Väg 56, Bie- Alberga (Stora Sundby) Vattenverksamheter vid Aspån, Viksberget och Getebodabäcken (Aspån)

SAMRÅDSUNDERLAG (UTKAST MKB)

Väg 56, Bie- Alberga (Stora Sundby) –

Vattenverksamheter vid Aspån, Viksberget och Getebodabäcken (Aspån)

Katrineholms kommun

Vattenverksamheter 2019-09-10

Trafikverket

Postadress: Box 1140, 831 80 Eskilstuna E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Samrådsunderlag (Utkast MKB) Väg 56, Bie- Alberga (Stora Sundby) – Vattenverksamheter vid Aspån, Viksberget och Getebodabäcken (Aspån)

Författare: Anders Skarstedt, Elena Vidén och Joel Avenius, Sweco.

Dokumentdatum: 2020-02-01 Ärendenummer: 2019/52505 Uppdragsnummer: 109422 Version: 2.0

Kontaktperson: Jan Nyman

Innehåll

1. SAMMANFATTNING ... 5

2. BAKGRUND ... 6

Alternativ ... 8

3. PLANERADE ÅTGÄRDER ... 9

Utfyllnad och ny bro – Aspån ... 9

Bergsskärning – viksberget ...10

Utrivning bro samt ny bro - Getebodabäcken (Aspån) ...12

4. AVGRÄNSNINGAR ... 13

Utrednings- och influensområde ...13

Tid ...14

5. FÖRUTSÄTTNINGARNA I UTREDNINGS- OCH INFLUENSOMRÅDET . 14

5.1.1. Befolkning och bebyggelse ... 14

5.1.2. Miljöintressen ... 15

5.1.3. Byggnadstekniska förutsättningar ... 19

5.1.4. Övrigt ... 20

Utfyllnad och ny bro - Aspån ...20

5.2.1. Miljökvalitetsnormer ... 20

5.2.2. Vattenskyddsområde ... 23

5.2.3. Naturmiljön ... 23

5.2.4. Kulturmiljö ... 25

5.2.5. Förorenad mark ... 25

Jord- och bergsskärning – Viksberget ...25

5.3.1. Miljökvalitetsnormer ... 25

5.3.2. Naturmiljö ... 26

5.3.3. Kulturmiljö ... 27

5.3.4. Förorenad mark ... 27

Utrivning bro samt ny bro – getebodabäcken ...28

5.4.1. Miljökvalitetsnormer ... 28

5.4.2. Naturmiljö ... 31

5.4.3. Kulturmiljö ... 32

5.4.4. Förorenad mark ... 32

5.4.5. Markavvatnningsföretag ... 33

6. MILJÖPÅVERKAN OCH SKYDDSÅTGÄRDER ... 33

Utfyllnad och ny bro – Aspån ...33

Jord- och bergsskärning – Viksberget ...34

Utrivning bro samt ny bro - Getebodabäcken (Aspån) ...36

7. PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN ... 37

8. SAMRÅD ... 37

9. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV ÅTGÄRDENS MILJÖPÅVERKAN 39 10. KÄLLOR ... 40

BILAGOR

1. Karta över Mo vattentäkt och vägsträckning 2. Vattenförekomster

3. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan

1. Sammanfattning

Trafikverket planerar att bygga om väg 56 på sträckan Bie-Alberga. Trafikverket har genomfört olika utredningar utifrån väglagens krav. Vägplanen, som är ”tillståndet”

enligt väglagen för att få bygga om vägen, är fastställd med överklagad. Trafikverket inväntar beslut från regeringen, vilket förväntas inom cirka 6-12 månader.

Även om det finns ett tillstånd enligt väglagen att bygga en väg kan det krävas tillstånd enligt andra lagstiftningar för vissa delar av vägbyggnationen. Detta samrådsunderlag behandlar de tillståndspliktiga vattenverksamheter som kommer att behöva genomföras längs den aktuella sträckan, och som Länsstyrelsen bedömt innebär en betydande miljöpåverkan.

Ett första undersökningssamråd har hållits varpå Länsstyrelsen i Södermanlands län beslutade att tre av de fyra planerade vattenverksamheterna innebär en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap miljöbalken. Beslutet om betydande miljöpåverkan innebär att Trafikverket ska genomföra samråd med en utökad krets, exempelvis statliga myndigheter och den allmänhet och de organisationer som berörs. Trafikverket har valt att genomföra det utökade samrådet (avgränsningssamrådet) skriftligt varpå

föreliggande dokument utgör samrådsunderlaget. Syftet med avgränsningssamrådet är att ge miljökonsekvensbeskrivningen lämplig omfattning och detaljeringsgrad.

Samrådsunderlaget med dess rubriker är ett förslag till den kommande

miljökonsekvensbeskrivningen, varför det under vissa av rubrikerna framgår att utredningen kommer redovisas närmare i miljökonsekvensbeskrivningen. Efter samrådet färdigställs miljökonsekvensbeskrivning, teknisk beskrivning och ansökan.

Slutligen skickas ansökan till mark- och miljödomstolen i Nacka för tillståndsprövning.

De planerade vattenverksamheterna, på tre olika platser, kommer att innebära

• ianspråktagande av nya strandområden,

• grävning och utfyllnad i vattenområde,

• byggande av broar och trummor samt rivning av broar och

• bortledande av grundvatten vid en jord- och bergskärning.

De planerade åtgärderna kommer exempelvis att ge upphov till tillfällig grumling av vattnet och förändrade strandområden och förändrade bottenförhållanden. Vid bergskärningen kommer grundvattenytan att sänkas av något.

De planerade vattenverksamheterna berör inga skyddade områden enligt miljöbalken eller skyddsvärda arter. Den grumlingspåverkan som kommer att uppstå är tillfällig och det finns skyddsåtgärder som kan vidtas för att begränsa påverkan. En av åtgärderna berör ett markavvattningsföretag i övrigt bedöms åtgärderna inte innebära någon negativ påverkan på enskilda intressen. Avsänkningen av grundvattenytan vid jord- och bergskärningen bedöms inte innebära någon negativ påverkan på några skyddsvärda naturvärden eller enskilda intressen.

2. Bakgrund

Väg 56, sträckan mellan Bie och Alberga (Stora Sundby), ligger i Katrineholms och Eskilstuna kommuner, Södermanlands län. Vägen är nationell stamväg och ingår som en del i det nationella stråket Räta Linjen som förbinder Norrköping med Gävle via

Katrineholm, Eskilstuna och Västerås. Den används både för pendling och godstransporter samt är en viktig och prioriterad länk både regionalt, mellan angränsande regioner och nationellt.

Den aktuella sträckan mellan Bie och Alberga (Stora Sundby) är drygt 23 km lång. Den startar i söder vid korsningen med allmän väg 676, norra infarten till Bie, och avslutas i norr i Alberga strax söder om korsningen med allmän väg 230 mot Eskilstuna (Figur 1).

Vägen ska byggas om till mötesfri väg med omkörningssträckor. Längs de delar där omkörningssträckor anläggs kommer vägen att breddas. Förbi Äs, öster om samhället, byggs vägen i ny sträckning. Det innebär att bebyggelsen i Äs kan avlastas från trafikens påverkan på boendemiljön.

Samråd har skett enligt väglagen och miljöbalken för framtagandet av en vägplan.

För att genomföra projektet bedöms vattenverksamheter på fyra platser vara

tillståndspliktiga då de kan skada allmänna eller enskilda intressen varför tillstånd ska sökas hos mark- och miljödomstolen. Föreliggande samrådsunderlag behandlar vattenverksamheterna på plats 1-3 (Figur 2). Den fjärde vattenverksamheten (vid Dragsjön) medför inte en betydande miljöpåverkan enligt Länsstyrelsens beslut 2019- 10-31, och hanteras som separat ärende.

