AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för vårdvetenskap
Upplevelser av icke farmakologisk smärtlindring hos patienter med
cancerdiagnos
En litteraturstudie
Hanna Edlund och Linnea Wiklander Palmertz
2019
Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Omvårdnad
Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete inom omvårdnad
Handledare: Elisabeth Persson och Eva Westergren Examinator: Magnus Lindberg
Sammanfattning
Bakgrund: Det vanligast förekommande symtomet hos patienter diagnosticerade med cancer är smärta, detta resulterar i fysiskt och psykiskt lidande hos den drabbade.
Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med
vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Cancersmärta finns i flera olika former och därför finns ingen standardiserad behandling utan behandlingen sker med hjälp av olika metoder samt olika metoder i kombination. Smärtan kan behandlas med hjälp av farmakologiska och icke farmakologiska behandlingsmetoder.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva cancerpatienters upplevelser av icke farmakologisk smärtlindring.
Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie.
Huvudresultat: Resultatet visar att en majoritet av de patienter som behandlats med akupunktur och taktilmassage har positiva upplevelser. En stor del av patienterna beskriver både en smärtlindrande upplevelse och andra positiva upplevelser som återkommer i resultatet är bland annat lindring av andra fysiska symtom. Flertalet patienter upplevde också en ny form av energi efter behandlingen och ett ökat
välbefinnande. Dock upplevde en liten del av patienterna motsatt effekt av behandlingen där de fysiska symtomen tilltog i styrka samt upplevelsen av effekt uteblev efter
behandling.
Slutsats: Smärta är en central känsla och upplevelse för denna patientgrupp, det är vanligt att smärtan drabbar patienten både fysiskt och psykiskt. Det framkom i
föreliggande litteraturstudie att patienterna hade både positiva och negativa upplevelser av akupunktur och taktilmassage, majoriteten av patienterna hade dock positiva
upplevelser. Upplevelserna behandlade både smärtlindrande effekt men även god effekt på andra symtom som denna patientgrupp är drabbad av i olika utsträckning. Detta bekräftar att icke farmakologisk smärtlindring kan vara en viktig del i behandlingen av patienter diagnosticerade med cancer.
Nyckelord: Cancer, smärta, upplevelse, icke farmakologisk smärtlindring
Abstract
Background: Pain is the most common symptom in patients diagnosed with cancer, this results in physical and mental distress for the patient. Pain is described as an unpleasant sensory and emotional experience associated with tissue damage. Cancer pain exist in many ways and therefore there is no standard treatment so the treatment involves different methods and often in combination with each other. The pain can be treated both with pharmacologic and nonpharmacologic methods.
Aim: The aim of this study was to describe the experience of nonpharmacologic pain management methods in patients who is diagnosed with cancer.
Method: This study is a descriptive literature study.
Main results: The result shows that a majority of the patients who have received acupuncture and massage has positive experience of the treatment. The patients have experienced both a pain relief and also positive experience on other symptoms that they suffer from because of the cancer. A majority of the patients also experienced a new form of energy and a better wellbeing after the treatment. A minority of the patients experienced negative effects of the treatment where the symptoms got worse or no effect of the treatment.
Conclusion: Pain is a central feeling and experience for this group of patients. The pain is affecting the patient both physically and mental. This literature study showed that patients have both positive and negative experiences of acupuncture and massage, the majority of the patients had positive experiences. The experience was that it both had a pain relief effect but also effect on other symptoms that these patients are suffering from in different grades. This confirms that non pharmalogic pain management could be a important part of the treatment for the patients who are diagnosed with cancer.
Keywords: Cancer, pain, experience, non pharmalogic pain management
Innehållsförteckning
Introduktion ... 1
Icke farmakologisk smärtlindring ... 1
Sjuksköterskans roll ... 3
Theory of comfort ... 4
Problemformulering ... 4
Syfte ... 5
Frågeställning ... 5
Metod ... 5
Design ... 5
Sökstrategi ... 5
Urvalskriterier ... 6
Urvalsprocess ... 6
Dataanalys ... 7
Etiska överväganden ... 8
Resultat ... 8
Akupunktur ... 9
Positiva upplevelser ... 9
Smärtlindrande upplevelse ... 9
Andra positiva upplevelser ... 9
Negativa upplevelser ... 10
Utebliven smärtstillande upplevelse ... 10
Andra negativa upplevelser ... 10
Taktil massage ... 10
Positiva upplevelser ... 10
Smärtstillande upplevelse ... 10
Andra positiva upplevelser ... 11
Negativa upplevelser ... 11
Andra negativa upplevelser ... 11
Diskussion ... 12
Metoddiskussion ... 14
Kliniska implikationer för omvårdnad ... 15
Förslag på fortsatt forskning, slutsats ... 15
Referenser... 17 Bilagor
Introduktion
Smärta är beskrivet av International Association for the Study of Pain (IASP) som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Detta är en personlig upplevelse som inte bör ifrågasättas (Fredenberg & Vinge 2015). Det finns olika sätt att skatta intensiteten av smärta, det kan bland annat ske med hjälp den visuella analoga skalan (VAS) och med hjälp av den numeriska skalan (NRS). VAS är ett verktyg för patienten att själv skatta sin smärta genom en tio centimeter lång linje som börjar på noll vilket innebär ingen smärta och sedan sträcker sig till tio som är värsta tänkbara smärta, patienten markerar sin egen upplevda smärta på denna linje. NRS är ett instrument där patienten väljer en siffra mellan noll till tio där noll står för ingen smärta och där tio står för värsta tänkbara smärta, valet av siffra kan ske både skriftligt och verbalt (Unneby 2019). Validiteten hos skalor som utvärderar samma sak, i detta fall smärta har visat sig ha god validitet samt att dessa har korrelationer med varandra. VAS har dock visat sig ha en mer tillförlitlig reliabilitet än NRS hos vuxna patienter (Gries et al. 2018). NRS har dock visat sig vara ett mer kliniskt användbart verktyg än VAS. Vid smärtbedömning med NRS kan patienten skatta sig smärta både verbalt och skriftligt (Hjermstad et al. 2011).
Patienter som är diagnostiserade med cancer lever ofta med smärta i olika grader, detta leder till både psykiskt och fysiskt lidande. Många av patienterna upplever en försämrad livskvalité till följd av detta. Smärta är enligt Bruun Lorentsen och Grov (2011) även det mest fruktade symtomet som förknippas med cancer. Hos 40 till 50 procent av patienter diagnosticerade med cancer är detta ett framträdande symtom och vid långt framskriden cancer är det 70 till 80 procent som kräver behandling för detta.
Cancersmärta finns i flera olika former och det finns därför ingen standardiserad behandling utan det krävs olika typer av behandling samt olika behandlingar i
kombination. Cancersmärta kan behandlas både farmakologiskt och icke farmakologiskt (Ngamkham, Holden & Smith 2019).
Icke farmakologisk smärtlindring
Begreppet icke farmakologisk smärtlindring innefattar flertalet behandlingsmetoder och två av dessa ärakupunktur och taktil massage. Dessa metoder sänder impulser till det
smärtlindring i form av akupunktur och taktilmassage kan hjälpa till att minska smärtupplevelsen och kan därmed vara en komplementär behandling till läkemedel, metoderna dämpar ångest och minskar stress (Bruun Lorentsen & Grov 2011).
Akupunktur används oftast för att behandla smärta hos patienter diagnosticerade med cancer, dock finns andra symtom som också lindras av behandlingen (Garcia et al.
