INTERVENTIONER FÖR VUXNA MED ADHD

(1)

Examensarbete, 15 hp

Ht 2019

INTERVENTIONER FÖR VUXNA MED ADHD

och dess tillämpning till upplevda svårigheter inom arbetslivet

En litteraturöversikt med systematik

Emelie Wikner & Maria Sellander

(2)

Interventioner för vuxna med ADHD och dess tillämpning till upplevda svårigheter inom arbetslivet

Interventions for adults with ADHD and its application to perceived dif- ficulties in working life

Handledare: Anna Johansson

UMEÅ UNIVERSITET

Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi

Examensarbete, 15 hp Emelie Wikner Maria Sellander

Kärnsymptomen inom ADHD innefattar hyperaktivitet/ impulsivitet, och ouppmärksamhet. Ytterligare symptom är nedsätt- ningar i exekutiv funktion, känslo- och beteendemässig reglering och en ökad känslighet för stimuli. Inom arbetslivet blir bristande exekutiva funktioner och sociala interaktioner påtagliga för vuxna med ADHD. Stökiga arbetsplatser, nedsatt koncentration och irritabilitet är några av svårigheterna som kan uppstå för vuxna med ADHD, vilket kan orsaka ytterligare motgångar. Syf- tet med denna litteraturöversikt med systematik var att undersöka verksamma interventioner riktade till vuxna med ADHD. Inter- ventioner som återfanns var professionellt stöd och implementering av strategier, Psykoedukation, KBT och Mindfulness. Dessa interventioner visade delvis förbättring gällande kärnsymptom, exekutiva funktion samt gav en ökad tillfredsställelse inom var- dagslivet. Analysen i diskussionen från denna studie ger en anty- dan om att dessa interventioner kan tillämpas i arbetslivet, dock krävs ytterligare forskning kring detta.

Sökord: Arbetsterapi, Uppmärksamhetsstörning med hyperak- tivitet, Psykoedukation, Kognitiv beteendeterapi, Mindfulness, Stödjande insatser, Arbetsförmåga

(3)

2

Introduktion

Attention Deficit/ Hyperactivity Disorder (ADHD) är sedd som en vanlig diagnos som ofta uppmärksammas under barndomen. ADHD diagnostiseras i tre former med kärnsymptom inom; hyperaktivitet/ impulsivitet, ouppmärksamhet eller en kombination av dessa (Sarkis, 2014; Ek & Isaksson, 2013). Trots att det anses vara en diagnos som oftast berör barn finns det evidens för att dessa symptom kan följa med in i vuxenlivet (Sarkis, 2014; Ek & Isaks- son, 2013). Förutom kärnsymptomen innefattas ofta nedsättningar i exekutiv funktion som nedsatt förmåga i tidshantering, planering, organisering och minnesfunktion (Goodman, 2007; Nadeau, 2005). Vidare är det vanligt att vuxna med ADHD är mer stimulikänsliga och kan ha svårigheter med att sortera och reglera dessa (Nadeau, 2005). Fortsättningsvis används ADHD som ett övergripande begrepp för alla tre diagnos former.

Ytterligare symptom för vuxna med ADHD, utöver kärnsymptomen, kan innefatta låg mo- tivation, svårigheter i att sortera tankar samt känslo- och beteendemässig dysreglering (Mahadevan, Jayant, Arun & Benegal, 2019; Hirsch, Chavanon, Riechmann & Christian- sen, 2018). Känslomässig dysreglering är främst påtagligt hos personer med kombinerad form av kärnsymptomen, och dessa symptom orsakar ofta nedsättning i aktivitetsfunktion (Barkley & Murphy, 2010). Det bör dock uppmärksammas att symptom hos vuxna ofta är mer individspecifika, vilket menas att samtliga symptom inte kan generaliseras till alla vuxna med ADHD (Sarkis, 2015; Halbesleben, Wheeler, & Shanine, 2013).

Vuxna med ADHD påverkas ofta av nedsättningar i exekutiv funktion (Goodman, 2007 &

Nadeau, 2005). Dessa svårigheter kan leda till nedsatt arbetsförmåga där stökiga arbetsplatser, missade möten och deadlines eller svårigheter med att prioritera arbetsuppgifter blir resultatet (Nadeau, 2005). Stimulikänsligheten som vuxna med ADHD ofta upplever kan påverka de dagliga aktiviteterna, där överkänsligheten bryter personens uppmärksam- het och koncentration (Micoulaud-Franchi, Lopez & Vaillant, 2015; Mazor-Karsenty, Sha- lev, Parus & Bonneh, 2018). Micoulaud-Franchi et al. (2015) och Mazor-Karsenty et al.

(2018) menar att ljudet från en konversation i korridoren eller surrandet från en kaffema- skin kan orsaka avbrott i den pågående uppgiften. De beskriver att stimuli kan upplevas som mer intensivt, snabbare och pågå längre. Detta kan utmynna i upplevelser av obehag, distraherbarhet och smärta (Mazor-Karsenty et al., 2018). Ungefär hälften av vuxna med ADHD har symptom som hyperaktivitet och impulsivitet och i en arbetssituation kan detta

(4)

3 yttra sig i sociala färdigheter gentemot kollegor (Goodman, 2007; Sarkis, 2014). På grund av att många upplever sig som annorlunda och att de inte passar in i arbetsgruppen, tende- rar de därför att utveckla ett antisocialt beteende (Goodman, 2007). De specifika svårig- heter i sociala sammanhang yttrar sig ofta genom låg tålmodighet i samtal, där de antingen slutar lyssna eller avbryter andra (Küpper, Haavik, Drexler & Ramos-Quiroga, 2012). En låg frustrationsnivå, humörsvängningar samt irritabilitet är sammanlänkade med kärn- symptomen och det är dessa symptom som kan skapa problem på arbetsplatser (Küpper et al., 2012).

Erlandsson och Persson (2014) skildrar en rådande kultur med komplex vardag där hemliv ska kombineras med arbetsliv, samtidigt som hänsyn till övriga personers behov ska tas i beaktning. Dagens samhälle ställer större kognitiva krav, där stora mängder intryck och valmöjligheter medför att fler beslut måste fattas och som kan vara svåra att sortera bland (Fernell, Nylander, Kadesjo, & Gillberg, 2014). Ett stort administrativt krav ställs från so- cialtjänsten för att kunna få tillgång till ekonomiskt bistånd som arbetslös eller sjukskriven (Socialstyrelsen, 2019). Det försvårar för personer med ADHD då detta ställer krav på en god exekutiv förmåga (Goodman, 2007; Socialstyrelsen, 2019). Detta medför att denna grupp ofta inte får det ekonomiska bistånd de behöver, vilket resulterar i inkomstbortfall (Hirsch et al., 2018; Socialstyrelsen, 2019). För denna grupp blir socioekonomiskt utanför- skap en tydlig följd av detta och kan innebära ytterligare motgångar (Goodman, 2007, Hirsch et al., 2018; Socialstyrelsen, 2019).

Arbetsmöjligheterna för vuxna med ADHD är begränsade enligt Socialstyrelsen (2019).

Den andelen arbeten som blir offentlig för allmänheten består av en liten del av den totala arbetsmarknaden, på grund av detta blir personer med funktionsnedsättning inte priorite- rade eftersom arbetsgivare ofta kan se dessa som mer kostsamma (Socialstyrelsen, 2019).

Detta kan ofta bero på bristande förståelse och kunskap kring funktionsnedsättning (Social- styrelsen, 2019). Problematiken kan bestå av att vuxna med ADHD möter större utmaningar i alla led från arbetsansökan till specifika arbetsuppgifter (Arif, Asherson, Aw, Bo- lea, & Coghill, 2013). Vid arbetsansökan blir symptomet nedsatt uppmärksamhetsförmåga tydligt då de har en tendens att undvika de “tråkiga” frågorna som ska besvaras i ett ansök- ningsformulär. Detta visar sig genom att frågor kan missas att besvaras, att frågan inte lä- ses ordentligt, eller risk för att reflektioner över svaren uteblir. (Arif et al., 2013)

(5)

4 I Statiska centralbyråns (2018) undersökning framkom att personer med olika funktions- nedsättningar och nedsatt arbetsförmåga anser sig kunna arbeta heltid, bara de fick en eller flera stödinsatser och anpassningar. Sverige har sedan år 2009 lagligt beslutat att följa För- enta Nationernas (FN) konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Enligt artikel 27 i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är det förbud mot diskriminering, det innefattar däribland en rättighet att få jämlika och rättvisa arbetsvillkor, samt trygga och sunda arbetsförhållanden (Socialdepartementet, 2009). Vidare i artikel 27 framgår det att samhället ska främja möjligheter till anställning för personer med funktionsnedsättningar, såsom hjälp att finna, bibehålla eller återgå till anställning. På arbetsplatser ska det även enligt konventionen erbjudas skäliga anpassningar för personer som är behov av dessa (Socialdepartementet, 2009).