Enligt 11 kap miljöbalken ska mark- och miljödomstolen lämna tillstånd till vattenverksamheter som ingår i en fastställd vägplan. I denna

miljökonsekvensbeskrivning beskrivs de planerade vattenverksamheterna (samt dess möjliga miljöeffekter) som Trafikverket avser att ansöka om tillstånd för. Beskrivningen av vattenverksamheterna görs från söder mot norr.

Figur 1. Översiktskarta väg 56 mellan Bie och Alberga (St Sundby). De sektionsangivelser som används i beskrivningen nedan redovisas med röd text i kartan. Karta från Plan- och miljöbeskrivningen.

Figur 2. Planerade vattenverksamheter, 1-Aspån, 2-Viksberget, 3-Getebodabäcken

Alternativ

Under denna rubrik kommer miljökonsekvensbeskrivningen att redovisa bortvalda alternativ samt nollalternativet.

3. Planerade åtgärder

Utfyllnad och ny bro – Aspån

Den nya förbifarten vid Äs korsar Aspån ca 400 m nedströms Aspen, vid ca km 41/200 (Figur 3). Den nya vägen kommer att byggas på bank och bro (Figur 4). Aspån samt omgivande lövsumpskog kommer att påverkas av åtgärderna.

Figur 3. Ny förbifart vid Äs.

För byggande av vägbanken krävs grävningsarbeten och bankutfyllnad inom det område som kan ställas under vatten vid högsta högvatten (HHW100). Sträckan som berörs är ca 150 m lång (inklusive bro) och ca 40 m bred (vägbana inklusive slänter). Själva bron inklusive brostöd blir ca 40 m lång och ca 14 m bred.

Bäcken kommer att grävas om på en sträcka av knappt 150 m för att få en bättre anpassning till den nya bron. Bäcken kommer att få en bottenbredd på ca 1 m och vid nivån för högsta högvatten (HHW100) kommer den att vara knappt 5 m bred. Aspån är omgrävd och rätad i området.

En strandpassage kommer att ordnas för att vilt skakunna passera under bron. Vidare kommer en mindre väg att passera under bron. I samband med arbetena kommer ytterligare ytor att tas i anspråk för att genomföra åtgärderna, exempelvis tillfälliga arbetsvägar.

Figur 4. Detaljbild över planerade vattenverksamheter. Ritning från fastställelsehandlingen till vägplanen, Trafikverket.

Delar av den nya vägsträckningen samt omgrävningen av Aspån kommer att beröra en begränsad del av ett vattenskyddsområde, se vidare under avsnitt 5.2.2 samt Bilaga 1.

Bergsskärning – viksberget

Vid ca km 41/700 och fram till ca km 42/300 utförs en skärning i jord och berg (Figur 5 och Figur 6). Bredden på skärning i jord och berg behöver vara ca 25 m (Figur 7) för vägbana och avvattning. Den totala bredden på skärningen blir ca 50 m då

släntlutningen i omkringliggande jord ska vara 1:2. Jorddjupet, ovan berg, varierar längs sträckningen.

De planerade åtgärderna innebär att ändrade strömningsförhållanden i grundvattnet uppstår lokalt. Från att ha varit ett inströmningsområde så kommer avvattningen längs vägen att verka som ett utströmningsområde.

I och med att skärningen korsar en yt- och förmodad grundvattendelare så kommer avrinningsförhållandena att ändras lokalt. Mer vattenkommer att rinna av mot

recipienter i norr än tidigare. I norr finns bland annat Getebodabäcken där det finns ett markavvattningsföretag.

Figur 5. Väglinje för bergsskärning - Viksberget.

Figur 6. Profil på jord- och bergskärning genom Viksberget. Ritning från fastställelsehandlingen till vägplanen, Trafikverket

Figur 7. Schematisk tvärsektion för bergskärningen genom Viksberget. Ritning från fastställelsehandlingen till vägplanen, Trafikverket.

Utrivning bro samt ny bro - Getebodabäcken (Aspån)

Den nya förbifarten vid Äs korsar Getebodabäcken vid ca km 42/600 (Figur 8). I Getebodabäcken och omgivande jordbruksmark finns ett invallnings- och

dikningsföretag från år 1938. Den södra delen av åkermarken är invallad och hålls torrlagd genom att vatten pumpas från ett uppsamlingsdike ut i Getebodabäcken.

Vid passagen av uppsamlingsdiket samt Getebodabäcken kommer trummor att läggas ned. Trumman i Getebodabäcken beräknas få diametern 1200 mm och blir ca 20-30 m lång . Dimensionen för trumman i uppsamlingsdiket har inte projekterats ännu.

Figur 8. Ny förbifart (gul väglinje) korsar Getebodabäcken. Båtnadsområdet, streckat område, visar markavvattningsföretaget som berörs av den nya vägsträckningen.

Strax nedströms den nya vägsträckningen finns en betongbro över Getebodabäcken i den nuvarande sträckningen för väg 56 (Figur 8 och Figur 9). Bron som är ca 6 m lång och 9 m bred med betongstöd på var sida om vattendraget ska rivas ut. Det kommer att ske schaktnings- och utfyllnadsarbeten vid platsen för den nuvarande bron för att ta bort betong samt återställa slänten ned mot vattendraget.

Det finns inga uppgifter om att bron har tillståndsprövats. För att bli av med

underhållsansvaret för en vattenanläggning (exempelvis en bro) behöver den rivas ut¹.

Figur 9. Befintlig bro för väg 56 över Getebodabäcken som ska rivas ut. Foto Sweco.

4. Avgränsningar

Utrednings- och influensområde

Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att avgränsas till de områden som direkt kan komma att beröras av de planerade vattenverksamheterna och dess närmaste

omgivning. Påverkan som kan beröra ett större influensområde (exempelvis påverkan på grundvattenförekomsten Köpingsåsen) beskrivs också.

1 11 kap 17 och 19 §§ miljöbalken

Trots att anmälningspliktiga vattenverksamheter har bedömts förekomma på 4 platser inom vägprojektet (Aspån, Viksberget, Getebodabäcken samt Dragsjön) så är

föreliggande samrådsunderlag och utkast till miljökonsekvensbeskrivning endast avsedd för de tre förstnämnda. Uppdelningen grundar sig på det geografiska avstånd som skiljer dessa tre från Dragsjön, vars vattenverksamheter dessutom inte utgör en betydande miljöpåverkan enligt Länsstyrelsens bedömning. Dragsjön hanteras separat.

De miljöaspekter som beskrivs har avgränsats med utgångspunkt från lagar och förordningar, kunskap om befintlig miljö och projektets tänkbara påverkan. I projektet bedöms påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten, vattenskyddsområde, naturmiljö, kulturmiljö samt förorenad mark vara relevant att studera.

Tid

Planerad byggstart är våren 2021 och åtgärderna på väg 56 bedöms vara klar till sommaren 2024.

5. Förutsättningarna i utrednings- och influensområdet

Gemensamt för vattenverksamheterna

5.1.1. Befolkning och bebyggelse

Katrineholms kommun har idag cirka 35 000 invånare. Kommunens mål är att invånarantalet ska öka till 40 000 personer till år 2030. Centralorten Katrineholm har utvecklats från att vara en industriort längs järnvägen till att idag vara en boende- och företagarort i Stockholms närhet. Arbetspendlingen i Katrineholm uppgår till omkring 3000 personer, både till och från centralorten. Bebyggelse i närheten av aktuella vattenverksamheter finns omkring Äs, ca 20 km norr om centralorten

Katrineholm.Kommunala planer

5.1.1.1. Översiktsplan

Katrineholms kommuns översiktsplan ”Översiktsplan 2030 – del staden” antogs 2014.

