Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Estetiska-filosofiska fakulteten
Elin Skålberg
Pedagogers tankar och arbetssätt kring elever med koncentrationssvårigheter
Pedagogues’ thoughts and practices regarding students with concentration difficulties
Examensarbete 15hp Lärarprogrammet
Datum/Termin: 2012-02-07 Handledare: Anne Lindblom
Abstract
This independent project deals with concentration difficulties in children at the first few years of elementary school. The purpose is to investigate pedagogues’ approach, thoughts and experiences from working with these children. I base my work on the following questions:
How do concentration difficulties manifest in children? As a teacher, how does one approach working with children suffering from concentration difficulties? Are there differences
between girls and boys suffering from these problems?
During the process of this independent project I conducted qualitative interviews with three teachers. The results suggested that keeping routines is an important part of working with children suffering from concentration difficulties. As well as establishing trusted relationships and allowing children to participate in decision making in various situations. It is also
important to set reasonable goals that are easily comprehended by the children.
My conclusion is that meeting the needs of children with concentration difficulties requires working together with the children. Gaining insight into the needs of the child while
establishing and maintaining a good relationship where reasonable goals are set is essential.
Keywords: Concentration difficulties in children, pedagogues’ experiences, participation, good relationship and reasonable goals.
Sammanfattning
Detta examensarbete handlar om elever med koncentrationssvårigheter i grundskolans tidigare år. Syftet med arbetet är att undersöka pedagogers tankar, erfarenheter och arbetssätt kring dessa elever. Jag utgår i arbetet med frågeställningarna: Hur yttrar sig
koncentrationssvårigheter hos elever? Hur arbetar man som pedagog med elever med koncentrationssvårigheter? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar?
I arbetet genomfördes kvalitativa intervjuer med tre pedagoger där resultatet visade att det är viktigt med rutiner i arbetet med elever med koncentrationssvårigheter. Det ligger även stor vikt i att skapa goda relationer och låta eleven vara delaktig i att besluta hur de vill göra i olika situationer. Viktigt är även att ställa rimliga krav som eleven förstår.
Min slutsats är att man måste möta elever med koncentrationssvårigheter och tillsammans hitta lösningar. Man behöver sätta sig in i elevens behov och se vad den behöver stöd med, vilket ska gå hand i hand med en god relation där rimliga krav ställs.
Nycklord: Elever med koncentationssvårigheter, pedagogers erfarenheter, delaktighet, goda relationer och rimliga krav.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.2 Syfte ... 2
1.3 Frågeställningar ... 2
2. Litteratur och tidigare forskning... 3
2.1 Elever med koncentrationssvårigheter ... 3
2.2 Att arbeta med elever med koncentrationssvårigheter ... 4
2.3 Åtgärdsprogram ... 6
2.4 Elevens möjlighet till påverkan ... 6
2.5 Skillnader mellan flickor och pojkar? ... 7
3. Metod ... 9
3.1 Val av metod ... 9
3.2 Urval ... 9
3.3 Genomförande ... 10
3.4 Bearbetning ... 11
3.5 Etiska övervägande ... 11
4. Resultat ... 12
4.1 Utbildning och yrkeserfarenhet ... 12
4.2 Elever med koncentrationssvårigheter ... 12
4.3 Att arbeta med elever med koncentrationssvårigheter ... 13
4.4 Finns det skillnader mellan flickor och pojkar med koncentrationssvårigheter? ... 15
4.5 Åtgärdsprogram ... 16
4.6 Elevmedverkan ... 17
5. Diskussion ... 18
5.1 Resultatdiskussion ... 18
5.2 Metoddiskussion ... 20
6. Avslutning ... 22
6.1 Förslag till fortsatt forskning ... 22
Referenslista ... 23
Bilaga 1 Bilaga 2
1
1. Inledning
Världen växer ständigt och med det väller mer information in över oss. I detta behöver vi verktyg för att sålla och ta in det som är värdefull för oss. Vi behöver kunna förstå information i både tal och text för att sätta den i relation till vår samtid. En av skolans viktigaste uppdrag är att skapa tänkande och samhällskritiska elever som kan göra detta.
En av anledningarna till mitt yrkesval som lärare var att jag ville arbeta och hjälpa barn i behov av särskilt stöd. Jag har tidigare tagit del av forskning kring koncentrationssvårigheter och vad det kan innebära för en elev i en uppsats skriven under mitt andra år på
lärarutbildningen. Jag vill nu gå vidare med en fördjupad studie och där ta reda på pedagogens tankar om hur man kan underlätta skolarbetet för elever med koncentrationssvårigheter.
Jag har intresserat mig mycket för hur man kan lösa situationer och hjälpa alla elever att lyckas och se möjligheter istället för hinder. Skolan ska vara givande och betydelsefull för alla elever och ge alla samma möjlighet att lyckas. Alla är olika individer och behöver olika sorters stöd till att lyckas med uppnåendemålen i skolan. Jag har funderat kring om alla får samma möjlighet i skolan och hur fungerar det där för en elev med koncentrationssvårigheter?
Hur löser pedagogen detta och kan det ske tillsammans med eleven? Jag har under min utbildning sett att det ofta kan vara en fråga om för få resurser där klassen är stor och läraren under stor del av tiden står ensam. Hur kan klassläraren då gå tillväga för att ge alla
tillräckligt stöd?
Under mina perioder på Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har jag stött på elever med olika typer av svårigheter, däribland elever med koncentrationssvårigheter och/eller ADHD där jag sett hur de kämpar hårt med sin vardag. Klassrummet kan vara en rörig och stressad plats och det finns många tillfällen då koncentrationen kan tappas. Jag har därför funnit ett stort intresse av att utbilda mig mer inom området så att jag i framtiden kan ge största möjliga stöd till dessa elever.
2
1.2 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att undersöka pedagogens tankar och arbetssätt kring elever koncentrationssvårigheter.
1.3 Frågeställningar
Hur yttrar sig koncentrationssvårigheter hos elever?
Hur arbetar man som pedagog med elever med koncentrationssvårigheter?
Finns det skillnader mellan flickor och pojkar med koncentrationssvårigheter?
3
2. Litteratur och tidigare forskning
I litteraturdelen har jag valt att först se över tidigare skriven litteratur kring vad det kan innebära att ha koncentrationssvårigheter. Jag går sedan vidare i litteraturstudien med andra underrubriker där jag bättre kan belysa mina frågeställningar närmare.
