2007:187
C - U P P S A T S
Effekten av sex veckors coreträning enligt det förkoreograferade
programmet Fokus
Lovisa Eriksson, Erika Olsson
Luleå tekniska universitet C-uppsats
Sjukgymnastik
Institutionen för Hälsovetenskap
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap
Sjukgymnastprogrammet, 120p
Effekten av sex veckors coreträning enligt det förkoreograferade programmet Fokus
- The effects of six weeks core training according to the pre-coreographed program Fokus
Lovisa Eriksson Erika Olsson
Examensarbete i sjukgymnastik VT2007
Handledare: Universitetsadjunkt Inger Jacobson
TACK!
Vi vill börja med att rikta ett gigantiskt tack till de försökspersoner som ställt upp och givit av sig själva, sin tid och sitt engagemang. För detta är vi evigt tacksamma.
Vi vill även tacka den underbara personalen på Step In för deras hjälp vid ansökan efter försökspersoner, för deras utlåning av lokaler samt testutrustning och för deras positiva
instruktörer som gjort träningen möjlig.
Vidare vill vi tacka våra opponenter Therese Asplund och Emma Johansson för deras synpunkter, stöd på vägen samt deras ofantliga tålamod med vår tidsoptimism. Även en stor
tacksamhet vill vi rikta till våra vänner och bekanta som läst igenom och hjälpt oss komma vidare då vi stått och stampat.
Slutligen vill vi rikta ett stort tack till vår entusiasmerande, tålmodiga, kunniga och mycket hjälpsamma handledare Inger Jacobson under vårt arbete med denna studie.
Lovisa Eriksson och Erika Olsson
Förord
Under vår utbildning till flygfärdiga sjukgymnaster har vi upplevt hur träning som behandling får ett allt större utrymme i dagens forskning. Bålstyrka och vikten av träning av kroppens kärna är något som fått mer och mer utrymme i sjukgymnastiska studier, framför allt inom idrottsmedicinen. Inte bara vikten av förebyggande arbete utan även träning och rehabilitering vid redan uppkomna besvär. Utifrån detta samt våra privata intressen kring träning ville vi göra en studie på området coreträning.
Vi valde det förkoreograferade programmet Fokus då detta är ett enkelt core-pass på endast 30 minuter som riktar sig till en bred målgrupp. Vår tanke med studien var att se på förändringen under sex veckors träning hos ”normal-motionärer” för att göra resultatet mer adaptivt på många av de patienter vi tror oss möta i framtiden.
Lovisa Eriksson Erika Olsson
Effekten av sex veckors coreträning enligt det förkoreograferade programmet Fokus
The effects of six weeks core training according to the pre-coreographed program Fokus
Abstract
Core strength is important in order to be able to do all types of daily activities. One way to exercise ones core muscles is according to the pre-choreographed program Fokus. Previous studies have shown that core training gives better balance and stability in the core and also improved techniques, body awareness and control. Aim: To evaluate the core endurance strength, the balance and the studied individuals self estimated body awareness and control after six weeks of training according the pre-choreographed program Fokus. Methods: A total of 14 people volunteered to participate in the study, six of which completed the study. They were offered to exercise two times a week during a six week period of time. They were not allowed to alter any other exercise or living habits. Tests of endurance strength, balance and self estimated body awareness and control were made before and after the training session.
Results: Tests improvement; leg lower test 26,5% (statistical significance p=0,041), back raises 93,5% (p=0,028), plank position 37,5% (p=0,345), hip lifts 91,5% (p=0,075) balance on right leg 48,3% (p=0,046) and on left 34,8% (p=0,046). Self estimation according to the VAS scale were improved; body awareness 6,33 before the period and 7,5 after (p=0,059). Body control before 5,83 and after 7,33 (p=0,038). Conclusion: The core endurance strength, balance and body awareness and control showed improved in participants with six weeks of core training, each session lasting for 30 minutes, only two times a week according to the pre- choreographed program Fokus.
Keywords: balans, båluthållighetsstyrka, coreträning, fysiotherapi, sjukgymnastik
Innehållsförteckning
1. Bakgrund ___________________________ 6
2. Syfte ___________________________ 8
2.1 Frågeställningar ___________________________ 8
3. Metodavsnitt ___________________________ 8
3.1 Försökspersoner ___________________________ 8
3.2 Procedur ___________________________ 9
3.3 Material ___________________________ 10
3.4 Databehandling ___________________________ 11 3.5 Etiska aspekter ___________________________ 11
4. Resultat ___________________________ 13
4.1 Testresultat ___________________________ 13
4.2 Skattningsresultat ___________________________ 17 4.3 Övriga upplevelser och reflektioner
under träningsperioden ___________________________ 18
5. Diskussion ___________________________ 19
5.1 Metoddiskussion ___________________________ 19 5.2 Resultatdiskussion ___________________________ 20
6. Konklusion ___________________________ 23
6.1 Slutsats ___________________________ 23
6.2 Framtida betydelse ___________________________ 23
7. Referenser ___________________________ 25
8. Bilagor ___________________________ 28
God bålstyrka är av stor vikt för att kunna utföra alla typer av vardagliga aktiviteter. Nästan alla våra rörelser startar i bålen och utan bålstyrka ökar risken för skador i andra områden av kroppen (1). I litteraturen inkluderas ländrygg, mage och bäcken till kroppens stabiliserande
”kärna”. Denna del av kroppen ses som viktig eftersom center of gravity är lokaliserad där (2). Bålen har i och med detta bland annat i uppgift att upprätthålla postural kontroll under statiska och dynamiska aktiveringar av extremiteterna (2).
Bålmuskulaturen klarar stor belastning och kan tränas lika ofta som all annan muskulatur.
Som ett medelmått brukar nämnas att två gånger i veckan räcker för att stärka muskulaturen.
Vid träning utöver två gånger/vecka bör träningen planeras så att varje muskelgrupp får minst 48 timmars vila för att inte bryta ner muskulaturen (3). Vid träning av en specifik rörelse eller muskel rekryteras muskelfibrer som i sin tur aktiveras av nervsignaler. Dessa skickas från hjärnan med informationen att en kontraktion ska ske. När denna rörelse utförs regelbundet finslipas rörelsen med tiden och kroppen utvecklar en bättre teknik för att utföra denna specifika rörelse. På så sätt lagras en ny rörelse in i rörelseminnet (4).
