Fakultet för samhälls- och livsvetenskap
Anna Emilsson
Hållbar utveckling i fritidsverksamhet
Miljöarbete för barn i yngre åldrar
Sustainable development in after-school center
The Work with environment and young children
Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet
Datum: 11-01-17
Handledare: Sara Sandström
Sammanfattning
I mitt arbete så har jag valt att undersöka hur pedagoger på fritidshem arbetar för att öka barnens kunskaper kring miljöfrågor och hållbar utveckling. Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger på fritidshemmen arbetar med detta ämne samt se om det finns ett samarbete med skolan och undersöka hur det är utformat. För att få fram svaren till min frågeställning så sökte jag i den litteratur som fanns inom mitt ämne. Jag besökte även en skola och intervjuade fyra fritidspedagoger för att se hur det ser ut i deras verksamhet. Det jag kom fram till genom den valda litteraturen och intervjuerna är att på skolan och fritidshemmen jag besökte finns det ett samarbete mellan skola och fritidshem, där själva undervisningen var under skoltid på lektioner och speciellt under miljöveckor. Dessa miljöveckor planerades av lärare och fritidspedagoger tillsammans och undervisningen influerades av två undervisningstraditioner; Normerande- och Undersökandemetoder. Där pedagogerna använde sig av metoden ”learning by doing” (begreppet myntat av John Dewey 1859-1952) Barnen var aktiva i undervisningen, de fick tillsammans vara med och utföra olika uppgifter som läraren och pedagogerna hade planerat.
I fritidsverksamheten som styrs bl.a. av Lpo94, som ska vara ett komplement till skolan och ett stöd i barnens utveckling, arbetade pedagogerna för att med hjälp av vardagliga sysslor förklara och påminna barnen var de ska slänga fruktrester och att vara rädd om de leksaker som finns på fritids. Detta för att alla barn nu och framöver ska få möjlighet till att leka med leksakerna. Pedagogerna arbetade även för att lära barnen att spara på energi, bland annat genom exempel med torkskåp, som inte bör användas mer än nödvändigt, då det går åt mycket energi då dessa används. Genom att använda sig av praktiska övningar i undervisningen blir det lättare för eleverna att ta till sig ny kunskap. Pedagogerna arbetar aktivt för att lyfta ner kunskaperna från en abstrakt nivå till en nivå dit eleven själv når och på så sätt kan skapa en relation till vad hon lär sig.
Nyckelord: Miljöarbete, hållbar utveckling, fritidshem, undervisning
Abstract
In my essay, I have chosen to examine how pedagogues in after-school centers work to increase the children’s knowledge about environmental conservation and sustainable development. The purpose of the essay is to examine how pedagogues in the after-school centers work with this subject and if there is any collaboration with the school, and how that collaboration is organized. To find the answers to my questions, I searched the literature for my subject. I also visited a school and interviewed four after-school center pedagogues (hereafter referred to as pedagogues) to examine how they work with environmental education in their day to day work. The conclusions I draw from comparing the literature with the result of the interviews is; that at the school and the after-school centers I visited, there is cooperation between the after-school center and the school, but that the main education in the subject takes place during school time, and mostly during two theme weeks per year. These theme weeks are planned by teachers and pedagogues together and the education is influenced by two educational traditions; one normative and one exploring method of education, where the pedagogues used the method “learning by doing” (concept invented by John Dewey 1859- 1952). The children were actively taking part in the classes, by accomplishing different tasks that the teachers and the pedagogues had planned.
In the after-school center, which is in part controlled by the Lpo94, and is supposed to be a complement to the school and a support in the children’s development, the pedagogues worked to with everyday tasks explain and remind the children where to throw away fruit scrapings and be careful with the toys in the center, so that the toys are still there for future usage. The pedagogues also worked with teaching the children to save energy, for example by teaching them not to use the drying cabinets more than necessary, since they need a great deal of energy. By taking part of practical activities in the education, it’s easier for the children to learn and remember new knowledge. The pedagogues work actively to take the knowledge down from an abstract level, to a level where the students themselves reach, and therefore can relate to what they’re learning.
Keywords: Environmental work, sustainable development, after school center, education
Innehållsförteckning
1 Inledning
1.1 Bakgrund………..s.1 1.2 Syfte……….s.3 1.3 Frågeställning………...s.3 1.4 Litteratur………..s.4 1.4.1 Lpo94……….s.4 1.4.2 Fritidshem, allmänna råd och kommentarer………..s.4 1.4.3 Hållbar utveckling………..s.5 1.4.4 Undervisning om hållbar utveckling………..s.5 1.4.5 Learning by doing………..s.8 1.4.6 Karlstad kommuns styrdokument i hållbar utveckling………...s.9 1.5 Begreps förklaring………....s.10 1.6 Källkritik………...s.11 2. Metod………....s.12 2.1 Val av undersöknings metod………...s.12 2.2 Urval och bortfall………..s.12 2.3 Genomförande………...s.12 2.4 Validitet……….s.13 2.5 Reliabilitet………..s.13 2.6 Databearbetning………...s.13 2.7 Etiska förhållningsätt………...s.14 3. Resultat av intervjuerna………...s.14 3.1 Vad betyder hållbar utveckling för er skola?...s.14 3.2 Hur arbetar ni med att öka barnens förståelse för miljöfrågor och hållbar utveckling?
s.14
3.3 Finns det ett samarbete med skolan och hur ser det samarbetet ut?...s.17 3.4 Hur följer ni upp samarbetet på fritids?...s.17 4. Slutanalys……….s.18 4.1 Finns det ett samarbete med skolan? Hur ser det samarbetet ut?...s.19 4.2 Hur arbetar men med att öka barnens miljömedvetenhet och förståelse för hållbar utveckling?...s.20 4.3 Hur tar fritidshemmet upp miljöarbetet i sin verksamhet?...s.23 5. Diskussion………s.24 6. Slutsats……….s.26 Källförteckning
Bilaga
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Jag fick en gång höra en berättelse om en furste i ett land långt, långt borta, som tyckte synd om sina undersåtar för att dessa fick gå barfota på den hårda och steniga marken. Så fursten tyckte att han skulle lägga ut mattor över den hårda marken, så hans undersåtars skulle få gå på mjuka mattor. Innan han bestämde sig för detta så pratade han med en lärd man, för att få höra vad han tyckte om furstens lösning på problemet. Den lärde mannen tyckte att fursten var snäll som tänkte på sina undersåtar, men sa till fursten att istället för att klä in landet med mattor varför inte använda dessa mattor till att göra något som skyddar undersåtarnas fötter.
Den lärde tyckte att det var bättre att anpassa människorna till naturen istället för tvärtom.
(Brügge m.fl.2007:13)
Denna historia kan tolkas som att det var på detta sätt som människan började använda skor.
Ett annat sätt att tolka historien är människans arbete med att anpassa miljön efter sina önskemål; något människan har gjort sedan vi lämnade livet som jägare och samlare för att bli bosatta bönder med åkermark och djurhållning, vidare till industrialiseringens dagar. (Sandell, m.fl., 2003:24ff)
Det som hänt efter industrialiseringen är att människan kommit allt längre ifrån den värld som ger henne de (natur)resurser vi är i behov av för att kunna leva detta liv samt att det har blivit en obalans i världen mellan dem som kan leva ett gott liv och de som får kämpa för att överleva. Det var länge sen vi lyssnade på den lärde mannens visdomsord.
För att råda bot på detta krävs att vi lär oss en livsstil som kan ge oss en hållbar utveckling; ett begrepp som togs upp i Brundtlandkommissionens arbete (Gro Harlem Brundtland norskstatsminister var ordförande) Det var 1987 som de lade fram sin slutrapport Our Common Future. (Vår gemensamma framtid, egen översättning) vilken kortfattat kan beskrivas med att så som vi lever i dag ska också framtida generationer ha möjligheten att leva.(Sandell, 2003:47)
Det stora problemet är att vårt levnadssätt och våra moderna samhällen inte får direkta kopplingar till de naturproblemen som uppstår. Vi har kommit för långt ifrån naturen vi lever av samtidigt som vi fortfarande är nära den.