2.1 Elever med koncentrationssvårigheter
Den verklighet vi själva uppfattar består av mer eller mindre medvetna selektiva val. Vi väljer här ut vissa delar av den information vi får genom sinnesintryck. Vanligtvis sker inte detta urval helt slumpartat, utan vi väljer ut de aspekter som gör att vi får förståelse till vår tillvaro så att den blir begriplig. Man kan få koncentrationssvårigheter om denna process inte
fungerar. Man får då svårt att placera sina intryck så att de kan relateras till verkligheten, vilket kan leda till att man finner tillvaron svår att förstå och utan mening (Olsson & Olsson, 2007).
Att vara koncentrerad innebär att man kan rikta sin uppmärksamhet mot en situation eller händelse (uppgift). Man kan ta in information runt omkring sig och sedan sålla bort det som inte är väsentligt för situationen. För att hålla koncentrationen ska man alltså i en mental process rikta sin koncentration mot en händelse samtidigt som man tar in ny information från omvärlden där man sållar bort det som ses vara onödigt. För att barnet ska hålla
koncentrationen krävs en stimulans mellan det som pågår och barnets tidigare erfarenheter.
Situationen eller uppgiften blir intressant först då barnet kan knyta an uppgiften till sitt inre och på så vis relatera till den (Kadesjö, 2002).
Barn med koncentrationssvårigheter blir lätt störda av det som sker runt omkring eftersom de har större svårigheter att rikta sin uppmärksamhet mot det väsentliga. De blir lätt distraherade och flyttar sin uppmärksamhet mot nya händelser som sker. Varje situation ger barnet nya associationer som kan rubba koncentrationen och leda den bort från uppgiften. Om barnet inte kan sortera ut användbar information från de nya intrycken hejdas koncentrationen och kan förloras (Kadesjö, 2002).
Att vara överaktiv är även ett uttryck för koncentrationssvårigheter, överaktiviteten kan visa sig genom att man alltid vill att något ska hända omkring en. Detta leder ofta till att barn med överaktivitet oftare hamnar i olyckor än andra barn. Barnen kan även ha svårt för att följa
4
olika sociala regler såsom språk och inom kommunikationen. De har svårt att förstå regler vilket gör det krångligt för dem att anpassa sig till en stor klass om det inte finns tydliga regler. Det kan även finnas svårigheter för dessa barn kring deras motoriska färdigheter som kan visa sig genom att barnet kan vara för hårdhänt eller råka stöta till klasskamraterna, välta saker osv (Olsson & Olsson, 1998).
2.2 Att arbeta med elever med koncentrationssvårigheter
I skolan finns en mängd olika individer med olika egenskaper och förutsättningar att ta sig an undervisningen. Inget barn är det andra likt och alla behöver olika sorters stöd för att ta sig igenom en skoldag (Andersson, 2001). Som lärare stöter man förr eller senare på elever i behov av särskilt stöd. En del lärare har många och en del har få, av olika anledningar.
Läraren bär redan innan på egna förväntningar som präglas av hennes eller hans tidigare erfarenheter och förväntningar på en klass. Då en elev avviker från lärarens förväntningar hamnar eleven i en roll som bestäms av lärarens reaktion på elevens beteende. Läraren bestämmer alltså medvetet eller omedvetet vilket fack denne placerar eleven i och hur hon eller han senare arbetar med eleven. Den synbara identiteten sätts efter hur vi förväntar oss hur den andra personen är, och hur vi placerar de egenskaper som vi redan har en föreställning om. Då vi sedan skapar en djupgående kännedom om varandra kan den första värderingen förändras. Den faktiska sociala identiteten uppstår och handlar om hur vi förstår och upptäcker vem den andre personen verkligen är och vad denne har för behov (Jacobsen, Christiansen & Jespersen, 2004).
Ibland kan läraren ha en viss bild av eleven och utefter den bilden enbart se elevens beteenden som bekräftar bilden. En negativ förutsatt bild kan då bli förödande för det fortsatta arbetet.
Då läraren börjar uppmärksamma positiva egenskaper hos eleven sker stora förändringar.
(Andersson, 2001) Alla har sina svagheter och kan misslyckas på olika sätt i vissa situationer.
Men om man ständigt upplever besvikelser såsom att inte följa med i skolan, bråkar på rasten eller inte orkar med en spelregel längre, blir detta något mycket större. Barnet får då
upplevelsen av att det inte kan påverka eller förändra något samtidigt som självförtroendet blir sämre. Ett barn som ofta misslyckas och inte lever upp till omgivningens förväntningar
behöver mer positiv uppmärksamhet än andra barn. Barnet behöver veta att det är okej, att man kan lösa situationen och att barnet duger fastän det kan gå fel ibland (Kadesjö, 2002).
5
Barn med koncentrationssvårigheter kan inte följa med i undervisningen om man inte tar hänsyn till deras inlärningsförmåga och anpassar undervisningen till barnets förutsättningar.
Här behövs en genomtänkt strategi för hur man möter barnet på ett pedagogiskt plan. Ibland kan ett barn med koncentrationssvårigheter lära sig mer under ett kortare lektionspass med en speciallärare än under resterande del av skoldagen. Dock är det inte bra att isolera eleven från den övriga klassen eftersom det innebär så mycket mer att gå i skolan än bara ämnesinlärning.
Avvägningen mellan specialundervisning och undervisning i den vanliga klassen är därför nödvändig att göra (Kadesjö, 2002).
Det är oerhört viktigt är att skapa en struktur och balans i barnets värld som många gånger är kaotisk. Eftersom barnet har svårt att samla in och placera intryck är det viktigt att försöka forma ett sammanhang för barnet som det kan förstå och påverka. Att skapa rutiner som barnet lättare kan följa och på så vis reduceras många av vardagens försvårande intryck (Kadesjö, 2002).
Ett dansterapiprojekt som genomfördes för stöd och hjälp för två pojkar med diagnosen ADHD/DAMP visade en positiv verkan för de båda pojkarna. Grönlund och Renck (2004) beskriver i en vetenskaplig studie hur de båda pojkarna utvecklades under projektet. De båda pojkarna var båda hyperaktiva med litet tålamod. De hade svårt att samspela med och
hamnade ofta i bråk med andra barn. I slutet av dansterapin som pågick under tre månader á tio sessioner kunde båda pojkar samspela och leka med andra barn. Under dansterapin
bearbetades uppmärksamhetsstörningar, impulsivitet och hyperaktivitet vilket efter utförandet av dansterapin hade minskat. Pojkarna kunde nu lättare ta till sig instruktioner och förbättrade sin koncentrationsförmåga. Pojkarna hade utvecklats både i hemmet och skolan där de nu fungerade på det sociala planet. För barn med överaktivitet visar studien att dansterapi kan vara en alternativ behandlingsmodell (Grönlund & Renck, 2004).
Man har noterat att barn med överaktivitet verkar mer lugna efter fysiska aktiviteter.
