Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Estetiska-filosofiska fakulteten
Media
Åsa Gustafsson
Pedagogers arbete för att främja kreativitet
En studie om hur karaktärsämneslärare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att
utveckla elevers kreativa förmåga
Educators work for promoting creativity
A study on the character of subject teachers in upper secondary school media programs working to develop students' creative ability
Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet
Datum: 2012-02-21 Handledare: Lasse Högberg
Abstract
This thesis is a study of how subject teachers in upper secondary school media program works to develop students' creative ability. The paper reveals the definition of creativity, working to promote creativity and the characteristics of creative work climate. The survey is based on a qualitative study in the form of interviews, leading to understanding and action pattern for the way these educators use to promote creativity of students. Five teachers from two secondary schools media program in separate municipalities were included in the audit. Character subject teachers define creativity of pupils' personal renewal of both thought and action pattern. Creativity is an essential ability indispensable for each pupil's personal further development in order to achieve new insights. For students to develop creative ability, teachers need to encourage and stimulate students to innovation and creativity by using different methods and tools. Learning should not be dominated by the norm of how to think logically and verbally, but should also pay attention to the visual and intuitive minds of students so that they can develop their creative ability. At the same time, teachers should maintain a work environment that invites creativity. It turns out that the school seems to lack a comprehensive approach and a consensus on how teachers interpret the concept of creativity, and working to develop students' creative ability. Since different policies in relation to various training programs permeated by diffuse objectives of achieving creativity, there is a need to bring a discussion of creativity in the educational community.
Keywords: creativity, working to support creativity, creative ability, creative students, creative work environment, creative work processes, creativity in schools
Sammanfattning
Detta examensarbete är en studie om hur karaktärsämneslärare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmåga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssätt för att främja kreativitet samt vad som är utmärkande för kreativa arbetsklimat. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förståelse och handlingsmönster för de arbetssätt dessa pedagoger använder sig av för att främja kreativitet hos eleverna. Fem lärare från två olika gymnasieskolors medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. Karaktärsämneslärarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av både tanke- och handlingsmönster. Kreativitet är en essentiell förmåga som är oumbärlig för varje elevs personliga vidareutveckling för att nå nya insikter. För att elever ska utvecklas kreativt behöver lärare uppmuntra och stimulera eleverna till nytänkande och nyskapande med hjälp av olika arbetssätt och verktyg. Lärandet får inte domineras av normen i att tänka logiskt och verbalt utan bör även uppmärksamma det visuella och intuitiva medvetandet hos eleverna för att de ska utvecklas kreativt. Samtidigt bör lärare värna om ett arbetsklimat som inbjuder till kreativitet. Det visar sig att skolan tycks sakna ett helhetsgrepp och en samsyn för hur lärare ska tolka begreppet kreativitet samt arbeta för att utveckla elevers kreativa förmåga. Eftersom olika styrdokument för diverse utbildningsprogram genomsyras av diffusa kreativitetsmål finns det ett behov av att väcka en diskussion kring kreativitet inom skolvärlden.
Nyckelord: kreativitet, arbetssätt som främjar kreativitet, kreativ förmåga, kreativa elever, kreativa arbetsklimat, kreativa arbetsprocesser, kreativitet i skolan
Innehållsförteckning
1. Inledning ... sid 1 1.1 Bakgrund ... sid 1 1.2 Syfte ... sid 3 1.3 Frågeställningar ... sid 3 2. Litteraturgenomgång ... sid 4 2.1 Definition av kreativitet ... sid 4 2.2 Arbetssätt för att främja kreativitet ... sid 8 2.3 Kreativa arbetsklimat ... sid 10 3. Metod ... sid 12 3.1 Datainsamlingsinstrument ... sid 12 3.2 Urval ... sid 13 3.3 Genomförande ... sid 14 3.4 Etiska frågor ... sid 16 3.5 Validitet och reliabilitet ... sid 18 3.6 Systematisering av material ... sid 18 4. Resultat ... sid 20
4.1 Hur karaktärsämneslärare på gymnasieskolans medieprogram
arbetar för att utveckla elevers kreativa förmåga ... sid 20 4.1.1 Definition av kreativitet ... sid 20 4.1.2 Arbetssätt för att främja kreativitet ... sid 23 4.1.3 Kreativa arbetsklimat ... sid 27 4.2 Resultatsammanfattning ... sid 28 4.3 Diskussion av resultatet ... sid 30 4.3.1 Definition av kreativitet ... sid 30 4.3.2 Arbetssätt för att främja kreativitet ... sid 31 4.3.3 Kreativa arbetsklimat ... sid 33 4.4 Förslag till framtida forskning ... sid 33 5. Kritisk granskning av det egna arbetet ... sid 34 Källförteckning ... sid 36 Bilaga 1. Intervjuguide ... sid 38
1
1. Inledning 1.1 Bakgrund
Kreativa kompetenser ansågs inte meriterande
När jag gick på humanistisk linje i gymnasieskolan i början på 80-talet handlade undervisningen i stort om att tillrättalägga elever om vad som var rätt och fel.Fakta lärdes ut med hjälp av läroböcker och elevernas kunskaper redovisades och mättes i form av skriftliga förhör samt prov. Lärarna var ofta auktoritära och agerade framme vid katedern och tavlan.
Eleverna var passiva mottagare av information och gavs inget utrymme till att kreera kunskapen på sitt eget sätt. Arbetsmetoder som utgick från behavioristiska teorier genomsyrade undervisningen.
För undervisningen (läraren eller det programmerade materialet) gällde det att åstadkomma de stimuli som gav optimalt korrekta responser.1
Bild- och musikämnena var undantagen där eleverna fick möjligheter att vara kreativa i skapande estetiska arbetsprocesser. Dessa ämnen hade dock en lägre status än kärnämnen som exempelvis svenska och matematik. Förmågan att uttrycka sig visuellt eller musikaliskt värdesattes inte i samma utsträckning som förmågorna att läsa, skriva och räkna. Kreativa kompetenser ansågs inte vara meriterande inför framtida studie- och yrkesval.
Kreativitet ger upphov till nya perspektiv och handlingar
Den empiristiska kunskapssyn som var förhärskande under min skolgång, med tonvikt på faktainlärning och reproducering av kunskaper, kan tyckas motverka kreativitet och nytänkande. Den hämmade elever att söka andra kunskaper än dem som var givna inom skolans ramar. Under de senaste årtiondena har kunskapssynen inom skolan förändrats och ersatts av uppfattningen att individen själv konstruerar sin kunskap. Enligt Selghed har dagens styrdokument för skolan drag av denna konstruktivistiska kunskapssyn. I lärosammanhang innebär detta att det är eleven själv som skapar sin kunskap genom en ständigt pågående tolknings- och konstruktionsprocess i mötet med sin omvärld.2
Kunskap ses här som något som blir resultatet av det mänskliga medvetandets möte med olika fenomen i vår omvärld. I vårt subjektiva medvetande skapar vi oss uppfattningar om omvärlden.
1 Arwedson, Gerd B, och Arwedson, Gerhard. Didaktik för lärare: En bok om lärares yrke i teori och praktik. 2 uppl. Stockholm: HLS Förlag, 2002, 274.
2 Selghed, Bengt. Betygen i skolan – kunskapssyn, bedömningsprinciper och läropraxis. 2 uppl. Stockholm:
Liber AB, 2011, 21-23, 41-42.
