Informationsvideo om coronaviruset
Att visualisera textbaserad information så att den blir tillgänglig
Oscar C. Zens
För avläggande av filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktningen Informativ illustration
Ett examensarbete på grundnivå, 15 hp Examinator Yvonne Eriksson
Handledare Peter Johansson
Akademin för Innovation, design och teknik Mälardalens högskola
Sammanfattning
I takt med coronaviruspandemin arbetade myndigheten för samhällsskydd och
beredskap (MSB) med att utveckla information om coronaviruset. En del av
den nya informationen publicerades på krisinformation.se. Informationen som fanns på krisinformation.se var överlag textbaserad. I det här arbetet har jag utifrån ett kvalitativt förhållningssätt arbetat med att göra delar av den textbaserade informationen multimodal, men med särskild hänsyn till de med dyslexi. Syftet är att med en informationsvideo visualisera textbaserad information på ett multimodalt sätt. Målet med arbetet var att utforma ett gestaltningsförslag som informerar och engagerar betraktaren till att vilja bromsa takten som smittspridningen sprider sig på. I ett försök att uppnå syftet och målet utformades följande frågeställning: Hur tillgängliggörs information
med illustrationer och animationer i en informationsvideo? Frågeställningen
besvarades genom att samla empiri utifrån en ikonologisk analys av en befintlig informationsvideo. Vidare utformades ett gestaltningsförslag som testades vid två tillfällen via intervjuer. Vid det första tillfället testades en storyboard och vid det andra tillfället testades en informationsvideo. Vid utformandet av gestaltningsförslaget var kognitions- och retorik-teori av särskild stor betydelse.
Det främsta fyndet är att de med dyslexi inte verkar ha några större problem med att ta till sig information som kommuniceras med illustrationer, animationer och ljud i en informationsvideo.
Nyckelord: informationsdesign, informativ illustration, rörlig bild, animation, informationsvideo, coronaviruset, kognition, retorik, behaviorism, semiotik, dyslexi, lärandet, kvalitativ studie, krisinformation
Abstract
In line with the coronavirus pandemic, the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) worked to develop information about the coronavirus. Some of the new information was published on krisinformation.se. The information found on krisinformation.se was generally text-based. In this essay I have worked on making parts of the text-based information multimodal with a qualitative approach, but with a special attention to those with dyslexia. The purpose is to visualize text-based information in a multimodal way with an information video. The goal was to create a design proposal that can inform and engages the viewer to slow down the spread of infection. In order to achieve the purpose, the following question was designed: How is information
made available with illustrations and animations in an information video? The
question was answered by collecting empirical data based on an iconological analysis of an existing explainer video. Furthermore, I created a design proposal that was tested on two occasions via interviews. On the first occasion, a storyboard was tested and on the second occasion an information video was tested. When designing the design proposal, cognition- and rhetoric-theory was of particular importance.
The main finding is that those with dyslexia do not seem to have any major problems in acquiring information that is communicated with illustrations, animations and sounds in an information video.
Key words: information design, informative illustration, moving image, explainer video, corona virus, cognition, rhetoric, behaviourism, semiotics, dyslexia, learning and qualitative
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1
1.1 Inledning ... 1
1.2 Bakgrund ... 2
1.3 Syfte och forskningsfråga ... 2
1.4 Avgränsningar ... 3
2. Teori ... 3
2.1 Läslighet och läsbarhet ... 4
2.2 Mentala bilder ... 5
3. Metod ... 6
3.1 Datainsamlingsmetoder ... 7
3.1.1 Analys av befintlig informationsvideo ... 7
3.1.2 Intervjuer ... 7
3.1.3 Etiska aspekter ... 8
3.2 Urval av informanter ... 9
4. Resultat och gestaltningsprocess ... 9
4.1 Slutsats från analysen av befintlig informationsvideo... 9
4.2 Urval av information till gestaltningsförslaget ... 11
4.3 Manus ... 12
4.4 Utforma storyboard ... 14
4.5 Resultat från test ett – storyboard ... 17
4.6 Animationen ... 18
4.7 Illustrationernas utformning ... 20
4.8 Resultat från test två - informationsvideo ... 32
5. Avslutande diskussion ... 33
6. Referenser... 38
6.1 Trycka källor ... 38 6.2 Vetenskapliga artiklar ... 39 6.3 Elektroniska källor ... 407. Bilagor ... 42
7.4 Intervjuguide till test två – semistrukturerad intervju ... 49
7.5 Transkribering från test två – semistrukturerad intervju ... 50
7.5.1 Transkribering a) ... 50
7.5.2 Transkribering b) ... 56
1. Introduktion
1.1 Inledning
I slutet av 2019 upptäcktes en variant av ett coronavirus (COVID-19). Vem som blev smittad först och orsaken till viruset är oklart. Däremot pekar misstankar på att viruset har spridits från levande djur till människor, via en matmarknad i staden Wuhan i Kina (SVT, 2020).
Viruset klassas av Världshälsoorganisationen (WHO) som en pandemi (Svenska dagbladet, 2020), och beskrivs som en infektionssjukdom och symtomen på sjukdomen varierar hos de drabbade. Några av symtomen är feber, hosta, huvudvärk, muskelvärk och ledvärk (1177, 2020). Att bli drabbad av sjukdomen kan vara allt från mindre farligt till livshotande (SVT, 2020). Den 27 maj 2020 hade 35 088 personer rapporterats som smittade i Sverige, varav 4971 friskförklarade och 4220 dödsfall (SVT, 2020).
Till följd av viruset har samhällsstrukturen påverkats. I exempelvis Sverige har delar av sjukvården blivit överbelastade, eftersom sjukvårdens resurser inte räcker till (Dagens nyheter, 2020). Orsaken till att takten som viruset har spridit sig på uppfattas av mig som svårt att säkerställa, eftersom orsakssambanden verkar ha varit flera än ett. Det kan vara så att smittspridningen grundar sig i att människan inte har hunnit bli immun mot viruset (Illustrerad vetenskap, 2020). Det kan också vara så att smittspridningen grundar sig i att människor går till jobbet för att det inte har råd att stanna hemma, trots vetskapen om smittspridningen. Det kan också utifrån ett informationsdesignsperspektiv vara så att informationens tillgänglighet och trovärdighet inte är tillräcklig för att tillräckligt många ska kunna ta del av informationen och bli engagerade till att följa de rekommendationer som finns. Sveriges statsminister (15 mars 2020) meddelar att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska få 75 miljoner kr för att utföra en informationskampanj om coronaviruset (SVT, 2020).
MSB:s informationsmål är att ”…människor ska känna till vad man själv kan
göra för att bromsa smittspridningen” och att informationen ska ”…bidra till att människor aktivt och uthålligt vill medverka till att bromsa smittspridningen och begränsa dess samhällskonsekvenser” (MSB, 2020). Utifrån statsministerns
uttalande och MSB mål kan man konstatera att smittspridningen även kan bero på att sättet som informationen förmedlas på är otillräcklig.
1.2 Bakgrund
I samband med denna studie besökte jag webbplatsen krisinformation.se som ägs och drivs av MSB. Webbplatsen använts för att förmedla ”…information från
myndigheter och andra ansvariga i samband med en kris eller allvarlig händelse…” och ”Syftet med webbplatsen är att göra det lättare för allmänheten att hitta bekräftad information från svenska myndigheter genom att samla den på ett ställe…” (Krisinformation, 2020). Vid en närmare granskning av krisinformation.se upptäckte jag att informationen om coronaviruset mestadels
förmedlades via text. Vilket för mig framstod som underligt utifrån min vetskap om att multimodal information främjar lärandet. Erikssons (2017, s. 21–25) och Wærn, Pettersson och Svenssons (2004, s. 181) menar att multimodala processer främjar lärandet och att flera sinnen bör vara aktiverade vid en inlärningsprocess, t.ex. via ett samspel mellan bild, ljud och text. Utifrån tidigare forskning skulle rimligen en alternativ utveckling av den textbaserade informationen kunna vara en multimodal informationsvideo. Syftet med en informationsvideo är att förklara komplexa fakta på begränsad tid, mellan en till fyra minuter. Informationsvideos har under tester visat ge god effekt på användarnas engagemang och lärande (Krämer & Böhrs, 2016, s. 255). Däremot finns det ingen universal lösning på hur en informationsfilm bör utformas, vilket innebär att området bör utforskas mer (Krämer & Böhrs, 2016, s. 264).
