Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT
Malin Rothenborg
Meditation
Effekter & Upplevelser Meditation
Effects & Experiences
Psykologi C-uppsats
Termin: Höstterminen 2007 Handledare: Per Folkesson
I denna uppsats behandlas fenomenet och begreppet meditation. Meditation är en mental träningsteknik där man främst övar sig i att medvetet välja var man riktar sin uppmärksamhet och skärper sin förmåga att fokusera. Tekniker för meditation används individuellt av personer som vill stärka sig själva samt i terapeutiska syften av professionella inom fältet för psykologi för att hjälpa människor att i sig själva hitta lösningar på eventuella problem.
Syftet med studien var att göra en kvalitativ undersökning för att se hur eventuella effekter av meditation påverkar medverkande utövares vardagliga tillvaro. Frågeställning har varit; vilka effekter har ett regelbundet utövande av meditation på människor och deras liv? Intervjuer med fyra erfarna meditatörer gjordes i Indien och materialet analyserades sedan med hjälp av tematisk analys för att vidare kopplas till klinisk forskning och etablerade teorier om meditation.
Meditation är en viktig del i buddhistisk tradition och dess betydelse för människors välmående har varit erkänt inom buddhismen sedan cirka 2500 år tillbaka. I västvärlden blev meditation känt på 1960-talet, intresset växer och forskare rapporterar ständigt om nya hälsovinster med den här typen av ”mental” träning. Österländska begrepp och metoder integreras inom västerländsk psykologi och mötet mellan vetenskaper i öst och väst leder till en vidgad förståelse av människan och dess inneboende kraft. Resultatet visar att meditation har en betydande inverkan på deltagarnas liv och träningen leder framförallt till en ökad grad av ”mindfulness”; medveten närvaro, något som forskare konstaterat har en positiv påverkan på människors välmående. Att kunna leva i ”nuet” ses som en ovärderlig förmåga i hanteringen av livet, leder till en känsla av ökad inre styrka och ligger som grund till de effekter som redovisas under olika teman i resultatet av studien.
Nyckelord: meditation, tankekraft, mindfulness, fokus, harmoni.
Abstract
In this essay, the phenomenon and the concept “meditation” are treated. Meditation is a mental training technique where one develops the ability to choose where to put attention and ability to focus. Techniques for meditation is used individually of people who wants to develop themselves as persons and in therapeutic aims of professional within the field of psychology in order to help people to find solutions of problems within themselves. The aim with this essay were to do a qualitative study in order to see how possible effects of meditation influences daily life of contributory practisian's. Issue has been as follows; which effects have one regularly conducting of meditation on people and their lives? Interviews with four experienced meditators were done in India and the material were analyzed afterwards with the aid of thematic analysis, furthermore in order to link the results with clinical research and established theories about meditation. Meditation is an important part of the Buddhist tradition and its importance for people's wellbeing has been recognized within Buddhism since approximately 2500 years back. In 1960 knowledge about meditation established in the world of vest, where the interest grows and researchers in the field of meditation permanently report about new health profits with this type of ”mental” exercise. Eastern concepts and methods are integrated within western psychology and the meeting between science in east and vest leads to an extended understanding of humans and its intrinsic force. The result shows that meditation has a significant effect on the participants' lives and the training first of all leads to an increased degree of ” mindfulness”;
awareness of the presence, which according to established researchers, has a positive impact on people's wellbeing. To live in ” the present” is seen as one ability valuable in handling life, leads to a feeling of increased internal strength and furthermore is what leads to the effects that is presented within different themes in the result of this study.
Keywords: meditation, power of the mind, mindfulness, focus, harmony.
År 2001 gjorde jag min första resa till Indien. Där öppnades mina ögon för en värld som för mig inte på något vis liknade den västerländska, och kulturen jag vuxit upp med. Det var ett enda myller av människor, djur, damm, tutande, starka dofter, blickar, färger, smuts, fattigdom, rikedom och som jag upplevde det inte ordning någonstans. Det var en resa med oändligt många nya intryck att ta emot hela tiden, och jag förundrades över hur människor klarade av att leva i detta virrvarr av oförutsägbarheter och kände mig konstant vilse i röran utan en aning om hur jag skulle bete mig för att behålla lugnet. Det gick bra och jag kom hem helskinnad men långt ifrån som den person jag var innan jag åkte. Vad som framförallt har klistrat sig fast i mig från Indien var blicken hos många av de människor jag mötte. Oavsett om det var en tiggare utan både armar och ben eller en välvårdad grönsakshandlare jag antingen bara passerade eller råkade i konversation med, fanns det något i dessa människors blickar som var så slående levande oberoende av omständigheter.
Mina studier i psykologi har gett mig inblick i delar av vad vetenskapen forskar i om de mentala delarna av människan, och jag har presenterats för problemområden samt olika former av rehabilitering. Vad jag ser som brister i den värld av vetenskap jag kommit i kontakt med i detta avseende har jag funnit alternativa förklaringar till och möjliga lösningar på inom behandlingsmetoder med rötter i områden som Indien.
Vad världen i öst har givit mig är framförallt ett vidgat sinne, en förståelse och respekt för det faktum att helheten är summan av oändligt många mindre system som på ett eller annat vis måste samarbeta för att fungera. En människas tillstånd är enligt många österländska filosofier summan av en mängd beståndsdelar och flyktiga eller stillastående olika typer av känslor.
Människan är enligt dessa i ständig förändring och förmågan att själv bli medveten om så mycket som möjligt av vad som försiggår inuti och utanför sig själv är eftersträvansvärd om man vill ha grepp om sin tillvaro. En förutsättning för att effektivt hantera det momentana oavsett var man befinner sig är att vara medveten om vad som pågår just nu. Ett sätt att öva upp sin medvetenhet och förmåga välja vad man fokuserar på och skärpa sin "blick" är att utöva meditation.
Jag har haft ynnesten att göra en andra resa till Indien och därmed kunnat arbeta med denna uppsats där mycket av meditation har sina rötter. Under studiens gång har jag omgivits av kulturer som har en naturlig inställning till meditation vilket underlättat i arbetsprocessen. Jag vill redan nu understryka min medvetenhet om att vinster med såväl som upplevelser av meditation är helt och hållet individuella och utan behov av jämförelse. Jag har genom denna undersökning lärt mig ännu mer om hur lite jag egentligen vet, att världen är komplex liksom människan och om vi fick lära oss att söka våra svar inombords skulle vi kanske leta och finna vad vi behöver just där.
Två personer med identiska erfarenheter och livssituation kan ha totalt skilda åsikter och känslor kring hur de värderar och uppfattar sina omständigheter, vilket tyder på olika former av förhållningssätt och attityd som är helt och hållet individuellt och beroende mer av det inre tillståndet än det yttre. Intresset för möjligheter att påverka detta inre tillstånd som verkar avgöra mycket av hur vi människor upplever våra liv är vad som ligger till grund för mitt intresse att genomföra den här undersökningen.
Jag vill poängtera betydelsen av och min tacksamhet för den öppenhet, ärlighet och samarbetsvilja jag mött i de människor som givit av sin tid och medverkat i studien, som utan dem inte varit genomförbar. Tack också till Per Folkesson som handlett mig och vänner som korrekturläst uppsatsen under arbetets gång.