2
Resultatet av dessa uppfattningar kallar vi förståelse. Kunskap är alltså en mänsklig konstruktion för att begripliggöra olika fenomen i vår omvärld.3
Enligt Vygotskij, en av skolväsendets främsta förebilder inom pedagogik, är det genom interaktionen och språket som vi lär in ny kunskap. Socialt samspel är förutsättningen för att utveckla våra tankemodeller och därmed spelar dialogen en central roll i undervisningssammanhang. Kommunikativ interaktion är således en viktig komponent för individers lärande. I boken Fantasi och kreativitet i barndomen framhåller Vygotskij betydelsen av att kreativiteten är den mänskliga aktivitet som ger upphov till nya perspektiv och handlingar.
Det är just människans kreativa aktivitet som gör henne till en framtidsinriktad varelse, som skapar sin framtid och samtidigt förändrar sin nutid.4
Redan för hundra år sedan talade Vygotskij om att den kreativa förmågan hos individen var en avgörande faktor för dess kunskapsutveckling och framstegsprogression.
Förändringens vind har fått genomslagskraft
Söker du idag efter ordet kreativ i platsannonser både på webben och i tidningar får du tusentals träffar. Kompetenser som att vara kreativ, innovativ och flexibel efterfrågas alltmer på arbetsmarknaden. Vi lever i en tid där förändringens vind har börjat få genomslagskraft ända in i skolans värld. Styrdokumenten för olika utbildningsprogram och kurser genomsyras numera av kreativitetsmål som i exempelvis samhällsvetenskapliga programmet, ekonomiprogrammet och teknikprogrammet.
Utbildningen ska utveckla elevernas samarbetsförmåga, kreativitet, självständighet, ansvarstagande och förmåga att se möjligheter, ta initiativ och omsätta idéer i praktisk handling.5 Innehåll och arbetsformer ska främja elevernas kreativitet och förmåga att samarbeta, ta ansvar och omsätta idéer i praktisk handling.6
Utbildningen ska uppmuntra eleverna att utveckla nya och kreativa lösningar för att skapa och möta förändringar.7
Detta innebär att lärare behöver arbeta för att främja och utveckla elevernas kreativa förmåga om de ska bli attraktiva på arbetsmarknaden både idag och i framtiden.
3 Selghed, Betygen i skolan – kunskapssyn, bedömningsprinciper och läropraxis, 22.
4 Vygotskij, Lev S. Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB, 1995, 13.
5 Skolverket. Samhällsvetenskapsprogrammet. http://www.skolverket.se (hämtad 2011-11-28)
6 Skolverket. Ekonomiprogrammet. http://www.skolverket.se (hämtad 2011-11-28)
7 Skolverket. Teknikprogrammet. http://www.skolverket.se (hämtad 2011-11-28)
3 Vanans makt
Under mina år som yrkesverksam grafisk formgivare inom mediebranschen har jag kommit till insikt med hur viktigt det är att vidga sina perspektiv och tänka utanför de givna ramarna både för mina kunders skull samt min egen utveckling. I den verksamhetsförlagda lärarutbildningen på gymnasieskolans medieprogram inom grafisk kommunikation har jag emellanåt mött ungdomar som har fastnat och låst sig under sitt pågående skolarbete. De har varit rädda för att pröva nya alternativa vägar för att komma fram till en lösning på ett definierat problem. Ofta väljer de att lösa uppgiften med hjälp av sina tidigare beprövade erfarenheter alternativt försöker de efterapa exempel som läraren tidigare visat under genomgångarna. Då gäller det för läraren att få eleverna att bryta vanans makt och våga ge sig ut i okänd terräng i syfte att se på den främmande kunskapen med nya ögon. Därför vill jag nu med detta examensarbete fördjupa mig i vilka arbetssätt som lärare kan använda sig av för att uppmuntra kreativitet hos eleverna.
1.2 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att synliggöra hur karaktärsämneslärare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmåga.
Jag vill med denna uppsats bidra till en ökad medvetenhet om kreativitetens betydelse för elevers lärande. Samtidigt som jag hoppas att den ska öppna upp för en diskussion om hur samtliga pedagoger inom gymnasieskolan skulle kunna arbeta mer aktivt för att utveckla elevers kreativa förmåga.
1.3 Frågeställningar
Uppsatsens huvudfråga blir följaktligen:
Hur arbetar karaktärsämneslärare inom gymnasieskolans medieprogram för att utveckla elevers kreativa förmåga?
För att få svar på huvudfrågan valde jag att bryta ner den i tre underliggande frågor. Dels för att ta reda på karaktärsämneslärares syn på kreativitet och dels för att utifrån det reda ut vilka arbetssätt som används för att främja kreativitet samt vilka faktorer som är utmärkande för ett kreativt arbetsklimat.
Vad är kreativitet?
Vilka arbetssätt används för att främja kreativitet?
Vad är utmärkande för att skapa ett kreativt arbetsklimat?
4
2. Litteraturgenomgång 2.1 Definition av kreativitet
Begreppsförklaring
Enligt Nationalencyklopedin kommer kreativitet ursprungligen från det latinska ordet cre´o som står för skapa och frambringa.
kreativitet, förmåga till nyskapande, till frigörelse från etablerade perspektiv.8
I svenska akademiens ordlista definieras endast ordet kreativ.
Kreativ skapande, nydanande och produktiv.9
Intressant i sammanhanget med begreppsförklaringen kan vara att synliggöra synonymer till kreativitet.
Kreativitet - skaparkraft, skaparförmåga, idérikedom, uppfinningsförmåga, fantasi, påhittighet, inspiration.10
Förmåga till förnyelse
Vid sökning på webben med hjälp av sökmotorn Google ger de svenska begreppen kreativ och kreativitet sammanlagt över trettioåtta miljoner träffar hösten 2011. Enligt Törnqvists krönika Kreativitet leder långt – samarbete leder ännu längre på Vetenskapsrådets hemsida fick han omkring tjugo miljoner träffar på kreativ och kreativitet under hösten 2008.11 Detta innebär att under de senaste tre åren har dessa begrepp utökats med ungefär arton miljoner fler träffar. Det tyder på att vi idag är många som har stött på, talar om alternativt använder dessa begrepp i olika sammanhang. Törnqvist skriver i sin krönika att en anledning till att användningen av begreppet kreativitet har vuxit avsevärt sedan andra världskriget beror på den allmänna samhällsutvecklingen och omvandlingen av ekonomin. Han påpekar även att forskning om kreativitet har ökat och forskningsinriktningen gällande kreativitet skiljer sig inom olika discipliner vid universiteten. Inom till exempel estetik, litteratur-, konst- och naturvetenskap lägger forskarna tonvikten på de kreativa resultaten det vill säga produkten i sig medan psykologin istället har intresserat sig för den skapande processen. Den kreativa miljön, det vill säga platsen, är i fokus för sociologin, geografin och kulturvetenskapen. Detta skulle kunna innebära att definitionen av begreppet kreativitet kan skilja sig mellan forskningsområdena i och med att inriktningarna är olika det vill säga produkt, skapande
8 Kreativitet. Nationalencyklopedin. 2011. http://www.ne.se/lang/kreativitet (hämtad 2011-09-17)
9 Kreativ. Svenska Akademiens ordlista. 2011. http://www.svenskaakademien.se/ordlista (hämtad 2011-11-30)
10 Kreativitet. Synonymer. 2011. http://www.synonymer.se (hämtad 2011-11-25)
11 Törnqvist, Gunnar. Kreativitet leder långt - samarbete leder ännu längre. Tvärsnitt, 2009 (3): [elektronisk tidskrift]. http://www.vr.se/2.513828ee10b88e1e3918000485.html (hämtad 2011-10-17)
5
process och miljö. Törnqvist själv, professor i ekonomisk geografi, beskriver kreativitet som en förmåga till förnyelse.