En annan effekt som identifierats i studier är att både kroppsuppfattning, kroppskontroll och balans förbättras vid fysisk aktivitet (2,5,6). Begreppet kroppsuppfattning omfattar människans uppfattning av sin egen och andras kroppar exempelvis kroppsbild, proportioner, omfång och konturer (7). Kroppsuppfattning innefattar även de intellektuella funktionerna såsom tankar, minnen och kunskap om kroppen. Inom begreppets ramar finns även kroppsideal, den kropp som människan strävar efter (7). Studier har visat att kroppsuppfattning stärks vid stabilitetsträning såsom core- träning (6). Med begreppet kroppsuppfattning menas att genom sin kropp uppleva sig själv och sin omgivning vilket avspeglas i alla former av rörelse (7).
Balans kan definieras som en varelses förmåga att bibehålla jämvikt (8). Förmågan styrs av centrala nervsystemet (CNS) genom signaler från proprioceptorer i kroppens muskulatur och senstrukturer tillsammans med syn- och hörselorgan. Dessa signaler tolkas i CNS och impulser om korrigering av aktuell kroppsställning skickas ut till muskler och senor för att ändra eller bibehålla kroppens position (9). Mycket av vår balans är beroende av en stark mage och rygg. Bålens balans/stabilitet ökar med en starkare buk- och ryggmuskulatur. Detta beror på att kroppen aktiverar delar av muskulaturen i en specifik ordning vid en korrigering
korrigera balansen, krävs att de inre mindre musklerna aktiveras först. Detta för att ge ett bättre arbetsförhållade för de stora posturala muskelgrupperna. Studier har visat att coreträning i sig ger en ökad balans/stabilitet i bålen. Detta då coreträning stärker både dynamiska och stabiliserande muskelgrupper i bålen (2,6).
På senare år har coreträning blivit en populär träningsform. Benämningen coreträning är hämtad från engelskans core som betyder ”kärna” och är en form av styrketräning i grupp med fokus på mage och rygg (10). Då coreträning är en form av instruktörsledd gruppträning som är schemalagd på fasta tider och dagar kan det bli lättare att planera in denna typ av träning i vardagen (4). Tidigare studier har visat att bara efter några veckors styrketräning kan en förbättrad kroppsuppfattning, kroppskontroll och teknik uppnås (11).
Ett sätt att träna coreträning är enligt det förkoreograferade programmet Fokus som är en form av gruppträning som endast erbjuds på en träningsanläggning i norrbotten (12). Core-passet omfattar övningar med den egna kroppen som belastning då dessa ofta liknar vardagens rörelser och därmed bidrar till kraft i de moment man behöver dagligen (11). Det finns olika metoder att använda för att stärka sin muskulatur genom dynamisk och statisk träning.
Dynamisk träning innebär att muskeln används vid en excentriskt och koncentriskt kontraktion. Vid statisk träning utvecklas kraft med bibehållen muskellängd (13).
Övningsbanken (bilaga 1) som används på passet omfattar övningar för dynamisk och statisk styrketräning av mage/rygg, framsida/baksida lår samt sätesmuskulatur. Då passen genomförs i gruppträningsform i spegelsalar uppmanas utövarna att kontinuerligt okulärt följa upp och korrigera sin teknik vilket strävar efter att bidra till en förbättrad kroppsuppfattning och kroppskontroll (7). Fokus är ett pass som vänder sig till alla, oavsett tidigare tränings- och motionsvanor då man enkelt kan anpassa nivån på de övningar som passet omfattar till vad som passar en enskild individ (12). Instruktören ger kontinuerligt under passen intensitets- alternativ till de olika övningar som utförs.
Idag är det vanligt med stillasittande arbeten med låg fysisk belastning, vilket gör att bålmuskulaturen i många fall inte får den aktivering den behöver för att klara av de krav som ställs i vardagen (14).
2. Syfte
Syftet med denna studie var att mäta om uthållighetsstyrkan bål, balansen samt försökspersonernas (FPs) subjektiva skattning av sin kroppsuppfattning och kroppskontroll påverkas av sex veckors coreträning enligt det förkoreograferade programmet Fokus.
2.1 Frågeställningar
Förändras den dynamiska uthållighetsstyrkan bål (mage och rygg)?
Förändras den statiska uthållighetsstyrkan bål (mage)?
Förändras balansen?
Förändras upplevelsen av kroppsuppfattning och kroppskontroll?
3. Metodavsnitt 3.1 Försökspersoner
Rekrytering av FP på den aktuella träningsanläggningen med följande inklusionskriterier;
o Medlem på den för studien valda träningsanläggningen (vilket ger dem fri tillgång till passutbudet)
o Ej tidigare tränat coreträning regelbundet
o Tränar i dagsläget medel- till högintensiv träning (där pulsdefinitionen (15) av medel- till högintensiv träning är 140-170 pulsslag/minut) max två ggr/v
o 18-40 år
o Ej aktuella ryggbesvär o Ej deltagare i annan studie
Bortfallsanalys;
14 intresseanmälningar mottogs. Utifrån dessa avanmälde två sitt intresse pga förändrade arbetsförhållanden, en FP dök ej upp vid det första testtillfället. Ytterligare två FP tillkom under testperioden efter att de anmält intresse muntligt till receptionen på anläggningen. Av de 13 som genomförde de initiala testerna genomförde sju FP inte träningen som planerat (två gånger/vecka). Av de som angivit orsak till frånfall var två på grund av sjukdom och två
till testtillfälle två samt exkluderades från studien. Totalt omfattas resultaten av sex FP med en genomsnittlig ålder på 31 år.
3.2 Procedur
Rekrytering av FP genomfördes i form av affischering (bilaga 2) samt intresseanmälan som placerades i receptionen (bilaga 3) under två veckors tid. Under perioden då FP söktes hade anläggningen 3 923 medlemmar. Vid efterfrågan av FP begränsades deltagarantalet till maximalt 30 stycken då tiden för tester var begränsad. 14 intresseanmälningar mottogs av vilka samtliga personer kallades till tester. Då en av intresseanmälningarna som mottogs var från en person med en ålder på 44 år beslöts att även denna skulle inkluderas i studien då utrymme fanns. Därav förändrades inklusionskriterierna till åldrarna 18-45 år. Syftet med det initiala åldersspannet var att begränsa antalet deltagare. Medgivande (bilaga 4) samt informationsbrev angående studien (bilaga 5) skickades sedan ut till de personer som anmält sitt intresse.
Försökspersonerna erbjöds att gå på två pass/vecka utifrån det schemalagda utbudet på anläggningen som totalt omfattas av fem pass/vecka. FP som uteblev från >två tillfällen exkluderades från studien. Av de sex FP vars resultat presenteras uteblev två från två tillfällen och två uteblev från ett tillfälle vardera. Under träningsperioden var det sju olika instruktörer, alla med likvärdig utbildning på det förkoreograferade programmet Fokus. Övningsvalet, musiken, repetitionerna, intensiteten och durationen på passen var densamma.