Kommunen ser de planerade vägförbättringarna i nationella och regionala

transportplaner som en utgångspunkt för att Katrineholm ska kunna ta steget mot en modern knutpunkt. I ”Översiktsplan 2030 – del landsbygd” som antogs 2016 lyfts stråket som förbinder Katrineholm med Norrköping och stråket som förbinder

Katrineholm med Eskilstuna fram. Vattenverksamheterna går därmed i linje med aktuell översiktsplan då de är nödvändiga för att möjliggöra vägbygget.

5.1.1.2. Detaljplaner

Bedömning har tidigare gjorts² att vägprojektet (och således även vattenverksamheterna) inte berör någon detaljplanelagd mark.

5.1.2. Miljöintressen

Väg 56 är belägen i ett småbrutet, mosaikartat sprickdalslandskap. Landskapet är småkuperat och utgörs omväxlande av skogar och öppna marker och med sjöar och vattendrag i sprickdalarna. Mellan Bie och Alberga går vägen till stor del genom talldominerad skogsmark längs en grusås. Runt Äs öppnar landskapet upp sig till ett större öppet landskapsrum med sammanhängande jordbruksmark norr om väg 214. I anslutning till de öppna jordbruksmarkerna finns spridd gårdsbebyggelse. Norr om Äs vidtar skogslandskapet igen men bryts upp av småslätter med jordbruksmark. Här är terrängen flack i motsats till det omgivande småkuperade landskapet.

5.1.2.2. Riksintressen

Riksintressen är ett sätt för staten att påverka och bevaka intressen av särskild nationell betydelse inom samhällsplaneringen. I 3 kap. miljöbalken finns bestämmelser om både bevarande och exploatering och här anges allmänt om ett område kan vara av

riksintresse utifrån ett ändamål, som exempelvis naturvård eller

kommunikationsanläggning. Myndigheter kan peka ut områden av riksintresse och myndigheternas bedömning av vilka områden som är riksintressen ska ses som

”anspråk”. Det är inte förrän ”anspråket” prövas vid en tillståndsprövning som det kan fastställas som ett riksintresse.

Riksintresseområden enligt 3 kap. miljöbalken finns i anslutning till eller i närheten av de planerade vattenverksamheterna (Figur 10).

• Rött område: Riksantikvarieämbetet (RAÄ) Kulturmiljövård 3 kap. 6 § miljöbalken.

• Grönt område: riksintresse – Naturvårdsverket (NV) Naturvård 3 kap 6 § miljöbalken. Detta riksintresse ligger utanför de områden som berörs av de planerade vattenverksamheterna.

• Ljusbrunt område: Trafikverkets (TV) kommunikationer 3 kap 8 § miljöbalken.

2 Plan- och miljöbeskrivning tillhörande Väg 56, Bie- Alberga (Stora Sundby) Ärendenummer TRV 2015/98828

Figur 10. Riksintresseområden vid Aspån, Viksberget och Getebodabäcken. Karta från WebbGIS, Länsstyrelsen Södermanland.

Större delen av den nya vägsträckningen förbi Äs passerar genom riksintresse för kulturmiljö (D25 Julitabygden), Figur 10. Riksintresset omfattar ett rikt

herrgårdslandskap präglat av stordrift med anor sedan medeltiden och hyser lämningar från järnåldern. I riksintressebeskrivningen framhålls att:

”Det ska vara möjligt att uppleva herrgårdslandskapets öppna och storskaliga jordbruksmarker med sina många allékantade vägar som är av stor betydelse för landskapsbilden. Landskapets kulturhistoriska komponenter ska vårdas. Platser som berättar om godsens olika verksamheter och anställdas villkor, till exempel kvarn, mejerier, statarbostäder och torp ska bevaras. Omgivande miljö med alléer och

ädellövskog ska vidmakthållas. Herrgårdarnas byggnader och deras tidstypiska särdrag och kulturhistoriska värden ska kunna upplevas. Bebyggelsens struktur med större gårdar i det öppna landskapet och deras koppling till godsen genom alléerna ska bevaras. Välbevarade, ålderdomliga bebyggelsestrukturer och enskilda byggnader med kulturhistoriska kvaliteter ska bevara sin karaktär och underhållas. Behålla och utveckla förutsättningar för ett aktivt jord- och skogsbruk utan att inverka negativt på

riksintresseområdets värden. Området ska fortsätta att vara en attraktiv boendemiljö”.

I den aktuella delen av riksintresset utgör Äs Säteri och bruksområdet vid Kvarntorp viktiga inslag i kulturmiljön.

Väg 56 mellan Norrköping och Gävle är utpekat som ett riksintresse för kommunikation.

Väg 56 ingår i det nationella stamvägnätet som riksdagen fastställt. Vägarna i det nationella stamvägnätet är av särskild nationell betydelse. Väg 56 är en viktig nord- sydlig förbindelse mellan Gävle, Mälardalen och Norrköping.

5.1.2.3. Miljökvalitetsnormer

Vattenförvaltningen i Sverige bedrivs enligt EU:s ramdirektiv för vatten, införlivat i svensk lagstiftning genom bland annat 5 kap miljöbalken och vattenförvaltnings- förordningen (2004:660). I Sverige genomförs vattenförvaltningsarbetet i sexåriga cykler under ledning av de fem vattenmyndigheterna. Allt arbete utgår från att vattendelegationen (vattenmyndighetens beslutande organ) vart sjätte år ska ta beslut om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer.

Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster fastställs med stöd av 5 kap miljöbalken, vattenförvaltningsförordningen och Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2013:19 samt HVMFS 2015:4. Miljökvalitetsnormer beskriver den önskade

vattenkvaliteten för en vattenförekomst och tidpunkten för när den senast ska uppnås. I föreskrifterna finns även de formler som ska användas för beräkning av statusen för kvalitetsfaktorerna och tillhörande parametrar.

Innan en miljökvalitetsnorm fastställs ska vattnets nuvarande status undersökas och klassificeras vilket också regleras i ovan nämnda förordningar och föreskrifter.

Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till år 2015 och att statusen inte får försämras. Utifrån den så kallade Weserdomen menar Havs- och vattenmyndigheten³, som är vägledande myndighet för arbetet med vattenförvaltningen, att försämringsförbudet gäller på kvalitetsfaktornivå. I de fall en kvalitetsfaktor redan är klassad som dålig får det inte heller ske någon ytterligare försämring på

parameternivå.

För ytvatten (sjöar och vattendrag) bedöms både Ekologisk status och Kemisk status.

Den Ekologiska statusen utgör en sammanvägd bedömning av:

• Biologiska kvalitetsfaktorer

• Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer

• Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer

Klassificeringen av Ekologisk status omfattar klasserna hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig.

Den Kemiska statusen grundas på halter av ett antal prioriterade ämnen eller

ämnesgrupper samt ytterligare åtta andra substanser. Kemisk status klassificeras som god eller uppnår ej god status.

Hela den befintliga vägsträckan går ovanpå flera olika grundvattenförekomster.

Vattenförekomster samt vattenskyddsområden längs hela sträckan, från Bie till Alberga, redovisas i Bilaga 2.

3 Havs- och vattenmyndigheten, Rapport 2016:30, Följder av Weserdomen

5.1.2.4. Naturmiljö

Inga naturreservat eller Natura 2000-områden kommer att beröras av vattenverksamheterna.

