Moderaternas Nya Migrationspolitik: Moderaternas Bemötande Gentemot Sverigedemokraterna

Moderaternas nya migrationspolitik

- Moderaternas bemötande gentemot Sverigedemokraterna mellan tidsperioden 2014 till 2018

Författare: Naod Daniel Habte Handledare: Karl-Oskar Lindgren Statsvetenskapliga institutionen Uppsala Universitet, HT 2018 Antal ord: 9731

Antal sidor: 39

Innehållsförteckning

1. I

... 3

1.2 S

&

... 5

1.3 V

... 7

2. T

... 10

3. T

... 13

4. M

& M

... 17

4.1 M

... 17

4.2 A

/T

... 18

4.2 E

... 19

5. R

A

... 21

5.1

... 21

5.1.1 S

... 21

5.1.2 M

... 21

5.1.3 A

... 22

5.2 A

... 23

5.2.1 S

... 23

5.2.2 M

... 24

5.2.3 A

... 25

5.3 A

... 26

5.3.1 S

... 26

5.3.3

M

... 27

5.3.3 A

... 28

5.4 G

... 30

5.4.1 S

... 30

5.4.2 M

... 31

5.4.3 A

... 32

5.5 D

... 33

6. D

S

... 35

7. R

... 37

1. Inledning

Inför riksdagsvalet 2014 fick invandringsfrågan stort utrymme i den politiska debatten där opinionsmätningarna visade att det var bland de viktigare valfrågorna hos väljarna.

Migrationsfrågan har länge varit ett omdebatterat ämne i svensk politik dock skulle frågan komma att aktualiseras mer efter Sverigedemokraternas intåg i riksdagsvalet 2010. Enligt Robert Östling kan det finnas en rad förklaringar till Sverigedemokraternas framgång, ena förklaringen kan vara att etablerade partier inte erbjöd en restriktiv migrationspolitik när flyktingströmmen var som störst. De etablerade partierna hade i avsikt att föra väljaropinionen mot en mer generös migrationspolitik, genom att inte göra partipolitik av invandringsfrågan.

Vidare hävdar Östling att etablerade partiernas ovilja att hantera frågan kan ha bidragit till att fler väljare söker sig till Sverigedemokraterna då partiet var ensamma om sin restriktiva invandringspolitik.

Under riksdagsvalet 2014 uppmanade Moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt det svenska folket att visa sympati för människorna som flydde från krig och förödelse i hopp om ett bättre liv i Sverige. Den dåvarande regeringschefen framförde vid flera tillfällen att flyktingmottagandet skulle belasta den svenska ekonomin dock skulle detta inte vara en orsak för att stänga gränserna.

Utspelet från Reinfeldt kom i efterhand att kritiseras från flera olika håll. Flera statsvetare och partikamrater till Reinfeldt har hävdat att Moderaternas mjuka flyktingpolitik var den bidragande faktorn till valförlusten 2014.

Riksdagsvalet 2014 var året som Sverigedemokraterna befäste sin position i svensk politik som det tredje största partiet, framgången bidrog även till att andra partier insåg att invandringsfrågan inte längre kunde förbises.

Under sommaren 2015 skulle Europa drabbas av migrationskrisen, Sverige skulle vara den nationen som tog emot flest flyktingar i relation till befolkningen, då över 160 000 personer sökte asyl i Sverige. Som en följd av Sveriges generösa flyktingmottagande ställdes Sveriges migrationspolitik på kartan. Statsministern Stefan Löfven höll ett tal i Medborgarplatsen där han uppmanade svenska folket att visa solidaritet och ansvarstagande för flyktingarna som kom till Sverige. I talet sade Löfven att krisen måste hanteras på nationell nivå men samtidigt behöver varje medborgare ta sitt ansvar

1 Holmqvist, Karlson (2014). Här är viktigaste valfrågorna. Aftonbladet

2 Östling (2017). Den offentliga makten utgår från folket. Ekonomistats

3 Eriksson, Karlson (2014). Fredrik Reinfeldt öppna era hjärtan. Aftonbladet

4 Insändare (2014). Andra partier kopierar Sverigedemokraterna. Norran

för att hjälpa dessa människor.

Under hösten 2015 skulle regeringen skifta ställning i frågan, tillsammans med allianspartierna röstade regeringen fram en lag som skulle begränsa invandringen till Sverige. Genom att implementera gränskontroller och skärpa kraven för anhörighetsinvandring gick Sverige mot ett restriktivare flyktingpolitik.

Denna uppsats har i ambition att undersöka ifall Sverigedemokraterna, som sedan intåget i riksdagen har bedrivit invandringsfrågan flitigast, har påverkat Moderaternas migrationspolitik mellan åren 2014 till 2018. Med hjälp av Bonnie Meguids PSO (Position, Salience, Ownership) teori ska jag analysera Moderaternas bemötande gentemot Sverigedemokraterna, som har migration som sin huvudfråga. Vidare kommer den folkliga opinionen inkluderas i uppsatsen för att undersöka svenska folkets prioritering av invandringsfrågan. Den folkliga opinionen ska utgöra som ett komplement till teorin, då teorin hävdar att partier anpassar sig efter medianväljarnas intressen.

5Löfven (2016). Tal av statsministern Stefan Löfven vid manifestation för flyktingar. Regeringskansliet

1.2 Syfte & frågeställning

Syftet med denna uppsats är att beskriva och undersöka hur Moderaterna väljer att bemöta Sverigedemokraterna inom migrationspolitiken mellan tidsperioden 2014 till 2018. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen kommer att bygga på Bonnie Meguids teori om bemötandestrategier, som mainstreampartiet väljer att tillämpa när det kommer in ett nischparti i den politiska arenan. Följaktligen är denna uppsats teorikonsumerande, det teoretiska ramverket kommer tillämpas för att studera Moderaternas strategiska bemötande i avseende till Sverigedemokraterna. För att kunna besvara på frågeställningen kommer studien kartlägga Moderaternas och Sverigedemokraternas ställning i migrationsfrågan för att sedan undersöka Moderaternas bemötande till sakfrågan och Sverigedemokraterna. Den folkliga opinionen kommer inkluderas för att studera huruvida väljarna kan ha påverkat Moderaternas ställning i migrationsfrågan mellan tidsperioden 2014 till 2018. På så sätt kommer den folkliga opinionen utgöra som ett komplement till Moderaternas bemötande i frågan. Vidare kommer undersökningen avgränsas till politiska områden som; gränskontroller, anhörighetsinvandring, arbetskraftsinvandring och asyl. Dessa politiska områden kommer ligga till grund för att strukturera den empiriska analysen. Motivet till nyttjande av områdena grundas på dess betydelse för immigrationen i landet. De politiska områden som omfattar en stor del av partiernas invandringspolitik är arbetskraftsinvandring, anhörighetsinvandring och asylinvandring. Genom att studera dessa områden i partierna får vi en mer nyanserad bild kring partiernas agerande vid bland annat uppehållstillstånd. De nämnda politiska områdena reglerar regelverket kring uppehållstillstånd. Medan gränskontroll inkluderas för att området har varit ett omdebatterade ämne de senaste valen, och för att studera om partierna förhåller sig annorlunda till reglering av gränskontroll.

Frågeställning för uppsatsen är följande:

 Har Sverigedemokraterna påverkat Moderaternas invandringspolitik mellan

tidsperioden 2014–2018?

DISPOSITION

I det inledande avsnittet redogörs studiens frågeställning, syfte och motivet till

forskningsproblemet. På så sätt får läsaren möjlighet att bilda en uppfattning kring

forskningsarbetet. När ämnet för uppsatsen har introducerats följs andra avsnittet med att

presentera teoretiska ramverket för uppsatsen. I tredje avsnittet redovisas tidigare forskning om

Moderaternas invandringspolitik och studier om nischpartiers effekt på mainstreampartier. I

det fjärde avsnittet presenteras det metodologiska verktyget och materialet för uppsatsen som

kommer vara det fundamentala underlaget, som kommer bestå av motioner, propositioner och

valmanifest från respektive parti. Vidare kommer jag i det femte avsnittet, även kallad

resultatredovisning och analys att presentera det empiriska materialet och analysen. Slutligen

kommer jag i det sista avsnittet presentera samt redovisa forskningens slutsatser.

