Från landsbygd till den nya världen: En studie av emigrationen från Fredsberg församling till Nordamerika mellan åren 1871 - 1880 och 1891 - 1900

(1)

Från landsbygd till den nya världen

En studie av emigrationen från Fredsberg församling till Nordamerika mellan åren 1871 – 1880 och 1891 – 1900

From countryside to the new world

An emigrational study of Fredsberg parish to North America between the years 1871 – 1880 and 1891 – 1900

Lukas Gustafsson

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Historia med didaktisk inrkitning 2

Högskolepoäng: 10,5 Handledare: Kristin Mikalsen Examinator: Anders Forsell 19/4 2021

VT21

(2)

Abstract

The purpose of this essay has been to investigate how the smaller, countryside congregation, Fredsberg, was a part of the emigration to North America during the 19:th century. The study is focused on two periods of time, 1871 – 1880 and 1891 – 1900. The ambition has been to follow the emigrational development over time. Therefore, a few aspects were taken in consideration during the investigation, including number of men / women, married / unmarried, their age and the number of children. The source material used in the essay is taken from the digital archive resource Emiweb. The website proffer summary population reports that have been obtained from the Central bureau of Statistics, where priests all over the country was informants.

Each year in the periods was examined and the results are presented in diagrams with accompanying text. For instance, the result revealed that during the period of 1871 – 1880, more women than men emigrated from Fredsberg, which is a difference to the national emigration. It also turned out that the average emigration per thousand inhabitants, were somewhat higher than during both periods, compared to the total Swedish emigration. Overall, the essay has resulted in Fredsberg relocation congregation being in parity with the Swedish holistic emigration, although certain distinctions has appeared, as the example of more women than men.

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 1

1.2 Forskningsläge ... 2

1.3 Källmaterial ... 4

1.4 Metod ... 4

1.4.1 Genomförande ... 5

1.5 Avgränsningar ... 5

2. Undersökning ... 6

2.1 Bakgrund ... 6

2.1.1 Push – och pullförhållanden ... 6

2.1.2 Nödår och jordbrukssamhälle ... 7

2.2 Hur många människor emigrerade från Fredsberg församling varje år mellan perioden 1871 – 1880? ... 8

2.3 Hur många människor emigrerade från Fredsberg församling varje år mellan perioden 1891 – 1900? ... 9

2.4 Hur såg mönstret under de två perioderna ut i antal män / kvinnor? ... 11

2.5 Hur såg mönstret under de två perioderna ut i antal gifta / ogifta? ... 12

2.6 Hur såg mönstret under de två perioderna ut i ålder och antal barn? ... 13

3. Avslutande diskussion och slutsatser ... 14

4. Sammanfattning ... 17

Käll – och litteraturförteckning ... 18

Bilaga 1: ... 20

Sammanställning av emigranter från Fredsberg utflyttningsförsamling 1871 – 1880 kategoriserat i ålder, kön och civilstånd ... 20

Bilaga 2: ... 22

Sammanställning av emigranter från Fredsberg utflyttningsförsamling 1891 – 1900 kategoriserat i ålder, kön och civilstånd ... 22

(4)

1. Inledning

”Förlåt min yngling som har felat för första gången”. Farmors farfar hade spenderat sin första sommar i Nordamerika, då han skickade en hälsning hem till familjen i Sverige. I själva verket var det inget brev, utan ett fotografi där han, på baksidan av fotografiet, förklarade hur han önskade att sin saknade familj också skulle fara över atlanten. ”Förlåt min yngling” syftar på farmors farfar själv, och hur han föreföll uppleva skam och känsla av att ha övergett sina närmsta.

Under en period på ungefär 100 år, med början 1830, begav sig två och en halv miljon människor från Norden till Nordamerika. En femtedel av den svenska befolkningen deltog i massutvandringen, vilket på den tiden motsvarande 1,3 miljoner människor. Över 30 miljoner utvandrade även från övriga

europeiska länder till Nordamerika, Irland hade den största delen utvandrare. Européerna spred sig över Nordamerika och flera satte sin egen prägel på olika områden, Chicago blev t.ex. så småningom känd som en svenskstad.¹ Det vis som farmors farfar emigrerade på var inte ovanligt. Hundratusentals män, kvinnor och barn, de flesta bönder och fattiga människor, lämnade i hopp om ett bättre liv. Historiens största utvandringsperiod har gett upphov till ett stort antal böcker, forskningsprojekt, artiklar och andra medier. Tre perioder är särskilt utmärkande för hög europeisk utvandring, 1847 – 54, 1866 – 73, 1879 – 92, 1903 – 14 och 1921 – 24². Den huvudsakliga källan för undersökningen av den demografiska utvecklingen är summariska folkmängdsredogörelser genom Statistiska Centralbyrån (SCB).

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att genomföra en undersökning av emigrationen från Fredsberg församling, vilken är belägen i Västergötland, till Nordamerika under 1800-talets andra hälft. Undersökningen syftar till att jämföra och kartlägga utvandringen utifrån två tidsperioder, för att se utvecklingen över tid.

• Hur många människor emigrerade från Fredsberg församling varje år mellan perioden 1871 – 1880 respektive perioden 1891 – 1900?

• Hur såg mönstret under de två perioderna ut i följande kategorier:

- Antal män / kvinnor?

- Gifta / ogifta?

- Ålder / antal barn?

1 Norman & Runblom, Nordisk emigrationsatlas, 1980

2 Norman & Runblom, 1980 s. 5

(5)

1.2 Forskningsläge

Tidigare forskning kring emigrationen är omfattande. Det är ett orimligt mål att förhålla sig till alla undersökningar som berör ämnet, varav det därför selektivt avgränsas till de som är särskilt intressanta för den här uppsatsens frågeställningar. Emigrationsutredningen³, skriven av Gustav Sundbärg, är den första riktiga forskningen kring emigrationen. Sundbärg släppte flera bilagor som publicerades mellan 1908 och 1913. Emigrationsutredningen innehåller bl.a. detaljerade tabeller med befolkningsrörelser, folkmängd, utvandring och invandring. I versionen från 1910, alltså bilaga fem, skriver Sundbärg att skrifterna är försök att statistiskt belysa förhållandena inom landets olika delar, vilket också är fallet i denna, men i större omfattning än föregående bilagor.⁴Den noggrant genomförda forskningen berodde på att det rådde en oro för hur ”amerikafebern” skulle fortskrida. I grunden var den alltså ett försök att motverka den pågående demografiska utvecklingen. När första världskriget inleddes under samma tid som utredningen var färdigställd, avtog massutvandringen. Kvar fanns dock oroligheter att den skulle uppdagas igen under 1920-talet.⁵ Sundbärgs arbete har lagt grunden för ett statistiskt material som inom emigrationsforsking är omöjlig att helt undvika. I arbetet med den här uppsatsen kommer annan

forskning i bredare utsträckning användas, vilket lämnar utredningen i en bakgrundsposition snarare än ett underlag för själva undersökningen.