”Miljöproblemet känner inga gränser utan det vi gör på en plats dyker kanske upp 10 – 20 år senare och då på en annan plats på jordklotet. Ingenting försvinner någonsin och det gäller all materia och energi, det bara omvandlas. Men allting sprids ju tillslut.”
(Jönsson & Wickenberg, 1994:5; skolverket referensmaterial, 2002:17) Vi står inför ”värdemässiga konflikter” (skolverket referensmaterial, 2002:18)
Vi står inför en förändring av vårt sätt att leva där förändringen redan är igång, men där det återstår en del innan vi är färdiga. I förändringen ingår att vi tar till oss och lär oss en mer hållbar livsstil. Svaren på frågorna kring hur och vad vi ska göra för att nå en hållbar livsstil, ligger kanske i miljö- och naturvårdsundervisning som har funnits med i de svenska skolorna.
Allt sedan 1960–talet har skolorna undervisat i miljö- och naturvård, dock med ett vetenskapligt förhållningssätt. Till 1980-talets normerande miljöundervisning där vetenskapen fortfarande hade en framträdande roll tillsammans med värderingar om den goda samhällsutvecklingen i en miljövänlig riktning. Fram till 1980-1990–talet var miljöundervisningen rätt svart/vit; den grundades på vetenskapliga former där läraren var experten. Men i spåren efter Riokonferensen (1992) och Agenda 21 hände något med undervisningen den breddades till att ta upp konflikter mellan människors ekonomiska, sociala samt ekologiska intressen. Vetenskapen gav ingen klar bild av hur världen såg ut, p.g.a. de många olika rapporter som motsade varandra (skolverket, referensmaterial.2002:14f) Men hur ser arbetet med miljöfrågor och hållbar utveckling ut på fritidshemmen? En verksamhet som ska komplettera skolan i dess arbete med att undervisa framtida generationer.
(skolverkets allmänna råd, 2007:11)
I examensarbetet har jag valt att begränsa undersökningens omfång då hållbar utveckling innehåller tre perspektiv; socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Jag kommer snudda lite kort vid det sociala perspektivet när jag redovisar resultatet ifrån mina intervjuer med pedagoger på fältet, men inriktningen i arbetet som helhet ligger på det ekologiska perspektivet med miljövård och att barnen ska få en ökad förståelse för miljöproblem.
1.2 Syfte
Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger på fritidshemmen arbetar med miljöfrågor i sin verksamhet för att öka barnens miljömedvetenhet och förståelse för hållbar utveckling samt undersöka om det finns ett samarbete med skolan i undervisningen av miljöfrågor och hur det samarbetet ser ut.
1.3 Frågeställning
Hur tar fritidshemmet upp miljöarbetet i sin verksamhet?
Hur arbetar man på fritidshemmet med att öka barnens miljömedvetenhet och förståelse för hållbar utveckling?
Finns det ett samarbete med skolan?
Hur ser det samarbetet ut?
1.4 Litteraturgenomgång 1.4.1 Lpo94
Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1 100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1kap.2§)
I skolans uppdrag står följande:
”skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande För att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. (s.5)
”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” (s.6)
1.4.2 Fritidshem, allmänna råd och kommentarer
Fritidshem är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn till och med tolv års ålder där barnen är inskrivna. Fritidshem kan bedrivas som en helt fristående verksamhet men är oftast i varierande grad integrerad med förskoleklassen och den obligatoriska skolan. (Begreppet taget ifrån skolverkets allmänna råd. 2007:10)
Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan, erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Dessutom skall fritidshem ge barn den omsorg som krävs för att föräldrar skall kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier.(Skolverket allmänna råd, 2007:11)
Det är viktigt att personalen aktivt arbetar för att de normer och värden som beskrivs i läroplanen är en integrerad del i det vardagliga arbetet med att stödja barns utveckling och koppla samman det med hur barnet utvecklar förmågan att ta ansvar och ha inflytande.
(skolverket allmänna råd, 2007:25)
”Fritidshemmen regleras i skollagen och läroplanen (Lpo94). Det finns också andra grundläggande bestämmelser som bl.a. vänder sig till fritidshem; förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. /…/ Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling (SKOLFS2007:7)” (skolverkets allmänna råd, 2007:11)
1.4.3 Hållbar utveckling
Begreppet kommer ifrån den s.k. Brundtland kommissionens arbete; Our Common Future (1987) (vår gemensamma framtid, egen översättning). Det var i denna rapport som den klassiska definitionen av hållbar utveckling myntades: en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter till att tillfredställa sina behov.
Sedan FN:s konferens i Rio 1992 är ” Hållbar utveckling” det centrala begreppet när det gäller miljö- och naturvårdsfrågor.( Sandell m.fl.2003:47)
Riodeklarationen betonar vikten av en helhetssyn och det nödvändiga samspelet mellan social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Dessa tre aspekter; den sociala, den ekonomiska och den ekologiska, är alla beroende av varandra för att målen ska kunna uppfyllas.
(miljöundervisning och utbildning. Skolverket, 2001:7)
1.4.4 Undervisning om hållbar utveckling
”Utbildning är avgörande för att främja hållbar utveckling och för att förbättra människors förmåga att lösa miljö- och utvecklingsproblem.” (Agenda 21,kap 36. Rio-konferensen, 1992)
Under den senare delen av 1900-talet och början av 2000-talet har utbildningsdebatten dominerats av tre olika utbildningsfilosofiska riktningar: essentialism, progressivism och rekonstrukionism. Dessa kan beskrivas som följande:
Essentialismen: Läraren är en ämneskunnig expert som förmedlar kunskap till eleverna.
Undervisningens innehåll ska baseras på de vetenskapliga disciplinerna, ämnet är i centrum och undervisningen ska förmedla begrepp och modeller. (skolverket referensmaterial, 2002:12. Sandell, m.fl. 2003:132)
Progressivismen: Eleven är i centrum och undervisningen utgår ifrån elevens intressen och behov. I undervisningen betonar man samarbete och problemlösning som viktiga delar i kunskapsinhämtning. Eleven ska utveckla sina kunskaper genom direkt kontakt med naturen och samhället. (skolverket referensmaterial, 2002:12. Sandell, m.fl. 2003:132)
Rekonstruktivismen: Betonar skolans roll i en demokratisk utveckling av ett framtida gott samhälle, syftet är att eleven ska lära sig att tänka kritiskt och värdera olika alternativ.
(skolverket referensmaterial, 2002:12. Sandell, m.fl. 2003:132)
Utifrån dessa tre undervisningsfilosofier har det formats tre olika miljöundervisningstraditioner. Dessa kan ses som historiska beskrivningar av hur undervisningen sett ut och hur den ena traditionen har växt fram ur den förgående. De olika traditionerna förekommer parallellt i skolundervisningen, den ena traditionen ska inte ses som bättre eller sämre utan som en metod för att utbilda elever i miljö. Beskrivningen av dessa traditioner är förenklade för att bli tydliga, verkligheten är mer nyanserad än teorin och där finns det fler faktorer att ta hänsyn till. (Sandell, m.fl. 2003:133)
Den första traditionen är en s.k. faktabaserad miljöundervisning och är den första formen av miljöundervisning som växte fram på 1960- och framför allt 1970-talen. Enligt denna tradition hade vetenskapen svaret på frågorna och lösningar på miljöproblem. Miljöproblemen ses i första hand som ett kunskapsproblem där lösningen är mer forskning och information till allmänheten. Det är naturvetenskapen som förväntas hitta lösningen på de miljöproblem som uppstår i samhället. Människan ses som skild ifrån naturen och det är människans uppgift att kontrollera den, naturens värde beror på dess nytta för människan. (Sandell, m.fl. 2003:134) Fokus ligger på ämneskunskaper pedagogiskt tillrättalagt med vetenskapliga fakta och begrepp. Den allra vanligaste undervisningsformen är lärareledda lektioner, där läraren är en expert på sitt ämne. (Sandell m.fl. 2003:135)
Den bakomliggande undervisningsfilosofin är Essentialismen med objektiva fakta som eleverna kan ta ställning till. (skolverket referensmaterial, 2002:13)
Det kan förekomma laborationer eller undersökande övningar för att styrka undervisningens objektiva fakta, i viss mån kan man göra studiebesök under lektioner.