I äldre tid förknippades kreativitet i första hand med idéutveckling och konstnärskap. Idag ses förnyelseförmågan som en viktig produktivkraft som genomsyrar en framväxande kunskapsbaserad ekonomi och som ställer nya krav på färdigheter inom arbetslivet.12
Vidare hävdar han att egenskaper som genuin kreativitet, intelligens, produktivitet och enträget arbete behövs för att föra utvecklingen framåt i samhället.
Idérikedom och nyskapande
Även Florida ser kreativiteten som en av de starkaste drivkrafterna för ekonomisk tillväxt.
Han menar att den kreativa förmågan att komma på nya idéer och metoder höjer produktiviteten i vårt samhälle och därmed är den en oumbärlig resurs för den finansiella utvecklingen.13
Enligt min åsikt är kunskap och information kreativitetens verktyg och material och innovationer dess resultat, oavsett om det gäller en ny teknologisk produkt eller en ny affärsmodell.14
I sin bok Den kreativa klassens framväxt hävdar han att det under de senaste åren vuxit fram en ny samhällsklass i vårt postindustriella samhälle, den kreativa klassen, som han vurmar för.
Den är, enligt Florida, den mest inflytelserika samhällsklassen beroende på dess betydelsefulla roll för ekonomin.15 I artikeln Den kreativa övre medelklassen blir Florida starkt ifrågasatt för sin uppfattning. Demker uttalar sig att Floridas forskning är svagt förankrad i empirin.16 Däremot i en annan artikel Kreativiteten försvinner i nya gymnasieskolan hävdar skribenterna att kreativiteten är viktig för en långsiktig ekonomisk tillväxt i Sverige.
Samhället i dag och i framtiden behöver kreativa, kunniga människor med god kommunikationsförmåga. Arbetsmarknaden omstruktureras i snabb takt och enligt en EU-rapport (KEA 2006) omsätter den kulturella och kreativa sektorn mer pengar än både bilindustrin och it- industrin.17
12 Törnqvist, Kreativitet leder långt - samarbete leder ännu längre. Tvärsnitt, 2009 (3): [elektronisk tidskrift].
13 Florida, Richard. Den kreativa klassens framväxt. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB, 2006, 9, 65.
14 Ibid, 73
15 Ibid, 35-36
16 Hagberg, Mattias. Den kreativa övre medelklassen. Göteborgs-Posten. 2010-07-02. http://www.gp.se (hämtad 2011-11-25)
17 Kreativiteten försvinner i nya gymnasieskolan. Göteborgs-Posten. 2010-06-10. http://www.gp.se (hämtad 2011-11-25)
6
Vidare framkommer det i artikeln att lärprocesser för skapande nytänkande bör utvecklas och prioriteras inom skolan med anledning av samhällsutvecklingen och arbetsmarknadens allt större efterfrågan på kreativitet.
Se nya möjligheter
En annan definition av kreativitet och dess betydelse finner vi inom psykologins forskningsområde. I artikeln Lekfulla barn blir kreativa vuxna talar Hoff om vardagslivets kreativitet och geniers kreativitet. Vardagslivets kreativitet handlar om att processen, produkten eller själva lösningen är ny för den enskilda individen även om den redan har genomförts och uppfunnits av andra. Geniers kreativitet däremot handlar om en process, produkt eller lösning som är banbrytande inom ett område och den måste erkännas av experter. För Hoff innebär kreativitet att se nya möjligheter både hos oss själva samt vår omvärld och att man är förändringsbenägen. Möjlighetstänkandet främjar ett ständigt idéflöde av vilket fantasin är en viktig del.
[…] definierar kreativitet som ett produktivt eller generativt nytt sätt att se på sin omvärld och på sig själv. Det är en processinriktad definition som beskriver förändringsinriktade människors flexibla förhållningssätt. Allt omkring oss kan förändras genom att nya produkter skapas (produktivt) eller att nya idéer genereras (generativt).18
Vidare menar hon att samverkan mellan fantasi och logiskt tänkande är nödvändiga för den kreativa processen. Båda är betydelsefulla för kreativt tänkande och handlande.
Fantasi kan ses som en mental process som kombinerar minnen, erfarenheter och föreställningar till nya inre upplevelser (medvetet eller omedvetet). Fantasin bidrar till den del av den kreativa processen som är associativ och mindre styrd. Men kreativitet kräver dessutom en systematisk logisk kognitiv del för att det ska vara möjligt att värdera olika möjligheter och välja den som är mest fruktbar att arbeta vidare med.19
Hoff, som forskar om kreativitet hos barn, verkar för att kreativitet behöver uppmärksammas mer inom skolan.
Fantasins kraft
Precis som Hoff lade Vygotskij, inom psykologins område, tonvikten på fantasins viktiga roll för kreativiteten. Han hävdar att fantasin är fundamental för varje kreativ handling och den möjliggör allt mänskligt skapande. Vygotskij definierar kreativitet som nyskapande.20
18 Hoff, Eva. Lekfulla barn blir kreativa vuxna. Tvärsnitt, 2010 (3): [elektronisk tidskrift].
http://www.vr.se/2.513828ee10b88e1e3918000485.html (hämtad 2011-10-17)
19 Ibid.
20 Vygotskij, Fantasi och kreativitet i barndomen, 13-14, 22.
7
Kreativitet kallar vi en sådan mänsklig aktivitet som skapar någonting nytt, oavsett om det skapade är ett ting i den yttre världen eller en konstruktion av intellektet eller känslan, en konstruktion som bara existerar och ger sig till känna i människans inre.21
Det är med fantasins hjälp och i ett sociokulturellt sammanhang som vi kan bearbeta, kombinera och producera egna nya situationer, föreställningar, bilder och handlingar.
Bryta sig loss ur invanda spår
Inom filosofin skriver Sahlin att det är svårt att hitta en tydlig definition av begreppet kreativitet som samtliga är överens om. Han tillägger att ett ord som okreativ saknas i det svenska språket. Istället säger vi om en person som anses vara okreativ att den har brist på fantasi, avsaknad av skaparkraft, oförmåga att finna originella och träffande lösningar. Sahlin skriver att kreativa människor har förmåga att se saker ur andra perspektiv och är öppna för att förändra sina förväntningar samt värderingar. Han menar att kreativitet handlar om att bryta mot gamla invanda regler och skapa nya lösningseffektiva regler och strategier.22
Att veta vad man vet är centralt inom all problemlösning, men att veta vad man inte vet, att inse sin kunskaps och sina värderingars gränser och att kunna se bortom regelsystemet – det är själva grunden för kreativitet.23
Sahlin tar upp att anledningen att vi har skilda uppfattningar om vad kreativitet står för är att vi talar om kreativitet i olika sammanhang. Vi har valt, som han uttrycker det, olika kreativitetsbärare det vill säga vad det är för något som kan vara kreativitet. Dessa är idéer, tankar, processer, handlingar, resultat, miljö och personer. Om vi vill forska kring kreativitet kan vi välja att utgå från en av dessa så kallade bärare. Han anser att det är idéer och tankar som är de fundamentala bärarna av kreativitet, för bakom varje kreativ handling finns alltid en kreativ idé.24 Sahlin skiljer mellan traditionell och kreativ problemlösning. I den första tar du hjälp av etablerade metoder samt beprövade verktyg och i den andra löser du problem genom att hitta nya metoder och oprövade verktyg. I boken Kreativitetens filosofi skriver han om vikten av att beakta vardagslivets kreativitet.