1.3 Val av fall

Sedan flyktingströmmen 2015 går det att misstänka policyförändring i migrationsfrågan hos Moderaterna och Socialdemokraterna. Som uppsatsen tidigare nämnde i inledningen kandiderade Moderaterna i riksdagsvalet 2014 med budskapet ”Ett Öppet Sverige”. Budskapet var en tydlig markering av partiets ställning i migrationsfrågan som förespråkade att flyktingar skulle få möjligheten att söka sig till Sverige i hopp om ett bättre liv. Efter Moderaternas valförlust 2014 bedrev partiet inte samma retorik i frågan, något som illustrerade detta är när Anna Kinberg Batra gick ut i media och öppnade upp för ett samarbete med Sverigedemokraterna.

Partiet som Reinfeldt lovade att inte samarbeta med eller anamma deras politik för att vinna väljare under riksdagsvalet 2014. Moderaterna skulle dock tappa mest väljare till Sverigedemokraterna efter riksdagsvalet 2014.

I övrigt skulle det vara intressant att studera om det har skett positionsförflyttning i Socialdemokraternas migrationspolitik. Under partikongressen 2013 förespråkade partiet för en mer generös migrationspolitik, de uppmanade bland annat svenska kommuner att ta sitt ansvar i flyktingmottagandet.

Partiet skulle fram till hösten 2015 fortsätta ge sitt fulla stöd till flyktingar, vilket Löfven framförde i talet som hölls i Medborgarplatsen. Dock skulle Socialdemokraterna göra en totalvändning i frågan, september 2015 skulle partiet sluta ett avtal med alliansblocket för att bromsa invandringsflödet. Det finns flera faktorer som gör Socialdemokraterna intressanta att studera. Om vi utgår ifrån deras ställning i riksdagen, besitter partiet på flest mandatplatser, vilket ökar partiets möjligheter att genomföra politiska lagstiftningar som kan ha föränderliga effekter på samhällsnivå. En annan faktor som gör partiet intressant att studera är deras ideologiska position, i vänster-högerskalan då Socialdemokraterna traditionellt sätt placeras mer åt vänster. I och med detta förväntas partiet bedriva en öppnare migrationspolitik gentemot allianspartierna.

Det finns två anledningar till att undersökningen väljer att behandla Moderaterna istället för Socialdemokraterna. Första motivet grundas på Kinberg-Batras uttalande kring ett samarbete med Sverigedemokraterna, som tydliggör att det finns indikationer på att Moderaterna har närmat sig Sverigedemokraterna i sakfrågan, speciellt när partiledaren går ut i media och öppnar

6 Holmqvist, Karlson, Jeppsson (2017). Anna Kinberg Batra om förhandlingar med Sverigedemokraterna. Aftonbladet

7 Jakobson (2014). Fredrik Reinfeldt: Gott om plats för flyktingar. Expressen

8 Partikongress (2013), Socialdemokraterna

upp möjligheten för ett samarbete. Detta kan tolkas som att partiet vill signalera till sina väljare att de delar liknande värderingar i sakfrågan och kan tänka sig samarbeta med Sverigedemokraterna. I Socialdemokraternas fall har partiet sedan riksdagsvalet 2014 varit tydliga med att inte vilja samarbeta med Sverigedemokraterna. Vidare omöjliggör tiden att inkludera Socialdemokraterna då det är alldeles för mycket data i relation till uppsatsens storlek.

Studien har valt att inkludera Sverigedemokraterna i undersökningen för att partiet kan beskrivas som ett nischparti då deras centrala fråga är invandring. I Sverigedemokraternas fall går det att misstänka att partiet bedriver en mer restriktiv migrationspolitik gentemot tidigare.

Efter flyktingkrisen hävdade flera representanter för Sverigedemokraterna att Sverige måste förhålla sig annorlunda till migrationsfrågan. Partisekreteraren Richard Jomshof gick ut i media och kritiserade regeringens hantering av situationen, som han menade inte är hållbart i längden.

Till följd av detta behöver Sverige ta en hårdare riktning i migrationsfrågan hävdar Jomshof.

Kort efter Jomshof uttalande skulle regeringen tillsammans med allianspartierna sluta ett avtal som skulle ta Sverige mot en annan riktning. Ramöverenskommelsen (avtalet som slöts mellan regeringen och alliansen) bidrog till minskad invandring och tuffare reglering vid gränskontrollen. Detta räckte inte för Sverigedemokraterna, som motionera för att stänga gränserna helt.

Uppsatsens har som mål att studera huruvida Sverigedemokraterna har påverkat Moderaternas positionering i migrationsfrågan. Genom att granska valmanifest, propositioner och motioner kan vi ställa partierna mot varandra för att sedan undersöka om Moderaterna har förändrat sitt strategiska bemötande till Sverigedemokraterna i deras huvudfråga, migration. Det finns flera indikatorer som tyder på att Moderaterna har närmat sig Sverigedemokraterna i de politiska områden som studien avser att behandla sedan riksdagsvalet 2014. Det har bland annat skett samarbeten mellan partierna på kommunalnivå sedan föregående valet. I dagsläget regerar alliansblocket i Gävle och Högsby med stöd av Sverigedemokraterna, i Hässleholm och Årjäng samarbetar partierna.

Expressen skickade ut frågenkät till 600 förtroendevalda politiker från Moderaterna. I frågenkäten svarade 324 att Moderaterna borde ta regeringsmakten med hjälp

9Lönnaeus (2015). SD-topp vill utvisa flyktingar som fått uppehållstillstånd. Sydsvenskan

10Jakobson, Malteson, Giertz, Lagerwall, Von Knorring (2015). Regeringen inför gränskontroller. Expressen 11Heimersson (2018) Här samarbetar M och SD redan med varandra, Dagens arena

av Sverigedemokraterna.

Som tidigare nämnd kommer den folkliga opinionen inkluderas för att studera huruvida folketstöd för migrationsfrågan har skiftat mellan tidsperiod 2014 till 2018.

På så sätt kan uppsatsen även undersöka om de oberoende variablerna, som i detta fall är Sverigedemokraterna och den folkliga opinionen har påverkat den beroende variabeln, som i detta fall är Moderaterna. Vidare kommer den folkliga opinionen fungera som ett komplement till teorin. Vidare bör det framkomma att det kan finnas andra förklaringar till Moderaternas bemötande men denna uppsats kommer avgränsa sig till de nämnda variablerna. Genom att endast isolera de två nämnda variablerna, väljaropinionen och Sverigedemokraterna kan vi studera om det har skett en förskjutning i Moderaternas bemötande. I övrigt finns det andra migrationsområden som skulle vara intressanta att studera, exempelvis integration dock intresserar sig uppsatsen endast för faktorer som kan påverka invandringsflödet.

12 Heimersson (2018).324 M-politiker vill samarbeta med SD. Dagens arena

2. Teoretiska ramverket

Det teoretiska ramverket för uppsatsen kommer vila på Bonnie Meguids PSO teori, som har i uppdrag att förklara mainstreampartiers strategiska agerande mot ett nischparti. Meguids teori är en utvecklad variant av Anthony Downs förklaringsmodell, som har i ambition att förklara partiers agerande vid upplevelse av konkurrens i den politiska arenan. Meguid väljer att bygga vidare sin teori på Downs spatial conception hypotes. Vilket innebär att partier är rationella aktörer som kommer anamma en position som ligger i linje till medianväljaren, detta i syfte att maximera väljarstödet samt minska avståndet med medianväljaren.