En grupp som riskerade att bli särskilt utsatta till följd av att informationen om coronaviruset på krisinformation.se mestadels var textbaserad är bl.a. individer med lässvårigheter. Att de med lässvårigheter riskerar att bli särskilt utsatta är något som stärktes av SPSM (2020). De beskrev att de med lässvårigheter inte kan eller har svårt att förstå information som enbart förmedlas via text. Begreppet lässvårigheter är ett samlingsbegrepp för begränsandet av att läsa och skriva, vilket i sig kan bero på en mängd faktorer, t.ex. att individen övat för lite, koncentrationssvårigheter, annat modersmål eller exempelvis dyslexi (SPSM, 2020).
1.3 Syfte och forskningsfråga
Syftet är att med en informationsvideo visualisera textbaserad information på ett multimodalt sätt. Målet med arbetet är att utforma ett gestaltningsförslag som informerar och engagerar betraktaren till att vilja bromsa takten som smittspridningen sprider sig på. I ett försök att uppnå syftet och målet utformades följande frågeställning:
• Hur tillgängliggörs information med illustrationer och animationer i en informationsvideo?
1.4 Avgränsningar
Målgruppen i arbetet är avgränsad till dem med dyslexi. Anledningen till det är att jag såg en möjlighet att undersöka ett outforskat område. Tidigare forskning pekar på att det saknas studier om hur rörligt media påverkar lärandet och engagemanget hos dem med dyslexi (Taylor, Duffy och Hughes, 2007, s. 25, 34; Wang m.fl., 2018, s.182, 184). Detta innebär att vissa särskilda åtgärder har åtagits för att anpassa materialet. Exempelvis har text som informationsbärare exkluderats från gestaltningsförslaget. Anledningen är att specialpedagogik
myndigheten (2020, s. 15) menar att de med dyslexi har svårt att förstå
information som kommuniceras via text. De rekommenderar istället att texten kommuniceras via bild eller exempelvis en video som är några minuter lång.
Gestaltningsförslaget avgränsades till rörlig bild - informationsvideo. Tidigare forskning påvisar att informationsvideos, animerade läromedel och andra multimodala medier främjar lärandet hos individen, men att det saknades studier hos de med dyslexi (Wang m.fl., 2018, s.182, 184; Taylor, Duffy och Hughes, 2007, s. 25, 34; Krämer & Böhrs, 2016, s. 255). Innehållet i informationsvideon avgränsades till specifik information om coronaviruset från krisinformation.se utifrån MSBs informationsmål (se rubriken 1.1). Dramaturgi har tillämpats för att disponera berättandet på ett strukturerat sätt, vilket hjälper betraktaren att ta till sig budskapet som förmedlas på ett logiskt sätt. Smeds (2005, s. 11) menar att det finns flera olika strukturer. I mitt fall tillämpades strukturen som Granath (2002, s. 104) kallar för dramats struktur. Manéret i gestaltningsförslaget är avgränsad till en hög abstraktionsnivå, med få detaljer. Holsanova (2010, s. 81) menar att människans uppmärksamhetsförmåga är begränsad. Valet av få detaljer är för att minska den kognitiva belastningen hos betraktaren, för att tydliggöra berättandet genom enkla och tydliga bilder istället för en större textmassa. Det är också enklare att animera objekt med en hög abstraktionsnivå. Informationsvideon avgränsades också till att främst verka genom bild, ljudeffekter och musik, och inte via dialog, berättarröst eller text. Viktigt att poängtera att gestaltningsförslaget rimligtvis även kommer kunna gynnas av flera än den målgruppen som gestaltningsförslaget testas på. Detta beror på att informationens tillgänglighet även kan öka för dem utan dyslexi.
2. Teori
Teorierna har valts utifrån Booth et al. (2019, s. 116–119) kriterier för att säkerställa att teorierna är lämpliga utifrån ett vetenskapligt förhållningsätt. Vid val av källor undersöktes om källorna var expertgranskade, författarens
referensförteckning och om källorna ofta har citerats av andra. Hultman och Eriksson (2014, s. 14) beskriver detta förhållningssättet som källkritiskt.
2.1 Läslighet och läsbarhet
För att tillgängliggöra informationen visuellt och berättarmässigt har teorier kopplade till kognition varit av betydelse, eftersom delar av kognitionsteorin handlar om hur människan uppfattar sin omvärld visuellt. Med andra ord har jag utgått från kognitionsteoretiska perspektiv för att tydliggöra läsligheten och
läsbarheten i materialet. Coates och Ellison (2014, s. 78–105) menar att läsligheten syftar till objektets avbildade igenkänningsfaktor, och att läsbarhet
handlar om hur tydligt ett objekt kommer till uttryck. Holsanova (2010, s. 81) menar att människan har en begränsad förmåga att uppmärksamma information och att detta bör tas hänsyn till vid exempelvis animationer. Författaren (2010, s. 86;112) menar exempelvis att man kan använda sig av färg, kontraster, pilar och rörelser etc. för att styra betraktarens uppmärksamhet. Utifrån denna vetskap har kognitionsteoretiska perspektiv varit av betydelse för manérets utseende. Manéret uppstod som ett resultat av att på ett tydligt sätt förmedla information. Därför har manéret en hög abstraktionsnivå med få detaljer för att minska betraktarens kognitiva belastning. Kognitionsteorierna är därför relevanta i arbetet eftersom de har hjälpt mig att skapat ett tydligare pedagogiskt material med avseende på olika perspektiv på kognition. I detta arbete har följande begrepp från kognitionsteorin använts och/eller tagits hänsyn till i utformandet av gestaltningsförslaget.
Abstraktion och figuration handlar om bildens representativa likhet. Med hög
abstraktionsnivå menas att bilden avviker från det som den representerar. Med hög figuration är bilden lik det som den representerar (Cario, 2013, s. 52). Enligt författaren ska inget mer än det nödvändiga förmedlas i en bild (Cario, 2013, s. 79). Objekt i en bild kan utformas för att vara funktionella och/eller dekorativa. Syftet med funktionella objekt är att vägleda betraktaren visuellt, medan syftet med dekorativa objekt är att väcka känslor (Cario, 2013, s. 53). Pop-ut effekten beskriver det som visuellt sätt upptäcks inom en tiondels sekund, på grund av kontraster mellan t.ex. former, storlekar, färger, placeringar, stereoskopiskt djup och/eller rörelser med flera (Ware, 2008, s. 27–35). Dock menar Ware (2012, s.174) att rörelsen har en kraftfullare förmåga att fånga betraktarens uppmärksamhet än statiska bilder. Den perceptuella upplevelsen av färg benämns som Färgsemantik. I utformandet av visuell information är det vanligt förekommande att färgen används på ett symboliskt sätt. Hur färger upplevs tenderar dock att skilja sig åt mellan olika länder och kulturer (Ware, 2008, s. 84–85).
Gestaltlagar bygger på grundläggande perceptuella fenomen utifrån seendet. Det
vill säga hur människan visuellt ser sin omvärld. Detta förklaras förenklat genom design principer som kan användas i utformandet av visuell information (Ware, 2018, s. 181). Närhetslagen beskriver objekt som infinner sig intill varandra och
hör ihop och på så vis bildar en grupp (Eriksson, 2017, s.181; Ware, 2013, s.181). Enligt Eriksson (2017, s. 63–64) är den enskilda individens kulturella bakgrunden av betydelse för hur något uppleves som grupperat eller inte.
Likhetslagen å andra sidan syftar till den perceptuella upplevelsen av att objekt
som ser lika ut, hör ihop och på så vis bildar grupp/er (Eriksson, 2017, s. 64; Ware, 2013, s.182). Anslutningslagen innebär att objekt som har en linje/band mellan sig hör ihop och på så vis bildar en grupp. Fenomenet sägs vara mer perceptuellt påtagligt för att visa samhörighet än t.ex. närhetslagen, lika färger, storlekar och former etc. (Ware, 2013, s. 183). Slutenhets- och kontur-lagen betyder att en sluten linje tenderar att upplevas som ett helt objekt, till och med när delar av linjen inte syns (Ware, 2017, s. 186–189). För- och bak-grund syftar till vad som är förgrund och bakgrund, alltså vilken av de visuella objekten som visuellt sätt upplevas vara närmast, respektive längst bort (Ware, 2017, s.189– 191).