Vi missar kanske det kreativa i barnets […] idéer och handlingar för att vi sett resultatet tidigare.
[…]. Men att någon gjort det förut innebär ju inte att barnet varit okreativt. Utifrån hans eller hennes förutsättningar var kanske idén eller handlingen högst kreativ, och istället för ett nedlåtande ”jag har sett det förut” värd all uppmuntran.25
21 Ibid, 11
22 Sahlin, Nils-Eric. Kreativitetens filosofi. Nora: Bokförlaget Nya Doxa, 2001, 22, 31-33.
23 Ibid, 35
24 Ibid, 54-56
25 Ibid, 110-111
8
Enligt Sahlin ska vi inte förringa barns och ungdomars kreativitet i skolan. Även om de inte ger oss ny kunskap genom sin kreativitet kan deras tillvägagångssätt, problemlösningar och resultat vara nyheter för eleverna själva.
2.2 Arbetssätt för att främja kreativitet
I den litteratur, vetenskapliga artiklar och övrig forskning som jag tagit del av är det svårt att hitta en färdig didaktisk modell som används för att utveckla elevers kreativa förmåga.
Däremot visar forskningen att tankearbetet har stor betydelse vid kreativa processer som består i att olika synsätt samt idéer konfronteras med varandra och ståndpunkter prövas samt utvärderas. I boken Högra hjärnan beskriver Blakeslee kreativitetsprocessen i fyra faser utifrån Wallas teori.
1. Förberedelsefasen: Du skaffar dig kunskap om det aktuella problemet och svårigheter synliggörs.
2. Inkubationsfasen: Ditt undermedvetna hanterar materialet. Tankar och idéer bearbetas, omformuleras, blandas med tidigare erfarenheter och kombineras på ett nytt sätt.
3. Illuminationsfasen: Du får en ingivelse eller aha-upplevelse där du ser lösningen på problemet.
4. Verifikationsfasen: Idén prövas för att förkastas eller accepteras.
Den första och sista fasen är medvetna processer där vänster hjärnhalvas logiska och verbala tänkande dominerar medans de övriga två är omedvetna processer där höger hjärnhalvas visuella och intuitiva tänkande styr. Enligt Blakeslee är denna samverkan kreativitetens sanna grund. Det är först när lärarna kommer till insikt och förstår de båda hjärnhalvornas funktioner som de kan stimulera både det verbala och det icke verbala medvetandet hos sina elever.26 Nedan följer fyra exempel på metoder vars syfte är att stimulera tänkande och idéflöde.
Sex tänkande hattar
Kreativitetsforskaren Edward de Bono anser att alla kan träna upp sin kreativa förmåga som han kallar för lateralt tänkande det vill säga kapaciteten att hitta nya infallsvinklar på ett problem.27 En metod som han har tagit fram för att understödja kreativitetsprocessen heter de sex tänkande hattarna. Hattarna representerar olika sätt att tänka kring ett problem. Varje hatt symboliseras av en färg och fokuserar på problemet ur ett enskilt perspektiv.
26 Blakeslee, Thomas R. Högra hjärnan. Stockholm: Hammarström & Åberg Bokförlag, 1984, 51-52, 59.
27 Edward de Bono – discusses latheral thinking. 2008. http://www.youtube.com (hämtad 2011-11-18)
9
Vit hatt: information, fakta.
Röd hatt: intuition, känslor.
Gul hatt: fördelar, positiv.
Svart hatt: kritisk, risker, hot och hinder.
Grön hatt: alternativ, möjligheter.
Blå hatt: organiserar processen.
Med hjälp av de olika infallsvinklarna föds nya idéer genom en parallell framåtinriktad diskussionsprocess. Metoden kan användas individuellt eller i grupp och meningen är att samtliga får pröva och använda alla hattarnas olika infallsvinklar under processens gång.28 Brainstorming
Brainstorming är en annan metod som uppmuntrar kreativitet och den uppfanns av Osborn.
Den går ut på att hitta en lösning på ett problem genom att en grupp individer får komma med en mängd förslag på idéer och alla hjälps åt att förbättra samt utveckla idéförslagen. Inga kritiska motargument tillåts under själva brainstormingen istället förläggs utvärdering och kritiska aspekter senare i processen. Metoden stimulerar deltagarna att våga lägga fram ovanliga och annorlunda idéer. Tanken är att ju fler idéer som alstras i processen desto större chans är det att hitta en kvalitativ problemlösning. Brainstorming kan genomföras muntligt i klassrummet där idéerna skrivs upp på tavlan. Ett annat sätt är att låta eleverna skriva förslagen på post-it lappar alternativt i ett anteckningsblock som cirkulerar runt i gruppen.29 Portföljmetodik
Portföljmetoden går ut på att eleverna får dokumentera sina tankar och arbetssätt när dem ska genomföra en eller flera uppgifter inom en kurs eller utbildning. Skisser, foton, ljudfiler alternativt filmer kan bifogas som illustrerar arbetsprocessen. Portföljen kan bland annat bestå av dokumentationsdelarna processlogg, läslogg, självvärdering, grupprotokoll och föreläsningskommentarer. Enligt Lindström är portföljen ett användbart verktyg med möjlighet till både reflektioner, granskning och utvärdering för eleverna under deras studieperiod. De får en överblick av sin egen läroprocess i form av denna dokumentation och den främjar tankeverksamheten.30
28 Edward de Bono Six thinking hats (3 & 4:6). 2009. http://www.youtube.com (hämtad 2011-11-18)
29 Renander, Bengt. En bra idé. Hur den kreativa processen förvandlar problem till nytta och nöje. 2 uppl.
Stockholm: Kreativitetsutveckling AB, 2005, 81-83 och Brainstorming. Wikipedia. 2011. http://en.wikipedia.org (hämtad 2011-11-18)
30 Lindström, Lars. Portföljen som examinationsform. Stockholm: HLS Förlag, 1997, 5-6, 21-28, 52.
10
Begreppet portföljmetodik syftar på ett sätt att undervisa så att eleverna med hjälp av sina portföljer lär sig granska, reflektera över och kritiskt värdera sitt eget arbete, vanligen utifrån vissa synpunkter och med vägledning av bestämda kriterier.31
Kreativitetsforskaren Hoff är positiv till portföljmetoden och menar att den är ett bra arbetssätt som lägger fokus på processer. Den främjar kreativitetsutveckling genom att eleverna ges individuell valfrihet, medbestämmande och självständighet. I metoden får eleverna fortlöpande feedback, enligt Hoff, som gynnar utveckling av deras arbete.
Om pedagoger verkligen vill utveckla kreativitet är det avgörande att de uppmuntrar barn att komma med originella lösningar på uppgifter, att de välkomnar barn att omförhandla regler och att komma med nya idéer på hur man ska arbeta. […]. […] uppmuntra nya försök efter misslyckande. […], barn måste inspireras att vilja försöka igen.32
Det gäller för läraren att stimulera och sporra eleverna till att pröva nya idéer samt att se fler möjligheter att tänka kring och utföra sitt arbete på.
