1
UPPSALA UNIVERSITETET Rapport 2010ht4646
Institutionen för utbildning, kultur och medier Institutionen för didaktik
Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp
Lärares syn på digitala media i undervisningen
- En studie om lärares inställning och uppfattning om digitala media i grundskolan.
Författare: Handledare:
Aline Eidenert Jörgen Mattlar
Louise Folkebrant
2
Förord
Efter vår avslutade studie är vi tacksamma för de resultat vi har representerat i samband med undersökningen. Det har varit otroligt intressant och lärorikt under studiens gång. Vi har tillsammans fått upptäcka skolans digitalaområde och kommit i kontakt med lärarnas egen uppfattningsvärld. Vi vill därmed ängna ett stort tack till de fem lärare som ställt upp på denna intervju och gjort studien möjlig för oss att genomföra och slutföra.
Slutligen vill vi också tacka vår handledare Jörgen Mattlar för en god vägledning och gott samarbete.
Louise Folkebrant Aline Eidenert Uppsala universitet Uppsala, 3 januari 2010.
3
Sammanfattning
Vi har undersökt ett antal grundskollärares syn på användningen av digitala läromedel och läroverktyg i undervisningen. Vårt syfte med undersökningen är att synliggöra lärarnas
uppfattningar om digitala lärresurser genom deras didaktiska val. Som undersökningsmetod har vi använt oss av intervju. Informanterna har alla en positiv inställning till den digitala
resursundervisningen. De anser att det är ett konkret och perfekt verktyg för att nå så många elever som möjligt i undervisning. Men de anser dock att digitala lärresurser ska ses som ett komplement till den traditionella undervisningen.
4
Innehållsförteckning
Förord ...2
Sammanfattning ...3
Inledningen ...5
Bakgrund ...6
Problemformulering ...7
Syfte ...7
Frågeställning ...7
Tidigare forskning ...8
Teoretiska utgångspunkter ... 10
Pedagogens didaktiska medvetenhetsgörande ... 10
Didaktiska frågor ... 11
Terminologi - digitala lärresurser och digitala läroverktyg ... 11
Semistrukturerad intervju med metod ... 13
Datainsamlingsmetoder ... 13
Intervju ... 13
Urval av informanter ... 14
Forskningsetiska reflektioner ... 16
Procedur ... 17
Fem lärares uppfattningar om digitala lärresurser/läroverktyg ... 18
Intervjudel 1 (Aline Eidenert) ... 18
Intervjudel 2 (Louise Folkebrant) ... 26
Analys ... 30
Diskussion kring analysen ... 32
Avslutande diskussion ... 34
Vidare forskning ... 34
Litteratur och källförteckning ... 35
Bilaga 1 ... 37
Intervjuguide ... 37
Bilaga 2 ... 39
Brev till lärare ... 39
Bilaga 3 ... 40
Digitala lärresurser ... 40
5
Inledningen
Det var i början av 1990-talet som användandet av digitala media, främst datorer, kom till stånd i den svenska skolan. Då var det främst elever från högstadiet och uppåt som berördes av detta.
Idag används digitala media i ett flertal former inom i stort sett all undervisning från förskoleklasser till högskola. Den nya skollagen säger att lärverktyg som behövs för vår tids utbildning ska finnas tillgängliga för alla elever. I framtidens skola kommer nämligen IT att ha en stor plats (Skolverket nummer 8/2010). I Lpo 94 stadgas dessutom att
- skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel (Lpo 94, s.17)
I vårt moderna samhälle hör datorer, Internet och andra digitala media till vår vardag. Många människor använder datorn och Internet för att betala sina räkningar via internetbanker och e- postprogram för att läsa och skriva e-post. Samma utveckling gäller för bokning av resor och hotell, köpa kläder eller kanske framför allt för att söka information. Studenter vid Uppsala Universitet använder sig av den internetbaserade studentportalen, ping pong etc. för att söka och anmäla sig till kurser. Och inte minst har människors kommunikation på det sociala planet radikalt förändrats genom användningen av nya sociala medier som exempelvis Facebook och Twitter.
Skolans elever bör ges möjlighet att utveckla en nödvändig digital kompetens för att kunna delta som fullvärdiga medborgare i ett framtida internationellt samhälle. De ska på ett säkert och kritiskt sätt kunna använda IT både i sin utbildning, i arbetsliv och under sin fritid (SOU 2008:109, s 371).
Mot bakgrund av det vi skrivit i inledningen vill vi i vårt examensarbete, genom lärarintervjuer, belysa i vilken grad digitala media används i dagens skola. Vi vill få svar på hur mycket lärarna använder digitala media och om de tror att denna användning kan höja kvalitén i undervisningen.
I vår studie har vi specifikt tittat på de intervjuade lärarnas syn på digitala lärresurser. Digitala lärresurser är ” allmänt erkänd i Sverige som en samlingsbeteckning på IT-baserade läromedel och det som ibland kallas lärobjekt.”(Myndigheten för skolutveckling, 2007, s.7). Vi har även tittat på dessa lärares användning av digitala läroverktyg vilket vi definierar som datorer, SMART board, TEAM board, ACTIVE board och projektorer. Vi har dock valt att begränsa vår studie till att intervjua fyra lärare på fyra olika skolor i Uppsala och en lärare på en skola i Stockholmsområdet (Uppsala län).
6 Bakgrund
När vi tittar tillbaka på egna erfarenheter har det, både under vår teoretiska utbildning (föreläsningar och seminarium) och särskilt under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU), använts både SMART board, datorer och projektorer. Men användningen av digitala media har under våra VFU-perioder varierat från lärare till lärare. Vissa har varit otroligt sugna på det ”nya”
medans andra inte kommit lika långt ännu. De flesta lärare vi träffat använder sällan förlagsproducerat material inom detta område. Istället använder de t ex datorer och Internet för att själva skapa läromedel. På universitetet märktes en stor förändring då lärarutbildningen flyttade från gamla seminariet till Blåsenhus. Nu var det inte längre salar med endast bord, stolar och en vit tavla utan nu var det SMART boards i många klassrum, uttag för datorer i varje bord som stod utställda i korridorerna etc.
Denna utveckling är naturligtvis något som man uppmärksammat även inom svenskt skolväsende.
”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga.”(Lpo 94, s. 5)
Som läroplanen hävdar (se ovan) påverkas mycket i våra liv av just IKT . IKT är ett begrepp som tillkom då man märkte att IT ofta associerades med teknik. Men eftersom man ville betona kommunikationen mellan datortekniken och användaren av densamma ändrade man terminologin från IT till IKT där K står för kommunikation (Svärdemo-Åberg, 2005).
Vi tror att denna utveckling kommer att fortsätta och därför är det intressant att ta reda på hur den digitala utvecklingen kan tas tillvara i skolans värld. Myndigheten för skolutveckling har i en rapport från 2007 skrivit att det är naturligt för dagens barn och ungdomar men även för lärare att arbeta med olika slags digitala läroverktyg. Därför vill man verka för att användningen av IT i skolan ska öka (Myndigheten för skolutveckling, 2007).
7 Problemformulering
Idag lever vi, ur ett media- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv, i ett så kallat informationssamhälle. I detta samhälle påverkas våra liv till en stor del av den digitala medieanvändningen och detta gäller inte minst för dagens skolelever. Vår uppfattning om den svenska skolan är att den har hamnat på efterkälken och inte utnyttjar elevernas kunskaper och erfarenheter då det gäller digitala läroverktyg och då särskilt i undervisningssyfte. Kan detta grunda sig på okunskap från skolans och dess pedagogers sida eller är det ekonomiska faktorer som är den huvudsakliga orsaken till varför skolan halkat efter det övriga samhället? En del forskare lyfter fram didaktikens två sidor. De menar att det finns en skillnad mellan
”undervisningen sådan den är” och ”undervisningen som den borde se ut” (Uljens, 1997). Vi tolkar detta enligt följande: Undervisningen ser ut på ett sätt idag men borde kanske ligga jämsides med det övriga samhällets digitala medieanvändning.