Troligtvis beror detta på att denna fysiskt krävande aktivitet gör att mängden av
koncentrationshöjande transmittorer ökar. Skulle det stämma skulle ett tillvägagångssätt där man blandar motorisk fysisk aktivitet med en speciell utarbetad specialpedagogik passa för ett barn med överaktivitet (Hansen, 1999).
6
2.3 Åtgärdsprogram
Om man tror att en elev inte kommer att nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås för elevens årskurs, ska en anmälan göras tll rektorn. Detta gäller även om en elev visar andra svårigheter i sin skolsituation. Rektorn ska sedan se till att en utredning kring elevens behov av särskilt stöd sätts in (SFS 2010:800).
Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 § eller i form av anpassad studiegång enligt 12 § får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit
beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. (SFS 2010:800, kap3; §9).
Det särskilda stödet ska finnas i den omfattning och på det sätt så det främjar eleven och ger den möjlighet att nå upp till de kunskapskrav som eleven minst ska nå upp till. Det särskilda stödet ges i stället för den ordinarie undervisningen eller som komplement. I skollagen kapitel 3, paragraf 11beskrivs vidare att en elev, av särskilda skäl, kan beslutas få undervisning enskilt eller i annan särskild undervisningsgrupp. Går det inte att anpassa elevens behov och förutsättningar till varken ordinarie undervisning, enskild eller i särskild undervisningsgrupp kan eleven få anpassad studiegång. Det innbär att det får förekomma olikheter mellan elevens studiegång och den tidsplan, ämnen och mål som annars gäller. Men så långt som det är möjligt ska eleven ha en likvärdig undervisning i den aktuella skolformen.
Det är rektorn på skolan som ansvarar för detta (SFS 2010:800) .
2.4 Elevens möjlighet till påverkan
Då koncentrationen brister för en elev kan det även innebära frustration som går över i ilska.
Hur man bemöter dessa elever är otroligt viktigt för hur det fortsatta arbetet kan utvecklas.
Som pedagog bör man alltid så långt som möjligt behålla sitt lugn och försöka samtala med eleven under lugna förhållanden. Att här diskutera med eleven så att eleven förstår att man är på dennes sida. Berätta för eleven att man märker att det kan bli svårt för denne ibland men göra eleven medveten om att man kan hjälpas åt tillsammans för att lösa detta (Gustafsson, 2009).
7
Man bör tillsammans med elev, föräldrar och eventuellt elevhälsoteam göra upp en plan för hur man gemensamt kan göra då ett problem uppstår. (Gustafsson, 2009) Är det skolan som har problem med eleven eller är det eleven som har problem med skolan? Vad är det vi behöver förändra? Skolan eller eleven? Kanske bör man som pedagog se över sina förväntningar på eleven och se över vilka mål man har satt upp. Har jag för höga eller felaktiga förväntningar? Tillsammans med eleven kan man då bestämma hur en realistisk lektion kan se ut. Under ett 30-minuterspass kan det vara bra om eleven kan koncentrera sig under 10 minuter i alla fall (Andersson, 2001).
Man borde även som pedagog vara lyhörd till hur barnet gör då de möter ett problem. Många gånger har barnet svårigheter i att anpassa sin aktivitetsnivå till uppgifternas utfromning. Efter en rast med mycket stoj och lek, där konflikter kan ha förekommit, är barnet troligtvis så mycket upp i varv att det inte kan varva ner och komma i ro till lektionen. Det är här viktigt att bemöta barnet på ett bra sätt och inte komma med tjat så att barnets uppvarvning ökas. Det är lättare för barnet att kontrollera sin aktivitetsnivå om barnet har bättre kännedom och verktyg till hur det kan gå ner i varv. Barnet behöver därför hjälp att utveckla knep
tillsammans med pedagogen som passar barnet och som barnet förstår. Då barnet sedan går upp i varv kan man som pedagog lugnt tala med barnet och påminna om tidigare bestämda regler för hur det ska lösa situationen (Kadesjö, 2002).
2.5 Skillnader mellan flickor och pojkar?
En studie som gjorts på svenska 7-åringar visar att pojkar verkar drabbas av
koncentrationssvårighter tre gånger så ofta som flickor. En annan studie som gjorts i Kanada där man utgick från koncentrationssvårigheter utan hyperaktivitet, visar att lika många flickor drabbas som pojkar (Kadesjö, 2002).
Under 80-talet började barnpsykiatikern Svenny Kopp fundera över flickors olika sociala svårigheter och kring detta ställde hon sig frågan om dessa flickor kunde ha en diagnos som inte fastställts. Kopp (2010) undersökte saken närmare i sin doktorsavhandling Girls with social and/or attention impairments. Där stötte hon på föräldrar som oroat sig för sina barns utveckling och tidigt sökt hjälp utan att få den. Det visade sig till sist då flickorna remitterades och genomgick detaljerade undersökningar på Barnneuropsykiatriska kliniken, att nästan hälften av dem hade ADHD som huvuddiagnos. Endast en tiondel av dessa flickor hade fått samma resultat i samband med att föräldrar sökt hjälp efter oro kring flickornas problem. Man
8
hade då sagt att flickornas problem rörde sig kring något helt annat såsom depression, ångest, familjeförhållanden eller andra svårigheter till att anpassas. Man ställde alltså ingen diagnos trots att flickorna hade uppenbara problem med att vistas i olika miljöer. Studien visade sedan att flickor med svårigheter såsom ADHD eller autism ofta feldiagnotiseras eller helt missas under undersökningar inom barn- och ungdomspsykiatrin. Studien tyder även på att man ofta förringar flickor med dessa svårigheter, vilket Kopp menar är mycket allvarligt då det idag finns effektiva behandlingsmetoder för barn med sådana svårigheter. Hon menar också att det behövs mer utbildning inom området för flickor med psykiska problem, sociala svårigheter och koncentrationssvårigeheter (Kopp, 2010).
9
3. Metod
I metoddelen går jag igenom vilken metod jag valt för min undersökning. Jag beskriver sedan vidare vilket urval jag gjort och varför. Jag går också igenom genomförande och etiska överväganden.
3.1 Val av metod
Jag valde att genomföra kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger för min undersökning. Eftersom jag ville undersöka pedagogers erfarenheter och tankar kring att arbeta med barn med koncentrationssvårigheter föll sig mitt val av metod naturligt. Som Kvale (2009) menar behöver man vara inläst på ämnet och ha en teoretisk förförståelse för att kunna ställa relevanta frågor. Med min litteraturgenomgång i ryggen har jag därför valt att använda mig av kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger. Jag anser att det är enklare att förstå och få fram pedagogens perspektiv till mina frågeställningar med hjälp av sådana intervjuer. Kvale (2009) skriver att det är bra metod för att få fram den intervjuades tankar och erfarenheter. Med kvalitativa intervjuer har man även möjlighet att gå tillbaka och ställa motfrågor direkt om det är något man inte förstår vilket gör att missuppfattningar enklare kan undvikas.
