Sjuksköterskors attityder till
patienter med substansmissbruk
- En litteraturstudie
Nurses attitudes towards patients with substance abuse
- A literature study
Sara Berggren
Karin Berglund
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå
Handledare: Desirée Burenlind och Helena Simonsson Examinerande lärare: Barbro Renck
Sammanfattning
Titel: Sjuksköterskors attityder till patienter med substansmissbruk Engelsk titel: Nurses attutides towards patients with substance abuse Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Sara Berggren och Karin Berglund
Handledare: Desirée Burenlind och Helena Simonsson Sidor: 21 sidor exklusive bilaga
Nyckelord: Substansmissbruk, Attityd, Sjuksköterskor
Introduktion: Olika berusningsmedel har brukats av människan i tusentals år. Användandet är idag utbrett och cirka 900 000 personer i Sverige beräknas ha ett beroende eller missbruk av alkohol, narkotika eller läkemedel. De medicinska problem som uppstår till följd av detta leder till allt fler vårdtillfällen och sjuksköterskor kommer att möta patienter med substansmissbruk allt oftare.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder till patienter med substansmissbruk.
Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats som bygger på Polit och Beck’s (2017) nio steg. Databassökningar gjordes i CINAHL, PubMed och PsycINFO vilket resulterade i 11 artiklar.
Resultat: Faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder till patienter med substansmissbruk resulterade i tre kategorier; Utbildning och kunskap, värderingar samt erfarenheter.
Slutsats: Bristande kunskaper, förutfattade meningar och tidigare erfarenheter påverkar sjuksköterskor på olika sätt. Genom utbildning kommer sjuksköterskorna ha större möjligheter till att förändra sina attityder och möta patienter med substansmissbruk på ett mer positivt sätt, vilket i längden leder till bättre omvårdnad.
Innehållsförteckning
Inledning ... 5
Bakgrund ... 5
Missbruk och beroende ... 6
Sjukdomar och skador ... 6
Attityder ... 7 Sjuksköterskans roll ... 7 Problemformulering ... 8 Syfte ... 8 Metod ... 9 Litteratursökning ... 9
Inklusions- och exklusionskriterier ... 10
Resultat från sökning i databaser ... 10
Urval 1 ... 11
Urval 2 ... 11
Urval 3 ... 12
Databearbetning och analys ... 12
Forskningsetiska överväganden ... 12
Resultat ... 13
Utbildning och kunskap ... 13
Värderingar ... 13
Erfarenheter ... 14
Diskussion ... 16
Resultatdiskussion ... 16
Utbildning och kunskap ... 16
Värderingar ... 16
Klinisk betydelse ... 18
Förslag till fortsatt forskning ... 18
Slutsats ... 18
Referenslista ... 19 Bilaga 1, Artikelmatris
5
Inledning
Litteraturstudien riktade in sig på substansmissbruk och substanser som inkluderades var alkohol eller narkotika (i vilken även narkotikaklassade läkemedel ingick). Substanser som kan missbrukas är alkohol, amfetamin, cannabis, fencyklidin, hallucinogener, kokain, lösningsmedel, opiater och sedativa hypnotika eller anxiolytika (American Psychiatric Association [APA] 2002). Substansmissbruk ger i längden ohälsa och en rad medicinska sjukdomar vilka ökar belastningen inom sjukvården. Missbruk av tobak, lösningsmedel, gaser, spel och dopningspreparat kan förekomma, men dessa berördes inte i studien (Hellström m.fl. 2010).
Bakgrund
Både alkohol och narkotika har använts som berusningsmedel, världen över under flera tusen år. Substanserna kan aktivera människans dopaminsystem vilket ger en upplevelse av avspänning och välbefinnande. Möjligen kan de personer som utvecklar ett missbruk ha förvärvat eller ärvt ett dopaminsystem som gör att de kräver kraftigare förstärkning av detta för att aktivera kroppens egna belöningssystem. Motsatsen kan också spela in, det vill säga att vissa personer är mer känsliga för substanser som påverkar dopaminsystemet och kan ge ett missbruk i större utsträckning än hos de personer som har ett väl fungerande system (Hellström m.fl. 2010).
Användandet av narkotika är utbrett i världen. World Health Organization [WHO] (2018) uppger att cirka 275 miljoner människor har använt narkotika under den senaste tolvmånadersperioden. 31 miljoner av dessa har ett narkotikamissbruk som är så skadligt att de kan komma att behöva vård för sitt missbruk. Alkohol och narkotika utgör en stor andel av antalet dödsfall i världen. Cirka 3,75 miljoner människor dör årligen till följd av skadlig användning av alkohol och narkotika. En ökad produktion av narkotika över hela världen kan ses och tillgängligheten till olika substanser har aldrig tidigare varit så hög som nu (WHO 2018).
Socialstyrelsen [SoS] (2017) uppskattar att 780 000 personer i Sverige har ett beroende eller missbruk av alkohol. Personer som är missbrukar eller är beroende av narkotika beräknas vara 120 000. Enligt Missbruksutredningen (SOU 2011:35) ökar missbruket i Sverige och det leder till lidande för den drabbade och dennes familj. Även samhället belastas i form av stora ekonomiska kostnader.
I Sverige vårdas cirka 30 000 personer på grund av alkoholrelaterade skador varje år (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning [CAN] 2017). Långt ifrån alla söker hjälp för sitt missbruk eller beroende och ett mörkertal av personer med alkoholproblem finns (SoS 2017). Personer med substansmissbruk har visat sig obekväma med att söka vård eller vistas på sjukhus då de genom tidigare erfarenheter upplevt sig få sämre vård än andra och dessutom blivit stämplade som ”missbrukare”. I många fall söker de därför inte alltid vård när behovet uppstår, eller så lämnar de sjukhuset i förtid (Pauly m.fl. 2015).
Missbruket av narkotika kostar det svenska samhället stora summor varje år och 2014 uppskattades den till 24 miljarder kronor, varav cirka 6,25 miljarder var kostnader för sjukvård och socialtjänst. Varje enskild person med aktivt missbruk belastar samhällets ekonomi. Här ingår till exempel kostnader för brott, rättsväsende, bidrag, behandling, somatisk vård, psykiatri och beroendevård samt kostnader för nästa generation (CAN 2014).
6
I Sverige är den genomsnittliga livslängden hos personer med substansmissbruk 47 år (Missbruksutredningen SOU 2011:6) och 2016 registrerades 2 830 dödsfall som var relaterade till substansmissbruk i Sverige (SoS 2018).