2013). Akupunktur är en alternativmedicinsk behandlingsmetod mot smärta där särskilt avsedda akupunkturnålar, olika till antalet sticks in genom huden med hjälp av en vridande rörelse. Nålarna sitter sedan kvar under behandlingstillfället.
Behandlingsmetoden härstammar från kinesisk medicin och i utarbetade regler för behandlingen finns ett 100 tal punkter på kroppen där någon av punkterna väljs ut för att sätta nålarna i. Akupunktur anses korrigera eventuella störningar i kroppens energiflöde samt påverka det centrala nervsystemets nedåtstigande banor så att färre smärtimpulser släpps förbi samt tros stimulera till produktion av endorfiner, alltså kroppsegna opioder (Berntzen, Danielsen & Almås 2011). Effekten av akupunkturbehandling kan mätas med hjälp av VAS eller NRS. Dessa två smärtbedömningsmetoder är vanligt
förekommande då cancersmärta bedöms, för att utvärdera given smärtbehandling så granskas skillnader i smärtskattningen före och efter behandling (Hu et al. 2016).
Massage är också en form av icke farmakologisk smärtlindring som kan vara
framgångsrik vid långvariga smärttillstånd och palliativ vård. Att ge massage är god omvårdnad, mjuk massage även kallat taktil massage är en metod med god effekt inom både akut och palliativ vård (Berntzen, Danielsen & Almås 2011).
Cancer är en sjukdom som skapar olika typer av konsekvenser för patienten som är drabbad. Att få diagnosen cancer beskrivs av patienter som en existentiell omskakande händelse och där med en stor kris i livet. Förutom de fysiska symtom som cancer ger vid en långvarig behandling samt biverkningar av behandlingen. Så drabbas också patienten psykiskt där begreppen själsligt och andligt ingår. För många patienter är en cancerdiagnos förknippad med en oviss framtid, lidande, smärta och död (Bruun Lorentsen & Grov 2011).
Ett av omvårdnadens bärande begrepp är hälsa. Hälsa kan beskrivas ur flera perspektiv.
Ett av perspektiven kan ses ur en humanistisk synvinkel med ett holistiskt synsätt på människan där människan ses som en hel varelse och omvårdnad ges därmed ur ett helhetsperspektiv. Med detta menas att begreppet hälsa inte enbart kan riktas till en del av människan utan mot både kroppen, själen och anden - att sambandet mellan dessa kan förklara hälsa (Willman 2014; Kim, Loring & Kwekkebom 2018).
Bruun Lorentsen och Grov (2011) beskriver vikten av en vårdande relation mellan sjuksköterska och patient då lindrande av symtom från cancer inte enbart sker med hjälp av medicinsk behandling. En god vårdande relation kan därmed bidra till en upplevd känsla av livskvalité och hälsa.
Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskan har en central roll inom omvårdnaden då professionen har det
huvudsakliga ansvaret för att tillämpa en god och korrekt omvårdnad inom utarbetade riktlinjer för personer som är i behov av vård. Sjuksköterskan ska därmed uppvisa trovärdighet, integritet, medkänsla och lyhördhet gentemot patienterna. Omvårdnaden ska vara anpassad utifrån patientens behov och situation, patienten ska känna att hen blir bemött samt får omvårdnad med respekt och värdighet oavsett ålder, kön, hudfärg eller kulturell bakgrund. Sjuksköterskan ansvarar för att patienten får information anpassad efter individens förutsättningar för att kunna tillgodose sig information och själv besluta gällande framtida behandling (Svensk sjuksköterskeförening 2016). Att patienten får information och därmed är delaktig i sin vård beskrivs även av Kiessling och Kjellgren (2004) i en intervjustudie med syfte att beskriva hur patienter ser på delaktighet. I studien framkom tre teman vilka beskrev vikten av behovet att samtal, behov av kontinuitet i mötet med vårdpersonal samt ett behov av att känna kontroll över sin situation.
När patienten söker vård hamnar hen i en beroendeställning till vården, mötet med patienten ska därav vara ömsesidigt, och vården ska planeras gemensamt med patienten och närstående. Vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska ska bygga på en känsla av tillit och ett förtroende genom öppenhet och engagemang. Tilliten är viktig då den balanserar makten i förhållandet mellan patienten och sjuksköterska. Genom svåra livssituationer kommer lidande och med det en sårbarhet, sårbarheten gör människan känsligare och mer mottaglig för lidande. En stor del av sjuksköterskans uppgift är att lindra lidande. En patients lidande är individuellt och beskrivs olika från varje individ, lidandet behöver inte alltid vara något fysiskt utan även en känsla som kan vara beroende av en situation eller tidigare erfarenheter. Det är viktigt att sjuksköterskan bekräftar patientens lidande för att det ska kunna lindras, det ger patienten en möjlighet att förstå situationen som hen befinner sig i. För att en människa ska kunna uppleva
en situation med till exempel mycket smärta. En viktig del i sjuksköterskans roll är att inge hopp och därmed lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening 2016).
I sjuksköterskans roll ingår det också att se till att patienten är smärtlindrad och därmed lindra lidande för patienten. För att kunna se till att patienten är smärtlindrad krävs det från sjuksköterskan förståelse för den situation som patienten befinner sig i ur ett psykiskt perspektiv. Det ställer förutom det också krav på kunskap kring cancersmärta, smärtbehandling och hur patienten drabbas av otillräcklig smärtlindring (Mahfudh 2011).
Theory of comfort
A theory of comfort har flera grundläggande antaganden, dessa är att människor har holistiska reaktioner på komplexa stimulin, att komfort är ett önskvärt utfall som därmed är grundläggande för omvårdnad och att människor strävar efter att uppnå sin grundläggande känsla av komfort. Komfort beskrivs som ett holistiskt utfall eftersom att handlingar som är avsedda att förbättra en aspekt av komfort indirekt också kommer att påverka andra aspekter samtidigt (Kolcaba 1994). En del i behovet av komfort är enligt Figueiredo, Fialho, Mendoca, Rodrigues och Da Silva (2018) avsaknad av smärta och för patienten ska uppnå detta krävs omvårdnad från sjuksköterskan.
I de fall där smärta inte kan lindras helt ur ett fysiskt perspektiv anser dock Kolcaba och Wilson (2002) att komfort är mer än avsaknad av smärta och att känslan av komfort ändå kan förbättras trots att smärtlindring inte kan uppnås. Enligt Alligood (2017) beskrivs komfort som bekvämlighet för patienten och detta kan ses ur både ett psykiskt och fysiskt perspektiv. Komfort är personligt och betyder skilda saker för olika
individer. Detta gör således att varje individ har unika behov för att uppnå komfort.
Problemformulering
Smärta är ett vanligt symtom hos patienter med cancer, smärta är en personlig
upplevelse och denna bör inte ifrågasättas. Att lindra lidande är en av sjuksköterskans uppgifter och cancersmärta kan medföra onödigt lidande för patienten. Smärta beskrivs som en obehaglig känslomässig upplevelse. Att vårda patienten ur ett holistiskt
perspektiv med hänsyn till detta kan lindra lidande. Sjuksköterskan kan även genom icke-farmakologisk smärtlindring i olika former bidra till minskat lidande för patienten.
Då smärta är en personlig upplevelse är det av största vikt att ta reda på hur patienters egen upplevelse kring icke-farmakologisk smärtlindring ser ut. Detta för att som
sjuksköterska kunna ge en omvårdnad som är utformad utifrån varje enskild patients behov.
Syfte
Syftet med studien var att beskriva cancerpatienters upplevelser av icke-farmakologisk smärtlindring.