Teorin bygger på att nischpartiet konkurrerar med en sakfråga som är ny till väljarna då etablerade partier inte har politiserat frågan. Vidare hävdar teorin att väljarens ideologiska ställning inte är avgörande vid val av parti istället finns det tre förutsättningar partier måste förhålla sig till för att kunna vinna väljarens stöd. Första förutsättningen är partiets ställningstagande i sakfrågan, huruvida de erbjuder en attraktiv politik i frågan som ligger i linje med väljarens åsikt (Position). Andra förutsättningen är att väljaren anser att frågan är tillräcklig viktig för att påverka deras val av parti (Salience). Följaktligen ska väljaren känna att partiet som det väljer att rösta på är den rättmätiga ägaren av frågan, som innebär att partiet som väljaren tänker rösta på kommer genomföra politiken i sakfrågan som de har utlovat. (Ownership).

Bortsett från partiernas positionering, ägandeskap och deras framträdande i frågan avser Meguids modell att förklara hur mainstreampartier väljer att bemöta aktuella frågan som nischpartierna lyfter upp i debatten. Enligt PSO teorin kan man tillämpa tre strategier för att bemöta nischpartiet i sakfrågan; konvergerande, avvisande och divergerande strategin.

Mainstreampartiet kan välja att tillämpa den konvergerande strategin för att positionera sig närmare i sakfrågan som nischpartiet står närmast. Huvudsyftet med strategin är att förminska nischpartiets position som den rättmätiga ägaren i sakfrågan. Mainstreampartiet har i sin agenda att överta titeln som ägare i frågan från nischpartiet, på så sätt bemöter nischpartiet konkurrens från mainstreampartiet i frågan. Detta innebär att mainstreampartiet anammar nischpartiets politik i sakfrågan, som bidrar till att väljaren får möjlighet att välja mellan två partier som behandlar frågan. Enligt Meguid kommer väljare som har liknande ideologisk ställning till mainstreampartiet överge nischpartiet och istället rösta på mainstreampartiet.

13 Party Competition between Unequels- Strategies and Electoral Fortunes in Western Europe (2008) Meguid, s.24

14 ibid, 24

Detta beror främst på mainstreampartiets erfarenhet i parlamentariska arenan som ger partiet en ökad legitimitet bland väljarna. Samtidigt har mainstreampartiet större tillgång till media som ger de möjligheteten att kunna nå ut till väljarna enklare än nischpartiet. Mainstreampartiet tillgång till media bidrar till att de kan enkelt förmedla deras nya positionering. Utifrån detta kommer väljarna att agera rationellt när det står inför valet av dessa partier, detta genom att rösta på mainstreampartiet.

Mainstreampartiet kan välja att tillämpa den avvisande strategin om de anser att sakfrågan som nischpartiet bedriver inte är tillräcklig viktig eller inte vet hur de ska ta ann frågan. Genom att använda den avvisande strategin väljer mainstreampartiet att ignorera frågan eller inta en passiv ställning till sakfrågan.

Mainstreampartiet använder denna strategi för att signalera till väljarna att sakfrågan saknar betydelse. Om väljarna accepterar mainstreampartiets ställningstagande i frågan kommer de att inse att frågan saknar betydelse och ignorera frågan, på så sätt tappar nischpartiet röster.

Den divergerande strategin används när mainstreampartiet vill signalera till väljarna att partiet tar avstånd i sakfrågan, de bedriver en politik som ligger i motsatt position till nischpartiets.

Den divergerande strategin kan bidra till att nischpartiet ställning i frågan förstärks och detta bidrar till att nischpartiets ägandeskap i frågan ökar samt legitimeras i väljarnas ögon. Till följd av detta kan väljarna sätta sin röst på nischpartiet då de är ensamma om att erbjuda den politiken i frågan. Denna strategi anses ha en negativ inverkan på mainstreampartiets möjlighet att vinna väljare.

15 Ibid, 2008, s. 349

16 Ibid, 2008, s 349

17 Ibid, 2008, s. 349

Sammanfattningsvis har Meguids presenterade strategier olika resultat på nischpartiets ställning. Huruvida mainstreampartiet väljer att tillämpa den avvisande eller konvergerande strategin kommer mainstreampartiet antingen att behålla eller vinna väljare från nischpartiet.

Om mainstreampartiet väljer att använda den divergerande strategin kommer nischpartiet locka fler väljare enligt teorin prediktioner. Vidare gör teorin två antagande kring etablerade partiers strategiska val, när det känner hot från nischpartiet:

1) Teorin förutsäger att mainstreampartiet som förlorar flest väljare till nischpartiet kommer använda en konvergerande strategi för att bemöta nischpartiet.

2) Teorin förutspår att mainstreampartiet kommer inta en position som ligger nära nischpartiets position i sakfrågan.

Nedan följer en beskrivning av tabellen:

Mainstreampartiets bemötande

Position i sakfrågan

Sakfrågans betydelse

Sakfrågans ägarskap

Nischpartiets väljarstöd

Konvergerande Konvergerande Ökar Överförs till mainstreampartiet

Minskar

Avisande Oförändrad Minskar Oförändrad Minskar

Divergerande Avstånd Ökar Förstärker

nischpartiets exklusivitet som ägare av sakfrågan

Ökar

3. Tidigare forskning

Under 2016 publicerade Tarik Abou-Chade en avhandling där han undersökte nischpartiernas inflytande på mainstreampartiernas politik vid framgång. I studien särskiljer Abou-Chade dessa partier genom att beskriva mainstreampartier som mer etablerade i den politiska sfären. De etablerade partierna bedrev en mer omfattande politik för att tillfredsställa ett större antal av väljare. Problematiken etablerade partier bemötte var att väljare kunde ha svårt att veta deras ställning i vissa sakfrågor på grund av deras allsidiga politik. Till skillnad från nischpartierna som riktar in sig på en sakfråga.

För att utföra undersökningen använde Abou-Chade, Anthony Downs teori som teoretisk referensram. Downs teori bygger på att partier är rationella aktörer som handlar enligt deras intressen. Partierna har i mål att maximera väljarstödet och kommer enligt teorin agera efter denna princip. Vidare hävdar teorin att väljaren kommer söka sig till ett parti som ligger dem närmast ideologisk.

Abou-Chade inkluderar i undersökningen två olika slag av nischpartier, första partiet kan kännetecknas som ett radikalt högerparti vars agenda bygger på att vilja begränsa invandring medan andra partiet som vill bedriva en grönare politik. Abou-Chade kommer fram till att invandrarkritiska partier som bemöter framgång tenderar att påverka mainstreampartier som är placerade i högra sidan av ideologiska skalan. I sin tur tillämpar mainstreampartierna en mer kultur skyddande politik för att vinna väljare från nischpartiet. Dock kommer inte mainstreampartiet inta samma position som nischpartiet, för att inte tappa de väljarna som inte har invandringsfrågan högst upp i sin agenda.

År 2008 publicerade Bonnie Meguid ett forskningsarbete om nischpartiers påverkan på mainstreampartier i Europa. I sin undersökning valde hon att använda PSO teorin, som utvecklades av Meguid själv, för att studera mainstreampartiers strategiska bemötande när nischpartier når framgång i den politiska arenan. I ett fall studerar Meguid ett grönt parti i Storbritannien som bemöter framgång bland väljarna. Mainstreampartierna väljer att tillämpa den konvergerande strategin för att minska på nischpartiets äganderätt i frågan.

Mainstreampartiers strategiska val gav ett önskat resultat, väljare som tidigare röstat på nischpartiet väljer att rösta på mainstreampartiet.