En naturvärdesinventering har genomförts i oktober 2015 utmed hela den aktuella vägsträckningen (Katrineholm – Alberga). Inventeringen har genomförts enligt standard för Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald. Ytor ner till 10 m² och

linjeformade objekt med en längd av 10 meter eller mer och en bredd av 0,5 meter eller mer har noterats.

Inventeringsområdet har sträckt sig 30 meter från vägen på vardera sidan. Objekten har bedömts i naturvärdesklasser 1–4, där klass 1 är högsta naturvärde, klass 2 är högt naturvärde, klass 3 är påtagligt naturvärde och klass 4 är visst naturvärde. Totalt påträffades 44 objekt med någon form av naturvärde vid inventeringen. Av dessa berörs 6 objekt direkt av de planerade vattenverksamheterna, bl.a lövsumpskog, ädellövskog och lövblandskog. Dessa beskrivs under respektive åtgärd.

5.1.2.5. Kulturmiljö

En kulturarvsanalys har genomförts i hela vägprojektet för att ge en översiktlig bild av de kulturvärden som kan komma att beröras av vägprojektet. Sammanställningen av värdefulla objekt och miljöer utgör underlag för bedömning av påverkan på och konsekvenser för kulturmiljöer och arkeologiska lämningar av det planerade vägprojektet.

Det har också gjorts en arkeologisk utredning i området under 2015 och 2016 för att undersöka om okända fornlämningar berörs. Utredningen omfattade hela sträckan Katrineholm – Alberga.

Påverkan på kulturmiljöobjekt beskrivs under respektiv åtgärd.

5.1.2.6. Strandskydd

Strandskydd om 100 meter råder kring sjöar och vattendrag. Miljöbalkens

strandskyddsregler syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet både på land och i vatten.

Frågan om påverkan på strandskyddsområden hanteras i beslutet om vägplanen.

I en ansökan om tillstånd till vattenverksamhet som krävs för en väg som omfattas av en fastställd vägplan krävs ingen dispens från strandskyddsbestämmelserna⁴.

4 Enligt 7 kap 16 § miljöbalken gäller inte förbuden vid byggande av allmän väg enligt fastställd vägplan.

5.1.2.7. Förorenad mark

En inventering har genomförts av förekomst av föroreningar längs med den aktuella vägsträckan. Jordprovtagning utfördes under november 2016⁵ för hela sträckan Bie- Alberga.

Uppmätta halter är generellt låga längs med hela sträckan (Bie- Alberga). Uppmätta halter av PAH överstiger inte riktvärden för känslig markanvändning (KM) för sträckan som inkluderar vattenverksamheterna. Bedömning har tidigare gjorts⁶ att massor kan återanvändas inom vägbyggnationen.

Då det finns halter i jorden (metaller och PAH) som överstiger nivån för ”mindre än ringa risk” ska en anmälan inlämnas till tillsynsmyndigheten om schaktmassorna inte ska användas inom vägprojektet.

Vid Äs har undersökning gjorts efter befintlig vägsträckning och inte där ny vägsträckning planeras vid Viksberget (vattenverksamhet). Sedimentprovtagning utfördes under 2015, öster om Äs, i anslutning till planerade vattenverksamheter omkring längdmätning 42/500, se vidare under kap 5.4.4. Inga sedimentprover har utförts i anslutning till planerade vattenverksamheter vid Aspån vid ca km 41/200.

Vägteknisk undersökning av den befintliga beläggningen har gjorts. Undersökningen visar indikation på tjärasfalt i borrkärnor endast vid längdmätningarna 34/925 och 38/500, och berör således inte vattenverksamheterna.

5.1.2.8. Rekreation och friluftsliv

Under denna rubrik kommer miljökonsekvensbeskrivningen att redovisa rekreation och friluftsliv som finns i anlutning till, samt kan komma att påverkas av,

vattenverksamheterna.

5.1.3. Byggnadstekniska förutsättningar

Under denna rubrik kommer miljökonsekvensbeskrivningen att redovisa undersökningsområdets förutsättningar, så som berggrund och jordlager samt bottenförhållanden inom berörda vattenområden.

5 PM Markmiljöundersökning Väg 56 Katrineholm – Alberga, Del 2

6 PM Markmiljöundersökning Väg 56 Katrineholm – Alberga, Del 2

5.1.4. Övrigt

Under denna rubrik kommer miljökonsekvensbeskrivningen att redovisa om det exempelvis finns några särskilda jord- eller skogsbruksintressen som berörs av de planerade vattenverksamheterna.

Utfyllnad och ny bro - Aspån

Aspån är lugnflytande på den sträcka som kommer att beröras av omgrävning, utfyllnad och bro, Figur 11.

Figur 11. Aspån i det område som berörs av de planerade åtgärderna. Foto Sweco.

5.2.1. Miljökvalitetsnormer

Aspån – övre del (SE655881-151784) är ett 2 km långt vattendrag (Figur 12) som tillhör huvudavrinningsområde Norrström -SE61000 och norra Östersjöns vattendistrikt.

Figur 12. Ytvattenförekomsten Aspån - övre del, markerad med blå heldragen linje.

Grundvattenförekomsten Köpingsåsen-Äsköping markerad med lila yta.

Tabell 1. Gällande miljökvalitetsnorm Aspån - övre del.

Vattenförekomst Gällande miljökvalitetsnorm

Aspån – övre del (SE655881- 151784)

God ekologisk status 2021 God kemisk ytvattenstatus

Den ekologiska statusen för Aspån – övre del är klassad som måttlig 2019, baserat på fysisk påverkan på vattendraget. Det är bedömningen av vattendragets konnektivitet som avgjort statusen. Kvalitetsfaktorn konnektivitet är klassad som dålig i vattendraget då det förekommer definitiva vandringshinder i vattenförekomsten. Vandringshinder påverkar vandringsbenägna akvatiska och landlevande organismer negativt. En sammanställning av de biologiska-, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna, som bedömningen för ekologisk status grundar sig på, framgår av Tabell 2, Tabell 3 och Tabell 4.

Tabell 2. Sammanställning av biologiska kvalitetsfaktorer för bedömning av Aspåns (övre del) ekologiska status 2019.

Faktor Klassificering Anmärkning

Påväxt-kiselalger God

Bottenfauna Ej klassad

Fisk Måttlig Påverkan från vandringshinder påverkar fiskbeståndet så mycket att förutsättningarna för ett varierat och långsiktigt hållbart fisksamhälle inte finns. Bedömningen har god

säkerhet.

Tabell 3. Sammanställning av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer för bedömning av Aspåns (övre del) ekologiska status 2019.

Faktor Klassificering Anmärkning

Näringsämnen Måttlig Bedömningen avser halt av totalfosfor i ytvatten.

Försurning Ej klassad

Särskilda förorenande ämnen (SFÄ)

Ej klassad

Tabell 4. Sammanställning av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer för bedömning av Aspåns (övre del) ekologiska status 2019.

Faktor Klassificering Anmärkning

Konnektivitet i vattendrag Dålig Det finns definitiva vandringshinder i vattenförekomsten som bedöms påverka vandringsbenägna akvatiska och landlevande organismer i förekomsten. Det finns en damm i vattendraget

Hydrologisk regim i vattendrag

Ej klassad

Morfologiskt tillstånd i vattendrag

Ej klassad

Den kemiska statusen uppnår ej god pga. kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) som är överallt överskridande ämnen, se Tabell 5. Den kemiska statusen utan överallt överskridande ämnen är ej klassad för vattendraget⁷.

Tabell 5. Sammanställning av klassade parametrar (förorenande ämnen) som ligger till grund för bedömningen: Uppnår ej god kemisk status, i Aspåns (övre del) 2019.