Missbruk och beroende
Begreppen missbruk och beroende har en tendens att sammanblandas och kriterierna för dessa är lika på många sätt. Sammanblandningen kan bero på att personer med beroendeproblematik ofta benämns som ”missbrukare”, både i vården och i samhället (Wiklund Gustin 2016). Hellström m.fl. (2010) menar att de nuvarande och vedertagna diagnoskriterierna för de två begreppen visar en skillnad mellan dem och de utesluter varandra. Diagnoserna missbruk och beroende ska inte ses som rena sanningar, det har dock funnits praktiska skäl för att definiera dessa; främst för att underlätta behandling och forskning i ämnet (Hellström m.fl. 2010). Missbruk (u.å.) beskrivs enligt Nationalencyklopedin som ”okontrollerad eller överdriven användning av något, vanligen alkohol, narkotika eller andra substanser med euforiserande effekter.” WHO (2018) förklarar att ett bruk av substanser övergår till ett missbruk när det blir skadligt för personen, kroppens tolerans ökar och den positiva effekten personen tidigare upplevt avtar och negativa konsekvenser blir synbara. Ett missbruk karaktäriseras av att personen nått en betydande funktionsnedsättning eller ett lidande. Enligt Agerberg (2016) har diagnosen missbruk en vagare bild än den vid beroende och tar sikte på de sociala konsekvenserna missbruket orsakar. Både APA (2002) och Agerberg (2016) beskriver missbruk av substanser som något som i stor utsträckning påverkar personen socialt och konsekvenserna av missbruket blir tydliga, både för personen själv och för närstående. Vid ett fortsatt missbruk av substansen är riskenstor att ett beroende utvecklas.
Minst ett av fyra kriterier ska under en tolvmånadersperiod ha uppfyllts för att diagnosen ”missbruk” ska ställas (Mini-D IV - Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV [Mini-D IV] 2002). 1. Upprepat substansbruk som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina
skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet.
2. Upprepat substansbruk i situationer där det medför betydande risker för fysisk skada. 3. Upprepade substansrelaterade problem med rättvisan.
4. Fortsatt substansbruk trots ständiga eller återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur orsakade eller förstärkta av substanseffekterna.
Beroende (u.å.) beskrivs enligt Nationalencyklopedin som ”när man känner att man behöver en drog och inte kan styra eller kontrollera det begäret.” Ett beroende tar tid att utveckla och är en diagnos som innehåller både medicinska, psykologiska och sociala element (APA 2002). Johansson och Wirbing (2006) menar att beroende har med den fysiska tillvänjningen att göra. Ett beroende uppstår när personen nått en betydande funktionsnedsättning eller ett lidande, utvecklat tolerans mot alkohol, narkotika eller läkemedel samt visat fysiska abstinenssymtom.
Sjukdomar och skador
Substansmissbruk ökar risken för medicinska skador. Sjuklighet och dödlighet är högre hos personer med substansmissbruk än hos den övriga befolkningen (Folkhälsomyndigheten 2017). Personer som använder alkohol eller narkotika drabbas i hög utsträckning av sjukdomar. Skrumplever och kronisk bukspottkörtelinflammation kan uppstå och de är båda relaterade till alkoholanvändning. Personer som injicerar narkotika riskerar att smittas av hepatit eller HIV.
7
Andra vårdkrävande tillstånd till följd av alkohol- eller narkotikaanvändande kan vara lunginflammationer, andra infektioner eller komplikationer i samband med operationer (Missbruksutredningen SOU 2011:6).
Primärvården har stor betydelse då verksamheten har störst kontaktyta mot den vuxna befolkningen. Genom att primärvården i tidigt skede kan identifiera och intervenera vid missbruk och beroende kan stora hälsomässiga vinster göras (Missbruksutredningen SOU 2011:35).
Attityder
Attityd (u.å.) beskrivs enligt Nationalencyklopedin som en ”(tydligt visad) inställning till viss person eller företeelse”. Walker m.fl. (2012) förklarar ordet ”attityd” som en subjektiv utvärdering och menar att människor har anlag för att utvärdera ett objekt, en person eller en grupp av människor på ett positivt eller negativt sätt. Attityder kan delas in i tre klasser: kognitiva, vilket innebär föreställningar om objektet; affektiva, vilka är känslomässiga föreställningar mot objektet baserat på en positiv eller negativ utvärdering; samt beteende, vilket är åtgärder riktade mot objektet. Attityder bildas genom erfarenheter från flera olika upplevelser. De är formade utifrån kulturella och formella processer. De kan också vara en produkt av tillhörighet i olika sociala grupperingar. Grupperna inger ett starkt inflytande på medlemmarnas beteende. Starka attityder syns ofta via icke-verbal kommunikation (Walker m.fl. 2012).
Sjuksköterskans roll
Enligt 3 kap. 1 § Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) har alla människor rätt till en god hälsa och vård på lika villkor. I 1 kap. 6 § Patientlagen (PL 2014:821) finns beskrivet att ”Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet” och International Council of Nurses [ICN] beskriver i den etiska koden för sjuksköterskor att omvårdnad ska ske på ett respektfullt sätt och vara oberoende av till exempel sjukdom eller social ställning. Sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar för de beslut som tas (Svensk sjuksköterskeförening 2014).
I yrkesrollen som sjuksköterska ingår det att ha kompetens för att utföra god omvårdnad på ett skickligt sätt samtidigt som en förtroendefull relation till patienten ska upprättas. Sjuksköterskan ska ha ett helhetsperspektiv över den situation patienten befinner sig i samt ha kunskap om dennes komplicerade behov (Svensk sjuksköterskeförening 2017).
Omvårdnadens mål uppnås genom en mellanmänsklig relation. Avsikten med relationen är att hjälpa patienten, familjen eller samhället att förebygga eller hantera sjukdom och lidande. När en sådan relation är etablerad kan syftet med god omvårdnad uppnås. En mellanmänsklig relation i omvårdnaden innebär att en eller flera erfarenheter delas av sjuksköterskan och patienten. Det viktigaste i relationen är att patientens, familjens eller samhällets behov tas omhand. Det mellanmänskliga mötet etableras och underhålls av den professionella sjuksköterskan (Travelbee 2003). För att omvårdnaden gentemot patienter med substansmissbruk ska bli så effektiv och god som möjligt har SoS (2017) utformat riktlinjer och styrdokument för sjukvårdspersonal. Detta för att i ett så tidigt skede som möjligt kunna erbjuda rätt hjälp och vård (SoS 2017).