Frågeställning
Hur beskrevs upplevelsen av icke-farmakologisk smärtlindring hos patienter diagnosticerade med cancer?
Metod
Design
Designen på litteraturstudien var en deskriptiv litteraturstudie (Polit & Beck 2017).
Sökstrategi
Sökningen efter relevanta vetenskapliga artiklar som kunde tänkas svara på syfte och frågeställning gjordes i databasen Pubmed. Sökningen inleddes med att söka varje valt sökord för sig själv på ett systematiskt sätt, de sökord som användes var
”Nonpharmacological pain management”, ”Cancer pain”, ”Patient attitudes”,
”Complementary therapies”,”Cancer patient”, ”Acupuncture”, ”Therapeutic touch”,
”Massage therapy”. Sökorden har sökts som fritextord och sedan satts ihop med hjälp av booleanska termen AND. Den begränsning som användes var att artiklarna skulle vara möjliga att öppna i fulltext via biblioteket på Högskolan i Gävle samt skrivna på engelska.
Tabell 1. Sökstrategi
Urvalskriterier
De artiklar som valdes ut skulle svara på syfte och frågeställning samt vara uppbyggda enligt IMRAD-modellen (introduktion, metod, diskussion och resultat). Både kvalitativa och kvantitativa artiklar valdes ut till studien.
Inklusionskriterier var att artiklarna skulle handla om någon av de icke farmakologiska smärtlindringsmetoder som är godkända av socialstyrelsen och att de skulle beskriva patientens upplevelse av dessa. Exklusionskriterier var att välja bort artiklar som handlar om personalens eller anhörigas upplevelser samt de artiklar som handlade om icke farmakologiska smärtlindringsmetoder som inte är godkända av socialstyrelsen.
Urvalsprocess
Sökningen som utfördes av författarna resulterade i 469 träffar där artiklarna granskades på titel och abstrakt nivå. Efter denna granskning exkluderades 418 artiklar då de inte svarade på syfte eller frågeställning, handlade om någon av de metoder som inte är godkända av socialstyrelsen samt om de var litteraturstudier. Studier som uppfattades handla om personal eller närståendes upplevelser exkluderades också. Efter exkludering hade sökningen resulterat i 51 tänkbara artiklar som sedan lästes i fulltext, av dessa exkluderades 41 artiklar då de inte svarade på syfte eller frågeställning. Detta resulterade i 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats som inkluderades i litteraturstudiens resultat.
Databas Begränsningar Sökdatum
Sökord Antal
träffar
Valda artiklar Pubmed 2019-08-29,
Högskolan i Gävle Engelska
“Complementary therapies” AND
“Cancer pain” AND “Patient attitudes”
122 2
Pubmed 2019-08-29, Högskolan i Gävle Engelska
“Cancer patient” AND
“Nonpharmacologic pain
management” AND “Patient attitudes”
11 1
Pubmed 2019-08-29, Högskolan i Gävle Engelska
“Patient attitudes” AND “Cancer pain” AND “Acupuncture”
24 2
Pubmed 2019-08-29, Högskolan i Gävle Engelska
“Therapeutic touch” AND “Cancer pain”
70 1
Pubmed 2019-10-14 Högskolan i Gävle Engelska
“Massage therapy Cancer pain” 242 4
Totalt:469 Totalt: 10
En systematisk kvalitetsgranskning av artiklar genomfördes med hjälp av
rekommenderade granskningsmallar från Högskolan i Gävle, se bilaga 1, 2 och 3.
Processen beskrivs också i ett flödesschema, se figur 1.
Figur 1. Flödesschema av urvalsprocessen Artiklar identifierade av
databassökningar genom kombination av två eller flera sökord som satts ihop med den
booleanska termen AND, inga dubbletter = 227
Artiklar granskade på abstraktnivå = 227
Exkluderade artiklar = 196
Tilläggssökning med två sökord utan booleanska termer, inga dubbletter =
242
Artiklar valda för fulltextgranskning = 31
Exkluderade artiklar = 25
Artiklar granskade på abstraktsnivå = 242
Exkluderade artiklar = 222
Artiklar valda för fulltextgranskning = 20
Exkluderade artiklar = 16
Antalet valda artiklar till studien = 10
Dataanalys
Båda författarna har granskat artiklarnas titel, abstrakt och resultatdel. En tematisk analys av data har genomförts, detta beskrivs av Aveyard (2014) som ett sätt att sammanställa data inför en litteraturstudie. Artiklarna som valts ut har skrivits ut i pappersformat och lästs flera gånger av båda författarna, några av artiklarna har sedan valts bort då de efter granskning inte svarat på syfte och frågeställning på ett
tillfredställande sätt. Likheter och olikheter har färgkodats, färgkodning har skett utifrån de nyckelord som var relevanta utifrån frågeställning (Aveyard 2014). Efter
färgkodning har artiklarna delats upp i två olika kategorier; akupunktur och taktil massage. De granskade vetenskapliga artiklarna har granskats enskilt och tillsammans för att kunna struktureras upp i arbetes resultatsammanställning. Utifrån dessa teman utkristalliserades subteman; positiva upplevelser med tillhörande subteman;
smärtlindrande upplevelse och andra positiva upplevelser, negativa upplevelser med tillhörande subteman; utebliven smärtlindrande upplevelse och andra negativa
upplevelse. Detta gjordes för ökad tydlighet och struktur när data skulle analyseras, se figur 2.
Etiska överväganden
Inför denna studie har författarna haft vissa etiska principer i åtanke. Detta var bland annat riskerna för fabricering, förfalskning och plagiering av material (Polit & Beck 2017). För att minimera denna risk har författarna granskat artiklarna ur ett opartiskt perspektiv och utan hänsyn till personliga värderingar. Likväl så presenteras resultatet utan vinkling för att få en så neutral sammanställning av materialet som möjligt.
Resultat
Litteraturstudiens resultat baseras på de resultat som framkom i tio vetenskapliga studier. Artiklarna presenteras i bilagorna 4 och 5. Genom den utförda dataanalysen framkom två teman och tillhörande underteman:
Akupunktur
Positiva upplevelser
Smärtlindrande upplevelse
Patienter som erhållit akupunktur som en form av symtomkontroll rapporterade smärtlindring direkt efter behandling med akupunktur. Över 90 % av patienterna var nöjda eller mycket nöjda med akupunkturbehandlingen och skulle även rekommendera denna typ av behandling till andra patienter. En del av patienterna hade inte heller samma behov av farmakologisk smärtlindring som tidigare (Yeh, Chien, Chiang, Ren &
Suen 2015). En stor del av patienterna har en positiv inställning till akupunktur och en tro på att detta kan lindra smärta (Enblom 2017). Patienter som erhållit akupunktur beskriver effekten på smärta med entusiasm där flertalet patienter benämner det som ett mirakel och att deras smärta lindrades helt. Flertalet av patienterna ansåg att även om smärtan inte lindrades helt så minskade den så att de själva kunde hantera den. Antalet perioder med smärta minskade också i samband med akupunkturbehandling samt att smärtintensiteten minskade (McPhail, Sandhu, Dale & Stewart-Brown 2018).
Andra positiva upplevelser
Figur 2. Översikt teman och subteman
efter första behandlingen med akupunktur och vid den sista behandlingen var många av symtomen borta. De flesta av patienterna behandlades vid minst två tillfällen, den patient som behandlades flest gånger fick tjugotre behandlingstillfällen (Thompson, Osian, Jacobsen & Johnstone 2015). Patienter som känt sig nedstämda eller kraftlösa uppgav att akupunktur ledde till ett ökat välbefinnande och ny energi efter behandling.