Parameter Klassificering Kommentar

Prioriterade ämnen Uppnår ej god Kvicksilverhalten i fisk bedöms överstiga gränsvärdet i biota på 0,020 mg/kg våtvikt. Gränsvärdet för Hg överskrids i alla Sveriges undersökta

ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Bedömningstyp extrapolering.

Bromerad difenyleter (PBDE)

Uppnår ej god Gränsvärdena för PBDE överskrids i alla Sveriges undersökta ytvattenförekomster;

sjöar, vattendrag och kustvatten.

Bedömningstyp extrapolering.

Vattenverksamheterna kommer att vidtas inom en grundvattenförekomst, Köpingsåsen- Äsköping (SE656024-151782).

Tabell 6. Gällande miljökvalitetsnorm Köpingsåsen-Äsköping

Vattenförekomst Gällande miljökvalitetsnorm

Köpingsåsen-Äsköping (SE656024- 151782)

God kemisk grundvattenstatus God kvantitativ status

I den senaste statusklassningen, 2019, har både kemisk och kvantitativ status klassats till god för Köpingsåsen-Äsköping.

5.2.2. Vattenskyddsområde

I anslutning till de planerade åtgärderna finns ett vattenskyddsområde, för Mo

vattentäkt (Bilaga 1). Omgrävningen av Aspån samt anläggande av vägbank kommer att beröra en begränsad del (nordöstra hörnet) inom den sekundära skyddszonen.

Åtgärderna kommer att vidtas ”nedströms” grundvattendelarzonen och själva vattentäkten ligger ”uppströms” grundvattendelarzonen. Mellan de planerade vattenverksamheterna och vattentäkten stiger marknivån.

Omgrävningen av Aspån kommer att ske på en sträcka av ca 70 m inom

vattenskyddsområdet, men i anslutning till den östra gränsen för vattenskyddsområdet.

Anläggandet av vägbanken, inom vattenområdet, kommer att beröra en yta på ca 800 m².(40 m * 20 m) i anslutning till vattenskyddsområdets norra gräns. Åtgärderna som ska utföras är grävning och utfyllnad. Större delen av de planerade åtgärderna i vattenområde utförs utanför och ”nedströms” vattenskyddsområdet.

5.2.3. Naturmiljön

Aspån är 3-5 m bred och lugnflytande (Figur 11). I vattnet växer vanliga arter såsom näckrosor, dyblad, svalting och kransslinga. Aspån kommer att påverkas genom omgrävning. Runt Aspån, mot Aspen finns en lövsumpskog (Figur 13). Denna kommer att beröras av den planerade vattenverksamheten genom att det kommer att ske grävning och utfyllnader inom detta område för anläggande av vägbanken.

Det finns inga rapporter om rödlistade arter⁸ i det område som direkt berörs av vattenverksamheterna.

8 artportalen.se

Figur 13. Lövsumpskog kring Aspån. Foto Sweco

Vid naturvärdesinventeringen bedömdes Aspån ha ett påtagligt naturvärde eftersom vattendraget bidrar till variation i landskapet (Figur 14). Lövsumpskogen bedöms också ha ett påtagligt naturvärde eftersom den har ett fuktigt mikroklimat samt att det finns grov klibbal, död ved, hålträd samt öppna vattenspeglar (Figur 14).

Figur 14. Karta med objekt som registrerats kring Aspån vid Naturvärdesinventeringen. Ny vägsträckning markerad med röd heldragen linje. Endast objekt 42-Lövsumpskog samt objekt 43-Aspån berörs av de planerade vattenverksamheterna. Kulturmiljöobjekt är angivna med lila färg.

5.2.4. Kulturmiljö

I närheten av den planerade vattenverksamheten finns en fornlämning i form av ett vägmärke (RAÄ-nr Julita 226:1) samt flera övriga kulturhistoriska lämningar (Figur 14).

5.2.5. Förorenad mark

Två potentiellt förorenade områden finns registrerade hos Länsstyrelsen i anslutning till eller i närhet av Aspån. Dessa ligger mellan 400 m och 700 m nedströms den planerade vattenverksamheten. Den ena tillhör primärbransch Betning av säd och innehar

riskklass 2 – stor risk. Den andra tillhör primärbransch SPIMFAB och innehar riskklass 3 – måttlig risk.

Jord- och bergsskärning – Viksberget

5.3.1. Miljökvalitetsnormer

Det område som berörs av jord- och bergsskärningen ingår inte i någon grundvatten- förekomst enligt vattenförvaltningen. Den planerade bergsskärningen ligger öster om grundvattenförekomsten, Köpingsåsen-Äsköping (SE656024-151782), se Figur 15.

Grundvattenförekomsten, Köpingsåsen-Äsköping (SE656024-151782) avgränsas åt öster längs med Aspån. Utifrån de undersökningar som utförts bedöms inte

grundvattenpåverkan från jord- och bergsskärningen sträcka sig fram till Aspån, varför grundvattenförekomseten inte bedöms påverkas. Grundvattnet från jord- och

bergskärningen kommer att avledas till ytvattenförekomsterna Aspån – övre del (SE655881-151784) samt Getebodabäcken (SE656207-152160).

Figur 15. Ytvattenförekomsten Aspån - övre del, markerad med blå heldragen linje.

Grundvattenförekomsten Köpingsåsen-Äsköping markerad med lila yta.

5.3.2. Naturmiljö

Vägsträckningen, mellan ca km 41/400 och km 41/600, över Viksberget kommer att beröra 3 naturvärdesobjekt som identifierades vid naturvärdesinventeringen (

Figur 16

Jord- och bergskärning kommer att ske från ca km 41/700 till km 42/300 vilket betyder att jord- och bergsskärningen (med tillhörande avsänkning av grundvattnet) kommer att ske efter att vägen har passerat de 3 naturvärdesobjekten.

Figur 16. Karta med objekt som registrerats på Viksberget vid Naturvärdesinventeringen. Ny vägsträckning markerad med röd heldragen linje. Objekt 36-Nordlig ädellövskog, objekt 39-Nordlig ädellövskog samt objekt 40-Lövblandskog berörs av den planerade vägsträckningen. Kulturmiljöobjekt angivna med lila färg.

Objekt 36-Nordlig ädellövskog har bedömts ha ett högt naturvärde eftersom den består av

• en naturlig skogstruktur med lång trädkontinuitet och naturliga störningar,

• en långvarig hasselkontinuitet med en relativt naturlig hassellundstruktur (kontinuerligt förekommande döda stammar),

• naturvärdesträd i form av grova och uppvuxna ädellövträd,

• hålträd,

• riklig förekomst av substrat som grov död ved och stenblock samt

• förekomst av olika naturvårdsarter.

De naturvårdsarter som hittades var skogsalm (akut hotad⁹), ask (starkt hotad¹⁰), hasselticka (signalart¹¹), almrostöra (sårbar), rosa skärelav (signalart), blåsippa (fridlyst).

Vägdragningen kommer ett beröra den östra delen av naturvärdesobjektet.

Objekt 39--Nordlig ädellövskog har bedömts ha ett visst naturvärde eftersom den utgörs av uppvuxen ek samt mossbevuxna stenblock. Blåsippa (fridlyst) förekommer inom området. Naturvårdsobjektets artrikedom bedöms inte vara påtagligt större än det omgivande landskapet eller andra områden av samma biotop i regionen eller i Sverige.

Vägdragningen berör endast en begränsad del av den västra delen av området.

