningar 1 020 1 009 -11

Inflyttningar 1 314 1 414 +100

Födelsenetto -10 -12 -2

Födda 256 240 -16

Döda 266 252 -14

Total folkökning 283 409 +126

Total folkmängd 24 170 24 296 +126

Vi kan se att prognosen underskattade den totala befolkningsökningen med 126 personer. I perioder av accelererande befolkningstillväxt är det ganska naturligt att prognoser som bygger på historisk statistik för befolkningstrenderna, kommer underskatta befolkningsökningen.

2017 års prognos lyckades dock bättre med att förutsäga ökningen än vad föregående års prognos gjorde, vilket tyder på att justeringarna i förhållande till den tidigare prognosen var korrekta. I uppföljningen bör man också ha i åtanke att 2017 var ännu ett nytt rekordår för kommunens befolkningsökning.

En faktor som kan ha påverkat befolkningsökningen 2017 är att en del av de bostäder som färdigställdes under 2016 kan ha haft en fördröjd inflyttning till året efter, det vill säga 2017.

Den planerade nybyggnationen var nämligen betydligt lägre 2017 än 2016 (jämför 73 färdigställda bostäder 2017 med 226 stycken 2016), vilket vid en första anblick skulle kunna indikera att den största inflyttningen kopplad till de nybyggda bostäderna skulle ha ägt rum 2016. Utfallet 2017 tyder emellertid på att en betydande del av inflyttningen kopplad till de 226 nya bostäderna skedde under år 2017 istället för under år 2016. En lärdom från detta kan därför vara att delvis sprida ut förväntad inflyttning kopplad till nybyggnation under året efter färdigställandet, så att en viss förskjutning av den prognosticerade befolkningsökningen genereras.

Det som stämde relativt bra i prognosen var antalet utflyttningar och födelsenettot. Detta tyder på att de använda utflyttningsriskerna, fruktsamhetsnivåerna och dödsriskerna var någorlunda korrekta som antaganden för kommunens befolkningsutveckling.

I tabellen nedan jämförs den enligt prognosen förväntade folkmängden för olika åldersgrupper med hur utfallet blev. Skillnaden mellan prognos och utfall anges både i antal personer och som procentuell skillnad.

Jämförelse mellan prognos och utfall för folkmängden i olika åldrar

Ålder Prognos

2017

Utfall 2017

Skillnad mot prognos

Skillnad mot prognos (%)

0 266 247 -19 -7,1%

1-5 1 326 1 339 +13 +1,0%

6-9 1 123 1 132 +9 +0,8%

10-12 873 891 +18 +2,1%

13-15 854 863 +9 +1,1%

16-18 830 851 +21 +2,5%

19-24 1 544 1 541 -3 -0,2%

25-29 1 337 1 398 +61 +4,6%

30-44 4 023 4 029 +6 +0,1%

45-64 6 344 6 354 +10 +0,2%

65-79 4 169 4 158 -11 -0,3%

80-84 675 679 +4 +0,6%

85+ 805 814 +9 +1,1%

Total folkmängd 24 170 24 296 +126 +0,5%

Från tabellen kan vi utläsa att de största prognosfelen återfanns i åldrarna 25-29, 16-18, 10-12 samt bland nollåringarna. En av de svåraste åldersgrupperna att prognosticera är nollåringarna, eftersom det i denna åldersgrupp inte finns någon befintlig befolkning som man kan utgå ifrån. Därefter är det generellt svårt att prognosticera åldersgrupperna som flyttar mycket. Därför är det inte särskilt förvånande att de åldersgrupper där prognosfelen var som störst också återfinns bland de åldrar som historiskt sett flyttar mycket (se diagram för in- och utflyttning kopplat till ålder, sidan 9). För den totala folkmängden var prognosfelet 0,5 procent, vilket kan jämföras med den motsvarande siffran på 1,0 procent i förra årets prognos.

För att kunna se hur mycket 2017 års befolkningsförändringar skiljde sig från hur stora förändringarna brukar vara, så bör man undersöka variationen i variablerna över tid. Ett vedertaget mått på variation är standardavvikelsen, som mäter det genomsnittliga avståndet till medelvärdet för variabelns olika värden. I tabellen nedan anges årliga födelsetal, dödstal, invandringar, utvandringar, inrikes inflyttningar och inrikes utflyttningar för åren 2010-2017.

För denna period är medelvärdena och standardavvikelsen uträknade och då kan man för varje värde se variationen i form av antalet standardavvikelser som anges inom parenteserna under respektive värde. Stora variationer definieras här som större än 1,0 standardavvikelser från respektive variabels medelvärde. Värdena med stora variationer har markerats med fet stil, vilket gör att man kan statistiskt identifiera vilka befolkningsförändringar som utskiljer sig från de mer ”normala” förändringarna.