Syfte
Genom den här intervjustudien avser vi att klargöra hur lärare förhåller sig till den digitala resursanvändningen genom didaktiska val och ur ett undervisningsperspektiv. Vi har valt att fokusera vår studie utifrån ett lärarperspektiv på grund av att vi tror att användningen av digitala medier beror till stor del på lärarens intresse.
Frågeställning
Vilka uppfattningar har lärare om användningen av digitala lärresurser och digitala läroverktyg i undervisningen
8 Tidigare forskning
När vi studerar tidigare forskning kan vi konstatera att redan på 1970-talet började vissa skolor arbeta med digitala medier och då främst datorer. Man ville införa datorn i undervisningen för att modernisera de olika ämnena i skolan. Ett av de projekt som initierades gick under namnet DIS där man studerade datorns påverkan på utbildningens innehåll, metodik, läromedel med mera.
Efter detta initierades ytterligare ett projekt kallat PRODIS i vilket man skulle arbeta fram riktlinjer för skolledare angående anskaffningen av datorutrustning till skolorna. Ett liknande projekt var teknikupphandlingsprogrammet TUDIS som dock inte fick någon större framgång.
Först under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet började man dra igång på riktigt med olika stora satsningar inom skolans värld, då både på gymnasiet och i grundskolan. Nästan alla satsningar var på uppdrag från bl a Skolöverstyrelsen (fr.o.m. 1991 Skolverket), Utbildningsdepartementet och KK-stiftelsen (KK-stiftelsen är högskolornas forskningsfinansiär som bildades 1994 och har sedan starten medverkat i över 2 000 projekt inom kunskaps- och kompetensutveckling). En dataprogramgrupp som då startas var DPG. Det var en grupp som skulle arbeta med att pröva ut olika program till skolan för att se om dessa var lämpliga att använda. De program som denna grupp rekommenderade var i första hand läroverktygsprogram så som ordbehandlingsprogram, kalkyleringsprogram och databashanterare. Under 1980-talet initierades även ett projekt som arbetade med att utveckla datorprogram för handikappade och funktionshindrade. Det var flera olika projekt för att arbeta för handikappade och funktionshindrade. DOS (Datorn som pedagogiskt hjälpmedel) var ett projekt som startade 1988 och detta projekt var en treårssatsning. DOS-projektet innefattade både programutveckling, samarbete med högskolor och arbete med datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel. Man fick sammanlagt fram ca 40-50 programvaror till detta, då med hjälp av ett nordiskt samarbete.
(Engström& Svärdemo-Åberg, 2006)
Under 1990-talet genomfördes många olika nationella projekt inom datoranvändningsområdet.
Skolverket fick i uppdrag av regeringen att kartlägga innehavet av datorer, CD-romspelare och externa datorkommunikationer i skolorna åren 1992-93. Skolverket gjorde även år 1995 en liknande kartläggning. Det man då såg var att antalet datorer hade ökat markant mellan åren 1993-95. (Engström& Svärdemo-Åberg, 2006)
År 1994 tillsatte regeringen en IT-kommission. Denna kommission skulle främja användningen av IT i Sverige. Kommissionen föreslog bland annat att det skulle införas en ökad satsning på
9
utvecklingen av IKT (Informations- och kommunikationsteknik) eller ICT (information and Communication technology) i skolorna. (SOU, 1994.18)
När vi studerar forskningen och vad olika rapporter säger om IT och IKT i skolan så kan vi konstatera att det är något som det har arbetats med länge. Och man har satsat väldigt mycket pengar på detta. Om vi tittar på vad regeringen skrev år 1997 om IT (informationsteknik) så står det att IT har blivit en stor del av vardagen för människor och då även för skolan. Man skriver i denna rapport att IT kan understödja utvecklingen av ett förändrat arbetssätt i skolan såsom ökad elevaktivitet. Mot bakgrund av detta ville regeringen satsa ungefär 1,5 miljard kronor under en treårsperiod på ett stort nationellt program för IT i skolan. Pengarna skulle gå till flera olika projekt som datorer som arbetsverktyg till alla lärare, e-post till alla både elever och lärare på skolorna, kompetensutveckling, Internet, IT-stöd till elever med olika funktionshinder med mera.
Regeringens skrivelse (1997/98:176). IT i Skolan (ITiS) som startade 1999 var då en av de största statliga satsningar på skolutveckling som skett i Sverige. I detta projekt skulle ca 75 000 lärare kompetensutvecklas inom IT-området. Tanken var även att man bl a skulle förbättra skolornas tillgänglighet till Internet och ge alla lärare och elever egna e-postadresser. En slutrapport kring detta projekt finns att läsa via följande länk http://www.skolverket.se/sb/d/2369
Center for educational research and innovation (CERI) slutförde år 2007 ett projekt kallat Digital learning resources as systemic innovation. I detta projekt deltog de fem nordiska länderna. Syftet med projektet var att ta reda på vad en förändring som digitala hjälpmedel utgör innebär för skolan som institution.(http://www.kks.se/templates/ArticlePage.aspx?id=11462, 2010-12-07).
Idag år 2010 har det som kallas Teknikdelegationen föreslagit i sin utredning Vändpunkt Sverige att regeringen skall fastställa nationella kompetensstrategier för just IKT. Genom detta tror de sig öka intresset och kunskapsnivån inom området. (SOU 2010:28). Statliga IT-strategier är alltså något som pågått under en lång tid och som pågår än idag.
Till sist kan vi nämna avhandlingen Framing in Educational practices (Lantz-Andersson, 2009) i vilken författaren studerat mötet mellan digitala teknologier och skolan. Något som denna studie fokuserar på är hur eleverna agerar när de får arbeta med digitala läroverktyg i undervisningen.
10
Teoretiska utgångspunkter
Pedagogens didaktiska medvetenhetsgörande
Jank & Meyer definierar begreppet didaktik enligt följande: ”Didaktik = undervisningens och inlärningens teori och praktik” (Uljens, 2007, s.18) och behandlar frågor som berör undervisningens innehåll och förmedling. I vår studie vill vi fokusera på lärarens uppfattning om sin egen undervisning när det gäller digitala media. För att kunna tydliggöra och precisera dessa uttalanden utgår vi ifrån de didaktiska ställningstagandena vad, hur och varför.
Sett utifrån ett historiskt perspektiv har lärarrollen förändrats eftersom hela samhället genomgår i en ständig förnyelse. Samhället har under de tre senaste århundradena gått från ett begynnande industrisamhälle till att bli ett informationssamhälle. Detta gör att skolan ställs inför nya utmaningar och riktlinjer när det gäller till exempel läroplaner och undervisningens innehåll (Selander & Svärdemo-Åberg 2009). Lärarna har själva fått större och större utrymme att utforma sin undervisning efter egna didaktiska ställningstaganden och didaktiska design (Uljens, 1997). I Selanders (2009) bok lyfter han fram vikten av att lärarna intar ett designteoretiskt perspektiv, alltså att läraren ser på kunskap och lärande som en meningsskapande process. Att man förstår hur meningsskapandet i till exempel undervisningen gestaltas från olika faktorer som individ, lärar- och samhällsnivå. Detta är en krävande process för lärare eftersom de måste utvärdera sin undervisning och tänka över de didaktiska ställningstaganden som krävs för undervisningens utveckling (Selander & Svärdemo-Åberg, 2009).
Leif Östman (2000) lyfter fram det specifika med didaktiken. Om man utgår ifrån forskningsläge och kunskapsområde sätter den utbildningsinnehållet i första rummet. Dessa reflektioner är i första hand viktiga för att man ska utvecklas som självständig lärare, men också för att genomföra och reflektera över själva undervisningen. För att kunna göra dessa didaktiska val och ställningstaganden i undervisningen krävs den didaktiska kompetensen menar Östman, (2000).
Det innebär att man fortlöpande följer ett didaktiskt förhållningssätt och reflekterar och analyserar över undervisningen. Lärarprofessionalismen är ett måste för en lyckad undervisning vilket bland annat innebär att man har förmågan att kunna förmedla kunskapen till eleverna.
Östman (2000) menar också att en kompott av lärarprofessionalism och omvärldsanalys påverkar undervisningens resultat.