Patienter beskrev också att de upplevde känslomässiga effekter med akupunktur där flertalet patienter kände sig lugna och avslappnade efter behandlingen. Vissa patienter beskrev också holistiska aspekter av akupunktur där behandlingen ansågs ha god effekt både mentalt, fysiskt och intellektuellt (McPhail et al. 2018).
Negativa upplevelser
Utebliven smärtstillande upplevelse
Ett mindre antal patienter hade inte upplevt någon smärtlindrande effekt till följd av akupunkturen, vissa hade däremot upplevt en ökad smärta efter
akupunkturbehandlingen. Nålarna som hade använts var en bidragande orsak till fysisk smärta under behandling. De patienter som var missnöjda med akupunkturbehandlingen var den främsta orsaken utebliven smärtlindrande effekt (McPhail et al. 2018;
Thompson et al. 2015; Yeh et al. 2015).
Andra negativa upplevelser
Några av de patienter som erhållit akupunktur uppgav att de efter behandlingen blev försämrade. Symtom som trötthet, ångest, och minskad livskvalité hade efter behandling förvärrats ytterligare. Detta var effekter som inte enbart kommit efter första behandling utan som blivit sämre både efter första och sista behandlingstillfälle (Thompson et al.
2015; Yeh et al. 2015).
Taktil massage Positiva upplevelser Smärtstillande upplevelse
Patienter beskrev en tydlig lättnad av den svåra smärta de lidit av efter att ha erhållit taktil massage (Billhult & Dahlberg 2001; Gentile et al. 2018; Uysal, Kutlutürkan &
Uğur 2017; Toth et al. 2013).
Andra positiva upplevelser
Genom att erhålla taktil massage hade patienterna upplevt en tydlig lättnad av det existentiella lidandet som cancersjukdomen kan ge. Genom att sjuksköterskan behandlade patienten med taktil massage upplevde många en positiv och speciell
relation mellan sjuksköterska och patient. Genom taktil massagen upplevde patienten att sjuksköterskan tog sig tid för patienten, i en sjukvård som annars är stressad. Taktil massage upplevdes också göra patienterna piggare och fyllda med ny energi. De känslor som kunde uppstå i och med en cancerdiagnos var att kroppen sviker. Taktilmassagen gjorde att patienterna istället upplevde det motsatta, att kroppen hjälpte dessa patienter att må bättre och att de upplevde sig bli piggare och fyllda med energi (Billhult &
Dahlberg 2001). Flertalet patienter var också benägna att välja massage som
behandlingsform då de flesta känner till detta eller har erhållit massage tidigare (Toth et al. 2013).
Patienter som erhållit taktil massage upplevde att deras livskvalité har förbättrats i anslutning till behandlingen eller en tid efter behandlingen (Toth et al. 2013; Uysal et al.
2017). Även den trötthet som cancersjukdomen kunde föra med sig lindrades och blev betydligt mindre påtaglig efter behandling med taktil massage (Kinkead et al. 2018).
Flera patienter upplevde också taktil massage som en distraktion från sjukdomen och de andra behandlingarna, till exempel cellgiftsbehandling. När sjukdomen och
behandlingarna enbart var förknippade med lidande och svåra stunder så kan taktil massage vara ett sätt att distraheras ifrån detta (Billhult, Stener-Victorin & Bergbom 2007). Efter behandling med taktilmassage upplevdes också att ilska, ångest och depression reducerades i jämförelse med innan behandlingen (Darabpour, Kheirkhah &
Ghasemi 2016).
Negativa upplevelser
Andra negativa upplevelser
De patienter som upplevde förbättrad livskvalité beskrev att denna effekt inte höll i sig, utan att den efter några veckor efter behandling hade försvunnit (Toth et al. 2013).
Diskussion
Huvudresultat
Syftet med studien var att beskriva cancerpatienters upplevelser av icke farmakologisk smärtlindring. Resultatet visade att en stor del av de patienter som behandlats med akupunktur och taktilmassage hade positiva upplevelser av denna form av
smärtlindring. En stor del av patienterna beskrev även andra positiva upplevelser förutom den smärtlindrande effekten. De positiva upplevelserna om återkom i resultatet var bland annat lindring av andra fysiska symtom i och med cancersjukdomen. Många av patienterna upplevde också en förnyad känsla av energi efter behandlingen samt ett ökat välbefinnande. Dock upplevde en liten del av patienterna motsatt effekt av behandlingen där de fysiska symtomen tilltog i styrka samt upplevelsen av effekt uteblev efter behandling.
Resultatdiskussion
Föreliggande studies resultat visade att en övervägande del av patienterna hade positiva upplevelser av icke farmakologisk smärtlindring. De positiva upplevelserna beskrevs både ur ett smärtlindrande perspektiv, vilket av patienter beskrevs som ett mirakel, de upplevelser som lyftes fram var också att patienterna kände att smärtan blev mer hanterbar efter akupunktur även om den inte helt försvann (Enblom 2017; McPhail, Sandhu, Dale, Stewart-Brown 2018; Thompson, Osian, Jacobsen, Johnstone 2015; Yeh, Chien, Chiang, Ren, Suen 2015). Detta bekräftades också av Mackereth, Bardy, Filshie, Finnegan John och Mollasiotis (2014) där patienter upplevt akupunktur som en
behandlingsform som fungerat både ur ett smärtlindrande perspektiv, men där andra faktorer som andra fysiska och psykiska symtom har påverkats. Resultatet visar tydligt att även taktil massage har en positiv inverkan genom att bland annat bidra till en förbättrad livskvalité och en distraktion från lidandet som sjukdomen för med sig till den drabbade patienten (Billhult et al. 2001; Billhult et al. 2007; Uysal et al. 2017; Toth et al. 2013). Detta bekräftas även av Satija och Bhatnagar (2017) som beskrev att taktil massage har visat sig ha mycket god effekt på depression, ångest och smärta. Resultatet visar också att taktil massage har lindrat smärta hos patienter som erhållit behandling (Billhult & Dahlberg 2001; Gentile et al. 2018; Uysal, Kutlutürkan & Uğur 2017; Toth et al. 2013). Det framträdande i resultatet är dock de psykologiska effekterna som taktil massage haft en positiv effekt på, detta menar författarna stämmer väl överens med den valda teoretiska referensramen.
A theory of comfort beskriver smärta ur ett perspektiv där Kolcaba och Wilson (2002) anser att komfort är mer än avsaknad av smärta, och även där full smärtlindring inte kan erhållas kan ändå en känsla av komfort finnas.
A theory of comfort beskriver komfort som ett holistiskt utfall, detta då en handling automatiskt kommer att påverka en annan handling som är avsedd. Detta gör att en handling som är menad att påverka ett visst område automatiskt kommer att påverka andra områden också. Detta beskriver väl de positiva utfall som icke farmakologisk smärtlindring visat sig ge patienter som erhållit detta. Behandlingen är ämnad för att lindra smärta men även indirekt påverkar andra faktorer som slutligen leder till en känsla av komfort (Kolcaba 1994). Omvårdnad kan även det ses ur ett holistiskt perspektiv där hela människan vårdas (Kim, Loring & Kwekkebom 2018).
Sjuksköterskan kan på detta sätt bedriva omvårdnad genom att erhålla patienten taktil massage, denna behandling kan leda till att främja hälsa hos patienten (Jackson et al.
2008). Patienter beskriver akupunktur som en holistisk smärtlindrande metod som påverkar patienten både mentalt, fysiskt och intellektuellt (McPhail et al. 2018).