Introduktion………..…....….8
Varför behövs meditation idag?...8
Öst möter Väst……….8
Buddhistisk psykologi………...8
Västerländsk psykologi……….9
Kognitiv terapi………10
Psykologiska begrepp………..10
Självkännedom………...10
KASAM……….11
Mindfulness………...11
Meditation………...12
Definition………...………...12
Hjärnans alfa- och betastadium………..13
Teknik………...………...13
Klinisk forskning……….……14
Syfte & frågeställning...………15
Metod………...16
Ansats……….16
Design………16
Deltagare……….16
Urval………...17
Bortfall……...……….……17
Etiska principer………...17
Metod för datainsamling……….……17
Metod för databearbetning……….17
Genomförande………...18
Reliabilitet och Validitet………...18
Resultat………....……20
Observation……….………...20
Medvetenhet………...………...21
Fokus………..………22
Harmoni………..22
Sammanhang……….………...23
Diskussion………....24
Referenser………....27
Bilaga 1………29
Introduktion
Varför behövs meditation idag?
Informationsströmmen i stora delar av samhället är konstant och omvärldens budskap om hur människor bör vara är många vilket gör det viktigt att behålla kontakten med sig själv och sina individuella behov för att känna harmoni och lycka i tillvaron. “Svensken förstår sig inte på sig själv och sin splittrade, stressade värld. Har han tappat greppet, förlorat kontakten med sig själv?” frågar professor Jan Beskow (2005), legitimerad läkare samt specialist i psykiatri och socialmedicin, och konstaterar att den psykiska sjukligheten i ångest och depression, utmattning och sömnstörning är hög i Sverige. Beskow menar att kunskapsutvecklingen och tekniken, som ger en konstant informationsström med beskrivande detaljer om världens tillstånd ger en känsla av hjälplöshet då människor ofta ser problemen som för stora för att hantera, och har lett till en splittrad världsbild. Depression och ångest är globalt och i Sverige den tyngsta sjukdomsgruppen efter hjärt- och kärlsjukdomar, och många kroppssjukdomar kompliceras med dessa “psykiska”
åkommor varför psykologiskt hälsoarbete har relevans även för somatisk vård (Beskow, Perris, Beskow. 2005). Ehnvall (2005), är leg läkare, specialist i psykiatri, legitimerad kognitiv terapeut, och menar att vi lever i en tid där den psykiska ohälsan skenar iväg och att vi är i behov av verkningsfulla redskap för att stoppa den negativa utvecklingen.
Öst möter väst
Buddhistisk psykologi
För cirka 2 500 år sedan skapades legenden om Siddhartha Gautama, grundare av buddhismen, som övergav ett liv i lyx för att leva som asket ett antal år i sitt sökande efter vad som gör människor olyckliga. Siddharta ägnade denna tid i skogen i gränslandet mellan Indien och Nepal där han nådde insikt om människors lidande när han mediterade, det som inom buddhismen är den berömda första ”upplysningen”. Detta var vad som skapade buddhismen och Siddharta började därefter undervisa människor i vad han kallade ”vägen att gå för att bli fri från
9
lidandet”, där han lärde ut meditation som främsta verktyg för människor att själva nå insikt.
Buddhismen bygger på tron att varje människa är sin egen lyckas mästare varför träning i att söka svaren inombords med hjälp av meditation är en stor del av livet hos dem som valt att anamma Buddhas livsfilosofi. Man menar i den buddhistiska psykologin att varje människa kan och bör fungera som sin egen terapeut, att det ligger en kraft i att utveckla den förmågan som gör det lättare att hantera och ha kontroll i sitt liv (Ribush, 2003). Meditation används och har så gjorts i urminnes tider inom de flesta av världens religioner och folktraditioner på ett eller annat vis men har en av de störst uttalade betydelserna inom buddhismen där den står som ett av grundfundamenten på vilket buddhismen bygger.
Buddhismens teorier om människan har koppling till kognitiv terapi som är ett aktuellt område inom västerländsk psykologi, och det finns märkbara likheter mellan buddhismens filosofi och sättet på vilket man förhåller sig till människor inom den Kognitiva terapin.
Västerländsk psykologi
Österländska begrepp och metoder integreras alltmer inom västerländsk psykologi och psykoterapi och det pågår en process där dessa, som tidigare främst erkänts inom “alternativ medicin”, är föremål för vetenskaplig forskning (Lundh, 2005). Ett ökat intresset för
“mindfulness” och mindfulness-meditation har lett till en integrering av meditationsövningar i olika typer av behandlingsformer inom psykologi, exempelvis mindfulness-baserad kognitiv terapi som är utvecklad för att förebygga återfall hos patienter med upprepade depressioner (Lundh, 2005).
“Meeting of minds” var namnet på öppningsceremonin till den internationella kongressen för Kognitiv Terapi i Göteborg 2005, där grundaren till KPT (kognitiv psykoterapi) Aaron Beck och buddhismens andlige ledare DalaiLama förde en dialog som representanter för varsin tradition (Hjalmarsson, 2005). Beck konstaterade under kongressen att traditionerna delade synsätt i drygt trettio avseenden (Ehnvall, 2005). Dalai Lama vill skapa förståelse mellan öst och väst och samarbetar med forskare inom både neurofysiologi och psykologi ifrån västvärlden, samtidigt som det kognitiva terapiområdet i väst hämtar inspiration ifrån buddhistisk psykologi, framförallt i avseende på den meditativa traditionen (Hjalmarsson, 2005). Kognitiv terapi är ett växande område inom västerländskt folkhälsoarbete som på cirka 20 år, från det att Beck organiserade den första kognitiva världskongressen, gått ifrån 50 delegater till att 2005 vara drygt 1400 stycken från 40 länder. Teorier bakom kognitiv terapi och buddhistisk psykologi är i fler avseenden likstämmiga, och förenas framförallt av ett gemensamt intresse för betydelsen och användandet av “mindfulness” som betyder medveten närvaro (Ehnvall, 2005).
Kognitiv terapi
Sokrates ansåg att människan har all kunskap inom sig varför det är där man bör söka efter svaren, och så kallade sokratiska frågor med fokus på reflektion utifrån individens egen världsbild används framgångsrikt bland annat inom kognitiv psykoterapi. Behandlingsformen KPT är internationellt etablerad sedan 1960-talet, med syfte att öka människors kapacitet att själva hantera sina problem, och det handlar framförallt om att använda sig av tankens kraft (Janzon- Lagerkvist, 2005). Vad man genom teorins metoder strävar efter att uppnå är detsamma som meditation har för avsikt att vara ett redskap för, och inom båda fälten talar man återkommande om terapeutiska effekter som en ökad “mindfulness” kan ha. Man har konstaterat, som följd av att människor känner en högre grad mindfulness, ökad mental och fysisk avspänning, förbättrad förmåga till emotionell bearbetning, minskad impulsivitet, ökad meta-kognitiv medvetenhet, förbättrade interpersonella relationer och ökad levnadsvisdom. Den psykiska funktionsförmågan förbättras genom större förståelse av samspelet mellan föreställningar, tankar och idéer (kognitioner), känslor och beteende (Lundh, 2005).