I ett annat fall studerar hon ett nischparti i Frankrike som ställer sig kritisk till invandring. De två mainstreampartierna i landet väljer att

18 Abou-Chadi (2014) Niche Party Success and Mainstream Party Policy Shifts – How Green and Radical Right Parties Differnens Their Impact. s. 418–420

19 Ibid. 423–425

20 ibid. 427–433

21 Party Competition between Unequels- Strategies and Electoral Fortunes In Western Europe (2008) Meguid. S. 139–142

bemöta nischpartiet med den divergerande strategin, som får motsatt effekt för mainstreampartierna. Istället får nischpartiet flera röster samtidigt som de intar positionen som den rättmätige ägaren i sakfrågan. Ett av mainstreampartierna insåg att frågan inte kunde längre förbises och valde istället att tillämpa den konvergerande strategin, vilket påverkade den interna sammanhållningen i partiet negativt.

Vidare väljer Meguid att undersöka ett nischparti i Skottland som fokuserar på invandringsfrågan. Ett av mainstreampartierna valde att tillämpa den divergerande strategin i syfte att påverka det andra mainstreampartiet i parlamentet. Det andra mainstreampartiet intog den konvergerande strategin i sakfrågan för att påverka nischpartiet. Mainstreampartiernas olika bemötande bidrog till att nischpartiet växte allt större.

De svenska forskarna Jenny Kiiskinen och Sigrid Saveljeff använde sig av PSO teorin för att undersöka Socialdemokraternas och Moderaternas strategiska bemötande av Sverigedemokraterna inför riksdagsvalet 2006 och 2010. Kiiskinen och Saveljeff tillvägagångssätt för undersökningen vilade på intervjuer och uttalande som de hade genomfört med partierna, i detta fall Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna och Moderaterna. I resultatavsnittet hävdade forskarna att mainstreampartierna tillämpade den avvisande strategin inför riksdagsvalet 2006 i sakfrågan som Sverigedemokraterna kandiderade med, invandring.

Till följd av mainstreampartiernas strategiska agerande ökade migrationsfrågan relevans i den politiska debatten som bidrog till att Socialdemokraterna och Moderaterna fick ändra om sina strategier. Mainstreampartierna skulle efter riksdagsvalet 2006 övergå till att tillämpa den divergerande strategin i syfte att överta Sverigedemokraterna ställning som den rättmätiga ägaren i frågan. Följden blev istället att Sverigedemokraterna ökade efter valet 2010 och säkrade fler mandatplatser i riksdagen. Detta överensstämmer med teorins prediktioner gällande två mainstreampartier som bemöter nischpartiet med liknande angreppssätt.

I Artikeln ”Nya Moderaterna” har Ann-Marie Ekengren & Henrik Oscarsson i syfte att studera förklaringen till Moderaternas valförlust i riksdagsvalet 2014 samt hur valresultaten påverkade partiets ställning i det svenska partisystemet. Ekengren och Oscarsson implementerar Gunnar Sjöbloms teori i undersökningen, som i grund ska förklara partiets strategiska agerande på de tre olika politiska arenorna. I väljararenan ska partier sträva efter att maximera sina röster för

22 ibid. S. 184–191

23 ibid. 242–245

24Kiiskinen & Saveljeff (2010) Att dansa i otakt med väljarna- Socialdemokraternas och Moderaternas strategiska bemötande av Sverigedemokraterna. s. 223–228

att kunna driva igenom sin politik i parlamentet. I artikeln redogör författarna att Moderaterna inom väljararenan miste flest väljare till Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna mellan riksdagsvalet 2010 och 2014. Tidigare moderatväljare flyktade till Sverigedemokraterna främst för partiets ställning i invandringsfrågan och minskad tillit för moderata politiker. Väljarnas förtroende till moderata politiker skulle sjunka ytligare när Moderaterna beslöt att teckna ramöverenskommelsen, tillsammans med regeringen. Genom att teckna avtalet försvann förhoppningarna hos moderatväljarna att partiet inom den närmaste framtiden skulle föra en integration- och migrationspolitik som var i likhet med Sverigedemokraternas politik. Vidare skriver Ekengren & Oscarsson att väljargruppen som förflyttade sig till Sverigedemokraterna var äldre väljare som hade flyktingfrågan högst upp på sin agenda.

Inom den interna arenan kan valförlusten 2014 grundas på att Moderaterna hade gjort en ideologisk förflyttning från höger till mitten. Partiet har sedan 90-talet övergått från att bedriva en liberalkonservativ till en mer socialliberal politik. I och med detta har det funnits ett tomrum för partier som placerar sig till höger om Moderaterna. En annan faktor som kan ha påverkat den interna sammanhållningen i gruppen är Anders Borgs och Fredrik Reinfeldt avgång, deras avsaknad kan ha påverkat ledarskapet inom gruppen.

Inom den parlamentariska arenan ska partier sträva efter att maximera sina röster för att kunna få ett övertag i parlamentet och på så sätt förbättra sina chanser att driva igenom sin politik. I ett flerpartisystem kan det vara komplicerat att bilda ett majoritetsstyre sålunda partier räknar med att bilda koalition med andra partier. Moderaterna har sedan bildandet av Alliansen haft en klar vision kring samarbetet i riksdagen. Detta har medfört att Moderaterna har haft en lojal ställning mot Alliansen, och som i utdelning för lojaliteten har partiet fått en ledande ställning i majoritetsregeringen mellan åren 2006 till 2010 samt minoritetsregeringen åren 2010 till 2014. De har under dessa regeringstider erhållit ledande positioner som exempelvis finansminister- och statsministerposter. Ett exempel som visar Moderaternas lojalitet mot Alliansen är att de har tillsammans med andra allianspartierna kandiderat med gemensamt valmanifest åren 2006, 2010 och 2014. Vidare skriver författarna att Anna Kinberg Batra hade i mål att hålla Alliansen samman, detta för att upprätthålla blockpolitiken som existerar i dagsläget. Den blockpolitiken som existerar i dagsläget ligger i Moderaternas intresse, för att det möjliggör för Moderaterna att bilda en regering tillsammans med de andra allianspartierna.

25 Ekengren & Oscarsson (2015) Ett liv efter Nya Moderaterna? s.154–158 26Ekengren & Oscarsson (2015)Ett liv efter Nya Moderaterna? s.160–162

27 Ett liv efter Nya Moderaterna? Ann-Marie Ekengren & Henrik Oscarsson (2015) s.164–166

Sammanfattningsvis grundas första artikeln på Tarik Abou-Chadi” Niche Party Success and

Mainstream Party Policy Shifts- How Green and Radical Parties differ in their impact”. Studien

diskuterar nischpartiers inverkan på etablerade partier. I mitt fall studerar jag Moderaterna som

kan definieras som mainstreamparti och Sverigedemokraterna som kan klassificeras som

nischparti. I den andra artikeln kommer Meguid fram till att mainstreampartiernas bemötande

till nischpartiet påverkar deras framtida resultat, huruvida mainstreampartiet väljer att tillämpa

den avvisande, konvergerande och divergerande ställningen. I tredje artikeln studerar forskarna

Moderaterna och Socialdemokraterna ställningstagande mot Sverigedemokraterna med hjälp

av PSO teorin. Följaktligen diskuterar Ekengren & Oscarssons i artikeln ”Ett liv efter Nya

Moderaterna” om Moderaternas ställning i den svenska politiska scenen. I deras slutsats

kommer de fram till att invandringsfrågan kan ha varit en förklarande faktor till mistande av

väljare i riksdagsvalet 2014.

4. Metod & Material

4.1 Metod

Denna uppsats kommer använda sig av olika metoder för att besvara på frågeställningen.