8
Problemformulering
Användandet av alkohol och narkotika är utbrett och varje år dör cirka 3,75 miljoner människor runt om i världen till följd av ett skadligt bruk. I Sverige uppskattas 900 000 personer ha ett missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika. Substansmissbruket ökar och antalet personer som kommer att behöva uppsöka vård för sjukdomar och skador blir större. Kostnaden för samhället uppskattas idag till 24 miljarder kronor per år. Sjukligheten hos personer med substansmissbruk är högre än hos den övriga befolkningen och sjuksköterskor kommer att möta dem i den somatiska vården. Därför är det viktigt att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder till patienter med substansmissbruk.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder till patienter med substansmissbruk.
9
Metod
En litteraturstudie beskrivs av Polit och Beck (2017) som en grundlig litteraturöversikt. Studien ska ge läsarna en objektiv och organiserad sammanställning av evidensen inom ett ämnesområde. Studien ska varken vara en serie citat eller sammanfattningar. Den viktigaste uppgiften är att sammanfatta en kritisk och objektiv utvärdering av litteratur för att se det nuvarande kunskapsläget. Studien ska vara omfattande, grundlig och aktuell (Polit & Beck 2017). Metoden som användes var en litteraturstudie som bygger på Polit och Beck’s (2017) nio steg.
Litteratursökning
Litteratursökningen följde steg 1-9 i Polit och Beck’s (2017) nio steg.
Steg 1 innebar att problemområdet identifierades och ett syfte formulerades. I steg 2 valdes databaserna CINAHL, PubMed samt PsycINFO och sökorden identifierades enligt Headings, MeSH- och Thesaurus-termer. I CINAHL användes Headings-termerna ”Substance abuse”, ”Attitude of health personnel”, ”Nurse attitudes”, ”Nurse-patient relations” och ”Substance use disorders”. I PubMed användes sökorden ”Nurs*” i fritext för att fånga sjuksköterskeperspektivet samt MeSH-termerna ”Substance related disorders”, ”Attitude of health personnel” och ”Nurse-patient relations”. Thesaurus-termerna ”Nursing” och ”Alcohol drinking attitudes” användes i databasen PsycINFO. I de tre databaserna kombinerades olika sökord, se tabell 1-3. I detta steg valdes också vilka inklusions- och exklusionskriterier som skulle ingå i litteraturstudien.
10
Inklusions- och exklusionskriterier
Artiklarna som granskades skulle vara peer reviewed och skrivna på svenska, engelska, norska eller danska. Artiklarnas skulle ha publicerats mellan september 2013 och september 2018. Ålder på patienter med substansmissbruk skulle vara över 18 år. Studier vars inriktning var psykiatrisk vård, dubbeldiagnoser, specialistsjuksköterskor, vård på behandlingshem samt bruk av koffein- och nikotinpreparat skulle exkluderas ur litteraturstudien. Review-artiklar exkluderades också ur studien.
Efter val av databaser och sökord inleddes steg 3, i vilket artiklar söktes och deras primärkällor identifierades.
Resultat från sökning i databaser
Tabell 1. Resultat av databassökning i CINAHL, 2018-09-04.
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 (S1) Substance abuse 4 214
(S2) Attitude of health personnel 5 427 (S3) Nurse attitudes 5 418 (S4) Nurse-patient relations 3 638 (S5) Substance use disorders 4 708
(S6) (S1) AND (S4) 11 1 (S7) (S1) AND (S3) 15 2 1 1 (S8) (S1) AND (S2) 32 6 2 2 (S9) (S2) AND (S5) 81 10 (S10) (S3) AND (S5) 13 4 3 3 152 23 6 6
11
Tabell 2. Resultat av databassökning i PubMed, 2018-09-04.
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
(S1) Nurs* 36 315
(S2) Substance related disorders 166 609 (S3) Attitude of health personnel 27 509 (S4) Nurse-patient relations 4 271 (S5) (S1) AND (S2) 1 567 (S6) (S1) AND (S2) AND (S3) 160 21 (5**) 4 4 (S7) (S2) AND (S3) AND (S4) 26 0 (3*) 186 21 4 4 *Trunkering.
Interna (*) och externa dubbletter (**) exkluderades.
Tabell 3. Resultat av databassökning i PsycINFO, 2018-09-07.
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
(S1) Nursing 24 198
(S2) Alcohol drinking attitudes 1 146
(S3) (S1) AND (S2) 38 1 1 1
Urval 1
Urval 1 gjordes enligt steg 4, där 376 artiklarnas titel och abstrakt lästes. Efter att externa dubbletter exkluderats och hänsyn tagits till de inklusions- och exklusionskriterier som tidigare bestämts återstod 45 artiklar som ansågs svara mot litteraturstudiens syfte och därmed hålla den kvalitet som krävdes inför urval 2.
Urval 2
I steg 5 och 6 lästes 45 artiklar i sin helhet. Elva artiklar valdes till urval 3 och 29 exkluderades eftersom de fokuserade på psykiatrisk vård, personer med dubbeldiagnoser, vård vid behandlingshem, patienter som var inskrivna i program där substitut för narkotika förskrevs, specialistsjuksköterskans yrkesroll samt ungdomars substansmissbruk. Ett fåtal av artiklarna exkluderades då de inte motsvarade litteraturstudiens syfte. En artikel beställdes, men levererades i ett sent skede och valet gjordes att använda den i resultatdiskussionen.
12
I urval 1 och 2 granskades artiklarna först var för sig för att sedan diskuteras tillsammans. Fokus i granskningen låg på syfte, resultat och diskussion. Antalet artiklar i respektive urval presenteras i tabellerna 1-3 ovan.
Urval 3
Urval 3 följde steg 7, vilket innebar att elva artiklar analyserades, granskades och diskuterades med ett kritiskt förhållningssätt. Mallar för granskningen var ”Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” och ”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” (Polit & Beck 2017). Efter att urval 3 genomförts återstod elva artiklar som sedan inkluderades i litteraturstudiens resultat.