3.2 Urval
Jag valde att genomföra tre intervjuer på en skola. Skolan jag valde har jag varit i kontakt med tidigare och är därför bekant med några av pedagogerna. Jag valde denna skola delvis för att jag lättare kunde komma i kontakt med dessa pedagoger, men även för att jag fick möjlighet att se om pedagogernas tankar och arbetssätt kring elever med koncentrationssvårigheter liknade varandra. Som Kvale (2009) menar finns inga ultimata intervjupersoner och det kan vara både negativt och positivt att man är bekant med personerna man ska intervjua. Men det är ändå den som intervjuar som ansvarar för att bygga en god intervju, vilket jag anser att jag lättare kunde göra då jag är bekant med de jag intervjuar.
Skolan där jag genomförde mina intervjuer består av elever som går i årskurser F-9 och då jag läser mot grundskolans tidigare år valde jag att fokusera på pedagoger verksamma mellan F-6.
Jag genomförde även en intervju med samordnaren för elevhälsan på skolan.
Som Kvale (2009) menar kan det inom kvalitativa intervjuer ofta bli för många eller för få personer. Jag bestämde mig för att intervjua tre pedagoger som arbetar i åk 4-6 varav en
10
verksam inom elevhälsan på skolan. Jag valde dessa eftersom jag som framtida lärare inriktar mig mot dessa årskurser. Jag anser att det skulle bli lagom att intervjua tre pedagoger på så sätt att jag fick möjlighet att ta del av flera pedagogers tankar samtidigt som jag kunde fördjupa mig i dessa eftersom det inte blev så många.
3.3 Genomförande
Jag började med att skicka ett mail till vfu-samordnaren på skolan som jag haft kontakt med innan. Där förklarade jag mitt syfte och bad henne att vidarebefordra mitt informationsbrev, se bilaga 1, till alla pedagoger som arbetar mellan F-6 på skolan. Jag fick sedan kontakt med tre pedagoger.
Mina frågor utvecklade jag så att de på bästa sätt kunde kopplas tillbaka till mina
frågeställningar. Mina skrivna frågor fanns som stort stöd men behövde inte ta övertag över intervjun. Som Kvale (2009) menar blir intervjun istället ett samtal där mina frågeställningar figurerar som tema. Jag ville hålla intervjun öppen på det sättet eftersom jag trodde att jag kunde få ut mer information av den intervjuade på detta sätt.
Däremot ville jag ge möjligheten att få se frågorna innan intervjun vilket jag inser kan göra att svaren blir låsta. Men jag valde ändå att ha det som alternativ eftersom det kan vara stora frågor som man vill ta tid att tänka igenom innan man svarar. Detta kan fungera på både gott och ont, men jag anser att några av mina frågor kunde behöva viss eftertanke för vissa. Jag trodde även att jag kunde få ett mer utförligt svar då de redan innan sett vilken typ av frågor de kunde vänta. Eftersom jag kände att jag inte helt och hållet behövde följa frågemallen såg jag det heller inte som ett problem eller en låsning i intervjun. Jag visste vilka frågor som skulle vara med men följdfrågor kunde uppstå under själva samtalet. Två av personerna jag intervjuade ville se frågorna innan och en av dem ville det inte.
Varje intervju genomfördes individuellt eftersom jag ville ta del av varje pedagogs egna upplevelser och tankar. Jag valde att spela in varje intervju så att jag lättare kunde bearbeta materialet efteråt. Samtidigt skrev jag ner stödord och tankar under intervjuns gång.
11
3.4 Bearbetning
Det inspelade materialet lades sedan in som ljudfil på dator som jag kunde lyssna igenom noggrant efter genomförandet. Jag skrev sedan ner vad som sades under intervjuerna för att lättare bearbeta svaren. Dessa kunde jag då kategorisera och bearbeta inför resultatdelen där jag satt underrubriker som knyter an till mina frågeställningar samt pedagogernas svar. Detta genomfördes för att få en klar bild av mina svar.
3.5 Etiska övervägande
Jag utgick från det Vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska principer på följande vis.
Informationskravet – jag skickade ut ett informationsbrev där jag förklarade undersökningens syfte och metod. Jag beskrev även hur informationen skulle användas.
Samtyckeskravet – jag informerade om att det var frivilligt att vara med i undersökningen samt att de kunde avbryta sitt deltagande om de så ville.
Konfidentialitetskravet – jag beskrev i informationsbrevet hur uppgifterna skulle behandlas samt att verksamhet och de själva skulle hållas helt anonyma. Som Kvale (2009) menar är det intervjuarens uppgift att ge ut den informationen. Detta påpekades än en gång under intervjun eftersom jag anser att det är en viktig del då jag även ville ha med delar av pedagogens bakgrund eftersom det ger bättre förståelse för pedagogens arbete. Jag har sedan valt att presentera pedagogernas svar i resultatdelen som pedagog 1, pedagog 2 och pedagog 3, för att hålla pedagogernas identitet helt anonyma.
Nyttjandekravet – jag förklarade vilka som skulle ta del av informationen samt att allt
material skulle förstöras efter att arbetet blivit godkänt. Jag informerade även om att jag skulle använda mig av ljudinspelningar under intervjuerna och att man hade rätt att motsätta sig detta. Jag förklarade att dessa enbart skulle användas i skrivprocessen och att allt materialet skulle förstöras efter detta.
12
4. Resultat
I resultatdelen går jag igenom svaren från mina intervjuer. Jag börjar med en beskrivning av pedagogernas utbildning och går sedan vidare med underrubriker som kan sammankopplas till mina intervjufrågor (Bilaga 2).
4.1 Utbildning och yrkeserfarenhet
Pedagog 1 har arbetat som förskollärare sedan 1985 men vidareutbildade sig till
grundskollärare 2007 med inriktning svenska, matematik samt specialpedagogik. P1 har idag varit verksam på samma skola i 3år.
Pedagog 2 har en grunskolelärarutbildning 1-7 med inriktning matematik och natur. P2 har varit verksam pedagog i 12,5år varav 2,5år på samma skola. P2 har tidigare arbetat på flera olika skolor i olika kommuner däribland högstadieskolor samt F-6.