2.2 Retorik
Utöver att visualisera tillgängliggörande information så har jag även strävat mot att informationen ska upplevas som förtroendeingivande. För att göra just det har jag utgått får retoriska teorier. Klassisk retorik ”…Är studien av hur ord och alla andra typer av symboler används för att påverka” (Lindqvist, 2016, s.15). Visuell
retorik är å andra sidan i princip densamma som klassisk retorik, men med
”bilden” som utgångspunkt (Waern, Pettersson & Svensson, 2004, s. 55). I denna text behandlas båda retorikerna som ett gemensamt ämne som använts för att stärka informationsvideons olika delar som exempelvis manus, illustrationer, animation och ljud etc. Retoriken användes för att påverka och förändra betraktarnas mentala bilder. Eriksson (2017, s. 36) menar att människan har
mentala bilder, minnen, tankar och föreställningar som styr vår ”…uppfattning om omvärlden liksom hur vi tolkar den”. Och att dessa mentala bilder antigen
kommer till uttryck av oss själva (internt) eller i samband med den yttre miljön (externt). I detta sammanhang har jag därför försökt att utforma ett externt material som ska förändra målgruppens interna uppfattningar om coronaviruset. Exempelvis har retoriken använts för att hjälpa mig att fylla de visuella objekten (illustrationerna) med innehåll genom att tillskriva ett uttryck och ett tydligt budskap. I detta arbete har följande begrepp från retoriken använts och/eller tagits hänsyn till i utformandet av gestaltningsförslaget.
Retorik handlar om att påverka åhöraren i en viss riktning och Lindqvist (2016, s. 15–18; 82) menar att ”Det är känslorna och inte förnuftet som styr vad vi vill”. Ethos, logos och pathos är de tre övertygelsemedlen som använts för att övertyga åhöraren. Pathos syftar till att väcka åhörarens känslor, ethos syftar till att avsändarens karaktärsdrag uppfattas som förtroendeingivande och logos syftar till att framföra logiska resonemang (Lindqvist, 2016, s. 74; 81–83). Troper har också använts för att övertyga åhöraren. Troper kan förklaras som ”ett ord eller
ett uttryck som använts i en annan betydelse än den gängse” (Lindqvist, 2016, s.
dramaturgin varit av betydelse. Dramaturgi syftar till berättandets disposition och den effekt strukturen medför hos åhöraren (Smeds, 2005, s. 11). Enligt Granath (2002, s.104) är dramats struktur en strategi för att disponera sitt berättande. Semiotiken har också varit av betydelse för att skapa och tolka tecken. Semiotik handlar om idéen om att människan kan tolka och tyda tecken och artefakter. Några vanligt förekommande begrepp är: Ikon – syftar till ett föremål som liknar det verkliga objektet. Index – syftar till ett föremål som associeras med något annat. Symbol – syftar till ett föremål vars betydelse är beroende av kulturen (Eriksson & Göthlund, 2012, s. 20; 39).
3. Metod
I detta arbete tillämpade jag ett kvalitativt förhållningsätt, eftersom jag ville komma åt djupet i informanternas utsagor (Bryman, 2007, s. 272). Vilket ledde till att jag valde det interpretivistiska paradigmet som forskningsstil, eftersom jag ”beblandade” mig med dem som undersöktes. Detta innebar att resultatet påverkades av min existens på olika sätt, exempelvis genom intervjueffekten. Nationalencyklopedin (2020) och Denscombe (2016, s. 270–272) beskriver intervjueffekten som ett snedvridet resultat som uppstår på grund av samtalsledarens personliga karaktär. Det är även viktigt att poängtera att utförandet av gestaltningsförslaget och testerna rimligen har färgats av mina personlighetsdrag, även om jag försökt baserat de på teoretiska grunder.
Ytterligare ett förhållningssätt som jag har utgått från är ett human-centered
designperspektiv (Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind, 2015, s. 23–24). I mitt
fall innebar detta att gestaltningsförslaget utformades på ett sätt som i bästa fall upplevdes mer tydligt och användbart, än informationen på krisinformation.se. Jag har däremot inte undersökt om det finns ett behov hos individen att ta till sig information om coronaviruset på ett nytt sätt. Jag har istället taget för givet att de flesta individer vill leva och ha möjlighet till att inte bli sjuka. Hur vida det är etiskt korrekt att ta för givet vad andra människor har för behov, utan att egentligen säkerställa behoven är något som jag själv grubblat över under studiens gång.
Jag har även utgått från strategin surveyundersökningar, eftersom strategin lämpade sig väl till mitt arbete då jag strävade efter att undersöka direkta upplevelser under en relativt begränsad tid. Denscombe (2016, s. 27–28) skriver att strategin undersöker och kartlägger den sociala världen, samt att den inrymmer ”…föreställningen om att målmedvetet söka den nödvändiga informationen från relevanta personer…”. Vidare söker strategin svaret i ”nuet” istället för händelser över lång tid.
3.1 Datainsamlingsmetoder
3.1.1 Analys av befintlig informationsvideo
För att närma mig syftet, målet och forskningsfrågan med arbetet ”handplockade” jag en informationsvideo om coronaviruset som underlag för en analys. Informationsvideons avsändare är Kurzgesagt – in a nutshell och titeln är coronavirus explained & what you should do. Videon valdes dels eftersom den var ett av de mest besökta klippen på youtube.com utifrån temat coronaviruset, samt att den innehöll en hög abstraktionsnivå vilket jag själv planerade att tillämpa i mitt eget gestaltningsförslag. I mitt fall var videon av betydelse för att närmare undersöka hur kognitions- och retorik-teori kan användas för att information ska bli tillgänglig, men också förtroendeingivande.
Inledningsvis fokuserade jag på fyra stycken bildfrekvenser. Orsaken var att dessa bildfrekvenser hade ett tydligt visuellt berättande, samt väckte känslor hos mig. Bildfrekvenserna analyserades genom den ikonologiska metodens tre steg.
Pre-ikonografisk beskrivning som syftar till att beskriva det man ser utifrån
bildens komposition, färg och form. Ikonografisk analys som syftar till att beskriva det man uppfattar utifrån det man ser i bildens olika element var för sig, men också i relation till varandra. Samt ikonologisk tolkning som syftar till att beskriva budskapet från det man uppfattar, alltså vad bilden i sin helhet försöker att förmedla (Eriksson & Göthlund, 2012, s. 31–41). I och med analysen, gjordes även iakttagelser om hur ljud, klippning, objektrörelser etc. kom till uttryck. Jag är medveten om att resultatet från en bildanalys grundar sig på individuella uppfattningar. Eriksson (2017, s. 67) menar att resultatet kan skilja sig åt från person till person. Det vill säga att mina upplevelser nödvändigtvis inte behöver stämma överens med andras upplevelser. Med utgångspunkt i detta försökte jag förhålla mig till utförandet av analysen och resultatet från analysen på ett ”objektivt” sätt, för att inte dra några förhastade slutsatser.
3.1.2 Intervjuer
I studien utfördes två intervjumetoder för att samla in data - ostrukturerad- och
semistrukturerad-intervju. Varav den ostrukturerade metoden kombinerades med
en concurrent Think-aloud metod. Med hjälp av intervjuer som datainsamlingsmetod kunde jag komma åt informanternas upplevelser och beskrivningar (Denscombe, 2016, s. 264) av gestaltningsförslagets två delar – storyboarden och informationsvideo.
Innan intervjuerna utspelade sig, informerades alla informanter via ett missiv-brev som informerade informanterna om studiens syfte, informanternas rättigheter och att deltagandet var frivilligt (se bilaga 7.3). Jag har även följt de rekommendationer som Denscombe (2016, s. 272–279) rekommenderar inför och under en intervju, samt vad man bör uppmärksamma som samtalsledare för att få ut så mycket av samtalet som möjligt. Dessa rekommendationer är bl.a. att
inta en passiv och neutral hållning, att vara tillmötesgående, att vara lyhörd inför informantens upplevelser och att vara tyst för att invänta informanternas svar.