Mindmapping
Denna metod uppfanns av Tony Buzan och innebär att tankarna förs ned på ett papper i form av färgglada bilder och stödord. Först ritas en stor bild upp ihop med ett stödord i centrum av papperet, vilka tillsammans symboliserar exempelvis en frågeställning. Med utgångspunkt från denna symbol förs sedan tankarna ner i form av förgreningar innehållande fler bilder och nyckelord. Det bildas på detta sätt en visuell tankekarta som synliggör fler alternativa möjligheter på hur frågeställningen skulle kunna besvaras. Undervägs som du bygger din så kallade mindmap är det viktigt att du är spontan och inte tvekar. Enligt Buzan öppnar denna metod upp för ett mer flexibelt tankesätt och är ett bra verktyg för att komma fram till nya insikter. Den kan även användas vid brainstorming.33
2.3 Kreativa arbetsklimat
I läroplanen för de frivilliga skolformerna står det att alla inom skolan, både skolpersonal och elever, tillsammans ska ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska miljön.
Läraren ska se till att alla elever […] får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen.34
31 Ibid, 20
32 Hoff, Lekfulla barn blir kreativa vuxna. Tvärsnitt, 2010 (3): [elektronisk tidskrift].
33 How to mind map with Tony Buzan. 2011. http://www.videojug.com (hämtad 2011-11-18)
och Think Buzan. 7 Mind mapping uses for students. 2011. http://www.thinkbuzan.com (hämtad 2011-11-18)
34 Skolverket. LPF 94 Läroplanen för de frivilliga skolformerna, 2006: 14. http://www.skolverket.se (hämtad 2011-10-24)
11
Forskning visar att den omgivande miljön spelar en stor roll för människors kreativitet. Både Florida och Sahlin nämner några förutsättningar som behövs för att skapa ett kreativt arbetsklimat.
Florida med inriktning på företagsmiljöer: Frihetsanda, gemenskap, mångfald, tolerans, öppenhet, idéstöd, social interaktion, upplevelsebaserad.35
Sahlin med inriktning på universitets- och forskningsmiljöer: Frihetsanda, gemenskap, kulturell mångfald, tillit och tolerans, generositet, jämlikhet, nyfikenhet, kompetens, småskalighet.36
Gemensamma kännetecken för kreativa arbetsklimat är bland annat frihetsanda, gemenskap, mångfald och tolerans. Detta skulle kunna tolkas som att den sociala miljön är betydelsefull för möjligheten till kreativt tänkande och handlande inom samtliga arbetsområden. Florida anser dessutom att ansvar, erkännande, utmaningar, flexibilitet och självbestämmande är viktiga motivationsfaktorer för oss i arbetslivet.37
35 Florida, Den kreativa klassens framväxt, 68, 183, 210, 262, 268-279.
36 Sahlin, Kreativitetens filosofi, 164-174.
37 Florida, Den kreativa klassens framväxt, 126-129.
12
3. Metod
3.1 Datainsamlingsinstrument
Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur karaktärsämneslärare på gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmåga. För att samla in data utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar valde jag kvalitativ intervju eftersom jag ville synliggöra de arbetssätt pedagogerna använder sig av för att främja kreativitet hos eleverna. Kvantitativ datainsamlingsmetod vars avsikt är att samla in information som är mätbar och kan sammanställas statistiskt var inte relevant för denna undersökning.38 Enligt Trost kan kvalitativ studie användas för att förstå eller hitta handlingsmönster. Genom intervjun framkommer bland annat informantens tankar, känslor, erfarenheter och upplevelser som speglar den sociala verklighet han eller hon befinner sig i och är verksam inom. Utifrån dessa aspekter ansåg jag att den kvalitativa intervjun lämpade sig bättre än ett kvantitativt datainsamlingsinstrument för undersökningens syfte.39
Med utgångspunkt från böckerna Kvalitativa intervjuer40 och Examensarbetet i lärarutbildningen41 som belyser metodteorier valde jag att skapa en intervjuguide som skulle fungera som underlag vid mina kommande intervjuer. Jag strukturerade från början upp intervjuguiden efter de fyra huvudrubrikerna begreppsförklaring, lärarens val av didaktiska metoder, lärarens val av uppgifter och lärarens bemötande av eleven. Trots att jag var väl medveten om att den endast borde innehålla några få huvudsakliga frågeområden, som skulle utgöra stöd för att finna ut konkreta frågeställningar vid och under själva intervjuerna, skrev jag egna öppna frågor under respektive rubrik. Detta medförde givetvis ett stort antal frågor och enligt Trost är det en nackdel vid intervjuer. Alltför många frågor kan upplevas som besvärande och jobbigt för den som blir intervjuad. Dessutom är syftet med kvalitativa intervjuer att låta informanten styra ordningsföljden i intervjun. Däremot tillägger han att det är viktigt, oavsett om man är en van eller oerfaren intervjuare, att intervjuguiden känns bra och användarvänlig för den som ska intervjua.42
När min intervjuguide var färdig gjorde jag en provintervju med en gymnasielärare innan de riktiga intervjuerna skulle genomföras. Jag bad även om återkoppling från min handledare
38 Trost, Jan. Kvalitativa intervjuer. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2010, 26-27, 31-32.
39 Ibid, 32, 43-44
40 Ibid.
41 Johansson, Bo och Svedner, Per Olov. Examensarbetet i lärarutbildningen. 5 uppl. Uppsala:
Kunskapsföretaget, 2010.
42 Trost, Kvalitativa intervjuer, 42, 71-74 och Johansson och Svedner, Examensarbetet i lärarutbildningen, 30- 31.
13
gällande mina frågeformuleringar. Efter vissa justeringar ansåg jag att den var klar. Jag började nu kontakta presumtiva informanter och boka tid för kommande intervjuer.43
3.2 Urval
Vid val av informanter tillfrågades i första hand några av karaktärsämneslärarna på den gymnasieskola där jag gjorde min verksamhetsförlagda utbildning inom medieprogrammet.
Detta föll sig naturligt eftersom vi under min långvariga praktikperiod hade etablerat en god och förtroendefull relation till varandra. Jag sökte upp var och en på skolan och frågade om de kunde tänka sig att delta i undersökningen. Samtliga var välvilligt inställda till att bli intervjuade.
För att urvalet av gruppen informanter inte skulle bli för snäv och enkelriktad valde jag att kontakta ytterligare några karaktärsämneslärare från en annan gymnasieskola. Via internet och sökmotorn Google hittade jag en gymnasieskola i en angränsande kommun. Jag ringde upp och kom i kontakt med några karaktärsämneslärare inom medieprogrammet som omgående gav snabb och positiv respons till att medverka i undersökningen. Enligt Trost är variation betydelsefull vid urval av informanter. Gruppen får inte bli alltför likformig.
Urvalet skall vara heterogent inom en given ram; där skall finnas variation men inte så att mer än någon enstaka person är extrem eller ”avvikande”. Urvalet skall helst vara heterogent inom den givna homogeniteten.44
Detta innebar för min del att alla informanter bildar en homogen enhet för att de alla är verksamma karaktärsämneslärare inom gymnasieskolans medieprogram. Däremot är urvalet heterogent i den bemärkelsen att de bland annat arbetar på skilda skolor i olika kommuner, några av dem har olika ämnesinriktningar, yrkeserfarenheten varierar mellan tio till tjugo år och några av pedagogerna har tidigare jobbat inom mediebranschen medans några endast har varit verksamma som lärare.