(Sandell, m.fl. 2003:135)
Den andra formen är den Normerande miljöundervisningen. Miljöproblemen ses inom denna tradition som en konflikt mellan människan och naturen. Anledningen till denna konflikt är människans värderingar. För att problemet ska få en lösning måste människan dels ändra sina
tidigare värderingar, dels inrätta sitt samhälle efter de vetenskapliga kunskaper som finns om naturen. Den vetenskapliga kunskapen om naturen ses som ett rättesnöre för våra värderingar och de handlingar människan bör göra. Det är experter inom området naturvetenskap som ska guida människorna rätt i hur de bör tänka kring miljöfrågor. Samhällsutvecklingen har ett givet mål; det miljövänliga samhället ses som det goda samhället. Undervisningen syftar därför till att eleverna ska kunna agera miljövänligt och utgångspunkten är ett samband mellan kunskap om miljöproblem, miljövänliga värderingar och ett miljövänligt beteende. I undervisningens läggs vikt på arbetsformen och att den tar tillvara elevernas erfarenheter och tankar kring ämnet miljövård. Kärnan är av en vetenskaplig natur med betoning på fakta samt att eleven är aktiv i ett problemlösande arbetssätt. (skolverket referensmaterial, 2002:13.
Sandell, m.fl. 2003:135)
Det tredje sättet är en vidareutveckling av förgående traditioner, som utvecklades under 1990-talet i spåren efter Riokonferensen och Agenda 21.
Inom denna tradition handlar miljöfrågorna om konflikter mellan olika mänskliga intressen.
Miljöproblemen ses som en social konstruktion eller politisk fråga där människor ifrån olika synsätt och värderingar väljer att betrakta olika fenomen som miljöproblem. Här ger vetenskapen ingen vägledning som i de tidigare traditionerna, utan vetenskapen ger istället många och motstridiga uppfattningar. Här finns det flera orsaker till människans miljöpåverkan, här tar man upp det ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara i människans samhällsutveckling. (Skolverket referensmaterial, 200214f. Sandell m.fl., 2003:137)
Det samhälle vi lever i har många och stora men samtidigt vaga och svårtolkade risker och hotbilder. De miljöproblem vi har i dag är abstrakta och dess ursprung svårtolkade. Det kan vara svårt att förstå att de utsläpp vi gjorde för decennier sedan kan vara orsaken till översvämningar i dag. (Sandell m.fl., 2003:58)
I undervisningen förekommer det flera olika arbetssätt beroende på vad man arbetar med just då och vad som ses som ett problem. (skolverket referensmaterial, 2002:14f)
Målet är att eleverna ska lära sig att aktivt och kritiskt värdera de olika alternativen och perspektiven på miljö- och utvecklingsfrågor. (Sandell m.fl., 2003:138)
Samtalet är en viktig del för att få fram flera olika uppfattningar så att man kan diskutera dessa. (skolverket referensmaterial, 2002:14f)
Lärarens roll blir inte att undervisa utan mer att vara en handledare; eleverna ska själva söka kunskap i ett ämne där kunskapen är otydlig. (Björneloo, 2006:43)
”This means that education for sustainable development is not only a matter of finding
”subjects – areas” for teaching and instruction, but also should integrate values related to democracy, solidarity and justice as necessary contributors to the survival of the earth and mankind.” (Hägglund, Pramling, 2009:52)
Det som lyfts fram och diskuteras är, förutom de olika vetenskapliga uppfattningarna och synsätten, de erfarenheter som finns på området samt de moraliska och estetiska uppfattningar som finns i samhället. Syftet med undervisningen är att eleverna aktivt och kritiskt ska värdera olika alternativ och sedan ta ställning; här ser man till personens egen roll som konsument. (Skolverket referensmaterial, 2002:14f)
1.4.5 Learning by doing
”Det jag hör glömmer jag. Det jag ser minns jag. Det jag gör kan jag”
Konfucius 500 f.kr.
Ett av arbetssätten för att nå kunskap är ”Learning by doing”; ett begrepp myntat av en pionjär inom det pedagogiska området: John Dewey (1859 – 1952). Han har inte varit ensam om att tänka att kunskap lärs bäst genom sinnen och praktiska övningar. Bl.a. Jean–Jacques Rousseau (1712 -1784), Ellen Key (1849 -1926), Maria Montessori (1870 – 1952) och
Paulo Freire (1921-1997) har tänkt i samma banor (Brügge m.fl.,2007:50f).
”Bildning är det som blir kvar när vi glömt allt det vi lärt” Ellen Key
Ellen Key var en stark förespråkare till att använda andra platser till undervisning, och att bibliotek inte var det enda stället som barnen kunde inhämta kunskap. Hon ansåg att verkligheten bjöd på många tillfällen till undervisning och kunskapsinhämtning. (Brügge m.fl.,2007:50)
Enligt Dewey så var det pedagogens uppgift att lära ut samhällets grundläggande värderingar och lära barnen de kunskaper som barnen behöver nu och senare i livet, men att detta skedde i en aktiv process där individen var delaktig och engagerad i kunskapsinhämtning genom att hon experimenterar och manipulerar sig fram till kunskap. Pedagogens uppgift är vidare att vara en handledare genom att vägleda, styra och organisera samspelet mellan en växande
individ och det samhälle hon växer upp i. Samspelet mellan utbildning, erfarenhet och omgivning ger också kunskap; en kunskap som i sin tur är en förutsättning för att individen ska kunna påverka det samhälle hon lever i.
(Hartman m.fl., 2004:23)
Utbildningsfilosofen Paulo Freire ansåg att läraren skulle undvika vad han ansåg som en bankliknelse; där lärare sätter in kunskap i eleverna, där dessa är passiva undervisningen. Men Paulo Freire menade också att det var viktigt att undervisningen inte blev en rad aktiviteter utan tanke bakom, diskussioner runt ämnet var viktigt för förståelsen av kunskap.
(Brügge m.fl., 2007:51)
Skolan är en social institution, utbildning är en social process och det är en levnadsprocess och inte en förberedelse för kommande liv. Dewey ansåg att skolan måste representera det liv som levs i det samhälle som barnet känner igen sig i. I undervisningen ska aktiviteterna anpassas till den nivå där barnen är och dessa kan ta till sig kunskap. Varaktig kunskap skapas i relationer och samarbete med andra och där barnen utmanas till att tänka själva.
(Hartman m.fl., 2004:48f)
Lärande och erfarenheter går hand i hand, det viktiga är att skapa en relation mellan lärande och erfarenhet så att det jag vet, det jag kan och det jag förstår kan jag sedan bygga på med ny kunskap. (Sandell m.fl., 2003:146)
Ett skäl till att inlärningsproblem uppstår är att den kunskap som eleven väntas ta till sig ligger på en för vetenskaplig eller abstrakt nivå dit eleven inte når och kunskapen blir på så sätt främmande. Detta gör att eleven inte kan skapa en relation till sin kunskap och på så sätt förstå. (Sandell m.fl., 2003:146f)
1.4.6 Karlstad kommuns implementeringsplan för undervisning rörande hållbar utveckling
Målet är att alla barn, elever och vuxna inom barnomsorg och skola ska få mer kunskap till att ändra beteende för en hållbar framtid. Dessutom får barn och elever utbildning i miljö, hälsa, natur, etik och moral och hur vi sköter om oss själva och vår miljö.
Syftet är att utveckla personlig handlingskompetens hos barn, elever och vuxna. Med handlingskompetens menas att utveckla kunskap och förhållningsätt för att på ett medvetet sätt kunna ta ställning till globala och lokala frågor för hållbar utveckling.
(Barn och ungdomsförvaltningen, Karlstad 2009-02-09)
För att lyckas med arbetet har Karlstad kommun satt upp mål och det de kallar för
”miljöstegen” . Dessutom byggs kunskapen och allt arbete på FN:s plattform för ”Lära hållbar utveckling”
Miljöstegen är kommunens modell för att nå målen i miljöarbetet. Karlstad kommun har satt upp stegvisa mål inom fyra områden: Hållbar framtid, Fysisk miljö, Hälsa och Källsortering och Återanvändning.