Hans Norman och Harald Runblom har också bidragit med ett antal böcker och avhandlingar. Bl.a har de tillsammans skrivit Nordisk emigrationsatlas, vars syfte är att sammanfatta den nordiska

emigrationsbilden. I atlasen finns sammantagen forskning från alla de nordiska länderna, vilket givit utrymme för en helhetsbild över uppkomsten, spridningen och omfattningen av emigrationen.⁶ Atlasen innehåller texter och kommentarer kopplade till de många tabeller och diagram som är formade. I uppsatsen kommer atlasen användas som underlag för att ge en överblick av det nordiska

emigrationsmönstret under tidsperioderna som undersöks. Vidare ger den även ingångar i nationell jämförelse mellan platser, t.ex. hur skillnader mellan stad och landsbygd såg ut.

Norman och Runblom har skapat fler verk tillsammans. Transatlantic connections: Nordic migration to the New World after 1800 (1988) ger en djupare inblick i nordisk emigrationshistoria. I boken diskuteras bakgrund, men även ett brett perspektiv på hur de nordiska länderna kom att påverkas och hur det syns än idag. De lyfter även enskilda emigranters perspektiv i ett försök att belysa vad som drev människor att flytta. Det är svårt att urskilja enskilda anledningar, det handlar ofta om flera aspekter som bidragit⁷. Själv har Norman även skrivit Från Bergslagen till Nordamerika: studier i migrationsmönster, social rörlighet och demografisk struktur med utgångspunkt från Örebro län 1851-1915. Boken, som tar sin

3 Beijbom, Ulf, Mot löftets land: den svenska utvandringen, 1995 s. 208

4 Sundbärg, Gustav, Emigrationsutredningen Bil. 5 Ekonomisk-statistisk beskrifning öfver Sveriges olika landsdelar, 1910 s.1

5 Beijbom, 1995 s. 208

6 Norman & Runblom, 1980

7 Norman, Hans & Runblom, Harald, Transatlantic connections: Nordic migration to the New World after 1800, 1988

(6)

utgångspunkt i Örebro län, behandlar näringsliv där bl.a. industri och järnhantering under olika tider diskuteras. Han förklarar också den sociala och demografiska fördelningen bland Karlskoga, Kumla och Örebros utvandrare. Beskrivningar av emigrationskonjunkturer ger både en överblick och en ingående förståelse i den geografiska rörligheten. Dessutom finns tabeller med fördelning mellan olika kategorier, däribland inflyttningsmönster mellan kvinnor och män.

Docenten Ulf Beijboms forskning inom ämnet är framstående. I Utvandrarna och Svensk-Amerika (1986) skildras de svenska emigranter som byggde upp invandrarsamhällen i Amerika, och hur Chicago så småningom kom att bli en andra svenskstad för världen. Stor vikt läggs på att lyfta enskilda

emigranter med olika öden. Även i boken Svenskamerikanskt (1990) lyfts ett antal olika människor med fokus på hur den sociala och kulturella gemenskapen såg ut mellan svenskamerikanerna. Den förste svensken att nå Chicago lyfts fram, precis som hur invandrarna bidrog till att forma ”Svensk-Amerikas huvudstad”. Ett tredje verk, som varit specifikt givande för uppsatsen är Mot löftets land: den svenska utvandringen (1995). Boken ger en bred bakgrundshistoria där faktorer som kriser i jordbruket, fattigdom och svält samt sociala påfrestningar beskrivs. Beijbom skriver om emigrationens förlopp redan från dess början då det börjades skriva allt mer litteratur om landet i väst till dess att den höga utvandringen avtog i samband med första världskriget 1914. Flera ingående perspektiv ges i väl

kategoriserade kapitel som gör den lätt att följa. På senare år har forskningen övergått till att behandla en mer allmän migration. Ett exempel är Migration: the boundaries of equality and justice (2003) av Bill Jordan och Franck Duvell. Där diskuteras bl.a. människans frihet att välja plats att bo och arbeta på i ett fritt samhälle. De lyfter problem som hotar mot mänskliga rättigheter, och hur orättvisa leder till att människor migrerar för att nå ett fritt liv.

Två tidigare uppsatser av studenter har givit ett vidare intresse att genomföra denna undersökning i liknande struktur. De uppsatser som varit intressanta är Flytten från Skellefteå 1865 – 1900 – ett bidrag till kartläggningen av den norrländska emigrationen (2019) av Oskar Olsson, samt Från Piteå till Nordamerika – en undersökning om emigrationen från Piteå stadsförsamling och Piteå landsförsamling till Nordamerika 1867 – 1877, 1885 – 1895, 1900 – 1910 (2020) av Matilda Siikavuopio. I den

förstnämnda läggs fokus på det lokala emigrationsmönstret i Skellefteå socken, och hur detta förhåller sig nationellt. Personerna som emigrerade och anledningar till varför lyfts även. Särskilt intressant i arbetet var presentationen av resultatet som uppvisades i diagram, vilket tagits i beaktning för det egna skrivandet. Den andra uppsatsen gav ett perspektiv på hur ett personligt område kan forskas kring och hur en undersökning metodiskt kan genomföras.

(7)

1.3 Källmaterial

Det källmaterial som använts i undersökningen är summariska folkmängdsrörelser. Redogörelserna är hämtade från Statistiska Centralbyrån (SCB) och finns tillgängligt via hemsidan Emiweb⁸, vilken använts i studien. Uppgiftslämnarna till SCB är Sveriges alla präster och materialet är via Emiweb strukturerat med emigranternas namn, födelseår, civilstånd, yrke och det land som mottagit emigranten.

Posterna som Statistiska Centralbyrån fått tillgång till innefattar de personer som begärt flyttningsbetyg, dvs källmaterialet omfattar endast den legala utvandringen, vilket gör att de personer som flyttade utan bevis, inte finns med i statistiken. Dessutom bör den mänskliga faktorn tas hänsyn till. Det är präster som ligger bakom bokföringen av emigranterna, under en tid då inga digitala hjälpmedel fanns till hands. Det finns därför risk för ett bortfall av människor som flyttat lagligt, men som trots det inte återfinns i register. Från Sverige utvandrade runt 1,3 miljoner människor under 100 år⁹ och rimligtvis är inte statistiken helt korrekt. Samtidigt är Fredsberg församling i den här uppsatsen ett mindre område, där färre antal människor emigrerade till skillnad mot exempelvis större städer. Ett färre antal förefaller vara lättare att bokföra. Det kan alltså vara till fördel för den tillförlitliga aspekten. Källmaterialet som undersökts innefattar de som emigrerat från Fredsberg församling. Det betyder också att människorna kan vara födda någon annanstans. Samtidigt kan det vara människor som är födda i Fredsberg, men flyttat till annan plats. Dessa inkluderas därmed inte även om de emigrerat från annan församling.