Databearbetning och analys
I steg 8 bearbetades de utvalda artiklarnas innehåll med en induktiv ansats. Delar som svarade på litteraturstudiens syfte markerades i olika färger, beroende på vilket fokus de hade. Delarna som svarat på studiens syfte lästes både individuellt och gemensamt för att därefter diskuteras, detta för att undvika feltolkningar av innehållet i artiklarna. De stycken i artiklarna som svarade på syftet översattes till svenska och skrevs ner var för sig i ett Worddokument. Styckena klipptes i remsor där faktorer som påverkade sjuksköterskornas attityder ströks under i olika färger beroende på vilket fokus de hade.
I steg 9 sorterades remsorna i olika högar, beroende på vilket fokus de hade och artiklarnas resultat sammanställdes i olika kategorier.
Forskningsetiska överväganden
All vetenskaplig forskning ska innehålla en aspekt av god etik och det ska alltid göras etiska överväganden vid vetenskapliga studier (Forsberg & Wengström 2013).
Alla artiklar vars resultat svarade på litteraturstudiens syfte granskades förutsättningslöst och utan hänsyn till eventuell förförståelse eller egna värderingar. Detta för att litteraturstudien skulle belysa olika aspekter och attityder till patienter med substansmissbruk. Artiklarna som granskades i litteraturstudien lästes individuellt innan de sedan diskuterades gemensamt och ett slutligt urval gjordes. Polit och Beck (2017) menar att fabricering, falsifiering eller plagiering hör till forskningsfusk och detta undveks genom de gemensamma diskussionerna kring artiklarnas resultat.
Artiklarna som valdes till studiens resultat var vetenskapliga samt kontrollerade och godkända av en etisk kommitté eller liknande. Kvaliteten på dem säkrades genom att använda mallar för granskning av kvalitativa och kvantitativa studiet (Polit & Beck 2017).
För att undvika eventuella misstolkningar redovisades de citat som hämtades från artiklarna på engelska, vilket var originalspråket.
I enlighet med forskningetik kommer de elva artiklar som valdes till litteraturstudiens resultat samt arbetsmaterialet som tillhör dessa att arkiverats och sparas i tio år (Forsberg & Wengström 2013).
13
Resultat
Efter att en slutgiltig granskning gjorts så valdes elva vetenskapliga artiklar till resultatet och alla svarade på litteraturstudiens syfte. Fem av dem hade kvalitativ och sex kvantitativ ansats. När artiklarnas resultat granskats identifierades tre kategorier:
Figur 2. Kategorier för resultat.
Utbildning och kunskap
Åtta av artiklarna visade att utbildning och kunskap var viktiga faktorer som påverkade sjuksköterskors attityder till patienter med substansmissbruk. Fem av artiklarna var kvantitativa (Iqbal m.fl. 2015; Mitchell m.fl. 2017; Nilsen m.fl. 2013; Raistrick m.fl. 2014; Takano m.fl. 2015) och tre kvalitativa (Cleary m.fl. 2016; Neville & Roan 2014; Rodrigues m.fl. 2016). Behov av utbildning i frågor som rörde substansmissbruk fanns hos sjuksköterskorna och de trodde att ökad kunskap skulle ge en mer positiv attityd till patienter med substansmissbruk, bland annat genom att de skulle kunna förstå deras problematik bättre och därmed ge dem bättre omvårdnad (Cleary m.fl. 2016; Neville & Roan 2014). Iqbal m.fl. (2015) menade att hela 88% av de tillfrågade i studien var positivt inställda till få utbildning.
Sjuksköterskor som fått utbildning i frågor som rörde substansmissbruk hade överlag en positiv attityd till patientgruppen. Detta berodde på att de fått större kunskaper om alkohol och narkotika, deras effekter och de problem som kunde uppstå för den enskilde som nyttjade dem. Efter utbildning ansåg sig sjuksköterskorna ha tillräcklig kompetens och därmed en mer positiv attityd till patienter med substansmissbruk och den ibland komplexa omvårdnaden som kunde uppstå (Iqbal m.fl. 2015; Mitchell m.fl. 2017; Raistrick m.fl. 2014; Takano m.fl. 2015). De positiva attityder som utbildning innebar visade sig inte bara direkt efter att denna genomgåtts, utan kvarstod också vid senare uppföljning (Mitchell m.fl. 2017)
Rodrigues m.fl. (2016) menade att sjuksköterskor och organisationen runt dem behövde vara mer förberedda för att möta patienter med substansmissbruk och att detta endast kunde ske genom utbildning. Nilsen m.fl. (2013) beskrev att sjuksköterskorna såg att organisationen runt dem var stödjande och engagerade i vården av patienter med substansmissbruk och detta utmynnade i positiva attityder och Takano m.fl. (2015) menade att stöd från kollegor behövdes för att sjuksköterskor skulle kunna utvecklas och känna större trygghet när de möter patienter med substansmissbruk.
Värderingar
Sju av artiklarna visade att hur olika värderingar påverkade sjuksköterskors attityder till patienter med substansmissbruk. Fyra av artiklarna var kvalitativa (Cleary m.fl. 2016;Morgan 2014; Rodrigues m.fl. 2016; Pauly m.fl. 2015) och tre kvantitativa (Coloma m.fl. 2016; Nilsen m.fl. 2013; Takano m.fl. 2015).
Utbildning och
14
Sjuksköterskornas reflektioner över hur de själva skulle vilja behandlas i det fall de någonsin hamnade i en liknande situation som patienterna med substansmissbruk uttrycktes i en empatisk ståndpunkt och positiv attityd till patientgruppen. Ett terapeutiskt förhållningssätt genom icke-verbal kommunikation i form av ett avslappnat och ej dömande kroppsspråk var viktigt i mötet med patienter med substansmissbruk (Cleary m.fl. 2016; Nilsen m.fl. 2013). Flera sjuksköterskor visade enligt Pauly m.fl. (2015) en positiv attityd genom att de ville se personen bakom missbruket och inte döma denne för vad som hade kunnat uppkomma i form av brottslighet eller andra problem.