Direkta samband mellan tanke-känsla-handling-kropp är kännetecknande för kognitiv terapi, och terapeuten hjälper ofta till genom att rita och beskriva så att klienten både får höra och visuellt förstå sitt sammanhang, var klienten har tolkningsföreträde (Stjernfeldth, 2005).
I KPT använder man sig av termen uppmärksamhetsträning i form av ett observerande accepterande förhållningssätt till de egna upplevelserna, medan man inom meditation oftare använder sig av begreppet “mindfulness. Mindfulnessträning provas inom ett flertal olika ohälsotillstånd och preliminära behandlingsresultat är positiva. Man fokuserar här främst på en ökad medvetenhet om människors upplevande genom att bli mer medvetna om egna tankar, känslor, hur det känns i kroppen och kopplingen till hur detta påverkar personliga beteenden (Envall, 2005). Detta samspel mellan kropp och psyke anses som något viktigt att lägga sin grund för tidigt i livet, samt en fungerande kommunikation mellan yttre och inre språk, för en ökad psykisk hälsa (Envall, 2005).
Psykologiska begrepp.
Självkännedom
Psykiatriker John Boulby har enligt Janzon-Lagerkvist (2005) gjort studier på vad som krävs för att ett släkte ska överleva. En balanserad tillgång till kroppsliga signaler, känslor och tankar är av grundläggande betydelse, och en förmåga i att rätt kunna identifiera verklig fara är enligt dessa vad som främst krävs för att klara sig i livet. En kontakt med detta signalsystem
11
hjälper människor att se den yttre situationen och att vidare välja en lämplig reaktion som svar på denna. Psykisk hälsa handlar om att ha tillgång till alla sina informationskanaler och därigenom få anpassbara redskap att hantera olika situationer (Janzon, Lagerkvist, 2005). Förmågan till självkännedom, och att skapa en sammanhängande bild av sig själv och sin omgivning, grundad på kropp, känsla och tanke utgör redskap som skapar psykisk hälsa (Janzon-Lagerkvist, K. 2005).
KASAM
Aaron Antonovsky (1991), professor i medicinsk sociologi, har studerat vikten av människors förmåga att se sin tillvaros sammanhang och konstaterar att detta är av stor betydelse för psykiskt välbefinnande hos människor. Han fann, efter studier av hur kvinnor ur olika etniska grupper förmådde anpassa sig till klimakteriet, att judiska kvinnor som överlevt koncentrationsläger trots omständigheterna lyckats bevara sin hälsa och ställde sig frågan vad det är som gör att människor förblir friska. Studierna resulterade i begreppet “KASAM” (känsla av sammanhang) som svar på frågan. Antonovsky såg en tydlig korrelation mellan människors värde av det genom studierna myntade begreppet “KASAM”, där ett högt sådant står för en stark känsla av sammanhang, och dessas förmåga att hantera påfrestande situationer ökade i samband med högre värden. KASAM omfattar tre delkomponenter och handlar om den utsträckning i vilken människor uppfattar sin tillvaro som begriplig, hanterbar och meningsfull. (Antonovsky, 1991).
Mindfulness
Ordet ”Mindfulness” betyder ”medveten närvaro” som innebär ett medvetande om nuet, den ständiga förändringen i tillvaron och vad som sker momentant. Att befinna sig i detta tillstånd är det huvudsakliga målet med meditation, och utmärkande för ”mindfulness” är framförallt ett accepterande och observerande förhållningssätt till de egna upplevelserna.
Kännetecknande för att befinna sig i ett motsatt tillstånd är att vara disträ, tankspridd, frånvarande, och ouppmärksam på sinnesintrycken av vad som pågår (Lundh, 2005). Att vara medvetet närvarande i sina upplevelser här och nu innebär i detta fall ett totalt accepterande av vad som upplevs. Även om det innebär negativa känslor eller tankar försöker man inte att undvika eller neutralisera dem utan intar en observerande ställning som betraktare av sin egen upplevelse. Istället för att se på sinnesintryck, känsloprocesser och kroppssensationer som en direkt yttre verklighet betraktas dessa som just upplevelser (Lundh, 2005).
Tillstånd av mindfulness gör det möjligt för utövaren att upptäcka nya sanningar om sig själv som individ och ger perspektiv på tillvaron vilket i sin tur leder till en klarare uppfattning
om vad som är ”upplevelser” och vad som ”verkligen är”. Snarare än att exempelvis ”vara”
deprimerad kan man med hjälp av dessa tillstånd se att man "upplever” depression och därmed inte ”är” själva tillståndet. Lundh (2005) talar om terapeutiska effekter av att befinna sig i
“mindfulness“, som ökad fysisk avspänning, förbättrad förmåga till emotionell bearbetning, minskad impulsivitet, ökad metakognitiv medvetenhet, förbättrade interpersonella realtioner, ökad självkänsla och levnadsvisdom. Aktiviteten hos det tänkande sinnet signaleras till varje cell i kroppen, så om kroppen är orolig kommuniceras oro via neurotransmittrar till cellerna medan budskap om frid och harmoni förmedlas om man har ett stilla sinne (Chopra & Simon, 2005).
Meditation
Meditation blev känt i västvärlden på 1960-talet och växte fram genom den transcendentala meditationen, hur, var och när denna typ av mental träning uppstod från första början är svårt att få klarhet i med mer än att det funnits som tradition hos olika människosläkten i tusentals år (Turner, 2002).
Definition
Ordet meditation har sitt ursprung i det latinska ordet ”meditari” som betecknar ett tillstånd av djup reflektion och koncentrerad tankeverksamhet. National encyklopedin (2008) definierar ordet ”meditera” som; ”att hänge sig åt stilla eftertanke”. Att transcenderas innebär inom meditation att känna sig som ett med "allt", skillnader mellan självet och allt runtomkring försvinner och en medvetenhet om essensen av allt runt omkring infinner sig (Norman, 2001).
Livet består av många olika företeelser och man är oftast medveten om olika av dem vid olika tillfällen men det betyder inte att de delar som inte har uppmärksamheten inte existerar.
Genom att meditera lär man sig att välja var man riktar sin uppmärksamhet och eftersom man är sitt eget livs kärna är det nödvändigt att börja med sig själv, sina egna tankar och känslor för att sedan vidga sitt perspektiv och sinne successivt. Man blir varse sig själv från sin ståndpunkt här och nu. Först när man förstår var man befinner sig tankemässigt, andligt och kroppsligt kan man inse sin egen natur och känna vad man eventuellt vill förändra eller fortsätta att uppskatta genom att acceptera, förändra och leva som man vill med fokus på vad som gör en lycklig (Chopra, 2005).
Att meditera innebär främst att observera sig själv med fokus på vad som ”pågår” inuti, utan att döma eller värdera vad som eventuellt dyker upp i form av känslor eller tankar. Intryck och tankar ger upphov till önskningar och handlingar hos människor, och det bildas en form av kretsgång av intryck, önskningar, handlingar och nya intryck som leder till en ständigt aktiv
13
tankeverksamhet, och meditation hjälper människor ur kretsgången genom ett iakttagande av hur tankarna kommer och går i medvetandet. Man flyttar uppmärksamheten till ett oinskränkt perspektiv, ”den rena potentialens fält”, från vanemässiga tankespår som hindrar en att se alternativa sanningar (Chopra & Simon, 2005). Man strävar mot att vara medvetet närvarande i nuet utan tankar på varken gårdag eller morgondag. Holroyd (2003) beskriver meditation som en träning i att detaljerat observera skiftningar i känslor, tankar och upplevelser, och insikten man eftersträvar nås alltså med hjälp av observation av de egna mentala processerna i olika typer av medvetandetillstånd.