1.4 Metod

En kvantitativ metod ligger till grund för uppsatsen. Vid studier där resultatet presenteras med statistiska verktyg, som t.ex. diagram i det här fallet, är det den mest lämpliga. Till skillnad mot kvalitativa

metoder, som snarare handlar om att läsa och tolka, söker den här uppsatsen svar på frågeställningarna genom att räkna.¹⁰Samtidigt innehåller även den kvantitativa metoden inslag av tolkningar, för att den ska vara vetenskaplig och inte enbart bestå av en stor mängd siffror¹¹. I det här fallet blir tolkningsfrågan riktad mot emigrationsmönstret hos bl.a. kvinnor och män. I avsnittet med diskussion och slutsatser lyfts även de orsaker som kan varit till bakgrund för emigrationen. Sökandet efter orsaker utgår från litteratur, då källmaterialet endast uppvisar statistik som inte kan tolkas kvalitativt. Istället lutar sig uppsatsen under det kvalitativa inslaget alltså mot tidigare forskningsresultat.

Eftersom uppsatsens slutsatser utgår från den givna fakta som källmaterialet ger är metoden induktiv.

Den är även i första hand empirisk, då källor från ett konkret förflutet studeras. I modern forskning har den strikta uppdelningen mellan induktiv och deduktiv metod avtagit, eftersom fakta varken är neutral eller självklar. I samband med de inslag av tolkningar som finns i den här uppsatsen är även metoden till

8 SCB Summariska folkmängdsredogörelser Fredsberg församling, 2017, Tillgänglig:

https://db.emiweb.se/EmiWeb/showscbeinfo.x (hämtad 2021 - 04)

10 Florén, Anders, Ågren, Henrik & Erlandsson, Susanna, Historiska undersökningar: grunder i historisk teori, metod och framställningssätt, 2018 s. 58

11 Florén m.fl, 2018, s. 59

(8)

viss del deduktiv.¹²I undersökningen jämförs och analyseras ett område över två tidsperioder. Därmed ingår ett komparativt tillvägagångssätt i metoden. Genom att studera utvecklingen över ett geografiskt område för att finna förklaringar över fenomen som även skett på andra platser kan komparativ historia bidra med ny förståelse för människans historia.¹³ På hemsidan Emiweb finns endast födelseår redovisat och därmed har åldern räknats ut genom att subtrahera utflyttningsåret med varje individs födelseår. Ett antal av de människor som utvandrade var barn. Ansedd som barn är de emigranter som ännu ej fyllt 18 år, dvs fyller personen 18 samma år, räknas denne som vuxen. Eftersom barn och minderåriga inte kan ingå i kategorin civilstånd som avser gift eller ogift, har dessa istället benämnts med ”barn” i tabellerna.

1.4.1 Genomförande

Genom att söka efter antalet emigranter som utvandrade från Fredsberg församling varje år har de sedan kunnat sammanställas i tabeller. Den första perioden som söktes var 1871 – 1880 och den andra 1891 – 1900. Totalt har 20 år genomsökts där det var elva års mellanrum från den första perioden till den andra.

I tabellerna återfinns tre kategorier för varje år som representerar emigranternas ålder, kön och

civilstånd. Efter färdigställandet av statistiken har resultatet presenterats i diagram med tillhörande text som besvarar uppsatsen frågeställningar. Totalt har sex diagram skapats som visar resultatet för

tillhörande frågeställningar.

1.5 Avgränsningar

Uppsatsen är avgränsad till en undersökning av Fredsberg församling i Västergötland under två löpande tidsperioder mellan åren 1871 – 1880 och 1891 – 1900. Varje år har studerats, vilket gett

undersökningen en bredd. Samtidigt är Fredsberg ett mindre område på landsbygden som istället avgränsar, vilket förhållit arbetet inom ett rimligt omfång för den givna uppsatstiden. Studien fokuserar även på att belysa antal emigranter. Däribland det totala antalet under perioderna, men sedan har kategoriseringar gjorts för hur många som var män, kvinnor, deras civilstånd och antal barn. Medvetet har namn och yrke uteslutits då dessa begrepp ansetts oväsentliga för ändamålet. Den lokala statistik som undersöks kan ge en överblick huruvida emigrationen skiljer sig i nationell jämförelse under de givna tidsperioderna. Det bör nämnas att uppsatsens urval av Fredsberg församling med få emigranter, ger ett stort utslag på statistiken, vilket kan vara missvisande. T.ex. den höjs den genomsnittliga utvandringen per 1000 personer på grund av enskilda år, medan det vissa andra år inte var en enda emigrant.

12 Florén m.fl, 2018, s. 50 – 51

13 Florén m.fl, 2018, s. 150

(9)

2. Undersökning

2.1 Bakgrund

Fredsberg församling är belägen i norra Västergötland och ingick i Vadsbo härad under tiden. Idag är församlingen sammanslagen till Fredsberg-Bäck, en del av Skara stift. På lokal nivå där enskilda socken undersöks varierar utvandringen mellan olika landsbygder och städer. Exempelvis ger Norman &

Runblom (1980) en överblick inom Örebro läns lokala variationer mellan 1881 – 1890. Den visar bl.a.

att emigrationen var låg på slättbygden där det var jordbruksområde, medan den var hög på skogs – och landsbergsbygden.¹⁴Den traditionella synen på emigrationen har varit att den främst varit central på landsbygden, där de flesta emigranterna flyttade från. Sätts folkmängdsrörelser på landsbygd i relation till folkmängdsrörelser i städer, visar det sig dock att den proportionella utvandringen var högre i städerna under de perioder då flest människor flyttade¹⁵. Människor har i alla tider migrerat och rört sig mellan olika platser med olika avstånd, men det fenomen som uppstod under 1800-talet var första gången européer bosatte sig i den skala det skedde, på nya kontinenter på kort tid.¹⁶

2.1.1 Push – och pullförhållanden

En vanlig förklaringsmodell inom migrationsforskning för att beskriva de faktorer som bidrar till att människor flyttar till nya områden är push-and-pull-modellen. De första, dvs push-faktorer beskriver de negativa förhållanden som kan vara orsaker, medan pull-faktorer istället handlar om positiva

förhållanden. Under 1850-talet verkar push-förhållanden vara de övervägande, emigrationen är i ett tidigt skede och upplevdes som ett svek hos familj, myndigheter och bysamfälligheten. De allmänna kunskaperna om Amerika var grundliga under 1850-talet, men trots det gick emigrationen till stor del i paritet med konjunkturerna, tex. Minskade utvandringen i samband med kolerautbrott 1855, och ökade 1857 då konjunkturen toppade i USA samtidigt som det var nödår i Sverige. Pull-faktorer

konkretiserades ofta i människor som hade närkontakt med utvandrare. Exempelvis lockades en större grupp över efter att en man vid namn Pettersson åberopat ett landområde vid Pepin Lake i Wisconsin där det fanns goda möjligheter till bosättning.¹⁷Utvandringstraditioner formades i många fall på liknande vis på landsbygden. I regel skapades kontakter och en känsla av de nordamerikanska förhållandena, vilket fick betydelse för den lokala emigrationen. Besök från erfarna emigranter, brevväxling över atlanten och lovord om jobb var pull-faktorer som gav upphov till emigrationstraditioner¹⁸.