I always think, well if that was me, I would like to be treated with a bit of respect and dignity even though I mightn't remember. (Cleary m.fl. 2016, s. 37)
Vissa sjuksköterskor hade inställningen att missbruk var en sjukdom som uppkommit på grund av omständigheter som patienterna själva inte haft kontroll över (Pauly m.fl. 2015) medan andra i yrkeskåren hade uppfattningen att missbruk var ett individuellt problem och att det var patienten som själv gjort dåliga val och kommer att fortsätta göra det. De vanligaste attityderna hos sjuksköterskorna var att patienterna skulle ljuga angående sin drog- eller alkoholkonsumtion, att de inte skulle vilja ta emot hjälp och att de inte skulle inse de negativa konsekvenser som missbruket kunde ge. Andra föreställningar som fanns var att patienterna kunde bli förödmjukade vid frågor rörande alkoholkonsumtion och att de ändå inte skulle förändra sitt dryckesmönster efter påtalande om dess negativa konsekvenser (Coloma m.fl. 2016; Morgan 2014; Pauly m.fl. 2015). Sjuksköterskor hade ofta föreställningen att patienter med substansmissbruk var svaga (Takano m.fl. 2015) och Morgan (2014) menade att sjuksköterskorna hade inställningen att kollegiet i allmänhet inte såg substansmissbruk som en sjukdom de borde sätta sig in i. Enligt Pauly m.fl. (2015) måste patienten tackla problemet själv och det fanns en gräns för vad sjukvården kunde erbjuda i det fall patienten inte tog eget ansvar. Sjuksköterskorna måste släppa taget om patienterna och inte fokusera på att hjälpa dem då de kanske inte var mottagliga för detta.
Sjuksköterskor som fick associera fritt kring ord de förknippade med omvårdnad av patienter med substansmissbruk visade empati genom att ge uttryck i ord som ”stöd” och ”uppmärksamhet”. Fördomar uttrycktes genom att exempelvis beskriva ”rädsla” för att patienterna skulle ta till våld eller känna sig kränkta (Rodrigues m.fl. 2016).
Erfarenheter
Sex av artiklarna visade att erfarenheter påverkade sjuksköterskors attityder till patienter med substansmissbruk. Tre av artiklarna var kvalitativa (Cleary m.fl. 2016; Neville & Roan 2014; Morgan 2014) och tre kvantitativa (Iqbal m.fl. 2015; Mitchell m.fl. 2017; Nilsen m.fl. 2013). Sjuksköterskor med mindre än 20 år i yrket hade en signifikant lägre känsla av trygghet i sin yrkesroll och därmed en mer negativ attityd till patienter med substansmissbruk än sina mer erfarna kollegor (Iqbal m.fl. 2015). Enligt Morgan (2014) spelade antalet år i yrket roll vad gällde inställningen till patienter med substansmissbruk. Självförtroendet växte med tiden; en mer positiv attityd infann sig hos sjuksköterskan och hen blev mindre dömande.
Med erfarenhet infann sig en känsla av trygghet och självförtroende i yrkesrollen vilket gav en positiv inställning hos sjuksköterskan (Iqbal m.fl. 2015; Mitchell m.fl. 2017; Nilsen m.fl. 2013).
15
I’m not a new grad and I’ve evolved in my nursing carrier as well as from a personal standpoint too. Years ago I would not have had the patience to deal with somebody that was carrying on. Now I look at it from the standpoint that I’m not walking in their shoes. […] so I can not begin to judge them based on what their history is… (Morgan 2014, s. 170)
Mindre erfarna sjuksköterskor hade en känsla av osäkerhet gällande patienter med substansmissbruk. De upplevde rädsla och hade uppfattningen att patienten skulle kunna uppträda på ett oförutsett sätt genom plötsliga utbrott (Cleary m.fl. 2016; Neville & Roan 2014; Nilsen m.fl. 2013).
Kulturell bakgrund och de speciella värderingar olika sjuksköterskors hemland hade samt personliga erfarenheter påverkade också inställningen till patienter med substansmissbruk. Detta kunde ses i både positiva och negativa attityder (Morgan 2014). Sjuksköterskornas eget bruk av alkohol visade sig däremot inte påverka deras attityder i varken positiv eller negativ riktning (Iqbal m.fl. 2015).
16
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder till patienter med substansmissbruk. Resultatet visade att sjuksköterskornas brist på och behov av utbildning var det som främst påverkade attityden till patienter med substansmissbruk. Deras erfarenhet och empatiska förmåga samt eventuella fördomar gällande patienter med substansmissbruk var också faktorer som påverkade attityden.
Resultatdiskussion
Utbildning och kunskapEnligt Monks m.fl. (2013) uttryckte sig sjuksköterskor ha för lite utbildning och de ansåg att de briste i sin pedagogiska förmåga i vårdandet av patienter med substansmissbruk, vilket föreliggande litteraturstudie kan bekräfta. Detta har visat sig vara en faktor som belysts i flera av studierna som ingått i resultatet och efterfrågan på utbildning för sjuksköterskor togs också upp. Sjuksköterskornas bristande kunskap och utbildning rörande substansmissbruk kunde vara en bidragande orsak till de negativa attityder de hade i mötet med patienter med substansmissbruk (Cleary m.fl. 2016; Neville & Roan 2014). Även Haug m.fl. (2016) menade att brist på utbildning och kunskap gjorde att sjuksköterskor kunde ha en negativ attityd till patienter med substansmissbruk. Detta kunde ge uttryck i ett socialt ogillande och förakt. Monks m.fl. (2013) beskrev att vid de tillfällen sjuksköterskorna hade tillgång till utbildning kunde detta leda till bättre attityder till patienter med substansmissbruk och omvårdnaden upplevdes som mindre förvirrad och kaotisk. Enligt sjuksköterskorna kommer mer kunskap förbättra omvårdnaden av patienter med substansmissbruk. Utbildning, där patienter bidragit med erfarenheter, kunde leda till att sjuksköterskor lärde sig att se personen bakom missbruket (Monks m.fl. 2013). Likt Monks m.fl. (2013) tas liknande positiva effekter upp i föreliggande studies resultat. Där framgår det att sjuksköterskor som erhållit utbildning hade en mer positiv attityd och sjuksköterskorna ansåg sig ha tillräckliga kunskaper för att vårda patienter med substansmissbruk (Iqbal m.fl. 2015; Mitchell m.fl. 2017; Raistrick m.fl. 2014; Takano m.fl. 2015).
Behovet av utbildning som togs upp i artiklarna ses också i Missbruksutredningen (SOU 2011:35) som menar att landstingets och sjuksköterskans ambitionsnivå bör höjas för att bättre kunna identifiera och intervenera vid substansmissbruk. I den aktuella grundutbildningen för yrkesgrupper som kommer att möta patientgruppen finns idag för lite utbildning i frågor rörande missbruk och beroende (Missbruksutredningen SOU 2011:35).
