Spelar det någon roll hur
självständig andra tycker att du är, om du inte känner dig självständig?
Upplevd självständighet hos äldre i behov av stöd i vardagen, utformandet av ett självskattningsformulär
Does it matter how independent others think you are, if you do not feel independent?
Perceived independence among the elderly in need of support in everyday life, designing a self-assessment form
Amanda Danielsson och Lovisa Venäläinen
Institutionen för sociala och psykologiska studier Psykologi / Psykologprogrammet
Examensarbete / 30 hp
Handledare: Charlotte Bäccman och Erik Wästlund Examinator: Maria Tillfors
2021-06-15
Sammanfattning
Äldre är en växande och ofta bortprioriterad åldersgrupp, där många är i behov av stöd för att klara av sin vardag. Utifrån styrdokument och lagar framkommer det att vård- och
omsorgsverksamheter ska främja äldres självständighet. Konsensus saknas gällande definitionen av begreppet självständighet trots att det är ett välanvänt begrepp. Upplevd självständighet är ett begränsat forskningsområde och det finns inget systematiskt sätt att mäta fenomenet på i dagsläget. Studien är genomförd på uppdrag av Karlstads kommun.
Studiens syfte var att definiera och operationalisera upplevd självständighet och dess underdimensioner. Ett självskattningsformulär konstruerades för att att mäta upplevd självständighet hos äldre som har stöd för att klara av sin vardag. En tvärsnittsstudie användes som design där självskattningsformuläret administrerades anonym. Totalt
inkluderades 94 respondenter. I resultatet framkommer självständighet består av en subjektivt aspekt och är ett viktigt komplement till de väletablerade objektiva bedömningarna på
området. Självskattningsformuläret anses fånga in studiens definition av upplevd självständighet. Vidare framkommer att självskattningsformuläret består av fem
komponenter: (1) Kontroll och inflytande, (2) Livskvalitet och aktiva val, (3) Skam och känslan av att få hjälp, (4) Upplevelsen av att få hjälp, samt (5) Upplevelsen av att göra saker på egen hand. Samtliga komponenter bedöms vara möjliga underdimensioner av upplevd självständighet. Slutsatsen är att äldre kan uppleva sig som självständiga, trots behov av hjälp och stöd. Att självständighet är något subjektivt mätbart och att vikt måste läggas vid den individuella upplevelsen för att se om insatser främjar upplevd självständighet.
Nyckelord: Självständighet, autonomi, livskvalitet, välfärdsteknik, äldre
Abstract
The elderly is a large and growing population that has been deprioritized for many years.
Government policies, documents, and laws make it clear that care and welfare of elderly need to promote independence and self-reliance. However, there is no uniform definition of the term independence, and there is no systematic way to measure the phenomenon today. The purpose of this study was to define and operationalize subjective independence and its various sub-dimensions, and was commissioned by Karlstad Municipality. A self-assessment questionnaire was designed to measure the perceived independence of elderly who have assistance during their everyday lives. A cross-sectional study was used and the
self-assessment questionnaire was administered anonymously. A total of 94 respondents participated. The result showed that independence consists of a subjective aspect, and thus, is an important complement to objective assessments of independence. The self-assessment questionnaire is considered to capture the study's definition of subjective independence.
Furthermore, the study showed that the self-assessment questionnaire consisted of five components: (1) Control and influence, (2) Quality of life and active choices, (3) Shame and the feeling of getting help, (4) The experience of getting help, and (5) The experience of doing things on your own; that are possible subdimensions of subjective independence. The conclusion is that the elderly can experience themselves as being independent, despite their need of assistance in their everyday lives; and that independence is something subjectively measurable, and that emphasis must be placed on the individual experience to see if efforts promote subjective independence.
Keywords: Independence, autonomy, quality of life, welfare technology, elderly
Tack!
Först ett personligt tack från mig, Amanda, till min partner in crime, Lovisa, för att jag haft möjligheten att skriva uppsatsen från Oslo. Vidare ett stort tack till oss själva som med stängda gränser under hela våren uthärdat hela uppsatsskrivandet via Zoom med fastfrusna skärmar, svajigt internet och allt vad det innebär. Tack till Karlstad kommun för att ni uppmärksammat ett viktigt område samt för ett smidigt samarbete och konstruktiv återkoppling. Vi vill också tacka samtliga respondenter för att ni tagit er tid att svara på formuläret. Ett speciellt tack till vår fantastiska handledningsgrupp och grupphandledare som varit en tillgång under hela processen samt till vår opponent Sofia Christensen och
examinator Maria Tillfors för viktiga synpunkter som lyfte uppsatsen. Det största av tack till
våra handledare Charlotte Bäccman och Erik Wästlund för ett osvikligt engagemang, viktiga
diskussioner och stöttning hela vägen in i mål. Till sist ett stort tack till våra kjæreste som
hållit ställningarna på hemmafronten under hela våren.
Innehållsförteckning
Spelar det någon roll hur självständig andra tycker att du är, om du inte känner dig
självständig? 7
En åldrande population 7
Äldre och välfärdsteknik 8
Karlstads kommuns satsning på äldre och välfärdsteknik 9
Självständighet 10
Autonomi och självständighet 11
Livskvalitet och självständighet 12
Självständighet, en subjektiv eller objektiv bedömning? 13
Tillgängliga mätinstrument för självständighet 14
Äldres upplevelse av självständighet 15
Studiens definition av självständighet 17
Syfte 18
Frågeställningar 18
Metod 18
Design 18
Respondenter och urval 18
Procedur för framtagning av mätinstrument 19
Mätinstrument 22
Genomförande 23
Statistisk bearbetning 23
Etiska överväganden 24
Resultat 25
Möjliga underdimensioner av upplevd självständighet 25
Struktur och homogenitet för valda underdimensioner av självständighet 29
Underdimensionernas samband med upplevd självständighet 29
Aktiviteter äldre förknippar med självständighet 30
Diskussion 32
Självständighet, en subjektiv och objektiv fråga 32
Underdimensioner av upplevd självständighet 33
Underdimensionernas struktur 36
Studiens definition av upplevd självständighet 37
Metoddiskussion 37
Framtida forskning 39
Sammanfattning och slutsats 39
Referenser 40
Bilaga A 45
Bilaga B 47
Bilaga C 60
Spelar det någon roll hur självständig andra tycker att du är, om du inte känner dig självständig?
Den självständighet som successivt utvecklas från födseln och stärks under livet, vänder för de allra flesta människor vid någon tidpunkt. Allteftersom vi åldras blir vi gradvis mer beroende av stöd och hjälp från omgivningen. I vilken omfattning är lika individuellt som när den först utvecklades. Självständighet hos äldre är ett eftersatt forskningsområde och i dagsläget görs främst objektiva bedömningar av självständighet utifrån de äldres fysiska förmåga. Bedömningen görs främst genom att summera vilka aktiviteter de äldre klarar av att genomföra på egen hand. Om självständighet, oavsett ålder, enbart innefattar att en person klarar av att utföra aktiviteter på egen hand, skulle det betyda att personer med begränsad fysisk funktion inte kan anses vara självständiga. För det omvända skulle det innebära att de som rent fysiskt kan utföra alla typer av aktiviteter kan hävdas vara helt självständig, även om denne inte har någon kontroll eller makt över sitt eget liv.
Genom att bredda synen på begreppet självständighet och inkludera den subjektiva upplevelsen kan den här studien bidra till att utveckla förståelsen av fenomenet samt påbörja möjligheten till att kunna mäta upplevd självständighet bland äldre. För spelar det någon roll hur mycket eller lite en person anses vara självständig objektivt mätt, om personen inte känner och upplever sig självständig?
Studien är ett uppdrag från Karlstads kommuns Vård- och omsorgsförvaltning som önskar kunna utvärdera sina insatser för att se om de leder till ökad upplevd självständighet hos deras kunder.
En åldrande population
Den äldre populationen är, till följd av förbättrade levnadsförhållanden och medicinsk utveckling, en växande åldersgrupp (World Health Organization [WHO], 2018). Bland Sveriges befolkning är 20% 65 år eller äldre och andelen förväntas stiga (Statistiska centralbyrån, 2020 b).