Tillvägagångssättet för uppsatsen kommer vila på en kvalitativ textanalys med en teorikonsumerande karaktär. PSO teori kommer tillämpas på Moderaternas migrationspolitik mellan tidsperioden 2014 till 2018 och för att sedan fastställa vilken strategi de har använt för att bemöta Sverigedemokraterna i migrationsfrågan. Det finns flera analysmetoder inom kvalitativ textanalys, dock kommer denna undersökning att använda sig av den hermeneutiska ansatsen som är vetenskapen om tolkning och förståelse. Den hermeneutiska ansatsen appliceras för att få tillgång till informantens upplevelse av ett fenomen. I detta fall är det partiernas tankar och åsikter kring de olika politiska områdena som undersökningen avser att tolka och förstå. Denna metod tillämpas för att hitta det centrala budskapet i olika texter, i mitt fall kommer det primära materialet bestå av politiska texter som används för att övertyga läsaren kring en ståndpunkt eller världsbild som partiet delar. De politiska texterna som ska tillämpas i undersökningen är Moderaternas och Sverigedemokraternas valmanifest och motioner. I dessa handlingar presenterar partiet sina ställningar i vissa ståndpunkter, dock kommer undersökningen att avgränsa sig till politikområden som arbetskraftsinvandring, anhörighetsinvandring, gränskontroller och asyl. För att kunna studera partiets syn och utveckling inom områden krävs noggrann läsning av dessa dokument. Genom att tillämpa den hermeneutiska ansatsen i materialet, kan jag få en övergripande bild över den förda politiken hos respektive parti inom de relevanta politiska områden uppsatsen avser att behandla.

I resultat- och analysavsnittet kommer undersökningen tillämpa den komparativa ansatsen för att först kunna jämföra Moderaternas och Sverigedemokraternas ställning i de olika politiska områdena, utifrån det insamlade materialet. Sedan kommer det teoretiska ramverket implementeras för att analysera Moderaternas bemötande gentemot Sverigedemokraterna i de politiska områdena som studien behandlar genom åren. Tidsperioden för uppsatsen kommer att avgränsas från 2014 till 2018. Den komparativa ansatsen appliceras för att tydliggöra skillnaderna och likheterna som existerar mellan partierna i de politiska områdena för att sedan avgöra Moderaternas bemötande till Sverigedemokraterna.

28 Esaiasson, Giljam, Oscarsson, Wängnerud (2012) Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. s.

210–214

29 Ibid. s. 104

Slutligen bör det nämnas att undersökningen är en beskrivande studie, denna metod brukar användas för att ge svar på forskningsfrågor som ”hur bedriver partierna sina valkampanjer”. I mitt fall vill jag ta reda på huruvida Sverigedemokraterna har påverkat Moderaternas migrationspolitik.

4.2 Analysschema/Tillvägagångssätt

Tillvägagångsättet för denna undersökning kommer vila på en tematisk textanalys vilket innebär att empirin som i detta fall kommer bestå av motioner, propositioner och valmanifest från 2014 till 2018 kommer organiseras och struktureras för att sedan finna framträdande kategorier (sakfrågor inom temat) i de olika studerade teman (politiska områden) som är relevanta för uppsatsen. Genom att använda ett systematiskt angreppsätt kan vi strukturera de olika kategorierna i de teman som tas upp i materialet, för att sedan genom teorins strategier avgöra Moderaternas ställning till Sverigedemokraterna. Exempel på Moderaternas ställning i jämförelse till Sverigedemokraterna lyder följande:

 Moderaterna intar den avvisande ställning, om de inte tar upp frågan eller ämnet inom en kategori som Sverigedemokraterna redogör.

 Moderaterna intar den konvergerande ställningen, om de delar samma åsikt inom den studerade kategorin som Sverigedemokraterna redogör i deras valmanifest /motion.

 Moderaterna intar den divergerande ställningen, om partiet förhåller sig i motsatt ställningen till Sverigedemokraterna inom kategorin.

Vidare kommer uppsatsen att tillämpa grafiska figurer som är utförda av SOM-institutionen, i syfte att studera väljaropinionens ställning till migrationsfrågan mellan tidsperioden 2014 till 2017. Diagram som kommer inkluderas i uppsatsen är följande:

 Hur viktig invandring/integrationsfrågans i jämförelse med andra problemområden eller frågor, för den svenska väljaren.

 Väljarens inställning till flyktingmottagande efter partisympati.

Det första diagrammet implementeras i uppsatsen för att undersöka hur viktig frågan är för den svenske väljaren. Genom att studera detta diagram kan vi avgöra huruvida det har skett

30 Ibid. s. 36–37

31 Braun, Clarke (2006) Using Thematic Analysis In Psychology. S.80-86.

förändring i väljarnas prioritering av frågan. Det andra diagrammet implementeras för att studera inställningen till flyktingmottagandet hos moderatväljare i jämförelse med väljare som sympatiserar med andra partier inför 2018.

I övrigt antar teorin att om det har skett förändring i väljarnas inställning till invandringsfrågan förutspår PSO teorin att mainstreampartiet, i detta fall Moderaterna, kommer tillämpa den konvergerande strategin.

4.2 Empiri

För att kunna få en djupare förståelse till partiernas migrationspolitik kommer undersökningen rikta närmare fokus på officiella handlingar från respektive parti. De officiella handlingarna kommer bestå av valmanifestet som partierna gick till val med år 2014 och 2018. Det bör nämnas att Moderaterna kandiderade under valåret 2014 med de andra allianspartierna men valåret 2018 skulle partiet gå till val med egna valmanifest. I Sverigedemokraternas fall hade de sitt egna valmanifest vid de båda valåren. Valmanifestet karakteriserar en sammansättning av ståndpunkter som partier vill åstadkomma vid nästkommande mandatperiod. Partier använder valmanifestet för att förmedla väljarna deras åsikter eller ställning i en sakfråga.

Genom att ställa partiets senaste valmanifest emot varandra från de två förgående valen och

senaste valet, kan jag se om det har skett förändringar i vissa ståndpunkter. Problematiken som

kan uppstå vid tolkning av Alliansen valmanifest från 2014 skulle kunna vara att texten

representerar konstellationens syn på problemet, dock står Moderaterna bakom valmanifestet,

vilket betyder att de har gemensam syn på problemet. Till skillnad från valmanifestet 2018 då

Moderaterna kandiderade med eget valmanifest. Följaktligen kommer undersökningen ta del

av motioner/propositioner (i Alliansens fall) från partierna mellan perioden 2014 till 2017, dock

kommer fokus ligga på motioner från 2015 och 2017. I vissa fall presenterar inte partier alla

ståndpunkter i valmanifestet och genom att undersöka förra årets motion eller proposition kan

vi få en tydligare bild av deras ställning i sakfrågan. Vidare framförs partiernas åsikter kring

olika frågor mer djupgående. I dessa motioner kan partier bland annat inkludera deras ställning

på fördelning av ekonomi och en djupare beskrivning av deras ställning i olika sakfrågor. Sedan

kommer undersökningen inkludera migrationspolitiska motioner i syfte att undersöka

partiernas syn på sakfrågan. Dock kommer materialinsamlingen avgränsa sig till partimotioner

för att det framhäver en mer representativ bild av partiets migrationspolitik.

Följaktligen bör det framföras att materialinsamlingen kommer avgränsas till motioner som är signerade av partiledaren eller talesperson inom migrationsämnet, stora delar av empirin kommer bestå av motioner. Vidare kommer Alliansens proposition från 2014 inkluderas i uppsatsen för att få en tydligare bild kring Moderaternas ställning i olika sakfrågor då alla sakfrågor inte framkommer i valmanifestet från 2014.

Uppsatsen kommer inkludera opinionsundersökningar som är utförda av SOM-institutionen vid

Göteborgs universitet. Institutionen genomför årligen olika opinionsundersökningar för att

förstå samhällsutvecklingen i landet. Vidare bör det tilläggas att insamlingen av materialet

kommer avgränsas mellan perioden 2014 till 2018. Anledningen till valet av dessa tidpunkter

är baserat empirins relevans för studien. Jag kommer dock endast använda motioner från

tidsperioden 2014 till 2017. I och med uppsatsen användning av valmanifestet från 2014 och

2018, finns det redan en tydlig bild kring partiets syn och åsikter i de politiska områdena. Som

nämnd tidigare skulle flyktingkrisen som skedde 2015 förändra partiernas ställning till

migrationsfrågan.