Alligood (2017) beskriver komfort ur både ett psykiskt och fysiskt perspektiv, detta gör således att komfort än individuellt och betyder olika för alla individer. I omvårdnaden är detta viktigt även ur ett smärtlindrande perspektiv, detta då smärta inte enbart kan ses ur ett fysiskt perspektiv. Att i sin yrkesroll som sjuksköterska inneha förmåga att se till hela individen och där med kunna anpassa och tillämpa omvårdnaden genom ett holistiskt förhållningssätt kan leda till ökad livskvalité och ett minskat lidande för den enskilde patienten.
Cancersmärta yttrar sig i flera olika former och detta gör att det inte finns någon standardiserad behandling utan smärtan kräver olika typer av behandling samt olika behandlingar i kombination (Bruun Lorentsen & Grov 2011). Detta kan tänkas vara en av förklaringarna till att upplevelsen av icke farmakologisk smärtlindring skiljer sig mellan patienter. Det kan också tänkas vara en förklaring till de negativa upplevelser som patienter har av akupunktur där en liten del av patienterna mådde sämre än innan behandling, dessa patienter har efter behandling upplevt ökad ångest, minskad
livskvalité och utebliven smärtlindring. Patienterna beskrev också att detta inte enbart skedde efter första behandlingen utan att det även upplevde det likadant efter den andra (Thompson et al. 2015; Yeh et al. 2015). Jackson et. al. (2008) ansåg också att det är
behandlingsmetoder innan behandling ges. Detta anser författarna är av största vikt i och med att sjuksköterskan ska planera omvårdnaden utifrån patientens specifika behov.
Resultatet i denna litteraturstudie visade att majoriteten av patienterna har haft positiva upplevelser av både akupunktur och taktilmassage. Dock beskrev (Mackereth et al.
2014) precis som ovan att patienters inställning till akupunktur är varierande, detta beror på rädsla för att behandlingen inte ska fungera och att det är något som patienterna inte erhållit tidigare. Denna uppfattning tycks dock förändras efter behandling – detta har även denna studies resultat visat. Detta anser författarna tyder på att mer information gällande icke farmakologisk smärtlindring behövs för att kunna erbjuda patienter en god omvårdnad.
Metoddiskussion
Denna studie genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie vilket innebär att forskning som redan publicerats analyseras av författarna. Databasen Pubmed användes för att söka artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte och frågeställningar, denna databas beskrivs som lämplig inom ämnet omvårdnad (Polit & Beck 2017). En av svagheterna i metoden kan vara att enbart en databas användes för sökning, det finns flertalet databaser som också beskrivs som lämpliga inom ämnet, bland annat databasen Cinahl. De sökord som användes var ”Nonpharmacological pain management”, ”Cancer pain”, ”Patient attitudes”, ”Complementary therapies” ,”Cancer patient”,
”Acupuncture”, ”Therapeutic touch”, “Massage Therapy”. Dessa sökord sattes ihop med hjälp av den booleanska termen AND. Med fördel hade fler ord än ”Patient attitudes” kunna använts för att beskriva upplevelser som var syftet med studien. En fördel som kan ses med användandet av få sökord är dock att de sökningar som genomfördes blev systematiska. Under tiden som studien genomfördes
uppmärksammades dock att författarna misstagit behandlingsmetoden reiki för taktil massage. Detta då flertalet artiklar där syftet var att undersöka upplevelser gällande reiki kom upp i sökningar där sökordet therapeutic touch användes. Därmed
exkluderades tre vetenskapliga artiklar från resultatdelen eftersom Reiki inte är en godkänd behandlingsmetod av socialstyrelsen. Detta gjorde att författarna efter att resultat bearbetats fick göra en kompletterande för att utveckla resultatet som
sammanfattats gällande taktil massage, denna sökning återfinns i sökstrategi och i ett eget flödesschema, se figur 1. Under tiden litteraturstudien genomfördes så upptäckte författarna att taktil massage även kallas för Swedish massage. Om detta hade detta
använts som sökord i sökningarna kan det tänkas att utfallet av artiklar hade sett annorlunda ut. För att få ett bredare urval av artiklar användes inga begränsningar för årtal, inte heller fanns några begränsningar avseende ålder på deltagare eller kön. Detta kan ses som en styrka, samt att syfte eller frågeställning inte beskriver några av dessa begränsningar. De artiklar som valdes var skrivna på engelska, då författarna av studien har svenska som modersmål kan detta eventuellt lett till misstolkning av texten.
Artiklarna valde författarna dock att inte översätta till svenska, detta bekräftas även av Polit och Beck (2017) som en svaghet då det uppkommer en ökad risk för fel i
översättning. Detta kan dock ses som en svaghet i föreliggande studie eftersom artiklarna granskades på engelska och därmed feltolkades behandlingsmetoden.
Resultaten av artiklarna bearbetades sedan utifrån teman med tillhörande underteman.
Detta skapade ett systematiskt arbetssätt och en god sammanställning av relevanta delar ur resultatet. Att sammanställa data enligt detta arbetssätt är att rekommendera (Polit &
Beck 2017). Genom att vara medveten om de etiska principerna gällande fabricering, förfalskning och plagiering av material som riskerar att förekomma i en litteraturstudie så reducerande författarna dessa risker genom att ha de i åtanke under arbetets gång (Polit & Beck 2017).
Kliniska implikationer för omvårdnad
Många patienter diagnosticerade med cancer lever med smärta i olika former. Smärta kan leda till både psykiskt och fysiskt lidande och smärta är något subjektivt som inte bör ifrågasättas. I sjuksköterskans yrkesroll är det viktigt med kompetens, kunskap och förmåga att tillämpa metoder som kan bidra till att lindra patientens lidande. Det finns olika sätt att lindra smärta, det är då av vikt att få en djupare inblick i upplevelser som patienter diagnostiserade med cancer har av icke-farmakologisk smärtlindring. Genom att få kunskap kring detta kan sjuksköterskan applicera dessa metoder i omvårdnaden av patienten och därmed bedriva en mer holistisk omvårdnad.
Förslag på fortsatt forskning
För att få ytterligare kunskap och insikt i användningen av icke farmakologisk smärtlindring så kan detta appliceras i större utsträckning i den omvårdnad som sjuksköterskan i sin yrkesroll ska erhålla patienten i syfte att lindra lidande. Genom
erbjuds eller tillhandahålls till onkologiska patienter inom svensk hälso- och sjukvård kan det på lång sikt tänkas bidra till minskad användning av läkemedel. Detta gör att risken för biverkningar minskar och att patienten inte råkar ut för onödigt lidande.
Genom att göra detta kan det tänkas utöka de metoder som sjuksköterskan idag kan erbjuda patienten i smärtlindrande syfte och därmed kan en mer holistisk syn på omvårdnad växa fram.
Slutsats
Smärta är en central känsla och upplevelse för denna patientgrupp, det är vanligt att smärtan drabbar patienten både fysiskt och psykiskt. Det framkom i föreliggande litteraturstudie att patienterna hade både positiva och negativa upplevelser av akupunktur och taktilmassage, majoriteten av patienterna hade dock positiva
upplevelser. Upplevelserna behandlade både smärtlindrande effekt men även god effekt på andra symtom som denna patientgrupp är drabbad av i olika utsträckning. Detta bekräftar att icke farmakologisk smärtlindring kan vara en viktig del i behandlingen av patienter diagnosticerade med cancer.