Pedagog 3 är i botten mellanstadielärare och har arbetat som det i 19år. P3 har läst olika utbildningar inom utbildningsledarskap där P3 arbetat med organisationsfrågor. P3 har även läst familjeterapi och varit verksam inom socialförvaltningen samt arbetat på särskola i 6år.
P3 har idag arbetat 9år som samordnare för elevhälsan där P3 även byggt upp en verksamhet för specialundervsning.
4.2 Elever med koncentrationssvårigheter
Alla tre pedagoger är överens om att en elev med koncentrationssvårigheter är en elev som har svårt att ta till sig undervisningen vilket kan yttra sig på olika sätt. De tappar ofta tråden och behöver stöd för att återföras till arbetsuppgiften. De kan ha svårt för att sitta still och lyssna vilket kan visa sig med att de pillar med annat eller går upp och går. Många elever med koncentrationssvårigheter springer ofta på toaletten 1-2ggr per lektion. Pedagog 1 berättar att eleven under vissa genomgångar inte klara av att vara tysta utan kommenterar och stör de andra. Detta tror hon kan bero på att de inte klarar att ta till sig för mycket information så man börjar tänka på annat. Pedagog 1 menar att många elever med koncentrationssvårigheter behöver stöd från en vuxen för att överhuvudtaget komma igång med arbetet och ibland för att driva det framåt.
Pedagog 2 pratar bland annat om svårigheter som kan uppstå då många behöver hjälp samtidigt och tiden inte räcker till. En elev med koncentrationssvårgheter som behöver hjälp
13
vill ha den hjälpen direkt, inte om två minuter. Eleven behöver snabbt en bekräftelse på om vad den gör är rätt annars tappar den fokus.
4.3 Att arbeta med elever med koncentrationssvårigheter
Pedagog 3 anser att man inte längre borde tala om barn med koncentrationssvårigheter, istället handlar det om elever som saknar vissa färdigheter. Om man känner till vilka färdigheter som eleven saknar har man större möjlighet att lära ut dessa. Man kan uppfatta dessa elever som störiga och bråkiga, men de har ett visst beteende eftersom de saknar en färdighet. Man måste enligt pedagog 3 ha ett åtgärdstänk i grunden på så sätt att man kan kartlägga hur det
egentligen ser ut för eleven och undersöka vilka färdigheter som saknas. Man behöver ställa sig frågor såsom:
- När brister det för eleven?
- Att byta ett jobb till ett annat?
- Under enskilt arbete eller under grupparbete?
- Under en genomgång?
- Att titta på tavlan och skriva av?
Pedagog 3 menar vidare att det finns mycket som pågår under en lektion där olika tillfällen testar olika färdigheter och saknar du någon av dessa så anses du ha
koncentrationssvårigheter.
Alla tre pedagoger är ense om att det är viktigt med rutiner för elever med
koncentrationssvårigheter. Praktiskt handlar det om att ha fasta scheman, pauser och korta mål. Det är viktigt att ställa rimliga krav och vara lyhörd så att inte kraven blir för stora.
Under arbetet kan man ha delmål som man gör tydliga för eleven. Att tydligt visa för eleven vad den ska göra innan den kan ta paus. Pedagog 1 och 2 använder sig av individuella arbetsscheman till eleverna som har koncentrationssvårigheter. Dessa individuella scheman sätts varje dag upp på elevens bänk där det klart och tydligt står vad som kommer att hända under dagen. Där står vilka ämnen de kommer att arbeta med vid olika lektionstillfällen under dagen samt i vissa fall vilka sidor som kommer att behandlas.
Pedagog 2 poängterar att en del elever behöver stöd för att komma igång. Man behöver då gå till eleven när den startar upp arbetet och markera vad man förutsätter att de ska klara under en viss tid. Man kan till exempel markera vilka tal i matematikboken som man vill att eleven
14
ska göra innan lektionspasset är slut. Pedagog 3 tror att man ibland kan missuppfatta en elev för att ha koncentrationssvårigheter. Det kan vara en elev som frågar när det är rast ett flertal gånger under lektionen. Man kan då tro att eleven är rastlös och fokuserar på annat än arbetet när det egentligen handlar om att eleven har svårt med tidsuppfattningen. I sådant fall kan man enkelt lösa situationen med att eleven får ett timglas, äggklocka eller dylikt så att den kan se exakt hur lång tid det är kvar av arbetsspasset. Detta tror pedagog 3 kan ta bort ett oroande moment för eleven så att det blir lättare att fokusera på arbetet.
Pedagog 1 och 3 talar mycket om att bygga relationer. Pedagog 1 menar att man måste sätta sig in i elevens behov och veta hur den fungerar samt att eleven vet att läraren känner till elevens behov. Eleven behöver veta att lärare vill elevens bästa och att de tillsammans kan hjälpas åt på bästa sätt. De talar båda om att relationer är grundläggande för att en god undervisning ska kunna fungera. En elev som pedagog 3 berättar om, fungerade inte i en klassituation men fungerade väldigt bra i en annan. Har då denna elev bara
koncentrationssvårigheter ibland? Pedagogen tror att det blev svårt för eleven i den ena situationen eftersom den då utsattes för krav den inte klarade av. Ansvaret måste alltså ligga på ledarskapet i klassrummet.
Alla pedagoger poängterar att det är viktigt med positiv förstärkning. Man måste även tala om för eleven hur an kan gå tillväga och vad som är rätt. Uppmuntran ger en starkare självkänsla vilket gör att man blir mer driven, påpekar pedagog 1. Man ska slösa med beröm, ha ett glatt bemötande, visa tummen upp, ge en klapp på axeln, det finns många sätt att ge positiv förstärkning på och alla elever behöver det. Men elever med koncentrationssvårigheter behöver extra mycket positivt stöd, menar pedagog 3. De behöver veta att de syns.
En del pedagoger har en bild av hur miljön i klassrummet ska se ut och ställer därför krav på elever att vara på ett visst sätt. Detta berättar pedagog 3 om och tror att det handlar om lärarens föreställning om hur elever ska vara. ”En del lärare vill hela tiden göra elever till elever” (Pedagog 3). Pedagogen måste istället se till varje individ och ställa sig frågor såsom:
Hur lär sig den här eleven? Man kan inte få elever att sistta still i klassrummet bara för att det ska vara så. Alla elever har olika sätt att ta till sig kunskap och man måste därför hitta nya möjligheter och synsätt, menar pedagog 3. Barn vill och gör rätt om de kan.