Hjärnans alfa- och betastadium
Höger hjärnhalva tar hand om intuition, fantasi och känslor, medan vänsterhalvan står för sådant som tankar, tal, skrivande och annan prestation. När man är vaken, aktiv, rationaliserande och om man tänker på framtiden/ det förgångna sänder hjärnan ut snabba elektriska mönster som kallas ”betavågor”. När man i motsats till ett aktivt tillstånd befinner sig i ett receptivt, sänder hjärnan ut ”alfavågor” som är långsamma elektriska mönster, man upplever, och man är mer passiv och öppen för sina känslor. Alfastadiet inträder ofta precis innan man somnar eller efter man vaknat och det förknippas i övrig tid med tillfällen då man är medvetet närvarande i nuet i stället för tankemässigt i framtid eller dåtid. I betafasen där många befinner större delen av det vakna tillståndet tolkas känslor och tankar, medan de upplevs mer "direkt" i alfastadiet. Meditation utökar alfatiden och hjälper till att återställa en balans mellan höger och vänster hjärnhalva. (Turner, 2002)
Teknik
Meditation är en mental träningsteknik där utövaren försöker att utestänga störande yttre perceptioner och stimuli, med medvetandet riktat och fokuserat mot en bestämd psykologisk eller fysiologisk process. Viktigt är att poängtera att meditation handlar om någonting som inte bör jämföras utövare emellan. Det är och måste vara någonting personligt med så lite påverkan från omgivningen som möjligt då det inte alls handlar om prestation, utan att möjliggöra sin egen inre utveckling som skulle hämmas av allt annat än ett öppet tillvägagångssätt. Meditation går ut på att träna sig i att umgås med sig själv, släppa alla roller man spelar, att bli medveten om vad man känner och tänker för att bortom alla skal man bär finna kärnan i sig själv (Paramananda, 2002).
Meditationstraditionerna har utarbetat ett antal tekniker för att träna människor i att förena sina tankar och sinne. En del övningar innebär att man fokuserar på ett särskilt föremål,
andra använder ljud eller liknande för att öppna och sluta sinnena, sedan finns det sådana som innebär att man är försjunken i en tanke på exempelvis kärlek, vänskap eller vrede (Turner, 2002).
Även fast det finns åtskilliga sätt att utöva meditation på med hjälp av olika tekniker strävar de alla efter samma sak som är en utvecklad förmåga att vara fullkomligt närvarande, medveten om och accepterande till nuet, med full fokus på vad som försiggår i ögonblicket man befinner sig i och att frigöra sig från fördömanden av samtliga tankar och känslor som uppstår (Tae Sook Kim
& Jeong Sook Park & Myung Ae Kim, 2008).
Det finns en mängd olika kroppsställningar att använda sig av, som ibland innefattar rörelse eller olika typer av övningar. Gemensamt för samtliga av dem är att minska mottaglighet för strömmen av all den yttre information och stimuli som ständigt uppmärksammas av våra sinnen, för att möjliggöra total fokus inåt eller mot önskat objekt. Meditationsteknikerna strävar efter att skapa ett riktat och fokuserat sinne, att komma i harmoni med tillvarons sanna natur och att uppnå en verklig förståelse för sig själv och sin omgivning, leva efter denna förståelse, växa som människa och nå djupare insikt om sig själv i sitt varande (Chopra & Simon, 2005).
Man kan skärpa och förfina sin perception av objekten inom vilket sensoriskt område man vill, musik, sång, trummor eller ljudet av sin egen andning som fokuseringspunkt för uppmärksamheten i meditation. Det viktiga ligger i att behålla koncentrationen på vad man än väljer att använda sig av, ”föremålet” som sådant fungerar endast som verktyg och har ingen betydelse i sig (Chopra & Simon, 2005). Om man tränar sig i att rikta fokus helt och fullt åt ett håll lär man sig att styra sig själv, sina tankar och att välja var man riktar sin uppmärksamhet när det gäller allt annat i livet också. Man blir mindre beroende av omständigheter eftersom det alltid finns olika sätt i hur man kan se på tillvaron och väljer själv hur man tar den till sig (Chopra &
Simon, 2005).
Meditation ger människor möjlighet att finna sina egna lösningar inuti, individen är sin egen terapeut och ser bilder i sitt inre för förståelse av sin egen natur (Chopra & Simon. 2005).
Klinisk forskning
Kabat-Zinn är molekylärbiolog, och startade 1979 The Stress Reduction Clinic vid University of Massachusetts Medical Center, USA var han utarbetade ett träningsprogram för personer med långvariga stressproblem och annan typ av smärta, där han använder sig av mindfulnessträning som metod (Hjalmarsson, 2005). Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) som metoden kallas har enligt Francke (2007) utvärderats i vetenskapliga studier och används för närvarande vid mer än 200 medicinska centra i USA. Kabat-Zinn fann enligt Francke (2007), en reducering av smärta, negativ kroppsuppfattning, inaktivitet, ångest, depression och
15
medicinanvändning för 90 patienter med långvarig smärta som genomgått mindfulness-träning, samt att aktivitetsnivå och självkänsla ökade.
Meditation har visat sig ha positiva effekter på hjärnfunktion och immunförsvar (Davidson & Kabat-Zinn & Schumacher & Rosenkranz & Muller & Santorelli, 2003 ).
Meditation aktiverar delar av hjärnan som är förenade med multifunktionella neurala nätverk, associerade med orientering, uppmärksamhet, minne, effektivitet och kognitiv kontroll.
Meditatörerna i en studie visade till skillnad mot dem som inte mediterat på en ökad aktivitet i den vänstra hjärnhalvan, en aktivitet som är associerat med en ökning av positiva känslor. Man fann även att programmet gav positiva effekter på livskvalitet, stressymptom och sömnkvalitet hos bröst- och prostatacancerpatienter. (Carlson & Speca & Patel & Goodey, 2003).
Kliniska studier har visat att effekterna av meditation innebär en minskning av migrän, sömnlöshet, tarmproblem, premenstruella störningar, panikångest, minskade halter av stresshormoner, lägre blodtryck och förbättrad cirkulation (Turner, 2002).
Sagula och Rice (2004) har enligt Francke (2007) undersökt effekter av mindfulness på sorgeprocesser och emotionellt välbefinnande hos människor, och fann en minskning av depression och ångesttillstånd hos patienter som mediterade.
I en studie gällande effekter av mindfulness på patienter med fibromyalgi visade på en signifikant förbättring i fråga om smärta, funktion och depression (Francke, 2007).
Dialektisk beteende terapi (DBT) är ett behandlingsprogram som utarbetats för patienter med borderline personlighetsstörning, och går ut på att förena acceptans med förändring.