Åldrandet på en biologisk nivå består av att cellerna över tid drabbas av skador och
förändringar som leder till gradvis försämrad kognitiv och fysisk funktion som medför ökad
risk för sjukdomar och dödsfall (WHO, 2018). Åldrandet är dock mer komplext än så och
återspeglas endast till viss del av ett linjärt och kronologiskt åldrande. Faktorer utöver det
biologiska åldrandet som påverkar är livsstilsförändringar som pension, behov av annan
boendeform och/eller stöd för att tillgodose behov (WHO, 2018). Även andra
livsförändringar som förlust av närstående och minskat socialt nätverk påverkar åldrandet (Skoog, 2011). Det finns således en stor individuell variation av åldrandets konsekvenser, där vissa har en god bibehållen hälsa och funktion medan andra behöver omfattande hjälp och stöd (Beard & Bloom, 2015). Får de äldre behålla en god hälsa och ha tillgång till en stödjande omgivning ökar möjligheterna att de kan förverkliga och göra saker som de värdesätter. Präglas istället åldrandet av försämrad kognitiv och fysisk förmåga finns en risk att livskvaliteten sänks (WHO, 2018).
En rapport från Socialstyrelsen (2020 a) lyfter fram att förändrade livsomständigheter kan vara en orsak till att folksjukdomar som exempelvis depression och ångestsyndrom har hög förekomst hos äldre. Depression har visat sig förekomma i minst samma utsträckning som demens i åldrarna 65 år och uppåt. Psykisk ohälsa påverkar individens möjlighet att utifrån sina egna behov och värderingar leva ett meningsfullt liv där hen kan påverka och vara delaktiga i sin vardag och i samhället (Socialstyrelsen, 2020 a). Trots medvetenheten kring att psykisk ohälsa påverkar livskvaliteten och levnadsförhållanden är kunskapen kring äldres psykiska ohälsa på befolkningsnivå bristfällig och forskningsområdet är begränsat.
Äldre och välfärdsteknik
Omsorgen av de äldre ska ha ett fokus på att ge förutsättningar för att leva ett värdigt liv med välbefinnande (SFS 2001:453, 5 kap. 4§) och ansvaret för omsorgen ligger på kommunen där individen är folkbokförd (SFS 2001:453, 2 kap. §2). Utformningen av insatserna ska ge individen en skälig levnadsnivå och stärka möjligheterna till att leva självständigt (SFS 2001:453, 4 kap. 1§). Äldreomsorgen har länge vägletts av den så kallade kvarboendeprincipen, där äldre som vill ska kunna att bo kvar hemma i mån av möjlighet (SFS 2001:453, 3 kap. 6§). Kommunernas vård- och omsorgsverksamheter står inför en stor utmaning för att kunna bemöta omsorgen av den åldrande befolkningen (Socialstyrelsen, 2019).
I den statliga utredningen Framtidens teknik i omsorgens tjänst: Betänkande av Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen (SOU 2020:14) framkommer det att
välfärdsteknik anses som en lösning för att klara av den efterfrågan på vård- och omsorg som förväntas komma. Välfärdsteknik definieras enligt Socialstyrelsens termbank som “digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller
självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning”
(Välfärdsteknik, u.å.). Välfärdsteknik kan kompensera för den minskade funktionen som
uppstår i samband med åldrande och i tillägg fokusera på att stärka de äldres förmågor och förutsättningar till delaktighet och självbestämmande (Socialdepartementet & Sveriges Kommuner och Landsting, 2016).
Forskning gällande välfärdsteknik inom vård- och omsorgsverksamheter har under de senare åren tagit fart och resultaten visar både på möjligheter och utmaningar (European Parliamentary Technology Assessment [EPTA], 2019). Exempelvis visar en studie (Tsertsidis m.fl., 2019) att många äldre till en början kan vara skeptiska till välfärdsteknik, men att deras attityd till välfärdsteknik blir alltmer mer positiv efter en tids användande. En annan studie (Sánchez m.fl., 2019) visar att många av de äldre som vill bo kvar hemma ser välfärdsteknik som en möjliggörare till detta. Resultatet från studier om äldres upplevelser av en robot-dusch (Bäccman m.fl., 2020: Bäccman & Bergkvist, 2019), visade att robot-duschen gav en känsla av ökad självständighet och mer kontroll i duschsituationen genom att kunna påverka t.ex.
längden på aktiviteten som vanligtvis styrs av hemtjänstpersonalen. Detta trots att de äldre fortfarande var i behov av stöd för att t.ex. klä på sig eller komma in i duschen.
Det är viktigt att, vid utveckling och implementering av välfärdsteknik, ta hänsyn till användarvänligheten. Användarens individuella behov behöver tillgodoses och
välfärdstekniken behöver anpassas utifrån kontexten den ska användas i (Bäccman m.fl., 2020: Bäccman & Bergkvist, 2019), dvs. utgå ifrån ett personcentrerat förhållningssätt.
Välfärdsteknik måste i större utsträckning förskrivas med delaktighet från användaren för att tillgodose behoven ändamålsenligt (Levi, 2017).
Karlstads kommuns satsning på äldre och välfärdsteknik
Vård- och omsorgsförvaltning vid Karlstads kommun är en av tio kommuner som på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) (tidigare Sveriges Kommuner och Landsting, SKL) fått förtroendet att fortsätta leda arbetet med att utveckla välfärdsteknik och digitala tjänster inom äldreomsorgen. Arbetet har pågått under flertalet år och är högaktuellt i strävan efter att erbjuda Karlstadsbor med behov av stöd en god vård och omsorg. Visionen för e-hälsoarbetet lyder:
År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.
(Socialdepartementet & Sveriges Kommuner och Landsting, 2016, s. 3)
Målet med Karlstads kommuns arbete är att främja självständighet hos dess invånare med behov av stöd i vardagen samt möjliggöra flexiblare arbetsformer för medarbetarna på vård- och omsorgsverksamheterna. Välfärdsteknik, digitala tjänster och teknik implementeras till att vara en del av ordinarie arbetsprocesser med fokus på att vara personcentrerad och hållbar.
Inom uppdraget som Vård- och omsorgsförvaltning vid Karlstads kommun fått av Sveriges Kommuner och Regioner finns önskemål att forskning ska undersöka hur välfärdsteknik, digitala tjänster och teknik påverkar Karlstadsbornas upplevda
självständighet. Karlstads Universitet har därför, som en del i utvecklingen av välfärdsteknik och digitala tjänster inom vård- och omsorgsverksamheten, genomfört den här studien på uppdrag av Karlstad kommun (se Bilaga A). Uppdraget består av att ta fram ett
självskattningsformulär för att mäta upplevd självständighet hos äldre, kopplat till användandet av välfärdsteknik.
Självständighet
När självständighet diskuteras i olika sammanhang är det vanligtvis underförstått att alla delar en gemensam förståelse för innebörden av begreppet. Litteraturen tyder dock på det motsatta, att det finns olika sätt att se på självständighet. Enligt Svenska akademins ordlista (2015) betyder självständighet personligt oberoende och har synonymer som: frihet,
suveränitet, självstyrelse, autonomi, oberoende, oavhängighet, independens, integritet och originalitet (Självständighet, u.å.). Självständighet översatt till engelska blir Independence (Självständighet, u.å.) och har synonymer som; självbestämmande, självstyre,
självförsörjning, hemstyre, frihet och självförtroende (Oxford University Press, u.å.). Nero och Svensson (2011) definierar självständighet som “att stå för sig själv” medan Corbett (1989) menar att äkta självständighet inte har något med huruvida en person på egen hand kan laga mat, städa eller klä på sig själv, utan att självständighet består av en högre nivå än den praktiska. Den tydligaste definitionen som återfinns är av Egidius (u.å. b) som definierar självständighet som “Egenskapen att hävda egna intressen, åsikter, önskningar och beslut mot försök till påverkan från andra och annat håll”.