(Barn och ungdomsförvaltningen, Karlstad 2009-02-09)
1.5 Begreppsförklaring
Hållbar utveckling – Begreppet lanserades i Brundtlandrapporten 1987 och är där definierat som ”en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov” (EN.se)
I undervisning/arbetet om hållbar utveckling så tar ämnet upp tre perspektiv; ekologiskt, ekonomiskt och socialt.
Agenda 21 – Handlingsplan för arbete med miljö och utveckling under 2000–talet (dagordningen för det tjugoförsta århundradet) antaget av 180 stater vid Riokonferensen.(EN.se)
Riokonferensen – FN:s konferens om miljö och utveckling UNCED, som ägde rum 1992 i Rio de Janerio med deltagare ifrån 181 stater. Vid konferensen antogs Riodeklarationen med 27 principer om miljö och utveckling.(EN.se)
UNCED – United Nations Conference on Environment and Development (google.se) Fritidshem - En pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn till och med tolv års ålder där barnen är inskrivna. Fritidshem kan bedrivas som en helt fristående verksamhet men är oftast i varierande grad integrerad med förskoleklassen och den obligatoriska skolan. (Begreppet taget ifrån skolverkets allmänna råd. 2007:10)
Återvinningsstationer – Till återvinningsstationer lämnar du dina förpackningar och tidningar för återvinning, finns vid butiker, bensinstationer och bostadsområden. På stationen kan ibland även finnas behåller för batterier och kläder. (ftiab.se)
Implementering - Betyder att förverkliga och genomföra, men också att det man gör får den verkan och den effekt man avser och önskar(google.se)
1.6 Källkritik
Boken Miljödidaktik skriven av Klas Sandell, Johan Öhman & Leif Östman. Dessa tre författare arbetar och forskar inom miljöområdet. Sandell; professor och forskare inom kulturgeografi inriktad mot friluftslivets framväxt, samhällsutveckling och miljöengagemang på Karlstads Universitet. Öhman; filosofie doktor inom utbildning på Örebro Universitet och en av grundarna till IRESD (Institute for Research in Education and Sustainable Development). Östman; professor på Uppsala Universitet inom studier över läroplaner.
John Dewey Individ, skola och samhälle, utbildningsfilosofiska texter av Hartman, S Lundgren, U. John Dewey är en av föregångarna till hur vi tänker kring dagens skola, det kändes viktigt att få med hans tankar. Boken hittade jag i en annan boks referenslista. En doktorsavhandling kring Begreppsbildning i ämnesövergripande och undersökande arbetssätt av Karolina Österlind 2006
Friluftslivets pedagogik, för kunskap, känsla och livskvalitet skriven av Britta Brügge, Mats Glantz och Klas Sandell. Britta Brügge universitetsadjunkt vid Linköpings Universitet inom utomhuspedagogik, Mats Glantz illustratör i boken samt Klas Sandell professor forskar inom kulturgeografi inriktning friluftslivets framväxt, samhällsutveckling och miljöengagemang.
Karlstads Universitet.
Innebörder av hållbarutveckling, en studie av lärares utsagor om undervisning skriven av Inger Björneloo vid Göteborgs Universitet universitetslektor sedan 2006 har innan dess en mångårig erfarenhet av arbete inom läraryrket. Ifrån 1989 -2006 universitetsadjunkt.
Lärplaner och lagtexter togs med för att visa på de lagar och regler som fritidsverksamheten har att följa. Skolverkets publiceringar använde jag för att skolverket är en förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet som har i uppgift att styra, stödja, följa upp och utvärdera kommunen och skolornas arbete. Syftet är att förbättra kvaliteten och resultatet i verksamheten.
Göteborgs- Karlstad-, Uppsala- och Örebro Universitets hemsidor använde jag för att få fram information om författarna till böckerna för att visa på att dessa är kunniga inom sitt område.
Den vetenskapliga artikeln av Hägglund och Pramling fann jag på springerlink.com, efter att ha sökt på databasen ERIC där man kan söka efter vetenskapliga artiklar om ämnet specialpedagogik.
2. Metod
2.1 val av undersökningsmetod
Valet av kvalitativ undersökningsmetod så som intervjuer istället för kvantitativt; enkäter till mitt arbete, där valde jag den kvalitativa undersöknings metoden; intervju. Genom att intervjua pedagoger i fritidsverksamheten skulle jag få en direkt och aktuell inblick i deras vardag med barnen och i deras arbete med hållbar utveckling. (Johansson m.fl.,2006:30) Genom intervjuer skulle jag få tillgång till en mer nyanserad bild av verksamheten än om jag valt att skicka ut enkäter till pedagoger; om hur fritidshemmen arbetade med hållbar utveckling på fritids och i skolan. Då jag genom intervjuer fick tillfälle att träffa dessa pedagoger samt att ställa följdfrågor under tiden som jag intervjuade dem, vilket jag inte haft möjlighet till om jag skickat ut enkäter.
2.2 Urval och bortfall
Min undersökning var att ta reda på hur pedagoger på fritidshem arbetar för att öka barnens förståelse kring miljöfrågor och hållbar utveckling. För att ta reda på hur det ser ut i verksamheten intervjuade jag fyra pedagoger på olika fritidsavdelningar på samma skola för att se hur de olika fritidsavdelningarna arbetar. Trots att dessa är på samma skola kan deras arbete se olika ut. Genom att intervjua dessa pedagoger verksamma inom fritidshemmen, skulle jag få material till att få svar på mina frågeställningar och syftet. Hade jag valt en annan skola och deras fritidsavdelningar hade mina svar sett annorlunda ut p.g.a. hur de pedagogerna hade arbetat med frågorna kring miljö och hållbar utveckling.
Jag skickade ut sju stycken intervjuförfrågningar innehållande de frågor jag tänkte ställa. Av dessa sju fick jag fem svar, varav den femte pedagogen avböjde att delta i undersökningen.
2.3 Genomförande
Under själva intervjuerna besökte jag skolan, fritidsavdelningen och pedagogen i fråga. Jag och den pedagog som jag intervjuade satte oss i ett grupprum där vi kunde tala ostört.
Pedagogen hade i förväg fått frågorna så att de kunde förbereda sig innan själva intervju tillfället. Intervjuerna var strukturerade på så sätt att frågorna jag ställde var bestämda i
förväg, men blev kvalitativa då det inte fanns ett fast eller klart svarsalternativ utan svaret berodde helt på hur pedagogen upplevde sin vardag. ( Johansson m.fl.,2006:43)
Under den tid som jag intervjuade pedagogen så spelade jag in det som blivit sagt, dels för att aktivt kunna lyssna till pedagogen som jag intervjuade och inte distraheras av att tvingas föra anteckningar, dels för att jag på detta sätt kunde ställa följdfrågor för att få det som sagts förtydligat om jag inte förstod eller ville veta mer kring svaret som pedagogen gett mig.
Intervjuerna skrev jag sedan skrev ner ord för ord, för att få en enklare överblick då jag sammanställde mina intervjuer. Pedagogerna i fråga är anonyma och deras namn har jag ersatt med, P1, P2 o.s.v. P står för Pedagog och numren står för vilken ordning som jag intervjuade dem.
2.4 Validitet
Jag har i mitt arbete undersökt hur pedagoger arbetar med miljöfrågor och hållbar utveckling för att öka barnens förståelse kring detta ämne. Vid intervjutillfällena med pedagogerna så har jag använt mig av de färdiga frågor som jag hade med mig till intervjuerna och som pedagogerna fått tidigare (se bilaga.1). Svaren hade kanske sett annorlunda ut om jag inte låtit pedagogerna fått tillgång till frågorna eller valt en annan skola och deras fritidshem, då den skolan kan ha ett annat sätt att arbeta med miljöfrågor och hållbar utveckling.
Svaren jag fick ifrån dessa fyra intervjuer har jag kunnat koppla samman till den litteratur som jag använt mig av.
2.5 Reliabilitet
Vid intervjuerna av de fyra pedagogerna besökte jag var och en vid separata tillfällen. Vi såg till att kunna sitta i ett grupprum där jag kunde intervjua pedagogerna utan att vi blev störda.
Svaren från pedagogerna gav mig en nyanserad bild av hur verksamheten ser ut på deras fritidshem. Genom att intervjua kunde jag omgående få bekräftelse om jag förstått dem rätt genom att ställa följdfrågor. Jag höll mig till mina färdiga frågor under samtliga intervjuer, för att få svar på mina frågeställningar och mitt syfte.