Referenser
Alligood, M. (red.) (2017). Nursing theorists and their work. K. Kolcabat. Theory of comfort. 9. uppl. St. Louis, Missouri: Elsevier
Aveyard, H. (2014). Doing a literature review in health and social care: a practical guide. 3. uppl. Maidenhead: Open University Press
Berntzen, H. Danielsen, A. & Almås, H. (2011). Omvårdnad vid smärta. Almås, H.
Stubberud, D-G. Grønseth, R (red.). Klinisk omvårdnad 1. 2.,uppl. Stockholm: Liber
Billhult, A. & Dahlberg, K. (2001). A meaningful relief from suffering: experiences of massage in cancer care. Cancer Nursing. 24(3), ss. 180–184. doi:
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=cin20&AN=1 07043027&site=ehost-live&custid=s3912055.
Billhult, A., Stener-Victorin, E & Bergbom, I. (2007). The Experience of Massage During Chemotherapy Treatment in Breast Cancer Patients. Clinical Nursing Research, 16(2), ss. 85–99. doi: 10.1177/1054773806298488.
Bruun Lorentsen, V. & Grov, E-K. (2011). Allmän omvårdnad vid cancersjukdomar.
Almås, H. Stubberud, D-G. Grønseth, R. (red.). Klinisk omvårdnad 2. 2, uppl.
Stockholm: Liber
Darabpour, S., Kheirkhah, M. & Ghasemi, E. (2016). Effects of Swedish Massage on the Improvement of Mood Disorders in Women with Breast Cancer undergoing
Radiotherapy. Iranian Red Crescent Medical Journal. 18(11) doi:10.5812/ircmj.25461.
Enblom, A. (2017). Patients’ and physiotherapists’ belief in and use of acupuncture for cancer-related symptoms. Acupunct med. 35(4), ss. 251–258. doi: 10.1136/acupmed- 2015-011007.
Ericson, E. & Ericson, T. (2015). Medicinska sjukdomar patofysiologi, omvårdnad,
Figueiredo, V. Fialho de Melo, J.V. Mendonça, A. Rodrigues, G.F. & Da Silva, L.
(2018). Pain in the immediate puerperium: nursing care contribution. Revista Brasileira de Enfermagem (3), ss. 1343-1350. doi :http://dx.doi.org/10.1590/0034-7167-2017- 0345
Fredenberg, S. & Vinge, E. (2015). Smärta och smärtbehandling.
https://lakemedelsboken.se/kapitel/smarta/smarta_och_smartbehandling.html. [2019-05- 01].
Garcia, MK. McQuade, J. Haddad, R. Patel, S. Lee, R. Yang, P. Palmer, JL & Cohen, L.
(2013). Systematic Review of Acupuncture in Cancer Care: A Synthesis of the Evidence. Journal of Clinical Oncology. 31(7), ss: 952.960. doi:
10.1200/JCO.2012.43.5818.
Gentile, D. Boselli, D. O’neill, G. Yaguda, S. Bailey-Dorton, C. & Eaton, T.A. (2018).
Cancer Pain Relief After Healing Touch and Massage. Journal of Alternative &
Complementary Medicine. Mary Ann Liebert, Inc., 24(9/10), ss. 968–973.
doi:http://10.0.4.65/acm.2018.0192.
Gries, K. Berry, P. Harrington, M. Crescioni, M. Patel, M. Rudell, K. Safikhani, S.
Pease, S. & Vernon, M. (2018). Literature review to assemble the evidence for response scales used in patient-reported outcome measures. Journal of Patient-Reported
Outcomes, 2(1) doi: 10.1186/s41687-018-0056-3.
Hjermstad, M. J. Fayers, P.M. Haugen, D.F. Caraceni, A. Hanks, G.W. Loge, J. H.
Fainsinger, R. Aass, N. & Kaasa, S. (2011). Studies Comparing Numerical Rating Scales, Verbal Rating Scales, and Visual Analogue Scales for Assessment of Pain Intensity in Adults: A Systematic Literature Review. Journal of Pain and Symptom Management, 41(6), ss. 1073–1093. doi: 10.1016/j.jpainsymman.2010.08.016.
Hu, C. Zhang, H. Wu, W. Yu, W. Li, Y. Bai, J. Luo, B & Li, S. (2016). Acupuncture for Pain Management in Cancer: A Systematic Review and Meta-Analysis. Evidence-based Complementary and Alternative Medicine. doi:10.1155/2016/1720239.
Jackson, E. Kelley, M. Mcneil, P. Meyer, E. Schlegel, L. & Eaton, M. (2008). Does Therapeutic Touch Help Reduce Pain and Anxiety in Patients With Cancer?. Clinical Journal of Oncology Nursing. Oncology Nursing Society, 12(1), ss. 113–120. doi:
http://10.0.4.164/08.CJON.113-120.
Kiessling T. & Kjellgren K. (2004). Patienters upplevelse av delaktighet i vården. Vård I Norden, 24, ss 31-35. doi: https://doi.org/10.1177/010740830402400407
Kinkead, B. Schettler, P. J. Larson, E. R. Carroll, D. Sharenko, M. Nettles, J. Edwards, S. A. Miller, A. H. Torres, M. A. Dunlop, B. W. Rakofsky, J. J. & Rapaport, M. H.
(2018). Massage therapy decreases cancer-related fatigue: Results from a randomized early phase trial. Cancer. 124(3), ss. 546–554. doi: 10.1002/cncr.31064.
Kolcaba, K. (1994). A theory of holistic comfort for nursing. Journal of advanced nursing, (19), ss. 1178-1184.
Kolcaba, K. & Wilson, L. (2002). Comfort care: A framework for perianesthesia nursing. Journal of Pain (17), ss. 102-104. doi:
https://doi.org/10.1053/jpan.2002.31657.
Kim, KS. Loring, S. & Kwekkeboom, K. (2018). Use of Art-Making Intervention for Pain and Quality of Life Among Cancer Patients. Journal of Holistic Nursing. (36), ss.
341-353. doi: 10.1177/0898010117726633
Mackereth, P. Bardy, J. Filshie, J. Finnegan John, J. & Molassiotis, A. (2014).
Receiving or not receiving acupuncture in a trial: The experience of participants recovering from breast cancer treatment. Complementary Therapies in Clinical Practice. 20(4), ss. 291–296. doi: 10.1016/j.ctcp.2014.10.002.
Mahfudh, S,S. (2011). Nurse's role in controlling cancer pain. Journal of Pediatric Hemtatology/Oncology, 33(2), ss. 146-148. doi:10.1097/MPH.0b013e318230dfd8
McPhail, P. Sandhu, H. Dale, J. & Stewart-Brown, S. (2018). Acupuncture in hospice settings: A qualitative exploration of patients’ experiences. European journal of cancer care. 27(2), doi: 10.1111/ecc.12802.
Ngamkham, S. Holden, JE. & Smith, EL. (2019). A Systematic Review: Mindfulness Intervention for Cancer-Related Pain. Asia-Pacific Journal of Oncology Nursing (17), ss. 102-114. doi: 10.4103/apjon.apjon_67_18.
Polit, D. & Beck, C.T. (2017). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Satija, A. & Bhatnagar, S. (2017). Complementary therapies for symptom management in cancer patients. Indian Journal of Palliative Care, 23(4), ss. 468. doi:
10.4103/IJPC.IJPC_100_17.
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Värdegrund för omvårdnad
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf [2019-10-07]
Tabatabaee, A. Tafreshi, M.Z. Rassouli, M. Aledavood, S.A. Alavimajd, H. &
Farahmand, S. K. (2016). Effect of Therapeutic Touch in Patients with Cancer: a Literature Review. Medical archives (Sarajevo, Bosnia and Herzegovina) 70(2), ss.