Objekt 40-Lövblandskog har bedömts ha ett visst naturvärde eftersom den består av uppvuxna lövträd, hassel och mossbevuxna stenar. Artvärdet bedöms som obetydligt då varken naturvårdsarter noterades eller objektets artrikedom är påtagligt större än det omgivande landskapet eller andra områden av samma biotop i regionen eller i Sverige.

Vägdragningen berör endast en begränsad del av den västra delen av området.

5.3.3. Kulturmiljö

På Viksberget finns flera fornlämningar registrerade (

Figur 16

5.3.4. Förorenad mark

Inga potentiellt förorenade områden finns registrerade på Viksberget i närheten av den planerade bergsskärningen.

9 Enligt Artdatabanken

10 Enligt Artdatabanken

11 Enligt Artdatabanken

Utrivning bro samt ny bro – getebodabäcken

5.4.1. Miljökvalitetsnormer

Getebodabäcken (SE656207-152160), som också kallas för Forsån, är ett 13 km långt vattendrag (

Figur 17

Figur 17. Ytvattenförekomsten Getebodabäcken/Forsån, markerad med blå heldragen linje.

Grundvattenförekomsten Köpingsåsen-Äsköping markerad med lila yta.

Tabell 7. Gällande miljökvalitetsnorm Getebodabäcken.

Vattenförekomst Gällande miljökvalitetsnorm Getebodabäcken/Forsån (SE656207-

152160)

God ekologisk status 2027 God kemisk ytvattenstatus

Den ekologiska statusen för Getebodabäcken är klassad som måttlig 2019, baserat på övergödning och fysisk påverkan på vattendraget. Kvalitetsfaktorn konnektivitet är klassad som måttlig i vattendraget eftersom definitiva vandringshinder förekommer, framförallt längre ner i Aspån. Vandringshinder påverkar faunan i vattenförekomsten.

En sammanställning av de biologiska-, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna, som bedömningen för ekologisk status grundar sig på, framgår av Tabell 8,

Tabell 9 och Tabell 10.

Tabell 8. Sammanställning av biologiska kvalitetsfaktorer för bedömning av Getebodabäckens ekologiska status 2019.

Faktor Klassificering Anmärkning

Påväxt-kiselalger Måttlig Näringsämnen och kiselalger är klassificerade till måttlig status till följd av höga närsaltshalter.

Bottenfauna Ej klassad

Fisk Måttlig Den morfologiska påverkan (t ex

grävningar eller rätningar) i

vattendraget påverkar fiskbeståndet så mycket att förutsättningarna för ett varierat och långsiktigt hållbart fisksamhälle inte finns.

Bedömningen har god säkerhet.

Tabell 9. Sammanställning av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer för bedömning av Getebodabäckens ekologiska status 2019.

Faktor Klassificering Anmärkning

Näringsämnen Måttlig Bedömningen avser halt av totalfosfor i ytvatten.

Försurning Ej klassad

Särskilda förorenande ämnen (SFÄ)

Ej klassad

Tabell 10. Sammanställning av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer för bedömning av Getebodabäckens ekologiska status 2019.

Faktor Klassificering Anmärkning

Konnektivitet i vattendrag Måttlig Det finns definitiva vandringshinder i vattenförekomsten som bedöms påverka vandringsbenägna akvatiska och landlevande organismer i förekomsten. Det finns en damm i vattendraget

Hydrologisk regim i vattendrag

Ej klassad

Morfologiskt tillstånd i vattendrag

Otillfreds- ställande

Det morfologiska tillståndet är en sammanvägning av parametrarna vattendragets form (dålig), vattendragsfårans kanter (dålig), vattendragets närområde

(otillfredsställande) och svämplanets strukturer och funktion

(otillfredsställande)

Den kemiska statusen uppnår ej god pga. kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) som är överallt överskridande ämnen, se Tabell 11. Den kemiska statusen utan överallt överskridande ämnen är ej klassad för vattendraget¹².

Tabell 11. Sammanställning av klassade parametrar (förorenande ämnen) som ligger till grund för bedömningen: Uppnår ej god kemisk status, i Getebodabäcken 2019.

Parameter Klassificering Kommentar

Prioriterade ämnen Uppnår ej god Kvicksilverhalten i fisk bedöms överstiga gränsvärdet i biota på 0,020 mg/kg våtvikt. Gränsvärdet för Hg överskrids i alla Sveriges undersökta

ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Bedömningstyp extrapolering.

Bromerad difenyleter (PBDE)

Uppnår ej god Gränsvärdena för PBDE överskrids i alla Sveriges undersökta ytvattenförekomster;

sjöar, vattendrag och kustvatten.

Bedömningstyp extrapolering.

Vattenverksamheterna kommer att vidtas inom en grundvattenförekomst, Köpingsåsen- Äsköping (SE656024-151782).

Tabell 12. Gällande miljökvalitetsnorm Köpingsåsen-Äsköping.

Vattenförekomst Gällande miljökvalitetsnorm Köpingsåsen-Äsköping (SE656024-

151782)

God kemisk grundvattenstatus

God kvantitativ status

I den senaste statusklassningen, 2019, har både kemisk och kvantitativ status klassats till god.

5.4.2. Naturmiljö

Getebodabäcken är på den berörda sträckan påverkat av rätning och rensning (Figur 18).

Enligt Artportalen har fisken grönling hittats strax uppströms området för de planerade åtgärderna. Grönling är en bottenlevande fisk som förekommer i både rinnande och lugna vatten, helst på steniga bottnar rika på gömställen. Fiskarten är inte hotad men förkommer inte allmänt i vattendrag i Sverige.

Figur 18. Getebodabäcken. Foto Sweco.

Getebodabäcken omfattas av det generella biotopskyddet i 7 kap. miljöbalken eftersom den omfattas av defintitionen av ett småvatten och våtmark i jordbruksmark¹³. Inga andra särskilda naturvärdesobjekt hittades vid Naturvärdesinventeringen.

13 Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken, bilaga 1.

5.4.3. Kulturmiljö

Det finns 5 registrerade fornlämningar, på land ca 150 m väster om den befintliga vägbron i Getebodabäcken. Dessa bedöms inte påverkas av rivning av bro samt anläggande av trummor.

5.4.4. Förorenad mark

I Äs, ca 150 m väster om den befintliga vägbron, finns en plantskola som bedöms vara ett potentiellt förorenat område, dock är det inte riskklassat .

Detta område bedöms inte påverkas av rivning av bro samt anläggande av trummor.

Sedimentprovtagning utfördes under 2015, öster om Äs, i anslutning till planerade vattenverksamheter omkring längdmätning 42/500 (Figur 19). Provtagningspunkt S4 är belägen i Getebodabäcken, där trummor ska anläggas för att möjliggöra ny

vägsträckning. Provtagningspunkterna S5 och S6 ligger också i Getebodabäcken, väster om S4, där vattenverksamheten innebär rivning av befintlig bro, där väg 56 går idag.

Analysresultaten visar att det finns alifater C16-C35 i princip i samtliga sedimentprover.

Det finns inga riktvärden med avseende alifater C16-C35 för sediment. Vid en jämförelse med riktvärden för jord där riktvärdet för KM¹⁴ och MKM¹⁵ är 100 mg/kg TS respektive 1000 mg/kg TS så överstiger inte punkterna vid planerad vattenverksamhet riktvärdet för KM.

Utifrån uppmätta halter av analyserade ämnen i sedimenten bedöms inga åtgärder (sanering) behövas vidtas på grund av föroreningsinnehåll. Schaktning av sediment i vattendraget bedöms kunna ske utan att sedimentet behöver omhändertas.