5. Resultatredovisning och Analys

I detta avsnitt redogörs partiernas ståndpunkter i de olika teman och kategorierna som undersökningen behandlar. Först redogörs partiernas ståndpunkter som är framdragna ur materialet i syfte att undersöka om det har skett förändring över tid i partiernas politik. Sedan analyseras de olika kategorierna för att sedan med hjälp av en tabell att beskriva Moderaternas ställningstagande gentemot Sverigedemokraterna i de undersökta teman genom åren. I sista avsnittet kommer opinionsmätningarna som är framtagna ur SOM-undersökningen implementeras för att undersöka huruvida det har skett en förändring kring invandrarfrågans relevans i väljaropinionen.

5.1 arbetskraftsinvandring 5.1.1 Sverigedemokraterna

I valmanifestet 2014 kvarhåller partiet deras åsikter från förra åretsbudgetmotion.

Sverigedemokraterna utlovar att slopa den generella arbetskraftsinvandringen med undantag för arbetskraft som saknas på den svenska arbetsmarknaden. Partiet vill införa ett så kallad blåkortsystem som ska prioritera arbetskraftsinvandrare med högutbildning eller yrkeserfarenhet.

I studien av motioner från Sverigedemokraterna mellan 2015 till 2017 framkommer inga förändringar kring deras ställning i sakfrågan. Inför valet 2018 presenterar inte partiet nya åsikter utan bibehåller deras tidigare syn på arbetskraftsinvandring av högkvalificerade arbetare utanför ESS-området.

5.1.2 Moderaterna

Alliansen skriver i valmanifestet från 2014 att de vill bejaka en öppen arbetskraftsinvandring, detta för att underlätta för företag att rekrytera från utlandet. Alliansen vill bland annat korta ner handläggningstiden vid anställning av utländsk arbetskraft.

I Moderaternas motion från 2015 och 2017 kvarhåller partiet sina ståndpunkter kring arbetskraftsinvandring för Sverige. Detta för att företagen ska ha möjligheten att anställa utanför ESS området. Dock skulle Moderaterna inför riksdagsvalet 2018 införa talangvisum för personer med särskild utbildning eller expertis.

32 Sverigedemokraternas valmanifest 2014. Sid 7

33 Alliansens valmanifest. Sid 52

34 Moderaternas valmanifest s. 17

5.1.3 Analys

Nedan följer en tabell av kategorin som är återkommande i Sverigedemokraternas motion och valmanifest. Följaktligen presenteras tabellen nedan Moderaternas bemötande till Sverigedemokraterna under åren 2014 till 2018 i frågan om arbetskraftsinvandring.

Tema Kategorier 2014 2015 2017 2018

Arbetskraftsinvandring

-

Divergerande Divergerande Divergerande Konvergerande

I Moderaternas politik mellan 2014 till 2017, bemöts Sverigedemokraterna utifrån den divergerande ställningen. Alliansen skriver bland annat i sitt valmanifest från 2014 att de kommer kämpa emot krafter som är emot öppenhet. I och med detta signalerar Moderaterna till väljarna att de ställer sig i den motsatta sidan. Dock sker det förändringar i Moderaternas valmanifest från 2018, partiet vill införa talangvisum för individer med särskild utbildning eller expertis. I och med detta intar Moderaterna den konvergerande ställningen i frågan om arbetskraftsinvandring utanför ESS området. Sverigedemokraterna i sin tur har sedan år 2014 förespråkat för ett blåkortsystem för personer utanför ESS området. Moderaternas nuvarande ställning tyder på att de har övergått till en ställning som ligger i linje med Sverigedemokraternas politik.

35 Moderaternas valmanifest 2018. Sid 17

5.2 Anhörighetsinvandring 5.2.1 Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna kandiderade inför riksdagsvalet 2014 med att ”skärpa försörjningskraven vid anhöriginvandring samt kontroller av släktskap för att omöjliggöra utnyttjande av systemet samt ytterligare överbelastning av välfärdssystemet.”

Följaktligen framkommer det i partiets motion från 2015 att de vill reformera det nuvarande regelverket för anhöriga då den är alldeles för generös. Systemet tillåter grupper som står utanför arbetsmarknaden att hämta anhöriga till Sverige, detta resulterar i att välfärdssystemet belastas. Vidare föreslår partiet nio förslag för att motverka detta:

 ”Båda parter skall vara över 24 år.

 Den härboende personen skall påta sig fullt försörjningsansvar för den anhöriga under en initial femårsperiod.

 Den härboende personen skall inte ha mottagit försörjningsstöd under en tolvmånadersperiod som föregår tidpunkten för ansökan.

 Den härboende personen ska inneha en gällande sjukförsäkring som täcker alla de risker som svenska medborgare täcks av i egenskap av medborgare och som omfattar såväl anknytningspersonen som dennas familjemedlemmar.

 Den härboende personen får inte vara dömd för våldsbrott, hot mot en partner eller andra grova brott de senaste tio åren.

 Den härboende personen ska kunna erbjuda en bostad av rimlig storlek.

 Parets samlade anknytning till Sverige ska vara större än till något annat land, med undantag för de fall då den härboende personen är svensk medborgare, EU/EES-medborgare eller har varit boende i landet i minst 25 år.

 Båda parter ska underteckna en anpassningsförklaring där de förbinder sig att delta i det svenska samhällslivet efter bästa förmåga och att följa svenska lagar och regler.” ³⁷

I Sverigedemokraternas motion från 2017 behåller partiet sina tidigare ståndpunkter från 2015. Vidare skriver partiet i valmanifestet från 2018 att det vill möjliggöra kontroll av släktskap och skärpa försörjningskraven vi anhörighetsinvandringen, i syfte att förhindra möjligheten att utnyttja systemet och för att inte belasta välfärdssystemet.

36 Sverigedemokraternas valmanifest. Sid 7.

37 Motion 2015/16:3397 sida. 20–23

38 Sverigedemokraternas valmanifest. Sid 7

5.2.2 Moderaterna

I valmanifestet från 2014 framkommer inte Alliansens ståndpunkt kring

anhörighetsinvandring. Men i studien av Alliansens proposition från 2014 vill konstellationen förenkla möjligheten att hämta en anhörig för individer som har uppehållstillstånd i landet.

Utöver detta förslag, förespråkade alliansen för att barn med uppehållstillstånd ska få

möjligheten att hämta sina föräldrar till Sverige, dessa föräldrar ska även få uppehållstillstånd i landet.

Under 2015 skriver partiet följande i motionen:

Sverige ska stå upp för rätten till familjeåterföreningar för de familjer som splittrats på grund av krig och förföljelse. Men den största delen av anhöriginvandringen är så kallade nyetablerade relationer och anhöriga till de som arbetskraftsinvandrat till Sverige. För dessa grupper bör krävas att vissa grundläggande förutsättningar finns ordnade innan man tillåts ta sina nära och kära till Sverige. Det är positivt att anlända till en anknytningsperson med ordnade förhållanden.

Moderaterna vill därför att undantaget för svenska medborgare och dem som bott i Sverige i mer än fyra år ska tas bort. Möjligheterna för de flyktingar som vill återförenas med sina redan existerande familjer påverkas inte. Barnets perspektiv ska värnas i de fall man på grund av krig och förföljelse blivit separerad från sin familj. ⁴⁰

Partiet vill bland annat utöka försörjningskraven vid anhörighetsinvandring för specifika grupper. De hävdar att största delen av anhörighetsinvandring består av nyetablerade relationer och anhöriga till de som arbetskraftsinvandrat till Sverige.