11
Marita Carlstedt 2005 skriver i Strängs (2005) bok att den ständiga förändringen och utvecklingen av dagens samhälle gör att nya krav och utmaningar måste behandlas. Dessa aspekter, menar hon, hänger samman med undervisning, kunskap och lärandeförändring. ”Det blir således lärares uppgift, i samarbete med kollegor, att problematisera innehållet, att hitta metoder och redskap för att utveckla kunskaperna och skapa miljöer för lärande” (Sträng, 2005, s.97). I vår studie vill vi lyfta upp och synliggöra lärarens didaktiska ställningstaganden när det gäller de digitala resurserna.
Didaktiska frågor
I vår studie vill vi få fram vad som används, hur det används och varför digitala lärresurser och digitala läroverktyg används. Vad gäller ställningstagandet varför kommer vi att fokusera både på varför det används eller varför det inte används. Vi förhåller oss till detta genom ett fenomenologiskt förhållningssätt. Detta innebär, i generell bemärkelse, att vi är intresserade av att få fram den verksamme lärares egen syn på digitala lärresurser och läroverktyg i undervisningen.
Ett fenomenologiskt förhållningssätt i en allmän icke-filosofisk mening har varit förhärskande i kvalitativ forskning[….]Generellt är fenomenologi i kvalitativa studier en term som pekar på ett intresse av att förstå sociala fenomen utifrån aktörernas egna perspektiv och beskriva världen som den upplevs av dem enligt antagandet att den relevanta verkligheten är vad människor uppfattar att den är.(Kvale& Brinkmann, 2009, s. 43-42).
På grund av att vi har ett fenomenologiskt förhållningssätt använder vi oss av en fenomenologisk metod (se sid 13) för att fånga upp vårt syfte med studien.
Terminologi - digitala lärresurser och digitala läroverktyg
Centrala begrepp i vår studie är digitala lärresurser och digitala läroverktyg för vilka vi som övergripande benämning har termen digitala media. Undervisningsmaterial av olika slag benämner vi alltså som digitala lärresurser. Det kan vara allt ifrån färdigt material från läromedelsförlagen till material hämtat via Internet. Streama eller strömma som det heter på svenska är en teknik att lyssna på ljudfiler eller titta på filmfiler direkt via Internet utan att först ladda hem dessa filer till sin dator eller mobiltelefon. Inom skolans värld kan man via internethemsidan www.sli.se (tidigare AV-centralen) ansöka om att få tillstånd att streama olika program. Man kan till exempel streama olika engelskspråkiga program som man vill använda på engelsklektionerna. Denna teknik gör att man inte behöver beställa t ex en film och sedan vänta flera dagar för att få den
12
utan man kan göra det när läraren och klassen så vill. Youtube och Spotify är andra internetbaserade program som kan användas i undervisningen.
Till digitala läroverktyg hör datorer, projektorer och interaktiva whitebords. Interaktiva whitebords är ett samlingsbegrepp som inkluderar SMART board och TEAM board. Dessa två typer av interaktiva whitebords tar vi upp i intervjuerna hos informanterna för att kunna belysa vilken typ de använder sig av i sin undervisning. Vi har också haft kontakt med rektorerna på de skolor som ingår i vår studie och ställt frågan om kostnad för inköp av digitala läroverktyg. Vi har då fått fram ungefärliga kostnader enligt följande: datorer ca 7000 kr, projektor ca 8000 kr och SMART board ca 20 000 kr.
13
Semistrukturerad intervju med metod
Datainsamlingsmetoder
För att få svar på vår frågeställning och nå vårt syfte kommer vi att genomföra lärarintervjuer.
Syftet med intervjuerna är att få ta del av lärarnas syn på digitala lärresurser och digitala läroverktyg i undervisningen. I intervjuerna kommer vi ha frågor som direkt styr mot vår frågeställning men även andra frågor för att erhålla en mer heltäckande bakgrundsbild.
Intervju
Vårt arbete med intervjuerna kommer att läggas upp så att vi tillsammans skriver en intervjuguide som är relevant för vår studie. Intervjuerna kommer att utgå från vår frågeställning. Vi har valt att använda oss av intervjuer i vår studie då det är mest lämpligt enligt Kvale & Brinkmann (2009) om man vill få fram olika individers syn på undervisningen. Vår intervjuguide fokuserar på vår frågeställning men informanten har även en chans att tala fritt vilket är något som just gäller för en fenomenologisk metod.(Kvale & Brinkmann, 2009). Anledningen till att vi använder oss av en frågeundersökning är att samtalsintervjuer är mer förenade med ostrukturerade frågor jämfört med frågeundersökning (s. 259). Vi kommer att använda den kvalitativa forskningsintervjun då vi vill få fram hur intervjupersonerna själva uppfattar arbetet med digitala lärresurser och digitala läroverktyg i undervisningen.(s. 285-286). För att erhålla en så ”ärlig” intervju som möjligt vill vi skapa en samtalsdialog tillsammans med informanten som resulterar i en spegling av just den informantens syn på den egna undervisningen. Vi vill alltså lyfta fram den intervjuades eget perspektiv. (Wärneryd, 1990 s.39). För att möjliggöra detta krävs det att vi har en helt neutral inställning vid intervjuerna. Det betyder att vi som intervjuare inte drar några egna slutsatser eller antaganden utan bara för ner det som intervjupersonen sagt. (Kvale & Brinkman, 2009) Syftet med en kvalitativ forskningsintervju är att man vill sätta sig in i informantens eget perspektiv.
(Kvale & Brinkmann, 2009)
14 Urval av informanter
Valet av informanter till vår studie har gått till enligt följande: Först skickade vi via e-post ut en förfrågan till rektorer på olika skolor runt om i Uppsala kommun om de kunde hjälpa oss komma i kontakt med lärare som ville ställa upp på en intervju gällande vår studie. Därefter hade vi direktkontakt med de lärare som visat intresse och bokade in en tid med dessa för intervjuerna. I detta sammanhang har vi även dragit nytta av våra KLU-kontakter som vi haft under åren. Den geografiska aspekten vad gäller skolornas placering eller åldersaspekten vad gäller lärare ligger inte till grund för vårt urval. Informanterna är istället helt slumpmässigt utvalda. Men den geografiska aspekten kom trots detta att bli ganska varierande.
Här är en kort introduktion av de informanter som vi använt oss av i studien:
Lärare 1: är en kvinnlig lärare i cirka trettioårsåldern. Hon har arbetat som verksam lärare i fjorton år. Hennes inriktningar är svenska, matematik, samhällsorientering. Hon arbetar i dagens läge i en årskurs tre. Hon är utbildad grundskolelärare. Skolan ligger geografisktplacerad i södra Uppsala.
Lärare 2: är en kvinnlig lärare i cirka fyrtioårsåldern. Hon har arbetat som behörig lärare i fyra år.
Men som verksam lärare har hon jobbat i sammanlagt tio år. Hon har för tillfället en årskurs fyra, där det går tjugoåtta elever. Hon har en lärarexamen (lärare för de yngre åren). Inriktning, svenska/matematik. Denna lärare arbetar på samma skola som lärare 1.
Lärare 3: är en kvinnlig lärare i cirka trettioårsåldern. Hon har en gymnasielärarexamen i svenska och religion. Men under de fyra första åren läste hon läs- och skrivinlärning, matematikkurser etc.
på kvartsfart. Det innebär att hon nu är behörig från åk 1 i grundskolan till gymnasiet. Hon har arbetat i tio år och har nu en åk 3 (grundskolan). Skolan ligger geografisktplacerad i västra Uppsala.
Lärare 4: är en mannlig lärare i cirka trettioårsåldern. Han har arbetat som lärare i tio år i åk 7-9 där han undervisar i SO och media. Han är utbildad gymnasielärare i samhällskunskap och historia men har även en magisterexamen i pedagogik. Skolan är geografisktplacerad i östra Uppsala.
15
Lärare 5: är en kvinnlig lärare i cirka trettioårsåldern. Hon arbetar i årskurs 4-9 där hon undervisar i engelska. Hon har en gymnasielärarexamen i religion och engelska. Hon har arbetat i ungefär ett år nu och började arbeta som verksam lärare nästan direkt efter sin utförda examen.