Födelse- och flyttnetto med avvikelse från medel år 2010-2017

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 ^{Medel Standard-} 2010-2017 avvikelse

Födelsenetto -36 -1 -40 -32 -7 -14 15 -12 -16 18

(-1,1) (0,8) (-1,4) (-0,9) (0,5) (0,1) (1,7) (0,2)

Födda 235 245 210 230 244 221 273 240 237 18

(-0,1) (0,4) (-1,6) (-0,4) (0,4) (-0,9) (2) (0,2)

Döda 271 246 250 262 251 235 258 252 253 10

(1,8) (-0,7) (-0,3) (0,9) (-0,2) (-1,8) (0,5) (-0,1)

Invandringsnetto 113 96 148 135 195 187 252 214 168 50 (-1,1) (-1,4) (-0,4) (-0,7) (0,6) (0,4) (1,7) (0,9)

Invandringar 183 177 203 189 263 218 305 257 224 43

(-1) (-1,1) (-0,5) (-0,8) (0,9) (-0,1) (1,9) (0,8)

Utvandringar 70 81 55 54 68 31 53 43 57 15

(0,9) (1,6) (-0,1) (-0,2) (0,7) (-1,7) (-0,3) (-0,9)

Inrikes flyttnetto 9 61 -93 93 -156 75 124 191 38 107

(-0,3) (0,2) (-1,2) (0,5) (-1,8) (0,3) (0,8) (1,4)

Inrikes inflyttningar 833 919 863 990 842 981 1 061 1 157 956 107

(-1,1) (-0,3) (-0,9) (0,3) (-1,1) (0,2) (1) (1,9)

Inrikes utflyttningar 824 858 956 897 998 906 937 966 918 54

(-1,7) (-1,1) (0,7) (-0,4) (1,5) (-0,2) (0,4) (0,9)

Notering: Talen inom parenteser anger antal standardavvikelser från respektive medeltal. De stora variationerna, vilka ha definierats till att vara större än 1,0 standardavvikelser över eller under medel, har markerats med fet stil.

Utifrån tabellen kan vi utläsa att den befolkningsvariabel som under 2017 hade störst avvikelse från medelvärdet var den inrikes inflyttningen, som var 1,9 standardavvikelser större. Det var alltså främst en ovanligt stor inrikes inflyttning som bidrog till den stora befolkningsökningen 2017. Man kan också se i tabellen att standardavvikelsen för inrikes flyttnetto är mycket stor i förhållande till medelvärdet för flyttnettot. Detta innebär att variationen och därmed osäkerheten i storleken på det inrikes flyttnettot är betydande. Från tidigare prognoser och i synnerhet utifrån 2017 års rapportbilaga med analysen av nybyggnationens koppling till befolkningsutveckling, vet vi att inflyttningen har ett nära och tidsmässigt direkt samband med hur många bostäder som färdigställs. Den del av flyttnettot som främst samvarierar med storleken på nybyggnationen är den inrikes inflyttningen. Detta syns tydligt åren 2012 och 2014 då nybyggnationen var mycket låg. Då var nämligen invandringsnettot inte mycket avvikande från medelvärdet (-0,4 respektive +0,6 standardavvikelser), medan det inrikes flyttnettot var betydligt lägre än medelvärdet (-1,2 respektive -1,8 standardavvikelser ifrån medelvärdet). Detta tyder således på att den stora variationen i inrikes flyttnetto till stor del kan förklaras av att storleken på nybyggnationen varierar i hög grad mellan olika år.

År 2016 färdigställdes 226 bostäder och 2017 var det 73 stycken (SCB, statistikdatabasen).

Detta borde ha lett till att det inrikes flyttnettot skulle varit större 2016 än 2017, vilket inte var fallet. Anledningen till detta är troligen en fördröjd inflyttning till en del av bostäderna som färdigställdes 2016. Detta trots att vi i tidigare statistik inte kan se mycket tendenser till fördröjd effekt av nybyggnation på befolkningsökning (se rapportbilaga till 2017 års prognos).

4 Metod och antaganden

Befolkningsprognosen baseras på kohortmetoden, i vilken en framskrivning av befolkningen görs ett år i taget utifrån antaganden om hur många personer som flyttar in och ut, samt föds och dör i kommunen. Utgångspunkten i prognosen är befolkningens storlek och sammansättning per den 31 december 2017. De som förväntas överleva ett prognosår blir ett år äldre nästkommande prognosår. Från antalet invånare som förväntas överleva dras sedan det beräknade antalet utflyttare bort. Slutligen adderas det beräknade antalet inflyttare och nyfödda. Befolkningens storlek och sammansättning gällande kön och ålder ett visst år är alltså resultatet av hur föregående års befolkning såg ut minus döda och utflyttade plus födda och inflyttade. För att prognosticera befolkningsutvecklingen och jämna ut stora variationer mellan olika år baseras antaganden om födelsetal, dödstal, inflyttningar och utflyttningar främst på historiska data för dessa variabler. Nedan presenteras de antaganden som prognosen utgår ifrån mer ingående.