Metoden kombinerar kognitiv och beteendeinriktad behandling med träning i mindfulness, och behandlingen anses öka personers förmåga till tolerans av negativa emotionella tillstånd och förbättrar förmågan att hantera dessa (Francke, 2007).
En studie gjord på cancerpatienter visade att mindfulness meditation hade en positiv effekt på dessas humör i fråga om ångest, depressionssymptom, ilska och förvirring. Man fann att de som mediterade hade färre symptom på stress och mindre känslomässiga störningar än de som inte mediterade (Speca & Carlson & Goodey & Angen, 2000).
Syfte & frågeställning
Syftet var att studera människors erfarenheter av meditation, för att se om det finns gemensamma teman i fråga om effekter och eventuella fördelar med träningen.
Frågeställning: Hur upplever människor sitt utövande av meditation?
Vad har meditationen för eventuella effekter på människornas liv?
Metod
Ansats
Studien har en induktiv ansats.
Design
Studien är kvalitativ och insamlingen av data har gjorts genom personliga intervjuer med människor som regelbundet utövar meditation. Den fenomenologiska datan har vidare bearbetas enligt föreskrifter för tematisk analys.
Deltagare
Urval
Tillgänglighetsurval har använts för att finna lämpliga personer att intervjua i studien, vilket innebär att intervjuer har gjorts med personer som funnits tillgängliga på plats i Indien.
Valet av studiepersoner är baserat på dessas upplevelser av meditation som mental träningsform med enda krav att sådana erfarenheter finns att ta del av. Inga andra krav har ställts än att den intervjuade i fråga kunnat redogöra för att denne har vana av någon form utav meditation och varit beredd att dela med sig av sina lärdomar kring detta. Deltagarna hittades i Indien genom kontakter vid ett studiecenter i Varanasi, samt slumpartade personliga möten i Dharamsala.
Urvalet består av fyra personer med spriden erfarenhet av meditation. En kvinna, 30 år, som studerar till yogalärare vid en skola ledd av Deepak Chopra i Canada, var hon lärt sig grunderna till meditation. En kvinna, 33 år, från Nya Zeeland har utvecklat sin förmåga att meditera på ett meditationscenter i Himalaya, drivs och är grundat av Buddhister. En man, 56 år, är buddhistisk munk i Nepal och har livslång erfarenhet från meditation. En man, 69 år, av Hinduer betraktad som helig tempelföreståndare i Varanasi, har genom gällande yogatradition utövat meditation hela livet.
Det har betraktats som fördelaktigt med en stor spridning mellan deltagarna, i fråga om ålder, kön, livssituation och erfarenhetsgrad inom meditation. Detta då resultatet i och med det
17
kunnat anses oberoende av dessa variabler och därmed höjt validiteten på undersökningen. På grund av spridningen mellan deltagarnas bakgrund kan upplevelserna starkare knytas till meditationen som sådan och eventuella likheter dem emellan kan tydligare kopplas till forskningsämnet.
Bortfall
Svaret på en av frågorna togs bort då missförstånd upptäcktes vid analysen av en intervju. Inget övrigt bortfall kan redovisas då samtliga av önskade deltagare ställt upp som medverkande i studien, och intervjuer har gjorts tills datan känts försvarbar.
Etiska principer
Samtliga deltagare informerades innan de intervjuades om studiens syfte och mål med uppsatsen. Deltagarna informerades även om att deras identitet var skyddad och att namn ej skulle förekomma i uppsatsen. Dessa lovades även möjlighet att frånsäga sig sitt deltagande efter intervjun om de inte längre skulle vara villiga att bidra med den information de lämnat.
Metod för datainsamling
Insamling av data har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer med avsikt att genom berättelser om deltagarnas egna upplevelser av meditation öka förståelsen inom ämnet.
Användandet av intervju som metod innebär att man som forskare lyssnar till vad människor själva berättar om det man avser att undersöka, och man försöker ur de intervjuades synvinkel att förstå studiefenomenet genom att utreda innebörden av dessas erfarenheter (Kvale, 1997).
Halvstrukturerade frågor har använts i samtliga intervjuer, vilket innebär att konstruerad intervjuguide för ändamålet endast nyttjats som hjälpmedel för att komma ihåg själva syftet med undersökningen. Öppna och direkta frågor med breda svarsmöjligheter, om upplevelser av meditation har ställts till varje person, och dess konstruktion har haft för avsikt att uppmuntra deltagarna att själva utveckla svaren. För att låta deltagarna fördjupa sig svaren har tystnad och pauser används efter varje fråga under intervjuerna. Intervjuguiden finns som bifogad bilaga, och har alltså bestått av få antal frågor som vid behov ökats med sonderande frågor för att få ett mer utvecklat svar. Diktafon användes för att spela in intervjuerna.
Metod för databearbetning
De inspelade intervjuerna transkriberades och skrevs ut på papper för att sedan analyseras vidare och bearbetningen har gjorts enligt reglerna för tematisk analys (Hayes, 2000).
Eftersom intentionen med undersökningen varit att undvika påverkan från egna teorier och antaganden har ansatsen även i detta skede varit helt och hållet induktiv. Sökande efter underlag till särskilda teorier har inte förekommit.
Intervjuerna transkriberades med ordagrann noggrannhet och exakta formuleringar.
Texterna studerades sedan var och en för sig oberoende av varandra i fler omgångar, och detaljer i form av ord och meningar relevanta för frågeställningen noterades. De yttringar som var mest återkommande och ansågs ha störst koppling till frågan om hur deltagarna upplever meditation var vad som plockades fram. När materialet ansågs vara uttömt på efterforskad information bildade fynden så kallade prototeman vars innebörd sedan undersöktes vidare i varje text. Efter ytterligare analys av materialet bildades ett antal huvudteman som bygger på vad som tycktes mest väsentligt i informationen från prototemana. Dessa definierades grundligt och namnsattes för att sedan undersökas ytterligare. Materialet analyserades ytterligare och utvalda teman undersöktes på ett djupare plan inom vardera intervju, för att inte missa eventuellt dold information. Vid den här fasen framarbetades förklaringen av studiens huvudteman.
Genomförande
Undersökningen är gjord under en fyra månaders vistelse i och resa genom delar av Indien. Intervjuerna har skett på av deltagarna önskad plats som varit olika för varje och ingen större vikt har lagts vid var samtalen ägt rum med mer än att respondenten haft möjlighet att känna sig bekväm i situationen. Samtliga deltagare har innan intervjuerna informerats om syftet med undersökningen, samt att dessas identitet kommer att vara helt och hållet anonym. Längden på intervjusamtalen har varierat mellan tio och tjugofem minuter vid varje tillfälle, beroende på deltagarnas olika snabbhet i sitt sätt att berätta samt varierande mängd information att delge.
Efter varje intervju har datan transkriberats och analyserats för att se om ett utvecklande och omformuleringar av de frågor som använts varit aktuellt för att komma närmare önskat djup i svaren.
Studien och resultatredovisningen genomfördes i ett första skede, och kartläggning av annan forskning som redovisas i introduktionen gjordes senare.