Test ett - syftade till att testa om informationen i storyboarden var tillgänglig och förtroendegivande. Målet med test ett var att finna eventuella brister för att vidare utveckla informationsvideon. För att kunna ta reda på hur informanterna upplevde och uppfattade storyboarden, utfördes en kombination av två metoder.
Ostrukturerad intervju (Denscombe, 2016, s. 266) och concurrent Think-aloud
(Haningtons, 2012, s. 180). ”Metodkombination” innebar att informanterna berättade om sina upplevelser av storyboarden. Jag uppmuntrade informanterna att berätta vad de såg, samt att försöka beskriva historien. Testet genomfördes via två fysiska möten hemma hos respektive informant. Jag förde anteckningar under testet och speglade kontinuerligt informanterna i ett försök att undvika missförstånd.
Test två - syftade till att undersöka informanternas upplevelser och uppfattningar av gestaltningsförslagets informationsvideo. Målet med test två var att kunna dra en slutsats om studiens syfte och forskningsfrågor. För att testa informationsvideon fick informanterna först titta på videon. Sedan genomfördes en semistrukturerad intervju för att på ett rationellt sätt ställa frågor för att samla in data utifrån informanternas upplevelser och beskrivningar (Denscombe, 2016, s. 264). Jag hade en färdig lista med ämnen och frågor för att informanterna skulle få liknande frågor, samt skapa förutsättningar att finna likheter och skillnader i utsagorna. Frågorna som ställdes var ledande, öppna, men också slutna. Vid utformandet av frågorna som ställdes började jag med att kategorisera frågorna. Frågorna kategoriserades under följande rubriker: Tillgängliggörande-, övertygande och beteendeförändrade-information. Syftet var att utvinna relevant information från informanterna för att uppnå syftet och svara på frågeställningen. Med andra ord utformades frågorna för att försöka få svar på vad som tillgängliggör information, gör den förtroendeingivande och förändrar beteenden. Testet genomfördes utifrån tre fysiska möten som spelades in och transkriberades.
3.1.3 Etiska aspekter
Vad gäller det två undersökningarna som genomförts i studien så har båda (test ett och två) omfattat etiska principer, riktlinjer och regler för att skydda informanterna. Gemensamt för båda intervjuerna är att alla informanter informerats om vad det skulle innebära att delta i respektive test. Detta informerades informanterna om via ett missiv-brev via mail. Missiv-brevet som jag utformade finns tillgänglig under rubriken 7.3 och bygger på Vetenskapsrådets (2011, s. 7–14) fyra forskningsetiska principer, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Missiv-brevet innehöll information som innebar att informanterna fick ta del av: vem jag var och vad mitt syfte med studien var. Att deltagandet var frivilligt och att det när som helst hade möjlighet att avbryta
deltagandet. Codex (2020) bekräftar i princip detsamma som Vetenskapsrådet. Alltså att forskning som omfattar människor ska godkännas av dem som frivilligt väljer att delta. Information bör helst förmedlas muntligt och skriftligt, vilken den gjordes i denna studie. För att informanterna ska veta vad det är som de godkänner bör de minst veta: vad planen är med forskningen, syftet, metodanvändande, risker, att deltagandet är frivilligt, att det när som helt är tillåtet att avsluta deltagandet, etc (Codex, 2020).
3.2 Urval av informanter
Mina informanter valdes i ett explorativt, icke-sannolikhetsurval med urvalstekniken subjektivt urval, det vill säga handplockade för ämnet (Denscombe 2016, s. 63–90). Metoderna för urvalen valdes eftersom de kännetecknas av det kvalitativa förhållningsättet, samt eftersom jag sedan tidigare har ett lämpligt nätverk med informanter i min gemenskap. Totalt intervjuades fem informanter. Informanterna som medverkade i studien hade diagnosen dyslexi och bodde i Sverige och var mellan 30 och 35 år. Test ett bestod av två informanter som båda var kvinnor och test två bestod av tre informanter varav två män och en kvinna.
4. Resultat och gestaltningsprocess
Nedan beskrivs den vetenskapligt förankrade designprocessen som kom att bli gestaltningsförslaget som vidare resulterade i svaret till forskningsfrågan. Här beskrivs vilka resultat jag fått och resultatens betydelse för gestaltningsprocessen.
4.1 Slutsats från analysen av befintlig informationsvideo
Resultatet av analysen som gjordes genom den ikonologiska metoden redogörs i sin helhet under bilaga 7.1. Texten nedanför är en slutsats av analysen. Resultatet av analysen visar på hur kognitions-, retorik- och semiotik-teori kan ha använts för att tillgängliggöra information och övertyga betraktaren.Exempelvis synliggörs hur ”enkla” former och färger (kognitionsteori) delar upp
fig. 1 i två sidor. Vidare kan man se hur semiotiken kommer till uttryck. Ikoniska
tecken synliggörs via sängarna. Sängarna kan även indexera ett sjukhus. Utifrån retoriken kan bilden nedanför visa på logiska resonemang, eftersom sängarna inte kommer att räcka till alla dem som står till vänster.
(Fig. 1)https://www.youtube.com/watch?v=BtN-goy9VOY Vad gäller rörliga objekt iakttogs problem med hur kognitionsteorin tillämpats, specifikt pop-ut effekten. I vissa fall rörde sig objekt samtidigt för att tillsammans förmedla ett budskap. I andra fall rörde sig objekt samtidigt, men på ett sätt som gjorde att budskapet blev tvetydligt.
Retoriken kom till utryck på olika sätt utifrån begreppet ethos. Ibland var den övertygande och hade en hög auktoritet, medan den ibland var rent barnslig. Ett exempel på detta visas i fig. 2 Ett flertal olika färgglada djur står och tittar på namnen som presenteras. Budskapet blir otydligt eftersom djuren tar bort auktoriteten (ethos) från det som experternas titlar tillför.
Ibland användes färger, rutor och text på ett sätt som jag associerade med nyhetsprogram, vilket jag uppfattade tillskrev en viss auktoritet. Se fig. 3.
(Fig. 3)https://www.youtube.com/watch?v=BtN-goy9VOY Ljudeffekter användes för att förstärka visuella objekts rörelser, så som hastigheter, kontakt mellan olika objekt etc. I vissa fall användes även ljud för att beskriva miljön. Exempelvis var det ett mer ”öppet” ljud utanför kroppen och ett mer ”omslutet” ljud när visualiseringen visade något på insidan av kroppen. I videon kan man se att färgen röd använts på ett kontinuerligt sätt för att beskriva smittspridningen. Konsekvenserna av smittan beskrivs bl.a. i filmen via diagram. Färgerna röd och grön användes i diagrammet för att visa hur kraftfullt coronaviruset är, i relation till en ”vanlig” influensa. Närhetslagen har rimligen tagits hänsyn till, för att visa att man bör hålla avstånd till varandra. Vilket kan ses som en rekommendation om hur man bromsar smittspridningen. Överlag uppfattade jag videon i sin helhet som informativ och lekfull, samt lite allvarlig, samt att musiken spelade en viss roll för att förmedlad allvaret i videon.
4.2 Urval av information till gestaltningsförslaget
Innan jag kunde påbörjade det praktiska arbetet med gestaltningsförslaget valde jag vilken information om coronaviruset från krisinformation.se som skulle användas. Informationen valdes utifrån MSB:s informationsmål: ”…människor
ska känna till vad man själv kan göra för att bromsa smittspridningen” och att
informationen ska ”…bidra till att människor aktivt och uthålligt vill medverka
till att bromsa smittspridningen och begränsa dess samhällskonsekvenser”
(MSB, 2020). Informationen som valdes och som gestaltningsförslaget bygger på beskrivs i punkterna nedan och är kopierade från krisinformation.se den 19 april 2020.