En slutsats som kan dras utifrån resultatet i litteraturstudien är att den enskilda sjuksköterskans utbildning i ämnet inte räcker för att ändra kollegiets attityder, utan stöd från en väl förberedd och utbildad organisation är av högsta vikt. När sjuksköterskan har tillräcklig kunskap och därmed känner sig trygg i mötet med patienten och inte dömer denne så kan mötet ske förutsättningslöst, öppet och inbjudande. Utifrån dessa förutsättningar kan sjuksköterskan åstadkomma en mellanmänsklig relation. Relationen skulle kunna mynna ut i att patienten känner sig förstådd och får kraft att ta emot det stöd som erbjuds.
Värderingar
Flera artiklar i resultatet tog upp föreställningen att patienten i stort var en lögnare som inte var intresserad av ett tillfrisknande och därför fick skylla sig själv (Coloma m.fl. 2016; Morgan 2014; Pauly m.fl. 2015). Denna föreställning angående patienter med substansmissbruk styrks
17
av Haug m.fl. (2016) som beskrev hur fördomar kunde visa sig genom att patienterna blev avvisade eller stämplade som ”missbrukare” eller ”knarkare”. Patienter som deltog i studien av Pauly m.fl. (2015) bekräftade att dessa attityder fanns hos sjuksköterskor och de drog sig för att uppsöka vård på grund av rädsla att inte få lika god vård som andra patienter. En annan aspekt patienterna tog upp är att de upplevde sig ses som drogsökande när de bad om läkemedel och att de därför många gånger valde att tacka nej till erbjuden smärtlindring.
I ett inlägg på Twitter uttryckte en sjuksköterska att patienter som återupplivats med Naloxon efter opoidöverdos inte visade någon tacksamhet (Haug m.fl. 2016). Samma föreställning gällande otacksamhet kunde ses i Pauly m.fl. (2015) studie där sjuksköterskorna uttryckte en uppgivenhetskänsla gentemot patienter med substansmissbruk. De sa att patienten måste ta eget ansvar för sin situation då sjukvården hade en gräns för hur de kunde hjälpa patienter med dessa problem (Haug m.fl. 2016). I ett annat inlägg på Twitter visade en sjuksköterska sitt missnöje med användning av Naloxon vid överdos: ”[...] All to avoid a little nausea in a junky. Narcan is the dumbest thing ever; it just supports the problem of drug addiction.” (Haug m.fl. 2016, s. 37).
I flera av studierna visade det sig att sjuksköterskorna hade uppfattningen att patienterna kunde bli förödmjukade då frågan om alkoholkonsumtion togs upp. Patienterna sas också sakna en vilja till livsstilsförändring och det var patienternas egna val som orsakat situationen. Detta kan jämföras med Brown m.fl. (2007) studie som visade att sjuksköterskor som arbetar med patienter som lider av fetma hade en liknande attityd. Vissa sjuksköterskor tyckte det var svårt att ta upp ämnet fetma och likvärdiga ”skyll dig själv”-attityder kunde ses. Problemet sas ligga hos individen och denne måste till stor del själv lösa det. I studien gällande fetma visade sjuksköterskorna i stor utsträckning att de ansåg att problemet handlade om att patienten hade dålig karaktär gällande kost och motion (Brown m.fl. 2007).
En slutsats som kan dras utifrån jämförelser av de attityder som framkommit i artiklarna är att fördomarna är stora gentemot dessa båda patientgrupper. Substansmissbruk och fetma tycks ses som självorsakade och synen att patienterna borde ta ansvar för sin hälsa genom att sluta dricka alkohol, ta narkotika eller äta stora mängder mat och andra onyttigheter kan noteras.
Metoddiskussion
Litteraturstudiens databassökningar gjordes på ett strukturerat sätt i CINAHL, PubMed och PsycINFO, vilka rekommenderas av Polit och Beck (2017) eftersom de alla behandlar området omvårdnad. De sökord som användes var noggrant genomtänkta med tanke på syftet. Sökorden var Headings-, MeSH- eller Thesaurus-termer samt en fritextsökning. Det fanns variationer i vilka sökord som användes i de olika databaserna, då de har olika terminologi; innebörden av orden har dock samma betydelse. I PubMed användes trunkering när sökningen gällde ”Nurs*” i fritext. Detta för att fånga sjuksköterskeperspektivet. Att använda trunkering i form av en asterisk (*) gör att sökningen blir bredare och inkluderar alla former av ord som börjar med ett grundord. (Polit & Beck 2017). Vid sökning i databaserna kombinerades sökorden i olika former med hjälp av att använda den booleska operatorn ”AND” mellan dem. Detta gör enligt Polit och Beck (2017) att sökningen avgränsas till ett mindre antal träffar.
Databassökningarna begränsades till att bara visa artiklar som publicerats efter 2013-09-01. Valet av tidsintervall kan ha exkluderat forskning som svarar på litteraturstudiens syfte och detta kan möjligen ses som en svaghet. Artiklarna som presenteras i resultatet styrker dock valet av tidsintervall då de behandlar aktuell forskning.
18
Artiklarna som valdes till litteraturstudiens resultat hade bearbetats och granskats grundligt samt diskuterats med ett kritiskt förhållningssätt. Mallar för analys av kvantitativ och kvalitativ forskning användes. Den grundliga bearbetningen gjordes med intentionen att resultaten skulle svara på litteraturstudiens syfte. Artiklarna som granskades var skrivna på engelska och för att minimera risken för feltolkningar användes ett engelsk-svenskt lexikon vid översättning av enstaka ord eller meningar. Artiklarna lästes upprepade gånger och diskuterades tillsammans för att uppfattningen av innehållet skulle överensstämma.
Studierna visar en stor spridning gällande i vilka länder forskningen genomförts. Detta visar en styrka då resultaten är likvärdiga i Australien, Brasilien, Japan, Kanada, Spanien, Storbritannien och USA.
De äldre begreppen ”beroende”(”addiction”) och ”missbruk”(”substance abuse”) har en ny benämning, vilken är ”substansbrukssyndrom” (”substance use disorder”). Detta för att inte moralisera kring begreppen missbruk och beroende (Socialstyrelsen 2017). Begreppet missbruk anses ha en sämre klang än bruk och därför används numer det senare. Substansbrukssyndrom benämns i tre svårighetsgrader vilka är lindrigt, medelsvårt och svårt. I litteraturstudien valdes det äldre begreppet missbruk att användas, då det ansågs stämma överens med studiens syfte och det resulterade i viktiga artiklar som annars gått förlorade. Resultatet styrkte valet av begrepp.