Rock (1988) intar samma individuella perspektiv och har i sin studie kunnat påvisa att självständighet är något unikt för varje individ och att det påverkas av faktorer runt om och inom individen, t.ex individers individuella funktionsnedsättningar. Gemensamt för
individernas upplevda självständighet i studien var att det på olika sätt handlade om kontroll
och val över deras liv. Allt ifrån att bestämma när TV:n eller radion skulle slås på/av, vem som hjälpte till med duschrutinen eller när den skulle ske, till att ha en anpassad miljö som gav valfrihet och kontroll (Rock, 1988).
Trots avsaknaden av en enhetlig definition används begreppet självständighet frekvent och i många sammanhang. Det gäller i allt ifrån lagar och myndighetsrapporter till böcker och hemsidor. Här följer några exempel på hur det används: “Välfärdsteknik används alltmer som ett värdefullt komplement för att öka äldre personers självständighet och trygghet och därmed deras välbefinnande (SOU 2017:21, 2017, s. 38)”, “Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv” (SFS 2001:453, 4 kap. § 1, fjärde stycket) “ och “Den som exempelvis förstår och klarar av att delta i samhället och dess situationer kommer med hög sannolikhet också att kunna klara sig själv och vara självständig längre än de som inte förstår hur samhället och dess krav fungerar” (Socialstyrelsen, 2020 b, s. 99). Begreppet kan således ha olika betydelse beroende på kontexten den används i.
Begreppet självständighet angränsar till andra begrepp som exempelvis: autonomi, livskvalitet, self-efficacy, empowerment, self-acceptance och självbestämmande. En granskning av dessa begrepp resulterade i att, inom ramen för den här studien, göra en fördjupning av begreppen autonomi och livskvalitet i relation till självständighet.
Autonomi och självständighet
Autonomi är ett begrepp som står i nära relation till självständighet. Begreppen är till viss del överlappande vilket gör det svårt att särskilja dem och de används i många fall synonymt. Nero och Svensson (2011) har gjort en semantisk analys av begreppet autonomi i det svenska språket och tolkar Autonomi som “att någon tänker och handlar av sig själv”.
Vidare analyserar de begreppet och dess olika innebörd i förhållande till dess synonymer. I
Tabell 1 finns en sammanfattning av deras tolkningar av begreppet autonomi (Nero och
Svensson, 2011).
Tabell 1
Sammanfattande tolkningar av begreppet autonomi i förhållande till dess synonymer
Autonomins olika innebörd Tolkning
Autonomi som självstyre Fri, bestämma, självständighet, styra
Autonomi som självständighet Fri, oberoende, eget liv, handla utan påverkan från andra
Autonomi som oberoende Fri, självständighet, klara sig utan någon/något, oavhängig
Autonomi som självbestämmande Bestämma, självständighet, egen vilja, förskriver lagar
Autonomi som självrådighet Bestämma, självständighet, självstyrande, egenmäktig, makt, rådgöra
Notering. Tabell anpassad från “Autonomi : En begreppsanalys” av Nero, J., & Svensson, J., 2011, University of Borås/School of Health Sciences (http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-205 76), s. 18.
Livskvalitet och självständighet
I den statliga utredningen Får vi det bättre? Om mått på livskvalitet (SOU 2015:56) fastslår utredarna att livskvalitet främst handlar om handlingsfrihet. Livskvalitet som handlingsfrihet handlar om att utifrån individens kontextuella förutsättningar och resurser, kunna styra sitt liv i enlighet med sina värderingar och önskemål. Med resurser avses t.ex.
sociala relationer, psykisk och fysisk kapacitet, säkerhet och ekonomi som ger individen möjlighet till att kontrollera sin tillvaro. God fysisk och psykiskt kapacitet ger exempelvis individen tillgång till ett större handlingsutrymme och ökade möjligheter att nå sina
önskningar och värderingar. Utredningen belyser också att värdet av individens resurser beror på möjligheten till att utnyttja dem, exempelvis är en rullator endast en resurs om individen kan förflytta sig med hjälp av den (SOU 2015:56). Här ligger alltså livskvalitet som
handlingsfrihet nära det Egedius och Rocks skriver om självständighet (Egidius, u.å. b; Rock, 1988).
Detta går även i linje med Albrecht och Devliegers (1999) forskning som utmanar den vedertagna bilden att människors livskvalitet skulle ha ett linjärt samband mellan
funktionsnedsättning samt dess objektiva hälsotillstånd, något de kallar för
funktionsnedsättningsparadoxen. De slår hål på paradoxen och påvisar att personer med
kroniska begränsande åkommor i stor utsträckning skattar livskvaliteten som god eller mycket god. Anledningarna till att skatta låg livskvalitet är både varierande och komplexa.
Albrecht och Devlieger (1999) menar att upplevelsen av välbefinnande och livskvalitet består av att både hjärnan, kropp och själ är i balans, samt att det påverkar och påverkas av
individens sociala kontext och miljö. Det handlar således inte bara om närvaro eller frånvaro av en funktionsnedsättning.
Individers olika förutsättningar innebär att de behöver tillgång till olika mängd och/eller typer av resurser för att uppnå handlingsfrihet. En rullstol kan vara en resurs för en individ med funktionsnedsättning men förutsättning att använda den måste även finnas i omgivningen för att det ska vara en resurs. Livskvalitet beror, utifrån det här synsättet, på i vilken utsträckning individens resurser ger individen handlingsfrihet för att leva ett
eftersträvansvärt liv utifrån individuella värderingar och önskningar (SOU 2015:56).
Självständighet, en subjektiv eller objektiv bedömning?
Denna bild av att hälsa och t.ex. livskvalitet är mer än bara en faktisk närvaro eller frånvaro av sjukdom är relativt ny. Den biomedicinska modellen som länge har varit ledande inom det medicinska området, menar att hälsa och sjukdom inte kan existera samtidigt (Pörn, 2000). Där görs en tydlig uppdelning mellan kropp och själ. Kroppen framställs som ett urverk och genom att studera alla kugghjulen för sig förstås helheten (Rolfsson, 2009).
Johann Heinroth breddade på 1800-talet synen på att hälsa enbart skulle vara något kroppsligt genom att introducera termen psykosomatik, där psyko står för psykologisk och somatik står för biologisk eller kroppslig. Forskning har dock frångått det uppdelade tänket mellan kropp och själ, och termer som medicinsk psykologi, beteendemedicin samt hälsopsykologi har uppkommit (Linton & Flink, 2016).
En utgångspunkt inom hälsopsykologi är den biopsykosociala modellen som introducerades av den amerikanske psykiatern George L. Engel (1977). Modellen anser att hälsa/ohälsa inte enbart kan förklaras av det medicinska utan att sjukdom och symptom förklaras genom en helhetsbild av både psykologiska, sociala och fysiska faktorer. Modellen anser att hälsa både påverkar och påverkas av alla dessa faktorer (Linton & Flink, 2016).
Hälsa är ett komplext fenomen och kan inte enbart förstås utifrån ett orsak-verkan perspektiv,
utan hänsyn måste tas till hela människan och det som finns runt denne. Detta holistiska sätt
att se på hälsa menar att helheten är större än summan av alla delarna (Egidius, u.å. a). Denna
helhetssyn gör värderingar och bedömning av hälsa till en komplicerad uppgift. Hälsokorset
(Eriksson, 1989) utgår från ett holistiskt perspektiv och placerar hälsa på två axlar (se Figur 1) som skapar fyra olika hälsopositioner.
Forskning har även visat på att självskattad hälsa är en stark prediktor för framtida sjukdom och även dödlighet (Lorem m.fl., 2020; Wuorela m.fl., 2020). Det är därför av betydelse att ta hänsyn till både subjektiva och objektiva aspekter när hälsa ska studeras.