Skolan ligger i stockholmsområdet (Uppsala näs).
16 Forskningsetiska reflektioner
Vi har läst igenom de forskningsetiska principer som är antagna av
Humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet för humaniora och samhällsvetenskap och noterat följande: Forskning är en viktig del i vårt samhälle och den mest självklara
utgångspunkten i forskningsetiken är att ingen människa ska känna sig kränkt, ta psykisk eller fysisk skada, känna sig förödmjukade eller kränkta. Detta ingår i det s k individskyddskravet.
(Vetenskapsrådet, 2010 s.5)Om man tittar på vår egen forskning med intervju som metod så tänker vi låta lärarna få vara anonyma så att ingen ska behöva känna sig kränkt eller liknande.
Det andra kravet som kommer efter individskyddskravet är informationskravet. Detta krav anser vi oss uppfylla genom att vi att innan vi kommer ut och intervjuar informerar om vad det är vi ska intervjua om.(s.7). Man ska alltså informera deltagarna om deras roll och vilka eventuella villkor som gäller. De intervjuade lärarna ska ha alltså ha förhandsinformation om intervjuns syfte.
Det tredje kravet som ställs är samtyckeskravet som står för att deltagarna själva får bestämma om de vill vara med i undersökningen eller inte. I samband med vårt val av informanter
informerade vi först skolans rektor om vårt syfte med vår studie. Därefter informerade rektorn sina lärare som då själva kunde avgöra om de ville ställa upp eller inte. (s. 9). Det sista och fjärde kravet som ställs för att utföra en studie är konfidentialitetskravet vilket innebär att man skyddar personuppgifter att komma obehöriga till del och även att man ger personerna i undersökningen konfidentialitet. I vår studie får de deltagande informanterna själva bestämma över om de vill vara anonyma eller inte.
17 Procedur
Intervjufrågorna skickades ut via e-post så att de deltagande lärarna får en möjlighet att tänka igenom sina svar. Genom detta förfarande kan lärarna även välja om de fortfarande vill delta i undersökningen eller inte. Vi kontaktar de informanter vi fått genom verksamhetsförlagd utbildning på samma vis.
Därefter åker vi ut till de skolor där vi fått en tid inbokad och intervjuar den tillfrågade läraren utifrån den intervjuguide vi utformat tillsammans. Vi kommer använda oss av två metoder för insamling av material, först och främst via ljudinspelare sedan kommer vi också anteckna informanternas svar för hand för att kunna återge svaren så korrekt som möjligt eftersom att det är lärarnas egna uppfattningar vi vill åt. Vi kommer använda oss av Iphones ljudinspelare/dator för att spela in materialet som är vårt underlag för forskning i studien. Vi kommer att genomförda intervjuerna i grupprum eller tomma klassrum för att undkomma störningsmoment som kan störa intervjuen.
En intervjuguide är även utformad där frågorna är uppbyggda på ett sånt sätt att vi enkelt kan ställa frågorna och även följdfrågor utan att det blir ledande. Intervjuerna börjar med en kort bakgrundsförklaring till vår undersökning för göra informanten medveten om vårt syfte. Vi har även nämnt det i våra brev vi sände ut till informanterna. När intervjun är avslutad stänger vi av ljudinspelaren och pratar lite informellt med informanten om vad vi talat om under intervjun.
Detta för att fortsätta vår unskan om att det ska kännas som en normal kommunikation istället för något tvingat samtal. Därefter vidtar arbetet med färdigställandet av vår studie. Eftersom intervjuerna är uppdelat i elevernas årskurser kommer vi att dela upp arbetet av sammanställandet av resultatet.
18
Fem lärares uppfattningar om digitala lärresurser/läroverktyg
Vi har utfört fem intervjuer med lärare från fyra olika skolor. Lärarna kommer benämnas i resultatredovisningen som lärare 1,2,3,4,och 5 Lärare 1-3 är verksamma i årskurs 1-4 och lärare 4- 5 är verksamma lärare i årskurs 4-9. I vår intervjuguide har vi nio frågor som ligger till grund för vår studie. Resultatdelen kommer vi presentera enligt följande: Aline Eidenert kommer att ansvara för sammanställning och analys utifrån intervjuerna med lärarna som är verksamma i årskurs 1-4. Louise Folkebrant kommer att sammanställa och analysera resultaten utifrån lärarintervjuerna med de lärare som är verksamma i årskurserna 5-9.
Intervjudel 1 (Aline Eidenert)
Lärares uppfattning av sin egen användning av digitala redskap/läromedel i undervisningen
De tre lärare som jag intervjuat har alla en positiv inställning till de digitala medier som de använder i sin undervisning. Utbudet av digitala läroverktyg varierar i klassrummen. Lärare 1 har utrustat sitt klassrum med en team board och en dator, sedan finns det en datasal tillgänglig på skolan med ett tjugotal datorer. Till hennes besvikelse används datasalen tyvärr inte i så hög utsträckning som hon skulle önska men den används relativt flitigt av ett antal lärare och elever på skolan. Lärare 2 som arbetar på samma skola som föregående informant har tillgång till en team board och två datorer i klassrummet, plus datasal. När jag frågade denna lärare om hon kunde uppskatta sin egna användning av team boarden svarade hon följande:
L2: Min interaktiva tavla är på ifrån att jag börjar dagen tills att den slutar. Jag använder den i princip hela tiden.
Lärare 3 har en team board och en dator i klassrummet. Användningen av den interaktiva tavlan varierade en aning mellan informanterna. Lärare 1 och 2 har arbetat utefter detta arbetssätt under en längre period och har kunnat arbeta och lära känna materialet. Lärare 3 fick sin team board en tid efter skolstarten i höstas. L3 uttrycker sig i sin intervju, att hon skulle vilja ha mer tid att lära sig hur team boarden fungerar. Därmed den inte allt för flitiga användningen.
L3: Absolut, jag tycker att det är väldigt viktigt att om man som skola köper in sånt här att man får en utbildning i hur man använder sig av den. Jag brukar jämföra att det är som att lägga fram en mattebok för årskurs fyra framför en elev i årskurs ett och säga här, varsågod lär dig matte. För
19
man har inte verktygen som behövs, man förstår inte. Och det jag kan lista mig fram till vad man kan göra med den är definitivt inte allt som man kan använda den till.
Vad anser informanterna om digitala lärresurser i undervisningssyfte
De intervjuade lärarna ser digitala lärresurser i stort som ett mycket bra komplement till undervisningen. Men de har verkligen uttryckt sig tydligt när det gäller hjälpmedlets funktion.
Digitala lärresurser är ett sorts hjälpmedel i undervisningen som ska fungera som ett sorts komplement till den traditionella undervisningen. Lärarna lyfter också upp digitala lärresurser som en resurs, ett hjälpmedel till individen. En alternativ undervisningsmetod till de barn som är i behov av särskilt stöd för att ta till sig undervisningen. Ett mer konkret arbetssätt. Alla tre lärare uttrycker sig att digitala lärresurser ska fungera som ett komplement till undervisningen. L1 beskriver att det är ett perfekt hjälpmedel till de mer taktila barnen, de som behöver känna och jobba med materialet konkret. De barnen kan gå fram till tavlan direkt och arbeta utifrån den. L2 ser också den digitala undervisningen som en absolut fördel eftersom att det är väldigt visuellt, hon kopplar det till det auditiva. De elever som har svårt att bara läsa böcker behöver också de den konkreta undervisningen. Hon antyder också att digitala lärresurser bör ha större inflytande i undervisningen.
L2: Om man tänker den traditionella undervisningen mot den digitala skulle jag vilja fördela den 40 % respektive 60 % procent.
L3 ser digitala lärresurser i undervisningen som ett komplement men hon tillägger också att det är ingenting som kan ersätta någonting annat eller att man alltid skulle använda det. L3 lyfter fram en del nackdelar med de digitala läroverktygen och deras funktion. Hon lyfter framförallt fram de projektorer som används i den digitala undervisningen. Surrandet ifrån projektorn anser hon kan vara ganska påfrestande om den står på en hel skoldag. Mörkläggningar kan också bli ett problem även fast det ska fungera automatiskt. Men som komplement understryker hon fungerar det bra.
