1300-talssilver i Estuna
Andersson, Aron
Fornvännen 53, 283-285
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1958_283
Ingår i: samla.raa.se
SMÄRRE MEDDELANDEN
1300-TALSSILVER I ESTUNA
A d d e n d a till e t t c o r p u s - v e r kI mitt arbete »Silbernc Abendmahlsgeräte in Schweden aus dem XIV. Jahrhundert» (i Vitterhetsakademiens monografi-serie, 19561 har jag sökt lämna en så vitt möjligt fullständig förteckning över i Sverige bevarat
natt-Flg, 1. Nalluardskalk i Esluna kyrka, Upp-land. Detalj. — Communion chalice in
Es-luna Church, Uppland. Detail.
vardssilver från 1300-talet. Att förteckningen framdeles skulle behöva kom-pletteras var givet, ty ännu döljer sig många okända skaller i kyrkornas silverbestånd. En genomgång av tillgängliga handlingar i ATA och kom-pletterande förfrågningar hos ett sextiotal pastorsämbeten kunde knappast
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
Fig. 2. Patén i E s t u n a kyrka, Uppland.
Uppland.
Pålen in E s t u n a Church,
anses som en tillräckligt effektiv kontroll med hänsyn till de k n a p p h ä n d i g a och k o n s t h i s t o r i s k t bristfälliga uppgifter om nattv ardssilvcr, som m e r e n d e l s stå till b u d s i äldre h a n d l i n g a r . Antikvarien Åke Nisbeth h a r nyligen haft vänligheten fästa m i n u p p m ä r k s a m h e t vid ett par luckor i det b e h a n d l a d e m a t e r i a l e t .
Sålunda äger A m n e h ä r a d s kyrka i Västergötland cn n a t t v a r d s k a l k av barocktyp, i vars fot en medeltida reliefmedaljong med k a l v a r i e g r u p p ä r infälld. Medaljongen ö v e r e n s s t ä m m e r n ä r a med reliefmedaljongerna på ett par 1300-talskalkar i ö j a och Norrlanda kyrkor på Gotland (a. a., s. 195 f., Taf. (il).
I Estuna kyrka i Uppland förvaras en n a t t v a r d s k a l k med nod från 1300-talet (fig. 1) och en med noden samtida patén med graverad f r a m s t ä l l n i n g av Guds l a m m (fig. 2 ) . Kalken h a r ursprungligen — av noden att döma — t i l l h ö r t s a m m a s y m p a t i s k t flärdfria och estetiskt t i l l t a l a n d e sort som ett p a r k a l k a r i Täby och Vallentuna i s a m m a l a n d s k a p . Noden är m e l o n f o r m a d .
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
en mycket funktionell typ av skaftknapp, som blir vanlig i europeiskt n a t t -vardssilver redan u n d e r 1200-talet, cn form som förmodligen övertagits av nattvardssilvrct från ä n n u ålderdomligare kärl, helt eller delvis utförda i slipad bergkristall. E s t u n a - k a l k e n s nod ö v e r e n s s t ä m m e r särskilt n ä r a med V a l l e n t u n a - k a l k e n s nod (a. a., Taf. 39), och paténcn h a r i form och dekor t a l r i k a paralleller inom den grupp av nattvardssilvcr, som d a t e r a t s till 1300-talets a n d r a fjärdedel och m i t t . E s t u n a - p a t é n e n s b r ä t t e h a r i nyare tid varit lösbrutct från skålen och vid fastlödningen h a r det p u n k t o r n e r a d e c i r k e l b a n d , som ursprungligen haft sin plats i skålens käl, till större delen förnyats och upptager nu själva kantprofilen mellan den flackare vordna skålen och b r ä t t e t ; b a n d e t s y t t r e k o n t u r e r ba graverats på b r ä t t e t . Både d e k o r e n s disposition och lammets teckning e r i n r a r i hög grad om den g r a v e r a d e orneringen på Täby patén (a. a., Taf. 40), även om l a m m e t i Estuna s a k n a r den eljest brukliga h u v u d v r i d n i n g e n . ( E s t u n a - k a l k e n s skaft-höjd 5,7 c m ; paténens d i a m . 14,7 cm.)
Aron Andersson
L I T U R G I S K DUK SOM F Ä L T T E C K E N
Bland de fälttecken i Svenska Statens Trofésamling, som nyligen be-h a n d l a t s av B i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t s t c x t i l k o n s e r v e r i n g s a n s t a l t , ingår den tluk med signum ,1 44, som s v a r a r mot ovanstående rubrik.
Duken, i format 87 X 81 cm, skiljer sig helt från det (ivriga u n d e r åren b e h a n d l a d e fanheståndet. Användningen som s t a n d a r är också endast sekun-d ä r . Dr Agnes Geijer igenkänsekun-de sekun-det genast som ett s. k. s u b s t r a t o r i u m ( t y . M i t t d s t i i c k ) av den typ, varav ett antal bevarats i den berömda skatten av m e d d t i d s t e x t i l i e r i Mariakyrkan i Danzig.1
S u b s t r a t o r i c r n a tjänade u n d e r den romersk-katolska mässan som under-lag för corporalen på a l t a r e t . De är vanligen gjorda av fint linne och mesta-dels rikt broderade. De b a r i ncderkantcn cn förlängning av ett färgrikt tygstycke i sammet eller siden, som skulle hänga ned över a l t a r b o r d e t . Dessa broderade l i n n e d u k a r ä r nu tämligen sällsynta och kan studeras i större a n t a l endast i M a r i a k y r k a n s s k r u d k a m m a r e .
Det nu upptäckta exemplaret (fig. 1) b e s t å r av cn väd av ursprungligen vitt, nu mörknat linne i gåsögonmönstcr med inslagscffekt. Hela vådbredden m ä t e r ca 95 em. Dukens k v a d r a t i s k a mittfält visar Lammet med korsfanan omgivet av s y m m e t r i s k a växtmotiv och är i n r a m a t av en applicerad bård, broderad med d t fint geometriskt m ö n s t e r i s. k. vävsöm. Utanför denna löper ytterligare en bård av gotiska m i n u s k l e r , bildande den till m i t t f r a m -ställningen passande bönen »Agnus Dei qui tollis peccala m u n d i , miserere» och efter upprepning slutorden » ( d a ) nobis pacem». - »Agnus Dei» lästes j u vid den katolska mässan strax före k o m m u n i o n c n . —
1 Se W. Mannowsky, Der Danziger P a r a m e n t c n s c h a t z , Halvblind IV o. V,
Berlin o. Leipzig 1931—33, 1938.