Reliabilitet och validitet
Urvalet är slumpmässigt och upplevelsebaserat, och anses representativt för studien då samtliga deltagare uppfyllt det enda krav som ställts, nämligen att dessa har erfarenheter av meditation. Intervjuerna har ägt rum på av deltagarnas valda olika platser i Varanasi och Dharamsala, Indien. Tanken var att dessa skulle få chansen att känna sig så bekväma som möjligt
19
i omgivningen de valde att befinna sig i och därmed eventuellt ha lättare att öppna sig för frågorna. Valet av halvstrukturerade och få antal frågor i intervjuerna gjordes med tanke på ej önskvärda intervjuareffekter. Genom att få och öppna frågor användes gavs både tid och plats åt den intervjuade att själv utveckla och berätta om vad denne ansåg väsentligt gällande sina upplevelser om meditation. Risk för ”respons bias”, som innebär att den intervjuade svarar så som den tror sig förväntas göra (Kvale, 1997), minimerades i och med frågornas karaktär och ett undvikande av ledande frågor. Pauser med tystnad mellan frågorna har använts som teknik för att försöka komma djupare i svaren, och i vissa fall lett till att deltagarna själva valt att fylla i med ytterligare information till svar på frågan som ställts. Tydliga och direkta frågor användes för att undvika missförstånd som hade kunnat sänka tillförlitligheten på svaren. Vid ett tillfälle utgjorde språkskillnaden ett problem och missförstånd av en frågas innebörd uppstod, vilket ledde till bortfall av information då detta upptäcktes först i transkriberingen av den inspelade intervjun.
Missuppfattningen påverkar dock inte resultatet med mer än att svaret plockades bort vid analysen och därmed brist på information som kunnat användas om den intervjuade svarat på frågan så som den var menad att uppfattas.
Studien undersöker på ett tillförlitligt sätt vad den haft för avsikt att undersöka, nämligen; ”människors upplevelser av meditation”, och kan därför anses ha hög validitet. Frågor och svar har i intervjuerna följts av sammanfattningar och vid behov upprepats för att säkra förståelsen intervjuare och deltagare emellan. Tiden för genomförandet har varit obegränsad vid intervjutillfällena för att undvika förlust av information på grund av stress. Informationen som redovisas i resultatdelen är trovärdig eftersom den bygger endast på de uttalanden ifrån utövare av meditation som samlats i intervjuerna. Analysen av materialet har skett i omgångar med hög noggrannhet och åtgärder har tagits vid det enstaka missförstånd som uppstått under en av intervjuerna, för att inte påverka resultatet av undersökningen.
Resultat
Meditation är någonting som medför välmående och hjälper människor att leva ett behagligare, lättare och mer tillfredsställande liv. ”Mindfulness” dyker upp ofta som begrepp och löper som en röd tråd genom studien och alla teman, och kommer därför inte att tas upp som enskilt fenomen. Meditationen hjälper utövaren att bli medveten och se tydligare på tillvaron, så som sig själv, omgivning, situationer, relationer och tid, att vara medveten om “nuet”. Man kommer närmare sig själv och blir medveten i första hand om vad som försiggår inuti en själv momentant, för att sedan successivt kunna jobba sig utåt ifrån det och bli reflekterande även om sin omvärld på ett med hjälp av träningen klarsynt vis. Att vara närvarande i nuet är en förutsättning för nedanstående teman, och till stor hjälp för att leva ett enklare och mer tillfredsställande liv. De teman som redovisas har koppling till varandra med ”mindfulness” som tydlig gemensam nämnare. Det har varit svårt att urskilja det ena från det andra, och filosofin bakom den här typen av mental träning är att allt hänger ihop, man anammar en holistisk syn på livet vilket kan förklara en del av helhetskänslan och svårigheten att dela upp resultatet med skarpt avgränsande skiljelinjer emellan. Att börja med och utgå helt ifrån sig själv betonas som en förutsättning för att tillgodogöra sig av den kraft som finns att hämta inuti sig själv med meditation som verktyg. ”With my meditation., I know that I am going to be okay no matter what comes my way, I know I will always be okay because I have me”. Nedan följer de teman som studien resulterade i.
Observation
“I am more able to stand back and observe what is going on”.
Man kan beskriva observationen av sig själv som en typ av självscanning där man känner av sin kropp uppifrån och ner och upplever detta på det fysiska, psykiska och andliga planet. “It’s like a scan, scanning your body bit by bit, like a rush of energy thru the parts of your body”.
I meditation handlar observation om att se utan att döma, att tillåta allt som sker att ske utan att försöka kontrollera vad det än är och att acceptera sig själv och sin omvärld så som den är. Acceptansen ger en lättnadskänsla och gör det möjligt att vara medveten om sin egen verklighet, utan störningsmoment som kommer av att fångas av och gå upp i sina egna känslor kring vad som sker runt omkring. Träningen gör det lättare att göra sig fri från sådant och att
21
handla rationellt i olika situationer. ”I don’t have this circus of emotions going on”. Träningen hjälper utövaren att hantera vad som än dyker upp “här och nu” på så vis att man inte låter sig förlamas av dömande tankar eller att vara känslosam kring vad som sker, utan i stället observerar medvetet och handlar utifrån situationen som den är och inte som man önskar att den var.
Its like if I am in the middle of nowhere and got a flat tire... Instead of being emotive about it I would go and fix the tire, take the physical action, even if I have to walk ten miles to get the new tire I will do it.
Vad har man förutom nuet? Allt annat än nu är sådant som antingen är förbi eller som man inte har tillgång till att hantera än och tycks därför vara slöseri med energi att tänka på. Det är som om en bredare, mer klarsynt verklighet uppenbarar sig av träning i meditation och genom att observera sig själv eller någonting i omgivningen får man en ökad medvetenhet kring vad än det är, vilket underlättar möjligheten att leva i nuet.
Medvetenhet
Medvetenhet om tillvaron ökas på flera olika plan och främst handlar det om att vara medveten om nuet och vad som sker i pågående ögonblick. “Here and now is all I have”.
Det är tydligt med vikten av självmedvetenhet för att vidare kunna bli medveten om yttervärlden, vilket innebär att man utgår ifrån och börjar undersöka sig själv i första hand.
Meditationen tvingar på ett sätt individen att bli medveten om sig själv, kärnan i varje människas liv. Genom att se sig själv kan man se sin egen inverkan på omgivningen och därmed också handla som man verkligen önskar eftersom man blir medveten om sin egen del i den större verkligheten. Man blir kapabel att ge sig själv vad man behöver för att må bra och möjliggör därmed även öppenhet för omgivningens behov.
You know on the plain when they say - you have got to put the oxygenemask on yourself first, before you can put the oxygenemask on anyone else... Because if you have no oxygene you can not breathe, you are done.
Genom att landa i och bli medveten om sig själv får man sådana insikter man behöver när man behöver i olika sammanhang, som om man har snabbare tillgång till en egen inre vägledare. Man blir mer skarpsynt och klarare i tankarna vilket gör det lättare att se saker tydligt och minimerar risken för felsteg och misstag när man agerar därmed. Träningen leder till en ökad
självkännedom och man blir medveten om vad som försiggår i sig själv både kroppsligt, psykiskt och andligt med hjälp av meditationen.