• Stanna hemma även om du bara känner dig lite förkyld • Tvätta händerna ofta med tvål och vatten i minst 20 sekunder • Håll avstånd till andra både inomhus och utomhus
• Håll avstånd till andra på bussen, tåget, tunnelbanan, spårvagnen och andra allmänna färdmedel. Undvik att resa i rusningstrafik
• Undvik att besöka äldre släktingar. Personer över 70 år är den främsta riskgruppen för att bli allvarligt sjuka i covid-19
• Undvik fester, begravningar, dop, kalas eller bröllop
• Håll avstånd till andra på idrottsplatser, badhus och gym och undvik att byta om i allmänna omklädningsrum
• Res bara om det är nödvändigt
Efter att jag valt informationen avgränsades den ytterligare. Innehållet delades då upp i tre delar/teman – smittspridningen, konsekvenser från smittan, och rekommendationer för att bromsa smittan. Urvalet grundar sig på min uppfattning om att all information inte behövdes för att uppnå MSBs informationsmål. Exempelvis såg jag ingen anledning att visa för betraktaren att man behöver hålla avstånd på tåg, tunnelbana, spårvagn, buss, och andra allmänna färdmedel. Istället räckte det med att utgöra ett exempel på färdmedel. Informationen avgränsades även för att informationsvideon inte skulle bli för lång. En för lång informationsvideo hade kunnat innebära att betraktaren skulle tröttnat och inte tittat klart på filmen vilket inbär att de då riskerar att gå miste om budskapet.
4.3 Manus
Efter att informationen valts till gestaltningsförslaget, blev nästa steg att skriva ett manus (se bilaga 7.2). Krämer & Böhrs (2016, s. 255) menar att grunden för en lyckad informationsvideo är att ha ett väl utformat manus med en välutvecklad struktur. Till stöd i skrivandet användes vad Granath (2002, s. 104) kallar för dramats struktur. Strukturen är uppdelad i tre akter, en start, en mitt och ett slut. Akterna har använts för att synliggöra smittspridningen, konsekvenserna av smittspridningen och rekommendationer om hur smittan kan bromsas. Första akten syftar till att skapa rätt förväntningar hos betraktaren (anslaget). Vidare handlar den första akten om att berätta vad det är för typ av historia, var den utspelar sig, vilka karaktärer som står i fokus, hur de är, deras position och vilja, samt hur konflikten startar (presentation). I övergången till akt två uppstår situationen som huvudkaraktären måste möta, och vilket problem som behöver lösas (vändpunkt ett) (Granath, 2002, s. 104–109). Andra akten syftar till att någon/något utför en handling som sätter huvudkaraktären i en ”oönskad” situation. Successivt eskalerar situationen och situationen blir mer och mer påfrestande för huvudkaraktären, som försöker att ställa situationen till rätta. Om huvudkaraktären inte klarar sig själv så kliver ”hjälten” in och blir en förebild eller stöd för huvudkaraktären (fördjupning). Vidare uppstår The point of no
return, vilket innebär att det som har hänt inte går att få ogjort och är av stor
betydelse för hur berättandet fortsättningsvis kommer att utspela sig. Därefter accepterar huvudkaraktären eller hjälten situationen och försöker att uppnå uppsatta mål för att lösa problemet (konfliktupptrappning). I övergången till akt tre uppstår det avgörande momentet som kommer att beskriva hur allt slutligen kommer att sluta (vändpunkt två) (Granath, 2002, s. 109–113). Den tredje akten syftar till hur berättelsen kommer att sluta, om huvudkaraktären eller hjälten kommer att lösa problemet eller inte, om berättelsen får ett lyckligt slut eller ej (konfliktlösningen). Avslutningsvis ska publiken få tid till att landa i känslan som konfliktförlösningen presenterat och eventuellt fundera på delproblemet som inte har lösts (avtoningen) (Granath, 2002, s. 114–116). Nedan beskrivs hur varje akt använts och kommit till utryck i manuset.
I akt ett beskrivs begreppet presentation (Granath, 2002, s. 104–109). Presentationen av historien berättar att huvudkaraktären är en man som lever med en kvinna. Mannen har en förkylning. Mannen ignorerar förkylningen och ”lever” som vanligt, går hemifrån, hälsar på en bekant, åker buss, tränar, ignorerar en handspritsflaska och besöker en äldre person. På grund av att mannen går hemifrån utgörs ett exempel på hur smittspridningen kan gå till. Akt två användes för att visa hur huvudkaraktären sätts i en ”oönskad” situation som eskalerar (Granath, 2002, s. 109–113). Detta kommer till utryck genom att samma man vaknar upp, men att partnern plötsligt är sjuk. Han går ut, det står ingen vid busshållplatsen, det är tomt på bussen och på gymmet. Vid denna tidpunkt i manuset uppstår The point of no return (Granath, 2002, s. 109–113), då mannen inser att han kan vara orsaken till allt detta och blir orolig för den äldre personen. Han springer ditt och inser att det kan vara försent. Akt tre har använts för att runda av berättelsen (Granath, 2002, s. 109–113). I manuset visas detta genom att samma man vaknar upp i sin säng och hör ljud från tv: n. På tv:n visas nyheterna och han informeras om coronaviruset och hur han bör bete sig för att stoppa smittspridningen. Slut.
Eftersom MSB:s mål delvis yrkar på en beteendeförändring, ansåg jag att det var nödvändigt att övertyga, men framförallt att på något vis få betraktaren att följa budskapet som förmedlas i videon. För att övertyga betraktaren kom retoriken till användning via dramats struktur. I berättelsen har jag även valt att tesen ska vara av en implicit karaktär. Lindqvist (2017, s.95–96) beskriver den implicita
tesen som en ståndpunkt, d.v.s. den outtalade redogörelsen för vad
ämnet/diskussionen handlar om. Anledning till att jag valde en implicit tes är att jag ville förstärka upplevelsen av storyn genom att inte avslöja för mycket i början. Med andra ord, om betraktaren från början visste vad videon handlade om hade rimligen inte betraktarens upplevelse av akt två varit lika påtaglig eftersom hen inte hade blivit lika överraskad. Jag tror att det krävs mer än att bara vara tydlig i det som informeras rent visuellt. Det bör även finnas något livsförändrande i budskapet som får människan att vilja agera om man via information kräver en förändring. I mitt fall tillämpades även det behavioristiska
perspektivet innebär att när en individ har gjort något ”bra” belönas individen och när individen har gjort något ”dåligt” bestraffas individen. För individen innebär detta att hen vill upprepa det beteendet som framkallat en belöning och inte upprepa det beteendet som ger en bestraffning (Liberg, Lundgren & Säljö, 2014, s. 251–309). Bestraffning kommer till uttryck i videon när huvudkaraktären ställs inför konsekvenserna i akt två. Detta visar betraktaren hur man inte bör bete sig. Belöningen synliggörs i akt tre genom att huvudkaraktären vaknar upp, hen får en chans att ”göra om och göra rätt” eftersom händelsen då inte har utspelat sig. D.v.s. att varken partnern, personen med barnvagnen, människorna på bussen, gymmet och den äldre personen har blivit sjuka. Belöningen kan också appliceras på betraktaren, d.v.s. att betraktarna nu fått rekommendationer att följa och på så vis bli trygg i vetskapen om hur man bör bete sig för att bestraffningen inte ska inträffa. Med andra ord, att inte smitta andra eller att själv bli smittad.
I manuset har jag fokuserat på att kortfattat beskriva vad som ska hända i videon. Jag valde bort berättarröst och dialoger mellan individerna och monologer med dem själva. Anledningen var att fokusen skulle vara på bildberättandet. Jag hade en idé om att bild, musik och ljudeffekter skulle kunna nå fram till målgruppen ändå och jag ville testa om den idén fungerade. Jag hade också en idé om att istället för att sätta ord på händelser skulle betraktaren själv få använda fantasin och på så vis bli mer engagerad, engagerade genom sina egna iakttagelser och uppfattningar om vad de såg.