2.6 Databearbetning
Under varje intervjutillfälle hade jag med mig en bandspelare som kunde spela in allt som sades. Efteråt skrev jag ner intervjuerna ord för ord och sedan sammanställde jag svaren under de frågor jag ställt.
2.7 Etiska förhållningsätt
Jag har valt att låta de pedagoger jag intervjuade vara anonyma. Av denna anledning har jag valt att inte ta med skolans eller fritidsavdelningarnas namn, då detta skulle kunna leda till att de enskilda pedagogerna kan identifieras. Det jag däremot tog med är mot vilken årskurs av barn de har ansvar över.
3. Resultat av intervjuerna
3.1 Vad betyder hållbar utveckling för er skola?
På fritidsavdelningen där P1 (arbetar med barn i åk 2 – åk 3) arbetade låg personalen i startgroparna med arbetet med hållbar utveckling. En kollega till henne är utsedd till pilot för en utbildning som Kalstad kommun har och kollegan ska sedan i sin tur lära sina kollegor och detta ska sedan komma barnen till nytta. Men än så länge så finns det ingen klar bild för vad eller hur det ska innebära för skolan. P1 tror dock att undervisningen om hållbar utveckling kommer att byggas vidare på det miljöarbete som skolan och fritidsavdelningen redan har (de arbetar med miljöstegen). En idé är att barnen ska få vara miljövärdar, en idé som en avdelning på skolan redan arbetar med.
P4 (arbetar med barn i F – åk 1) menar på att man ska kämpa för att det ska bli en bra miljö på lång sikt framåt.
P3 (arbetar med barn i F – åk1) tycker det är viktigt att barnen lär sig att respektera livet som finns runt i kring dem i skolan och miljön. Att barnen ska tänka på att inte förstöra myrstackar eller bryta grenar ifrån växande träd, för det ingår ju i ett kretslopp som är en del i ett större kretslopp och där allt är beroende av varandra.
P2, (arbetar med barn i åk 2 – åk 3) tycker att man utvecklar skolan hela tiden så att den hänger med i de förändringar som sker i samhället. Att fritids följer det som står i styrdokument och de direktiv som finns för verksamhet.
3.2 Hur arbetar ni med att öka barnens förståelse för miljöfrågor och Hållbar utveckling?
P1, Det finns redan ett påbörjat miljöarbete där arbetet med hållbar utveckling kommer att byggas vidare på, eftersom man kan få in mera skolämnen med hållbar utveckling. Då hållbar
utveckling innehåller områden som ekologiskt, socialt och ekonomiskt kan det tas med i andra sammanhang än som ett tema under en miljövecka. Det kan tas upp i bl.a. Livskunskap där barnen kan få prata om vad som är demokrati, hur ser det ut för andra människor på jorden och hur lever de?
P1 håller med mig då jag säger att det är bra att arbeta med frågorna på ett sätt som får ner dem på en vardaglig nivå, då vi pratar om hur en annan avdelning på skolan arbetar med vad de kallar för miljövärdar, ett ansvarsområde som barnen får ha en period.
Det miljöarbete som finns idag är att lära barnen att vara rädda om de leksaker som finns på fritids och att inte slösa med ritpapper. Barnen slänger fruktavfall i papperspåsar som sedan slängs i en tunna i skolans sophus. Under miljöveckorna har man arbetat med olika teman, fritishemmet har bl.a. haft besök ifrån organisationen Fair Trade då de jobbade om olika miljö organisationers arbete med att förbättra miljön. Barnen tyckte att det var intressant att det kom någon utifrån och pratade så att det inte bara är fröknarna som berättar. Beroende på tema för miljöveckan så får eleverna olika uppgifter bl.a. fick barnen i läxa att räkna hur många spolningar som gick åt på toaletten hemma under en bestämd period. P1 fortsätter med att berätta att en gång på år sker städning av skolgården och skolskogen, något som barn och lärare gör tillsammans.
Under höst- och vinterhalvåret försöker tre av pedagogerna som jag intervjuade att lära barnen att inte använda torkskåpen i onödan.
Som P3 säger: är kläderna torra invändigt så behöver de inte torkas i torkskåpen och då vantar blir blöta får barnen ta på sig extra vantar medans de blöta vantarna själv torkar upphängda i torkskåpet med dörren på glänt. P4 pratar om att lära barnen att de inte ska vrida på timer och termostat för fullt utan ha på kortare tid samt att inte ha överfulla torkskåp. Torkskåpen är ett återkommande ämne som pedagogerna arbetar med att barnen ska lära sig att inte använda dessa i onödan för dessa drar ström och slukar energi. P2 tycker det är viktigt att man pratar med barnen och får dem att förstå; inte bara säger till utan förklarar.
P2 Tycker att det görs väl men kanske inte så mycket som det borde, det blir att lära barnen att slänga fruktrester i pappers påsar. Påsar som den pedagog som stänger på avdelningen tar med sig och slänger i sophuset på skolgården. En önskan finns att man ska kunna ta med sig en grupp barn och de får vara med och slänga, men det gäller att få in rutiner och hitta tid.
”Fritids är en sån intensiv verksamhet” P2
Under miljöveckan har P2 och en kollega tagit med sig en grupp barn till återvinningsstationen där barnen fått slänga skräp som de har tagit med sig hemifrån. P2 har även gått igenom de olika symboler som kan finnas på återvinningsstationens behållare, och har även tagit upp symboler för miljöfarliga ämnen och vart dessa ska slängas. Under miljöveckorna har barnen dels fått se på film, dels fått arbeta praktiskt samt att P2 och hennes kollegor har beställt hem material till barnen. Med karaktären Bamse som är känd för de allra flesta barnen, där Bamse och hans vänner ställts inför ett problem eller någon av karaktärerna gör ”fel”. Där sedan Bamse ställer allt till rätt genom att hjälpa den som gjort fel eller ställts inför ett problem.
I ett arbete med skolans utemiljö har P2 och hennes kollegor tillsammans med barnen gjort en kartläggning av skolgården, kring hur barnen kände sig trygga och hur de trivdes på skolgården. Detta arbete gjordes förra året, 2009. I år (2010) har man gjort ett sociogram med barnen, där varje barn får skriva två namn på kompisar som han/hon leker med. Sedan har varje barn fått en ruta med sitt namn på en ”karta” där pedagogerna sedan har dragit streck mellan barnens rutor. Genom denna metod kan pedagogerna snabbt se om det är något barn som är ensamt eller som inte blir valt av sina jämnåriga. Arbetet är fortfarande pågående, pedagogerna planerar att intervjua barnen men har ännu inte kommit till det.
P3: Det arbetas med att göra barnen medvetna genom att barnen måste vara försiktiga med fritidshemmets leksaker, att barnen inte får vara alltför hårdhänta ned leksakerna så att dessa går sönder och det måste köpas nya leksaker. Barnen får lära sig att respektera att det är många barn som ska leka med dessa leksaker på fritids nu och framöver. För att minska ner på pappersanvändningen så har barnen på fritids fått varsitt målarblock, som de ska fylla till sista sidan innan de kan få ett nytt målarblock.
Gamla teckningar slängs i pappersåtervinningen och frukten slängs i papperspåsar, det har funnits en kompost som pedagogerna har använt sig av genom att en pedagog tagit med sig en grupp barn och slängt komposterbart material, men den används inte i nuläget p.g.a. att det inte fungerade som det skulle, själva anledningen ville pedagogen inte avslöja. Under miljöveckorna har pedagogen bl.a. visat hur reningen av vatten går till genom att göra ett reningsverk och visa för barnen.
P4 har jobbat på liknande sätt att lära barnen att slänga gamla teckningar i pappersåtervinningen och fruktrester i papperspåsar. Med barnen i F-1 har hon vart med och grävt ner skräp på höstterminen och sen på våren grävt fram sakerna som de grävt ner
tillsammans för att barnen ska få se vad som blir jord och vad som ligger kvar oförändrat i naturen. Det som har grävts ner har varit allt ifrån plast, fruktrester, kaffefilter, plastskedar ja lite av varje som barnen kan känna igen. Under miljöveckorna så har de varit till en återvinningscentral där barnen fått slänga skräp som de haft med sig hemifrån. På så sätt har de fått se att det finns behållare för plast, metall o.s.v.