Urvalsgruppen landade till slut med att bestå av sammanlagt fem informanter, en kvinna och fyra män. Från början var de sex personer, men en kvinna valde några dagar innan intervjutillfället att avstå från medverkan på grund av tidsbrist. Enligt Trost medför alltför många intervjuer en stor mängd ohanterligt material. Det är fördelaktigare att sträva efter att göra några få väl utförda intervjuer som ger mer värdefull och överskådlig information.
Därför rekommenderar han att antalet intervjuer bör begränsas till fyra eller fem stycken. Han hävdar att kvaliteten och etiken ska prioriteras i första hand vid kvalitativa studier. Därför är det bättre att besluta sig för att genomföra några få intervjuer och hellre överväga vid ett
43 Johansson och Svedner, Examensarbetet i lärarutbildningen, 32.
44 Trost, Kvalitativa intervjuer, 137.
14
senare skede om eventuellt fler intervjuer behövs för att komplettera med information till undersökningen.45
3.3 Genomförande
Vid första kontakten med informanterna om intervjuförfrågan informerades de om undersökningens syfte, beräknad intervjutid och att jag skulle använda mig av digital ljudupptagning. Dessutom förmedlade jag att deltagandet var frivilligt samt att de kunde avbryta och dra sig ur kommande intervju när de önskade.46 Därefter bad jag om att få boka datum, tid och plats för kommande intervjuer. Samtliga intervjuer planerades in och genomfördes under veckorna 43 och 45 hösten 2011.
Innan varje påbörjad intervju gjorde jag dem återigen uppmärksamma på vad undersökningen skulle handla om samt vad deras deltagande innebar och att de när som helst kunde avbryta sin medverkan. Detta för att visa respekt för informantens integritet och att de inte skulle känna sig tvingade till att ställa upp.47
Min målsättning under intervjuerna var att få den intervjuade att känna sig avslappnad och trygg med situationen. Därför försökte jag från början skapa samt bibehålla en positiv och förtroendefull relation med informanten under själva intervjuprocessen. Här tror jag att det är viktigt att man är sig själv och inte förställer sig för annars kan relationen med den intervjuade tendera att bli onaturlig och konstlad.48 För att upprätthålla en god kontakt under intervjuerna var jag noga med att visa intresse och engagemang för det informanten berättade genom att söka ögonkontakt med den intervjuade samt nicka instämmande utan att överdriva. Enligt Trost är det även betydelsefullt att inte avbryta den som blir intervjuad. Det är viktigt att ha tålamod och vara lyhörd för att den intervjuade tänker efter och försöker minnas något som han eller hon anser vara relevant att berätta. Om intervjuaren inte hörsammar detta kan den intervjuade uppfatta det som nonchalans och ointresse för vad han eller hon vill säga. Det kan vara förödande för intervjuns fortsättning.49
Varje intervju genomfördes på plats i respektive skola och i varje lärares enskilda arbetsrum.
Några av dem var mentorer och detta innebar att vi trots avskildhet avbröts under några intervjuer på grund av telefonsamtal alternativt att deras kollegor eller elever, som inte var informerade om situationen, kom in i syfte att uppmärksamma någon angelägenhet. Detta störde dock inte intervjun, vi tog en liten paus och fortsatte sedan genom att knyta upp tråden
45 Ibid, 143-144
46 Ibid, 81-82, 125, 127
47 Ibid, 124
48 Ibid, 88, 90
49 Ibid, 94-95, 97, 108
15
där vi senast hade avslutat intervjun innan avbrottet. I dessa sammanhang är det betydelsefullt att det finns en god relation mellan parterna i intervjusituationen. Jag tror att det gäller att vara flexibel och ödmjuk som intervjuare vid dessa tillfällen och respektera informantens förehavanden. Det är ändå han eller hon som tar sig tid och med en aktiv insats ställer upp på intervju.
Vid samtliga intervjutillfällen rådde en ganska avslappnad stämning och varje frågesamtal varade i ungefär en timma. Det jag uppmärksammade under intervjuerna var att en del svar jag fick föranledde följdfrågor som exempelvis berätta mer, kan du förtydliga vad du menar och vad innebär det. Därför tror jag att det är fördelaktigt att intervjuaren har arbetat in sina frågeställningar och känner sig trygg med sin intervjuguide. Dessutom är det viktigt för datainsamlingen att intervjuaren inte nöjer sig med ett svar om han eller hon inte förstått innebörden av det. Då är det att föredra att ställa följdfrågor för att få ett förtydligande eller ett mer uttömmande svar.
Efter de första intervjuprocesserna insåg jag att min intervjuguide var alltför omfattande och några av frågorna gav ingen adekvat information alls till min huvudfråga om hur karaktärsämneslärare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmåga. Trost anser att det är naturligt att se över sin intervjuguide och göra nödvändiga justeringar för att förbättra den.
Efter den första eller de första intervjuerna kan det vara klokt att se över intervjuguiden. Den kanske inte var så bra som du trodde då den först konstruerades. Om den inte passar finns all anledning att korrigera den. Inte bara varje intervju är en process, hela intervjuserien är en process och processer kännetecknas av förändringar.50
Därför valde jag efter andra intervjun att dels ändra om huvudrubrikerna till definition av kreativitet, arbetssätt för att främja kreativitet samt kreativa arbetsklimat och dels ta bort några av frågorna som inte bidrog till någon betydelsefull information för undersökningen.
Ljudfilerna från alla intervjuer spelades in med hjälp av en digital bandspelare som jag vid hemkomst laddade ner på min dator. Därefter lyssnade jag av varje unik intervju med hörlurar samtidigt som jag skrev ner informanternas svar ordagrant i varsitt word dokument. Dessa skrevs sedan ut på papper för att jag skulle få ett överskådligt innehåll av intervjuerna. Det som kan tilläggas är att detta arbete kräver sin tid i anspråk och det gäller att ha tålamod att spola fram och tillbaka för att inte missa några detaljer som kan vara av vikt för undersökningen. Enligt Trost finns det både fördelar och nackdelar med ljudupptagning.
Fördelarna är att intervjuaren kan koncentrera sig och lägga allt fokus på informanten vid
50 Ibid, 72
16
själva intervjutillfället. Dessutom kan intervjuaren vid avlyssningen av intervjuerna komma till insikt med sin egen intervjuteknik och lära sig av misstagen. Nackdelarna däremot är att det dels tar tid att lyssna av intervjuerna och sammanställa dem samt vid själva analysen av materialet sker bortfall av de stundande intrycken intervjuaren upplevde på plats vid intervjun.
Därför anser Trost att det är fördelaktigt att vid användning av digital ljudupptagning komplettera med skriftliga anteckningar efter avslutad intervju. Det kan vara om exempelvis kringhändelser som iakttagits under själva intervjuprocessen.51
Överhuvudtaget är undersökningen vid en kvalitativ studie inför ett examensjobb beroende av dess informanter som tillför data och det i sin tur är avhängigt av många etiska överväganden att beakta för den som ska genomföra detta arbete.