Slutligen genomförde 13 FP, fem män och åtta kvinnor, utan tidigare regelbunden erfarenhet av coreträning, testerna före träningsperiodens start. Testerna som utfördes var följande (bilaga 6);
Dynamisk uthållighetsbålstyrka - Bensänkningstest i ryggliggande (16) (Fig 43) - Ryggresningar i magliggande (16) (Fig 44) - Brygglyft (17) (Fig 46)
Statisk uthållighetsbålstyrka - Plankan på underarmar och tår (10) (Fig 45)
Balans - Stå på ett ben (18,19) (Fig 47, 48)
Utöver ovanstående tester fyllde FP vid båda testtillfällena i en enkät (bilaga 7) där de fick skatta följande;
Uppskattad upplevelse av kroppsuppfattning och kroppskontroll före och
efter träningsperioden - Visual Analog Scale (VAS)-enkät (20)
Vid testtillfälle två fyllde FP även i ett synpunktsformulär med erfordran om uppgifter angående huruvida träningen blev av samt möjlighet för fria kommentarer angående upplevelser och reflektioner under träningsperioden (bilaga 8).
Försökspersonerna instruerades vid testtillfällena till korrekt utförande och teknik i övningarna av provledare ett (P1). Provledare två (P2) utförde mätningarna, räknade och antecknade resultaten i resultatformuläret (bilaga 9). FPs utrustning vid testtillfällena var ledig klädsel som medförde fri rörlighet samt gymnastikskor. Övrig utrustning som användes vid testerna var en goniometer, ett tidtagarur samt en metronom. Testtillfällena omfattade mellan 30-75 minuter per tillfälle och FP.
Datasök genomfördes under arbetets gång (2006-08 – 2007-06) i följande databaser; PubMed, Ahmed, Cinahl, Google. Utöver detta söktes information i litteratur ur befintligt sortiment på biblioteket vid Luleå Tekniska Universitet. Sökord som användes var core, core training, core strength, balance, core tests, body awareness, core träning, balanstest, styrketräning, styrketester bål, bålstyrka, static exercise, back exercise, physical traning.
3.3 Material
Fokus är ett 30 minuters pass som består av åtta delmoment med olika syften; 1.
uppvärmning, 2. dynamisk uthållighetsstyrka mage, 3. dynamisk uthållighetsstyrka säte alternativt baksida lår (utövaren avgör själv), 4. dynamisk och statisk uthållighetsstyrka rygg, 5. stående dynamisk och statisk uthållighetsstyrka för bål och höft i kombination med balans, 6. statisk uthållighetsstyrka mage, 7. dynamisk uthållighetsstyrka mage och avslutningsvis 8.
stretch. Alla instruktörer på anläggningen leder enligt samma koreografi under en tre månaders period. Därefter byts koreografi och musik ut, dock är övningsbanken densamma (bilaga 1).
Mätinstrument
• Goniometer av märket Medema.
• Metronom av märket Wittner 802 K (Series 800 K/810 K in plastic casing), Mahogny grain without bell (21).
• Tidtagarur av märket Facit.
3.4 Databehandling
De data som insamlades var kön, ålder samt mätresultat. Data har behandlats i Exel 2003 Microsoft Office samt Statistical Package for Social Science (SPSS) version 11.0 och omformats till diagram som visualiserar FP testresultat före och efter träningsperioden. En kvantitativ analys av resultaten på styrke- och balanstesterna samt värdena vid den subjektiva skattningen av upplevd kroppsuppfattning och kroppskontroll har genomförts på individ- samt gruppnivå i syfte att åskådliggöra förändringarna av uthållighetsstyrka, balans samt kroppsuppfattning och kroppskontroll.
Vid analys av testresultaten har Wilcoxon Signed Ranks Test använts. Detta är ett icke- parametriskt test som jämför variablerna före och efter och räknar sedan ut sannolikheten för att uppkomna testresultat är en slump. För att resultatet ska tolkas som signifikant skall P- värdet vara ≤0,05. Resultaten presenteras och illustreras i tabeller och figurer (se kap 4 avsnitt 4.1 och 4.2).
FP övriga upplevelser och reflektioner under träningsperioden presenteras i löpande text utan vidare analys.
3.5 Etiska aspekter
FP informerades före studiens start om att avbrott från studien var tillåtet utan att ange orsak när som under perioden. Alla personer som deltagit är anonyma. FP testresultat sparades elektroniskt. Deras namn ersattes med en kod. All data behandlades konfidentiellt. De data som lagrades i pappersform förvarades inlåsta på träningsanläggningen. FP personuppgifter och testresultat registrerades med en sifferkombination utan identifikationsmöjlighet. Under träningsperioden och vid testtillfällena gällde deras egna privata försäkring, hemförsäkring eller motsvarande. Under studieperioden fick FP inte delta i några andra studier. FP informerades om att träningen samt testerna skedde på egen risk. Studien var inte en
interventionsstudie utan en utvärdering av befintligt träningsprogram. Vår bedömning var att träningen som FP genomförde inte medförde några risker utöver de vid fysisk aktivitet.
Studien har prövats och godkänts av den lokala etikgruppen vid Institutionen för hälsovetenskap vid Luleå Tekniska Universitet.
4. Resultat 4.1 Testresultat
Testerna genomfördes före och efter den sex veckor långa träningsperioden. De tester som utfördes finns tydligare beskrivna samt fördyligade med bilder i bilaga 6. De genomsnittliga förändringarna är uträknade för ytterligare förtydling av resultatet.
4.1.1 Dynamisk uthållighetsstyrka bål- mage
Resultatet av testen bensänkning visar en förbättring hos fem av sex FP. En försöksperson har bibehållen förmåga medan övriga gjort en förbättring på mellan fem och 20 grader (figur 4.1.1). Testresultatet visar en statistisk signifikant förbättring (p=0,041).
Den genomsnittliga förändringen från testtillfälle ett till två visade en ökning med 10,9 grader.
Den genomsnittliga procentuella förändringen visade en förbättring på 26,5%.
Figur 4.1.1 Bensänkningstest
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
1 2 3 4 5 6
Försökspersoner
Grader
Testtilfälle 1 Testtillfälle 2
Fig 4.1.1 visar resultaten av bensänkningstestet före samt efter träningsperioden.
4.1.2 Dynamisk uthållighetsstyrka bål- rygg
Ryggresningstestet visar på en statistisk signifikant förbättring (p=0,028) bland samtliga FP (figur 4.1.2). En av deltagarna har gjort en mycket stor förbättring (tabell 1).