3.3 Finns det ett samarbete med skolan och hur ser det samarbetet ut?
P1 Ja det finns ett samarbete med skolan, planeringen sker tillsammans med skolpersonalen samt utvärderas efteråt och med mer utbildning kanske de kan göra flera aktiviteter och insatser på fritids. Undervisningen under miljöveckorna sker på skoltid då det finns fler vuxna som kan vara med och lägga mer intensiv tid på ämnet. För fritidspersonalen finns med i skolan och skolan är med hos oss på fritids. Som P1 menar ”det som gäller på skoltid gäller också på fritidstid”.
P2, undervisningen av miljötänket sker på skoltid, så fritids har inget eget arbete utan där mer att påminna barnen om vad de lärt sig. P2 tycker att många av barnen är redan väldigt kloka och kunniga om återanvändning, då många av barnens familjer redan lämnar skräp på miljöstationer. Sen kan det vara en liten känslig fråga, en del föräldrar har reagerat på att olika miljöorganisationer besökt skolan och pratat om hur deras organisation arbetar.
P3 Det finns ett samarbete med skolan, miljöveckorna planerar lärare och pedagoger tillsammans och bestämmer tema och dess innehåll. Undervisningen sker sedan på skoltid samt att pedagogerna tillsammans med barnen hjälps åt och städar skolgården. P4: Arbetet med miljöfrågor, både praktiskt och teoretiskt sker under skoltid, något som var återkommande för alla avdelningar. Samarbetet bestod i att planera och lägga upp de olika aktiviteterna under dessa dagar under miljöveckan.
3.4 Hur följer ni upp samarbetet på fritids?
P1 Har inte något speciellt arbetssätt för att följa upp samarbetet, kanske det kommer då personalen fått mer kunskap om ämnet. Men säger att ”det som gäller på skoltid gäller också på fritidstid”. Arbetet blir till att få barnen att inte slösa med papper och vara rädda om de leksaker som finns på fritidset. Ibland händer det att spontana diskussioner kommer upp med barnen, då handlar det ofta om något djur ex. Isbjörnar. Djur är söta och viktiga för barnen.
Det borde finnas mer tillfällen till det menar P2 men undervisningen och diskussionerna sker oftast under skoltid. Det är svårt att hitta tid till att ha det som en återkommande punkt i
vardagen, för fritids är en ”sån intensiv verksamhet”. Det är mer att påminna barnen att tänka på vart man slänger fruktrester, gamla teckningar, släcka på toaletten efter sig o.s.v.
I skolans matsal har det förekommit att P2 och barnen har diskuterat kring informationsaffischer och små skyltar som hängt på vägar och stått på borden. Speciellt då med de yngre barnen när P2 fått läsa vad det står på dessa affischer och skyltar, de äldre barnen läser själva vad det står på dessa affischer och skyltar. Informationen på dessa affischer och skyltar skapar spontana tillfällen för diskussioner med barnen.
P3 Har inte heller något speciellt arbete med uppföljning av temat ifrån miljöveckan, det blir inte heller några spontana diskussioner vad hon kan komma ihåg, men P3 misstänker att det kan bero på barnens unga ålder (hon är inriktad mot sex-sju åringar), men tror att en kollega som har de äldre barnen kanske får mera diskussioner. Sen kan det vara så tror P3 att barnen pratar hemma med sina föräldrar och tycker att det är slutpratat.
P4 Har inte heller något speciellt arbete som återkopplar till miljöveckan, utan fortsätter med att göra barnen medvetna om var de ska slänga fruktrester, att vara sparsamma med el genom att begränsa användningen av torkskåpen och släcka efter sig då de lämnar toaletter och lekrum.
4. Slutanalys
”Miljöproblemet känner inga gränser utan det vi gör på en plats dyker kanske upp 10 – 20 år senare och då på en annan plats”
(Jönsson & Wickenberg, 1994:5; skolverket referensmaterial, 2002:18)
Vi har börjat inse att så som vi lever i dag inte är hållbart i längden, utan vi måste börja ändra vårt sätt att leva. Men hur ska denna förändring ske? Svaret kanske är undervisning i miljö och naturvård, som har funnits med i svenska skolans undervisning sedan 1960-talet.
Undervisningens har ändrat form och innehåll allt eftersom samhället har utvecklats, ifrån en faktabaserad undervisning till en undersökande undervisning. (skolverkets referens material, 2002:12ff. Sandell m.fl.,2003:132)
Men hur ser arbetet med miljöfrågor och hållbar utveckling ut på fritidshemmen?
Fritidsverksamheten ska vara ett komplement till skolan och dess arbete med att undervisa framtida generationer.
Fritidshemmen följer Lpo94 och är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn upp till tolv års ålder. Fritidhem kan vara fristående ifrån skolan men är oftast integrerad med förskolan och den obligatoriska skolan. Fritidshemmets uppgift är att komplettera skolan och erbjuda barnen en meningsfull fritid samt ett stöd i deras utveckling.
Det är viktigt att personalen; arbetar aktivt för att det normer och värden som beskrivs i läroplanen är integrerad del i vardagen.(skolverket allmänna råd, 2007:10ff)
”Utbildning är avgörande för att främja hållbar utveckling och för att förbättra människors förmåga att lösa miljö – och utvecklingsproblem”
(Agenda 21, kap 36 Rio – Konferensen, 1992)
På frågan ”vad betyder hållbar utveckling för er skola” svarade P1 att på avdelningen låg arbetet med att komma igång med hållbar utveckling i startgroparna, det finns sedan tidigare ett pågående arbetssätt (miljösteget) som P1 tror att man kan bygga vidare på med hållbar utveckling. En kollega till P1 är utsedd till att vara ”pilot” för en utbildning som Karlstad kommun har, kollegan ska i sin tur sedan undervisa sina kollegor och detta ska sedan komma barnen till nytta. P4 menar att man ska kämpa för att det ska bli en bra miljö på långt sikt. P3 att man lär barnen respektera livet och alla kretslopp som ingår på jorden.
P2 tycker att man hela tiden utvecklar skolan så att den hänger med i de förändringar som sker i samhället och att man följer det som står i styrdokumenten och de direktiv som finns för vår verksamhet.
Målet är att alla barn, elever och vuxna ska få mera kunskap och ändra beteende för en hållbar framtid. Syftet är att utveckla personlig handlingskompetens hos barn, elever och vuxna, med handlingskompetens menas att utveckla kunskap och förhållningssätt för att på ett medvetet sätt kunna ta ställning till globala och lokala frågor för hållbar utveckling.
(barn och ungdomsförvaltningen, Karlstad.se 2009-02-09)
4.1 Finns det ett samarbete med skolan? Hur ser det samarbetet ut?
De pedagoger som jag intervjuade svarade samtliga att undervisningen i miljöfrågor och hållbar utveckling sker under skoltid och under miljöveckor som skolan har.
”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och
globala miljöfrågor. Undervisningen skallbelysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” (Lpo94 s.6)
Teman för dessa miljöveckor planeras tillsammans med elevernas lärare. Anledningen till detta menar P1 är att det finns då flera vuxna som kan vara med och ta ansvar för barngrupperna samt lägga mer intensiv tid på ämnet. P2 menar att undervisning av miljötänket sker på skoltid och att fritids inte har något eget arbete utan där jobbar pedagogerna mer med att påminna barnen vad de tidigare lärt sig. P2 upplever att många av barnen är kloka och kunniga bl.a. om återanvändning, då många av barnens familjer redan lämnar skräp på återvinningsstationer. P3 håller med om att det finns ett samarbete mellan lärare och fritidspedagoger, där de tillsammans bestämmer tema och temats innehåll. All undervisning sker sedan under skoltid. På P4´s avdelning är det samma som hos de tre tidigare pedagogerna, som jag intervjuade.
Huvuddelen av undervisningen om miljöfrågor och hållbar utveckling sker under skoltid, och fritidshemmen arbetar även de omkring dessa frågor, dock är samarbetet i dagsläget inte strukturerat, förutom under de schemalagda miljöveckorna.