Hon lyfter fram matematik som ett bra arbetsområde, där kan man få upp ett helt omslag på projektorn så att alla barn ser, de kan peka och följa med på ett helt annat sätt. Hon anser sig också då på ett mer tydligare sätt få mer uppsikt över elevernas kunnande. L2 ser också matematik som ett bra arbetsområde med hjälp av de digitala lärresurserna. Där kan man arbeta med problemlösning på ett mer tydligt sätt, eller när man går igenom ett nytt område.
L2: Fördelen med det interaktiva är att dagens ungdomar och barn lever i ett snabbare samhälle än vad jag levde i när jag var barn. Det går inte att köra på i det traditionella metoderna för då tappar man eleverna.
Man kan gå igenom de grundläggande färdigheterna i matematik. L3 uttrycker sig att hon aldrig jobbat med digitala lärresurser i en årskurs 1. Där kan man jobba mycket med läsinlärningen. Till
20
exempel arbetet med de första bokstäverna kan man jobba mycket med, plus att man kan följa med i texten och markera vart man är i texten. Blir väldigt tydligt på så sätt. Man kan också använda den som en sorts storbok.
L2: Om jag uppskattar intresset på denna skola är det ungefär en sjättedel som inte har tagit till sig den digitala undervisningen ännu. Alltså ett väldigt stort intresse är det på denna skola och jag tror att vi ligger i framkant på just den digitala utvecklingen på vår skola. Föräldrar uppskattar den digitala tekniken, denna skola ligger också i ett högutbildat område.
Lärare 1 berättar att hennes egen nyfikenhet för den digitala lärresursvärlden grundades i att kollegor började använda materialet vilket ledde till att fler blev intresserade. Lärare 1 anser att det är där vi måste börja utvecklas. Börja i det lilla och utvecklas allteftersom.
L1: Jag tror att användningen av digitala läromedel styrs av säkerheten på dator och hjälpmedel. Jag vet vart jag ska leta om jag vill söka material, dokument o.s.v. Är man säker på verktyget, symboler så förstår man mer. På denna skola varierar kunskaperna. Det finns många äldre på denna skola men de är väldigt intresserade av det nya läromedlet. Detta tror jag är otroligt viktigt om man vill utvecklas. Att man är öppen för förändringar och följer samhällets utveckling.
På skolan finns det ett relativt stort intresse för de digitala lärresurserna beskriver L1. Intresset grundade sig i att speciallärarna började använda sig av en smart board. Lärarna och eleverna började då forska i kostnader och möjligheten att införskaffa dessa digitala läroverktyg till övriga klasser. L1 beskriver att efter denna insats har det bara rullat på. L2 som arbetar på samma skola som föregående informant ser också intresset på skolan som relativt stort.
L2: Det är ett väldigt stort intresse för digitala läromedel på denna skola och jag tror att vi ligger i framkant på just den digitala utvecklingen på vår skola jämfört med andra. Föräldrar uppskattar den digitala tekniken väldigt mycket.
Hur ser lärarna på sin egen kunskap/utbildning gällande digitala lärresurser
Alla tre informanterna uppskattar sin egen kunskap kring digitala lärresurser som relativt god, de anser sig själva besitta de grundkunskaper som behövs i och med användning av digitala lärresurser. De understryker att den kunskapen de besitter är till stor del självlärd, eller så har de antingen skaffat sig kunskapen på annat håll. Till exempel genom kollegor eller andra kontakter på verksamheten. L1 anser sig själv vara självlärd på de digitala lärresurserna, hon har inte heller fått nån speciell utbildning eller information när det gäller team boarden.
L1: Den största informationen och hjälpen får lärarna från varandra. De försöker att hjälpa varandra vidare för att utvecklas. Jag är väldigt intresserad av de digitala läromedlen och vill ha mer kunskap, men då återkommer vi till aspekterna tid och framförallt ekonomin i skolan.
21
L3 har ej fått någon utbildning hur hon ska jobba med sin team board. Hon berättar att hon hade en team board på sin förra arbetsplats och kom där i kontakt med arbetssättet på en demonstration som hon var på. Där väcktes nyfikenheten och intresset, och rektorn beslutade sig då för att köpa in de digitala läroverktygen. Men hon har inte fått någon utbildning efter detta utan man fick lära sig själv beskriver L3. L3 berättar att hon för tillfället går en kurs vid namn fjärde nyckeln som bildats pågrund av EU:s förmaningar. Man har bestämt åtta olika nyckelkompetenser där fjärde nyckeln handlar om digitala medier. Uppsala kommun och Uppsala universitet har gjort denna satsning för att utbilda KLU (kommunala lärarutbildare) för att de ska kunna hjälpa och utbilda studenterna som kommer ut och gör sin vfu. Men på denna kurs antyder L3 att det handlar mest om tips och idéer, mer programmässigt hur man ska göra. Men inte alls så mycket den tekniska biten där hon anser sig behöva mest kunskap. L3 lyfter fram vikten av eftertanke innan man beställer en produkt. Att man ser långsiktigt på problemet.
L3: Jag vet att SMART board inte säljer en produkt utan att produktanvändaren måste gå en kurs. Det ingår i priset och det innebär att SMART board är en väldigt dyr produkt men då kanske man inte tittar på vad som ingår i det priset.
L2: Ja jag anser mig själv har kunskap om digitala läromedel eftersom att jag använder interaktiva tavlor.
L2 anser sig själv ha kunskapen eftersom att hon använder sig av sin interaktiva tavla dagligen.
Läromedelsförlagen skickar olika nyhetsbrev där man kan anmäla sig om man är intresserad och få information ifrån. När vi till exempel köper in läroböcker i matematik förklarar L2, brukar det ofta finnas en interaktiv del till. Men oftast handlar det om ekonomin förklarar hon. De är oftast alldeles för dyra för mig som lärare att köpa in. Vissa har varit gratis fram till december, men eftersom fler och fler blir intresserade börjar man naturligtvis ta betalt för det. Det program som L2 använder för tillfället är de som fanns från början i team boarden, sen har hon utökat sin repertoar på egen hand. De brukar också hjälpas åt att sprida kunskaperna vidare på skolan. Men hon lägger tyngden på att man måste ha grundkunskaperna i data för att kunna utvecklas på egen hand, men också framförallt intresset och tiden. Hon anser sig för tillfället inte i behov av mer information, utan hon eftersöker bättre pedagogiska program än vad som finns idag. Mer användbarvänliga.
22
Vad använder sig lärarna av för digitala lärresurser i undervisningen?
L1: White boarden har blivit mer som en anslagstavla i vårt klassrum.
När L1 jobbar med den interaktiva tavlan brukar hon koppla den till skrivaren och skriva ut vissa jobb som de arbetat med på datorn på en gång. Detta underlättar för mig eftersom att hon tycker att det är ett bra knep att ta till när man är lite trött på att skriva på white boarden.
L2: Vi brukar utnyttja den interaktiva tavlan till att se på filmer, bilder, googla, hämta information. Bra sätt för eleverna att se hur man tar fram informationen. Easy teach är också ett pedagogiskt program jag använder för att planera och utarbeta en massiv genomgång. Från AV centralen brukar jag också ta ner strömmande material. Eleverna får visa filmer och göra filmer på egen hand. Jag har grundkunskaperna i datorer och word-program så att jag kan utforma undervisnings material. Detta är något som jag utnyttjar mycket i min undervisning.
L1 är en lärare som använder sin interaktiva tavla väldigt ofta. Hon använder den till att titta på film, lägga upp bilder etc. L1 använder sig även relativt mycket av ett program som heter Easy teach vilket är ett undervisningshjälpmedel. Med detta program kan man exempelvis skapa tallinjer, klockor, diagram och färdiga mallar och så vidare. L3 använder i princip samma läromedel som föregående informanter. Men hon brukar också använda sig relativt mycket av strömmande material från sidan www.sli.se . Lärarna ser sin användning av färdiga läromedel från läromedelsförlagen som i princip obefintlig.