4.1 Utflyttning och inflyttning

Antaganden kring flyttningar till och från kommunen handlar dels om antalet personer som flyttar in/ut från kommunen och dels om ålder och kön för dessa personer. För att prognosticera hur många personer som förväntas flytta ut från kommunen används en metod som bygger på risken att flytta ut för män respektive kvinnor i olika åldrar, så kallade utflyttningsrisker. Utflyttningsriskerna baseras i prognosen på hur män och kvinnor i olika åldrar har flyttat de senaste fem åren. Dessa utflyttningsrisker används sedan för att räkna ut hur många personer som förväntas flytta ut från kommunen för respektive prognosår.

Utflyttningsriskerna antas vara konstanta genom hela prognosperioden och därmed förväntas variationer i utflyttningen bero på befolkningens sammansättning under de olika prognosåren.

Eftersom vi i uppföljningen av både 2016 och 2017 års prognoser kunde konstatera att den faktiska mängden utflyttare stämde bra med prognosen, så finns det ingen anledning att göra något annat antagande än att utflyttningsriskerna ska bygga på fem års historiskt genomsnitt.

För att prognosticera inflyttningen till kommunen behöver man göra antaganden om varje års andel inflyttare i förhållande till respektive års folkmängd vid årets begynnelse, detta benämns som kommunens årliga inflyttningsandel. I förra årets prognos gjordes antagandet att inflyttningsandelen skulle starta högt på en nivå som motsvarar vad den genomsnittliga inflyttningsandelen var för de två senaste åren, och sedan succesivt avta under prognosperioden. Antagandet om att inflyttningsandelen skulle avta bygger på logiken att ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig, desto längre tillbaka sträcker sig genomsnittet för inflyttningsandelen som prognosen bygger på. På detta sätt antas de närmast kommande prognosåren likna de senaste årens utveckling mest, medan de mer osäkra prognosåren längre fram i tiden antas följa en mer långsiktig trend för befolkningsutvecklingen.

Detta angreppssätt för vilka antaganden som ska göras angående inflyttningen är fortfarande rimligt. Genom att basera de första prognosårens inflyttning på ett genomsnitt av de senaste årens inflyttningsandel, så inkluderas även de mer kortsiktiga trender som gällde för dessa år.

En sådan trend är exempelvis den höga invandringsnivån. Vi ser fortfarande efterdyningarna från den historiskt stora invandringen till Sverige under framförallt år 2015 och 2016 (se

avsnitt 3.1, med diagram om invandring). De eftersläpande effekterna av den stora invandringen beror delvis på fördröjningar i asylprövningarna och i kommunmottagandet. Det totala kommunmottagandet av nyanlända var 68 442 personer 2017 och förväntas enligt Migrationsverket utvecklas enligt följande:

Migrationsverkets prognos för kommunernas mottagande av nyanlända (faktisk siffra för 2017)

2017 2018 2019 2020 2021

Totalt antal

kommunmottagna 68 442 46 700 29 800 30 700 31 300

Källa: Migrationsverkets prognos – februari, P2 2018

Utifrån de historiska sambanden mellan kommun- och riksnivå skulle den prognosticerade stabiliseringen i kommunmottagandet kring 30 000 personer per år, sannolikt medföra en stabilisering också av Ulricehamns invandring kring cirka 195 personer per år. I detta sammanhang bör man ha i åtanke att begreppet invandring inkluderar många olika sorters grunder för bosättning, såsom asylinvandring, arbetskraftsinvandring, utbytesstudier och svenskar som varit bosatta utomlands och återvänder till Sverige. Grundat på Migrationsverkets prognos för kommunmottagandet är det rimligt med antagandet att invandringen som del av den totala inflyttningen kommer minska succesivt, åtminstone under de första tre åren.

4.1.1 Framtidsutsikt för bostadsbyggandet

Förra årets huvudprognos tog ingen hänsyn till den planerade nybyggnationen i kommunen.

Däremot gjordes en separat nybyggnadsprognos i rapportbilagan, som endast utgick ifrån den planerade nybyggnationen för antagandena om inflyttning. Till skillnad från förra årets huvudprognos tar årets prognos en viss hänsyn till den planerade nybyggnationen. Det görs med anledning av att det finns ett nära samband mellan hur många bostäder som byggs och storleken på inflyttningen, förutsatt att efterfrågan på bostadsmarknaden motsvarar eller är större än utbudet. Detta samband visualiseras av diagrammet nedan som visar relationen mellan flyttnetto (inflyttning-utflyttning) och antal nybyggda inflyttningsklara bostäder.