Man fokuserar inåt, accepterar sig själv, hämtar kraft, blir sin egen mästare och älskar sig själv för den man är, sedan vidgar sig medvetenheten bara mer och mer och man utvecklar sitt sinne för medmänsklighet genom att man ser och känner sin omgivning. Först när man älskar och ser sig själv kan man göra det samma med och för andra människor. “Now I can give because I am okay, I have got my oxygen mask on all the time”.
Vad man behöver göra för att må bra är ofta enklare än man kan tro och träningen renar sinnet genom att rensa bort onödiga rester av sådant man inte längre behöver och orationell oro för framtida händelser, vilket tillåter oss att leva här och nu. “If you can be here and now then everything is so much easier to deal with”.
Fokus
“Meditating makes the mind calm and focused”.
Själva meditationen handlar om att välja vad man fokuserar på och som en följd av det utvecklas en ökad förmåga att i andra sammanhang göra val och hitta fokus. Att kunna behålla tankarna på en sak i taget i stället för att splittra sitt fokus på olika vis är vad man vill och uppnår successivt i och med träningen och detta underlättar förmågan att leva i nuet. Snarare än att göra sig fri från alla tankar handlar det om att använda sig av tankekraften och styra den åt det håll man vill, vilket är en del av meditationen; att välja fokus och att använda sig av tankekraften. Om man klarar att vara hundra procent fokuserad på en sak fungerar man mer effektivt i det man håller på med och underlättar i alla tänkbara situationer. “Three hours of reading becomes three hours full reading, really concentrating on the book”.
Att meditera renar sinnet på så vis att man eliminerar onödigt skräp i form av onödiga tankar, som när man rensar en dator från sådant som gör att den fungerar trögare än nödvändigt och man gör sig av med sådant man inte har användning för. Detta sker genom observation av den egna tankeverksamheten för att sedan göra val om vad som ska stanna kvar och inte, och därmed styr man sitt eget fokus dit man själv vill och kan lägga full kraft på det.
Koncentrationsförmågan ökar i takt med att man övar upp sin styrka i fokusering vilket gör vardagen både lättare och mer trivsam att handskas med. “I am able to focus on the moment”.
Harmoni
”Our mind becomes clear and calm”. Förmågan att observera utan att döma, att acceptera situationer och handla utefter det, att andas hela andetag, att fokusera på nuet istället för att älta
23
gårdagen eller oroa sig för morgondagen är några av de följder av meditationen som ger en ökad känsla av harmoni såväl fysiskt som psykiskt. Genom att vara närvarande och välja sina tankar kan man även välja bort sådant som inte är relevant för den pågående stunden och på så vis minska eventuella känslor av stress genom det. ”If you can be here and now, it cuts out the emotion of the problem, because often when there is a problem the first thing we do is we worry, we stress…”
Att ha tankarna på olika håll samtidigt och att inte vara närvarande i nuet kan ge känslor av stress och genom att meditera tar man tillbaka sig själv och sitt fokus till den pågående stunden vilket gör det möjligt att inse sina behov och ge sig själv vad man behöver för att må bra.
”I can sort of live a balanced life without periods going down to the ground”.
Om man har tankarna på saker som skett eller kanske kommer att ske har man automatiskt mindre energi till att hantera pågående situation än om man är helt och hållet medvetna i sin tillvaro. ”I am able to take one step at the time and I do”.
Sammanhang
Meditation leder till en ökad förståelse för hur saker och ting hänger ihop i världen vi lever i. “Internal things happen in such a way that you are more sensitive to the world”.
Man börjar med träningen att uppfatta samband som man kanske aldrig lagt märke till förut, som sin plats i förhållande till omgivningen och förbindelse till allt runt omkring. Världen breddar sig på så vis att man börjar uppfatta sig själv som en del av allt annat, människor, djur, miljö och så vidare, man får en ökad känsla av sammanhang och inser sin betydelse för omvärlden och omvärldens betydelse för sig själv i en sorts växelverkan.
I think it is very easy to think we are different but when you meditate and you become more aware you feel the connection, you feel the fact that you are made of the same things that makes this structure, that makes that tree or that makes that water.
Det är som om man öppnar kanalen mellan sig själv och sin omgivning. ”.”I have really felt connected in a way beyond thoughts to everything around me”. Man blir medveten om det konstanta ömsesidiga beroendet som finns, att det ena inte skulle existera eller vara detsamma utan det andra. “Nothing exist by it self”. Insikten om samhörighet och känslan av att vara en meningsfull del av sin omgivning ökar känslor som sympati, empati och självkänsla. “We are all compose of the same thing and you feel that way.. and I think that is a very important quality that makes you more grateful to be alive”.
Diskussion
Syftet med studien var att undersöka upplevelser av meditation genom att göra personliga intervjuer med meditationsutövare. Frågeställningen om hur deltagarna upplever meditation är besvarad inom studieomfattningens egen begränsning. Något som kunde ha gjorts annorlunda för att få en ökad bredd på innehållet i resultatet hade varit att ställa frågor om eventuella nackdelar med meditation. Detta ansågs inte relevant i ingångsläget men kan i efterhand diskuteras i fråga om relevans. Studien är kvalitativ och har därmed inte haft för avsikt att leda till underlag för generaliseringar, snarare var förhoppningen att genom en fördjupning av enskildas erfarenheter av meditation kunna skapa förståelse för och lyfta fram eventuella vinster med träningen.
Människor som utövar meditation upplever enligt studien en större förankring i sig själva med hjälp av träningen och tillstånd av “mindfulness”; som innebär en ökad medvetenhet om nuet infinner sig. Man blir medveten om i första hand sig själv, kroppsligt, psykiskt och andligt, som en helhet, för att sedan vidga sin uppmärksamhet och därmed känna större samhörighet med sin omgivning och samspelet däremellan. Både inom buddhism och kognitiv psykologi är intresset för “mindfulness” stort och man har genom forskning i enlighet med introduktionen, kunnat konstatera en framstående betydelse av att befinna sig i tillståndet med avseende på människors välmående.
Informationsströmmen i vissa delar av samhället är intensiv idag och kan vara en stressande faktor för många människor, och verktyg som meditation kan användas för att behålla kontakten med sitt inre (Ehnvall, 2005). Genom att öva sig i att rikta sin uppmärksamhet ökar förutsättningarna för att bli medvetenheten om vad som pågår momentant och man känner större förtroende för sin egen förmåga att hantera olika situationer. En känsla av kontroll över det egna välbefinnandet inträder med hjälp av träningen och man blir mindre beroende av yttre omständigheter för att må bra. Man blir mer lyhörd för vad som pågår inuti, i form av kroppsliga signaler och konstant skiftande känslor och tankar som informerar om pågående stund. Genom meditation skärps alltså uppmärksamheten på de inre processerna, och enligt studien gör medvetenheten det lättare att se klart även på de yttre omständigheterna. Tillgången till dessa informationskanaler anses vara av grundläggande betydelse för människors överlevnad och utgör
25
redskap för att hantera sin situation (Janzon-Lagerkvist, 2005).