När arbetsplatsen inte ger det stöd och anpassningar som individen behöver så orsakar det att personerna ofta känner sig känslomässigt instabila, får nedsatt fysisk hälsa och är i regel missnöjda med sina insatser och resultat på arbetsplatsen (Sarkis, 2014). Detta beskrivs som upplevelser av minskat självvärde, depression och ångest som i sin tur utmynnar i ett undvikande beteende med känsla av kontrollförlust (Ek & Isaksson, 2013). Ett viktigt tema enligt Button (2019) är att behöva lära sig om och acceptera de fördelar och nackdelar som medföljer sin ADHD diagnos. Det innebär att fördelaktigt kunna ta vara på hyperfokus och kreativt tänkande samt att medvetandegöra nackdelar som förhalning och antisocialt beteende hos sig själv (Button, 2019). Detta tyder på att det finns ett behov av upplysning kring diagnos, både för arbetsgivaren samt för arbetstagaren. Arif et al. (2013) påtalar väsentlig- heten av att arbetsgivaren bör känna till diagnosen hos sina anställda, och eftersom arbetsgivare generellt sett har stor okunskap om svårigheter gällande ADHD kan de därför se en diagnos som en risk snarare än en tillgång. Med enkla medel kan arbetsgivaren underlätta arbetsuppgifter för att stödja arbetstagaren att på bästa sätt bli en tillgång på arbetsplatsen och istället börja se dennes potential (Arif et al. 2013).

I en studie beskriver över hälften av deltagarna deras ADHD som kontextuell, där symptomen antingen förstärktes eller försvann (Lasky, Weisner, Jensen & Hinshaw, 2016). Ge- nom att deltagarna såg deras problematik kopplat till miljön snarare än till sig själv kunde de minska sin känsla av otillräcklighet. Lasky et al. (2016) fann att ett återkommande svar till vilken kontext de trivdes bäst i var svaret stimulerande miljöer. Detta inkluderar miljöer och uppgifter som utmanar, är fysisk krävande eller som personen anser vara intressanta

(6)

5 (Lasky et al., 2016). Mänskligt utförande av dagliga aktiviteterna kan förstås genom PEO- modellen (person, omgivning och aktivitet) för att förklara komplexiteten i mänskligt gö- rande, där anses alla tre komponenter vara lika viktig för personens aktivitetsutförande (Law, Cooper, Strong & Stewart 1996). Omgivningen, den miljön som personen vistas i, kan antingen upplevas stödjande eller hindrande och aktiviteten i sig ska ha ett tillfredsstäl- lande syfte för att personen ska kunna bli engagerad (Taylor, 2017). Vidare menar Taylor (2017) att roller är avgörande för en persons identitetsskapande. Att ha en arbetsroll har visat sig ge en stor positiv inverkan på det psykiska och fysiska välmåendet (Sturesson, Ed- lund, Fjellman-Wiklund, Falkdal och Bernspång, 2013).

En av de vanligaste behandlingarna för ADHD är farmakologisk behandling (Lensing, Zei- ner, Sandvik & Opjordsmoen, 2015). Medicinering har i flera studier visat sig effektiv för att behandla kärnsymtomen (exempelvis koncentration och distraherbarhet), dock tillförser det inte personen med konkreta strategier eller färdigheter som påverkar funktion och livs- kvalité (Safren, Sprich & Cooper-vince, 2010; Solanto, Surman & Alvie, 2018). Det kan därmed vara relevant med ytterligare interventioner för behandling av svårigheter som vuxna med ADHD kan uppleva (Safren et al., 2010; Solanto et al., 2018)

Vuxna med ADHD står i större utsträckning utanför arbetsmarknaden, vilket kan medföra ett socioekonomiskt utanförskap. Väl inom arbetslivet upplever denna målgrupp större motgångar när arbetsplatserna inte är anpassad efter deras behov och är därmed i regel mer missnöjd med deras prestationer. Vilket kan orsaka en nedsatt fysisk hälsa, känslomässig instabilitet och minskat självvärde. Detta tyder på att denna målgrupp är i behov av stöd för att hantera dessa utmaningar. Tidigare forskning inom arbetsterapi samt arbetsterapeutiska interventioner har fokuserats på barn och ungdomar med ADHD och inte till vuxna i lika stor utsträckning, trots att denna population ökar (Ek & Isaksson, 2013). Kunskap och förståelse om dagliga aktiviteter gör att arbetsterapeuter kan göra skillnad för personer med ADHD på deras arbetsplats (Gutman & Szcepanski, 2008). Gutman och Szcepanski (2008) menar att genom förändring i uppgift, miljö eller med alternativa strategier kan en arbetsterapeut stödja en person till meningsfulla dagliga aktiviteter. Denna studie ämnar därför till att sammanställa verksamma interventioner för vuxna med ADHD samt därefter diskutera hur dessa interventioner kan underlätta i arbetslivet för målgruppen.

(7)

6

Syfte

Syftet var att undersöka verksamma interventioner riktade till vuxna med ADHD.

Metod

Utifrån syftet valdes en litteraturöversikt med systematik med kvantitativa ansats som grund för metoden. Genom en litteraturöversikt med systematik sammanställs redan befint- lig kunskap för att ge en överblick och fördjupning inom ett givet område (Backman, 2016;

Friberg, 2017). Detta kan med fördel olika professioner på ett lättillgängligt sätt ta del av, eftersom en sammanställning ger en överskådlig bild av evidensbaserad kunskap (Friberg, 2017; Forsberg & Wengström, 2016). En kvantitativ ansats ger en överblick över inter- ventioners effekter och genomförbarhet genom statistik, eftersom det ger ett väldigt kon- kret resultat (Olsson & Sörensen, 2011). Valet att göra en litteraturöversikt med systematik var för att presentera interventioner som finns att tillgå, samt belysa dessa ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv på ett övergripande sätt.

Litteratursökning

Litteratursökningen utfördes i databaser som delvis innefattar områden som tar upp om- vårdnad, arbetsterapi, rehabilitering, beteendevetenskap och mental hälsa. Dessa var Ci- nahl, PubMed, och PsycInfo. Sökorden korrigerades allteftersom testsökningar ge- nomfördes, för att sedan resultera i: ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, Work ability, Work, Adults, Adulthood, Employer, Employee, Employment, Intervention, Treatment, Therapy, Strategies, Best practice, Psychopharmacological treatment, Medical care, Stress Management, Children, Child, Childhood, Kids och Youth. Sökorden använ- des i olika kombinationer och tillsammans med booleska operatorer “AND”, “OR” och

“NOT”.

(8)

7 Tabell 1. Överblick av huvudsökning och använda söksträngar och filter.

Cinahl

(ADHD OR attention deficit hyperactive disorder) AND (adult OR adults OR adulthood) AND (interventions or strategies or best practices) NOT (children or kids or youth or child)

Peer-reviewed, tidsintervall 2009–2019,

Pubmed (adhd or attention deficit hyperactivity disorder) AND (adult or adults or adulthood) AND (intervention or treatment or therapy or strategier) NOT (children or kids or youth or child)

Psycinfo (adhd or attention deficit hyperactivity disorder) AND (adult or adults or adulthood) AND (intervention or treatment or therapy or strategier or stress management or CBT or Mindfulness) NOT (children or kids or youth or child)

Artiklar som inkluderades var interventioner som behandlade yngre och äldre vuxna med ADHD. Ytterligare inklusionskriterier var att interventioner skulle visa på förbättringar i ADHD-symptom och dess problematik samt att artiklarna skulle vara peer- reviewed, pub- licerade mellan 2009 till 2019, författade på svenska eller engelska och utförd i Västvärl- den. De artiklar som exkluderades handlade endast om barn med ADHD, var dubbletter, samt artiklar som var kvalitativa. Ytterligare exkluderades artiklar vars åtkomst inte fanns i fulltext på Umeå Universitetsbiblioteket eller i Google Scholar. Vid bedömning av artiklar- nas kvalité granskades dessa enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) gransknings- mall, de valda kvalitetsnivåerna sattes till 60–69 låg, 70–79 medel och 80–100 hög. Artik- lar vars kvalitetsnivå var låg exkluderades. Det skulle finnas beskrivet hur författarna tagit hänsyn till etiska överväganden genom att de antingen ordagrant beskrivit att deltagarna delgetts information om studien, införskaffat samtycke, samt möjligheten att de närhelst kunde avsluta deltagandet. Det etiska övervägandet godkändes även om författarna gjort detta enligt etiska kommittén eller helsingforsdeklarationen (Olsson & Sörensen, 2011).

