• No results found

Remissvar på betänkandet ”Lite mer lika. Översyn av kostandsutjämning för kommuner och landsting, SOU 2018:74”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Remissvar på betänkandet ”Lite mer lika. Översyn av kostandsutjämning för kommuner och landsting, SOU 2018:74”"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kommunledningsförvaltningen

REMISSYTTRANDE Sida 1(3)

Datum

2019-04-11 Diarienummer KS2019/149

Ert datum Er referens

Fi2018/03212/K

Remissvar på betänkandet ”Lite mer lika. Översyn av

kostandsutjämning för kommuner och landsting, SOU

2018:74”

Kramfors Kommuns yttrande över utredningen ”Lite mer lika – översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)”

Sammanfattning

Kramfors kommun delar i huvudsak utredningen synpunkter och slutsatser och förordar en utveckling av kostnadsutjämningen i enlighet med

utredningens förslag. Kramfors kommun anser utredningens benämning ”Lite mer lika” är en riktning som man sympatiserar med.

Det som utredningen beskriver som en av de viktigast förklaringen till förändringar av de sammanlagda effekterna, uppdatering och indexering av grunddata i beräkningar, anser Kramfors kommun vara en rimlig och

naturlig utveckling av utjämningssystem. Aktualiteten i utjämningssystemet är viktig, och då är relevanta och uppdaterad grunddata en avgörande faktor, varför Kramfors Kommun delar utredningens förslag kring detta.

Utredningens genomgång av utjämningssystemets ingående delar menar Kramfors kommun är gjord på ett välordnat och kvalitativt bra sätt.

Kramfors kommun menar också i de fall där utredningen finner att det finns kostnadsskillnader som har sin grund i statistiskt säkerställda strukturella skillnader så är det rimligt att justera utjämningssystemet utifrån det. Exempel på det är att större vikt läggs på socioekonomiska och glesbygdfaktorer faktorer.

Remissinstansens synpunkt

Utredningens uppdrag att utreda och uppdatera kostnadsutjämningen, analysera om nuvarande system i tillräcklig omfattning fångar upp samhällsförändringar och se över möjligheter att förenkla

kostnadsutjämningen. Kramfors kommun anser att det är relevant uppdrag som formulerades och att det är viktigt att kostnadsutjämningssystemet över tid hålls aktuellt med samhällsförändringar.

Som beskrivs under avsnittet Sammanfattning ovan så menar Kramfors kommun att aktualiteten av grunddata kostnadsutjämningssystemets är viktig

(2)

Kramfors kommun Datum 2019-04-11 Diarienummer KS2019/149 Sida 2(3)

att hålla. Av praktiska skäl så finns det svårigheter att hålla uppdateringen fullständigt uppdaterad alltid. Kramfors kommun anser att i större grad använda uppindexering av grunddata samt att startpunkten för grunddata sätts med så uppdaterade värden som är praktiskt möjligt, och teoretiskt relevant, är önskvärt.

Utgångspunkten för kostnadsutjämningen är identifiera kostnadsskillnader som beskriver olika strukturella skillnader. Några av de faktorer utredningen belyser är socioekonomi, gles bebyggelse samt växande och minskande befolkning. Kramfors kommun stödjer i huvudsak utredningens slutsatser kring det och beskriver delar av detta nedan.

Gällande socioekonomiska faktorer så lyfts exempelvis att det beaktas inom förskole- och grundskoleverksamheten, programvalsfaktorn inom

gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen inklusive Svenska för invandrare (SFI). Utredningen lyfter också upp frågeställningen kring kompensation via riktade statsbidrag alternativ andra former av

kompensation, såsom generella statsbidrag och/eller en socioekonomisk kompensation inom utjämningssystemet.

Angående gles bebyggelse så föreslås uppdatering av beräkningar och aktualiteten av grunddata för merkostnader för exempelvis gator och vägar, administration samt räddningstjänst.

Avseende växande och minskande befolkning så föreslås exempelvis fördubblad merkostnadsersättning för minskande befolkning samt en uppräkning av kompensationsnivån för förändring i antal barn och unga i kommuner med både ökande och minskande befolkning.

Det samlade resultatet av utredningens innebär en relativt stor förändring då utjämningens omfattning ökar. Generellt så omfördelas från kommuner med stark socioekonomi, tät bebyggelse och stor befolkning till kommuner med svag socioekonomi, gles bebyggelse och liten befolkning. Därtill så

kompenseras kommuner som relativt sett tagit emot flest flyktingar och nyanlända. Kramfors kommun anser att det är rimliga förändringar och som stämmer väl överens med en riktning mot ”lite mer lika”.

Den förändring av avgifter och bidrag som finns i utredningen förklaras till stor del av uppdateringar av siffermaterialet. Kramfors kommuns uppfattning är aktualiteten på grunddata i siffermaterialet är viktigt att hålla på hög nivå och att detta skall genomföras för att upprätthålla god och relevant kvalitet i utjämningssystemet.

(3)

Kramfors kommun Datum 2019-04-11 Diarienummer KS2019/149 Sida 3(3)

"[Namn - kontrasignering]" "[Titel - kontrasignering]"

Bilagor

References

Related documents

Kommunen vill, i likhet med vad som gäller för delmodellen som utjämnar kostnader för förskola, understryka vikten av att modellen följs upp regelbundet då verksamheten

Omfördelningen från kommuner respektive landsting med i genomsnitt stark socioekonomi, tät bebyggelse och stor befolkning till kommuner respektive landsting med svag

Det kan inte vara rimligt att det i systemet fortfarande finns kommuner som kompenseras för faktorer som härrör sig till förändringar för mer än 20 år sedan, t ex

Översynen av nuvarande kostnadsutjämning har varit nödvändig och översynen bör regelbundet göras för att anpassa de ingående faktorerna till de förändringar som över tid sker i

Vår uppfattning är att det redan av direktiven, explicit borde ha framgått, att utredningen särskilt skulle analysera om det finns merkostnader till följd av

Skövde kommun konstaterar att kostnadsutjämningssystemet inte, i tillräcklig omfattning, kompenserar för ökade investeringskostnader i tillväxtkommuner.. Skövde kommun

Sedan hösten 2017 har Sollefteå kommun haft en mycket stor ökning av skyddsplaceringar av kvinnor och barn som blivit utsatta för våld i nära relation, eller mäns våld mot

Därutöver lämnar vi reflek- tioner kring metoden för att beräkna merkostnader för gleshet, komponenterna i den föreslagna verksamhetsövergripande delmodellen, vilka uppgifter