Anknytningspersonen inom dessa grupper måste kunna bestå med bostad och ha en ordnad ekonomi.

Under 2017 ville Moderaterna att tillgången till sociala förmåner ska skärpas, individer som arbetar eller har permanent tillstånd och laglig bosättning ska få rätten till förfogande av välfärden. Förslaget har i syfte att förhindra asylsökande eller anhöriga till tidigare asylsökande, att söka dessa tillgångar. Följande tillgångar ska inte erbjudas till dessa grupper:

 Full föräldrapenning.

 Vårdbidrag.

 Handikapps tillägg.

 Omställningspension.

39 Proposition 2013/2014. S. 42

40 Motion 2015/16:3241. s.10

 Sjukpenningtillägg.



Inför riksdagsvalet 2018 behåller Moderaterna sina ståndpunkter kring strikta försörjningskrav vid anhörighetsinvandring samt att tillgången till välfärden ska begränsas.

5.2.3 Analys

I följande segment presentas en tabell av Moderaternas bemötande över tid gentemot Sverigedemokraterna i kategorin försörjningskrav som utgör en stor del av temat anhörighetinvandring.

Tema Kategorier 2014 2015 2017 2018

Anhörighetsinvandring

-

Under mandatperioden 2014 arbetade Alliansen med att förenkla försörjningskraven vid anhörighetsinvandring. Konstellationen vill möjliggöra det för individer med uppehållstillstånd att hämta en anhörig medan Sverigedemokraterna vill skärpa reglerna för att inte utnyttja välfärdssystemet. Moderaterna väljer att bemöta Sverigedemokraterna utifrån den divergerande ställningen, då de bedriver en politik som står för enklare regler kring anhörighetsinvandring.

Dock förändrar Moderaterna sin ställning i frågan över tid, i partiets motion från 2015 förespråkar partiet för ett ökat försörjningskrav för anknytningspersonen. Tidigare har Sverigedemokraterna förespråkat för ökat försörjningskrav vid anhörighetsinvandring. I och med detta signalerar partiet till sina väljare att frågan är viktig och detta kan ha med att frågans relevans ökar i samhället. Detta kan även bekräftats när Moderaterna under 2017 och inför valet 2018 ville begränsa möjligheten att ta del av sociala förmåner. Förklaringen till detta kan vara att partiet vill signalera att de är villiga att utmana Sverigedemokraterna om ägandeskapet i frågan. Då partiet är villiga att erbjuda väljarna en mer restriktiv politik inom anhörighetsinvandring gentemot Sverigedemokraterna. Detta kan även vara ett angreppsätt för Moderaterna att förminska Sverigedemokraternas position i frågan.

41 Motion 2016/17:2102. s.45–48

42 Moderaternas valmanifest. Sid 15–17

5.3 Asyl

5.3.1 Sverigedemokraterna

Inför riksdagsvalet 2014 ville Sverigedemokraterna införa flera nya lagförslag, bland annat förändra regelverket från permanenta uppehållstillstånd till temporärt uppehållstillstånd. Vidare vill partiet bromsa asyl- och anhörighetsinvandringen till en nivå som motsvarar våra grannländer, Danmark och Norge. Partiet vill även att endast kvotflyktingar som uppfyller FN organens UNCHR krav ska få uppehållstillstånd i nationen. Vidare vill partiet att medborgarskapsvärdet ska upphöjas, genom att införa språk- och kunskapsprov ska kraven skärpas vid ansökan av medborgarskap. Personen måste även uppvisa gott levnadssätt innan de kan ansöka om medborgarskap.

Under 2015 förespråkade partiet för nollvision av asylinvandring, endast kvotflyktingar som uppfyller UNCHR krav ska få möjligheten att söka asyl i landet. Utöver detta vill partiet avskaffa den permanenta uppehållstillstånd i utbyte mot den temporära uppehållstillstånd. I frågan om medborgarskap skriver partiet följande:

Sverigedemokraterna föreslår ett antal åtgärder för att på nytt stärka medborgarskapets betydelse.

Bland annat menar vi att medborgarskap som regel endast ska kunna sökasefter en vistelsetid i Sverige om 10 år. Det är inget annat än rimliga grundkrav att svenska medborgare förstår och kan svenska i såväl tal som skrift, varför sådana kunskaper ska verifieras genom ett språktest. Det bör vara lika självklart med grundläggande förståelse för och kunskap om det svenska samhället varför även detta ska verifieras genom ett samhällskunskapstest. Efter tio år i landet, och inte minst tillsammans med deltagande i den svenskundervisning och samhällsorientering som ska vara obligatorisk, bör sådana prov inte vara svåra att klara för den som på allvar blivit

11en del av samhället. Vi menar likaså att en person som söker svenskt medborgarskap ska ha varit självförsörjande de senaste fyra åren i Sverige.⁴⁴

Under 2017 ville Sverigedemokraterna slopa permanent uppehållstillstånd i utbyte mot förstalandsprincipen som innebär att det första EU landet asylsökaren når ska hantera ansökan.

Vidare ska flyktingar som passerat säkra länder inte beviljas asyl i Sverige med undantag för grupper från Norden och Baltikum då partiet bedömer att Rysslands militära upprustning kan bidra till krig i området. Följaktligen skriver partiet att personer som har uppehållstillstånd ska få möjlighet till fullständigvård men för att få tillgång till välfärden måste personer ha arbetar heltid senaste två åren, tecknat vårdförsäkring som personen ska stå för själv. Vidare ska

43 Sverigedemokraternas valmanifest 2014. Sid 7 44Motion 2016/17:3126. s.4–6

asylsökande, oberoende av ålder endast erbjudas akutvård och resterande ska personen betala själv, antingen genom lån eller försäkring.

Inför valet 2018 ville Sverigedemokraterna reformera asyllagstiftningen och endast bevilja asylsökande från grannländerna, detta sker i synnerhet för att bromsa all form av

asylinvandring, gäller även kvotflyktingar. Vidare vill partiet satsa på återvandring.

5.3.3 Moderaterna

Inför riksdagsvalet 2014 kandiderade alliansen med ett gemensamt valmanifest, i avsnittet ”Ett öppet Sverige” presenterar konstellationen sin ställning på asylfrågan. Alliansen förespråkade bland annat för en öppnare asylpolitik där Sverige skulle utgöra som en fristad för personer som flydde från krig och förödelse.

Vidare föreslog Alliansen i sin budgetproposition från 2014 att de ville omvandla det dåvarande regelverket. Alliansen skriver om en flykting har fått sin asylansökan nekad på grund av otillräckliga skyddsskäl ska denne få möjligheten att erhålla ett temporärt uppehållstillstånd. Vidare kan personen uppvisa anställning eller försörjningsmedel de senaste fyra månaderna eller om flyktingen kan uppvisa att de har en anknytningsperson som kan försörja dem. I övrigt framkommer inte Moderaternas eller Alliansens ställning på medborgarskap.

I slutet av 2015 presenterar Moderaterna nya förslag i deras motion. Ett förslag som uppkommer i motionen är att införa tillfälligt uppehållstillstånd för personer som har kommit in i landet utanför kvotflyktingsystem. Vidare vill partiet att tillfälliga uppehållstillstånd ska bli permanenta efter tre år om den sökande har ernått etableringsprogrammet, som innebär att personen är i viss mån ekonomisk oberoende, att de har godkända resultat i utbildningar som svenska och samhällsorientering. Om den asylsökande inte fullföljer etableringsplaneringen förlängs det tillfälliga uppehållstillstånd ytligare tre år. Vidare skulle flera riksdagsledamöter från Moderaterna gemensamt presentera ett lagförslag för att hämma möjligheten att söka asyl i Sverige. De hävdar att flyktingkrisen har varit påfrestande för asylsystemet, i och med detta kräver riksledamöterna att asylmottagandet ska minska till EU:s minimumkrav endast kvotflyktingar ska få möjligheten att söka asyl i landet.