Artiklarna presenteras överskådligt utifrån PRISMA-modellen som ger en systematisk

(9)

8 översyns och kartläggning över antalet artiklar som identifierats, exkluderats och inkluderats (Moher, Liberati, Tetzlaff, & Altman, 2009), utifrån ovan nämnda kriterier och som slutligen resulterade i tio stycken artiklar (se bilaga 1).

Analys

Analysen är utförd genom Fribergs (2017) mall för analys av litteraturöversikt med systematik. De funna artiklarna lästes igenom noggrant och ett flertal gånger, först enskilt av författarna samt att de därefter tillsammans diskuterades. Från artiklarna urskildes den mest relevanta data utifrån studiens syfte och problemformulering samt sammanfattades i löptext. Utifrån löptexten gjordes en sammanfattning av resultat av de funna artiklarna och återfinns i en översiktstabell där författare/årtal/titel, syfte, design/deltagare, instrument, resultat och kvalitetsgranskning redovisas (se bilaga 2). Därefter identifierades samband mellan de olika interventionernas metoder, med hänsyn till skillnaderna i interventionsfor- merna. Utifrån studiernas resultat urskildes likheter och skillnader gällande effektvariabler kopplat till denna studies problemformulering och syfte. Gemensamma fynd presenteras i kategorier och underkategorier för struktur och förtydligande.

Resultat

De tio funna studierna berörde interventioner utförda på diagnostiserade och/eller icke- diagnostiserade, yngre och äldre vuxna med ADHD-symptom (Holmefur, Lidström-Hol- mqvist & Hayat Roshanay, 2019; Hoxhaj, Sadohara & D’Amelio, 2018; In de Braek, Dijkstra, Ponds & Jolles , 2017; Janssen, Kan & Carpentier, 2019; LaCount, Hartung, Shelton & Stevens, 2018; Lindstedt & Umb-Carlsson, 2013; Mitchell, McIntyre, English &

Dennis, 2017; Pettersson, Söderström, Edlund-Söderström & Nilsson, 2017; Solanto, Sur- man & Alvir, 2018; Wentz, Nydén & Krevers, 2012). Interventioner som återfanns var psykoedukation, professionellt stöd och strategier med tillgång till kognitionshjälpmedel, kognitiv beteedeterapi samt mindfulness. Syftena i studierna var att antingen undersöka effekterna av interventionerna eller utveckla, utvärdera samt verifiera metoderna. Studierna utfördes på mellan 10 till 120 deltagare och designen var antingen RCT eller Controlled Clinical Trial (CCT). Artiklarna var författade i USA, Sverige, Nederländerna och Tysk- land samt var författade mellan 2009 och 2019 (se bilaga 2).

I löptexten redovisas interventionerna enligt följande rubrikerna: Psykoedukation för ökad insikt, Vikten av att utgå från individens specifika behov, Tillvägagångssätt som förbättrar exekutiv funktion, Mindfulness för ökad självacceptans (se tabell 2).

(10)

9 Tabell 2. Överblick av kategorier och underkategorier

Kategorier Underkategorier

Psykoedukation för ökad insikt

Vikten av att utgå från individens specifika behov

Tillvägagångssätt som förbättrar exekutiv funktion

Kognitionshjälpmedel som ett komplement

Internetbaserat tillvägagångssätt i tillämpning av KBT

Mindfulness för ökad självacceptans Mindfulness i kombination med Kognitiv bete- endeterapi

Psykoedukation för ökad insikt

Psykoedukation är en metod som innebär att deltagarna ska få upplysning och kunskap kring orsaker, symptom och behandlingsalternativ (Hoxhaj et al., 2018). I majoriteten av de funna interventionerna återfanns ett fokus på upplysning kring ADHD symptom såsom nedsättningar i minne, uppmärksamhet och planering samt dess påverkan (Hoxhaj et al., 2018; In da Braek et al., 2017; Solanto et al., 2018). Vidare återfanns även rådgivning kring copingstrategier och strategier för att förbättra arbetsrelationer och ekonomi (In da Braek et al., 2017). En av studierna benämnde dock den psykoedukativa interventionen som supportterapi, trots dess tydliga koppling till psykoedukation (Solanto et al., 2018).

Tre av interventionerna förmedlade psykoedukation i gruppformat som varierade mellan 1,5 och 2,5 timmar där specifika psykoedukativa teman diskuterades och som för deltagarna var av intresse (Solanto et al., 2018) samt uppmärksammades deltagarnas styrkor och svårigheter (Hoxhaj et al., 2018). Exempel på dessa teman kunde vara upplysning om självorganisation och hantering av vardagliga problem (Hoxhaj et al., 2018; In da Braek et al., 2017) stress, humörreglering, självbild, självkänsla samt ökat stöd mellan deltagarna i vardagliga problem (Hoxhaj et al., 2018). En av interventionerna innehöll reflektion över ADHD-symptomens betydelse för dem (In da Braek et al., 2017). Genom dessa interventioner visade deltagarna en minskning av kärnsymptom (Hoxhaj et al., 2018; In da Braek., 2017; Solanto et al., 2018). Ytterligare återfanns vid självskattning en statistisk signifikant förbättring i exekutiv funktion, förbättringar i individuell ADHD-problematik (Solanto et al., 2018) och ökad kognitiv funktion (In da Braek et al., 2017). Vid uppföljning uppdagades förbättringar gällande observation, att agera medvetet, icke dömande och icke agerande

(11)

10 på inre upplevelser (Hoxhaj et al., 2018).

I tre av interventionerna återfinns psykoedukation som ett komplement till den huvudsak- liga interventionen (Janssen et al., 2019; LaCount et al., 2018; Mitchell et al. 2017). Psyko- edukation som komplement utvärderades endast i samband med interventionen mindfulness meditationsträning där deltagarna ansåg sig fått en större kunskap kring ADHD symptom (Mitchell et al., 2017).

Vikten av att utgå från individens specifika behov

Två olika interventioner utgick från ett klientcentrerat förhållningssätt. Gemensamt för dessa interventionsformer var att terapeuterna utredde vilka individspecifika insatser deltagarna var i behov av. En tydlig modell som påtalar vikten av klientcentrerat arbete och vikten av support i interventionen är den internetbaserade support och coachingmodellen (IBSC) (Wentz et al., 2012). Syftet med studien var att utveckla och utvärdera IBSC. Un- der åtta veckor fick deltagarna med ASD eller ADHD via chatt samt fysiska besök träffa en personlig coach. Modellen var individspecifik och gav deltagarna möjlighet att diskutera specifika svårigheter i vardagen gällande till exempel studieteknik samt hur specifika uppgifter utförs. Resultaten visade en signifikant förbättrad självkänsla (p = .021), en ökad känsla av sammanhang (p = .041) samt att den subjektiv upplevelsen av livskvalité (p = .03) förbättrades. Efter slutförd intervention beskrev deltagarna vikten av coachernas för- ståelse för problematiken, deras lyhördhet och förmåga att på ett begripligt sätt ge feed- back som speciellt värdefulla egenskaper. En majoritet av deltagarna ansåg även att de fortsättningsvis var i behov av behandlingen som givit dem ökad kunskap och kontroll samt möjlighet att lättare kunna orientera sig i sin miljö och därmed ökad självständighet (Wentz et al., 2012).