Den genomsnittliga förändringen från testtillfälle ett till två visade en ökning med 47,7 st.
Den genomsnittliga procentuella förändringen visade en förbättring på 93,5%.
4.1.3 Statisk uthållighetsstyrka bål- mage
Plankan är det testet där hälften av FP försämrades från testtillfälle ett till två (figur 4.1.3 samt tabell 2). Resultaten från testet kan inte ses som statisktiskt signifikanta (p=0,345).
Den genomsnittliga förändringen från testtillfälle ett till två visade en ökning på 30,3 sekunder.
Den genomsnittliga procentuella förändringen var en ökning på 37,5%.
Figur 4.1.2 Ryggresningstest
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200
1 2 3 4 5 6
Försökspersoner
Antal
Testtillfälle 1 Testtillfälle 2
Fig 4.1.2 visar resultaten av ryggresningstestet före samt efter träningsperioden.
Tabell 1: Resultat av ryggresningstesterna (antal)
Försöksperson Tillfälle 1 Tillfälle 2
FP1 65 92
FP2 58 94
FP3 51 172
FP4 85 124
FP5 54 86
FP6 137 158
4.1.4 Dynamisk uthållighetsstyrka bål
På detta test har fyra FP förbättrat sina resultat, en FP har ett oförändrat resultat samt en FP har försämrats (tabell 3). FP 3 har gjort en mycket stor förbättring vilken tydligt illustreras i figur 4.1.4. Restultaten från testet kan inte ses som statistiskt signifikant (p=0,075)
Den genomsnittliga förändringen från testtillfälle ett till två visade en ökning på 300,7 st.
Den genomsnittliga procentuella förbättringen var 91,5%.
Figur 4.1.3 Plankantest
0 50 100 150 200 250 300
1
2
3
4
5
6
Försökspersoner
Tid (sekunder)
Testtillfälle 1 Testtillfälle 2
Figur 4.1.4 Brygglyfttest
0 500 1000 1500 2000 2500
1 2 3 4 5 6
Försökspersoner
Antal
Testtillfälle 1 Testtillfälle 2
Fig 4.1.4 visar resultaten av brygglyftstestet före samt efter träningsperioden.
Tabell 2: Resultat av plankantesterna (min.sek.tiondel)
Försöksperson Tillfälle 1 Tillfälle 2
FP1 1.42.1 1.32.0
FP2 2.55.5 2.34.0
FP3 1.35.5 1.18.8
FP4 2.33.1 3.53.0
FP5 1.18.9 2.12.0
FP6 2.27.2 4.04.4
Tabell 3: Resultat av brygglyfttesterna (antal)
Försöksperson Tillfälle 1 Tillfälle 2
FP1 272 361
FP2 252 426
FP3 532 2023
FP4 340 325
FP5 87 148
FP6 209 213
Fig 4.1.3 visar resultaten av plankantestet före samt efter träningsperioden.
4.1.5 Balans
Balanstesterna genomfördes först på höger sedan vänster ben. FP instruerades till att blunda efter en minut. Alla testresultat (tabell 4) utom två visar på en förbättring vilket givit ett statistisk signifikant resultat (p=0,046), samma signifikans på både höger och vänster bens testresultat (figur 4.1.5).
Den genomsnittliga förbättringen höger ben; 44,4 sekunder.
Den generella förbättringen höger ben; 48,3%
Den genomsnittliga förbättringen vänster ben; 28,2 sekunder.
Den generella förbättringen vänster ben; 34,8%
Figur 4.1.5 Balanstest
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450
1
2
3
4
5
6
Försökspersoner
Tid (sekunder)
Testtillfälle 1 höger ben Testtillfälle 2 höger ben Testtillfälle 1 vänster ben Testtillfälle 2 vänster ben
Fig 4.1.5 visar resultaten av balanstesterna före samt efter träningsperioden.
Tabell 4: Resultat av balanstesterna (min.sek.tiondel)
Försöksperson Tillfälle 1 hö Tillfälle 2 hö Tillfälle 1 vä Tillfälle 2 vä
FP1 1.09.4 1.17.0 1.05.2 1.43.3
FP2 1.01.8 1.08.2 1.07.0 1.14.4
FP3 1.04.0 1.14.1 1.25.6 1.30.3
FP4 1.21.4 1.17.0 1.28.5 2.45.3
FP5 1.44.6 2.10.8 1.32.2 2.17.9
FP6 2.47.1 6.27.3 3.08.2 3.04.4
4.2 Skattningsresultat
I enkäten som fylldes i vid de båda testtillfällena (bilaga 7) fick FP skatta sin upplevelse av sin kroppsuppfattning och kroppskontroll. Nedan illustreras resultaten i diagram (figur 4.2.1 och 4.2.2).
4.2.1 Upplevd kroppsuppfattning
Genomsnitt före 6,33 cm och efter 7,50 cm på VAS 10 cm skala.
Förändringen kan ses som almost signifikant förbättrad (p= 0,059) (figur 4.2.1).
4.2.2 Upplevd kroppskontroll
Genomsnitt före 5,83 och efter 7,33 på VAS.
Förbättringen kan i det här fallet ses som statistisk signifikant (p=0,038) (figur 4.2.2).
6 6
N =
100
90
80
70
60
50
40
30
20
5 2
Fig 4.2.1 Illustrerar resultatet av FP subjektiva skattning av kroppsuppfattning.
Den vänstra figuren i diagrammet visar FP svar vid första testtillfället och den högra svaren vid andra.
4.3 Övriga upplevelser och reflektioner under träningsperioden
FP fick vid sista testtillfället fylla i ett synpunktsformulär (bilaga 8) där de fick möjlighet att uttrycka upplevelser de haft och tankar som uppstått under träningsperiodens gång. Flertalet FP uttryckte upplevelsen att de blivit starkare både under passet men också kände skillnad i vardagen (fem FP). En annan reflektion var att passet blivit tyngre och tyngre under periodens gång och att framför allt övningen plankan blivit riktigt tung (tre FP). Även upplevelsen av förbättrad kontakt med sina magmuskler och en höjd medvetenhet om bålmuskulaturen beskrevs av några (tre FP). En deltagare mätte för sin egen skull bland annat sitt midjemått vid träningsperiodens start och delgav oss resultatet efter sex veckors coreträning, en minskning med tre cm, vilket FP såg som mycket positivt. Ytterligare en deltagare angav att denne sett även en visuellt märkbar skillnad. En FP som innan studiens start hade haft ont i magmuskulaturen vid vissa situationer som t ex bilkörning, hade inte känt av besvären sedan träningens start. En förbättrad teknik vid styrketräning på grund av stärkt bålmuskulatur var en FP upplevelse.