45 Motion 2017/18:2487. S. 17

46 Sverigedemokraternas valmanifest 2014. Sid 7

47 Alliansens valmanifest. Sid 50–51

48 Proposition 2013/2014:216 s. 4–8

49 Motion 2015/16:3418 s.3–8

Under 2017 motionerar partiet för tillfällig stopp i flyktingmottagandet, på grund av EU:s mån att hantera den gemensamma asylpolitiken. Moderaterna vill att kvotflyktingar eller personer som har kommit från tredje land ska få möjligheten att söka asyl i landet. Vidare hänvisar partiet att flyktingar som har kommit till Sverige på andra sätt ska söka sig till säkraste landet som de passerat. Partiet anser att uppehållstillstånd ska förändras från permanent till tillfälligt uppehållstillstånd även efter giltighetstiden har gått ut, som vid det tillfället ligger på tre år.

Vidare framkommer inte Moderaternas ställning kring medborgarskap.

I senaste valet 2018 hävdar partiet att migrationspolitiken som bedrevs tidigare inte är optimal i dagsläget, då flyktingkrisen har belastat asylmottagningen. Detta kräver åtgärder som bland annat strama åt asylmottagandet. Utöver detta föreslår partiet flera förslag i deras valmanifest, exempelvis självförsörjning, språkkunskap om landet för att få permanent uppehållstillstånd.

Vidare vill partiet upphöja värdet av medborgarskap, detta sker genom att införa prov på svenska språket och kunskaper om landet. Utöver dessa krav vill Moderaterna även att medborgarskap ska tilldelas först efter sju år till skillnad från dagsläget som är på fem år.

5.3.3 Analys

I detta segment redogörs Moderaternas bemötande gentemot Sverigedemokraterna i respektive kategori över tid. Inom temat asyl, framkommer flera kategorier gentemot de tidigare presenterade teman.

Tema Kategorier 2014 2015 2017 2018

Asyl

-

-

-

Divergerande Avvisande Divergerande

Konvergerande Avvisande Konvergerande

Konvergerande Avvisande Konvergerande

Konvergerande Konvergerande Konvergerande

Uppehållstillstånd: Inom denna kategori har det skett stora förändringar i Moderaternas ställning, under mandatperioden 2014 ville Alliansen förenkla möjligheten att omvandla uppehållstillståndet från tillfällig- till permanentuppehållstillstånd till skillnad från Sverigedemokraterna som ville förändra regelverket kring beviljandet av permanenta uppehållstillstånd till temporärara. Under 2014 kan vi fastställa att Moderaterna valde att inta

50Motion 2015/16:3727 s.105–109 51Moderaternas valmanifest. Sid 17

den divergerande ställningen, förklaringen till strategin kan grunda sig på att Alliansen hade sedan regeringsperioden förespråkat för öppen invandringspolitik. Men efter valet 2014 skulle Moderaterna förhålla sig annorlunda till sakfrågan, under året 2015 motionerade partiet att personer som kommer in utanför kvotflyktingsystemet ska endast tilldelas temporärt uppehållstillstånd. Förslaget indikerar att Moderaterna har intagit en konvergerande ställning i sakfrågan då förslaget kan jämföras med Sverigedemokraternas politik från 2014. Vidare skulle partiet fortsätta bemöta Sverigedemokraterna utifrån den konvergerande ställningen då partiet fortsätter skärpa kraven för individer som har tillfälligt uppehållstillstånd, detta i syfte för att få människor att integreras i samhället, genom arbete och utbildning. Men huvudanledningen med förslaget kan vara att signalera till väljarna att partiet övergår till en ställning som är i likhet med Sverigedemokraternas politik. Detta kan även bekräftas när Moderaterna skriver i sitt senaste valmanifest att den tidigare migrationspolitiken som de förde inte är hållbar i längden.

På så sätt signalerar partiet till väljarna att man övergår till en mer restriktiv migrationspolitik som har likheter med politiken Sverigedemokraterna förde under perioden 2014.

Medborgarskap: Moderaterna intog den avvisande ställningen under perioden 2014 till 2017.

Teorin skulle hävda att Moderaterna har valt att agera på detta sätt för att partiet inte vet hur de ska hantera frågan. Genom att inta en passiv ställning signalera partiet frågans betydelse till väljarna. Inför valet 2018 skulle partiet förändra sin ställning i sakfrågan. Moderaterna skulle inta den konvergerande ställningen, genom att presentera ett nytt förslag som innebar förändring av regelverket kring medborgarskap. Moderaternas ställning ligger i linje med Sverigedemokraternas, då Sverigedemokraterna har även i mål att upphöja värdet av medborgarskap. Förklaringen till Moderaternas strategiska förändring grundas på att frågan inte längre kan avvisas, genom att reformera den sista punkten som partiet hade länge valt att ignorera, visar partiet sin tillägnan till sakfrågan.

Flyktinginvandring: Moderaterna har intagit en konvergerande ställning i sakfrågan, under

mandatperioden skulle partiet tillsammans med Alliansen förespråka för mottagande av

personer som har fått sin asyl nekad i ett annat land. Numera förespråkar partiet för tillfällig

stopp och att förstalandsprincipen ska gälla. Detta är ett tydligt tecken på att Moderaterna har

intagit den konvergerande ställningen i sakfrågan. Moderaterna har övergått till en politik som

Sverigedemokraterna bedrev under valet 2014, då Sverigedemokraterna ville endast bevilja

flyktingar från UNCHR.

5.4 Gränskontroller 5.4.1 Sverigedemokraterna

Inför valet 2014 skriver Sverigedemokraterna i sitt valmanifest att gränsskyddet ska återupprättas om Sverige ska fortsätta vara medlem i EU. I valmanifestet skriver partiet bland annat ”den generella rörligheten bör justeras på så vis att EU-medborgare kan vistas i Sverige i upp till en månad istället för nuvarande tre, utan att ansöka om tillstånd därtill.” Följaktligen motionerar partiet att Sverige ska återinföra gränskontroll som har försvunnit sedan medlemskapet i Europiska unionen.

Under 2015 skulle partiet motionera att de vill skärpa den inre och yttre gränskontrollen, en av åtgärderna som presenterades är att poliser skulle få befogenhet att utföra kontroller, detta i syfte att förhindra möjligheten till uppkomsten av skuggsamhällen. Vidare hävdar partiet att den fria rörligheten i EU har utnyttjats, fler EU medborgare som befinner sig i en svag ekonomisk situation söker sig till Sverige i hopp om ett bättre liv. I Sveriges fall har detta bidragit till att tiggeriet i landet har ökat kraftigt senaste året, därmed föreslår partiet att lösningen till problemet är genom att minska vistelsetiden från tre månader till en månad med undantag för de nordiska länderna. Utöver detta vill partiet att förstalandsprincipen ska gälla, personer ska i första hand söka asyl i första anlända EU land.

Under 2017 ville partiet förstärka med gränspoliser som i uppdrag ska lokalisera illegala personer i landet för att sedan verkställa utvisningar. Vidare fortsätter partiet förespråka för förstalandsprincipen dock presenteras ett nytt förslag. Sverigedemokraterna vill införa transitzoner vid gränsen för att kontrollera personer som tar sig in i landet samt pröva den asylsökandes ansökan innan denne kommer in. Vidare ska den asylsökande som har tagit sig igenom ett annat säkerland inte få möjligheten att söka asyl i Sverige, utan ska avvisas med omedelbarverkan. Partiet vill även införa ett liknande system som används i Storbritannien, en asylsökare ska vid ankomst träffa en säkerhetsbedömare, motivet till detta för att förebygga terrorister från att komma in i landet.

52 Sverigedemokraternas valmanifest 2014. Sid 17

53 Motion 2015/16:3397. s.10

54 Motion 2016/17:2106. s.40–42