17 Beijbom, 1995 s. 39 – 40

(10)

2.1.2 Nödår och jordbrukssamhälle

Under mitten av 1800-talet, dvs i begynnelsen av emigrationsperioden var Sverige fortfarande till största del ett jordbrukssamhälle där industrin inte ännu hade fått ett tydligt fäste. Det stora överskottet av arbetskraft i Sverige kunde därför inte tillgodoses. Arbetslösheten i Nordamerika var också stor, men där erbjöds fler ouppodlade områden samtidigt som industrisamhället gav arbetsmöjligheter i ett tidigt skede. 1868 – 1873 var nödår i Sverige, vilket innebar stora svältproblem orsakat av de skördar som slog fel. Det är också den sista naturkatastrofen som var nationellt omfattande. I samband med nödåren inleddes en emigrationsvåg som karaktäriserades av ensamutvandring, till skillnad mot det som tidigare varit familjepräglat. Missväxten 1867 – 1868 låg till bakgrund för nödåren och ger en bild av hur beroende befolkningen fortfarande var av jordbrukets förhållanden.¹⁹

Vågen av nödårsutvandring exemplifierar även fler push – och pullfaktorer. I Sverige led människor av svält medan det på andra sidan atlanten var högkonjunktur. Trots att nödåren slog hårdast i norra

Sveriges skogsbygd var det i övriga Sverige emigration ökade som mest. Bl.a. kan det förklaras med den bristande kommunikationen och saknaden av utvandringstradition i norra bygder, vilket fanns i mellersta och södra Sverige. Fram till 1873 utvandrade enligt statistiken ungefär 100 000 svenskar, men i

praktiken var det många fler. Minst 20 % av 1860-talets emigranter är osynliga i statistiken pga. den outvecklade bokföringen. Intensiteten i emigrationen varierar mellan olika tidsperioder, men något som ofta lyfts är industrins betydelse. Högt antal lokala emigranter påverkade den svenska, växande,

industrin som bl.a. bestod av såg – och järnverk. Manfallet ledde till bl.a. exportproblem 1879 i västra Norrland, Östergötland och fler industriområden. Fortfarande var dock Sverige främst ett

jordbrukssamhälle. Effektiviseringen av handel under 1880-talet ökade importen av spannmål från både USA och Ukraina, vilket gjorde att priserna sjönk på den svenska marknaden. Fler och fler blev

samtidigt arbetslösa. Kriserna ledde till emigrationstoppen 1887 – 1888, som sedan återigen började sjunka i takt med att gränstullar kontrollerade spannmålsimporten.²⁰ Konkurrensen på arbetsmarknaden blev därmed hård pga. den ökade befolkningsmängden av miljontals européer. När sekelskiftet inträffade expanderade industrin kraftigt i Sverige och fler människor kunde få arbete inom landet, vilket ledde till att utvandringen så småningom minskade.²¹

19 Beijbom, 1995 s. 42 – 43

20 Beijbom, 1995 s. 43

21 Norman & Runblom, 1980 s. 9 – 12

(11)

2.2 Hur många människor emigrerade från Fredsberg församling varje år mellan perioden 1871 – 1880?

Källa: Summariska folkmängdsredogörelser SCB

Under den första tidsperioden som undersöktes, 1871 – 1880, emigrerade totalt 68 personer från

Fredsberg församling. De tre första åren var det mellan 10 till 13 stycken som flyttade, innan kurvan går nedåt och år fyra och fem var det endast två respektive fyra. Följande år från 1876 till och med 1879 emigrerade inte en enda person från församlingen. Sista året, 1880 gick kurvan upp igen och då utvandrade 28 personer.

De nordiska länderna drabbades hårt av missväxten som började i slutet av 1860-talet. Omfattningen av utvandringen skiljde sig mellan länderna, där Danmark som utvecklats långt inom industrin klarade sig väl, medan Sverige fick allvarliga försörjningssvårigheter.²² Mellan åren 1868 och 1874 blev det därefter nödår i Sverige, vilket ledde till starkt ökad emigration²³. Massemigrationen återspeglas även på lokal nivå ur Fredsberg församling, där det fram till 1874 var minst tio utvandrare varje år, men när

lågkonjunkturen i Nordamerika inleddes efter 1873²⁴ avtog emigrationen. De höga spannmålspriser och importen i samband med arbetslöshet som tidigare lyfts i avsnittet med bakgrund, gjorde att

utvandringskurvan i Sverige snabbt rusade upp igen efter 1879. Även detta skildras ur Fredsberg församling då 28 personer utvandrade år 1880. Från och med 1879 fram till 1893 är den officiella utvandringsstatistiken beräknad till ca en halv miljon svenskar, varav mångas slutdestination blev Chicago. Staden som mottog sin första svensk 1838 hade 50 år senare blivit en svenskkoloni.²⁵

23 Beijbom, 1995 s. 42 – 43

24 Beijbom, 1995 s. 43

25 Beijbom, Ulf, Svenskamerikanskt: människor och förhållanden i Svensk-Amerika, 1990 s. 58

10 11 13

2 4

0 0 0 0

28

1871 1872 1873 1874 1875 1876 1877 1878 1879 1880

ANTAL EMIGRANTER FRÅN FREDSBERG FÖRSAMLING 1871 - 1880

(12)

2.3 Hur många människor emigrerade från Fredsberg församling varje år mellan perioden 1891 – 1900?

Under den andra perioden 1891 – 1900, var det totalt 114 människor som emigrerade från Fredsberg församling. Här var snittet per år något jämnare, men med en viss nedgång under åren 1894, 1895, 1897, 1898 och 1899. Högst antal var även här det sista året som undersöktes, alltså 1900 då 25 personer utvandrade. Emigrationen från Sverige var rekordstor under perioderna 1880 – 1882 och 1887 – 1888²⁶ och den fortgick under 1890-talet. År 1893 drabbades USA av ett kraftigt konjunkturfall, vilket

motverkade den höga emigrationen. Från Fredsberg var det endast två personer som emigrerade året därpå.