Professionellt stöd som primär intervention tillsammans med cognitive assistive technology [CAT] (kognitionshjälpmedel) visade även denna interventionsform på ett klientcentrerat förhållningssätt. Studien ämnade till att utforska effekten av professionellt stöd (Lindstedt och Umb-Carlsson, 2013) och syftet var att förvärva kunskap om hur de kunde öka sitt engagemang i samhället. Det professionella stödet utgick från individspecifika behov för att underlätta vardagen och utfördes av arbetsterapeuter. Utförandet omfattade fem steg där arbetsterapeuten tillsammans med deltagaren identifierade problem som upplevts i vardagen, för att därefter identifiera person- och miljömässiga resurser, samt fastställdes

(12)

11 individuella mål. Fortsättningsvis stödde de deltagarna i deras vardagsstruktur, sociala kontakter och i kontakten med relevanta myndigheter. Den domän som deltagarna var mest behov av stöd i var “Aktivitet och Delaktighet”, generella uppgifter, egenvård och större livsområden. Efter slutförd intervention gällande professionellt stöd visade det sig att deltagarna var i störst behov av detta stöd i början och därefter minskade detta behov. Inter- ventionen underlättade allmänna uppgifter och krav, att utföra dagliga rutiner och de fick ett större engagemang i samhället, samt att de underlättade i den ekonomiska självförsörj- ningen. Det individuella professionella stödet tillsammans med kognitionshjälpmedel un- derlättade vardagen och arbetslivet där fler var anställda eller studerande vid uppföljning (p <.05) (Lindstedt och Umb-Carlsson, 2013).

Tillvägagångssätt som förbättrar exekutiv funktion

Flera interventioner utgick från instrument och strategier som syftar till att underlätta exekutiv funktion. Interventionerna och instrumenten skilde sig i tillvägagångssättet men hade gemensamt fokus på implementering av strategier kring tidshantering, planering- och orga- nisationsfärdigheter. En av interventionerna var kognitiv beteendeterapi (KBT) tillsammans med professionellt stöd kring förbättring av kognition. Interventionen grundas på hy- potesen om att tankar och känslor som uppstår i en given situation utmynnar i ett visst beteende, och genom att ändra en persons tankemönster uppstår en kedjereaktion där känslor och beteendet förändras (Solanto et al., 2018). Syftet var att skapa beteendeförändringar genom att implementera nya strategier och vanor, öka deltagarnas kognitionsförmåga, där- ibland exekutiv funktion samt utveckla ett analytiskt tankesätt för att vägleda beteenden (Solanto et al., 2018). Metoden innehöll rundabordssamtal och sessionerna pågick i tolv veckor, i två timmar. Exempel på strategier som gavs var schemaläggning, tidshantering, organisering- och prioriteringsfärdigheter, tillämpa nya vanor, beteendestrategier, kontinu- erlig självförstärkning, och kunna dela upp komplexa uppgifter till mer hanterbara. Över- raskande visade resultaten att deltagarna fått en statistiskt signifikant minskning av kärn- symptomen. Vid självrapportering fick de även en förbättring i individuell ADHD-problematik, samt en statistiskt signifikant förbättring av exekutiv funktion (Solanto et al., 2018).

Lets get organised [LGO] (Holmefur et al., 2019) är ett arbetsterapeutiskt instrument inne- fattande strategier och stöd till svårigheter i exekutiv funktion med syfte att öka tillfreds- ställelse med dagliga aktiviteter. Behandlingen bestod av gruppinterventioner som pågick

(13)

12 under tio veckor med tio sessioner. Teman för sessionerna var strategier kring tidshantering, känsloreglering, planering- och organisationsfärdigheter. Deltagarna fick i samband med interventionen statistiskt signifikanta förbättringar i samtliga färdigheter (Holmefur et al., 2019).

Kognitionshjälpmedel som ett komplement

Ytterligare instrument som fokuserade på strategier till förbättring av exekutiv funktion var OTMP- kompetensutbildning (Organisation, Tidshantering och Planeringkompetenser) (LaCount et al., 2018). Interventionen utfördes på högskolestudenter med akademiska svå- righeter. Upplägget bestod av tolv sessioner under tre veckor med en timmes gruppsam- lingar på kvällen, följt av hemuppgifter. Sessionerna och hemuppgifterna fokuserade på att utveckla, implementera och underhålla OTMP-färdigheterna. De olika teman för sessionerna var tidsmedvetenhet och schemaläggning, införande av prioriteringslista, klockor, scheman och lågteknologiska hjälpmedel. Fortsatt innehåll var strategier kring uppgifts och motivationshantering, hitta strategier för att göra uppgifter mer hanterbara, implementera organisationssystem, samt identifiera och prioritera uppgifter. Genom strategier kopplat till förbättring av OTMP-färdigheterna rapporterade deltagarna statistisk signifikant minskning av akademiska svårigheter (p = .003), ouppmärksamhet (p= .037) och hyperaktivitet/

impulsivitet (p <.001). Vid utvärdering skattade deltagarna att de hade mest nytta av kalen- der för att hantera sina scheman och dela upp stora uppgifter till mer hanterbara (LaCount et al., 2018).

Kognitionshjälpmedel var en del av de individspecifika åtgärder som användes i Lindstedts och Umb-Carlssons (2013) intervention där de ville underlätta vardagen för deltagarna samt öka deras engagemang i samhället. De kognitionshjälpmedel som implementerades var både låg- och högteknologiska, menande allt från papper och penna till mer avancerade handdatorer. Kognitionshjälpmedel tillsammans med professionellt stöd visade sig ha en positiv inverkan i dagliga livet och majoriteten av de kognitionshjälpmedel som lämnades ut behöll deltagarna (Lindstedt & Umb-Carlsson, 2013). De mest uppskattade kognitions- hjälpmedlen var veckoscheman, klockor/ väckarklockor, och tyngdtäcken.

I Mindfulness- meditationträning delgavs deltagarna kognitiva hjälpmedel såsom kalendrar och påminnelser till att upprätthålla mindfulness- meditations utövandet (Mitchell et al., 2017).

(14)

13 Internetbaserat tillvägagångssätt i tillämpning av support och KBT

En intervention som utmärkte sig var den internetbaserade tillämpningen av KBT i Petter- son et al. (2017) studie. Interventionen utfördes i gruppformat (iCBT-G) eller i självhjälps- format (iCBT-S). Dessa format var uppdelade i två olika grupper av deltagare. iCBT-S gruppen fick instruktioner om hur de skulle arbeta med programmet på egen hand men de fick möjligheten att kontakta terapeuten via programmet vid behov. I iCBT-G gruppen träffades deltagarna under tio sessioner i 3 timmar. En av ledarna var arbetsterapeut, utbil- dad i KBT och Assessment and commitment therapy (ACT). Programmet som deltagarna fick tillgång till bestod av nio moduler och som bland annat innehöll övningar med tera- peutiska tekniker. Exempel på dessa var avslappningsövningar, strategier för sömnpro- blem, beteendeanalys, mindfulness acceptans, känsloreglering, problemlösning, exekutiva funktioner samt att kunna minska distraktioner. Båda grupperna skattade efter intervention minskning av kärnsymptom, medan iCBT-G gruppen även skattade förbättring gällande vardagsfunktion. En möjlig fördel med ett internetbaserat tillvägagångssätt skulle enligt författarna vara att genom internet nå fler personer medan en nackdel kunde vara om personerna hade stora kognitiva nedsättningar, läs- eller skrivsvårigheter eller bristande dator- kunskap (Pettersson et al., 2017).

Vidare återfanns även liknande tillvägagångssätt i den internetbaserade support och coachingmodellen (IBSC) (Wentz et al., 2012), där deltagarna fick möjlighet att via chatt ta kontakt med en personlig coach.

Mindfulness för ökad självacceptans

Mindfulness som intervention återfanns i tre studier (Hoxhaj et al., 2018; Janssen et al., 2019; Mitchell et al., 2017). Denna interventionsform användes både som enskild åtgärd eller i kombination. I Mindfulness awareness practices (MAP) studeras förbättringar i själ- vacceptans och att agera medvetet (Hoxhaj et al., 2018). Den andra artikeln som enbart till- lämpade mindfulness var Mitchell et al. (2017) där undersöktes genomförbarheten, acceptansen och den preliminära effekten av mindfulness-meditations behandling. Önskade effekter var förbättringar i exekutiv funktion och känsloreglering (Mitchell et al., 2017).