Ulricehamns kommuns flyttnetto i relation till antal nybyggda bostäder år 1997-2017

Notering: Den streckade linjen är en trendlinje som anger en rät linje som har anpassats för att minimera det totala avståndet till observationerna (minsta-kvadrat-metoden).

2008 2012

2013

2014

2015 2017 2016

-200 -100 0 100 200 300 400 500

0 50 100 150 200 250

Flyttnetto

Antal nybyggda bostäder

Variationen i antal nybyggda bostäder kan förklara ungefär 63,1 procent av variationen i kommunens flyttnetto under perioden 1997-2017. Därav är kommunens planerade nybyggnation en relevant faktor att beakta i huvudprognosens antaganden om inflyttning.

Nedan visas antalet nybyggda bostäder i kommunen 1997-2017 och enligt befintlig planering för åren 2018-2027.

Antal nybyggda bostäder i Ulricehamns kommun 1997-2017 och enligt befintlig planering för 2018-2027

I diagrammet kan vi se att den planerade nybyggnationen för de kommande 10 åren är mycket stor i förhållande till kommunens tidigare bostadsbyggande. Bland de byggprojekt som ingår i siffrorna för planerad nybyggnation har endast de byggplaner inkluderats, vars realisering bedöms som mer sannolika.¹ Innevarande år (2018) bedöms nybyggnationen bli relativt begränsad jämfört med de senaste årens bostadsbyggande, med endast kring 47 nya bostäder.

Därefter förväntas bostadsbyggandet öka betydligt. Framförallt åren 2019 till och med 2023 planeras en omfattande nybyggnation i kommunen på totalt kring 1280 bostäder. Detta kan jämföras med att det i kommunen de senaste 20 åren (1998–2017) har byggts totalt 901 bostäder.

Det finns förstås också en osäkerhet i hur bostadsmarknaden kommer utvecklas framöver och hur stor del av den planerade nybyggnationen som faktiskt kommer att byggas. Faktorer såsom det allmänna konjunkturläget, räntenivåer, de nya amorteringsreglerna och byggaktörernas egna prognoser påverkar samtliga hur utvecklingen faktiskt blir.² Boverket konstaterar i sin prognos från april 2018 att den generella trenden med en snabb ökning i bostadsbyggandet bröts vid halvårsskiftet 2017 (Boverket, 2018-04-12). Efter signaler om en minskad försäljning av nyproducerade bostadsrätter och en inbromsning i byggloven, skriver Boverket ner prognosen för bostadsbyggandet 2018 och antar att 2019 hamnar på samma nivå.

Bostadspriserna har visserligen stabiliserats i början av 2018 efter höstens fall, men enligt Boverket är det för tidigt att säga om läget är uthålligt. Det är främst försäljningen och byggandet av bostadsrätter som har dämpats, och framförallt i Stockholmsområdet.

Osäkerheten i marknadsläget gäller främst för nya bostadsrätter, vilket enligt Boverkets bedömning gör att utrymmet för produktion av hyresrätter kan komma att öka.

1 Bedömningen av vilka byggprojekt som är mer sannolika har gjorts med hjälp av förvaltningens planenhet och byggenhet.

2 För en mer djupgående analys av nybyggnationens koppling till befolkningsutvecklingen hänvisas till 2017 års rapportbilaga till befolkningsprognosen.

0 50 100 150 200 250 300 350 400

Utvecklingen på bostadsmarknaden i Västsverige kan åskådliggöras av fastighetsprisindex för permanenta småhus, som visas i diagrammet nedan per kvartal.

Fastighetsprisindex för permanenta småhus i Västsverige efter kvartal (index: 1981=100)

Notering: Begreppet ”Västsverige” inkluderar Västra Götalands län och Hallands län, enligt NUTS-indelningen. Källa: SCB

Vi kan här se att prisutvecklingen har dämpats under första halvan av 2017 och planat ut under slutet av 2017 och början av 2018. Detta kan rimligtvis tolkas som att efterfrågan har dämpats något. När det gäller bostadsmarknaden i Ulricehamns kommun finns det dock än så länge inga direkta tecken på att varken efterfrågan eller intresset att exploatera mark för bostadsbyggande skulle ha minskat.³

Boverket konstaterar att bostadsbyggandet på två års sikt är svårbedömt, främst beroende på osäkerheten kring hur försäljningen av nya bostadsrätter utvecklas (Boverket, 2018-04-12).

Marknaden för bostadsrätter är nämligen i hög grad kopplad till konjunkturläget.