Alla försökspersoner lyfte fram att de hade upplevt det som mycket positivt att delta i studien samt att de hade för avsikt att fortsätta med coreträning.
6 6
N =
100
90
80
70
60
50
40
30 20
Fig 4.2.2 Illustrerar resultatet av FP subjektiva skattning av kroppskontroll. Den vänstra boxen i diagrammet visar FP svar vid första testtillfället och den högra svaren vid andra.
5. Diskussion 5.1 Metoddiskussion
De mätmetoder som använts för att utvärdera resultatet av träningsperioden har använts i liknande studier tidigare vilket gör dem mer tillförlitliga (10,16,17). De mätinstrument som använts är lätta att få tag på och finns på de flesta anläggningar där sjukgymnaster är verksamma. Testerna är lätta att utföra vilket underlättar reproduktion av studien. Ordningen på testen beslutades utifrån vår tanke och önskan att FP skulle få vila den i huvudsak aktiva muskulaturen mellan varje test. Att först testa uthålligheten i den dynamiska magstyrkan, därefter den dynamiska ryggstyrkan, den statiska magstyrkan, dynamiska ryggstyrkan för att sedan avsluta med balanstestet. Vid annan ordningsföljd på testerna finns det en möjlighet att andra resultat hade uppnåtts. Det vi valde att testa var försökspersonernas uthållighetsstyrka då det dels är den som tränas på corepasset men även då det är den typ av styrka man framför allt behöver i de flesta vardagliga aktiviteter då bålmuskulaturen används i princip hela tiden (2).
Utöver styrke- och balanstesten fick FP fylla i enkäter. Dessa enkäter i sitt exakta utförande är inte använda vid tidigare studier. Dock finns det många studier som använt sig av VAS-skalan i i syfte att få fram olika subjektiva upplevelser hos FP (20), och eftersom det var det vi ville undersöka valde vi att utgå från just denna skala. Dessutom är det ett instrument som är lätt att utläsa resultat av samt enkelt för försökspersonerna att sätta sig in i och förstå. Den information som skickades ut i form av informationsbrev och medgivande samt de enkäter som besvarades på plats var lätta för FP att förstå och uppfattades som positiva av FP.
En faktor som kan ha haft inverkan på omfattningen av resultatet var bristen på flexibilitet gällande tider för tester. En del FP kunde inte infinna sig vid testtillfällena på grund av arbete eller annan orsak, och då tiden var begränsad kunde detta inte alltid ordnas. En annan nackdel som tidsbegränsningen medfört är att studien saknar en långsiktigt uppföljning för att se huruvida de goda testresultaten kvarstår. Även att FP inte ombads att ha samma dagsrutiner vid båda testtillfällena är något som möjligtvis kan ha påverkat resultatet. För att undvika detta problem borde instruktioner om att inte träna dagen innan testtillfället och att äta minst två timmar före utsatt testtillfälle ha givits samt att FP skulle ha fått samma testtid på dygnet vid omtestningen. Under träningsperioden kunde vi styrt upp antalet vilodagar mellan varje pass för att FP skulle få ut maximalt av sin träning (3). Vi valde att inte göra detta för att
underlätta för FP och för att öka flexibiliteten i deras träningsupplägg då de redan var styrda till det lagda schemat på anläggningen.
Då FP söktes begränsades åldersspannet till 18-40 år för att spridningen på resultatet skulle minska samt utifrån den bedömningen att många fler skulle söka till studien. Studien innefattar dock bara sex personer som fullföljde studien och med denna vetskap hade åldersspannet kunnat vara större för att öka antalet aktiva FP genom hela studien. Urvalet begränsades även på grund av att ett av inklusionskriterierna var att FP skulle vara medlem på anläggningen. Hade detta frånsetts hade det kanske varit möjligt att utföra studien även på personer som inte var aktiva vilket hade kunnat vara intressant eftersom resultatet då hade kunnat bli annorlunda avseende utveckling hos individer som inte tränar regelbundet. Vi sökte FP som ej hade aktuella ryggproblem men vi uteslöt ej andra diagnoser. Vi frågade inte heller om detta vid varken testtillfällena eller under träningsperioden. Besvär från andra delar av kroppen kan ha haft inverkan på resultatet vilket vi nu bara kan spekulera i.
Då vi ansökte om FP hade anläggningen 3 923 medlemmar. Att endast 14 personer sökte under den perioden på två veckor då anslagen satt uppe, berodde troligtvis på att de som såg anslagen och var där och tränade är mer fysiskt aktiva än att de tränar två dagar/vecka. Hade vi ansökt under en längre period är det möjligt att fler av de som motsvarade våra inklusionskriterier bättre hade haft en möjlighet att söka till studien. FP som uteblev från >2 träningstillfällen av de totalt 12 tillfällena de åtog sig att delta på exkluderades ur studien då vi ansåg att träningsperioden var för kort för att utebli från fler, och att resultatet på så sätt skulle bli mindre tillförlitligt.
5.2 Resultatdiskussion
De resultat som presenterats i studien stämmer bra överens med de förväntningar som fanns vid studiens början. FP har i snitt förbättrat sig på nästan alla tester, även om det finns några enstaka resultat som visar på motsatsen. Vi är positivt överraskade över de goda resultat som träningen gett FP på den korta tidsperiod som studien omfattade. Det som tidigare studier pekat på; förbättrad styrka, balans och stabilitet i kombination med förbättrad kroppsuppfattning och kroppskontroll (2,3,6,12), har uppnåtts även här, hos de FP som genomfört träningen som planerat. Andra studier har funnit ett positivt resultat av fysisk träning på bara tolv veckor (22). Detta kan även ses i vår studie då vi haft en kort träningsperiod som omfattat endast sex veckor. Vidare har det visats att även korta
individen kan uppleva en snabb förbättring av sin styrka (23). Vi ser detta som en möjlig orsak till att resultaten blivit mycket positiva i studien. Även möjligheten att FP från testtillfälle ett till två skapat sig ett inlärt rörelsemönster kan ha bidragit till de positiva resultaten (24). En kontrollgrupp som även den testades vid två tillfällen hade kunnat ge stöd alternativt minska sannolikheten för detta. Hade även de försökspersoner som testades initialt testats vid det uppföljande testtillfället kunde detta givit ytterligare information om huruvida testerna i sig gjorde FP bättre från tillfälle ett till två.