142–7. doi: 10.5455/medarh.2016.70.142-147.
Thompson, L. M. A. Osian, S.R. Jacobsen, P.B. & Johnstone, P.A.S. (2015). Patient- reported Outcomes of Acupuncture for Symptom Control in Cancer. Journal of
acupuncture and meridian studies. 8(3), ss. 127–133. doi: 10.1016/j.jams.2015.04.002.
Toth, M. Marcantonio, E. R. Davis, R. B. Walton, T. Kahn, J. R. & Phillips, R. S.
(2013). Massage therapy for patients with metastatic cancer: a pilot randomized controlled trial. Journal of Alternative and Complementary Medicine. 19(7) doi:
10.1089/acm.2012.0466.
Unneby, A. (2019). Smärtskattningsinstrument.
https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/akut-bedomning-och-
skattning/smartskattning-av-akut-och-postoperativ-smarta/smartskattningsinstrument/.
[2019-10-01].
Uysal, N., Kutlutürkan, S. & Uğur, I. (2017). Effects of foot massage applied in two different methods on symptom control in colorectal cancer patients: Randomised control trial. International Journal of Nursing Practice 23(3) doi: 10.1111/ijn.12532.
Willman, A. Hälsa och välbefinnande (2014). Edberg, A-K. & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Yeh, CH. Chien, L-C. Chiang, YC. Ren, D. & Suen, LK-P. (2015). Auricular Point Acupressure as an Adjunct Analgesic Treatment for Cancer Patients: A Feasibility Study’, Pain Management Nursing 16(3) ss. 285–293. Doi:
<http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=cin20&AN=
103806255&site=ehost-live>
Bilaga 1
Mall för relevansbedömning
Artikelförfattare och publiceringsår
Ja Delvis Nej
1.
Är det fenomen (d.v.s. det som studeras) som studeras i granskad studie relevant i
förhållande till det aktuella syftet*?
2 Är de deltagare som ingår i granskad studie relevanta i förhållande till det aktuella syftet*?
3.
Är det sammanhang (kontext) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
4. Är granskad studies ansats och design studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
5.
Sammanvägd bedömning: bör granskad studie inkluderas för kvalitetsgranskning i den aktuella studien**?
Bilaga 2
Mall för kvalitetsgranskning för kvalitativ ansats
Ja, med motiveringen att…
Delvis, med motiveringen att…
Nej, med motiveringen att…
Går ej att bedöma, med motiveringen att…
Syfte 1. Är den granskade studiens syfte tydligt
formulerat?
Metod
2. Är designen lämplig utifrån studiens syfte?
3. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
4. Är deltagarna relevanta i förhållande till studiens syfte?
5. Är inklusionskriterier och eventuella exklusionskriterier beskrivna?
6. Är det sammanhang (kontext) i vilket forskningen genomförs beskrivet?
7. Är metoden för datainsamling relevant?
8. Är analysmetoden redovisad och tydligt beskriven?
9. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat 10. Är det resultat som redovisas tydligt och
relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion Diskuteras den kliniska betydelse som
Bilaga 2
12. Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?
13. Är trovärdighetsaspekter för studien diskuterade?
Bilaga 3
Mall för kvalitetsgranskning av kvantitativ ansats
Ja, med motiveringen att… Delvis, med motiveringen att…
Nej, med motiveringen att…
Går ej att bedöma, med motiveringen att…
Syfte
1. Är den granskade studiens syfte tydligt formulerat?
2. Är eventuella frågeställningar tydligt beskrivna?
Metod
3. Är designen lämplig utifrån studiens syfte?
4. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
5. Är undersökningsgruppen representativ?
6. Är inklusionskriterier och eventuella exklusionskriterier beskrivna?
Bilaga 3
8. Är validiteten diskuterad?
9. Är reliabiliteten diskuterad?
10. Är det beskrivet hur den statistiska analysen är utförd?
11. Är bortfallet beskrivet?
12. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat
13. Är det resultat som redovisas tydligt och relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion
14. Diskuteras den kliniska betydelse som studiens resultat kan ha?
Bilaga 3
15. Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?
Bilaga 4
Tabell 2 Sammanställning av valda artiklar till litteraturstudien
Författare + publikationsår och studieland
Titel Design och
eventuell ansats
Undersöknings grupp
Datainsamlings metod
Dataanalys metod Billhult
Dahlberg Sverige, 2001.
Integrative oncology: managing cancer pain with complementary and alternative therapies.
Kvalitativ design Åtta kvinnor diagnosticerade med cancer
Fenomenologiska intervjuer Fenomenologisk
analysmetod som består av helhet, delar, helhet.
Billhult Stener-Victoin Bergholm Sverige, 2007.
The Experience of Massage During Chemotherapy Treatment in Breast Cancer Patients
Kvalitativ design Det var tio deltagare i studien. Patienterna var kvinnor mellan 34 och 63 år gamla och var
diagnostiserade med bröstcancer.
Face to face intervjuer Intervjuerna analyserades i tre steg. Whole-part-whole metoden. Texten lästes först som helhet sedan delades den upp i enheter och sedan läste man hela texten igen.
Darabpour Kheirkhah Ghasemi Iran, 2015.
Effects of Swedish Massage on the Improvement of Mood Disorders in Women with Breast Cancer undergoing Radiotherapy
Kvantitativ design.
Randominiserad klinisk prövning
100 deltagare i studien.
Deltagarna var mellan 20-60 år gamla med bröstcancer.
Genom frågeformulär som innefattade frågor angående emotionskontroll samt ett ASC-formulär ett
demografiskt frågeformulär.
Via kolmogrov-Simonov testet
Enblom Sverige, 2017.
Patients' and physiotherapists' belief in and use of acupuncture for cancer-related symptoms.
Kvantitativ design Psykoterapeuter inom onkologi samt 522 patienter deltog i studien. 80% av kvinnorna var i
sextioårsåldern som hade blivit diagnostiserade med cancer och genomgått strålbehandling
Enkäter med frågor Demografisk data jämfördes genom ”Fisher exact test”.
Gentile Boselli O'Neill Yaguda Bailey-Dorton Eaton
USA, 2018.
Cancer Pain Relief After Healing Touch and Massage.
Kvantitativ design Patienter diagnosticerade med cancer där majoriteten var patienter diagnosticerade med bröstcancer som genomgått
cellgiftsbehandling. 572 patienter deltog
Pretest/post-test med hjälp av observationer.
Analys av framträdande karaktäristiska fenomen med hjälp av Chi-Square tester.
Bilaga 4
Yeh, Chao Hsing Chien, Lung-Chang Chiang, Yi Chien Ren, Dianxu Suen, Lorna Kwai- Ping
USA, 2015.
Auricular Point Acupressure as an Adjunct Analgesic Treatment for Cancer Patients: A
Feasibility Study
Kvalitativ design Patienter diagnostiserade med cancer i ålder 55-87 år.
Det var 50 patienter som deltog i studien
Pretest/post-test med hjälp av intervjuer.
Deskriptiv statistik användes. Samt mixad modell ansats.
Kinkead Schettler Larsson Carroll Sharenko Nettles Edwards Miller Torres Dunlop Rakofsky Hyman Rapaport USA, 2018.
Massage Therapy Decreases Cancer-Related Fatigue: Results From a Randomized Early Phase Trial
Kvantitativ design 56 patienter deltog i studien, Patienterna som deltog i studien var kvinnor som hade överlevt bröstcancer mellan 18-72år gamla och som hade genomgått sin sista behandling för 3 månader upp till 4år sedan.
Dessa patienter hade även dålig prognos i sin sömn.