15
Pedagog 3 tror att elever med koncentrationssvårigheter många gånger kan bli utpekade för klassen på så vis att de ofta är de som blir tillsagda. Det kan därför vara enkelt för den övriga klassen att skylla de tillfällen där det blir stökigt i klassen på dessa elever. Därför är det viktigt att låta elever med koncentrationssvårigheter få tillfälle att visa upp vad de är duktiga på. Pedagog 1 försöker planera varje lektion så att det ska passa hela klassen så att det inte ställer till det för någon. Pedagog 3 anser även att man måste lyfta fram elever i behov av särskilt stöd och deras intressen i klassen så att de får möjlighet att visa sina kamrater vad de är duktiga på, annars stöts eleven ur klassammanhållningen. Pedagog 3 har varit på många föreläsningar där vuxna som haft koncentrationssvårigheter som barn, på många sätt fortsatt att stötas ut och hamnat snett senare i livet. Det handlade ofta om att stötas ut från samhället vilket har lett till bland annat kriminalitet och droger.
4.4 Finns det skillnader mellan flickor och pojkar med koncentrationssvårigheter?
Pedagog 1 och 2 ser inte att det finns så stora skillnader mellan flickor och pojkar med koncentrationssvårigheter, de anser att detta snarare är individbaserat. Det pedagog 3 sett genom sina yrkesverksamma år är att pojkar kan uppfattas som mer bullriga och stökiga vilket gör dem till elever man måste säga till flera gånger. Flickorna är mer inåtvända på så sätt att de istället pysslar och pillar med annat. Detta beteende är lika destruktivt som pojkarnas eftersom de missar mycket i undervisningen. Det är ett beteende som blir mer förargligt på så vis att det tar längre tid för pedagogen upptäcka vilket gör att flickorna inte får den hjälp de behöver.
Pedagog 1 menar att man ofta har föreställningen om att pojkar är mer stökiga och bullriga men att flickor kan vara likadana. Allt beror på vilken elevgrupp man har, olika grupper tillför olika beteenden. Pedagog 2 har sett att då pojkar vill upp och röra sig, ofta gör det i
klassrummet medan flickor går utanför klassrummet. Både pedagog 1 och 2 märker att pojkarna rör sig mer i klassrummet medan flickorna kan höras mer under lektionstid på så vis att de ofta kommenterar andra saker än det som undervisningen just då handlar om. Då flickorna tappar fokus under genomgångar pratar de ofta rätt ut. Pedagog 2 upplever att pojkarna oftare sitter och pillar och plockar isär saker. Däremot är pojkarna med koncentrationssvårigheter som pedagog 2 har i sin klass idag väldigt intresserade av experiment, vilket kan göra att pillandet mer har med intresse än brist på koncentration att
16
göra. På det stora hela tror dock både pedagog 1 och 2 att beroende på individ så kan koncentrationssvårigheter yttra sig på flera olika sätt oberoende av kön.
4.5 Åtgärdsprogram
Alla tre pedagoger anser att det är bra överlag att dokumentera vad man gjort och vad som fungerar bra för eleven. Pedagog 2 och 3 påpekar att det är svårt att förhålla sig till den nya skollagen, och deras skola har ännu inte tolkat färdigt den. Men då det skrivs åtgärdsprogram för en elev sker detta om man gör någon typ av förändring av arbetet eller miljön. Så många åtgärdsprogram som skrivs nu har aldrig skrivits tidigare i pedagog 2s arbete. Men det förekommer även mycket kontraktskrivningar på skolan just nu, anser pedagog 1. För elever på högstadiet är det vanligare att man kommer överrens om en anpassad studiegång.
Kontraktskrivning går ut på att lärare och elev kommer överrens om hur en viss sak ska göras, och eleven får någon typ av belöning då kontraktet efterföljs. Det kan handla om att få arbeta med något extra roligt eller att gå till caféterian och dricka en varm choklad. Dock tror pedagog 3 att mycket av det som man tror kan vara en åtgärd, egentligen redan ligger i det vanliga pedagogiska arbetet. Läraren måste se till sig själv och hur hon själv arbetar. En åtgärd handlar om något utöver det vanliga. Är det eleven som är helt ansvarig för vad den ska göra under lektionen? Brister det i en elevs koncentration då den går från ett arbete till ett annat borde läraren kanske låta eleven jobba vidare med det den redan gör. Detta går inte under något åtgärdsprogram, enligt pedagog 3, utan är vad läraren ska tänka på att låta eleven göra.
Under arbetet som samordnare för elevhälsan har pedagog 3 märkt att många lärare som tar över en ny klass, läser tidigare åtgärdsprogram men inte följer arbetet. Istället kör de vidare på sitt sätt och hur de tror att de kan lösa situationen för eleven. Det kan då gå en tid och man får sätta in nya åtgärder igen, berättar pedagog 3. Det kan vara svårt och ta tid för ett arbetslag att sätta sig in i en elevs situation men man måste ändå försöka. Ofta lägger lärare fokus på fel saker som att de måste hinna med kursplaner, prov osv, vilket tar tid och man missar då det viktigaste. Det viktigaste, som är en förutsättning enligt pedagog 3, att bygga goda relationer.
Pedagog 1 och 2 berättar att det brukar göra en avstämning i samband med utvecklingssamtal.
De går igenom eventuella ågärdsprogram eller kontrakt de skrivit med eleven och följer upp hur det har gått. De tittar på om det är något som de vill förändra samt vad som har fungerat
17
bra. Här är viktigt att komma överrens med eleven och tillsammans besluta hur man ska gå vidare i arbetet.
Att exkludera en elev och sätta den utanför klassen anser pedagog 3 är väldigt farligt, och tycker att man ska försöka förhindra det så mycket det går. Börjar man exempelvis stöta ut en elev i andra eller tredje årskurs är det näst intill omöjligt att få in eleven i klassen igen.
4.6 Elevmedverkan
Pedagogerna menar att det är viktigt att låta elever vara med och bestämma i undervisningen.
Elever är inte så lättfångade idag, menar pedagog 3, man måste bygga upp relationer och prata med dem. Skolan får inte vara i maktposition och trycka fram en mängd åtgärder som ändå inte hjälper i längden. Det ska finnas en klar och tydlig kommunikation där elever vet vad läraren förväntar sig att de ska lära sig. Sedan kan man tillsammans med eleverna diskutera hur det ska gå till. Vad kan eleven ställa upp på och hur kan skolan hjälpa till? Exempelvis så hängder det i pedagog 1 och 2s klassrum planscher med ”Gyllene regler” där det står hur man ska vara i klassrummet och som kompis etc. Dessa regler har eleverna kommit fram till tillsammans och ska därför efterföljas. Andra regler som skolan kommit fram till kommer uppifrån och trycker ner eleverna efterföljas därför inte. Alla tre pedagoger menar alltså att elever måste få vara med och bestämma hur de vill ha det i skolan för att det ska fungera.