En observation vi som testledare gjorde vid det andra testtillfället var att FP hade lättare att hitta tekniken och aktivera rätt muskulatur. En videoanalys hade varit ett bra komplement i studien i syfte att undersöka just denna förändring. De hade lättare att förstå och följa instruktioner som exempelvis den vid bensänkningstestet; dra in naveln mot ryggraden och pressa svanken mot golvet. Denna ökade kroppskontroll och därmed också en förbättrad teknik kan vara en förklaring till de enstaka negativa förändringar vi sett på testresultaten som innefattade de tekniskt svåra övningarna plankan och brygglyft. Vid ryggresningstestet observerades även där en skillnad i teknik bland FP då de vid det uppföljande testtillfället hade lättare att lämna fötterna i golvet och slappna av i rumpan. Att tekniken förbättras tidigt under en träningsperiod bekräftas av en tidigare studie som gjorts på området (4). En förklaring till den generellt positiva förbättringen på balanstestet kan utöver träningen vara att FP kände sig bekvämare i situationen och med oss som testledare. För att undvika detta hade det kunnat vara olika testledare vid de två tillfällen. Detta ser vi dock som en nackdel på de övriga resultaten då samma testledare ökar likformigheten på samtliga aspekter av testutförandet. Ytterligare blindning hade kunnat genomföras om vi som testpersoner vid testtillfälle två inte såg testresultaten från tillfälle ett. Två separata resultatformulär hade kunnat användas för ytterligare tillförlitlighet till uppnådda resultat. Det optimala vore att blinda studien genom att ingen av författarna genomför testerna.
Att resultatet vid den subjektiva skattningen blev statistiskt signifikant avseende kroppskontroll men ej kroppsuppfattning (dock sågs en generell förbättring av de båda), skulle kunna förklaras med att FP fått en bättre bålstyrka och därmed ett förbättrat rörelsemönster vilket kan upplevas som en generell förbättring av kontrollen i alla vardagliga aktiviteter (1). Att kroppsuppfattningen inte förbättrats i samma utsträckning kan bero på att coreträning som träningsform inte fokuserar på mentala bilder utan fysisk träning.
De FP vi valt att presentera i studien har alla genomfört sin träning som planerat. Fyra FP, av de totalt sex som deltog under hela studieperioden, har uteblivit från ett (två FP) respektive två (två FP) tillfällen. Tidigare forskning tyder på att schemalagda aktiviteter underlättar kontinuitet och att träningen faktiskt blir av (4), vilket även FP uttryckt. Vår hypotes är att deras enstaka frånvaro inte påverkar möjligheten att dra slutsatser utifrån givna resultat. Det som kan utläsas av testresultaten är att sex veckors coreträning ger en positiv effekt på både uthållighetsbålstyrkan och balansen men även ses att den uppskattade kroppskontrollen och kroppsuppfattningen har förbättrats bland deltagarna. Viktigt att ta i beaktning vid avläsning av studiens resultat är att de FP vi presenterar är de som faktiskt tränade hela perioden, alla pass som planerat. Initialt var de även de som genom någon form av intresse valde att anmäla sig till studien. Vi vill därför belysa att en kontrollgrupp hade varit något som förstärkt studiens resultat. Även de som avslutade träningen under studieperioden hade kunnat testas vid det uppföljande tillfället för att se huruvida även deras resultat hade förändras.
Inga negativa effekter av träningen har noterats hos FP utöver träningsvärk. En av FP upplevde till och med hur ett besvär han lidit av vid vissa situationer tidigare försvunnit helt.
Detta ser vi som ytterligare en positiv faktor till träning enligt den försökspersonerna utfört i studien. Vi ser de funna studieresultaten som mycket adaptiva inom sjukgymnastisk verksamhet då många patienter vill ha snabba resultat. Även vi som yrkesgrupp blir stärkta av att snabbt kunna hjälpa patienten till självhjälp genom träning.
6. Konklusion
Testresultaten visar en generell förbättring på uthållighetsstyrkan, balansen samt upplevelsen av kroppsuppfattning och kroppskontroll hos de försökspersoner som genomfört träningen två gånger/vecka under sex veckors tid. Bensänkningstestet, ryggresningstestet, balanstesten samt upplevelsen av kroppskontroll visar en signifikant förbättring (p ≤ 0,05). Brygglyftstestet samt plankantestet visar en generell förbättring bland försökspersonerna men är ej signifikant. Den förändrade upplevelsen av kroppsuppfattning kan ses om almost signifikant.
6.1 Slutsats
Den slutsatsen vi drar utifrån studieresultaten är att sex veckors coreträning enligt det förkoreograferade programmet Fokus ger en förbättrad uthållighetsbålstyrka, balans, kroppsuppfattning och kroppskontroll hos de individer som genomfört träningen. Hur resultatet är på övriga kan vi ej uttala oss om då vi varken haft en kontrollgrupp eller mätt de som startade träningen men ej avslutade som planerat. På enstaka övningsmoment där deltagarna troligtvis förbättrat sin teknik avsevärt har vissa FP resultat försämrats. Vår hypotes är att om träningsperioden varit längre skulle även övningar som denna få ett bättre resultat. Faktorn att schemalagda pass bidrar till kontinuitet i träningen samt att alla FP upplevt träningsperioden som mycket positiv har troligtvis bidragit till att samtliga FP uttryckt en vilja till fortsatt coreträning. Då det förkoreograferade programmet Fokus dessutom bara innebär 30 minuters träning kan detta möjliggöra för fler att orka samt få tid till träning i vardagen.
De tydliga resultaten som uppnåtts i studien kan vi som sjukgymnaster använda vid vårt framtida arbete inom friskvård, med skadeförebyggande åtgärder, habilitering och rehabilitering.
6.2 Framtida betydelse
De positiva resultat som framkommit efter endast sex veckors träning förväntas motivera andra att träna på liknande sett. Vikten av en stark bål samt dess inverkan på vardagens aktiviteter riktar sig till alla oavsett ålder, fysiska status, kön mm. Även de positiva sidoeffekterna såsom förbättrad kroppskontroll och kroppsuppfattning sågs i studien vilket vi
bristen på detta. Att våra försökspersonen upplevde att de ville fortsätta träna denna typ av träning visar att de hittat en träningsform som dom upplevde som rolig och lätt att få in i vardagen, vilket skapar en förutsättning för kontinuitet i träningen. Att få framtida patienter att hitta en träningsform som passar dem är viktigt även för andra aspekter såsom förbättrad sömn, vilket kan ha blivit lidande vid tillstånd som till exempel kronisk smärta.
Fler studier på området efterlyses. Studier likt vår fast i större omfattning med fler FP samt FP med olika besvär/tidigare erfarenhet av träning/ålder/könsskillnader behövs för att göra resultaten av studien ännu tillförlitligare. Vår förhoppning är att denna studie kommer att locka andra till liknande studier då vi ser träning som en viktig del i framtida, både förebyggande och rehabiliterande åtgärder.