4.2 Hur arbetar man med att öka barnens miljömedvetenhet och förståelse för hållbar utveckling?
”Det jag hör glömmer jag. Det jag ser minns jag. Det jag gör kan jag”
Konfucius 500 f.kr.
Undervisningen som sker under veckorna med miljötema är utformad med att eleverna ska lära sig genom att praktiskt utforska den kunskap som lärare och pedagoger förmedlar. Den bakomliggande undervisningstraditionen är Normerande miljöundervisning där miljöproblemet ses som en konflikt mellan människan och naturen. Anledningen till konflikten är människans värderingar, undervisningen syftar till att lära eleverna att agera miljövänligt med kunskaper om miljön och med miljö vänliga värderingar skapa ett miljövänligt beteende.
Kärnan är av en vetenskaplig natur och läraren har delvis kvar rollen som expert, till skillnad ifrån faktabaserade miljöundervisningen där läraren är expert och där det förekommer få
aktiva uppgifter för eleverna. Den Normerande miljöundervisningen har ett aktivt problemlösande arbetssätt. (skolverket referensmaterial, 2002:13. Sandel, m.fl.. 2003:135)
Det tredje sättet, som är en vidare utveckling från förgående traditioner, som utvecklades under 1990-talet i spåren efter Riokonferensen och Agenda 21. Miljöproblem ses här som en social konstruktion eller en politisk fråga, där människors olika synsätt och värderingar väljer att betrakta olika fenomen som miljöproblem. Här finns ingen vetenskaplig vägledning som i de tidigare traditionerna, utan vetenskapen ger istället många och motstridiga uppfattningar.
Undervisningen använder sig av flera olika arbetssätt beroende på vad man arbetar med just då och vad som ses som ett problem. (skolverket referensmaterial, 2002:14f)
Målet är att eleverna ska lära sig att aktivt och kritiskt värdera de olika alternativa perspektiven på miljö- och utvecklingsfrågor. (Sandell m.fl., 2003:138)
Lärarens roll blir inte att undervisa utan att vara med som en handledare, eleverna ska själva söka efter kunskap. (Björneloo, 2006:43)
Ett av de sätt som pedagogerna och eleverna arbetade med var att eleverna skulle arbeta praktiskt eller enligt metoden ”learning by doing”(begrepp myntat av J. Dewey)
(Brügge m.fl.,2007:51 Hartman m.fl.,2004:17)
Genom att lägga undervisningen på en praktisk och ”vardaglig”(se intervju med P1 3.2) nivå kan pedagogen undvika att kunskapen blir för abstrakt. På så sätt undviks att kunskapen blir främmande för eleverna och att de inte kan skapa en relation till kunskapen och på så sätt inte förstå. (Sandell m.fl. 2003:146f)
John Dewey (1859-1952) var inte ensam om att tänka att kunskap lärs genom sinnen och praktiska övningar. Bl.a. Jean-Jacques Rousseau (1712-1784), Ellen Key (1849-1926),
Maria Montessori (1870-1952) och Paulo Freire (1921-1997)(Brügge m.fl. 2007:50f)
”Bildning är det som blir kvar när vi glömt allt det vi lärt” Ellen Key
I undervisningen har pedagogerna gjort bl.a. allt ifrån det som P4 bl.a. har gjort tillsammans med barn i F – 1 har dem på höstterminen grävt ner plastskedar, fruktrester, kaffefilter och ja lite av varje som barnen kan känna igen, för att sedan på vårterminen tillsammans gräva upp sakerna för att barnen ska få se vad som blir jord och vad som ligger kvar oförändrat i naturen. P2 har tillsammans med en kollega tagit med sig en grupp barn och gått iväg till en återvinningsstation där barnen fått slänga skräp som de haft med sig hemifrån P2 har gått
igenom innan besöken de olika symbolerna som finns på behållarna för; hårdplast, pappersförpackningar, färgat samt ofärgat glas.
Ellen Key (1849-1926) var en stark förespråkare att använda andra platser i undervisningen, menade att verkligheten bjöd på många tillfällen till undervisning och kunskapsinhämtning.
(Brügge m.fl.,2007:50)
Utbildningsfilosofen Paulo Freire (1921-1997) ansåg att genom att göra undervisningen praktisk kunde läraren undvika vad Paulo ansåg som en bankliknelse; där läraren sätter in kunskap i eleverna och där eleverna är passiva i undervisningen. Samtidigt som han varnade för att dränka undervisningen i aktiviteter, där kunskapen drunknade i aktiviteter.(Brügge m.fl.,2007:51)
P2 har även tagit upp om symboler för miljöfarliga ämnen och vart dessa ska slängas. Till sin hjälp har P2 användigt sig av ett material som P2 och hennes kollegor beställt hem, med figurerna Bamse och hans vänner. Detta är karaktärer som barnen känner igen och där det finns en historia med där Bamse och hans vänner ställs inför ett problem eller någon av hans vänner gör ”fel”. Där sedan Bamse ställer allt till rätta genom att hjälpa den som gjort ”fel”
eller ställts inför ett problem.
P3 Har tagit med sig en grupp barn till en kompost som finns på skolan, men som inte används i nu lägget och exakt varför man slutat fick jag inte veta, bara att det inte fungerade som det skulle. P3 Har även gjort en modell av hur det går till när man renar vatten, genom att ha gjort ett reningsverk och visat för barnen. P1 Beroende på miljöveckans tema så får barnen olika uppgifter de ska utföra som ex; att barnen skulle räkna hur många gånger de och familjen spolade toaletten under en bestämd period.
Pedagogernas arbete stämmer väl överens med metoden learning by doing och det normaderande undervisningssättet. Genom att barnen själva får pröva på och genomföra flera praktiska moment ökar deras förståelse för såväl som miljön runt omkring dem som deras förståelse för varför en hållbar utveckling är viktig både nu och för framtiden.
Vidare så anser Dewey att skolan är en social institution, utbildningen är en social process en;
levnadsprocess och inte en förberedelse för kommande liv. Undervisningens aktiviteter ska anpassas till den nivå där eleven är och att hon kan ta till sig kunskap, varaktig kunskap skapas i relationer och i samarbete med andra elever där de utmanas att tänka själva.
(Hartman m.fl.,2004:48f)
4.3 Hur tar fritidshemmen upp miljöarbetet i sin verksamhet?
Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan, (skolverket allmänna råd, 2007:11)
Miljöarbetet på de fritidshem där pedagogerna jobbade innefattar arbete med att påminna barnen att slänga gamla teckningar i pappersåtervinningen och fruktrester i papperspåsar som sedan slängs av den pedagog som stänger fritids enligt P2 som fortsätter med att uttrycka en önskan att man ska kunna ta med sig en grupp barn och att de kan få vara med och slänga papperspåsen, men att det gäller att få in rutiner och hitta tid. Så som P2 uttrycker det
”fritids är en sån intensiv verksamhet” P2
P3 och P1 tog upp att informera barnen om att vara rädda om och att ha respekt för fritidshemmets leksaker, dessa som barn nu och fram över skulle kunna få leka med. P3 att barnen inte är allt för hårdhänta med leksakerna så att dessa går sönder och fritids måste köpa nya leksaker. För P1 kunde det inträffa att hon och något barn kunde ha en spontan diskussion om miljön, men att det då rörde sig oftast om något djur ex. Isbjörnar. Mycket för att djur är söta och viktiga för barnen enligt P1. För P2 kunde det inträffa spontana diskussioner med barnen i matsalen, speciellt då med de yngre barnen då P2 läst ifrån informations affischer och små skyltar som ståt utplacerat på borden. Även har de äldre barnen hade deltagit i diskussionerna efter att själva läst vad som stått på affischerna och de små skyltarna. Något som P3 eller P4 inte varit med om men att P3 tror att de kan ha och göra med att hennes fritidsbarn är så unga och att de kanske redan har pratat om detta hemma och att barnen sedan tyckt att det är slut pratat.
P2 och P4 tog upp att lära barnen att släcka efter sig på toaletten, P4 utökade med att ta upp att barnen skulle släcka efter sig då de lämnade ett lekrum.