Båda metoderna bestod av åtta sessioner, en gång i veckan och på 2,5 timmar, samt tillsammans med hemuppgifter. Mindfulness behandlingarna visade på en minskning av kärn- symptomen (Hoxhaj et al., 2018; Mitchell et al., 2017) samt förbättring av exekutiv funktion (Mitchell et al., 2017). Vid sista uppföljningen återfanns förbättringar gällande för- mågan att kunna agera medvetet (Hoxhaj et al., 2018). Intressant nog observerades endast

(15)

14 en statistisk signifikant förbättring vid självskattning gällande känslo- och beteende-

mässigreglering, organisation av material och arbetsminne (Mitchell et al., 2017). Slutligen ansåg deltagarna i Mitchell et al. (2017) behandling vid utvärdering att innehållet varit relevant för deras erfarenheter, samt att det var lätt att förstå de strategier och metoder de bli- vit introducerade till. Deltagarna var villiga att upprätthålla metoderna samt att de skulle rekommendera mindfulness-metoden till andra vuxna med ADHD (Mitchell et al., 2017).

Mindfulness i kombination med Kognitiv beteendeterapi

En mindfulness intervention kombinerades med kognitiv beteendeterapi (KBT) och be- nämdes som Mindfulness-based cognitive therapy (MBCT) (Janssen et al., 2019). Metoden var sammankopplad med vanlig behandling som utförs inom primärvården i Nederlän- derna och innefattade även farmakologisk- och psykosocial behandling. Primära syftet var att minska kärnsymptomen och sekundärt önskades förbättring av självrapporterad exekutiv funktion, öka självkänslan, få en positiv mental hälsa samt en förbättrad allmän funktion. Genomförandet av interventionen var i linje med de två övriga mindfulness studierna (Hoxhaj, et al 2018; Mitchell et al., 2017), där det var åtta sessioner i 2,5 timmar tillsammans med hemuppgifter med guidade övningar innefattade body-scan, sittande meditation och medvetna rörelser. Vid slutförd behandling hade kärnsymptomen statistiskt signifikant minskat, deltagarna skattade även en ökad självkänsla och positiv mental hälsa. Däremot framkom inte några signifikanta förbättringar för allmän- och exekutiv funktion (Janssen et al., 2019), vilket var förbättringar som återfanns i både MAP och i Mindfulness mediations studierna (Hoxhaj et al., 2018; Mitchell et al., 2017). Slutligen återfanns mindfulness endast som inslag i Pettersson et al. (2017) iCBT-behandling, där ett moment bestod av mindfulness- och acceptansträning.

Diskussion

Syftet var att undersöka interventioner riktade till vuxna med ADHD. Interventioner som uppdagades var psykoedukation, professionellt stöd och strategier med tillgång till kognit- ionshjälpmedel, kognitiv beteedeterapi samt mindfulness. Majoriteten av dessa interventioner visade sig minska kärnsymptomen hos deltagarna. Upplysning kring symptombild gav en ökad insikt om de positiva och negativa egenskaper som kan medfölja ADHD diagnos. Strategier och terapeutiskt stöd i tidshantering, minne, organisering och planerings- färdigheter visade sig förbättra exekutiv förmåga, vilket utmynnade i en ökad tillfredsstäl-

(16)

15 lelse i vardagsfunktion. Förmågan att kunna agera medvetet och finna självacceptans genom mindfulnessbehandling bidrar till en positiv mental hälsa och förbättrad allmän funktion. Genom att kartlägga ett visst destruktivt beteende går det med hjälp av KBT att implementera alternativa tankemönster för att förändra dessa till mer gynnsamma.

Interventioner för information och upplysning kring diagnos är av vikt oavsett behandlingsform. Genom psykoedukation blir personen själv uppmärksammad på de positiva och negativa egenskaper som ADHD-diagnos eventuellt kan medföra (Button, 2019), vilket kan innebära att de kan hantera vissa svåra situationer på ett mer fördelaktigt sätt (In da Braek et al., 2017). Genom att få upplysning om diagnos och dess problematik kan arbetsgivare skapa förutsättningar för personer med ADHD att bli mer produktiva på arbetsplatsen (Barnett, 2019; Bjerrum et al, 2017). Arbetsterapeuters kompetenser innefattar att kunna informera och stärka en persons känsla av självförmåga (Taylor, 2017). Arbetsplats- dialog för arbetsåtergång (ADA+) är ett instrument som kan möjliggöra samtal för att in- volvera arbetsgivaren i arbetstagarens svårigheter och behov av anpassningar (Eskilsson, Lehti, Sturesson & Ståhlnacke, 2017). Med personens samtycke skulle ett instrument som ADA+ vara en stor tillgång för att öka kommunikationen till arbetsgivaren. Våra resultat påvisar vikten av att tillhandahålla information om diagnosen samt dess konsekvenser för att öka vardagsfunktion för målgruppen.

De mest förekommande strategierna var till för att underlätta de kognitiva- och exekutiva förmågorna, kärnsymptomen (Holmefur et al., 2019) samt vardagsfunktion (Pettersson et al., 2017). Arbetsgivare är skyldig att tillhandahålla en arbetstagare stöd och anpassningar för att denne ska kunna utföra ett gott arbete på bästa sätt (Socialdepartementet, 2009).

Våra resultat tyder på att svårigheter som vuxna med ADHD möter i arbetslivet, skulle kunna underlättas med till exempel kognitionshjälpmedel och strategier som förbättrar exekutiv funktion, eftersom svårigheter såsom missade deadlines och stökiga arbetsplatser är vanligt förekommande inom arbetslivet (Nadeau, 2005; Bjerrum, Pedersen & Larsen, 2017). Arbetsterapeuter kan med hjälp av modeller såsom Person, Miljö och Aktivitet (PEO) kartlägga i vilken domän strategier skulle behöva tillämpas. PEO- modellen förkla- rar människan i aktivitet, där alla domäner är avgörande för aktivitetsutförandet (Law et al., 1996). Därmed anser vi att strategier kring organisering av arbetsplatsen kan underlätta att hitta saker samt upprätthålla en ordning genom att ”var sak har sin plats”. Med kognit-

(17)

16 ionshjälpmedel för tidshantering samt tillgång till ett överskådligt schema skulle detta möj- ligtvis kunna hjälpa arbetstagaren att komma i tid till möten samt planera och slutföra sina uppgifter i tid. Utifrån detta ser vi arbetsterapeuter som en viktig yrkesgrupp inom arbetslivet, eftersom de kan utreda och implementera strategier för att förbättra kognitionen där- ibland exekutiv funktion med exempelvis kognitionshjälpmedel, utifrån individens behov.

Eftersom varje person är unik innebär det att varje individ bör ses utifrån dennes förutsätt- ningar och behov (Jain, Jain, & Montano, 2017). För arbetsterapeuter innefattar person i PEO att utreda de förutsättningar som individen besitter, med hänsyn till personens moti- vation och vilja (Taylor, 2017). I Wentz et al. (2012) och Lindstedt och Umb-Carlsson (2013) studier utgick de från ett mer tydligt klientcentrerat förhållningssätt där deltagarnas roller och tidigare erfarenheter togs i beaktning. Genom att ha förståelse för deltagarnas behov, visad de en ökad tillfredställelse och mottaglighet för behandlingen (Wentz et al., 2012). Problematiken som kan uppstå inom arbetslivet går inte att generalisera till alla (Sarkis, 2015; Halbesleben, Wheeler, & Shanine, 2013). Lindstedt och Umb-Carlsson (2013) menar att deras resultat stödjer övrig forskning som påtalar de positiva effekterna av arbetsterapeutiskt stöd som utgår från ett klientcentrerat förhållningssätt på arbetsplatserna. Vi anser därför att klientcentrerat förhållningssätt ger goda resultat när behandlingen tydligt inkluderar och utgår från personen.

Mindfulnessbehandling förbättrar självuppfattningen, känsloreglering och exekutiv för- måga, vilket utmynnar i en förbättrad allmän funktion (Hoxhaj, et al 2018; Mitchell et al., 2017; Bueno, Kozasa, Da Silva och Alves, 2015). Vuxna med ADHD kan på vissa arbetsplatser få en känsla av att de inte har liknande förutsättningar i jämförelse med övriga kollegor (Ek & Isaksson, 2013; Bjerrum, Pedersen & Larsen, 2017). Detta kan leda till att de upplever otillräcklighet med sina insatser och resultat på arbetet, vilket kan medföra en känsla av minskat självvärde (Sarkis, 2014). Utifrån resultaten visar sig mindfulness kunna öka acceptansen till sig själv, och tillhandahålla en självmedvetenhet om sin utförandeka- pacitet (Hoxhaj, et al 2018; Janssen et al., 2019). Våra resultat tyder på att mindfulness kan öka insikten hos personer med ADHD om att de bidrar på arbetsplatsen, även om det inne- bär att göra uppgifterna på deras sätt och villkor. Arbetsterapeuter kan arbeta med mindfulness och vi ser denna intervention som en gynnsam behandling, dock anser vi att denna form endast behandlar personen och tar för lite hänsyn till den kontext som de befinner sig

(18)

17 i. Svårigheter som vuxna med ADHD möter kan enligt Lasky et al. (2016) ses som kon- textberoende, vilket medför att mindfulness förbiser en stor del av de faktorer som påver- kar en eventuell nedsättning.