7. Referenser
1. Willson, J.D., Dougherty, C.P., Lloyd Ireland, M., McClay Davis, I., (2005) Core Stability and Its Relationship to Lower Extremity Function and Injury September vol 13, nr 5 J Am Acad Orthop Surg [www.dokument] URL http://www.jaaos.org/cgi/content/abstract/13/5/316 [2006-12-18]
2. Samson, K. (2005) The Effects of a Five-Week Core Stabilization-Training Program on Dynamic Balance in Tennis Athletes West Virginia University School of Physical Education Thesis [www.dokument] URL
http://kitkat.wvu.edu:8080/files/3821/Samson_Kim_thesis.pdf [2007-01-09]
3. Porsman, C. (2005) Magträning för alla. Stockholm: Fitnessförlaget
4. Forsberg, A., Holmberg, HC., Woxnerud, K. (2002) Träna din kondition. Farsta: SISU Idrottsböcker
5. Haynes, W. (2003) Core stability and the unstable platform device. Journal of bodywork and movement therapies 2004, 8 88-103
6. Orr, R., J de Vos, N., A. Singh, N., A. Ross, D., M. Stavrinos, T., A. Fiatarone-Singh, M.
(2006) Power Training Improves Balance in Healthy Older Adults [www.dokument] URL http://biomed.gerontologyjournals.org/cgi/content/abstract/61/1/78 [2007-01-16]
7. Roxendahl, G. (1987) Ett helhetsperspektiv- sjukgymnastik inför framtiden. Lund:
Studentlitteratur
8. Nationalencyklopedin (1993) Höganäs: Bra Böcker AB
9. Nardonea, A., Tarantolaa, J., Giordanob, A., Schieppatic, M. (1997) Fatigue effects on body balance. Electroencephalography and clinical Neurophysiology 10 309–320
10. Panduro, J. (2006) Specialutbildning core. Stockholm: SAFE kurslitteratur
11. Woxnerud, K. (2004) Klara, färdiga, motionera. Stockholm: Fitnessförlaget
12. Step In, Boden [www.dokument] URL http://stepin.nu/boden [2007-05-10]
13. Saltin, B. (1984) Muskulära anpassningen till styrketräning. Köpenhamn: August Krogh Institut
14. Gustavsson, E., Nilsson, C.(2006) ”Daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen”- fyra skolors arbete med den fysiska aktiviteten [www.dokument] URL http://eprints.bibl.hkr.se/archive/00001190/01/Exarb_Gustavsson_Nilsson.pdf [2007-01-09]
15. Bangsbo, J., Michalski, L. (2004) Aerob och anaerob träning. Stockholm: SISU idrottsböcker
16. Lanning, C L., Uhl, T L., Ingram C L., Carl G. Mattacola, C G., Tony English, T., Newsom, S. (2006) Baseline Values of Trunk Endurance and Hip Strength in Collegiate Athletes. [www.dokument] URL
http://www.pubmedcentral.nih.gov/picrender.fcgi?artid=1748413&blobtype=pdf [2007-01- 08]
17. Stevens VK., Bouche KG., Mahieu NN., Coorevits PL., Vanderstraeten GG., Danneels LA. Trunk muscle activity in healthy subjects during bridging stabilization exercises.
[www.dokument] URL
http://www.pubmedcentral.nih.gov/picrender.fcgi?artid=1599724&blobtype=pdf [2006-12- 18]
18. Berg, K., Wood-Dauphinée, S., Williams, J I., Gayoton, D. (1989) Measuring balance in the elderly: preliminary development of an instrument. Physither Can 41:304-11
19. Lundin-Olson, L., Jensen, J., Waling, K. (1996) Den svenska versionen av The Balance Scale. Sjukgymnasten: Vetenskapligt supplement 1:16-9
20. Huskisson, EC. (1974) Measurement of pain. The Lancet 9:1127-1131
21. Wittner GmbH & Co.KG Maelzel Metronomes, Series 800 K/810 K in plastic casing [www.dokument] URL
http://www.wittner-gmbh.de/cgi-
bin/db_search_e.pl?rubrik=Series%20800%20K%2F810%20K%20in%20plastic%20casing&
gruppe=Maelzel%20Metronomes [2007-05-10]
22. Klijn, HC, P., Van der Baan-Slootweg, H, O., F van Stel, H. (2007) Aerobic exercise in adolescents with obesity: preliminary evaluation of a modular training program and the modified shuttle test. [www.dokument] URL
http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?tool=pubmed&pubmedid=17445257
23. Coyle F, E. (2000) Physical activity as a metabolic stressor The American journal of clinical nutrition 2000;72:512S-20S
24. Koski, L., Iacoboni, M., Dubeau, MC., Woods, RP., Mazziotta, JC. (2003) Modulation of Cortical Activity During Different Imitative Behaviors. Journal of Neurophysiology 89: 460–
471, 2003;10.1152/jn.00248.2002.
Bilaga 1
Övningsbank för det förkoreograferade programmet Fokus
Fig 1: Situps raka Fig 2: Situps med underbenen åt sidan
Fig 3: Situps sneda Fig 4: Häldopp
Fig 5: Benfällningar Fig 6: Situps, sneda med raka ben
Fig 7: Rumplyft Fig 8: Rumplyft med en fot i taget ut-ihop
Fig 9: Rygglyft, upp och vrid Fig 10: Rygglyft raka- med eller utan armar
Fig 11: Rygglyft, en sida i taget. Startläge Fig 12: Rygglyft, en sida i taget. Mittläge
Fig 13: Rygglyft med simarm, båda sidorna. Fig 14: Rygglyft med simarm, båda sidorna.
Startläge Mittläge
Fig 15: Benlyft Fig 16: Modifierad kissande hunden. Tryck
foten bakåt/framåt längs med golvet.
Startläge
Fig 17: Modifierad kissande hunden. Fig 18: Modifierad kissande hunden.
Tryck foten bakåt/framåt längs med golvet. Avancerat alternativ med diagonal arm Mittläge
Fig 19: Stående crunch, Fig 20: Stående crunch, Fig 21: Stor stående crunch,
ett ben båda benen startläge
Fig 22: Stor stående crunch, Fig 23: Balans och magövning. Fig 24: Tyngre alternativ med mittläge Luta överkroppen lätt bakåt. armarna över huvudet
Fig 25: Plankan, knästående Fig 26: Plankan, tåstående
Fig 27: Plankan med benlyft, knästående Fig 28: Plankan med benlyft, tåstående
Fig 29: Plankan med benet ut-ihop. Fig 30: Plankan med benet ut-ihop.