18
5. Diskussion
I denna del för jag en diskussion kring resultat, tidigare forskning samt bakgrundsitteratur. Jag knyter även an till egna åsikter, tolkningar och erfarenheter. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka pedagogers tankar och arbetssätt kring elever med koncentrationssvårigheter.
För att få reda på detta var mina frågeställningar:
- Hur märker man att en elev har koncentrationssvårigheter
- Hur arbetar man som pedagog med elever med kocentrationssvårigheter?
- Finns det skillnader mellan flickor och pojkar med koncentrationssvårigheter?
Jag anser att mitt metodval gjorde att jag fick fram mycket från de intervjuade där deras tankar och förhållningssätt blev synliga när det gäller att arbeta med elever med
koncentrationssvårigheter. Jag finner likheter mellan litteratur och resultat vilka jag kan koppla samman. Nedan följer diskussion kring resultatet kopplat till litteraturdelen.
5.1 Resultatdiskussion
Kadesjö (2002) poängterar vikten av att ge positiv uppmärksamhet till elever med
koncentrationssvårigheter. Många gånger vet de inte vad som förväntas av dem vilket gör att det kan gå fel i vissa situationer. Eleven behöver veta att man kan lösa situationen
tillsammans och att man duger fastän det kan gå fel ibland. Mitt resultat visar att pedagogerna eftersträvar ett gott samarbete med eleven där relationen står i centrum. Läraren borde vara införstådd i elevens situation och arbetar tillsammans med eleven för att lösa olika situationer.
Förväntningar och krav som kommer från läraren måste vara rimliga för eleven. Som Kadesjö (2002) menar i likhet till pedagogerna, är det viktigt att visa för eleven hur den ska gå tillväga samt att hela tiden ge uppmuntran.
Andersson (2001) påpekar att man tillsammans med eleven borde bestämma hur en realistisk lektion kan se ut, vilket även framgår i resultatet. Frågan är hur man får med sig elever med koncentrationsvårigheter i detta. Jag tror att det är viktigt att läraren ger eleven möjlighet att vara med och bestämma i skolarbetet på sådant sätt att det blir meningsfullt. Vad som framgår i resultatdelen är vikten av att skapa goda relationer, vilket jag anser kan hjälpa väldigt långt i detta arbete. Resultatet visar även att läraren måste se till varje individ och att alla har olika sätt att ta till sig kunskap. Att det är viktigt att skapa rutiner och struktur för elever med koncentrationssvårigheter framgår både i resultatet samt i litteraturdelen (Kadesjö 2002).
19
Utifrån resultatdelen kan jag se att många elever med koncentrationssvårigheter behöver ta pauser och springer då runt i och utanför klassrummet. Det i likhet med Hansen (1999) som menar att fysisk aktivitet blandat med pedagogiskt arbete kan passa en elev med överaktivtet.
Här finns det dock skillnader mellan en elev som rör på sig då den känner ett behov av det och den som har pauser inplanerade. Alla elever med koncentratonssvårigheter har inte
överaktivitet, men ett kort avbrott i arbetet kan hjälpa även elever utan överaktivitet att återfå koncentrationen. Som pedagogerna i resultatet menar kan man tillsammans bestämma med eleven hur och när den får ta paus i arbete. Pauserna behöver inte alltid var tidsbestämda utan eleven som börjar känna att det är svårt att koncentrera sig får ta en paus. Här skulle elev och lärare kunna bestämma tillsammans vad som är okej att göra under denna paus. Får man gå utanför klassrummet? Vad är okej att göra där? Etc. Jag har under min verksamhetsförlagda utbildning noterat att det kan handla om extremt korta pauser där det kan hjälpa att bara få ställa sig upp en stund. Grönlund och Rencks (2004) vetenskapliga studie visade även att rörelseträning kan hjälpa elever med koncentrationssvårigheter att lättare ta instruktioner och förbättra koncentrationsförmågan.
En betydelsefull del som framgår i resultatdelen handlar om vikten av att bygga bra relationer, pedagogerna menar att det är en förutsättning. Jacobsen mfl (2004). skriver om olika
förväntningar man har som lärare och att de präglas av tidigare erfarenheter. Har man felaktiga förväntningar på en elev kommer inte relationen att fungera och därmed kan det uppstå samarbetsproblem med eleven. I resultatdelen framgår att pedagogerna är medvetna om att man omedvetet kan få föreställningar om en del elever. Det handlar om att man omedvetet placerar människor i olika fack med etiketter som visar vilken föreställning man har. Jag anser därför att man som pedagog ofta bör analysera sig själv och hur man bemöter eleven relationsmässigt.
Kadesjö (2002) visar två studier som vars resultat ser olika ut. Den ena studien visade att pojkar oftare drabbades av koncentrationssvårigheter än flickor, medan den andra visade att lika många flickor drabbas som pojkar. Skillnaden mellan de båda studierna var att man i den andra utgick från koncentrationssvårigheter utan hyperaktivitet. I resultatdelen framgår delvis att pojkar oftare uppfattas som hyperaktiva medan flickor är mer inåtagerande. Kopp (2010) beskriver att man ofta diagnotiserar utifrån pojkarnas symptom, där en flicka måste påvisa mycket större tecken för att få hjälp.
20
Resultatet visar även att pedagogerna har olika synsätt gällande genus. Två av pedagogerna ser ingen skillnad mellan flickor och pojkar med koncentrationssvårigheter medan den tredje menar att det kan finnas stora skillnader som man måste beakta. Jag tror att det många gånger handlar om vilken grupp elever man har och hur de är snarare än vilket kön de har. Däremot menar Kopp (2010) att man behöver mer utbildning inom området för flickornas prolem vilket antyder till att det finns skillnader. I resultatet kan man utläsa olika behov och beteenden som flickor och pojkar med koncentrationssvårigheter har, där det finns både likheter och skillnader däremellan. Jag tror att man måste se dessa utifrån individen och inte låta det bli en föreställning utifrån vilket kön eleven har. Flickor och pojkar behöver inte följa ett visst mönster och man bör som pedagog alltid vara lyhörd för att upptäcka om det kan finnas svårigheter. Här kommer vi tillbaka till vikten av att ha goda relationer med elver.
Finns denna är det enklare att upptäcka eventuella svårigheter och hjälpa eleven på individnivå.
Jag hade svårigheter att hitta litteratur kring genusperspektivet gällande barn/elever med koncentrationssvårigheter. Litteraturdelen kring detta område blev därför begränsad. Jag valde dock att ta med det i min uppsats eftersom jag finner det intressant och viktigt i arbetet med elever med koncentrationssvårigheter. Jag anser även att jag fick fram mycket intressant kring det i resultatdelen.