Figur 1
Illustration över de fyra hälsopositionerna i Hälsokorset av Eriksson (1989)
Tillgängliga mätinstrument för självständighet
I dagsläget finns det inget skattningsinstrument för att systematiskt mäta individers subjektiva upplevelse av självständighet. De mätinstrument som i dagsläget finns att tillgå för att mäta en individs självständighet är enbart objektiva bedömningsinstrument. Det har utvecklats för att mäta individers förmåga till att utföra vardagliga aktiviteter på egen hand (Världshälsoorganisationen, 2015). Bedömningen är i princip en summering av vilka
aktiviteter individen klarar av att utföra som t.ex. kortare och längre förflyttningar, födointag
och påklädning. Dessa bedöms i stor utsträckning via observation eller intervju. I Tabell 2
redovisas ett urval av de bedömningsinstrument som används för att bedöma individers
adaptiva förmågor, med fokus på praktiska färdigheter. Objektiva bedömningar kring
funktionstillstånd är inte att förringa utan är viktigt för att individen ska kunna få god hjälp
och stöd för att stärka sin förmåga eller få hjälp att klara sig på egen hand. Dessa mätningar
kan användas för att tydliggöra funktionell och fysisk progression men fångar inte in
individens egna upplevelse av insatsernas utformning och/eller fungerande.
Tabell 2
Befintliga mätinstrument för bedömning av individens praktiska färdigheter
Mätinstrument Beskrivning Administration
FIM Bedömer funktionsförmågor baserat på den nivå av hjälp som behövs (Granger m.fl., 1993; Linacre m.fl., 1994)
Intervju och/eller observation
BAI Bedömer individens förmåga till förflyttning och personlig vård i vardagen (Hobart & Thompson, 2001;
Mahoney & Barthel, 1965)
Intervju
Katz' ADL-Index Bedömer funktionsförmågor hos en individ i grad av beroende/oberoende (Brorsson & Åsberg, 1984; Åsberg, 1999)
Observation
WHODAS 2.0 Bedömer aktivitetsbegränsningar hos individen samt delaktighetsinskränkningar (Üstün m.fl., 2010)
Självskattning och/eller intervju
LHS Bedömer individens upplevda svårigheter till följd av individens funktionsnedsättning (Harwood m.fl., 1994)
Självskattning
Notering. FIM = Functional Independence Measure; BAI = Barthel Index of Activities of Daily Living;
Katz' ADL-Index = Katz' Activities of Daily Living Index; WHODAS 2.0 = WHO Disability Assessment Schedule; LHS = London Handicap Scale
Äldres upplevelse av självständighet
Kunskapen gällande äldres upplevelse av självständighet tycks vara bristfällig och det
finns i dagsläget nästintill obefintlig forskning på området. Hillcoat-Nallétamby (2014) är en
av få som har undersökt äldre individers upplevelse av självständighet. Detta utifrån tre olika
boendemiljöer; hemtjänst, serviceboende och äldreboende. Sammantaget visar studien att
självständighet (i studien eng. autonomy) bygger på kontroll, valmöjlighet, delegerande,
handlingsfrihet, självbestämmande, makt och frihet. Resultatet bygger på kvalitativa
intervjuer som tematiseras till 14 teman. Dessa ramar in äldres självständighet och belyser
olika aspekter av självständighet, närmare bestämt; delegerande, autentiskt, direkt,
beslutande och konsumerande. Ytterligare två begrepp presenterades: spatial självständighet, som återspeglar betydelsen av att tillgå ett personligt fysiskt utrymme som bringar en känsla av självständighet och frihet; samt social självständighet som genom spatial självständighet, gör det möjligt för individer att vara självständiga genom att ha valmöjligheten till att välja när de vill umgås med andra eller inte. Självständighet och vad som förknippas med det, består till viss del av gemensamma komponenter medan andra delar varierar och uppfattas olika mellan individer beroende på boendemiljö (Hillcoat-Nallétamby, 2014). Beskrivning av teman samt vilka som är aktuella för de olika boendemiljöerna presenteras i Tabell 3.
Tabell 3
Teman och förekomst gällande äldres upplevda självständighet
Tema Beskrivning Boende
Acceptera hjälp till hands Att erkänna och ta emot hjälp som ett sätt att fortsätta vara självständig
H, S, Ä
Att göra saker på egen hand Att vara självständig genom att göra saker på egen hand och undvika beroende av andra
H, S, Ä
Att ha resurser Använda t.ex. hjälpmedel eller familj/vänner för att upprätthålla en känsla av självständighet
H, S, Ä
Fysisk och mental förmåga Anpassa sig till fysiska eller kognitiva förändringar för att upprätthålla en känsla av självständighet
H, S, Ä
Att bo i sitt egna hem Kunna stanna kvar i miljön som den äldre betraktar som sitt hem, vare sig eget boende eller privat utrymme
H, S
Att fatta egna beslut Bevara en känsla av frihet, kontroll och
självbestämmande genom att välja vad, hur och när saker ska göra
H, S
Förlust av förmåga Att erkänna svårigheterna med att upprätthålla självständighet pga. förlorade förmågor
H, Ä
Isolering Känslor av social isolering eller ensamhet genom att försöka göra saker på egen hand
H, Ä
Att kunna hjälpa andra Bibehålla en känsla av meningsfullhet genom att ha en uppskattad och värdefull roll
S, Ä
Sällskap Att ha möjligheten att socialisera, uppsöka sällskap om så önskas, samt öka känslan av gemenskap
S, Ä
Rädsla för institutionalisering Rädsla för att förlora sin identitet, kontroll och personligt beslutsfattande genom att flytta hemifrån
H
Hjälp till hand om det behövs
Att upprätthålla en känsla av självständighet genom att erkänna att det finns hjälp om det behövs
S
Att inte vara en börda Önskar att undvika att känna sig beroende av andra Ä
Tristess Brist på meningsfulla aktiviteter eller stimulerande miljö Ä
Notering. H = Hemtjänst; S = Serviceboende; Ä = Äldreboende
Studiens definition av självständighet
Som åskådliggjorts tidigare i studien saknas en enhetligt definition av begreppet Självständighet. Något som försvårar ytterligare är att översätta begrepp mellan olika språk vilket medför en risk att tappa hela eller delar av ordets betydelse. Direkt översatt från engelska till svenska blir Independence till Oberoende (Independence, u.å.) och Autonomy blir Autonomi (Autonomy, u.å.). Det svenska begreppet självständighet anses fånga in delar av, men inte hela, betydelsen av de svenska begreppen oberoende och autonomi och antas därför ligger mittemellan.
Med grund i detta resonemang tolkas inte självständighet i denna studie som en rak motsats till beroende då självständighet anses ha en bredare karaktär än så. I en vårdrelation (ex. äldre - hemtjänst) skulle de i så fall vara omöjligt att uppnå självständighet som ett totalt oberoende från andra människor. Begreppet behåller denna breda karaktär för att inte
utesluta, hela eller delar av, någons individuella upplevelse (se Rock, 1999). Upplevd självständighet definieras i denna studie som:
Upplevelsen av att ha frihet och/eller möjlighet att påverka och kontrollera sin
tillvaro. Att kunna hävda egna intressen, åsikter och önskningar samt känna sig
förmögen att utföra önskade aktiviteter på ett tillfredsställande sätt. Oavsett om
det är på egen hand och/eller med det stöd som krävs.
Syfte
Studiens syfte är att operationalisera upplevd självständighet och dess olika
underdimensioner. Genom att konstruera ett självskattningsformulär som avser mäta äldres upplevda självständighet. På sikt skall självskattningsformuläret kunna användas för att mäta och utvärdera insatser inom ramen för vård- och omsorgsverksamheter.
Frågeställningar
1. Finns det underdimensioner av upplevd självständighet?
a. I så fall, vilka?
b. I så fall, hur hänger de ihop (struktur)?
2. Tycks självskattningsformuläret teoretiskt täcka studiens definition av upplevd självständighet?
Metod Design
Studien var en tvärsnittsstudie (Borg & Westerlund, 2012; Kazdin, 2014) och
genomfördes via ett anonymt självskattningsformulär. Självskattningsformulär är ett tids- och kostnadseffektivt sätt att få fram en större mängd data som inte är möjligt med andra metoder (Breakwell m.fl., 2012). Självskattningsmetoder som t.ex. ett skattningsformulär kan med fördel användas för att fånga in individens egna perspektiv och uppfattning av dem själva och deras världssyn (Barker m.fl., 2016). Datainsamlingen pågick under perioden 2021-03-19 till 2021-04-11.