Vilka olika typer av fördelar ser lärarna med digitala lärresurser i undervisningen?
L1 ser digitala lärresurser som en helt annan dimension i undervisningen. Hon upplever att barnen fångas på ett helt annat sätt genom den digitala undervisningen gentemot den traditionella undervisningen.
L1: Barn idag är inte Mtv generationen, det ska vara det snabba.
L1 beskriver också att barnen blir lätt uttråkade av den traditionella undervisningen. De tappar lätt fokus och koncentrationen. De är uppväxta i en datoriserad värld där deras vardag är teknologi. Därför är det otroligt viktigt att också vi lärare utvecklas och utbildar oss till dagens lärare anser L1. Man ska inte vara rädd att använda nya undervisningsmetoder säger hon. L1 lyfter också fram team boardens förtydligande av bilden. Man kan få upp bilder/filmer lektioner på stor skärm vilket gör att barnen lättare kan se och följa med. Men man får se upp så att man inte snöar in sig poängterar L1, hon förklarar att man också måste träna på hantverket skriva.
Men hon upplever sig själv att hon och alla andra som använder sig av digitala lärresurser befinner sig i ett utvecklande stadium. Men att utvecklingen går fort säger, hon tar då sin egna
23
skola som exempel. Men de alla lyfter fram läraren som den viktigaste komponenten. L3 förklarar att i grund och botten handlar det om lärarens insats. Undervisningen blir inte automatiskt bättre med en interaktiv projektor utan man måste kunna utnyttja den och veta hur man ska förmedla kunskapen. L2 beskriver också lärarens insats som viktig för att få upp kvaliteten. Har läraren kunskap och intresse för metoden blir också undervisningen bättre.
Lärare 2 beskriver också digitala lärresurser som ett mer levande läromedel. De ger en mer infallsvinklar att jobba med och det konkretiseras på ett levande sätt beskriver hon. Man kan beskriva världen hur den verkligen ser ut idag och hur andra människor lever. L1 beskriver digitala lärresurser som en väldigt viktig tillgång i klassrummet.
L2: Man har hela världen i klassrummet.
Vilka olika typer av nackdelar ser lärarna med digitala lärresurser?
L2 uppfattar läromedlen från läromedelsförlagen mest anpassade för de yngre åren, exempelvis årskurs ett och två. I årskurs fyra har hon inte hittat nått material till, eller så har det inte varit tillräckligt utarbetat. L1 antyder också denna brist i läromedlen från förlagen idag. De är inte tillräckligt utarbetade plus att man saknar färdiga lektionstips, idéer från de som är mer kompetenta på detta område. L1 anser sig också sakna mer utarbetat material som föregående talare poängterade. Detta krävs för att vi ska kunna utvecklas maximalt förklarar hon. Hon beskriver också det ekonomiska läget i skolorna idag, att det först och främst finns för lite material på läromedelsförlagen men också att det kostar alldeles för mycket för hennes budget att köpa in material från läromedelsförlagen. Den budget hon ska hushålla sig med är ringa liten beskriver L1 och den ska räcka till allt material i klassrummen, såsom pennor, sudd, böcker och andra läromedel. Alltså blir inköpen av de digitala lärresurserna nästan orimligt. Den ekonomiska aspekten har en återkommande affekt hos de alla tre. Alla informanterna understryker läromedelsförlagens nästan orimliga priser. Detta poängterar lärarna är ett återkommande problem som måste utvecklas till det bättre. L1 förklarar också att den digitala funktionen är emellanåt ett problem. Hon säger att det finns en dataansvarig, men han jobbar endast halvtid.
Detta gör att han är relativt svåråtkomlig då man behöver hans kompetens. L3 och L1 antyder också de att de har problem med det funktionella.
L3: På en skola är det ofta dålig kunskap som finns, det finns inte en datatekniker på en mindre skola utan det är oftast någon som är lite mer intresserad som tar det ansvaret eller vaktmästaren som tvingas lära sig mer om dessa områden eftersom att det saknas specialkompetens. Det gör även att supporten blir ganska svår.
24
L1:Den digitala undervisningen kan ju strula ganska mycket och det blir lite jobbigt ibland.
Men där krävs det träning med tavlan och framförallt tid. Tid är det ju som vi vet ganska ont om inom skolans värld men man gör sitt bästa.
Hur ser lärarna på sin egen urvalsprocess av digitala lärresurser och hur utvärderas det.
Urvalsprocessen är alltid en kostnadsfråga framhåller L3. Hon brukar plocka material från olika håll beroende på vad hon uppfattar som bra material. Men när det gäller digitala lärresurser tycker hon att det än så länge är svårt att välja ut bra material. Det finns olika läromedelskataloger och läromedelsmässor men hon förklarar att det alltid är lika svårt att inhandla från läromedelsförlagen eftersom att man alltid kan stötta på mindre bra läromedel. Men det handlar mycket om kunskap och kontakter säger hon. L1 upplever att de digitala lärresurserna från läromedelsförlagen är relativt kopplade till vilken lärobok man använder. Hon beskriver att hon för tillfället använder sig utav ett läromedel som heter matte safari. Men så här i efterhand har hon kommit fram till att byta läromedel eftersom att hon inte är riktigt nöjd. Till detta läromedel finns det en interaktiv del men den är väldigt dyr menar L1. Men än så länge finns det en gratis version på ett antal kapitel på deras hemsida. Hon säger också att de inte använder sig så mycket av så många olika digitala lärresurser för tillfället eftersom att de betalar en skollicens på två olika.
Hon antyder att urvalsprocessen styrs ganska hårt av vad skolan har för lärarlicenser och återigen den ekonomiska aspekten. Utvärderingen sker kontinuerligt svarar L1, men speciellt efter användning. L2 Får mycket information från olika läromedelsförlag på digitala lärresurser men det väljer hon bort pågrund av aspekten, ekonomi. Men hon anser också att detta inte behöver vara ett problem. L2 är själv rädd för att fastna i det läromedelsstyrda. Hon lyfter istället fram att hon hellre letar efter gratis material som hon kan utforma på sitt egna sätt. Men det krävs då att man är drivande och intresserad säger L2 eftersom att det också är ganska tidskrävande.
Hur ser lärarnas uppfattningar om framtidstron på digitala lärresurser ut i undervisningen
Vi frågade lärarna om hur de tror att skolvärlden ser ut om tio år gällande de digitala lärresursernas/läroverktygens utveckling
L3: Jag hoppas att digitala medier kommer finnas i skolorna om tio år. Jag jobbar för det. Jag tycker att det underlättar i mitt vardagsarbete med eleverna. Det finns saker som underlättar och blir roligare.
L2: Jag tror att de flesta har digitala läromedel. Drömmer om att eleverna har egna Ipads, speciellt svaga elever. Exempelvis engelskt program. High lightar texten t.ex. i sagor. Förstå vilken
25
läsinlärning. Bara på fem år har det hänt massor. Bygger på att man har en ledning/rektor som vill satsa pengar. Det gäller att leva i tiden! Att följa med utvecklingen.
De har en positiv inställning till den digitala lärresursutvecklingen och ser den tidigare förändringen i skolan som en väldigt snabb tillväxt period. Det har hänt mycket på bara några år inom den digitala världen i skolan anser informanterna.
26 Intervjudel 2 (Louise Folkebrant)
I intervjuerna med lärarna i årskurserna 5 – 9 blev svaren relativt likartade med de svar lärarna för de yngre åldrarna angav. Men en lärare i denna grupp skilde sig dock markant från samtliga intervjuade lärare vad gäller synen på arbetet med digitala läroverktyg och lärresurser. Jag kallar de lärare jag intervjuat för lärare 4 och 5 för att man ska kunna skilja dem åt.
När jag frågar om lärarnas kunskaper kring digitala lärresurser/läroverktyg och hur de skaffar sig information om dessa svarar lärarna likartat. De har båda skaffar sig den mesta informationen på egen hand. Lärare 4 berättar om att okunskapen hos lärare kring digitala media är relativt utbredd.
Om man har lite kunskap om digitala media uppfattas man som skolans Bill Gates säger han.