14 Känslig markanvändning

Figur 19. Provtagninspunkter för sedminentprovtagning. Getebodabäcken: punkt S4 där trummor ska anläggas, punkt S5-S6 där rivning av befintlig bro planeras. Karta: Sweco

5.4.5. Markavvatnningsföretag

Getebodabäcken ingår i ett markavvattningsföretag vilket utgör ett enskilt intresse.

6. Miljöpåverkan och skyddsåtgärder

Utfyllnad och ny bro – Aspån

Påverkan på vattendrag och sumpskog förväntas medföra måttliga konsekvenser då inga skyddade områden eller rödlistade arter berörs. Vattendraget kommer att grävas om och placeras under bron och kommer även fortsättningsvis ha en liknande funktion för växt- och djurlivet som i dag. En strandpassage kommer att ordnas för att vilt skakunna passera under bron. Den omgivande sumpskogen som är ca 3000 m² kommer att minskas med ca 1200 m² på grund av den nya vägbanken (Figur 14).

Vid genomförandet av väg- och brobygget ska åtgärder vidtas för att begränsa spridningen av uppgrumlat material. Den nya bäcksträckningen ska så långt möjligt utformas med naturligt bottenmaterial.

Ny förbifart

Getebodabäcken

Uppsamlingsdike

Den negativa miljöpåverkan, framför allt grumling, som kan uppstå i samband med vattenverksamheterna bedöms inte innebära någon långsiktig försämring av

vattenkvaliteten eller försämring av statusen i berörd vattenförekomst, Aspån-övre del.

Anläggande av vägbank i anslutning till Aspån samt bro och omgrävning av Aspån innebär en permanent förändring av hydromorfologin i en del av vattenförekomsten. I dagsläget är den morfologiska statusen ej klassad (förvaltningscykel 3, 2017-2021). I förvaltningscykel 2 (2010-2016) var den morfologiska statusen klassad som god utifrån klassningen av parametern Vattendragets närområde. I VISS anges att 8 % (9600 m²) av vattenförekomstens närområde är påverkad av aktivt brukad mark eller anlagda ytor.

Klassgränserna för god är mellan 5 och 15 % vilket betyder att upp till 18 000 m² kan vara påverkat innan statusen sänks till måttlig. Anläggandet av vägbanken och bron innebär att ytterligare ca 2 400 m² kommer att bedömas som ”anlagd yta”. Denna ökning innebär inte att statusen för kvalitetsfaktorn riskerar att försämras. Inte heller den sammanvägda ekologiska statusen bedöms försämras från dagens klassning.

Åtgärden innebär ingen risk för att beslutade miljökvalitetsnormer inte ska kunna uppnås.

Vattenverksamheterna bedöms inte långsiktigt påverka den kemiska eller kvantitativa statusen för berörd grundvattenförekomst, Köpingsåsen-Äsköping (SE656024-151782).

Under byggskedet kan det bli aktuellt med tillfällig grundvattenbortledning, men detta bedöms inte försämra statusen i grundvattenförekomsten.

Vid de åtgärder som kommer att ske inom en del av vattenskyddsområdet kommer det att krävas särskilda skyddsåtgärder för att undvika att det sker förorening av

vattentäkten. Åtgärderna vidtas ”nedströms” grundvattendelaren (Bilaga 1). Ett PM hydrogeologi ska tas fram inför arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen, vilket kommer utreda påverkan på vattenskyddsområdet närmare.

De potentiellt förorenade områdena som finns flera hundra meter nedströms den planerade vattenverksamheten och bedöms inte påverkas.

Ingen av kulturmiljöobjekten berörs av den planerade vattenverksamheten (Figur 14).

Vissa av objekten kan beröras av den nya vägsträckningen men detta hanteras i beslutet om godkännande av vägplanen. De planerade vattenverksamheterna bedöms inte påverka de värden som legat till grund för utpekandet av riksintresset för kulturmiljö.

Jord- och bergsskärning – Viksberget

Maximal grundvattensänkning i berg kan förväntas i läget ca km 42/000 där bergskärningen är som störst (Figur 6). Grundvattensänkningen i berget längs

bergsskärningen beräknas som mest bli mellan 5 m och 10 m, med en bästa bedömning på omkring 7 m.

Maximal grundvattensänkning i jord kan förväntas i läget omkring km 42/150 (Figur 6) där skärningen i jord är som störst och där grundvattennivån bedöms kunna ligga närmast markytan. Grundvattensänkningen kan bli upp till 5 m.

Påverkan kommer att bli störst närmast väglinjen för att sedan avta till opåverkade förhållanden vid influensområdets ytterkant.

• Influensområde i jord: 2 – 50 m

• Influensområde i berg: 1 – 30 m

Det teoretiska beräkningsresultatet antyder att influensområdet kring

grundvattensänkningen längs väglinjen kommer att bli begränsat. En rimlig bedömning att influensområdet inte kommer att bli större än i storleksordningen 100 m.

Denna typ av bergskärningar är vanligt förekommande och erfarenhetsmässigt uppstår sällan negativ inverkan på växtligheten i närområdet. Tänkbar påverkan skulle kunna vara nivåförändringar i bergborrade brunnar för energi- eller vattentäktsändamål.

Några sådana brunnar finns inte enligt SGU:s brunnsarkiv i direkt anslutning till tänkta jord- och bergskärningen (20). Närmaste bergborrade brunnarna är belägna ca 300 till 400 m väster om den nya vägsträckningen. Därför görs bedömningen att det inte kommer att ske någon påverkan på dessa.

Figur 20. Karta över SGU:s brunnsarkiv där energibrunnar markeras som fyrkanter och dricksvattenbrunnar som droppar. Cirklar motsvarar okänd användning. Grönt = fel i läge <100, Blå = fel i läge < 250 m, Rosa = osäkert läge. Närmsta brunn, till jord- och bergskärningen, finns vid Åtorp (330 m) och Hagstugan (360 m).

De naturvärdesobjekt som identifierats längs den nya vägsträckningen (Figur 16) finns innan km 41/700 vilket är där jordskärning beräknas påbörjas. Inledningsvis är jord- och bergskärningen inte omfattande. De naturvärden som registrerats är inte knutna till yt- eller grundvatten. Bedömningen är därför att dessa naturvärdesobjekt inte påverkas

negativt av den grundvattensänkning som blir en följd av vägsträckningen över Viksberget.

Däremot kommer dessa naturvärdesobjekt att påverkas av själva vägdragningen på grund av att delar av områdena måste tas i anspråk.

I avsitt 5.3.1 framgår att Viksberget inte är klassad som en vattenförekomst (Figur 15).

Som angetts ovan är influensområdet bedömt till ca 100 m och därför görs bedömningen att grundvattenförekomsten, ca 400 till 500 m, väster om jord- och bergskärningen inte påverkas på sådant sätt att det finns risk att statusen försämras. Bedömningen är att det inte heller finns någon risk för att de beslutade miljökvalitetsnormerna inte kan uppnås.

Avledningen av grundvatten, från jord- och bergskärningen, till ytvattenförekomsterna Aspån-övre del samt Getebodabäcken innebär att flödesmönstret till dessa kommer att förändras. Bedömningen är att detta inte innebär en sådan förändring av hydrologin att det finns risk att statusen för kvalitetsfaktorerna i dessa vattenförekomster försämras.

Den nya vägsträckningen kommer att beröra kulturmiljöobjekt på Viksberget (Figur 16).

Inget av kulturmiljöobjekten har någon koppling till yt- eller grundvatten, exempelvis källor, brunnar. Därför bedöms förändringar i grundvattennivåer eller avledning av grundvatten inte innebära en påverkan på något kulturmiljöobjekt. Den planerade vattenverksamheten bedöms inte påverka de värden som legat till grund för utpekandet av riksintresset för kulturmiljö.