Knästående Tåstående
Fig 31: Omvända crunch, raka Fig 32: Omvända crunch, sneda med rotation
Fig 33: Båten Fig 34: Omvända crunch med rotation,
tyngre alternativ.
Fig 35: Stretch mage, underarmsstående Fig 36: Stretch mage, handstående
Fig 37: Stretch bröst- och ländrygg Fig 38: Stretch höftböjaren
Fig 39: Stretch baksida lår Fig 40: Stretch rumpa
Fig 41: Stretch ländrygg Fig 42: Stretch bröstrygg
Bilaga 2
Vill Du medverka i en studie av core- träningens effekter?
Core- träning är ett 30 minuters pass där du tränar din bålstyrka (fokus på mage och rygg) och din balans.
Syftet med vår studie är att se om bålstyrkan, balansen samt din subjektiva uppfattning om din kroppsuppfattning och kroppskontroll förändras efter 6 veckors core- träning (2 gånger/ vecka på Step In i Boden) hos individer utan tidigare regelbunden ( mer än 2ggr/v senaste 6 mån) erfarenhet av denna specifika träningsform.
Din bålstyrka och balans kommer att testas och du kommer att få skatta din kroppsuppfattning och kroppskontroll både före och efter träningsperioden som omfattar totalt 12 tillfällen. Testen tar ca 15 minuter/tillfälle.
All insamlad data kommer att behandlas konfidentiellt och som försöksperson har du rätt att avbryta deltagandet i studien när du vill.
Är du
• 18-40 år
• Tränar max 2 dagar i veckan
• Ej tidigare tränat core- träning regelbundet
• Ej har några svårare aktuella ryggbesvär
…då är Du den vi söker!
Låter detta som något för dig?
Kontakta då receptionen på Step In- Kungsgatan före den 16:e februari.
Obs! Tänk på att antalet deltagare är begränsat.
Om du är nyfiken men vill ha mer information, tveka inte att höra av dig!
Projektansvariga:
Lovisa Eriksson loveri-4@student.ltu.se, Erika Olsson eriolo-3@student.ltu.se.
Bilaga 3
Intresseanmälan
Studie av core- träningens effekter
Deltagande i studien omfattar:
• 2 testtillfällen. Ett under v. 13 och ett uppföljande under v. 20. Varje tillfälle tar omkring 15 min.
• Träning 2 ggr/v à 30 min under 6 veckors tid på några av de schemalagda core- träningspassen här på Step In i Boden.
Namn
________________________________
Adress
________________________________
Telefonnummer, dagtid kvällstid
________________________________ _______________________________
Ålder
________________________________
Mailadress (valfri om du vill att vi kontaktar dig även via mail) ________________________________
De första 30 som anmäler sig till deltagande i studien kommer att bli utvalda att delta.
Testerna kommer att genomföras under v.13 och v. 20. För att underlätta ditt deltagande i studien vill vi gärna att du fyller i när det passar dig bäst att komma, på ett ungefär. Ringa gärna in de som passar dig. Kan du flera dagar/ tider, numrera gärna om det är någon dag som passar bäst.
Veckodag v. 13 Tid på dygnet v.13 Veckodag v. 20 Tid v. 20
måndag fm / em / kväll måndag fm / em / kväll
tisdag fm / em / kväll tisdag fm / em / kväll
onsdag fm / em / kväll onsdag fm / em / kväll
torsdag fm / em / kväll torsdag fm / em / kväll
fredag fm / em fredag fm / em
Bilaga 4
Medgivande om deltagande
Jag intygar härmed att jag tagit del av information gällande denna studie. Jag vet att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst kan avbryta studien utan att ange skäl. Under denna studieperiod får jag inte delta i några andra studier och jag är medveten om att allt deltagande i form av träning och tester sker på egen risk.
__________________________
Ort, datum
__________________________
Namnteckning
__________________________
Namnförtydligande
Fyll i och ta med till första testtillfället!
Bilaga 5
Här kommer lite information till dig som anmält ditt intresse att delta i vår studie på core- träningens effekter avseende styrka, balans, kroppsuppfattning och -kontroll. Träningen kommer att bedrivas på Step In i Boden där du som deltagare har möjlighet att välja ut två pass/ vecka av de fem som finns på schemat. De tider som finns att välja på är
tis 11.00-11.30 tis 19.40- 20.10 tors 19.15-19.45 fre 16.30-17.00 sön 16.30-17.00
För att resultatet av studien ska bli så rättvisande som möjligt är det viktigt att du som
försöksperson (i möjligaste mån) utför träningen två gånger/ vecka. Under denna sex veckors period ska du inte ändra några andra motions-/ träningsvanor.
För att deltaga i studien skall du vara 18-45 år, i dagsläget träna max 2 ggr/v, ej tidigare tränat core- träning regelbundet (> 2ggr/v de senaste 6 månaderna) och du ska heller inte ha några aktuella ryggproblem.
Före och efter träningsperioden kommer tester att utföras på Step In- Kungsgatan. Testerna omfattar övningar för dynamisk och statisk bålstyrka, balans samt skattning av
kroppsuppfattning och –kontroll. Testtillfällena kommer att ta omkring 15 min/ gång. Om du under träningperioden blir sjuk eller av annan anledning uteblir från 2 eller fler tillfällen, ta kontakt med någon av oss så kommer dina testresultat uteslutas från studien. Du är dock välkommen på sluttester om du av eget intresse är nyfiken på resultatet.
De tider vi har bokat för Dig är
v. 13 ______dag den _____:e mars kl. __________
v. 20 ______dag den _____:e maj kl. __________
Dina resultat kommer att sparas elektroniskt. Ditt namn ersätts med en kod. Alla data
behandlas konfidentiellt. Dina personuppgifter och testresultat kommer att registreras med en sifferkombination utan identifikationsmöjlighet. Under träningsperioden och vid testtillfällena gäller din egen privata försäkring, hemförsäkring eller motsvarande. Under denna
studieperiod får du inte delta i några andra studier och träningen samt tester sker på egen risk.
Den färdiga studien kommer att finnas tillgänglig via institutionens hemsida www.ltu.se under länken ”Examensarbete”.
Har du några funderingar eller inte kan komma på avsatt tid, tveka inte att höra av dig till någon av oss;
Lovisa Eriksson Erika Olsson
loveri-4@student.ltu.se eriolo-3@student.ltu.se
0708-27 62 19 073-060 85 13
Sjukgymnaststudenter termin 6 Luleå Tekniska Universitet, avdelning för sjukgymnastik Institutionen för hälsovetenskap