Han pratar också om att vissa lärare kan vara rädda för det nya mediet. Men att gå på fortbildning anser han vara slöseri med tid då det som lärs ut i princip är kunskaper från ”stenåldern”.
L4: Vi som är lärare borde ju även kunna lära oss saker men teknik är rädsla för många. Jag tycker det är som att arbeta som lastbilschaffis utan körkort.
Lärare 4 ser digitala lärresurser som bra för att nå faktakunskaper och till redovisningar men det är sällan elever får fundera på varför-frågan genom digitala lärresurser. Lärare 5 berättar om hur hennes kunskaper i användningen av projektorer och powerpoint från universitetstiden och framförallt genom egna studier lärt henne mycket. Och hon har nu som lärare fortsatt använda dessa läroverktyg i sin undervisning.
L5: Jag har lärt mig själv. Däremot kan jag inte SMART board. Den har jag aldrig använt och aldrig provat så där kommer jag nog behöva få lära mig av någon.
På frågan vad de anser om digitala lärresurser/läroverktyg i undervisningssyfte svarade de båda att det är mest ett komplement och att allt hänger på lärarens kunskaper. Förlagsproducerade lärresurser skulle enligt lärare 5 passa väldigt bra som extrauppgifter till elever. Eleverna skulle kunna använda dessa uppgifter vid enskilt arbete eller kanske hemifrån. Ett problem att eleverna skulle kunna arbeta hemma med dessa uppgifter är att alla elever inte har en egen dator påpekar hon.
L4: Det är bra som komplement men det händer inget magiskt för att man gör något genom digitala medier, det är fortfarande samma text. Det är bra som komplement då det händer något nytt för eleverna i undervisningen men det är inte bättre undervisning, allt hänger på hur bra pedagogen är.
27
Lärare 5 har ett genuint intresse för digitala media och hon sitter varje dag och letar efter nya saker att använda sig av via Internet. En anledning till detta är att hon tycker att digitala media gör det roligare för både och elever. På hennes skola använder sig eleverna sig av datorer i studiehallarna och klassrummen varje dag. Det bör också påpekas att lärare 5 inte alls använder sig av traditionella läromedel i sin undervisning.
Införskaffande av digitala lärresurser är i grunden en ekonomisk fråga. Detta är något bägge lärarna är överens om. Skolorna har helt enkelt inte råd till dessa förhållandevis dyra lärresurser.
Man kan dock se en viss skillnad. På den kommunala skolan (Lärare 4) är det kommunen som indirekt bestämmer ekonomin och på den privata skolan (Lärare 5) är det ekonomin på just den skolan som styr. Men i bägge fallen är inköpen styrda uppifrån dvs en ledningsfråga då man för det mesta måste köpa in skollicenser som är väldigt dyrt. De digitala lärresurser som finns på skolorna är oftast bara installerade på någon dator eftersom det kostar mycket pengar att köpa skollicenser (dvs kunna installera digitala lärresurser på samtliga skoldatorer). Enligt lärare 5 är det också intresset från lärare och skolans sida som avgör vissa inköp.
L4: Jag tycker att lärarna går lite längre kvar på sommaren och bestämmer tillsammans vad som ska köpas in istället för någon ekonom på kommunen som inte kan någonting om pedagogik.
L5:. Vi försöker styra bort från det här med läroböcker och så och då tänker väl vissa att det är samma sak att sitta vid datorn. Men hade de fått chansen så skulle det nog se hur bra det var, så där är det nog ekonomin igen som styr allting.
Information om digitala media kommer lärarna tillhands via nyhetsbrev. Men huvudsakligen lär de sig är genom att själva skaffa sig information och genom att testa och läsa om digitala media.
För att veta om en digital lärresurs är bra eller dålig testar de programmen först. Lärare 4 har dock aldrig känt att det är något som är riktigt bra utan anser att PowerPoint är mest användbart.
Men han anser också att det hänger lite på vilka elever man har. Det kan för en del elever bli en distraktion istället för ett hjälpmedel.
När lärare 5 testar digitala lärresurser gör hon det efter principen: det hon själv tycker är roligt brukar även eleverna tycka är roligt. Men det ska även vara lärorikt så hon kollar igenom allt som finns varje dag för att hela tiden uppdatera sig.
L5: Jag kollar igenom allt jag använder mig av jättemycket och flera gånger. Jag testar allt själv först och jag tittar alltid efter saker som jag tycker är roligt själv för då tycker även eleverna att det är roligt.
28
På frågan om kvalitén på undervisningen pekar den ena läraren på att digitala media kan upplevas som att nyttan får stå tillbaka för nöjet. Den andra läraren pratar om att man kan utnyttja digitala medier för att få ”schysstpoäng” och att även det kan leda till att man kommer bort från syftet med undervisningen. Men allt hänger på lärarens professionalitet. En duktig lärare kan lyckas med allt anser de båda.
L5:. Det är väldigt mycket lättare men det är ju inte därför jag blev lärare för att ha det lätt, utan det är en utmaning.
Om lärarna får jämföra den traditionella undervisningen med den ”digitala” svarar de lite olika.
Jag tror att det kan ha att göra med det digitala utbudet på skolorna. Lärare 4 anser att digitala lärresurser/läroverktyg endast är ett komplement medans lärare 5 använder sig av digitala lärresurser/läroverktyg varje dag i sin undervisning eftersom de inte har traditionella läromedel.
Lärare 5 anser också att digitala lärresurser från förlagen passar bättre i lägre åldrar medans hon använder sig mest av Youtube , UR och Internet i sin undervisning i de högre åldrarna.
L5: Vi använder inte böcker alls. Men däremot kan vi använda lite grann. Jag tycker digitala läromedel passar bättre i de lägre åldrarna än på högstadiet. Jag använder mig dock väldigt mycket av UR och väldigt mycket Youtube och internet.
Lärare 5 tillade lite information om användningen av sociala medier såsom bloggar, Facebook och Twitter i skolan. Hon var mycket engagerad i detta och försökte hela tiden utveckla nya sätt att arbete och skapa kontakt med eleverna. Hon har startat en blogg där hon vill att alla ska kunna uppdatera sig om läxor, uppdrag vad de gjort på lektionerna etc. Nu har även svenskpedagogen hakat på detta så nu ör det två lärare som driver denna blogg som uppdateras hela tiden. Det hoppas även att matematikpedagogen kommer haka på detta snart också.
L5: Jag har startat en blogg på skolan som jag har i mitt ämne där jag berättar om läxor, uppdrag, vad vi gjort på lektioner och så vidare så att alla kunde uppdatera sig hela tiden. Och nu har svenskpedagogen hoppat på så nu är det hon och jag som driver den här bloggen och uppdaterar den hela tiden. Nu är det alltså två ämnen och förhoppningsvis kommer matten in där också så småningom. Sedan har vi Facebook också. Där har vi speciella ”lärarfacebooks-konton” där vi är vänner med alla våra elever. På dessa konton påminner vi dem om saker eller presenterar fina ordspråk och sånt där. Det har blivit oerhört uppskattat från deras sida. De kan skriva till oss på chatten och fråga oss saker direkt ifall man är hemma. Så vi letar hela tiden efter nya tankar och nu har några börjat att twittra på Twitter och försöker få med eleverna på det. Vi har även en egen youtube-kanal som heter ”Vittrakanalen” där vi försöker lägga upp videofilmer från vad vi gör i skolan. Det är flera Vittraskolor i Sverige som har hakat på det här så det finns massor att titta på där. Varje gång det händer nått på skolan så försöker vi filma det och sedan hjälper eleverna till med att klippa ihop det. Det flesta eleverna har även egna bloggar som man kan följa.
Intresset för digitala lärresurser/läroverktyg är väldigt stort på den skola där lärare 5 arbetar om man jämför med den skola där lärare 4 arbetar. På den skola lärare 4 arbetar är det bara ett fåtal lärare som över huvud taget vill och kan använda sig av digitala lärresurser/läroverktyg. På den
29
skola där lärare 5 arbetar satsas det mycket på digitala media. De kommer även från och med nästa termin att satsa på ämnesöverskridande temaarbete där datorn blir huvudverktyget.