Tre av pedagogerna försöker att lära barnen att inte använda torkskåpen i onödan. P4 försöker lära barnen att de inte ska vrida timer och termostat på för fullt samt att inte överfylla torkskåpen utan se till att torkskåpen går kortare tid. Enligt P3 behöver inte alla kläder torkas i torkskåpen, om kläderna är torra invändigt så kan de torka på barnets plats. P2 tycker det är viktigt att man pratar med barnen och får dem att förstå, att man då inte bara säger till utan att
man förklarar samtidigt för barnet. Under intervjun med P1 kom inte torkskåpen upp i samtalets gång.
Enligt Dewey är det pedagogens uppgift att lära barnen samhällets grundläggande värderingar, kunskaper som barnen skulle ha nytta av nu och i framtiden. Men att detta skulle ske aktivt där individen var delaktig och engagerad i sin kunskaps inhämtning.
(Hartman m.fl.,2004:23)
Pedagogerna arbetar aktivt och medvetet omkring miljöfrågor och hållbar utveckling. Barnen får lära sig hur man tar hand om miljön och sparar energi genom både teoretisk undervisning (samtal där pedagogerna förklarar muntligt) och genom praktiska övningar som kopplas till vardagen.
5. Diskussion
I mitt examensarbete har jag kommit fram till följande; undervisningen om miljöfrågor och hållbar utveckling sker under skoltid på lektioner, mycket på grund av att det då finns fler personal som kan vara med och ta ansvar för undervisningen. Lärare och fritidspedagoger planerar tillsammans fram hur undervisningen ska läggas upp under de dagar som skolan har en s.k. miljövecka. Då undervisningen sker på lektionstid kan det vara enklare att dela in eleverna i mindre grupper som kan vandra emellan olika stationer som lärare och fritidspedagoger har ansvar över där barnen får lära sig mer kring miljöfrågor och hållbar utveckling. Eller att eleverna är på en station under dagen och ska innan skoldagen tar slut redovisa vad dem arbetat med under dagen för sina klasskamrater.
I undervisningen finns många praktiska och teoretiska inslag; en pedagog visar och pratar om olika symboler på de olika behållare som kan finnas på en återvinningsstation så att eleverna vet var de ska slänga pappersförpackningar då de ställs framför olika behållare under ett besök på återvinningsstationen. Eller att eleverna får vara med och gräva ner fruktrester, plastskedar för att sen se vad som finns kvar i jorden och vad som försvunnit ett halvår senare.
Undervisningstraditionen bakom denna form av undervisning är Normerande och undersökande traditioner. Läraren och fritidspedagogen förmedlar kunskap till sina elever, men är inga experter på området utan handledare för eleverna. Det viktiga är att eleverna ska testa om kunskaperna är korrekta.
På fritidshemmen blir arbetet med miljöfrågor och hållbar utveckling mer att påminna barnen under tiden som de är i fritidsverksamheten, ett arbete som läggs i de vardagliga sysslorna.
Fritidspedagogerna får påminna barnen att lägga gamla teckningar i pappersinsamlingen eller ge dem varsitt målarblock som de ska fylla med sina teckningar innan de kan få ett nytt målarblock. De ser till att barnen är försiktiga då de leker med leksakerna som finns på fritidhemmet så att dessa inte går sönder i onödan. Att barnen lär sig att respektera att det är fler barn som ska leka med dessa leksaker nu och framöver.
Genom att jag valde att intervjua fyra fritidspedagoger på en skola i Karlstad, färgas svaren på mina frågor utav skolans miljötänk samt av pedagogernas egna tankar kring miljöfrågor och hållbar utveckling. Detta gör det svårt för någon annan att få fram samma resultat, även om samma frågor ställs. Karlstads skolor kan ha olika tänk kring miljöfrågor, kommit olika långt i sitt arbete med att undervisa eleverna, och lärare och fritidspedagogers syn kan spela in i utformningen av undervisningen, detta kan men det behöver inte betyda att synen påverkar innehållet.
Alla pedagoger som jag intervjuade fick samma frågor, omständigheterna kring intervjuerna var snarlika vi satt i ett grupprum som var lite avskilt ifrån resten av verksamheten så att pedagogen fick möjlighet att i lugn och ro tänka igenom frågorna innan de svarade.
Det skulle vara mycket intressant att forska vidare inom detta ämne och göra en större undersökning som täcker in hela kommunen för att se hur arbetet och samarbetet med undervisning omkring miljöfrågor och hållbar utveckling ser ut i större skala. En sådan undersökning skulle sedan i förlängningen kunna användas till att lägga upp en tydligare struktur omkring miljöundervisningen och samarbetet med skolan. Fritidshemmen ska enligt läroplanen komplettera skolan; ett tydligare samarbete mellan skola och fritidshem i frågor som rör barns vardag skulle kunna vara givande både för barn och pedagoger.
6. Slutsats
Slutsatsen av mitt arbete är att genom vardagliga aktiviteter, jobbar fritidspedagogerna med att påminna barnen att ta ansvar för att slänga fruktrester och gamla teckningar på rätt ställe.
Genom att prata med barnen och använda vardagliga händelser för att stärka, det fritidspedagogerna vill få fram till barnen.
Det finns ett samarbete med skolan, där själva undervisningen i miljöfrågor och hållbar utveckling sker. Speciellt under s.k. miljöveckor som lärare och fritidspedagoger planerar tillsammans och delar på ansvaret för undervisningen. Själva undervisningen har många inslag av praktiska övningar där barnen själva, blir delaktiga i sin kunskaps inlärning.
Mycket för att underskoltid så finns det flera vuxna som kan vara med och dela på ansvaret för undervisningen. Sen som P2 uttryckte det ”fritids är en sån intensiv verksamhet” att det är svårt att hitta tid för rutiner att undervisa barnen om miljö och hållbar utveckling.
Källförteckning
Böcker
Brügge, B Glantz, M & Sandell, K (2007) Friluftslivets pedagogik, för kunskap, känsla och Livskvalitet. Stockholm: författarna gemensamt och Liber AB
Björneloo, I (2006) Innebörden av hållbarutveckling, en studie av lärares utsagor om Undervisning. Göteborgs Universitet
Hartman, S Lundgren, U (2004) Individ, skola och samhälle (utbildningsfilosofiska texter) Falköping: Natur & Kultur
Hartman, S (2003) Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter Falköping: Natur &
Kultur
Johansson, B Svedner, P (2006) Examensarbete i lärareutbildning. Kunskapsföretaget AB, Uppsala
Jönsson, B & Wickenberg, P(1994) På goda grunder, inspirationsbok om miljö för lärare och andra framtidsarbetare. Författarna och Liver Utbildning AB
Nordlund, A Rolander, I & Larsson, L (2004:13) Lek, idrott, hälsa, rörelse och idrott för barn. Uppsala: Liber AB
Sandell, K Öhman, J & Östman, L (2003) Miljödidaktik Naturen, skolan och demokratin.
Lund: Författarna och studentlitteratur
Skolverket referensmaterial (2002) Hållbar utveckling i skolan. Sundbyberg: S-M Ewert AB Skolverket(2007) Kvalitet i fritidshem, Allmänna råd och kommentarer
Internet:
Förpackning & tidningsinsamlingen http://www.ftiab.se (2010-11-21) Karlstad kommun
http://www.karlstad.se/apps/symfoni/karlstad/karlstad.nsf/$all/6F7AAF775E456950C12574C 5002A32F0 Plattform Lära för hållbarutveckling, Implementeringsplan – lära För hållbar utveckling (2010 -11 20)
Karlstads Universitet http://www.kau.se/forskning/forskdb?to_do=show_researcher&id1881 2010-12-16 Klas Sandell
Nationalencyklopedin http://www.ne.se 2010 – 12- 16
Skolverket(2001) http://www.skolverket.se/sb/d/193/url/0068007400740070003aoo 2010-11-20 Miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svenska skolan.
Springerlink(2010)Hägglund, Pramling Samuelsson, Early childhood education and learning (2009) http://springerlink.com.bibproxy.kau.se2048/content/?k=hagglund%2c+solveig%3b+s
Uppsala Universitet http://www.did.uu.se/leifostman/ 2010-12-16 Örebro Universitet http://www.ory.se/humos/johan_ohman 2010-12-16