Den svenska emigrationen var beroende av den amerikanska ekonomin och hur konjunkturerna gick upp och ner, vilket också visar sig på lokal nivå som i Fredsberg. T.ex. låg den svenska ekonomin nere under början av 1900-talet då var den amerikanska istället på väg uppåt. Då var också utvandringen från Sverige, och Fredsberg, hög. Emigrationsmönstret var likadant från dess början till slutet av 1800-talet²⁷. Det som kan urskiljas från den tidiga utvandringsperioden, vilket för Sverige var runt 1850-talet, till den senare delen är hur arbetsmöjligheterna attraherade emigranter. Den industriella utvecklingen där bl.a.

allt fler järnvägar byggdes var en av orsakerna till att massemigrationen påbörjades i ett senare skede²⁸. Som nämnt flyttade många till Chicago, vilken blev en av ”Swede Towns”. Efter 1880-talets slut bodde var tionde svensk i det invandrarcentrum som hade en snabb industriell utveckling.²⁹

26 Beijbom, 1995 s. 44

29 Beijbom, 1990 s. 140

20 22

16

2

6

11

4 5

3

25

1891 1892 1893 1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900

ANTAL EMIGRANTER FRÅN FREDSBERG FÖRSAMLING 1891 - 1900

(13)

Genomsnittet för antal människor som emigrerade i förhållande till folkmängd skiljer sig i liten grad vid en nationell jämförelse. 1871 – 1880 utvandrade 2,5 personer per tusen invånare från Fredsberg, medan det från Sverige utvandrade 2,3 personer per tusen invånare³⁰. Emigrationen från Fredsberg var alltså i genomsnitt något högre än genomsnittet för hela Sverige. Skillnaden är dock marginell, men intressant att notera. Den industriella utvecklingen som ökade mer och mer efter 1800-talets mitt, gjorde att även urbaniseringen ökade. Förutom de flesta svenskarna som flyttade USA, hamnade många i bl.a. Norge.

1865 var där 15 000 svensk-födda och 1870 hade de ökat till 30 000.³¹Genomsnittet för antal utvandrare per tusen invånare var återigen högre under perioden 1891 – 1900, med ett resultat på 4,9 personer från Fredsberg respektive genomsnittet 4,2 personer från hela Sverige³². I Fredsberg utvecklades med andra ord den genomsnittliga utvandringen från 2,5 personer per tusen invånare, till 4,9 på de 30 åren från och med 1891.

Det gamla jordbrukssamhället i Sverige upplöstes med tiden och stora sociala och demografiska förändringar skedde i samband med emigrationen och att fler flyttade till städerna. Majoriteten av de nordiska utvandrarna kom från landsbygden, pga. att de flesta på den tiden levde i den agrara miljön.

Undersöker man de övriga nordiska ländernas emigration utifrån befolkningsstorlek på landsbygd respektive städer, var trycket högre i städerna. Proportionellt var det fler som emigrerade från städerna i förhållande till befolkningsstorlek under de mest intensiva perioderna. Detta gällde alltså inte Sverige under utvandringstopparna, men det gäller däremot för den totala emigrationen.³³

33 Norman & Runblom, 1988 s. 76 2,3

4,2

2,5

4,9

0 1 2 3 4 5 6

1871 - 1880 1891 - 1900

Genomsnittlig utvandring per tusen invånare

Sverige Fredsberg

(14)

2.4 Hur såg mönstret under de två perioderna ut i antal män / kvinnor?

I den första perioden som undersöktes var det ungefär lika många män som kvinnor som emigrerade.

Det var fyra fler kvinnor än män, vilket är en skillnad från den totala utvandringen då det var ett stort överskott på män³⁴. Kvinnor dominerade den inre omflyttningen, dvs de som flyttade inom landet under slutet av 1800-talet. Eftersom många kvinnor flyttade till städer inom landet, ökade den kvinnliga utvandringen samtidigt som stadinvandringen ökade i slutet av 1890-talet. Runt första världskriget var det periodvis fler kvinnor än män som emigrerade i hela landet. Det berodde, förutom den kvinnliga flytten till städer, på att de även började få industriarbeten. Städer som exempelvis Chicago ryktades ha ett stort utbud på arbeten.³⁵ Den andra perioden i Fredsberg visar snarare motsatsen till detta. Av de 114 personer som utvandrade var 76 män och 38 kvinnor, alltså nästan dubbla antalet män.

Norman som undersökt könsförhållanden över ogifta utvandrare över 15 år, från Karlskoga, Kumla och Örebro under perioden 1880 – 1909 fick ett resultat som i större utsträckning motsvarar det nationella mönstret. Där visades att innan 1899 var det fler män, men 1900 – 1909 var det istället 150 kvinnor per 100 män.³⁶

34 Beijbom, 1995 s. 48

35 Beijbom, 1995 s. 48

36 Norman, Hans, Från Bergslagen till Nordamerika: studier i migrationsmönster, social rörlighet och demografisk struktur med utgångspunkt från Örebro län 1851-1915, 1974 s. 71

32

76

36 38

1871 - 1880 1891 - 1900

Män / kvinnor från Fredsberg församling

Män Kvinnor

(15)

2.5 Hur såg mönstret under de två perioderna ut i antal gifta / ogifta?

Studien av Fredsberg församling visar att det dominerande civilståndet hos emigranterna var ogifta. Den första perioden var det dubbelt antal ogifta, och andra perioden ökar detta förhållande kraftigt. 1891 – 1900 var det åtta personer som var gifta, medan det var 91 som var ogifta. Det höga antalet ogifta kan troligtvis förklaras med att de som först fick chansen att emigrera var pliktlösa och hade inga

förbindelser därmed mer benägna att lämna hemlandet³⁷. De som istället hade familjeplikter och åtaganden, alltså gifta, hade istället motstånd för att flytta. De sociala och demografiska relationerna varierade under hela massutvandringstiden. I det allra första skedet, var de som flyttade oftast unga män som var ute efter specifika yrken. Många handelsmän, officerare och diplomater t.ex. reste över. Ett undantag är Norge, där istället familjer emigrerade redan från början. 1840 – och 1850-talsutvandringen karaktäriseras av hela familjer och hushåll som ofta flyttade i större grupper med andra familjer, vilket gällde för hela Norden. Fram till 1850 bestod två tredjedelar av den svenska emigrationen av hela familjer. Med tiden förändrades mönstret och övergick istället till att det på 1890-talet endast var en tredjedel familjer.³⁸ ”The emigrants were now mostly young adults, primarily unmarried men and women under 25 years of age. This tendency for the composition of emigration to shift from families to individuals appears to have been largely the same for Norway, Sweden and Denmark.”³⁹Skillnader i antalet män och kvinnor som emigrerade förändrades alltså över tid. Fredsberg församling visar ett mönster där det under 1870-talet var hälften gifta, och hur utvecklingen går till att det under 1890-talet var nästan uteslutande ogifta personer som emigrerade.