5.2 Metoddiskussion
Jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer till min undersökning. Detta fungerade väldigt bra och jag fick fram mycket av detta. Eftersom jag kände pedagogerna lite sedan innan kom vi snabbt igång med intervjuerna i alla tre fall. Detta kan även fungera som ett hinder genom att man innan intervjun redan har tankar och åsikter om varandra. Jag som intervjuare har sett hur vissa av pedagogerna fungerar i klasrummet och vice versa. På så vis kan man redan ha byggt upp föreställningar om varandra vilket kan påverka både hur frågorna bemöts samt hur jag som intervjuare bemöter dem. Svaren kan även misstolkas utifrån hur jag tolkar dem.
Eftersom jag spelade in samtalen med en diktafon kunde jag även lättare följa med och hålla ögonkontakt under samtalet vilket jag tror är viktigt för att hålla igång det. Det inspelade materialet var sedan bra att kunna gå tillbaka till vid skrivningen av resultatdelen. Mina
21
intervjuer blev utplacerade vid olika tidpunkter under olika dagar vilket kan påverka svaren.
Olika händelser under dagen kan påverka svaren.
22
6. Avslutning
Vad jag kommit fram till i denna undersökning är att pedagoger har mycket erfarenhet och kunskap kring elever med koncentrationssvårigheter. På många sätt kan man koppla
litteraturdelen i denna uppsats till pedagogernas tankar och arbetssätt. Pedagogerna har många olika tillvägagångssätt att arbeta med elever med koncentrationssvårigheter. Det handlar om att sätta sig in i elevens behov och se vilka färdigheter som eleven saknar och behöver stöd med. Vad som även framkommit i undersökningen är vikten av att skapa en god relation till varje elev. Detta inte enbart till elever med koncentrationssvårigheter, utan gäller för varje elev. För att få med eleverna i undervisningen behöver de få vara med och besluta hur de vill göra i olika situationer. Alla tar till sig kunskap på olika sätt och man måste hitta
tillvägagångssätt som passar. Viktigt är även att ställa rimliga krav som eleven förstår.
Skillnader mellan flickor och pojkar med koncentrationssvårigheter framställs på olika vis.
Kanske har man en föreställning om att de skiljer sig åt, men det handlar snarare om olika individer som är i behov av olika sorters stöd. Frågan är om pedagoger ute i verksamheterna ser flickor och pojkar med koncentrationssvårigheter på ett detta vis. Hur mycket skiljer det sig åt på olika skolor och hur arbetar pedagogerna där?
6.1 Förslag till fortsatt forskning
Som vidare forskning finner jag det intressant att undersöka arbetet i andra samt flera olika verksamheter för att se hur de arbetar kring elever med koncentrationssvårigheter. Jag skulle där vilja undersöka deras tankar kring pojkar och flickor med koncentrationssvårigheter och om de ser skillnader eller likheter.
23
Referenslista
Andersson, I. (2001). Samverkan för barn som behöver. Stockholm: HLS Förlag.
Gustafsson. L (2009) Elevhälsa börjar i klassrummet, Lund: Studentlitteratur
Grönlund, E. Renck, B. (2004). Dansterapi – en målinriktad behandling som stöd och hjälp för pojkar med diagnosen. ADHD/DAMP. Stockholm: Danshögskolan.
Hansen, N. (1999). Uppmärksamhetsstörningar. I A. Trillingsgaard (red.) Barn som är annorlunda, Lund: Studentlitteratur.
Jacobsen, B. Christiansen, I. Jesperson, C. (2004). Möt eleven. Lärarens väg till demokrati i klassen. Lund: Studentlitteratur.
Kadesjö, B. (2002). Barn med koncetrationssvårigheter. Stockholm: Liber.
Kvale, S. Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Olsson, K. Olsson, I. (1998). Barn, ungdomar och vuxna i behov av särskilt stöd. Stockholm:
Liber.
Kopp, S. (2010). Girls with social and/or attention impairments. Doktorsavhandling I medicin. Göteborg: Göteborgs Universitet.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer – inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad: 2011-12-02 från:
http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_principer_t f_2002.pdf
24
Bilaga 1
Hej!
Just nu skriver jag mitt examensarbete inom specialpedagogik vid Karlstads Universitet. Min inriktning på arbetet handlar om koncentrationssvårigheter hos elever och pedagogens synsätt till detta. Jag undrar därför om jag får möjlighet att intervjua dig kring detta ämne?
Svaren kommer att behandlas konfidentiellt, både du som pedagog och din arbetsplats kommer att vara helt anonyma. Möjligtvis kommer jag att spela in intervjun för att sedan lättare kunna gå tillbaka till vad vi talade om. Detta beror på om jag får tag i teknik som kan fungera. Det inspelade materialet kommer i sådanna fall endast användas för mina öron och kommer efter bearbetning att raderas. Motsätter du dig att vara med på inspelning går det givetvis bra utan.
Detta kommer sedan att presenteras i mitt examensarbete som kommer att läsas av min handledare, opponenter samt examinator och sedan publiceras på Internet.
Om du vill kan jag skicka mina frågor innan intervjutillfället, ifall du vill förbereda dig.
Jag skulle bli väldigt glad om du har vilja och möjlighet att ställa upp på att bli intervjuad!
Jag har möjlighet att genomföra intervjuer v.49 fredag eftermiddag, v.50 måndag och onsdag- fredag samt under v.51. Kan någon av dessa dagar passa? Jag beräknar att en intervju kan ta mellan 30-60min.
Med vänliga hälsningar Elin Skålberg
elinskalberg@hotmail.com Tel: 0702788607
25
Bilaga 2
Intervjufrågor.
- Vilken utbildning har du?
- Hur länge har du varit verksam pedagog?
- Hur länge har du arbetat på denna skola? Andra skolor innan?
- Vilka elever är elever med koncentrationssvårigheter? Hur märker man detta?
- Kan du beskriva en typisk elev med koncentrationssvårigheter? Vad är utmärkande?
- Finns det skillnader mellan flickor och pojkar med koncentrationssvårigheter?
- Behöver flickor och pojkar med koncentrationssvårigheter olika sorters stöd?
- Har du stött på elever med koncentrationssvårigheter i ditt arbete?
- Hur har du arbetat med eleven/eleverna?
- Elevinflytande, får eleven/eleverna vara med och bestämma hur de kan/vill lösa olika situationer som kan uppstå?
- Skrivs det alltid ett åtgärdsprogram?
- Hur efterföljs åtgärdsprogrammen?
- Följer de elevens skolgång?
- Kan man ha koncentrationssvårigheter utan at ha en diagnos?
- Bemöts elever med koncentrationssvårigheter på andra sätt än andra elever?