4.4 Utforma storyboard
När manuset var klart skapades en storyboard, vilket kan ses som en prototyp. Syftet med en prototyp är att konkretisera en abstrakt idé för att sedan kunna testa idén på en målgrupp (Martin & Huntington, 2012, s.138). Utifrån tidigare erfarenheter är det enkelt och kraftfullt att skissa med siluetter, för att snabbt få fram idéer. Syftet med de siluettliknande figurerna var att på ett enkelt och tydligt sätt gestalta manuset visuellt, så att målgruppen skulle förstå storyn. I utförandet av skisserna tog jag stöd av kognition, retorik och semiotik. Teorierna hjälpte mig i att utforma skisserna genom att de tillförde relevanta perspektiv som kom att tydliggöra mitt material. Detta för att informationen skulle bli tillgänglig och förtroendeingivande. Fokuset i detta stadie var att visualisera smittspridningen, konsekvenserna av smittspridning och rekommendationerna om att bromsa smittspridningen. Fig. 4 utgör ett exempel på hur storyboarden såg ut i skissfasen.
(Fig. 4) Efter att skissen fig. 4 var klar applicerades en högre detaljnivå för att återigen förtydliga budskapet vilket synliggörs i fig. 5 som användes i test ett.
(Fig. 5)
(Fig. 6 - Före) (Fig. 7 - Efter)
4.5 Resultat från test ett – storyboard
I kombination av en ostrukturerad intervju och en concurrent Think-aloud metod fick två informanter testa storyboarden. Resultatet pekar på att informanterna förstod helheten av storyboarden, även om vissa bilder tolkades på ett sätt som inte var planerat. Exempelvis utryckte en av informanterna att det fanns en osäkerhet om fig. 8 skulle föreställa en mun som dräglar eller en näsa med snor. Därefter re-designades näsan för att tillskriva näsan en högre figuration (se fig.
9).
(Fig. 8 - Före) (Fig. 9 - Efter)
En av informanterna upplevde att bildens budskap i fig. 10 var otydligt. Hen undrade om huvudkaraktären var törstig eller om huvudkaraktären skulle tvätta händerna. Även denna scen re-designades. Resultatet blev att två händer
”gnuggas” mot varandra. Budskapet, att tvätta händerna, går från att vara indexerande till ikonisk (se fig. 11.)
(Fig. 10 - Före) (Fig. 11 - Efter) Vidare uppfattade en av informanterna att fig. 12 konnoterade en tallrik med köttbullar eller smulor. Tanken var att fig. 12 skulle se ut som en kaka med chokladbitar i. Syftet med fig. 12 var att förmedla en tidsperiod, objektet ”minskar” - bit efter bit. Fig. 12 re-designades till en glaskopp med kaffe i för att tydliggöra tidsperioden där istället kaffet minskar (se fig. 13).
(Fig. 12 - Före) (Fig. 13 - Efter) Slutsatsen av test ett blev att bilderna bör vara mer ikoniska i det fortsatta arbetet med informationsvideon.
4.6 Animationen
Animationen skapades efter att storyboarden hade testats och vidareutvecklats. Jag upptäckte omgående i animationsfasen att storyboarden blev för lång. Därför fick jag korta ned storyboarden, men utan att testa den på någon informant. Min uppfattning var att kärnan i storyn kvarstod, även om delar av storyboarden hade avlägsnats. När jag animerade användes kamerarörelser, objektrörelser, klipp, ljud och musik för att tillgängliggöra och övertyga informationen för betraktaren.
Kamerarörelser har använts för att styra berättandet genom att ”rikta” kameran
mot objektet som ska visas. Kamerarörelserna har använts i en upptrappning för en kommande rörelse, vilket bidrar till att rörelsen blir mer mjuk och inte lika ”ryckig”. Detta för att främja det logiska resonemanget hos betraktaren. Ett exempel på den mjuka rörelsen är när kameran börjar röra sig i sidled innan huvudkaraktären börjar att gå i samma riktning. Kamerarörelser har även använts
för att förstärka och överdriva nysningen på bussen. Kamerarörelsen ”rycker” till i takt med nysningen, vilket stärker det logiska berättandet och skapar logos. För att zooma in-och ut i bilden, har kamerarörelserna varit viktiga. Exempelvis zoomas bilden in på handspritflaskan på gymmet för att tydliggöra vart betraktaren ska rikta uppmärksamheten. Ett annat exempel är zoomningen bort från kaffekoppen, orsaken är att lämna scenen och övergå till nästa akt. Pop-ut
effekten har tagits hänsyn till när objekt har animerats. Ware (2012, s.174) menar
att rörelsen är kraftfullare än statiska bilder, därför har rörelser främst använts för att styra berättandet. Objektrörelser har använts för att ge liv åt objekten. Syftet med objektrörelserna var att förstärka vad som händer i storyn (logos) och samtidigt rikta betraktarens uppmärksamhet. För att förstärka vart betraktaren ska titta och inte skapa förvirring i narrativet, har objekten inte rört på sig samtidigt. För att på ett retoriskt sätt spela på betraktarens känslor har rörelser överdrivits för att på ett dramatiskt sätt framhäva budskapet. Lindqvist (2017, s. 289) menar att överdriften (hyperbol) har en förstärkande effekt, som fungerar väl i pedagogiska sammanhang, eftersom budskapet förtydligas. Däremot finns det en risk att överdriften frånskriver allvaret eftersom en överdriv kan ha motsatt effekt. Exempelvis kommer begreppet hyperbol till utryck när huvudkaraktären går i en scen med huvudet nedåt för att visa på nedstämdhet och i en annan scen går huvudkaraktären rakryggad för att visa på välmående. Överdrivna rörelser synliggörs också när huvudkaraktären springer till ambulansen, han nästan flyger fram, så bråttom har han. Klipp används när en bild övergår till en annan bild. I videon har klipp använts med försiktighet för att behålla det logiska berättandet. Mellan akt ett och akt två är klippet ”övertonat” för att visuellt berätta tidsspannet från kväll till morgon.
Ljud har använts för att förstärka det bilderna visar visuellt, men också som
bakgrundsmusik. Exempel på ljud som använts i videon är huvudkaraktärens snarkningar, hostningar, nysningar, gäspning, kaffesörplande och skrik. Anledningen till att dessa ljud har använts är för att få betraktaren att acceptera den visuella världen som förtroendeingivande (Ethos). Ytterligare andra ljud som hörs i videon är vattnet från handfatet, bussen, löpbanden, regnet, ambulansen, samt ”rätt”- och ”fel”-ljuden i slutet av videon. Bakgrundsmusik användes för att skapa pathos. Detta visas tydligast i den första och andra delen av videon. Först hörs glad och härlig musik, som sedan övergår till musik som kan likställas med sorg och oro.
Se hela gestaltningsförslaget på följande länk:
https://www.youtube.com/watch?v=VQzOpP_nQfo&feature=youtu.be&fbclid= IwAR0WOglDFeIf9IgPJ7QkuFl7dwfZQrovOho9IA4PLf6lnDQdLcHDJJu4mJ s
4.7 Illustrationernas utformning
Illustrationerna i informationsvideon är skapade med en hög abstraktionsnivå, med undantag för vissa delar som innehåller en något högre figuration för att tydliggöra budskapet. Abstraktion och figuration handlar som tidigare nämnts om bildens representativa likhet. Med hög abstraktionsnivå menas att bilden avviker från det som den representerar. Med hög figuration är bilden lik det som den representerar (Cario, 2013, s. 52). Från ett retoriskt perspektiv, kan man säga att den abstrakta bildstilen grundar sig på ”bildliga” liknelser från verkligenheten. Lindqvist (2017, s. 287) menar att liknelser vanligtvis anspelar på jämförelser. Exempelvis liknar formen i fig.14 en näsa med snor, även om den inte har realistiskt utseende.
Fig. 14 utgör ett exempel på hur jag arbetet för att försöka minska den kognitiva
belastningen och samtidigt styra betraktarens uppmärksamhet. För att få fram budskapet i illustrationerna har en balans mellan begreppen abstraktion och
figuration applicerats för att åskådliggöra funktionella objekt, som uppfyller ett
syfte i bilden. Anledningen är att styra berättandet för betraktaren, vart hen ska titta, vad det är hen tittar på, samt att få hen att känna/uppleva ”rätt” känsla. Fig.