3.4 Etiska frågor
Trost skriver i sin bok Kvalitativa intervjuer att den som genomför en undersökning måste ta hänsyn till informanternas integritet och värdighet.
Viktigt är dock att man vid redovisningen respekterar den intervjuade och dennes integritet; det kan uppfattas som integritetskränkande att t.ex. göra direkta citat från talspråket. Särskilt viktigt är att den intervjuades make/maka, barn, föräldrar, grannar, arbets- […] kamrater inte skall ha någon möjlighet att identifiera den enskildes uttalanden. Självfallet skall inga andra heller kunna göra det.52
Med anledning av detta har jag ändå i resultatdelen valt att presentera några citat från informanterna men jag vill göra dig uppmärksam på att där är dem omgjorda från talspråk till skriftspråk. Det är min plikt som utövare av ett examensarbete att försigkomma minsta detalj som kan föranleda uppdagande av en informants härkomst. Därför har jag valt att avpersonifiera varje deltagare i denna undersökning i den utsträckning det går.
Karaktärsämneslärarna kommer därför att betecknas med benämningen lärare A till E vid representation av citat.53 Givetvis kommer det att synliggöras inom vilket ämne respektive lärare undervisar men det härrör ändå inte till vem informanten egentligen är personifierad.
Utifrån Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning från 2002 och Vetenskapsrådets publikation God forskningssed från 2011 har jag kommit till insikt med och reflekterat över vad man borde ta hänsyn till inför en undersökning som ingår i ett examensarbete. Det som måste övervägas och uppmärksammas, av dig som genomför en kvalitativ studie, är de fyra allmänna
51 Ibid, 74-76
52 Ibid, 127
53 Ibid, 129
17
huvudkraven på informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav.
Detta innebar för min del att jag redan vid förfrågan om intervju muntligt informerade samtliga potentiella deltagare om syftet med undersökningen, att deltagandet var frivilligt, att de kunde avbryta sin medverkan om de önskade och att insamlade uppgifter endast skulle användas i forskningssyfte på grundnivå. Dessutom fick de reda på att examensarbetet ingår i min lärarutbildning vid Karlstads universitet och att rapporten eventuellt kommer att offentliggöras genom publicering på vederbörande högskoleinstitutions webbplattform.
Samtliga informanter erhöll samtidigt mina kontaktuppgifter vid första kontakten. Allt detta gjorde jag i försök att följa informationskravets riktlinjer.54
Kvalitativa intervjuer innebär en aktiv insats från deltagarnas sida och då är samtyckeskravet av yttersta vikt. Därför valde jag att i denna undersökning erhålla deltagarnas samtycke muntligt både vid första etablerade kontakten med informanterna samt vid själva intervjutillfällena för att säkerställa deras godtagande av att medverka i min studie.55
För att skydda informanterna från identifiering och respektera deras integritet valde jag att i överenskommelse med deltagarna lova att omgående radera digitala ljudfiler efter att jag hade transkriberat innehållet. Dessutom var de införstådda med att min intention var att redovisa materialet som de personligen delgivit så oidentifierbart som möjligt.56 Vikten av konfidentialitet i forskningssammanhang förstärks av följande citat, med hänvisning till Helsingforsdeklarationen 2008, från Vetenskapsrådets publikation God forskningssed.
Every precaution must be taken to protect the privacy of the research subjects and the confidentiality of their personal information and to minimize the impact of the study on their physical, mental and social integrity.57
Jag tolkar detta som att det är betydelsefullt oavsett om forskningsarbetet består av ett examensarbete i utbildningssyfte alternativt övrig forskning så ska man alltid beakta och skydda deltagarnas integritet. I alla sammanhang ska forskaren begränsa alla möjligheter till identifikation av informanterna. Nyttjandekravet följde jag i det avseendet att inga upplysningar eller information om eller från deltagarna skulle användas i några andra sammanhang än för mitt forskningsändamål.58
54 Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning, 2002: 7.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
55 Ibid, 9
56 Ibid, 12
57 Vetenskapsrådet. God Forskningssed, 2011: 69. Stockholm: Vetenskapsrådet.
58 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning, 14.
18
3.5 Validitet och reliabilitet
Enligt Trost handlar validitet om metodens giltighet det vill säga att datainsamlingsinstrumentet eller frågan ändamålsenligt mäter det den är avsedd att göra.
Reliabilitet däremot handlar om informationens, metodens och genomförandets tillförlitlighet.59
Den information jag fick fram genom de kvalitativa intervjuerna kändes relevant för undersökningens syfte som är att synliggöra hur karaktärsämneslärare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmåga. Informanterna gav eftertänksamma och seriösa svar på mina frågeställningar som jag upplevde som tillförlitliga.
Vad gäller den tekniska utrustningen gick jag igenom den innan varje intervju för att säkerställa att allt var i sin ordning. Jag såg till att den digitala bandspelaren alltid var nyladdad och jag gjorde egna små testinspelningar som jag lyssnade av för att höra om ljudkvaliteten var tillräckligt bra. Vetskapen om att tekniken var i sin ordning inför varje intervju kändes som en trygghet. Det resulterade i att jag inte behövde lägga någon energi på att oroa mig för detta varken före, under eller efter intervjuerna.
Det insamlade materialet från intervjuerna lyssnade jag sedan av och dokumenterade skriftligt för att slutligen skrivas ut på papper. Därefter har jag analyserat, systematiserat och sammanställt underlaget utifrån mina frågeställningar i uppsatsen; Vad är kreativitet, vilka arbetssätt används för att främja kreativitet och vad är utmärkande för att skapa ett kreativt arbetsklimat. Tillsammans ska detta generera ett resultat som belyser hur karaktärsämneslärare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmåga.
3.6 Systematisering av material
Först valde jag att jobba utifrån en matris där jag kategoriserade informanternas svar utifrån uppsatsens syfte och mina forskningsfrågor. Därefter använde jag mig av märkpennor i olika färger för att finna ut mönster av likheter och skillnader i definition av kreativitet, arbetssätt för att främja kreativitet samt vad som är utmärkande för kreativa arbetsklimat. Detta kompletterades med kortfattade anteckningar eller nyckelord intill markeringarna i sidmarginalerna.60
För att uppnå ett intressant resultat vid analysering och systematisering av den insamlade informationen är det, enligt Trost, betydelsefullt att vara öppen för andra tolkningar än de som
59 Trost, Kvalitativa intervjuer, 131-133.
60 Ibid, 154
19
först framstår som mest uppenbara. Därför ställde jag hela tiden reflekterande frågor till mig själv, under bearbetningen av materialet, som exempelvis ”Vilka fler betydelser går det att hitta?” och ”Kan jag förstå det här på ett annat sätt genom att se det ur ett annat perspektiv?”.
Då blev analysen djupare och det framkom ytterligare intressanta mönster som mynnade ut i en vidare förståelse kring det ursprungliga textinnehållet.61
61 Ibid. Sid 155
20
4. Resultat
I resultatdelen har jag först valt att visa på respektive lärares definition av begreppet kreativitet för att synliggöra att det finns skillnader i deras personliga tolkningar. Vidare redovisas mönster i arbetssätt och arbetsmiljö för att främja kreativitet genom jämförelser av någon, några eller samtliga lärares svar.