Respondenter och urval
Respondenterna bestod av ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval och rekryterades i samarbete med vård- och omsorgsförvaltningens hemtjänstteam vid Karlstads kommun.
Inklusionskriterierna för studien var att respondenterna skulle vara invånare i Karlstads kommun samt ha stöd hemma i form av antingen välfärdsteknik och/eller hemtjänst.
Exklusionskriterier för studien innefattade omyndighetsförklarade individer och de som inte
hade tillräckligt god kognitiv och/eller fysisk förmåga för att kunna besvara formuläret på
egen hand. Hemtjänstteamet hade friheten att bedöma individens lämplighet för deltagande
utifrån ovan nämnda kriterier.
Totalt delades 200 formulär ut av hemtjänstteamen. Respondenterna bestod totalt av 94 individer (35 män, 56 kvinnor, 2 annat, 1 ej uppgett). Fördelningen mellan kön och ålder redovisas i Tabell 4. För att säkra deltagarnas anonymitet är ett par ålderskategorier
ihopslagna. Två respondenter är inte representerade i tabellen på grund av att de inte har besvarat frågan om ålder (en av dessa har varken uppgett ålder eller kön).
Tabell 4
Fördelningen mellan kön och ålder bland respondenterna
Ålder
65 år eller yngre 66-75 år 76-85 år 86 år eller äldre Kön
Kvinna 5 8 21 22
Man 2 7 15 11
Annat 0 1 0 0
Notering. n = 92 (kvinna = 56, man = 35, annat = 1)
Enligt Vård- och omsorgsförvaltningen var stickprovet representativt för den tilltänkta målgruppen, äldre invånare i Karlstads kommun som har stöd för att klara av vissa aktiviteter i vardagen. Könsfördelningen var statistiskt jämn, utifrån att den äldre populationen består av en större andel kvinnor (Statistiska centralbyrån [SCB], 2020 a). Enligt hemtjänstteamen berodde det största bortfallet av respondenter på att de ansåg att det var för många påståenden att besvara, och därmed gav upp på förhand. Några tyckte att påståendena var för svåra att besvara och en del var ointresserade av att besvara formuläret. En person tog illa vid sig av frågorna var för enkelt formulerade och upplevde det som kränkande och ville därför inte besvara självskattningsformuläret.
Procedur för framtagning av mätinstrument
Framtagandet av självskattningsformuläret följde de punkter som Barker m.fl. (2016)
beskriver för utvecklandet av ett mätinstrument. Först genomfördes en litteratursökning över
existerande instrument för att säkerställa att inget formulär om upplevd självständighet fanns
att tillgå. Inget befintligt mätinstrument påträffades och en begränsad mängd forskning hittades på området. Vid operationalisering av självständighet hämtades inspiration från resultatet som framkom i The Meaning of "Independence" for Older People in Different Residential Settings (Hillcoat-Nallétamby, 2014). Potentiella underdimensioner konstruerades och utifrån dessa formulerades påståenden. Inspiration hämtades från hemsidan International Personality Item Pool (https://ipip.ori.org/). Hemsidan är ämnad för att bidra med redan utvärderade påståenden vid konstruerandet av formulär. Det är en fördel att använda påståenden vars reliabilitet och validitet redan har studerats (Ejlertsson, 2005). Dock fanns inte några frågor om självständighet att tillgå, men inspiration hämtades från närbesläktade- och motsatsbegrepp till självständighet som exempelvis “self-efficacy”, “low self-efficacy”,
“dependence”, “self-acceptance” och “not autonomous”.
Beslutet kring antalet påståenden för varje underdimension grundades sig på det stadie självskattningsformuläret befann sig i och komplexiteten av underdimensionen. Detta med hänsyn till att försöka maximera svarsfrekvensen och behålla möjligheten att reducera påståenden vid den statistiska bearbetningen (Robinson, 2018). Påståendena presenterades som kluster i formuläret, där de som avsåg mäta samma underdimension av självständighet följde efter varandra. Studier har visat att transparensen stärker validiteten genom att
respondenterna uppfattar påståendena relevanta och logiskt strukturerade, vilket därmed ökar studiens uppenbara validitet (eng. face validity) (Goldberg, 1992; Solomon & Kopelman, 1984). I formuläret inkluderades negativt formulerade påståenden trots att studier påvisat en negativ påverkan på validitet och reliabilitet (Chyung m.fl., 2018; Suárez-Álvarez m.fl., 2018). Det som avsågs mätas med de negativt formulerade påståendena var av negativ karaktär t.ex. “Jag känner mig isolerad” och att formulera om påståendena skulle innebära att betydelsen av det som efterfrågades skulle gå förlorad, därav beslutades att behålla
påståendenas sanna uttryck.
En femgradig Likertskala användes som svarsalternativ för majoriteten av påståendena då Likertskalan är den mest förekommande attitydskalan (Ejlertsson, 2005;
Marsden & Wright, 2010). Den femgradiga skalan gav respondenterna möjlighet att uttrycka sina åsikter samtidigt som utrymme lämnades till ett neutralt ställningstagande, vilket
Marsden och Wright (2010) menar ökar validiteten och reliabiliteten. Likertskalan
presenterades som en numerisk skala där ändpunkterna var angivna med “Stämmer inte alls”
respektive “Instämmer helt”, detta för att skapa en intervallskala lämpar sig för parametriska
analysmetoder (Darbyshire & McDonald, 2004).
Formuläret utformades med så få öppna frågor som möjligt. Detta för att lättare kunna tolka svaren genom att minska variationen av svaren och därmed risken för möjlig felkodning (Breakwell m. fl., 2012). Några frågor med öppna svar var dock nödvändiga på grund av omöjligheten att tillgodose alla potentiella svar genom svarsalternativ. Totalt inkluderades en avgränsad öppen fråga: “Lista 3 aktiviteter som du förknippar med din självständighet:”.
Vidare formulerades tre frågor med möjligheten till ett förtydligande dvs. lämna ett svar som inte angivits som ett alternativ. Dessa var “Jag använder mig av en teknisk lösning för att:”
(kryssa för de alternativ som passar dig) med svarsruta “Om annat, Vad?”. Likväl som två frågor med svarsrutan “Om ja, vilken aktivitet?” för frågorna “Finns det någon typ av aktivitet där du idag får hjälp av en person, som du hellre skulle ha en teknisk lösning till?”
samt “Finns det någon typ av aktivitet där du idag har en teknisk lösning, där du hellre skulle vilja ha hjälp av en person?”.
För att stärka validiteten bedömdes påståendena i formuläret av båda handledarna och representanter från uppdragsgivaren samt av två externa granskare. Samtliga uppnådde samstämmighet kring att påståendena fångade in det som avsågs mätas vilket stärker studiens innehålls- och begreppsvaliditet (Ejlertsson, 2005; Robinson, 2018). I återkopplingen
framkom att helheten var tydlig, att det fanns en logisk struktur och att instruktionerna var enkla att förstå. Viss redigering av språket och terminologin gjordes genom att t.ex. ta bort utfyllnadsord, ändra till enhetliga formuleringar och mindre värdeladdade formuleringar.
Exempelvis ändrades påståendet “Jag tycker att mitt behov av hjälp har förstört mina relationer till anhöriga” till “Jag tycker att mitt behov av hjälp har påverkat relationen till mina anhöriga negativt”, för att bli mer neutralt och mindre värdeladdat. Utöver de språkliga förändringarna, ändrades ålderskategorierna på inrådan av Karlstads kommun. Åldersspannet ökades från 5 års intervall till huvudsakligen 10 års intervall, samt utökades nedåt med startpunkten “40 år eller yngre” samt inkludera kategorin “41-65 år” istället för tidigare “55 år eller yngre”. Vidare berörde synpunkterna påståendena inom dimensionen Upplevelsen av välfärdsteknik. Termen “teknisk pryl” ändrades till “teknisk lösning” samt kompletterades med en informationstext kring vad en teknisk lösning var för att förtydliga innebörden ytterligare.