Konjunkturinstitutet (KI) och de flesta andra prognosinstitut (se KI:s jämförelse med andra prognosinstitut) gör bedömningen att konjunkturen (BNP-tillväxten) kommer förstärkas under första halvan av 2018 och sedan når en topp i mitten av 2018, för att därefter börja sjunka och fortsätta nedåt under hela 2019 (Konjunkturinstitutet, 2018-04-26). I samma prognosjämförelse bedömer samtliga prognosinstitut (inklusive Riksbanken) att reporäntan kommer att börja höjas under 2018 och sen stegvis fortsätta att höjas under 2019 och 2020.

De samlade prognoserna för både konjunkturen och reporäntan talar alltså för att bostadsmarknaden kommer att kylas av något framöver.

3 Enligt bedömning från förvaltningens planenhet, byggenhet samt exploateringsenhet.

550 600 650 700 750 800 850

4.1.2 Prognosantaganden om inflyttning

Osäkerheten i bostadsmarknadens utveckling och hur stor del av planerad nybyggnation som faktiskt kommer byggas, ökar ju längre fram prognosen sträcker sig. Därför bör den planerade nybyggnationen främst få genomslag i prognosperiodens första halva och genomslaget bör även för dessa år vara begränsat, eftersom det även då finns en viss osäkerhet kopplad till nybyggnationen.

De antaganden som måste göras om inflyttning i prognosen, gäller variabeln som kallas inflyttningsandel. Denna variabel är definierad som antalet inflyttare till kommunen år x delat med folkmängden per den 31 december år x-1. Istället för att enbart anta en inflyttningsandel utifrån det historiska genomsnittet för variabeln, så har alltså en viktning använts så att inflyttningsandelen också relaterar till nybyggnationen, med stegvis avtagande genomslag för nivån på inflyttningsandelen som är kopplad till det potentiella förverkligandet av byggplanerna.⁴ Sammantaget ser antagandet för inflyttningsandelen vid respektive prognosår ut enligt följande:

Befolkningsprognosens antagande om inflyttning som andel av befolkning respektive år 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 0,0507 0,0557 0,0568 0,0542 0,0561 0,0524 0,0501 0,0489 0,0481 0,0475 Till det första prognosåret används en inflyttningsandel (IA²⁰¹⁸) som är en kombination av ett fyraårsgenomsnitt (2014–2017) på inflyttningsandelen (IA^4-årssnitt) och den inflyttningsandel som har approximerats utifrån planerad nybyggnation (IA^nybygg). Således har den antagna inflyttningsandelen för 2018 skattats enligt följande: IA²⁰¹⁸= 0,64 ∙ IA^{4−årssnitt}+ 0,36 ∙ IA^{𝑛𝑦𝑏𝑦𝑔𝑔} I förhållande till den relativt måttliga nivån på planerad bostadsbyggnation år 2018, kan inflyttningsandelen på 0,0507 tyckas vara omotiverat hög. Men det som ändå motiverar en relativt hög inflyttningsandel detta år är att trenden med en stor men avtagande invandring fortfarande är påtaglig (se Migrationsverkets prognos för kommunmottagande) och för att många av de andra underliggande faktorerna som har påverkat utvecklingen de senaste åren finns kvar än. Prognosens modellering med tilltagande vikt åt det historiska genomsnittet för inflyttningsandelen och avtagande vikt åt den planerade nybyggnationen, innebär att inflyttningen till kommunen under prognosperioden antas röra sig stegvis emot en mer långsiktig historisk trend för befolkningsutvecklingen i kommunen.

4 Denna viktning innebär att inflyttningsandelen för ett separat år utgörs av en viktdel som motsvarar det historiska genomsnittet för inflyttningsandelen och en viktdel som motsvarar den inflyttningsandel som enligt sambandet mellan inflyttning och nybyggnation borde gälla, om den planerade nybyggnationen realiseras fullt ut. Vikten för den del av inflyttningsandelen som kopplas till nybyggnation har modellerats så att den utgör 36 % för första prognosåret och sedan sänks stegvis över prognosperioden till 0 % för det sista prognosåret. Detta innebär att det historiska genomsnittet för inflyttningsandelen ges 64 % vikt för första året och 100 % vikt för sista året. Det historiska genomsnittet för inflyttningsandelen, som används vid viktningen, bygger också på en stegvis ökning av genomsnittsperiodens längd ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig. Som längst sträcker sig genomsnittet för inflyttningsandelen 14 år tillbaka, vilket används för prognosperiodens sista år.

4.2 Födelse- och dödstal

Antalet barn som beräknas födas under ett prognosår beror på antalet kvinnor i barnafödande åldrar (15–50 år) samt benägenheten hos dessa kvinnor att föda barn. Benägenheten att föda barn i en viss ålder anges som så kallade ålderspecifika fruktsamhetstal och baseras i denna prognos (liksom förra årets prognos) på ett genomsnitt från de senaste fem åren. För att få fram det förväntade antalet födda barn under ett visst prognosår multipliceras antalet kvinnor i varje åldersklass mellan 15 och 50 år med respektive ålderspecifikt fruktsamhetstal. Summan av dessa fördelas efter kön och en beräkning sker av hur många av de nyfödda som överlever.