Genom KBT kartläggs de tankar och känslor som grundlagts till ett visst beteende, för att därefter försöka ändra personens tankemönster (Solanto et al., 2018). På en arbetsplats kan symptom som känslo- och beteendemässig dysreglering yttra sig genom låg frustrations- nivå, humörsvängningar och irritabilitet när samspelet med kollegor och arbetsuppgifter inte är optimala (Küpper et al., 2012). Arbetsterapi innefattar att kunna utreda orsakerna kring svårigheter som kan uppstå på exempelvis en arbetsplats (Sturesson et al., 2013). Vi anser att utifrån KBT kan en terapeut tillsammans med personen finna alternativa tanke- mönster då dessa känslor och beteenden uppstår, vilket blir ett redskap som i framtiden kan underlätta hantering av liknande utmaningar.

Den vanligaste behandlingsformen vid ADHD- diagnos är farmakologisk behandling och denna behandlingsform visar sig effektiv för minskning av kärnsymptomen (Lensing et al., 2015). Pettersson et al. (2017) och Solanto et al. (2018) påtalar dock att farmakologisk behandling inte är en tillräcklig interventionsform, eftersom dessa inte förser personerna med strategier och förhållningssätt att kunna hantera mer konkreta utmaningar i vardagen eller på arbetsplatsen. Det är därmed viktigt att kunna erbjuda fler alternativa behandlingsformer (Pettersson et al., 2017; Solanto, Surman & Alvir, 2018; Schreuer & Dorot, 2017).

Denna studie påvisar att andra behandlingsformer finns för att både behandla kärnsympto- men vid ADHD samt övriga aspekter som medföljer diagnosen. Vi menar att farmakolo- giska behandling inte alltid bör ses som den främsta behandlingsformen för kärnsympto- men vid ADHD- problematik.

Under studiens gång återfanns två artiklar med internetbaserad behandling. De fördelar vi kan se med internetbaserat tillvägagångssätt är att det kan nå många personer som exempelvis befinner sig på landsbygd där tillgång till psykosocial behandling kan vara bristande. Författarna påtalade dock att det kan vara svårt om personerna har en kognitiv ned- sättning (Petterson et al., 2017), vilket är vanligt för vår målgrupp.

Inledningsvis hade vi förhoppningar om att finna artiklar som undersökte arbetsterapeutiska instrument för återgång i arbete, dock kunde vi inte finna några. Förhoppningen är att

(19)

18 detta blir intressant för framtida forskning. Vi fann även en artikel som utvecklat en APP- funktion vars syfte var att behandla ADHD-symptom. I linje med detta uppdagades en studie som använde sig av virtual reality, men på grund av att studien var författad på spanska kunde denna studie inte läsas och därmed inte ta del av resultatet. Dessa teknologiska och självhjälpande behandlingsformer anser vi vara överensstämmande med den teknologiska utvecklingen, dock kräver dessa vidare forskning för att kunna verifiera de olika metoderna.

Metoddiskussion

Eftersom vi var begränsade till artiklar som fanns i Umeå Universitetsbiblioteks databaser återfanns ett fåtal artiklar som inte gick att läsa i fulltext, vilket kan innebära att ytterligare interventioner inte kommit med. Det hade varit fördelaktigt om endast artiklar inom en femårsperiod medtagits för att skapa en aktuell bild över interventioner för vuxna med ADHD, dock var det allt för få artiklar som återfanns inom det tidsspannet. Detta resulterar i en försämrad trovärdighet till resultatet i vår studie. Det vi anser talar till studiens fördel är bredden av interventioner som inkluderats tillsammans med antalet databaser som ge- nomsökts, samt att alla artiklar hamnade på medel till hög kvalitéetsnivå. Genom kvantitativa studier finns det en större chans att fler deltagare kan delta, vilket därmed ökar genera- liserbarheten av resultaten (Olsson & Sörensen, 2011). Detta styrker trovärdigheten till denna litteraturöversikt med systematik.

Konklusion

Sammanfattningsvis visar denna studie att svårigheter vuxna med ADHD upplever på arbetsplatser påverkar livskvaliteten, vardagsfunktioner och deras psykosociala hälsa. De exekutiva funktionerna, känslomässig dysreglering tillsammans med kärnsymptomen är de vanligaste orsakerna till att dessa svårigheter uppstår. Med hjälp av interventionerna för- bättrades kärnsymptom, exekutiv funktion och ökad självacceptans. Detta talar för att de funna interventionerna har en potential att kunna tillämpas till svårigheter som målgruppen generellt möter på arbetsplatser. Arbetsterapeuter verkar inom flertalet domäner i en persons vardag, däribland arbetsplatser och kan utföra flertalet av dessa interventioner. Vi anser därför att denna yrkeskategori är väl lämpad för att bidra med underlättande insatser på arbetsplatser.

(20)

19

Referenser

Arif, M., Asherson, P., Aw, T. C., Bolea, B., & Coghill, D. (2013). Occupational issues of adults with ADHD. BMC psychiatry., 13(59). doi: 10.1186/1471-244x-13-59

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser (3. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Barkley, R. A., & Murphy, K. R. (2010). Impairment in occupational functioning and adult ADHD: the predictive utility of executive function (EF) ratings versus EF tests. Arch Clin Neuropsychol, 25(3), 157–173. doi: 10.1093/arclin/acq014

Barnett, K. L. 2019. ADHD and self-regulation in the workplace. (Doktorsavhandling, Walden University, Houston) Hämtad från https://scholarworks.waldenu.edu/cgi/viewcon- tent.cgi?article=7445&context=dissertations

Bejerholm, U., & Areberg, C. (2014). Factors related to the return to work potential in per- sons with severe mental illness. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 21(4), 277–286. doi: 10.3109/11038128.2014.889745

Bjerrum, M. B., Pedersen, P. U., & Larsen, P. (2017). Living with symptoms of attention deficit hyperactivity disorder in adulthood: a systematic review of qualitative evidence. JBI Database System Rev Implement Rep, 15(4), 1080–1153. doi: 10.11124/jbisrir-2017-

003357

Bueno, V. F., Kozasa, E. H. da Silva, M. A., Alves, T. M., Louzã, M. R. & Pompéia, S.

(2015). Mindfulness Meditation Improves Mood, Quality of Life, and Attention in Adults with Attention Deficit Hyperactivity Disorder. BioMed Research International, 2015, 1–

14. doi: 10.1155/2015/962857

Button, W. M. (2019). Adult ADHD successful employment experiences: A generic quali- tative inquiry. 80, Hämtad från http://search.ebscohost.com/login.aspx?di-

rect=true&db=psyh&AN=2018-65236-041&site=ehost-live&scope=site Available from EBSCOhost psyh database.

Ek, A., & Isaksson, G. (2013). How adults with ADHD get engaged in and perform every- day activities. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 20(4), 282–291. doi:

10.3109/11038128.2013.799226

Erlandsson, L. & Persson, D. (2014). ValMo-modellen: ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi. (1. edl.) Lund: Studentlitteratur.

Eskilsson, T., Lehti, A., Sturesson, M., & Ståhlnacke, B. (2017) METODSTÖD ADA+ Ar- betsplatsDialog för Arbetsåtergång; Planering, uppföljning och stöd. Inhousebyrån kom- munikationsenheten. ISBN: 978-91-7601-812-5

Fernell, E., Nylander, L., Kadesjo, B., & Gillberg, C. (2014). [ADHD should be given more attention--early interventions prevents unnecessary suffering]. Lakartidningen, 111(39), 1652–1655. Hämtat från http://lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk- oversikt/2014/09/ADHD-bor-uppmarksammas-mer--tidiga-insatser-spar-lidande/

(21)

20 Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. ed.) Stockholm: Natur & kultur.

Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensar- beten. (3. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Gutman, S, A., & Szczepanski, M. (2005). Adults with Attention Deficit Hyperactivity Disorder: Implications for Occupational Therapy Intervention. Occupational therapy in Mental Health, 21(2), 13–38. doi: 10.1300/J004v21n02_02

Goodman, D. W. (2007). The consequences of attention-deficit/hyperactivity disorder in adults. Journal of Psychiatric Practice, 13(5), 318–327. doi:

10.1097/01.pra.0000290670.87236.18

Halbesleben, J. R., Wheeler, A. R., & Shanine, K. K. (2013). The moderating role of atten- tion-deficit/hyperactivity disorder in the work engagement-performance process. Journal of Occupational Health Psychology, 18(2), 132–143. doi: 10.1037/a0031978

Hirsch, O., Chavanon, M., Riechmann, E., & Christiansen, H. (2018). Emotional dysregu- lation is a primary symptom in adult Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD).

Journal of Affective Disorder, 232, 41–47. doi: 10.1016/j.jad.2018.02.007

*Holmefur, M., Lidström-Holmqvist, K., Hayat Roshanay, A., Arvidsson, P., White, S., &

Janeslätt, G. (2019). Pilot Study of Let's Get Organized: A Group Intervention for Improv- ing Time Management. American Journal of Occupational Therapy, 73(5), 1–10. doi:

10.5014/ajot.2019.032631

*Hoxhaj, E., Sadohara, C., Borel, P., D'Amelio, R., Sobanski, E., Müller, H., … & Philip- sen, A. (2018). Mindfulness vs psychoeducation in adult ADHD: A randomized controlled trial. European Archives of Psychiatry and Clinical Neuroscience, 268(4), 321–335. doi:

10.1007/s00406-018-0868-4

*In de Braek, D. M. J. M., Dijkstra J. B, Ponds, R. W., & Jolles, J. (2017). Goal Manage- ment Training in adults with ADHD: An intervention study. Journal of attention disor- ders., 21(13), 1130–1137. doi: 10.1177/1087054712468052

Jain, R., Jain, S., & Montano, C. B. (2017). Addressing Diagnosis and Treatment Gaps in Adults With Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder. Prim Care Companion CNS Dis- ord, 19(5). doi: 10.4088/PCC.17nr02153

*Janssen, L., Kan, C. C., Carpentier, P. J., Sizoo, B., Hepark, S., Schellekens, M. P. J., … Speckens, A. E. M. (2019). Mindfulness-based cognitive therapy v. treatment as usual in adults with ADHD: a multicentre, single-blind, randomised controlled trial. Psychological Medicine, 49(1), 55–65. doi: 10.1017/S0033291718000429

Kysow, K., Park, J., & Johnston, C. (2017). The use of compensatory strategies in adults with ADHD symptoms. Atten Defic Hyperact Disord, 9(2), 73–88. doi: 10.1007/s12402- 016-0205-6

Küpper, T., Haavik, J., Drexler, H., Ramos-Quiroga, J. A., Wermelskirchen, D., Prutz, C.,

& Schauble, B. (2012). The negative impact of attention-deficit/hyperactivity disorder on

(22)

21 occupational health in adults and adolescents. International Archives Of Occupational And Environmental Health, 85(8), 837–847. doi: 10.1007/s00420-012-0794-0

*LaCount, P. A., Hartung, C. M., Shelton, C. R., & Stevens, A. E. (2018). Efficacy of an Organizational Skills Intervention for College Students With ADHD Symptomatology and Academic Difficulties. Journal of Attention Disorders, 22(3), 356–367. doi:

10.1177/1087054715594423

Lasky, A. K., Weisner, T. S., Jensen, P. S., Hinshaw, S. P., Hechtman, L., Arnold, L. E., Murray, D. W., & Swanson, J. M. (2016). ADHD in context: Young adults' reports of the impact of occupational environment on the manifestation of ADHD. Social Science &

Medicine, 161, 160–168. doi: 10.1016/j.socscimed.2016.06.003

Lensing, M. B., Zeiner, P., Sandvik, L., & Opjordsmoen, S. (2015). Psychopharmacologi- cal treatment of ADHD in adults aged 50+: an empirical study. Journal of Attention Disor- ders, 19(5), 380–389. doi: 10.1177/1087054714527342

Law, M., Cooper, B., Strong, S., Stewart, D., Rigby, P., & Letts, L. (1996). The Person- Environment-Occupation Model: A Transactive Approach to Occupational Performance.

Canadian Journal of Occupational Therapy, 63(1), 9–23. doi:

10.1177/000841749606300103

*Lindstedt, H., & Umb-Carlsson, Õ. (2013). Cognitive assistive technology and profes- sional support in everyday life for adults with ADHD. Disability & Rehabilitation: Assis- tive Technology, 8(5), 402–408. doi: 10.3109/17483107.2013.769120

Mahadevan, J., Kandasamy, A., & Benegal, V. (2019). Situating adult attention-deficit/hyperactivity disorder in the externalizing spectrum: Etiological, diagnostic, and treatment considerations. Indian Journal of Psychiatry, 61(1), 3–12. doi: 10.4103/psychiatry.Indi- anJPsychiatry_549_18

Mazor-Karsenty, T., Shalev, L., Parush, S., & Bonneh, Y. (2018). Perception of Aversive Auditory Stimuli Is Different in Sensory Modulation Disorder and Attention Deficit Hy- peractivity Disorder. Am J Occup Ther, 72(6), 7206205020p1-7206205020p8. doi:

10.5014/ajot.2018.022327

Micoulaud-Franchi, J. A., Lopez, R., Vaillant, F., Richieri, R., El-Kaim, A., Bioulac, S., Boyer, L., & Lancon, C. (2015). Perceptual abnormalities related to sensory gating deficit are core symptoms in adults with ADHD. Psychiatry Res, 230(2), 357–363. doi:

10.1016/j.psychres.2015.09.016

*Mitchell, J. T., McIntyre, E. M., English, J. S., Dennis, M. F., Beckham, J. C., & Kollins, S. H. (2017). A Pilot Trial of Mindfulness Meditation Training for ADHD in Adulthood:

Impact on Core Symptoms, Executive Functioning, and Emotion Dysregulation. Journal of Attention Disorders, 21(13), 1105–1120. doi: 10.1177/1087054713513328

Moher, D., Liberati, A., Tetzlaff, J., & Altman, D. G. (2009). Preferred reporting items for systematic reviews and meta-analyses: the PRISMA statement. Annals of Internal Medi- cine, 151(4), 264–9, W64. doi: 10.7326/0003-4819-151-4-200908180-00135

Nadeau, K. G. (2005). Career choices and workplace challenges for individuals with ADHD. Journal of Clinical Psychology, 61(5), 549–563. doi: 10.1002/jclp.20119

(23)

22 Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa per- spektiv. (3. ed.) Stockholm: Liber.

*Pettersson, R., Soderstrom, S., Edlund-Soderstrom, K., & Nilsson, K. W. (2017). Inter- net-Based Cognitive Behavioral Therapy for Adults With ADHD in Outpatient Psychiatric Care. Journal of Attention Disorder, 21(6), 508–521. doi: 10.1177/1087054714539998 Regeringskansliet. (2009). Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsätt- ning. Hämtad från https://www.regeringen.se/4ae1cb/globalassets/regeringen/doku- ment/socialdepartementet/funktionshinder/konvention-om-rattigheter-for-personer-med- funktionsnedsattning.pdf

Safren, S. A., Sprich, S. E., Cooper-Vince, C., Knouse, L. E., & Lerner, J. A. (2010). Life impairments in adults with medication-treated ADHD. Journal of Attention Disorders, 13(5), 524–531. doi: 10.1177/1087054709332460

Sarkis, E. (2014). Addressing Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder in the workplace.

Postgraduate Medicine, 126(5), 25-30. doi: 10.3810/pgm.2014.09.2797

Schreuer, N., & Dorot, R. (2017). Experiences of employed women with attention deficit hyperactive disorder: A phenomenological study. Work, 56(3), 429–441. doi: 10.3233/wor- 172509

Socialstyrelsen. (2019). Konsekvenser för vuxna med diagnosen adhd - kartläggning och analys (HSLF-FS 2019:). Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sha- repoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-6-21.pdf

*Solanto, M. V., Surman, C. B., & Alvir, J. M. J. (2018). The efficacy of cognitive–behav- ioral therapy for older adults with ADHD: A randomized controlled trial. ADHD Attention Deficit and Hyperactivity Disorders, 10(3), 223–235. doi: 10.1007/s12402-018-0253-1

Statistiska Centralbyrån. (2018). Situationen på arbetsmarknaden för personer med funkt- ionsnedsättning (IAM 2019:2) Stockholm: Statistiska centralbyrån Avdelningen för be- folkning och välfärd (SCB).