14 visar ett exempel på hur abstraktion och figuration har tillämpats. Betraktaren
ska förstå att det är en människa, men också att näsan med snor står i fokus. Näsan har en högre figuration än övriga bildobjekt. Utifrån ett retoriskt perspektiv användes näsan som en synekdoke. D.v.s. att den representerar helheten av en människa (Lindqvist, 2017, s. 285). Förutom abstraktion och figuration har bakgrunden i fig. 14 skapats med en gul färg. Färgen har tillämpats på ett symboliskt sätt. Den gula färgen kan associeras med solen, vilket kan förknippas med värme. Som i sin tur kan väcka betraktarens känslor (pathos) att det uppfattas som härligt. Å andra sidan kan snoret väcka obehagskänslor hos betraktaren. Detta för att stärka upplevelsen av att något inte är som det ska.
Pop-ut effekten har tillämpats för att rikta betraktarens uppmärksamhet. Ibland
har kontraster mellan t.ex. former, storlekar, färger, placeringar, stereoskopiskt djup och/eller rörelser, använts samtidigt för att skapa ett påtagligt intryckt. Emellanåt har pop-ut effekten använts på ett mer varsamt sätt för att framkalla ett mer stillsamt intryck, men fortfarande med fokus på att vägleda betraktaren.
Fig. 15 visar hur pop-ut effekten använts på ett mer varsamt sätt. Pratbubblan
hade exempelvis kunnat vara vit för att öka kontrasterna till bakgrunden och på så vis ökat pop-ut effekten. Eftersom händerna i pratbubblan rör sig i bilden behöver inte kontrasten mellan pratbubblan och bakgrunden vara iögonfallande, pop-ut effekten kommer ändå till uttryck i och med rörelserna i bilden (händerna som ”gnuggas” mot varandra). Bilden visar även hur en balans mellan begreppen
abstraktion och figuration har använts. Eftersom betraktaren ska rikta
uppmärksamheten mot tankebubblan synliggörs enbart ögonen i ansiktet. Eftersom näsan inte är av betydelse för själva berättandet har den därför avlägsnats från fig. 15. Att händerna gnuggas mot varandra är ett exempel på vad Lindqvist (2017, s. 282) kallar för en metonymi. D.v.s. när händerna i pratbubblan ”gnider” sig mot varandra intill handfatet, blir det en liknelse för att det nu är dags att tvätta händerna.
(Fig. 15)
Färgsemantik har kommit till utryck på minst tre olika sätt. Symboliskt,
kontrastverkande och för att dela in bildfrekvenserna i olika visuella avsnitt (färgkodning). När färger har använts symboliskt har t.ex. färgen rött och grönt använts på ett likande sätt som i trafiklysena, vilket anspelar på kulturella föreställningar. Rött kan likställas med fara och grönt kan likställas med ingen fara (Coates & Ellison, 2014, s. 80–81). Fig. 16–17 visar hur den röda och gröna färgen använts för att visualisera rekommendationer för att bromsa smittspridningen.
(Fig. 16 – Gör inte så) (Fig. 17 – Gör så) Rött har även använts för att exempelvis visualisera kärlek och visa hur smittan sprider sig. Fig. 18–20 utgör exempel på hur färgen röd har använts i ett försök att visa på smittspridning. I detta fall kan den röda färgen fungera som en ”bildlig” metafor för fara. Lindqvist (2017, s. 280) menar att en metafor har en viss ”likhet” till det som den avser att ge utryck för, även om det inte finns någon direkt liknelse mellan metaforen och objektets ursprung.
(Fig. 18) (Fig. 19) (Fig. 20) När färger har använts på ett kontrastverkande sätt har det handlat om att särskilja objekt från varandra, men också för att skapa kontraster. Exempelvis komplementfärgerna blå mot gul. Färger har också använts för att uppnå en högre
figuration och för att på ett retoriskt sätt spela på betraktarens känslor.
Exempelvis att färgerna är överdrivet (hyperbol) klarare och varmare när solen skiner och kallare och gråare när det är mulet, vilket också visar på hur konsekvenser kan visualiseras. Exempel på detta ses i fig. 21–22.
(Fig. 21 – ”Behaglig” färg)
(Fig. 22 – ”O-behaglig” färg) Färger har använts för att dela in videon i olika visuella avsnitt t.ex. akt ett och akt två. Orsaken var att betraktaren skulle veta vart hen befann sig i det visuella berättandet, t.ex. ute eller inne. Detta kan jämföras med det som Ware (2008, 77) kallar för färgkodning. Närhetslagen har tagits hänsyn till för att visa på hur enkla former tillsammans bildar olika objekt. Utifrån ett symboliskt perspektiv har betydelsen av närhetslagen tillämpas för att påvisa relationer, men också hur smittspridningen orsakas på grund av relationer. Fig. 23 visar ett exempel på hur närhetslagen kan komma till uttryck för att visa att vi inte bör vara nära varandra, utan istället enskilt var för sig.
(Fig. 23)
Likhetslagen har spelat roll för att förtydliga skillnaden mellan t.ex.
huvudkaraktären och de andra i berättandet. Huvudkaraktären är svart, har ett något avlångt huvud, medan de andra har runda huvuden och är något blåare i tonen. Fig. 24 visar hur likhetslagen kan komma till uttryck för att visa att alla blir smittade av huvudkaraktärens nysning. Att huvudkaraktären är svart har inget med hudfärgen att göra. Utan är tänkt att fungera som en ”skurk”. I många filmer och spel finns det exempel på hur den mörka färgen står för just ondska.
(Fig. 24)
Anslutningslagen har tagits hänsyn till för att på ett symboliskt plan visa
huvudkaraktären och hans tanke- eller prat-bubbla. Fenomenet realiseras i fig.
25.
(Fig. 25)
Slutenhets- och kontur-lagen har varit av betydelse för att objekten ska upplevas
”överlappa” varandra. Anledningen har bl.a. varit att förmedla den visuella upplevelsen av att huvudkaraktären befinner sig framför en byggnad. Eller som i
fig. 26 där huvudet uppfattas vara placerat framför kroppen och inte jäms med
kroppens form. I fig. 26 visas ytterligare ett exempel på slutenhets- och
kontur-lagen. I exemplet förstår betraktaren att kroppen finns nedanför bildrutan, även
om hen inte ser den. I detta fall är bilden beskuren för att visa det nödvändiga i ”i don´t know”- uttrycket. När karaktären befinner sig i den skuggade delen av bakgrunden och samtidigt rycker på axlarna är förhoppningen att betraktaren ska uppfatta att huvudkaraktären befinner sig i förnekelse (pathos). Anledningen är att huvudkaraktären visuellt sätt ”gömmer sig” i skuggan. Man kan även se detta som en form av underdrift. Lindqvist (2017, s. 288) menar att litotes (underdrift) handlar om att tydligt förminska en upplevelse för att samtidigt synliggöra och uppmärksamma den. Min uppfattning är att litotes fungerar lite som censur. D.v.s. att genom att dölja något blir man uppmärksam om vart man inte ska titta - alltså tittar man där.
(Fig. 26)
För- och bak-grund har kontinuerligt tagits hänsyn till i mitt arbete för att
tydliggöra vad som är i fokus. Detta syns i fig. 27. I bilden användes fokusdjup och storleksförändringar för att visa vad som ligger i för- och bak-grunden. Snoret har en hög figuration för att på ett lättsamt sätt väcka obehag (pathos) hos betraktaren. För att väcka en obehagskänsla hos betraktaren visualiseras snoret som något som kastas mot betraktaren, vilket förstärker känslan av obehag. Samtidigt uppstå det en form av ironi. Det vilar något komiskt över hur huvudkaraktären beter sig. Lindqvist (2017, s. 309) menar att ironin kan användas för att just skapa ett komiskt ögonblick, som aktiverar åhöraren och bidrar till att hen inte blir uttråkad.
Pathos har använts i mitt arbete för att väcka känslor hos betraktaren.
Anledningen är bl.a. att jag ville övertyga betraktaren om budskapet. Ett sätt att synliggöra detta är via färgvalen i första och andra halvan. I den första delen av videon (akt ett) möter betraktaren en varm färgsättning. Den varma färgsättningen ska symbolisera positiva känslor, glädje och harmoni. I den andra delen av videon (akt två) möter betraktaren en kallare färgsättning, som ska associera till tomhet, övergivenhet och sorg. Fig. 28–29 utgör exempel på just detta.