Människor upplever att såväl självkänsla som självförtroende stärks av meditation och man litar mer på den egna förmågan att hantera olika situationer. I stället för att förlamas av eventuella känslor inför den situation man befinner sig i, kan man känna sig mer förmögen till ett konstruktivt handlande för att ta tag i och göra vad man kan tänkas behöva för att må bra, och man blir enligt studien mer effektiv i sitt sätt att vara. Meditation ökar enligt studien individens förmåga att hantera sin situation (coping), att ge en ökad känsla av kontroll i tillvaron. Man talar inom psykologi om begreppet “self effecacy” (Passer & Smith, 2005), som är personens tillit till sin förmåga att vidta åtgärder som leder till önskat resultat, och som förefaller viktigt för människors välbefinnande att känna. Detta är enligt resultatet av den här studien någonting som ökar till följd av meditation.
Att använda sig av andningen som fokuseringspunkt är vanligt i utövandet av meditation och det fungerar som ett sätt att bli medveten om det momentana. Andningen är en förutsättning för att leva och det är en ständigt pågående process som är beroende av själva rörelsen, att fokusera på den är därför detsamma som att vara medveten om rörelse och samverkan med och beroendet av någonting större än en själv. Aaron Antonovsky (1991) har konstaterat att människor mår bra av att känna känslor av sammanhang och denna studie visar att meditation medför en sorts känsla av samhörighet, och man känner sig som en meningsfull del av ett större sammanhang. Med en ökad känsla av sin egen del i det yttre sammanhanget följer även expanderade känslor av empati och en vilja att förstå sin omgivning, av meditation.
Ur terapeutisk synpunkt kan meditation fungera som verktyg för människor att hjälpa sig själva och finna egna lösningar. KBT handlar bland annat om att göra patienten medveten om sitt eget tankemönster för att finna lösningar på problem, och liknar på så vis meditation. Både KBT och meditation bygger på ett totalt accepterande och frigörande från värderande av sig själv och allt annat runt omkring. Liksom KBT handlar meditation om att i första hand bli medveten om och acceptera sin situation för att i nästa läge välja en medveten handling utifrån det. Meditation bygger på en filosofi att allt man behöver går att finna inuti och det upplever man som sanning av ett regelbundet utövande. Inom stresshantering skulle meditation kunna vara ett komplement till övrig behandling då studien visar att människor ökar sin förmåga till egen stressreducering för att känna känslor av harmoni.
Man lär sig genom meditation att förlita sitt välbefinnande på sig själv och att lita till sin förmåga att finna lösningar på eventuella problem och att söka kraft i sitt eget inre. Ett regelbundet utövande av meditation fungerar enligt studien som en hjälp att finna ett sätt att leva som man mår bra av. Meditation för människor närmare sig själva och både denna undersökning
och den kliniska forskning som redovisas i introduktionen tyder på att det finns en värdefull kraft i tekniken som kan användas av alla oavsett titel, bakgrund eller fas i livet.
Utöver användandet av meditation som verktyg i terapeutiska sammanhang och för allmän personlig utveckling, skulle träningsformen eventuellt kunna användas inom andra områden där fokus och medveten närvaro är av särskild betydelse.
Studien tyder på att meditation ökar förmågan att fokusera, man får ett skarpare sinne och ser saker klarare. I framtiden vore det intressant att se studier av eventuella vinster med användande av meditation inom skolan, och huruvida ett regelbundet utövande skulle påverka barn och ungdomars förmåga till koncentration och behållande av fokus.
Det skulle vara intressant att undersöka möjligheter till användande av meditation inom fängelser och kriminalvård, i arbetet med att hjälpa brottslingar tillbaka till liv i harmoni med sig själva och sin omgivning.
Vidare vore det av intresse att se om meditation kan främja kroppens förmåga till självläkning, förutsatt att en sådan föreligger, inom såväl psykiska som fysiska sjukdomstillstånd.
27
Referenser
Antonovsky, A. (1991). Hälsans Mysterium. Natur och Kultur.
Beskow, J.(2005). Socialmedicinsk tidskrift. En väg till kognitiv folkhälsa? Årgång 82, häfte 5.
Chopra, D., Simon, D. (2005). Seven spiritual laws of yoga. John Wiley and Sons, Ltd.
Davidson, R., Kabat-Zinn, J., Schumacher, J., Rosenkranz, M., Muller, D., Santorelli, S, F., Urbanowski, F., Harrington, A., Bonus, K., Sheridan, J, F. (2003). Alterations in Brain and Immune Function Produced by Mindfulness Meditation. Psychosomatic Medicine 65:564-570.
Ehnvall, A. (2005). Socialmedicinsk tidskrift. Kognitiv terapi. Årgång 82, häfte 5.
Francke, A-K. (2007). Mindfulness-träning med kognitiv psykoterapi- inriktning för patienter med långvarig smärta. Psykoterapeut examens uppsats. Institutionen för psykologi. Lunds Universitet.Vol.2.
Fontana, D. (1997). Meditationshandboken. Damm Förlag AB. Sverige.
Hjalmarsson, W. (2005). Ett möte mellan öst och väst – reflektioner kring världskongressen i kognitiv psykoterapi. Mellanrummet- tidsskrift om barn-och ungdomspsykiatri. Nr 13.
2005 sid. 181–184. Hämtad 4 februari, 2008, från www.enigma.se/mellanrummet.
Holroyd, J. (2003). American Journal of Clinical Hypnosis. The Sience of Meditation and the state of Hypnosis. 46:2.
Hayes, N. Doing Psychological Research. Buckingham. Open University Press.
Janzon-Lagerkvist, K. (2005). Socialmedicinsk tidskrift. Kognitivt arbetssätt och praktiskt tillämpad Attachmentkunskap- ett verktyg att förebygga och behandla psykisk ohälsa?. Årgång 82, häfte 5.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund.
Lundh, L-G. (2005). Socialmedicinsk tidskrift. Om kognitivt förhållningssätt. Årgång 82, häfte 5.
Norman,S,C.(2001).Illustrerad uppslagsbok om alternativa terapier. Könemann, Verlagsgesellschaft, mbH. Köln.
Paramananda. (2002). Buddhistisk meditation: en praktisk vägledning. Lund. Bohdi Förlaget.
Passer, M, W. ,Smith, R, E. (2005) Psychology. The Science of Mind and Behavior. McGraw-Hill
Higher Education
Ribush, N. (2003). Becoming Your Own Therapist. An introduktion to the Buddhist way of thought. Lama Yeshe Wisdom Archive. Weston, USA.
Ribush, N. (2003). Make Your Mind an Ocean. Aspects of Buddhist Psychology.Lama Yeshe Wisdom Archive. Weston, USA.
Ruiz, D, M. (2006). Kunskapens Röst. Falun. ScandBook.
Speca, M., Carlson, L.E., Goodey, E., & Angen, M. (2000). . Psychosomatic Medicine. A randomized, wait-list controlled clinical trial: The effect of a mindfulness meditation-based stress reduction program on mood and symptoms of stress in cancer outpatients. 62, 613-622.
Stjernfeldt, A. (2005). Socialmedicinsk tidskrift. Om kognitivt förhållningssätt. Årgång 82, häfte 5.
Tae Sook Kim, Jeong Sook Park & Myung Ae Kim. (2008). Nursing Science Quarterly . The Relation of Meditation to Power and Well-Being. Vol. 21, No. 1, 49-58.
Turner, L. (2002). Kropp & Själ- Meditation. England. Parragon.