Utvecklingen för de summerade fruktsamhetstalen i Ulricehamns kommun antas följa SCB:s prognos för rikets summerade fruktsamhet. Nivån för den summerade fruktsamheten har dock anpassats efter att kvinnor generellt föder fler barn i Ulricehamns kommun jämfört med riksgenomsnittet, så att utvecklingen för den summerade fruktsamheten i kommunen följer riksprognosen parallellt fast på en genomgående högre nivå (se diagram för summerad fruktsamhet på s. 10 i avsnitt 3.1).

Antalet invånare som förväntas dö för varje prognosår beräknas med hjälp av ålders- och könsspecifika dödsrisker. Dödsriskerna anger sannolikheten att avlida vid en viss ålder fördelat på män och kvinnor och tillämpas varje prognosår på befolkningen för att prognosticera hur många personer som statistiskt sett förväntas dö. Dödsriskerna baseras på ett genomsnitt under de senaste fem åren. Utvecklingen för dödsriskerna följer SCB:s riksprognos med en anpassning till att dödligheten i Ulricehamns kommun de senaste åren har varit lägre än riksgenomsnittet. Dödsriskerna är trögrörliga över tid och om vi utgår ifrån hur det såg ut förra året och även förrförra året så stämde prognosen för antal döda ganska bra med utfallet. Därav är det motiverat att behålla samma antaganden om att prognosens dödsrisker ska bygga på de senaste fem årens genomsnittliga dödsrisker.

5 Huvudprognos

Huvudprognosen sträcker sig över perioden 2018–2027 och baseras på de antaganden som presenterats i föregående kapitel. Sammantaget visar prognosen att folkökningen förväntas bli fortsatt stor. Dock förväntas befolkningsökningen under 2018 bli betydligt lägre än föregående år. Den förväntade dämpningen i befolkningstillväxten under 2018 är kopplad till att kommunen under detta år har en lägre nivå på planerad nybyggnation. Därefter förväntas befolkningstillväxten öka igen och under åren 2019–2022 prognosticeras årliga folkökningar på över 300 personer, till följd av att både bostadsbyggandet och födelsetalen förväntas öka.

Därefter från 2023 och framåt förväntas befolkningstillväxten stegvis avta mot en lägre nivå, som ligger närmare kommunens långsiktiga trend för befolkningsutvecklingen. I tabellen nedan presenteras de förväntade befolkningsförändringarna enligt prognosen samt 2017 års faktiska befolkningsförändringar.

Förväntade befolkningsförändringar enligt prognos 2018–2027, samt 2017 års faktiska förändringar 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Folkmängd 24 296 24 496 24 830 25 205 25 525 25 901 26 189 26 422 26 627 26 813 26 983

Folkökning 409 200 334 375 320 376 288 233 205 186 170

(1,71%) (0,82%) (1,36%) (1,51%) (1,27%) (1,47%) (1,11%) (0,89%) (0,78%) (0,70%) (0,63%)

Födelsenetto -12 0 8 16 21 25 28 27 26 22 18

Födda 240 265 272 280 286 291 295 296 296 295 293

Döda 252 265 264 264 265 266 267 269 270 273 275

Flyttnetto 405 199 327 360 298 351 261 206 180 164 152

Inflyttande 1414 1 231 1 364 1 411 1 366 1 432 1 358 1 313 1 292 1 281 1 274 Utflyttande 1009 1 032 1 037 1 051 1 068 1 081 1 097 1 107 1 112 1 117 1 122

Det finns fyra grundläggande faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen; invandringen, bostadsbyggandet, efterfrågan på bostadsmarknaden och fruktsamheten. ⁵ Den första av dessa, invandringen, förväntas minska på nationell nivå och därmed är det också troligt att invandringen kommer minska i kommunen och bidra till en viss dämpning av befolkningstillväxten.⁶ Samtidigt har kommunen omfattande planer på bostadsbyggande under prognosperioden, vilket drar upp prognosen för befolkningstillväxten särskilt under åren 2019-2023. För befolkningstillväxten som är kopplad till bostadsbyggande, finns dock en del osäkerhetsfaktorer såsom konjunkturen i allmänhet och efterfrågan/utbudet på bostadsmarknaden i synnerhet. Förändringar som skulle kunna minska både utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden under prognosperioden är om ränteläget höjs, om konjunkturen försämras eller om de nya amorteringsreglerna visar sig få en dämpande effekt.