L5: Vi arbetar jättemycket med just det här digitala, och vi hoppas på att få vara en sån där en mot en skola och få datorer till alla elever. Från och med nästa termin så kommer vi jobba med datorprogram som teman där eleverna kommer att få sitta och arbeta vid datorn hela tiden. Vi ska prova det och se hur det fungerar i alla ämnen då.
30
Analys
I denna avslutande analys vill vi presentera de resultat vi kommit fram till genom vår studie.
Resultaten bygger dels på vad informanterna säger i intervjuerna, dels på våra tolkningar av dessa intervjuer. Jank & Meyer (1997) lyfter fram de viktiga didaktiska ställningstaganden vad, hur och varför som en lärare måste göra i sin undervisning. Det är med utgångspunkt från deras syn som vi i vår studie utgår från just dessa didaktiska frågor när vi tolkar och jämför våra resultat.
Didaktiskt ställningstagande - VAD
Vår studie visar att det är som lärare L4 och L5 framhåller främst är läroverktyg som datorer och vanliga projektorer som används i undervisningen. Men det är intressant att notera att samtliga lärare som undervisar lägre åldrar har en interaktiv White board/projektor i sitt klassrum. Lärare L5 berättade att även de införskaffat en interaktiv White board i form av en SMART board men den har de ännu inte hunnit lära sig använda. Lärare L4 berättar att det tidigare funnits en SMART board på skolan då de hade elever i yngre åldrar. Men den flyttades med när dessa elever flyttade till en annan skola. Förlagsproducerade digitala lärresurser används i princip aldrig enligt de intervjuade lärarna. Lärare L1 lyfter istället fram sin skola som en skola som hunnit långt med egenproducerade digitala lärresurser. Vår studie visar också att den digitala lärresursanvändningen varierar något både mellan de intervjuade lärarna och mellan skolorna. I två av skolorna (L1,L2 och L5) som vi besökte hade användningen av digitala lärresurser kommit relativt långt. Dessa lärare uppskattar också användningen av digitala lärresurser som ett stort inslag i undervisningen.
Lärarna L3 och L4 uppskattar däremot sin användning av digitala lärresurser som ett område under utveckling.
Den mest påtagliga skillnaden, om vi gör en jämförelse mellan lärare för yngre åldrar och lärare för äldre åldrar, är att lärare för yngre åldrar i första hand framhåller digitala lärresurser medans lärare för äldre åldrar framhåller digitala läroverktyg. Samtliga intervjuade lärare är dock samstämmiga om att det är den ekonomiska faktorn som styr användningen av både digitala lärresurser och digitala läroverktyg.
31
Didaktiskt ställningstagande - HUR
Lärarna för yngre åldrar lyfter fram moment som läsinlärning och grundläggande matematikkunskaper som lämpliga moment att använda digitala lärresurser/läroverktyg.
Anledningen är att eleverna tydligt kan följa med eftersom storbildsprojektorn gör att man lättare kan jobba med materialet tillsammans med eleverna. Eleverna kan lätt följa med i texten till exempel i momentet läsinlärning då man med digitala lärresurser/läroverktyg kan markera ord för ord/bokstav för bokstav och så vidare. Lärarna använder även digitala läroverktyg till att streama men även för att söka information. Men en aspekt som både L1, L2 och L3 lyfter fram är att de efterfrågar färdigt material. De lärare som undervisar högre åldrar anser att digitala lärresurser/läroverktyg passar bäst till redovisningar (Power point) och att söka faktakunskaper (Internet). En till stor del gemensam åsikt lärarna emellan är att digitala lärresurser/läroverktyg utgör ett komplement till undervisningen. De anser vidare att utan en bra pedagog kommer inte undervisningen bli bra bara för att man använder sig av t ex digitala lärresurser. Däremot anser de att digitala lärresurser är ett sorts funktionellt hjälpmedel i undervisningen. De ser det som en alternativ undervisningsmetod till elever som är i behov av andra metoder för att ta till sig undervisningen. Om vi gör en jämförelse mellan lärare för yngre åldrar och lärare för äldre åldrar fann vi att lärare för yngre åldrar i första hand framhåller digitala lärresurser medans lärare för äldre åldrar framhåller digitala läroverktyg. Det finns alltså en tendens, om än svag, i vår studie som pekar på att lärare för yngre åldrar använder digitala medier för kunskapsinlärning medans lärare för äldre åldrar använder digitala media för kunskapsförmedling (presentationer, faktainhämtande etc). En annan aspekt i vår studie som skiljer lärarna åt är deras uppfattningar om hur det kommer att se ut i framtidens skola gällande digitala lärresurser/läroverktyg. En del lärare hade en positiv inställning till digitala lärresurser/läroverktyg och de ser en utveckling inom detta område som absolut genomförbar. Andra informanter hade en mindre övertygad inställning till att det kommer ske någon större förändring eller ingen alls inom de närmsta tio åren.
Didaktiskt ställningstagande - VARFÖR
De intervjuade lärarna har varit tydliga med digitala lärresursers funktion. För att variera undervisningen eller göra den roligare är några svar från lärarna. Digitala lärresurser ska också fungera som ett komplement till den traditionella undervisningen. De anser även att man når fler elever genom att använda digitala lärresurser/läroverktyg. Undervisningen förmedlas på ett tydligare sätt genom att man får upp allting på storbild och man jobbar direkt med materialet tillsammans. Lärare L2 framhåller också att det krävs att man följer med samhällets utveckling och anpassar undervisningen efter den.
32
Vad är anledningen till att de inte använder digitala lärresurser/läroverktyg?
Anledningen till att man inte använder förlagsproducerade digitala lärresurser beror i första hand på att kostnaden för dessa lärresurser är betydligt högre än för traditionella läromedel. För att få ett perspektiv gällande den ekonomiska faktorn har Föreningen Svenska Läromedelsproducenter (FSL) räknat ut att mindre än en procent av kostnaderna för en elev i grundskolan går till läromedel. Och då gäller detta samtliga former av läromedel. Detta innebär ca 700 kr per elev/samtliga ämnen per år eller motsvarande 41 kr per år och ämne för varje elev (Korsell, 3- 4/2006, s. 9). En annan faktor som enligt de intervjuade lärarnas uppfattning har stor påverkan för digitala lärresurser/läroverktygs framgång i skolorna är intresset från skolans ledning och från lärarna själva. En tredje faktor som särskilt lärarna L1,L2 och L3 framhåller är avsaknaden av kunskaper för att kunna hantera digitala lärresurser men kanske framförallt digitala läroverktyg.
En intressant notis i detta sammanhang är att vissa lärare, i väntan på att bli erbjudna färdiga kurser, tar saken i egna händer och lär sig själva. I våra tolkningar av intervjuerna kan vi också urskilja en annan styrande faktor för användningen av digitala lärresurser och läroverktyg. Denna faktor är tid. Framförallt lärare L1 lyfter fram tidsaspekten som ett problem. Att kunna få in den nya undervisningen i den nuvarande undervisningen kräver stort intresse, kreativitet och framför allt tid. Lärare L5 berättar att hon lägger ner en stor del av sin fritid på att söka efter användbart digitalt material. Tidsaspekten antyder flera av informanterna är generellt ett genomsyrande problem i skolan. Lärarens uppgifter är många. Detta resulterar även i en känsla av att känna sig otillräcklig från lärarens sida (Sträng, 2005).
Diskussion kring analysen
Det är framför allt tre aspekter som man kan lyfta fram i vår studie kring digital media i undervisningen – ekonomi, kunskap och pedagogisk syn.
Den första aspekten är faktorn ekonomi. Kostnaden för digitala lärresurser/läroverktyg är betydligt högre än för traditionella läromedel. Detta gör att skolorna inte har råd att köpa in denna typ av läromedel.
Den andra aspekten finner vi under rubriken Vad är anledningen till att de inte använder digitala lärresurser/läroverktyg? Här kunde vi konstatera att lärarna saknade kunskap kring användandet av digitala lärresurser/läroverktyg. Detta är något som forskarna på detta område även kommit fram