37 Beijbom, 1995 s. 50

38 Norman & Runblom, 1988 s. 84 – 85

39 Norman & Runblom, 1988 s. 85 16

8 32

91

1871 - 1880 1891 - 1900

Gifta / ogifta från Fredsberg församling

Gifta Ogifta

(16)

2.6 Hur såg mönstret under de två perioderna ut i ålder och antal barn?

Av det totala antalet 68 personer under perioden 1871 – 1880 var 20 av dessa under 18 och räknas därmed som barn. Medelåldern av alla emigranter, även barn inräknat, blev 23,9 år och 23 år perioden 1891 – 1900. Andra perioden var det 15 personer som var under 18 år. Att människor som är i en ålder under 18 kategoriseras som barn är en modern företeelse. Under lång tid räknades konfirmationen som en bekräftelse på att en person var vuxen, vilket snarare skedde vid ca 14-årsåldern. Gränsen för åldern, vilken människor räknas som vuxna har alltså förskjutits över tid. Det sociala och demografiska

utvandringsmönstret förändrades över tid. Efter 1850-talet övergick familjeutvandring till att de flesta var ensamma och under 25 år⁴⁰.

Den yngsta personen som emigrerade från Fredsberg församling under perioden 1871 – 1880 var född 1873 och flyttade samma år. Det var en kvinna som alltså i register bokförs som noll år eller nyfödd.

Nämnas bör dock att vid beräkningen av ålder i uppsatsen skett genom att subtrahera utflyttningsåret med emigrantens födelseår. Det kan därför uppstå en mindre felmarginal då den specifika

födelsemånaden inte tas i beräkning. Den som var född 1873 och emigrerade samma år kan alltså vara upp till max ett år gammal, beroende på vilken månad hon fötts och när hon emigrerade. Denna

felmarginal är liten och påverkar inte resultatet i större utsträckning. Under perioden 1891 – 1900 var de yngsta emigranterna ett år gamla. Det var en pojke som emigrerade 1892 och en flicka som emigrerade 1893. Den äldsta personen under den första perioden var 51 år gammal, man och lämnade 1871. Period två var den äldsta 49 år gammal, kvinna och lämna 1891.

40 Norman & Runblom, 1988 s. 84 – 85

23,9 23

20

15

0 5 10 15 20 25 30

1871 - 1880 1891 - 1900

Medelålder och antal barn från Fredsberg församling

Medelålder Antal under 18

(17)

3. Avslutande diskussion och slutsatser

Uppsatsens frågeställningar har besvarats och givit ett resultat som skildrat en landsbygdsförsamlings emigrationsmönster under de två perioderna 1871 – 1880 och 1891 – 1900. Den första frågeställningen syftade till att besvara hur många människor som emigrerade under de två perioderna, och den andra hur mönstret såg ut i förhållande till utvalda kategorier. Det var totalt 68 respektive 114 personer som

utvandrade från Fredsberg under första och andra perioden. Sammanslaget blir detta 182 emigranter under 20 års tid, med elva års mellanrum för perioderna. I en komparativ diskussion mellan

emigrationen från Fredsberg församling och den nationella, är det vissa skillnader. Vid beräkningen av den genomsnittliga utvandringen visade det sig att Fredsberg låg något högre under båda perioderna.

Skillnaden var marginell, särskilt mellan 1891 – 1900, men den var mer påtaglig den andra perioden då den nationella genomsnittsutvandringen var 4,2 per tusen invånare, och 4,9 från Fredsberg. Det skiljde sig alltså närmare med en person fler från det område som undersöktes, vilket är en påtaglig skillnad.

Resultatet visade även att det under perioden 1871 – 1880 var fler kvinnor än män som emigrerade från Fredsberg. I ett tidigt skede som 1870-tal var det ovanligt och nationellt ett underskott på kvinnor som emigrerade. Fram till 1870 var det ungefär 70 kvinnor på 100 män, därefter med en progressiv

utveckling⁴¹. Av den totala emigrationen med 1,3 miljoner svenskar till ”utomeuropeiska länder”, främst USA, som räknas mellan 1851 – 1930 var det ett överskott på ungefär 150 000 män. Skillnaden var stor, men av det stora antalet ändå relativt jämn. Ovanligt var att fler kvinnor än män flyttade under den tidigare perioden, vilket skedde i Fredsberg. Vad detta beror på är svårt att avgöra, men en anledning kan handla om arbete. Med tiden fick allt fler kvinnor jobb inom industrin, en attraherande faktor att lämna landsbygden.⁴² En förklaring till kvinnodominansen under första perioden skulle kunna vara deras civilstånd. Av de som lämnade var 16 gifta, hälften kvinnor och hälften män. De övriga, ogifta personerna, var 13 kvinnor och 19 män, dvs fler män. Att det var fler kvinnor under perioden 1871 – 1880 handlar i det här fallet framförallt om antalet barn. Det var 20 barn som emigrerade, och av dessa var 14 flickor, sex pojkar. Att det var färre män första perioden berodde snarare på att det var fler flickor, än t.ex. ogifta pigor. Könsmönstret inom den nordiska emigrationen skiljer sig också. Generellt var det fler män än kvinnor i alla länder, störst skillnad var det i Finland, medan minst skillnad var i Sverige. I ett senare skede, under 1890-talsemigrationen var det i nationell skala fler kvinnor än män under perioder.⁴³ Under samma period var det dock nästan dubbelt antal män som utvandrade från Fredsberg församling.

41 Beijbom, 1995 s. 48

42 Beijbom, 1995 s. 58

(18)

Den totala isländska utvandringen resulterade i fler kvinnor än män. Från inledningen av massemigrationen fram till 1890-talet ökade som nämnt den kvinnliga emigrationen, och den utvecklingen såg likadan ut i Danmark och Finland. I Norge däremot, såg utvecklingen omvänd ut.

Istället ökade där antalet män jämför med kvinnor.⁴⁴Det lokala könsmönstret från Fredsberg församling liknar mer den norska under de perioder som undersökts. Nationellt var det fler män än kvinnor 1871 – 1880, medan det var tvärtom i Fredsberg. Den andra fasen, 1891 – 1900, hade antalet kvinnor ökat och var periodvis fler i nationell skala, medan det var tvärtom i Fredsberg även där. På det sättet skiljer sig alltså den lokala emigrationen från Sveriges mönster i helhet och liknar mer det norska. Faktorer som styrde den manliga och kvinnliga utvandringen var olika. Människors avgjorde till stor del vad de arbetade med. Män fick ofta jobb inom byggbranschen, t.ex. med att lägga järnvägar. Kvinnor var mindre beroende av hur den amerikanska ekonomin utvecklades. Kvinnor arbetade ofta inom hemmet, inte minst i stora amerikanska städer. Därför varierade könsfördelningen beroende av ekonomiska konjunkturer på andra sidan atlanten. Var utvecklingen positiv, ökade den manliga emigrationen medan den minskade om utvecklingen var negativ. Kvinnoemigrationen var jämnare över tid.⁴⁵

Det är svårt att urskilja särskilda orsaker till emigrationen från Fredsberg. Den följer generellt Sveriges utvandringsmönster men med vissa undantag, som exemplet med fler kvinnor än män i ett tidigt skede.