Sammantaget har dessa osäkerhetsfaktorer föranlett att byggplanerna endast har fått ett begränsat och över tid avtagande genomslag i prognosen (se avsnitt 4.1.1 och 4.1.2). Om samtliga byggplaner skulle realiseras fullt ut samtidigt som efterfrågan på bostadsmarknaden

5 Även faktorerna utflyttning och mortalitet (dödlighet) påverkar såklart befolkningsutvecklingen. Men dessa två faktorer brukar inte variera så mycket utöver den variation som är kopplad till befolkningens åldersstruktur och de åldersspecifika utflyttningsriskerna och dödsriskerna. Därför är dessa faktorer mer förutsägbara i prognosen.

6 Se avsnitt 4.1 s. 14-15 om antaganden för invandring och Migrationsverkets prognos. Se även avsnitt 3.1 s. 8 om den historiska kopplingen mellan invandring på riksnivå och invandring till Ulricehamns kommun.

fortsätter att vara hög, kan vi under åren 2019-2023 vänta oss en väsentligt större befolkningstillväxt än vad prognosen anger.

När det gäller fruktsamheten, förväntas denna höjas under prognosperioden. Födelsenettot förväntas öka från -12 per år 2017 till en topp på +28 nollåringar per år 2023. Den förväntade ökningen av antal nyfödda hänger samman med att de stora årskullarna födda 1989-1993 under denna period kommer upp i åldrarna då barnafödandet statistiskt sett är som högst.

Födelsenettot är också beroende av hur stor inflyttningen blir, särskilt eftersom nettoinflyttningen till kommunen är som störst i denna åldersgrupp, kring 30 år. Sammantaget förväntas alltså ett högt födelsenetto under hela prognosperioden.

I ett längre tidsperspektiv skulle befolkningsutvecklingen som prognosen förutsäger, innebära ett skifte på medellång sikt mot en högre takt i befolkningstillväxten. Detta syns tydligt i diagrammet nedan där den prognosticerade utvecklingen sätts i perspektiv till den historiska befolkningsutvecklingen 1971-2017.

Folkmängd i Ulricehamns kommun 1971-2017 och enligt prognos 2018-2027

Den genomsnittliga tillväxttakten under perioden 1971-2017 var ungefär 65 invånare per år.

För prognosperioden skulle den motsvarande genomsnittliga tillväxttakten bli cirka 269 invånare årligen. I detta sammanhang bör man dock förstå denna stora skillnad utifrån att det historiska genomsnittet återspeglar både uppgångar och nedgångar, medan den prognosticerade genomsnittsökningen förutsäger en period av enbart uppgång. Förr eller senare kommer en konjunkturnedgång eller annan förändring som troligtvis kommer att dämpa befolkningstillväxten. Eftersom vi inte kan veta precis när dämpningen av befolkningstillväxten påbörjas och i vilken omfattning detta skulle ske, så antas befolkningsökningen stegvis dämpas från år 2022 och framåt i huvudprognosen. Dämpningen prognosticeras därmed komma efter den tillfälliga uppgången i befolkningstillväxten i samband med den planerat stora nybyggnationen åren 2019-2023.

20000 21000 22000 23000 24000 25000 26000 27000 28000

Diagrammet nedan visar prognosen i förhållande till utvecklingen under den kortare perioden;

2000-2017.

Folkmängd i Ulricehamns kommun 2000-2017 och enligt prognos 2018-2027

Utifrån detta mer kortsiktiga perspektiv ter sig den prognosticerade befolkningsutvecklingen inte lika extrem. Här kan vi tydligare se skiftet från en accelererande tillväxttakt under åren 2015–2017 till en på sikt avtagande tillväxttakt under prognosperiodens senare del.

I diagrammet nedan visas årets huvudprognos för befolkningsutvecklingen i jämförelse med förra årets huvudprognos, nybyggnadsprognos och målprognos.

Jämförelse mellan 2018 års huvudprognos och 2017 års prognoser

I denna jämförelse kan vi se att årets huvudprognos ligger på en nivå mellan förra årets huvudprognos och målprognos. Kommunens befintliga befolkningsmål på 27 000 invånare 2025 följer av målprognosens utveckling. Huvudprognosen ligger något lägre och anger en befolkningstillväxt där 27 000 invånare skulle uppnås först efter 2027, det vill säga drygt tre år senare än vad målprognosen anger. Enligt årets huvudprognos ser kommunen ut att kunna

21000 22000 23000 24000 25000 26000 27000 28000

22000 23000 24000 25000 26000 27000 28000

Tidigare folkmängd Huvudprognos 2017 Huvudprognos 2018 Målprognos 2017 Nybyggnadsprognos 2017

nå det tidigare befolkningsmålet på 25 000 invånare år 2020. Den stora befolkningsökningen på 409 personer 2017 bidrar väsentligen till att höja startnivån för årets huvudprognos jämfört med förra årets motsvarande prognos. Den stora ökningen under 2017 har också medfört att den statistiskt genererade trenden för befolkningstillväxt har räknats upp generellt.