Den slutgiltliga versionen av formuläret utformades i enkätverktyget Survey & Report och formulären skrevs sedan ut för att distribueras i pappersformat. Målgruppens vanligt förekommande begränsningar vad gäller finmotorik och syn togs i beaktning vid
utformningen av layouten.
Studiens definition av upplevd självständighet inkluderades inte i formuläret eftersom avsikten var att fånga in den subjektiva upplevelsen av självständighet, där den individuella upplevelsen är just individuell.
Mätinstrument
Självskattningsformuläret bestod totalt av 56 frågor och påståenden. Delen i
formuläret som avsåg mäta upplevd självständighet bestod av totalt 41 påståenden (påstående 5-45) fördelade över fyra (4) tänkta underdimensioner av upplevd självständighet (Bilaga B):
(1) Upplevelsen av att få hjälp (10 påståenden) med påståenden som “Jag får hjälp i vardagen och känner mig fortfarande självständig”, (2) Upplevelsen av att göra på egen hand (11 påståenden) med påståenden som “Jag upplever att jag klarar mig själv”, (3) Kontroll och inflytande (10 påståenden) med påståenden som “Jag upplever att det är jag som kontrollerar min vardag”, (4) Relationer (10 påståenden) med påståenden som “Jag är nöjd med de sociala aktiviteter som jag har”. Samtliga påståenden besvarades på en femgradig Likertskala där 1 var ett avståndstagande (Stämmer inte alls) och 5 var ett instämmande (Stämmer helt). Item 10-14, 22-24, 33-35, 40-45 var negativt formulerade påståenden.
I tillägg till de 41 påståendena fick respondenterna besvara påståendet “Jag ser mig själv som en självständig person” som besvarades på en tiogradig Likertskala där 1 var ett avståndstagande (Stämmer inte alls) och 10 var ett instämmande (Stämmer helt). Detta påstående avsågs fungera som ett proxykriterium för upplevd självständighet då inga andra mått på den upplevda självständigheten fanns att tillgå. Högre poäng var avsett att återspegla högre upplevd självständighet. För att säkerställa att formuläret täcker alla områden som målgruppen förknippar med självständighet ombads respondenterna dessutom lista 3 aktiviteter som de förknippade med sin självständighet.
Utöver de 41 påståendena om upplevelsen av självständighet, ingick nio
frågor/påståenden om de äldres upplevelse av självständighet i relation till välfärdsteknik.
Dessa ingår dock inte i analysen som fokuserar på upplevelsen av självständighet.
Bakgrundsinformation som efterfrågades för att kunna beskriva urvalet innefattade ålderskategorier (dvs. 10-årsspann från “40 år eller yngre” och upp till “106 år eller äldre”), könsidentitet, boendesituation samt om respondenten i dagsläget söker plats på
trygghetsboende/vårdboende.
Genomförande
Efter att ha tagit fram självskattningsformuläret försågs hemtjänstteamen med formulär och svarskuvert som de distribuerade till sina kunder.
De ifyllda formulären kunde sedan läggas i kuvert och förseglas av deltagarna innan de lämnades tillbaka till hemtjänstteamen. Hemtjänsttemen lade sedan de förseglade kuverten i en utplacerade låda på Vård- och omsorgsförvaltningens kontor för att sedan hämtas upp efter att perioden för datainsamlingen avslutats. Deltagarna kunde också använda kuverten och posta formulären direkt till Karlstads universitet.
När datainsamlingen var avslutad, fördes svaren från varje formulär in i SPSS
Statistics 26.0 manuellt och statistiska analyser genomfördes därefter på den insamlade datan.
Statistisk bearbetning
Databearbetningen genomfördes med SPSS Statistics 26.0. Huvudsakligen användes en principalkomponentanalys (PCA) som analysmetod då det med fördel används i det tidiga skedet i en utvecklingsprocess (Borg & Westerlund, 2012). En PCA med Varimax-rotation, dvs. ortogonal (vinkelrät) rotation där komponenterna ej tillåts korrelera med varandra (Borg
& Westerlund, 2012), användes för att reducera antalet manifesta variabler (dvs. påståenden) och hitta möjliga latenta variabler (dvs. underliggande dimensioner). Datan testades initialt med Kaiser-Mayer-Oklin (KMO) värdet, som har ett gränsvärde på 0,50 (Mulaik, 2010) och Bartlett’s Test of Sphericity, som ska vara signifikant; om den insamlade datan kan anses var lämplig och av tillräckligt god kvalitet för att analyseras med en PCA. Kaisers kriterium (Egenvärdeskriteriet) användes som en riktlinje, där Egenvärden (Eigenvalue) över 1 indikerar på hur många komponenter som kan extraheras vid en PCA (Borg & Westerlund, 2012). Egenvärdet visar hur stor andel av den totala variansen som komponenten förklarar (Ejlertsson, 2005). Scree plot, som är en grafisk bild av komponenternas egenvärden, användes också som en riktlinje, där komponenterna över den visuella brytpunkten anses lämpliga att extrahera (Borg & Westerlund, 2012).
Varje modell granskades i den roterade komponentmatrisen och de manifesta variablerna plockades systematiskt bort en och en för att förfina komponenterna.
Exklusionskriteriet för en manifest variabel var om komponentladdningen var lägre än 0,30,
eller laddade jämnt i två eller fler latenta variabler. Därefter genomfördes en ny PCA med
reducerade variabler efter varje bortplockad variabel. En Intuitiv innehållsanalys av den
roterade komponentmatrisen utfördes, d.v.s en kvalitativ bedömning, för att se hur alla
påståenden inom varje framtagen komponent hänger ihop i modellen (Borg & Westerlund, 2012). Kommunaliteter används för att se hur mycket av variationen i de extraherade komponenterna som de manifesta variablerna förklarar (Ejlertsson, 2005).
Item 10-14, 22-24, 33-35, 40-45 kodades omvänt för att få fram ett korrekt medelvärdet för varje komponent. Där ett högt medelvärde indikerar högre upplevd självständighet. Det totala Cronbachs alfa (α) för hela komponenten granskades för att bedöma respektive komponents homogenitet (rekommenderat gränsvärde, α = 0,70) (Ejlertsson, 2005).
Utöver självskattningsformulärets homogenitet, undersöktes underdimensionernas struktur (korrelation mellan varandra) med Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient (r). Vidare testades varje komponents medelvärde mot proxykreiteriet “Jag ser mig själv som en självständig person” med Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient (r), för att få ett mått på hur väl de olika komponenterna ansågs korrelera med en övergripande upplevelse av självständighet.
Den öppna frågan “Lista 3 aktiviteter som du förknippar med din självständighet”
sammanställdes och kategoriserades genom en kvalitativ analys för att få en uppfattning om vilka aktiviteter de äldre associerar med självständighet. Detta för att kunna jämföra
kategorierna av de kvalitativa svaren mot de framkomna underdimensionerna av upplevd självständighet, för att göra en sammantagen bedömning om studiens definitionen täcker in alla aspekter av begreppet i självskattningsformuläret.
Etiska överväganden
Studiens etiska övervägandena har granskats och godkänts av handledare, universitetets jurist samt avhandlats på ett obligatoriskt etikseminarium innan datainsamlingen påbörjades. Studien har utöver det genomförts i enlighet med God forskningssed (Vetenskapsrådet, 2017).
Deltagandet i studien var frivilligt och anonymt vilket respondenterna blev
informerade om via informationsbrevet (Bilaga C) som var fäst på framsidan av formuläret.
Skriftlig samtyckesblankett har uteslutits för att inte kunna identifiera deltagarna. Vid postenkät, som det här formuläret kan likställas med, kan det faktum att respondenten har besvarat formuläret och returnerat det tolkas som att de lämnat samtycke (Ejlertsson, 2005).