Intensiteten sjunk och stegrade under olika perioder. T.ex. stegrade den nationellt under nödåren från slutet av 1860-talet.⁴⁶ Samma höga utvandring gällde i Fredsberg och avtog samtidigt som den nationella kurvan gick nedåt efter 1873. En av anledningarna till att emigrationen ökade igen under 1880-talet var pga. de sjunkande spannmålspriserna och arbetslösheten⁴⁷. Som diagrammen visar, följer Fredsbergs utvandring den kurvan också. Många av de svenska emigranterna under nödåren hamnade till slut i Chicago. I månaderna maj – juni 1864 anlände ungefär 700 personer, och de var huvudsakligen från Västergötland.⁴⁸ Detta är tidigare än de undersökta perioderna, men möjligheten finns att någon av dessa människor kom ifrån Fredsberg. Generellt är forskare överens om orsakerna till den stora

massutvandringen, bl.a. hur individer och familjer sökte bättre ekonomiska förhållanden. I ett tidigt stadie spreds information och kunskap om landet på andra sidan atlanten, vilket lockade fler stora grupper. En nyfikenhet fanns och bilden var att Amerika hade goda ekonomiska möjligheter, politisk och religiös frihet.

46 Beijbom, 1995 s. 42 – 43

47 Beijbom, 1995 s. 43

48 Beijbom, Ulf, Utvandrarna och Svensk-Amerika, 1986 s. 92 – 93

(19)

Något som ofta diskuteras inom emigrationsforsking är huruvida religiösa motiv var en bakomliggande faktor. Den nordiska utvandringen var inte lika påverkad av religiösa skäl, som övriga Europa. ”Studies of the connection between religious separatism and emigration in the Nordic countries also reveal that religious motives were for the most part of little importance during the era of mass emigration.”⁴⁹ Det finns dock flera exempel på människor med religiös bakgrund även från de nordiska länderna, bl.a.

Haugianerna från Norge 1825 och Janssoniterna. Dessa religiösa kulter emigrerade och influerade många andra människor att göra detsamma.⁵⁰ ”Erik-Janssismen” fick mest spridning i Småland,

Värmland och Norrland.⁵¹ Fredsberg i Västergötland bör därmed ha undkommit att påverkas av religiös bakgrund åtminstone i den specifika formen. En annan orsak som kan ha bidragit till en ökad utvandring under senare 1800-tal, är utvecklingen av ångfartyg. I takt med industrialiseringen gavs nya möjligheter att ta sig över atlanten, det blev lättare och mer bekvämt. Tidigare skedde resorna med segelfartyg, vilket innebar en betydligt mer besvärlig resa. Skandinaviska emigrantbolag vittnar om drevet bakom trafiken efter 1870-talet.⁵²

Åldern och civilståndet för Fredsbergs utvandrare går i linje med det nordiska genomsnittet.

Medelåldern blev i den här undersökningen 23,9 och 23 år för perioderna, samt 20 och 15 barn. Tidigt i massutvandringen var det ofta familjegrupper som emigrerade. Därför höjdes även ålderssnittet, och när utvecklingen gick mot en mer individuell utvandring gick snittet ned. Kring 1890-talet och sekelskiftets slut var den huvudsakliga utvandringsgruppen unga och ogifta människor.⁵³ I den här studien sjunker medelåldern med ca ett år 1871 – 1900, vilket inte är en stor skillnad. Däremot är det stor skillnad inom mönstret för civilståndet. Första perioden var hälften gifta, medan det andra perioden nästan enbart var ogifta. Av de 99 personer som emigrerade 1891 – 1900 (och var över 18 år) från Fredsberg församling var 91 ogifta. Nämnvärt är att undersökningens statistik inte ger en inblick i emigranternas relationer, vilket innebär att de personer som var gifta med varandra och emigrerade, inte syns i resultatet.

51 Beijbom, 1995 s. 29 – 30

52 Beijbom, 1986 s. 97

(20)

4. Sammanfattning

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur den mindre landsbygdsförsamlingen, Fredsberg, var en del av emigrationen till Nordamerika under 1800-talet. Studien är inriktad på två tidperioder, 1871 – 1880, samt 1891 – 1900, och fokus ligger på att se hur utvandringen utvecklats över tid. Därmed tas ett antal aspekter upp som undersöks, vilka består av att se antalet män / kvinnor, gifta / ogifta inklusive ålder och antalet barn. Källmaterialet som har använts i uppsatsen är hämtat från den digitala arkivresursen Emiweb. Hemsidan erbjuder summariska folkmängdsrörelser som inhämtats från Statistiska Centralbyrån, där präster över hela landet varit uppgiftslämnare.

Varje år i perioderna undersöks och resultatet har presenterats i diagram med tillhörande stycke. Bl.a.

visar resultatet att det var fler kvinnor än män under perioden 1871 – 1880 som emigrerade från Fredsberg, vilket är en skillnad jämfört den nationella utvandringen. Det visade sig även att den genomsnittliga emigrationen per tusen invånare var något högre under båda perioderna, jämfört med samma snitt för hela den svenska utvandringen. Sammantaget har uppsatsens resultat för Fredsbergs utflyttningsförsamling visat sig varit i paritet med den svenska helhetliga utvandringen, men med viss utmärkelse som exemplet med fler kvinnor än män.

(21)

Käll – och litteraturförteckning

Litteratur

Beijbom, Ulf, Mot löftets land: den svenska utvandringen, LT, Stockholm, 1995

Beijbom, Ulf, Svenskamerikanskt: människor och förhållanden i Svensk-Amerika, Emigrantinstitutets vänner, Växjö, 1990

Beijbom, Ulf, Utvandrarna och Svensk-Amerika, LT, Stockholm, 1986

Sundbärg, Gustav, Emigrationsutredningen Bil. 5 Ekonomisk-statistisk beskrifning öfver Sveriges olika landsdelar, Nordiska bokh., Stockholm, 1910

Florén, Anders, Ågren, Henrik & Erlandsson, Susanna, Historiska undersökningar: grunder i historisk teori, metod och framställningssätt, Tredje upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2018

Jordan, Bill & Duvell, Franck, Migration: the boundaries of equality and justice, Polity, Oxford, 2003

Norman, Hans, Från Bergslagen till Nordamerika: studier i migrationsmönster, social rörlighet och demografisk struktur med utgångspunkt från Örebro län 1851-1915, 1974