Genom frågeformulär som bestod av frågor där patienterna skulleranka 1-5 på angående deras livsglädje och tillfredsställelse av de sju dagarna som
behandlingen genomfördes.
Chi-square och Fishers exacts test.
Thoth Marcantonio Davis Walton Kahn Philips USA, 2013.
Massage Therapy for Patients with Metastatic Cancer: A pilot randomzied controlled trial.
Kvalitativ design.
Randomiserad kontrollerad studie
Cancer patienter som är över 18år och som är inlagda på en onkologklinik
Intervjuer via telefon. Deskriptiv statistik
McPhail Sandhu Dale
Stewart-Brown England, 2018.
Acupuncture in hospice settings:
A qualitative exploration of patients' experiences.
Kvalitativ explorativ design
Patienter som fått akupunktur på ett hospice som bedrivit palliativ vård.
Det var 20 deltagare som blev intervjuade angående deras erfarenhet av akupunktur.
Patienternas upplevelse togs fram genom
semistrukturerade face to face intervjuer.
En induktiv matrix med teman utifrån syfte skapades, teman skapades utifrån det patienter upplevt med hjälp av en interaktiv metod Thompson Patient-reported Outcomes of Kvalitativ 90 patienter deltog i studien. Enkäter, pretest-post-test. Deskriptiv statistik med
Bilaga 4
USA, 2015. klinik.
Uysal Kutluturkan Ugur
Australien, 2017
Effects of foot massage applied in two different methods on symptom control in colorectal cancer patients: Randomised control trial
Kvalitativ design.
Randomiserad kontrollerad klinisk studie
Deltagarna i studien är äldre än 18 år och har undersökts för andra och tredje steget av kolonrektal cancer
Genom observationer av kontrollgrupper.
Chi-square-test, Krusal-Wallis-testet, Bonferroni-testet Friedman-testet
Siegel-Cestellan – testet.
Bilaga 5
Tabell 3 Översikt valda artiklars syfte och resultat
Författare Syfte Resultat
Billhult Dahlberg
Att undersöka hur kvinnor diagnosticerade med cancer upplevde massage som en del i den dagliga omvårdnaden.
Resultatet visar att patienterna upplevde en lindring av det lidande de genomgår, en känsla av att vara speciella och sedda av vårdpersonalen, att en god relation mellan sjuksköterska och patient utvecklades i och med behandlingen, att patienterna kände sig starka och välmående efter behandling.
Billhult Stener-Victoin Bergholm
Att beskriva upplevelsen av massage hos patienter som är diagnostiserade med bröstcancer och som genomgår cellfitsbehandling.
Resultatet visade att patienterna beskrev att upplevelsen av att få massage var bra och det blev en distraktion från cellgiftsbehandlingen och en känsla av avkoppling och att bara få må bra. Patienterna kände sig mer uppskattade och känslan av att var äcklig av cellgiftsbehandlingen försvann och patienterna kände att de hade ett värde trots sin sjukdom genom att någon rörde vid dem.
Darabpour Kheirkhah Ghasemi
Att undersöka om svenska massage metoden hade någon påverkan på humöret för patienter som har diagnostiserats med bröstcancer och som genomgår strålbehandling.
Patienter som fick den svenska massage metoden och den mjuka beröringsmassagen förbättrades med 58% medan den grupp som bara fick fotmassage förbättrades med 50%. Patienterna kände en förbättring av symtomen av smärtvariablerna som trötthet, ilska, illamående och depression redan under och efter massagen.
Enblom Att undersöka psykoterapeuter och patienter diagnosticerade med cancers användning och tilltro till akupunktur för lindring av
cancerrelaterade symtom.
Resultatet visade att patienter både var positivt inställda till akupunktur samt att de tyckte det fungerade mot vanligt förekommande symtom bland annat smärta.
Gentile Boselli O'Neill Yaguda Bailey-Dorton Eaton
Att undersöka effekten av taktilmassage och cancermassage på cancersmärta. Syftet var också att undersöka skillnaden mellan dessa.
Resultatet visade att båda behandlingsformerna ledde till omedelbar smärtlindring hos 69% av dessa patienter. Dock var varaktigheten av smärtlindringen okänd efter behandling.
Kinkead Schettler Larsson Carroll Sharenko Nettles Edwards Miller Torres Dunlop
Att undersöka effekten av svensk massage terapi jämfört med bara lätt beröring hos överlevande av bröstcancer hos kvinnor.
Resultatet av studien visade att tröttheten hos patienterna som hade genomgått SMT (swedish massage therapy) och LT (light touch) hade minskat jämfört med de patienterna som var på väntelistan för att genomgå behandlingen.
Bilaga 5
McPhail Sandhu Dale
Stewart-Brown
Att undersöka patienter som är i livets slut upplevelser och erfarenheter av akupunktur som ett sätt att lindra lidande.
Resultatet visade att akupunktur fungerade smärtlindrande på alla patienter utom en i studien. Vissa patienter upplevde sig totalt smärtfria medan andra tyckte att smärtan blev hanterbar att handskas med själv. Resultatet visade också att akupunktur hade inverkan på flertalet andra fysiska symtom så som vallningar, panikångest, huvudvärk, trötthet. Även psykiska problem minskade.
Thompson Osian Jacobsen Johnstone
Att undersöka symtomen som patienter diagnosticerade med cancer led av samt vilken effekt akupunktur har på dessa.
Resultatet visar att 92% av patienterna var mycket nöjda med akupunkturbehandlingen redan efter första tillfället. Förbättring av symtom skedde redan efter första behandling.
94% av patienterna skulle rekommendera akupunktur som behandling. Dessa siffror såg i princip likadana ut både vid första samt sista behandlingstillfället.
Thoth Marcantonio Davis Walton Kahn Philips
Studiens syfte var att undersöka
genomförbarheten och effekterna av att använda sig av terapeutisk massage för cancerpatienter med metastaser.
Resultatet visade att det var genomförbart att utföra terapeutisk massage i hemmet för patienterna av professionella massageterapeuter. Patienterna som fick massageterapi upplevde en förbättrad livskvalité redan efter en vecka då en uppföljning gjordes.
Patienterna upplevde även förbättring av smärta och deras sömn efter en månad av terapeutisk massage. Detta upplevdes inte av patienterna som var i kontrollgrupperna som tog del av behandlingarna ”No touch” eller ”Usual care”
Uysal Kutluturkan Ugur
Syftet med denna studie var att undersöka effekterna av två olika fotmassage metoder för symtomlindring hos patienter med
kolorektalcancer som genomgår cellgiftsbehandling.
Resultatet visade att spänningar hos patienterna minskade under den fjärde och femte veckan av cellgiftsbehandling och av att ha fått behandling av den klassiska
fotmassagen. Trötthetsnivån i reflexologigruppen var lägre än i gruppen där klassisk massage utfördes. Patienterna som var i den klassiska massage gruppen upplevde att deras smärta var lägre gem fört med reflexologigruppen.
Yeh, Chao Hsing Chien, Lung-Chang Chiang, Yi Chien Ren, Dianxu
Suen, Lorna Kwai-Ping
Att undersöka den smärtstillande effekten av öron akupunktur hos patienter diagnosticerade med cancer.
Nästan 90% av patienterna upplevde färre episoder av smärta samt en minskad smärtintensitet. 63% av patienterna behövde ta mindre smärtstillande preparat än innan behandlingen. 57% av patienterna upplevde att de mådde mycket bättre efter
behandlingen. Endast en patient mådde sämre efter behandlingen, och 8% var missnöjda med behandlingen.