4.1 Hur karaktärsämneslärare på gymnasieskolans
medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmåga
4.1.1 Definition av kreativitet
För en lärare är innebörden av kreativitet att eleverna fångar in nya intryck, bollar sina idéer både med sig själva samt andra, att de vågar prova, ändra och testa sig fram för att hitta nya lösningar på definierade problem. En grundförutsättning för detta är att som lärare tillåta eleverna att misslyckas och ge dem chansen samt vägleda dem att pröva nya vägar för att nå målet.
Kreativitet är för mig då att man har rätt bra koll på rätt många olika saker som man sätter ihop till något helt nytt… eller helt nytt det kan också vara gamla saker som man lägger till och drar ifrån bitar. (A)
Han talar om kreativiteten som den outtalade förmågan och anser att den individuella inre kreativa tankeprocessen är betydelsefull för elevernas kunskapsutveckling. Vidare tycker han att denna förmåga inte uppmärksammas tillräckligt i skolan på grund av samhällets krav på mätbarhet.
Det som inte är uttalat tar man inte så gärna med i skolan eller någon annanstans utan man vill ha det mätbara. Det är ännu mer i det nya systemet. Frågan är hur man mäter och vad man ska mäta. Det tror jag inte man har några bra modeller för faktiskt. Fast man vill sälja kreativitet till världen. (A)
Pedagoger behöver, enligt denna lärare, vara mer lyhörda för och uppmuntra elevernas olika infallsvinklar och förslag på lösningar annars är risken stor för att de hämmar ungdomarnas kreativa förmåga.
För en annan lärare handlar kreativitet om problemlösning och det kräver att eleverna jobbar med alla sina sinnen. För att de ska kunna göra detta menar hon att eleverna behöver ha provat på många olika saker, att de har en bred erfarenhet och mod att våga söka ny kunskap både på egen hand och tillsammans med andra. För ju fler perspektiv eleverna får på sin omgivning desto öppnare blir de för nya infallsvinklar när de väl ska lösa sina problem. Hon
21
talar om att begreppet kreativitet består av två processer. Först är det en arbetsprocess där eleverna lär in saker, övar sig och får vägledning om hur de skulle kunna ta itu med problemlösningen. Därefter kommer, enligt henne, den verkligt kreativa processen där eleverna självständigt löser problemen. Det är då som de visar sin kreativitet. Hon tillägger dessutom att det är berikande för eleverna att få kännedom om hur de olika hjärnhalvorna fungerar. Då lär de sig att kunna parera mellan vänster och höger hjärnhalva och det är förebyggande för den kreativa processen.
Att ha kunskapen om hur höger och vänster hjärnhalva fungerar är viktigt, att ha den kunskapen gör att man kan växla mycket lättare mellan de båda hjärnhalvorna och det kan man ha nytta av att man vet hur man fungerar rent fysiskt. Vänster hjärnhalva är den som mäter och väger och som talar om hur lång tid det tar. Den kallas den verbala där talet sitter. Den högra hjärnhalvan, där finns inte riktigt tid och rum, den upplever mer, känner fram och som sagt den är den tysta hjärnhalvan egentligen och det gör att den blir väldigt underlägsen. För vänster tar väldigt gärna över. (B)
För att uppmuntra kreativitet anser denna lärare att det är viktigt att ta reda på, utgå från och bygga vidare på elevernas intressen.
Nyfikenhet ses som en drivkraft för kreativitet av en lärare och han anser att den kreativa förmågan handlar om att vara uppfinningsrik och påhittig. Därför är det av yttersta vikt, enligt honom, att väcka elevernas nyfikenhet inför en uppgift och stimulera denna vetgirighet under hela arbetsprocessen. Eleverna är kreativa när de kan bena upp problem, analysera, utveckla sina idéer och skapa någonting eget.
Att vara kreativ det är att med egen förmåga hitta på saker, de behöver inte vara unika, men man tar sig framåt på grund av sin nyfikenhet och kommer med egna vinklingar på saker och ting. Det tycker jag är kreativitet. (C)
Läraren påtalar vikten av att vara öppen för, följa upp och stödja elevernas sidospår för att främja deras kreativitet. Det gäller att eleverna får den support de behöver för att vidareutveckla sina idéer och hitta nya lösningar.
En öppenhet behövs för att utveckla kreativitet hos elever, enligt en lärare. Kreativitet är, enligt honom, att våga bryta sig loss ur vedertagna tankemönster samt handlingar, pröva nya idéer för att därigenom komma till nya insikter och lösningar.
Se öppet på världen och problemen, inte vara låst i förutfattade meningar eller de gängse begrepp som finns. Vara öppen för intryck och annorlunda sätt att se, är för mig kreativitet. (D)
22
Då gäller det, enligt denna lärare, att pedagoger uppmuntrar elevernas personliga sätt att lösa sina uppgifter på och ger de utrymme för att komma med egna idéer samt frihet att göra egna tolkningar. Han värdesätter goda relationer med sina elever och menar att det är en förutsättning för att de ska känna en trygghet i att få lov att utforska och komma fram till sina egna lösningar på ett givet problem. Därför anser han att det är betydelsefullt för den kreativa processen att förebygga rädslan hos eleverna för att göra bort sig. Samtidigt anser han att det är lika värdefullt att finnas till hands för att möta upp elevernas förslag och guida de vidare i syfte att öppna upp fler möjligheter att vidareutveckla deras idéer samt fördjupa deras insikter.
Nyskapande är en definition som en lärare förknippar med kreativitet. Han talar om att kreativitet utgörs av både dekonstruktion och konstruktion. Först bryter vi ner någonting i dess beståndsdelar för att sedan bygga upp och skapa någonting nytt. Han jämför det med att du har en legosats som utgörs av ett hus. Sedan plockar du isär huset och kreerar exempelvis med fantasins hjälp en bil. Då har du enligt hans mening varit kreativ för utav samma delar kan du skapa en helt annan sak. Det handlar om att vara öppen för att se och pröva nya möjligheter för att därigenom vidga sina perspektiv. I skolsammanhang anser läraren att eleverna har varit kreativa när de bryter sina vanliga tanke- samt handlingsmönster och kommer med en lösning som är helt ny för dem själva. Då måste eleverna få känna en trygghet i att deras idéer och lösningar välkomnas även om läraren sett liknande resultat tidigare.
Om jag exempelvis skulle komma här och ha skapat hjulet, då skulle du säga men det är väl inget nyskapande det finns ju redan, aha det visste inte jag. Om jag verkligen inte visste det så var det ju nyskapande för mig. […]. Kreativitet är när man har skapat en ny grej som man själv inte har sett förut, det är min definition av det. (E)
Vidare menar denna lärare att den kreativa tankeprocessen utgörs av ett samspel mellan vårt divergenta och konvergenta tänkande. Det divergenta tänkandet kännetecknas av öppenhet för nya intryck och att olika möjligheter prövas för att lösa en uppgift. Det konvergenta tänkandet däremot är mer analyserande till sin karaktär och inriktat på att verifiera samt hitta en slutlig lösning på problemet. Båda sätten att tänka är, enligt läraren, nödvändiga för att komma fram till kreativa resultat.
Vad händer om vi gör tvärtom? Vad händer om vi gör någonting större, mindre, ändrar kompositionen, tar bort någonting? Om vi har en boll till exempel, vi får inte in bollen i det hålet, men vad händer om vi gör tvärtom… vi gör hålet större helt enkelt… eller vad händer om vi släpper ut luften ur bollen. Vi försöker lösa problemet på ett nytt sätt istället för att bara trycka