Klinisk betydelse
Omvårdnaden av patienter med substansmissbruk är komplex och i takt med att antalet patienter som kräver vård ökar, krävs utbildning i högre utsträckning än vad som finns att tillgå i dag. Insikten om vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder i en positiv riktning gör att sjukvården kan förebygga de negativa attityder som kunskapsbrist innebär. Sjuksköterskor som genomgått utbildning har en mer positiv attityd, färre fördomar och uttrycker sig mindre dömande mot patientgruppen. Föreliggande litteraturstudie visar hur utbrett substansmissbruk är och vilka konsekvenser det får för folkhälsan i det svenska samhället samt vikten av utbildning i frågor rörande substansmissbruk. Att belysa problemet redan i grundutbildningen är viktigt, då det kan leda till att sjuksköterskor får den helhetssyn som krävs i den komplexa omvårdnaden av patientgruppen.
Förslag till fortsatt forskning
Få studier undersöker hur sjuksköterskans positiva eller negativa attityd till patienter med substansmissbruk påverkar patientens egen upplevelse vid omvårdnaden. Fortsatt forskning skulle kunna ha ett patientperspektiv för att identifiera om patienternas upplevelser påverkas av sjuksköterskans utbildning eller brist på utbildning.
Slutsats
Då substansmissbruk ökar bland befolkningen kommer sjuksköterskan att möta patienter med denna problematik allt oftare i framtiden. Bristande kunskap kan bli ett hinder för att ge god omvårdnad på ett respektfullt och säkert sätt. De negativa attityder som sjuksköterskorna visat har främst visat sig bero på kunskapsbrister. Med utbildning kommer sjuksköterskorna ha större möjligheter till att förändra sina attityder i en positiv riktning och därmed kunna möta dessa patienter med god kommunikation vilket kommer leda till bättre omvårdnad.
19
Referenslista
Agerberg, M. (2016). Kidnappad hjärna: En bok om missbruk och beroende. 15. uppl. Lund: Studentlitteratur.
American Psychiatric Association (APA) (2002). MINI-D IV: diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR. (2002). Danderyd: Pilgrim Press.
Attityd. (u.å.). I Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk [2018-09-28] Beroende. (u.å.). I Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk [2018-10-09]
Brown, I. & Thompson, J. (2007). Primary care nurses’ attitudes, beliefs and own body size in relation to obesity management. Journal of Advanced Nursing, 60(5), 535-543. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04450.x
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) (2017). Drogutvecklingen i Sverige 2017. http://can.se/contentassets/8178f9b67d894d10a6438816b204afb5/ drogutvecklingen-i-sverige-2017.pdf [2018-10-01]
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) (2014). Vad kostar narkotikamissbruket det svenska samhället? https://www.can.se/fakta/fragor-och-svar/narkotika/#Vad-kostar-narkotikamissbruket-det-svenska-samhallet [2018-10-01] *Cleary, M., Jackson, D., Woods, C., Kornhaber, R., Sayers, J. & Usher, K. (2016).
Experiences of Health Professionals Caring for People Presenting to the Emergency Department After Taking Crystal methamphetamine (”ICE”). Issues in Mental Health Nursing, 38(1), 33-41. doi: 10.1080/01612840.2016.1251516
*Coloma-Carmona, A., Carballo, J. L. & Tirado-González, S. (2016). Barriers for
identification and treatment of problem drinkers in primary care. Gac Sanit, 31(2), 95-99. http://dx.doi.org/10.1016/j.gaceta.2016.07.009
Folkhälsomyndigheten (2017). Narkotikabruk och hälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-spel-andts/narkotika-och-halsofarliga-varor/narkotikabruk-och-halsa/ [2018-10-01]
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur. Haug, N. A., Bielenberg, J., Linder, S. H. & Anna Lembke, A. (2016). Assessment of
provider attitudes toward #naloxone on Twitter. Substance Abuse, 37(1), 35–41. http://dx.doi.org/10.1080/08897077.2015.1129390
Hellström, C., Pellmer Wramner, K. & Wramner, B. (2010). Beroende och droger. Lund: Studentlitteratur.
20
*Iqbal, N., McCambridge, O., Edgar, L., Young, C. & Shorter, G. W. (2015). Health-care profesionals attitudes across different hospital departments regarding alcohol-related presentations. Drug and Alcohol Review, 34, 487-494. doi: 10.1111/dar.1224
Johansson, K. & Wirbing, P. (2006). Riskbruk och missbruk. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Missbruk. (u.å.). I Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk [2018-10-09] Missbruksutredningen (2011). Missbruket, Kunskapen, Vården Missbruksutredningens
forskningsbilaga (SOU 2011:6). Stockholm: Socialdepartementet.
Missbruksutredningen (2011). Bättre insatser vid missbruk och beroende: Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35). Stockholm: Socialdepartementet.
*Mitchell. A. M., Kane, I., Lindsay, D. L., Hagle, H., Puskar, K., Aiello, J., Boucek, L. & Knapp, E. (2016). Educating Emergency Department Registred Nurses (EDRNs) in screening, brief intervention, and referral to treatment (SBIRT): Changes in attitudes and knowledge over time. International Emergence Nursing, 33, 32-36.
https://doi.org/10.1016/j.ienj.2016.12.003
Monks, R. Topping, A. & Newell, R. (2013). The dissonant care management of illicit drug users in medical wards, the views of nurses and patients: a grounded theory. Journal of Advanced Nursing, 69(4), 935–946. doi: 10.1111/j.1365- 2648.2012.06088.x.
*Morgan, B. D. (2014). Nursing Attitudes Toward Patients with Substance Use Disorders in Pain. Pain Management Nursing, 15(1), 165-17.
https://doi.org/10.1016/j.pmn.2012.08.004
*Neville, K. & Roan, N. (2014). Challanges in Nursing Practice – Nurses Perceptions in Caring for Hospitalized Medical-Surgical Patients With Substance Abuse/ Dependence. The Journal of Nursing Administration, 44(6), 339-346.
doi: 10.1097/NNA.0000000000000079
*Nilsen, S. L., Stone, W. L. & Burleson, S. L. (2013). Identifying Medical-Surgical Nursing Staff Perceptions of the Drug-Abusing Patient. Journal of Addictions Nursing, 24(3), 168-172. doi: 10.1097/JAN.0b013e3182a4cb9c
*Pauly, B., McCall, J., Browne, A. J., Parker, J. & Mollison, A. (2015). Toward Cultural Safety – Nurse and Patient Perceptions of Illicit Substance Use in a Hospitalized Setting. Advances in Nursing Science, 38(2), 121-135. doi: 10.1097/ANS.0000000000000070 Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. 10. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.