Vidare kan vi utifrån diagrammet konstatera att årets huvudprognos nivåmässigt ligger ganska nära förra årets nybyggnadsprognos, fast med skillnaden att befolkningsökningen enligt huvudprognosen förväntas avta mer från år 2024 och framåt.

I diagrammet nedan visas den årliga folkökningen under åren 1971–2017 och enligt prognos 2018-2027. Där kan vi se hur varierande folkökningen har varit i kommunen tidigare. Under åren 1993 till 2006 var folkökningen låg eller rentav negativ, därefter mellan år 2007 och 2017 har folkökningen varit högre men mycket varierande, med bottenåren 2012 och 2014 och toppåren 2016 och 2017. Sannolikt kommer folkökningen fortsätta att variera och inte bli så jämn som prognosen säger. Följaktligen ska prognosen tolkas i termer av vad som är en trolig inriktning för befolkningsutvecklingen under prognosperioden i helhet, givet vad vi vet idag.

Årlig befolkningstillväxt 1971–2017 och enligt prognos 2018–2027

I ljuset av den historiska befolkningsutvecklingen 1971–2017 ter sig den prognosticerade befolkningstillväxten 2018–2027 som mycket expansiv. På längre sikt, bortom de tio prognosåren, kommer befolkningsökningen sannolikt att avta ytterligare och närma sig en mer långsiktig trend för befolkningsutvecklingen.

I diagrammet nedan är folkökningen uppdelad i födelsenetto och flyttnetto, vilket framför allt återspeglar hur stor del av befolkningstillväxten som drivs av antalet nyfödda kontra antalet inflyttare. Det generella mönstret är att födelsenettot utgör en ganska liten del av den totala befolkningsförändringen. De allra flesta år mellan 2000 och 2017 har kommunen haft ett negativt födelsenetto och samtliga år har flyttnettot varit positivt. Prognosen anger att födelsenettot även framöver förväntas utgöra en till synes marginell del av den totala årliga folkökningen. Som en jämförelse vet vi att det genomsnittliga födelsenettot var cirka minus 25 personer per år under perioden 2000–2017, medan motsvarande genomsnitt för prognosen förväntas bli plus 19 personer per år. Även om detta kan tyckas vara en liten skillnad, så är en genomsnittsökning i årligt födelsenetto med 44 personer inte alls obetydligt för befolkningsutvecklingen och kommunens planering.

-200 -100 0 100 200 300 400

Födelsenetto och flyttnetto år 2000-2017 och enligt prognos 2018-2027

Den prognosticerade folkmängden respektive prognosår för olika åldersgrupper presenteras i tabellen nedan. Här bör man komma ihåg att prognossiffrorna endast anger troliga och ungefärliga folkmängdsnivåer.

Prognos för Ulricehamns folkmängd i olika åldrar

Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027

0 247 270 278 286 292 298 300 301 300 299 298

1-5 1 339 1 373 1 421 1 456 1 499 1 513 1 554 1 573 1 585 1 590 1 591 6-9 1 132 1 150 1 155 1 170 1 161 1 235 1 257 1 274 1 302 1 299 1 327

10-12 891 869 894 882 947 936 927 924 951 996 994

13-15 863 852 860 919 902 926 915 973 959 949 945

16-18 851 861 860 883 876 886 937 919 937 926 976

19-24 1 541 1 538 1 566 1 575 1 614 1 648 1 663 1 658 1 650 1 688 1 661 25-29 1 398 1 431 1 447 1 425 1 431 1 410 1 397 1 401 1 396 1 385 1 391 30-44 4 029 4 061 4 175 4 295 4 367 4 503 4 592 4 648 4 682 4 717 4 763 45-64 6 354 6 356 6 361 6 398 6 419 6 434 6 452 6 471 6 524 6 567 6 583 65-79 4 158 4 200 4 266 4 333 4 394 4 448 4 455 4 458 4 431 4 426 4 398

80-84 679 741 748 789 827 877 919 988 1 049 1 081 1 138

85+ 814 793 799 795 796 787 820 834 861 889 918

Summa 24 296 24 495 24 830 25 205 25 525 25 901 26 189 26 422 26 627 26 813 26 983

För kommunens verksamhetsplanering och resursfördelning är det viktigt att se hur befolkningsutvecklingen förväntas bli i olika åldersgrupper, särskilt i de så kallade planeringsåldrarna, det vill säga befolkningen som är 1-18 år eller äldre än 80 år. I diagrammet nedan visas därför den årliga förändringen av folkmängden för respektive åldersgrupp och prognosår.

-50 50 150 250 350

Födelsenetto Flyttnetto