Sturesson, M., Edlund, C., Fjellman-Wiklund, A., Falkdal, A. H., & Bernspång, B. (2013).

Work ability as obscure, complex and unique: views of Swedish occupational therapists and physicians. Work, 45(1), 117–128. doi: 10.3233/wor-2012-1416

Sveriges Arbetsterapeuter. (2018). Kompetensbeskrivning för arbetsterapeuter [Broschyr].

Hämtad från: https://www.arbetsterapeuterna.se/media/1666/kompetensbeskrivningar-foer- arbetsterapeuter-2018.pdf

Taylor, R.R. (red.) (2017). Kielhofner's model of human occupation: theory and applica- tion. (Fifth edition.) Philadelphia: Wolters Kluwer.

Townsend, E., & Canadian Association of Occupational Therapists. (2002). Enabling oc- cupation: An occupational therapy perspective (Rev. ed.). Ottawa: Ottawa: Canadian As- sociation of Occupational Therapists.

*Wentz, E., Nydén, A. & Krevers, B. (2012). Development of an internet-based support and coaching model for adolescents and young adults with ADHD and autism spectrum

(24)

23 disorders: a pilot study. European Child & Adolescent Psychiatry, 21(11), 611–622. doi:

10.1007/s00787-012-0297-2

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mel- lan forskning & klinisk verksamhet. (3., [rev.] ed.) Lund: Studentlitteratur.

* Referenser inkluderad i resultatet

(25)

Bilaga 1. Prisma 2009 Flow Diagram

From: Moher, D., Liberati, A., Tetzlaff, J., & Altman, D. G. (2009). Preferred reporting items for sys- tematic reviews and meta-analyses: the PRISMA statement. Annals of Internal Medicine, 151(4), 264–9,

W64. https://doi.org/10.7326/0003-4819-151-4-200908180-00135 Screening IncludedEligibilityIdentification

PSYCINFO (n = 1231)

Bedömning av titel (n =2964)

Bedömning av abstrakt

(n = 419) Exkludering dubbletter samt granskning av abstrakt

(n = 345)

Bedömning av fulltext

(n = 74) Exkludering kvalitativa artiklar, litteraturöversikt, fulltext samt exkludering av låg kva-

litetsnivå (n = 64)

Inkluderade (n = 10)

Exkludering vid granskning av titel

(n =2595) CINAHL

(n = 162)

PUBMED (n = 1571)

(26)

Bilaga 2. Tabell över inkluderade artiklar Författare, årtal, ti-

tel

Syfte Design/deltagare Instrument Resultat Kvalitetsgransk-

ning Holmefur, M.,

Lidström-Holmqvist, K., Hayat Roshanay, A., Arvidsson, P., White, S., &

Janeslätt, G. (2019).

Pilot Study of Let's Get Organized: A Group Intervention for Improving Time Management

Att genom Let´s Get Organi- sed(LGO) – gruppintervention finna förbättringar av tidshante- ringsfärdigheter, exekutiva funktioner, tillfredsställelsen av dagliga aktivteter hos personer med svårighter i tidshantering orsakad av NPF eller mentala sjukdomstillstånd.

CCT-studie med en pretest-posttest design med tre månaders uppföljning på en grupp deltagare med mentala eller neu- ropsykologiska ned- sättningar.

n= 55

Assessment of Time Manage- ment Skills (ATMS-S), Weekly Calendar Planning Activity (WCPA-SE), Satis- faction With Daily Occupa- tions measure (SDO-13),

Efter en tio veckors period av handledda gruppinterventioner med det arbetsterapeutiska in- strumentet Let´s Get Organised så visade deltagarna en signifikant förbättring av tidshantering, känslomässig reglering, organi- sations- och planeringsfärdig- heter, samt ökad tillfredsställelse i dagliga aktiviteter (p=.001).

14 av 19

= 74%

Hoxhaj, E., Sadohara, C., Borel, P., D'Ame- lio, R., Sobanski, E., Müller, H., … &

Philipsen, A. (2018).

Mindfulness vs psychoeducation in adult ADHD: A randomized controlled trial.

Undersöka effekten av ökad uppmärksamhet och arbetsmin- nets kapacitet för personer som utövar ett mindfulness-tränings- program (MAP) jämfört med psykoedukation(PE)

RCT- studie med en inomgruppsdesign där samma grupp fick ge- nomgå 2 olika be- handlingar.

n= 81

Conners ADHD Rating Scales (CAARS), Beck Depression Inventory (BDI), the Brief Symptom Inventory (BSI) och SF-36 av själv- och blinda ob- servatörsbetyg.

Båda interventionsgrupperna fick en minskning i kärnsymtomen.

MAP-gruppen fick ökad själv- uppfattning(p=.01), förbättrad observationsförmåga(p=,01), samt förbättrad i parametern att inte döma sin egen upplevelse(p=.01), förbättringar fanns även till att agera medvetet. PE- gruppen fick förbättringar gäl- lande observation, agera medvetet, samt att icke döma sin inre upplevelse.

16 av 19

= 84%

(27)

Författare, årtal, ti- tel

Syfte Design/deltagare Instrument Resultat Kvalitetsgransk-

ning In de Braek, D. M. J.

M., Dijkstra J. B, Ponds, R. W., & Jol- les, J. (2017). Goal Management Trai- ning in adults with ADHD: An intervention study

Undersöka om vuxna med ADHD drar nytta av en struktu- rerad kurs som baseras på Goal Management Training(GMT) samt Psykoedukations interventioner där de får rådgivning kring copingbeteende samt strategier till att förbättra exekutiva funktioner

RCT-studie med en mellangruppsdesign.

Interventionsgrupp fick ta del av en blan- dad interventionsform med GMT + Psykoe- dukation, kontroll- gruppen fick endast Psykoedukation. Re- sultat visas i en pre- and post-test. N=27

Cognitive failure question- naire (CFQ), Symptom check- list 90 (SCL-90), Zoo-map test of the behavioral assesments of the dysexecutive syn- drome(BADS), Clinicians in- terviewbased impression of change CIBIC-C = Cognition, CBIC-G = General.

Fanns en signifikant effektskill- nad mellan grupperna på domä- nen kognition, där GTM+ gruppen fick en högre förbättring än psykoedukationsgruppen. För domänen ”allmän funktion” hit- tades ingen signifikant skillnad mellan grupperna, men båda för- bättrades. Över tid fick GTM+

gruppen en ökad förbättring i planeringsförmåga.

16 av 19

= 84%

Janssen, L., Kan, C.

C., Carpentier, P. J., Sizoo, B., Hepark, S., Schellekens, M. P. J.,

… Speckens, A. E.

M. (2019) Mindful- ness-based cognitive therapy v. treatment as usual in adults with ADHD: a multicentre, single-blind, randomised controlled trial

Undersöka effekten av mindfulness-baserad kognitiv terapi (MBCT) i samspel med klassisk behandling och hur dessa kan minska kärnsymtom hos vuxna med ADHD

RCT- studie med en mellangruppsdesign.

Jämför effekterna från experimentgrupp som fick genomgå MBCT + klassisk behandling n = 60 och med kontrollgrupp som enbart genomgick klassisk behandling n = 60.

Pågick i 8 veckor.

Conners 'Adult ADHD Rating Scale (CAARS-INV: SV), audiotapade CAARS-INV-in- tervjuer, Conners ADHD för vuxna Betygsskala-självrap- port: Screening-version (CAARS-S: SV), Betygsin- ventering av version av verk- ställande funktion-vuxen (BRIEF-A), the Five Facet Mindfulness Frågeformulär- kort form (FFMQ-SF), Self- Compassion Scale-Short Form (SCS-SF), bedöma positiv psykisk hälsa; och den Resul- tatfrågeformulär (OQ 45.2), Mental Health Continuum- Short Form (MHC-SF), intent- ion-to-treat (ITT) prov.

MBCT + TAU gruppen visade större klinisk signifikant minskning av ADHD-symtom(p=.004) kliniskt och självrapporterat (p=

.009). Liknande resultat var vid 6 mån uppföljning. Det sekundära resultatet visade att deltagarna i MBCT + TAU-gruppen visade en signifikant minskning av självrapporterad ADHD-symtom och ökade förbättringar av mindfulness-färdigheter(p=.043). Det återfanns ingen förbättring för allmän funktion och exekutiva funktioner.

15 av 19

= 79%