Däremot kommer själva vägdragningen innebära en påverkan på kulturmiljöobjekten vilket hanteras i beslutet om vägplan.

Utrivning bro samt ny bro - Getebodabäcken (Aspån)

Trumman i Getebodabäcken har dimensionerats för att avvattningen inom markavvattningsföretaget inte ska försämras. Trumman anläggs så att inget

vandringshinder för vattenlevande organismer uppstår. Möjlighet för utter och annat småvilt att passera kommer också att anordnas i anslutning till trumman. Åtgärder ska vidtas för att begränsa spridningen av uppgrumlat material i samband med åtgärderna.

Getebodabäckens nuvarande funktion för naturmiljön bedöms inte försämras.

Anläggande av trumman i markavvattningsföretagets avledningsdike bedöms kunna ske utan att det finns risk för spridning av uppgrumlat material ut i Getebodabäcken, eftersom vattnet från diket pumpas ut i Getebodabäcken.

När befintlig bro rivs kommer åtgärder att vidtas för att se till att inte betongrester tillförs vattendraget. Åtgärder ska vidtas för att begränsa spridningen av uppgrumlat material i samband med åtgärden.

I Äs, väster om de planerade åtgärderna, finns en plantskola som bedöms vara ett potentiellt förorenat område, dock inte riskklassat. Bedömningen är de planerade vattenverksamheterna inte innebär någon risk för spridning av föroreningar från området för plantskolan

Planerad vattenverksamhet bedöms inte innebära någon försämring av vattenkvaliteten eller försämring av statusen i Getebodabäcken. Åtgärderna försämrar inte statusen för de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. Det morfologiska tillståndet i

vattenförekomsten är klassat som otillfredsställande eftersom 58 % av närområdet utgörs av aktivt brukad mark samt anlagda ytor. Klassgränsen för otillfredsställande är 35 % respektive 75 % vilket betyder att ytterligare 13 % skulle kunna påverkas innan statusen riskerar att försämras. Då befintlig bro och sannolikt delar av befintlig väg tas bort när det nya förbifarten har byggts kommer påverkan endast öka marginellt beroende på att den nya vägen är något bredare än dagens. Sammantaget bedöms den nya bron samt vägbanken inom närområdet inte innebära en försämring av statusen för denna parameter eller för den sammanvägda ekologiska statusen. Åtgärden innebär inte ett försvårande för att uppnå de beslutade miljökvalitetsnormerna.

Vattenverksamheterna innebär ingen permanent bortledning av grundvatten eller utsläpp till grundvatten och bedöms därför inte påverka den kemiska eller kvantitativa statusen för berörd grundvattenförekomst, Köpingsåsen-Äsköping (SE656024-151782).

Åtgärderna bedöms inte innebära någon risk för att de beslutade miljökvalitetsnormerna inte kan uppnås.

De planerade vattenverksamheterna bedöms inte påverka de värden som legat till grund för utpekandet av riksintresset för kulturmiljö.

7. Påverkan under byggtiden

Byggtiden beräknas pågå från våren 2021 fram till sommaren 2024. Byggtiden innebär störningar för trafiken och boende, såsom sämre framkomlighet, buller och damm.

Påverkan under byggtiden bedöms vara begränsad i både tid och rum, och bedöms inte ge några bestående effekter.

8. Samråd

Det tidigare samrådet och samrådsunderlaget (undersökningssamråd) omfattade samtliga vattenverksamheter inom vägprojektet, dvs dels i området för ny förbifart öster om samhället Äs, samt vid Dragsjön.

Samrådskretsen definierades då utifrån påverkansområdet för vattenverksamheterna, vilka endast berör ett fåtal stora markägare. Samrådskretsen omfattade i det skedet de fastighetsägare som bedömts som särskilt berörda (15 fastigheter) samt Länsstyrelsen i Södermanlands län.

Samrådskretsen i det tidiga skedet meddelades via brev 2019-06-11 där även

samrådsunderlaget ingick. Av inbjudan framgick att det inte kommer anordnas något

fysiskt möte då det endast är ett fåtal fastigheter som berörs. Av inbjudan framgick också att synpunkter kunde lämnas via epost eller skickas som pappersbrev till Trafikverket fram till och med 2019-08-02.

Inga synpunkter har inkommit från de som bedömts som särskilt berörda av vattenverksamheterna.

Ett samrådsmöte har hållits med Länsstyrelsen i Södermanlands län den 23 maj 2019 i Länsstyrelsens lokaler i Nyköping. Länsstyrelsen har även lämnat synpunkter på samrådsunderlaget skriftligen till Trafikverket.

Länsstyrelsen hade bl.a. följande synpunkter på samrådsunderlaget och de planerade vattenverksamheterna:

• Hur har man kommit fram till grundvattendelaren som ligger till grund för bedömningen att MO-vattenskyddsområde inte påverkas?

• Påverkan kan inte uteslutas på vattenförekomsten vid bergskärningen (utskrift visas på det fysiska mötet). Hur har man kommit fram till influensområdets omfattning? Har man gjort provpumpningar? Hur mycket grundvatten kommer att ledas bort?

• Utrivning bro samt ny bro- Getabodabäcken (Aspån). Arbetet sker både inom förekomstens avgränsning och även dess direkta tillrinningsområde.

• Allmän kommentar angående MKN grundvatten: Statusklassningarna är under revidering och för grundvatten är slutgiltigt leveransdatum 20 juni 2019, fortsatt arbete bör utgå från dessa.

• Kvantitativ status klassas som god eftersom ”ej klassad” inte finns som

alternativ, dock har vi i dagsläget inga beräkningar för kvantitativ status. Därför krävs beräkningar för påverkan på kvantitativ status, både i det enskilda fallet och för de tre vattenverksamheterna sammanlagt.

Länsstyrelsen i Södermanlands län beslutade den 31 oktober 2019 (diarienr. 531-7238- 2019) att tre av fyra planerade vattenverksamheter bedöms medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap miljöbalken.

Beslutet innebär att Trafikverket ska samråda med en utökad samrådskrets, exempelvis statliga myndigheter och den allmänhet och de organisationer som berörs. Efter genomförda samråd kommer samrådsredogörelsen att uppdateras.

9. Sammanfattande bedömning av åtgärdens miljöpåverkan

Eftersom de planerade vattenverksamheterna kommer att omfattas av en fastställd vägplan krävs varken dispens från biotopskydd eller strandskydd.

De planerade vattenverksamheterna berör inga skyddade områden eller skyddsvärda arter (bortsett från vattenskyddsområdet för Mo vattentäkt som berörs lite i det nordöstra hörnet). Den grumlingspåverkan som kommer att uppstå är tillfällig och det finns skyddsåtgärder som kan vidtas för att begränsa påverkan.

Åtgärderna vid Getebodabäcken berör ett markavvattningsföretag. Åtgärderna har utformats för att inte innebära en negativ påverkan på avvattningen.

Avsänkningen av grundvattenytan vid Viksberget bedöms inte innebära någon negativ påverkan enskilda brunnar.

I övrigt bedöms åtgärderna inte innebära någon negativ påverkan på enskilda intressen med avseende på vattenmiljön.

10. Källor

Artportalen. Sök fynd. Tillgänglig: https://www.artportalen.se

Länsstyrelsen Södermanlands län. Publika webbkartan. Tillgänglig: https://ext- geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=46cb29e18ffc47f9a9f136c5f4798e2c VISS, vatteninformationssystem Sverige. Tillgänglig: https://viss.lansstyrelsen.se/

Trafikverket, Box 1140, 831 80 Eskilstuna. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 020-600 650