Endast nödvändig information, utifrån studiens syfte och frågeställning, inhämtades från
deltagarna för att minska risken för identifiering. Bakgrundsinformation som ålder samlades
t.ex. in genom åldersspann istället för faktisk ålder. Påståendena besvarades med flervalssvar (kryss-svar) alternativt genom en öppen fråga med tydlig avgränsning som besvarades i skriftlig punktform. Risken för att få in personliga svar minskar genom denna utformning.
Vidare har insamlingen av data skett via pappersformat vilket omöjliggör identifiering via IP-adresser. Pappersformulär ökar dock risken för identifiering av de som distribuerade de ifyllda formulären. Med hänsyn till detta distribuerades formulären ut tillsammans med svarskuvert för att kunna returneras förseglade i kuvert. I tillägg fanns inga frågor i formuläret rörande åsikter om kvalitén på deltagarnas vård och omsorg vilket avstyrde riskerna för att deltagarna skulle undvika att delta i rädsla av att lämna information som skulle kunna ogillas av hemtjänstteamen som distribuerade formulären.
En risk med formuläret var att det kunde väcka negativa tankar och känslor hos deltagarna. Ansvariga för studien hade ingen direktkontakt med deltagarna och hade ingen vetskap om vilka de var, vilket medför svårigheter för uppföljning kring formulärets påverkan på deltagarna. Alla deltagarna hade dock kontakt med hemtjänsten via Vård- och
omsorgsförvaltningen i någon utsträckning vilket gjorde att de hade personer i sin vardag som kunde vara uppmärksam på om förändringar i måendet uppstod till följd av deltagande i studien. En nytta med deltagande i studien var att formuläret kunde väcka positiva tankar och känslor kring sin upplevda självständighet. Tankarna kunde ge positiv insikt eller en önskan om att påverka sin livssituation till det bättre. Den sammanvägda bedömning var att nyttan övervägde riskerna med studien.
Resultat Möjliga underdimensioner av upplevd självständighet
En principalkomponentanalys (PCA) genomfördes på de 41 påståendena (manifesta variabler) som avsåg mäta upplevd självständighet i självskattningsformuläret (Bilaga B, påstående 5-45). Detta för att utforska vilka manifesta variabler som laddar tillsammans och bildar en latent variabel (underdimension, här komponent).
Enligt resultatet av KMO-värdet (Kaiser-Mayer-Oklin) och Bartlett’s (Test of
Sphericity), 0,72 respektive,
χ2(820)=2150,60; p < 0,001, bedömdes den insamlade datan vara lämplig och av tillräckligt god kvalitet för att analyseras vidare med en PCA. Resultatet av PCAn visade att tio komponenter hade ett egenvärde över 1. Sammantaget förklarade de tio komponenterna 72,33% av den totala variansen där respektive komponent bidrog med:
28,08%, 9,89%, 6,63%, 5,67%, 5,01%, 4,66%, 3,87%, 3,08%, 2,89% och 2,54%. Enligt
Scree plot bör snarare fyra, fem eller sju komponenter extraheras (se Figur 2). Beslutet togs att gå vidare med de tre modellerna som framkom i Scree plot.
PCA (Varimax-rotation) med extrahering av fyra, fem respektive sju komponenter genomfördes, där en systematiskt reducering av manifesta variabler gjordes. Detta för att se vilket antal komponenter som utgör den mest lämpliga modellen. Resultatet för respektive modell (fyra, fem respektive sju extraherade komponenter) redovisas i Tabell 5.
Figur 2
Scree plot över komponenternas egenvärden
Tabell 5
Bartlett’s test, KMO och förklarad variansför de tre potentiella modellerna
Bartlett’s KMO Förklarad varians (%)
χ2 df p
Modell
4 komponenter 1552,47 496 < ,001 ,70 53,23
5 komponenter 1589,74 496 < ,001 ,75 59,84
7 komponenter 2073, 24 780 < ,001 ,70 63,92
Notering. Bartlett’s = Bartlett’s Test of Sphericity; KMO = Kaiser-Meyer-Olkin
Utifrån resultaten av dessa tre PCA (av fyra, fem och sju komponenter) beslutades att modellen med extrahering av fem komponenter skulle behållas eftersom den gav det högsta KMO-värdet (0,75) och för att fem komponenter gav tydligast modell i den intuitiva
innehållsanalysen av den roterande komponentmatrisen. Den totalt förklarade variansen utifrån PCA med fem extraherade komponenter gav en varians på totalt 59,85%. Respektive komponents andel av förklarad varians uppgick till 29,27%, 11,52%, 7,49%, 6,44% och 5,12%. I Tabell 7 redovisas de slutgiltiga kompontentladdningarna för varje manifest variabel från den roterade komponentmatrisen och dess kommunaliteter.
I Tabell 6 åskådliggörs komponenternas Egenvärde (Eigenvalue) och totala varians, tillsammans med respektive komponents deskriptiva data (N, M SD, Min, Max).
Tabell 6
Komponenternas Egenvärde, totala varians och deskriptiva data
Komponent Egenvärde % av varians N M SD Varians Variationsvidd Skala
1 9,365 29,266 94 3,511 0,878 0,771 1,17-5 1-5
2 3,687 11,521 94 3,113 0,985 0,969 1-5 1-5
3 2,397 7,491 94 3,740 0,862 0,743 1-5 1-5
4 2,062 6,443 94 4,333 0,757 0,573 1,67-5 1-5
5 1,639 5,123 94 3,638 0,924 0,855 1-5 1-5
Utifrån de manifesta variablernas innehåll ansågs komponenterna handla om: (1)
Kontroll och inflytande, (2) Livskvalitet och aktiva val, (3) Skam eller känslan av att få hjälp,
(4) Upplevelsen av att få hjälp och (5) Att göra saker på egen hand. Den sammantagna
bedömningen var att självskattningsformuläret operationaliserade studiens definition av
upplevd självständighet och dess underdimensioner.
Tabell 7
Roterad komponentmatris
Komponentladdning Kommunaliteter
Påstående (nr) 1 2 3 4 5 < 0,3
Jag upplever att det är jag som kontrollerar min vardag (26) ,811 ,706
Jag känner att jag kan bestämma hur min vardag ser ut (27) ,807 ,682
Jag känner att jag har ansvar för mitt liv (28) ,743 ,588
Jag upplever att jag klarar mig själv (15) ,719 ,538
Jag tycker att jag kan sköta mina grundläggande behov på ett tillfredsställande sätt (25) ,707 ,544
Jag upplever att jag har utrymme att försöka göra aktiviteter på egen hand (18) ,637 ,456
Jag är med och tar beslut kring min vardag (29) ,628 ,303 ,636
Jag känner att jag kan välja mitt sociala umgänge (36) ,581 −,366 ,497
Jag kan påverka aktiviteter som jag behöver hjälp med i min vardag (30) ,576 ,524
Jag får hjälp i vardagen och känner mig fortfarande självständig (5) ,557 ,440 ,651
Det känns som andra bestämmer mer över min vardag än jag (33) −,495 ,440
Jag tvivlar på min egen förmåga att klara av min vardag (23) −,674 ,540
Jag är nöjd med de sociala aktiviteter som jag har (37) ,506 −,630 ,662
Jag lever mitt liv som jag vill leva det (32) ,413 −,592 ,589
Jag är nöjd med hur jag fyller mina dagar (31) −,714 ,679
Jag känner mig ensam fast det finns människor i min omgivning (43) ,643 ,557 ,784
Jag känner mig ensam (42) ,778 ,429 ,831
Mina dagar känns tomma och meningslösa (35) ,840 ,750
Jag känner mig isolerad (41) ,771 ,672
Jag känner mig ofta uttråkad (34) ,851 ,781
Jag känner mig beroende av min omgivning när jag tar emot hjälp och stöd (13) ,533 ,469
Jag upplever att jag får mer hjälp än vad jag behöver för att klara av min vardag (24) ,533 ,316
Jag tycker inte om när jag måste ta hjälp av mina anhöriga (44) ,635 ,493
Jag tycker att mitt behov av hjälp har påverkat relationen till mina anhöriga negativt (45) ,705 ,526
Jag skäms över att jag måste ta hjälp (14) ,524 ,341 ,548
Jag känner skam över att inte själv klara av min vardag (11) −,438 ,453 ,513
Vetskapen om att jag kan få hjälp gör att jag känner mig trygg (9) ,772 ,650
Jag känner mig bekväm med att ta emot hjälp (7) ,845 ,720
Jag känner mig stärkt av hjälpen jag får (8) ,820 ,694
Jag känner mig självständig även fast jag behöver hjälp med aktiviteter (20) ,529 ,579 ,684
Jag upplever att jag blir uppmuntrad av min omgivning att göra saker på egen hand (16) ,631 ,525
Jag får enbart stöd och hjälp i de områden och aktiviteter som jag verkligen behöver (21) ,648 ,461 Notering. Påstående 6, 10, 12, 17, 19, 22, 38, 39 och 40 är reducerade och därmed exkluderade ur tabellen. Värden > 0,3 är exkluderade ur tabellen.