(Fig. 28 – Akt ett) (Fig. 29 – Akt två)
Pathos syns även i de relationer som huvudkaraktären möter. I första delen av
videon (akt ett) förmedlas ett rikt socialt liv som kännetecknas av varma, kärleksfulla och omhändertagande känslor. I den andra delen av videon (akt två) upphör det sociala livet och huvudkaraktären blir ”ensam”. Ensamheten ska symbolisera tomhet, sorg och oro, vilket visar på konsekvenser av smittspridningen. Skillnaden mellan bilderna blir en bildlig metafor för att något har gått fel. Fig. 30–31 utgör exempel på just detta.
(Fig. 30 – Akt ett) (Fig. 31 – Akt två) Ett tydligt exempel på att oro syns i videon är när huvudkaraktären springer mot ambulansen (se fig. 32). Ambulansen signalerar att något oroväckande har inträffat. Budskapet som förmedlas i och med ambulansens närvaro går att härleda till vilka konsekvenser smittspridningen kan få. Med andra ord utgör ambulansen ett exempel på synekdoke (Lindqvist, 2017, s. 285) eftersom ambulansen är en liten del av den ”tragiska” situationen – en representation. Katten utgör ett annat exempel på synekdoke. På grund av att katten är ensam förstärks konsekvenserna av smittspridningen ytterligare, eftersom katten kan symboliserar frånvarandet av den äldre personen. Med andra ord är katten nu
ensam, vilket i sig kan förstärka upplevelsen av ensamhet (pathos) för betraktaren. Det går även att dra en logisk slutsats att om att den äldre personen är i ambulansen. Färgerna på ambulansen har valts för att vara igenkänningsbara med svenska ambulansbilar, men har förövrigt en hög abstraktionsnivå. Sjukhussymbolen får på ett symboliskt sätt stärka ambulansens närvaro.
(Fig. 32)
Ethos har tydligast kommit till utryck i fig. 33. Bilden bygger på TV4 nyheternas
introduktionsavsnitt. Budskapet i bilden ska förmedla allvaret som går att likställas med nyhetsinslag, för att föröka övertyga att videons budskap är förtroendeingivande. Jag har valt att ersätta TV4-loggan mot en triangel med ett utropstecken i, vilket på ett symboliskt sätt kan associeras med ett varningstecken. Symbolen kan stärka allvarligheten i bilden (pathos). För att se TV4 nyheternas logga besök:
https://www.google.com/search?q=tv4+nyheter&sxsrf=ALeKk00FdEeNXWG UdSwRkwIxcDaDgUwwDQ:1588957883270&source=lnms&tbm=isch&sa=X &ved=2ahUKEwiEsMex4aTpAhWkysQBHWe7DsEQ_AUoAnoECBcQBA& biw=2221&bih=1501#imgrc=kcxRimt-eKvSkM
(Fig. 33) Illustrationerna har utformats med en hög abstraktion och har därför en låg ikonicitet. Målet har varit att skapa ikoner med god igenkänningsfaktor för att öka läsligheten och läsbarheten. Fig. 34 är en förenklad bild av en kvinna, men det finns en ikonicitet av verkligheten eftersom jag har tagit hänsyn till specifika delar som generellt sätt utmärker en kvinna utifrån stereotypiska drag. Exempelvis har hon former av vad som kan associeras med bröst och uppsatt hår. Ytterligare objekt som går att ses som ikoniska tecken är bussen, kaffekoppen, barnvagnen etc. (se fig. 35–37).
(Fig. 35) (Fig. 36) (Fig. 37)
Index tecken har använts i illustrationerna bl.a. för att visualisera tid. Ett exempel
på detta är illustrationen som visar att kaffet i filmen minskar i koppen och att bakgrunden där kaffekoppen står skiftar från ljust till mörkt - dag till natt (Se fig.
37). Detta kan ses som vad Lindqvists kallar för en liknelse. Lindqvists (2017, s.
310) menar att liknelser kan används för att bland annat förtydliga ett budskap. I detta fall användes liknelsen för att en längre tid har passerat.
Ytterligare ett exempel på hur indexerande symboler har kommit till utryck visas i bilden nedanför. Fig. 38 visar huvudkaraktärens tankar och därmed hur han borde ha agerat. Att tankebubblorna dyker upp direkt efter varandra och att alla tankebubblor visas samtidigt ökar den kognitiva belastningen och kan retoriskt sätt stärka känslan av oro/ångest. Detta bygger även på vad Lindqvist (2017, s. 302) kallar för en klimax. Han menar att en klimax bygger på en upptrappning av påståenden som ökar i styrkegrad. I detta fall blir inte påståendena nödvändigtvis värre, beroende på hur man tolkar dem, men intensiteten ökar däremot eftersom cirklarnas storlek ökar för varje ny cirkel tillkommer.
(Fig. 38) En annan indexerande bild är ”drömbubblan” som syns i fig. 39. Via illustrationen kan betraktaren ana att det som tidigare har hänt i storyn var en dröm. Utifrån fig. 40 kan även de två dropparna i kvinnans panna ses som indexerande tecken, eftersom dropparna associeras med feber, vilket också spelar på konsekvenserna av smittspridningen.
(Fig. 39) (Fig. 40)
Symboliska tecken har använts i videon för att kommunicera med betraktaren på
ett igenkännande sätt. Exempel på symboler som finns i illustrationerna är hjärtat, termometern, tanke- och prat-bubblor, överstrykningen på handspriten, sjukhussymbol och varningstriangel. Holsanova (2010, s. 86) menar att pilar kan används för att vägleda betraktaren vart hen ska titta. Jag uppfattar att ögonen fungerar på ett likande sätt. Därför har ögon använts som ett sätt att peka, men också vägleda vart betraktaren ska titta (se fig. 41–43).
(Fig. 40)
4.8 Resultat från test två - informationsvideo
Informanternas upplevelse var att filmen handlade om coronaviruset, hur viruset sprids, vilka konsekvenser som viruset bidrar till och vad individen i samhället bör tänka på. Två av informanterna menade att budskapet i filmen främst var vad den enskilda individen kan göra för att minska spridningen.
”Vi kan inte leva det där normala, eller vanliga livet som vi gör för då kan det få förödande konsekvenser” (Informant, 2020-05-12, Västerås).
En av informanterna menade å andra sidan att budskapet i filmen är att visa på hur man bör bete sig. Filmens ses av samma informant som en rekommendationsvideo. Vidare uttrycker alla informanter att det fanns en svårighet med att förstå slutet av filmen. Alla informanter uppfattade att figurerna i rött och grönt i slutet av filmen var svåra att tyda. Det fanns dock en skillnad på vilket sätt de uppfattade detta som svårt. En av informanterna berättar att det var svårt att förstå att den röda figuren var ”fel” och den gröna ”rätt”. En av de andra informanterna berättar istället att det var svårt att tyda bilden, det vill säga vad figurerna skulle signalera. När informanterna får frågan om filmen förmedlar information som kan bidra till att individen på egen hand kan minska smittspridningen är alla eniga om att filmen tydligt kan bidra till att smittspridningen skulle kunna minska. En av informanterna drar en parallell till sitt arbete:
”I mitt jobb är det många med utländsk bakgrund, de har svårt att läsa den svenska informationen. Hade de fått tagit del av denna film hade de utan tvekan förstått och kunnat tagit till sig informationen” (Informant, 2020-05-12, Eskilstuna).
Informanterna upplevde att filmen var indelad i två delar. I den första delen av filmen säger två av informanterna att det är härliga och glada känslor och att den andra delen i filmen signalerar oro, rädsla och sorg. Båda poängterar att det regnar, musiken ändras till ett långsammare tempo med mer dramatik än musiken i den första delen av filmen.
”Ambulansen berör och skapar oro och rädsla, man förstår att det är allvarligt” (Informant, 2020-05-12, Västerås).
”Åh den här filmen fångade mig på en gång. Asså den hade…det... eller vad man ska säga” (Informant, 2020-05-12, Eskilstuna).
Två av informanterna hade olika uppfattningar kring vilka som skulle kunna ta del av filmen. Den ena informanten menade att filmen var riktad till vuxna och borde visas i sammanhang som är extra kritiska. Den andra informanten menade å andra sidan att filmen både kan visas för barn och vuxna.