Norman, Hans & Runblom, Harald, Nordisk emigrationsatlas, Cikada, Gävle, 1980

Norman, Hans & Runblom, Harald, Transatlantic connections: Nordic migration to the New World after 1800, Norwegian University Press, Oslo, 1988

Olsson, Oskar, Flytten från Skellefteå 1865 – 1900 – ett bidrag till kartläggningen av den norrländska emigrationen, 2019

Siikavuopio, Matilda, Från Piteå till Nordamerika – en undersökning om emigrationen från Piteå stadsförsamling och Piteå landsförsamling till Nordamerika 1867 – 1877, 1885 – 1895, 1900 – 1910, 2020

(22)

Digitala källor

SCB Summariska folkmängdsredogörelser Fredsberg församling, 2017, Tillgänglig:

https://db.emiweb.se/EmiWeb/showscbeinfo.x (hämtad 2021 - 04)

Riksarkivet, 2021, Summariska folkmängdsrörelser Fredsberg församling 1871 – 1880, Tillgänglig:

https://sok.riksarkivet.se/summariska-

folkmangdsredogorelser?Forsamling=fredsberg&Lan=V%C3%A4stra+G%C3%B6talands+l%C3%A4n

&DatumFran=1871&DatumTill=1880 (hämtad 2021 - 04)

Riksarkivet, 2021, Summariska folkmängdsrörelser Fredsberg församling 1891 – 1900, Tillgänglig:

https://sok.riksarkivet.se/summariska-

folkmangdsredogorelser?Forsamling=fredsberg&Lan=V%C3%A4stra+G%C3%B6talands+l%C3%A4n

&DatumFran=1891&DatumTill=1900 (hämtad 2021 - 04)

(23)

Bilaga 1:

Sammanställning av emigranter från Fredsberg utflyttningsförsamling 1871 – 1880 kategoriserat i ålder, kön och civilstånd

År 1871 – totalt 10 st

Ålder Kön Civilstånd

4 Kvinna Barn

20 Kvinna Ogift

32 Man Gift

31 Kvinna Gift

28 Man Ogift

51 Man Gift

36 Kvinna Gift

12 Kvinna Barn

6 Kvinna Barn

27 Man Ogift

24 Man Ogift

23 Man Ogift

26 Man Ogift

49 Man Gift

48 Kvinna Gift

16 Kvinna Barn

10 Man Barn

7 Man Barn

28 Kvinna Ogift

21 Man Ogift

27 Man Ogift

24 Man Ogift

22 Kvinna Ogift

21 Kvinna Ogift

30 Man Ogift

23 Man Ogift

35 Man Gift

30 Kvinna Gift

7 Kvinna Barn

2 Kvinna Barn

0, född samma år Kvinna Barn

27 Man Gift

23 Kvinna Gift

18 Kvinna Gift

41 Kvinna Ogift

(24)

13 Kvinna Barn År 1875 – totalt 4 st

33 Kvinna Ogift

14 Kvinna Barn

48 Man Ogift

45 Kvinna Ogift

År 1876 – noll st År 1877 – noll st År 1878 – noll st År 1879 – noll st

20 Man Ogift

24 Kvinna Ogift

44 Kvinna Gift

7 Man Barn

5 Man Barn

26 Man Ogift

22 Kvinna Ogift

27 Man Ogift

29 Kvinna Ogift

26 Man Ogift

17 Kvinna Barn

49 Man Gift

25 Kvinna Ogift

21 Man Ogift

53 Man Gift

38 Kvinna Gift

16 Man Barn

13 Kvinna Barn

9 Kvinna Barn

7 Kvinna Barn

31 Man Gift

36 Kvinna Gift

4 Kvinna Barn

0, född samma år Kvinna Barn

26 Man Ogift

27 Man Ogift

26 Kvinna Ogift

19 Man Ogift

(25)

Bilaga 2:

Sammanställning av emigranter från Fredsberg utflyttningsförsamling 1891 – 1900 kategoriserat i ålder, kön och civilstånd

År 1891– totalt 20 st

27 Man Ogift

24 Man Ogift

29 Man Gift

45 Man Gift

17 Man Barn

20 Kvinna Ogift

19 Kvinna Ogift

19 Man Ogift

34 Man Ogift

27 Man Gift

28 Man Ogift

16 Man Barn

17 Kvinna Barn

49 Kvinna Gift

14 Kvinna Barn

11 Man Barn

25 Kvinna Ogift

20 Man Ogift

27 Man Ogift

20 Man Ogift

41 Man Gift

30 Kvinna Gift

5 Kvinna Barn

3 Kvinna Barn

1 Man Barn

21 Man Ogift

25 Man Ogift

23 Kvinna Ogift

20 Kvinna Ogift

22 Man Ogift

24 Man Ogift

19 Kvinna Ogift

25 Man Ogift

17 Kvinna Barn

26 Man Ogift

37 Man Gift

21 Man Ogift

18 Man Ogift

45 Man Ogift

20 Man Ogift

(26)

19 Man Ogift År 1893 – totalt 16 st

18 Kvinna Ogift

16 Man Barn

20 Man Ogift

38 Man Ogift

36 Man Ogift

26 Man Ogift

18 Man Ogift

26 Kvinna Ogift

26 Kvinna Gift

1 Kvinna Barn

22 Kvinna Ogift

25 Kvinna Ogift

17 Kvinna Ogift

18 Kvinna Ogift

29 Man Ogift

25 Man Ogift

31 Man Ogift

24 Kvinna Ogift

31 Man Ogift

19 Man Ogift

26 Man Ogift

23 Kvinna Ogift

21 Kvinna Ogift

20 Man Ogift

21 Kvinna Ogift

3 Man Barn

23 Man Ogift

21 Kvinna Ogift

24 Man Ogift

19 Man Ogift

23 Man Ogift

32 Man Ogift

21 Man Ogift

24 Man Ogift

19 Kvinna Ogift

(27)

15 Kvinna Barn

20 Man Ogift

22 Kvinna Ogift

29 Kvinna Ogift

43 Man Ogift

23 Kvinna Ogift

20 Man Ogift

21 Man Ogift

21 Kvinna Ogift

20 Man Ogift

21 Man Ogift

25 Man Ogift

38 Man Gift

22 Kvinna Ogift

19 Man Ogift

25 Man Ogift

24 Kvinna Ogift

25 Man Ogift

19 Man Ogift

17 Man Barn

26 Man Ogift

21 Man Ogift

22 Kvinna Ogift

19 Man Ogift

21 Kvinna Ogift

27 Kvinna Ogift

27 Man Ogift

23 Man Ogift

22 Man Ogift

21 Man Ogift

26 Man Ogift

45 Man Ogift

19 Kvinna Ogift

16 Man Barn