Struktur och homogenitet för valda underdimensioner av självständighet Hur de olika komponenterna hänger samman framgår av Tabell 8. Det fanns
signifikanta korrelationer mellan majoriteten av alla komponenter. Respektive komponents homogenitet, i form av intern konsistens (eng. internal consistency) testades genom
Cronbachs alfa (α) och presenteras i Tabell 8. Komponenterna 1, 2 och 4 hade god reliabilitet utifrån gränsvärdet på 0,7. Påståendena verkade utifrån Cronbachs alfa (α) hänga samman rent logiskt och teoretiskt, dvs. vara homogena. Komponent 3 och 5 hade ett Cronbachs alfa (α) strax under gränsvärdet 0,7.
Tabell 8
Korrelationerna mellan komponenterna
Komponent 1 2 3 4 5 α
1. Kontroll och inflytande - 0,908
2. Livskvalitet och aktiva val ,473** - 0,885
3. Skam och känslan av att få hjälp ,248** ,291** - 0,600
4. Upplevelsen av att få hjälp ,235** ,158** ,128 - 0,806
5. Upplevelsen av att göra saker på egen hand ,521** ,208** ,054 ,229** - 0,640 Notering. *p < .05. **p < .01
Underdimensionernas samband med upplevd självständighet
Proxykriteriet, “Jag ser mig själv som en självständig person”, besvarades av 93 respondenter (M = 7,49; SD = 2,02). Svarsfördelning presenteras i Figur 3. Slutligen testades varje framtagen komponent mot proxykritieriet “Jag ser mig själv som en självständig
person” med Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient (r). Som framgår av Tabell 9,
gav Komponent 1, 2 och 5 en signifikant korrelation (p < ,05) medan komponent 3 och 4 inte
uppvisade en signifikant korrelation (p ≥ ,05).
Figur 3
Svarsfrekvens på proxykriteriet
Tabell 9
Korrelationer mellan komponenterna och proxykriteriet
Komponent Jag ser mig själv som en självständig person Sig.
1. Kontroll och inflytande ,447** ,000
2. Livskvalitet och aktiva val ,256** ,013
3. Skam och känslan av att få hjälp ,186** ,074
4. Upplevelsen av att få hjälp ,106** ,310
5. Upplevelsen av att göra saker på egen hand ,215** ,038
Notering. *p < .05. **p < .01
Aktiviteter äldre förknippar med självständighet
Frågan “Lista 3 aktiviteter som du förknippar med din självständighet” besvarades av
65 respondenter. Ett antal respondenter (n = 16) listade färre aktiviteter än tre medan några
respondenter (n = 6) listade fler. Svaren sammanställdes i totalt 4 kategorier: (1)
Vardagsaktiviteter, (2) Fritidsaktiviteter, (3) Förutsättningar och (4) Inflytande. I Tabell 10 redovisas kategorierna och dess underkategorier tillsammans med exempel på de mest förekomna svaren. Inga nya kategorier framkom i denna kvalitativa analys av aktiviteter, vilket stärker resultatet att självskattningsformuläret täcker in alla aspekter av de äldres upplevelse av självständighet.
Tabell 10
Kategorier över de aktiviteter som äldre förknippar med sin självständighet
Kategori Exempel
Vardagsaktiviteter
Hygien Kunna ta hand om grundläggande hygien t.ex. toalettbesök eller duschrutin
Ärenden Handla/beställa hem mat, sköta ekonomin (bankbesök eller internet), hantera myndighetskontakter och gå på läkarbesök Hushållssysslor Kunna laga/värma sin egna mat samt kunna tvätta och städa i
hemmet
Göra saker själv Kunna röra sig i hemmet och göra vardagliga saker på egen hand eller med hjälpmedel t.ex äta, klä på sig och kliva upp ur sängen.
Fritidsaktiviteter
Motion På egen hand eller med hjälpmedel, inomhus eller utomhus kunna promenera och cykla men även dansa och utöva gymnastik
Fritidsintressen Främst titta på TV och lyssna på radio men även trädgårdsarbete, ta hand om blommor och lösa korsord
Utflykter På egen hand eller med hjälpmedel kunna ta sig till platser utanför hemmet t.ex. ut i naturen eller till “jobbet”.
Gemenskap Hålla kontakt och umgås med vänner och familj samt delta i föreningsaktiviteter
Resurser
Hjälpmedel Få tillgång till hjälpmedel t.ex röststyrd TV, permobil, trapphiss eller rullator samt tjänster t.ex. hemtjänst eller färdtjänst
Inflytande
Kontroll Styra över sin boendesituation t.ex. bo kvar hemma samt när/vad/hur aktiviteter utförs t.ex. besökstider
Diskussion
Studiens syfte var att definiera och operationalisera upplevd självständighet, dess olika underdimensioner och struktur. Upplevd självständighet bekräftas vara skilt från objektiv bedömd självständighet då respondenterna i studien är i behov av stöd i vardagen men ändå skattar sig själv som självständiga i hög grad. Av dataanalysen framkom det att upplevd självständighet är subjektivt mätbart och att upplevd självständighet utgörs av ett flertal underdimensioner. Underdimensionerna som framkommer tycks handla om: (1)
Kontroll och inflytande, (2) Livskvalitet och aktiva val, (3) Skam eller känslan av att få hjälp, (4) Upplevelsen av att få hjälp och (5) Att göra saker på egen hand. Vidare framkom att aktiviteter som äldre förknippar med sin självständighet i stor utsträckning handlar Vardagssysslor och Fritidsaktiviteter, men även Resurser samt Inflytande över sin vardag framkom var viktigt. Sammantaget visar resultatet på att studiens teoretiska definition av upplevd självständighet täcks in av självskattningsformuläret.
Självständighet, en subjektiv och objektiv fråga
Självständighet har en subjektiv aspekt och är något mer än enbart något objektivt mätbart. Utifrån idén om att självständighet enbart är något objektivt mätbart borde medelvärdet på proxykriteriet “Jag ser mig själv som en självständig person” vara lågt hos målgruppen som är i behov av stöd i sin vardag. Dock är medelvärdet på proxykriteriet högt och i kombination med de relativt höga medelvärdet för varje underdimension kan det antas vara en grupp som anser sig självständiga i hög grad. Detta tyder på en diskrepans mellan objektiv och subjektiv självständighet. Detta kan likställas med
funktionsnedsättningsparadoxen (Albrecht och Devlieger, 1999), men översatt till en
“självständighetsparadox”, där antagandet om att personer med behov av stöd i vardagen inte kan uppleva sig som självständiga är felaktigt. Denna grupp tycks i själva verket uppleva sig som självständiga i hög grad.
Självständighet kan utifrån denna helhetsbild ses ur det holistiska perspektivet och
illustreras likt hälsokorset (Eriksson, 1989), i ett Självständighetskors där det går att hitta fyra
möjliga självständighetspositioner (se Figur 4). Vilket på ett överskådligt sätt illustrerar både
den subjektiva och objektiva aspekten av självständighet.
Figur 4
Illustration över de fyra möjliga självständighetspositioner