*Raistrick, D. S., Tober, G. W. & Unsworth, S. L. (2014). Attitudes of healthcare
professionals in a general hospital to patients with substance misuse disorders. Journal of Substance Use, 1-5. doi: 10.3109/14659891.2013.878763
21
*Rodrigues, A. S., Oliviera, J. F., Suto, C. S. S, Coutinho, M. P. L., Paiva, M. S. & Souza, S. S. (2017). Care for woman involved with drugs: social representation of nurses. Rev Bras Enferm, 70(1), 65-72. http://dx.doi.org/10.1590/0034-7167-2016-0339
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. SFS 2014:821. Patientlag.
Socialstyrelsen (SoS) (2017). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende: Stöd och styrning för ledning.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20778/2017-12-23.pdf [2018-10-01]
Socialstyrelsen (SoS) (2018). Individ och familjeomsorg: Lägesrapport 2018.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20877/2018-2-20.pdf [2018-10-01]
Svensk sjuksköterskeförening (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
*Takano, A., Kawakami, N., Miyamoto, Y. & Matsumoto, T. (2015). A Study of Therapeutic Attitudes Towards Working With Drug Abusers: Reliability and Validity of the Japanese Version of the Drug and Drug Problems Perseption Questionnaire. Archives of
Psychiatric Nursing. 29, 302-308. http://dx.doi.org/10.1016/j.apnu.2015.05.002 Travelbee, J. (2003). Mellommenneskelige forhold i sykepleie. 3. uppl. Oslo: Gyldendal. Walker, J., Payne, S., Smith, P. & Jarrett, N. (2012). Psychology for Nurses and the Caring
Professions. 4. uppl. London: Open University Press.
Wiklund Gustin, L. (2014). Substansbrukssyndrom. I Skärsäter, I. (red.) (2014). Omvårdnad vid psykisk ohälsa: på grundläggande nivå. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 163-186. World Health Organization (WHO) (2018). World Drug Report 2018.
https://www.unodc.org/wdr2018/prelaunch/Pre-briefingAM-fixed.pdf [2018-10-01]
Bilaga 1, Artikelmatris
Författare och
årtal Titel och tidskrift Syfte Metod Huvudresultat
1. Cleary, M., Jackson, D., Woods, C., Kornhaber, R., Sayers, J. & Usher, K. 2016
Experiences of Health Professionals Caring for People Presenting to the Emergency Department After Taking Crystal methamphetamine (”ICE”)
Issues in Mental Health Nursing
Att belysa sjukvårds-personalens attityder till att möta och vårda patienter som inkommit till akutmottagningen efter att ha intagit Crystal Methamphetamine (ICE).
Metod: Kvalitativ Urval: Strategiskt urval
Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer under 4 månader
Antal: 9
Bortfall: Finns inte beskrivet
Dataanalysmetod: Thematic analysis method
Att möta patienter som tagit ICE är komplicerat för akutvårdspersonal och det är svårt att ge effektiv och rätt vård till dessa patienter. Användandet av ICE ökar och personal behöver därför utbildning och stöd för att kunna ge patienterna så god vård som möjligt.
23
2. Coloma-Carmona, A., Carballo, J. L. & Tirado-González, S. 2016
Barriers for identification and treatment of
problem drinkers in primary care Gac Sanit
Att analysera de hinder som personalen uppfattar vid identifiering och omvårdnad av patienter med substansmissbruk.
Metod: Kvantitativ studie
Urval: Chefer för vårdcentraler i Alicante och Elche
Datainsamling: Ett frågeformulär med nio teman samt en fristående fråga
Antal: 107, varav 40 var sjuksköterskor Bortfall: Finns inte beskrivet
Dataanalysmetod: Data kodades och
analyserades med verktyget SPSS 20.0-statistik för Windows och Cronbach’s Alpha användes. Students t-test användes för att analysera skillnaderna i de bedömda variablerna.
Vårdpersonalen visade en tro att patienterna skulle ljuga om sin alkoholkonsumtion och inte inse vilka konsekvenser det kan ge samt att de skulle tacka nej till att ta emot vård.
24 3. Iqbal, N., McCambridge, O., Edgar, L., Young, C. & Shorter, G. W. 2015 Health-care professionals attitudes across different hospital departments regarding alcohol-related presentations
Drug and Alcohol Review
Att undersöka personalens attityder till personer med substansmissbruk.
Metod: Kvantitativ studie
Urval: Genom utplacering av frågeformulär i personalutrymmen där de som svarade skulle vara över 18 år och ha personlig patientkontakt Datainsamling: Frågeformuläret Short Alcohol and Alcohol Problems Perception Questionnaire (SAAPPQ)
Antal: 204
Bortfall: Finns inte beskrivet
Dataanalysmetod: Data kodades och
analyserades med verktyget SPSS 20.0-statistik för Windows.
Vårdpersonalens positiva attityder sågs främst vid frågor rörande själv-förtroende och trygghet. Sjuksköterskor med mindre än 20 års erfarenhet kände sig inte lika trygga i sin yrkesroll som sina mer erfarna kollegor.
4. Mitchell. A. M., Kane, I., Lindsay, D. L., Hagle, H., Puskar, K., Aiello, J., Boucek, L. & Knapp, E. 2016 Educating Emergency Department Registred Nurses (EDRNs) in screening, brief
intervention, and referral to treatment (SBIRT): Changes in attitudes and knowledge over time International Emergence Nursing
Att genom ”Screening, brief intervention, and referral to treatment” (SBIRT)-utbildning för akutvårdspersonal påverka deras attityder och kunskap om patienter med alkohol och andra drogproblem.
Metod: Kvantitativ Urval: Strategiskt urval
Datainsamling: Frågeformulären Alcohol and Alcohol Problems Perception Questionnaire (AAPPQ), Drug och Drug Problems Perception Questionnaire (DDPPQ) samt Screening, brief intervention, and referral to treatment (SBIRT) Antal: 62
Bortfall: Finns inte beskrivet
Dataanalysmetod: Data har bearbetats i de olika skalorna i respektive frågeformulär
Studien visar att med utbildning och färdighetsträning för sjukvårdspersonal kan attityderna förbättras i mötet med och i vården av patienter med alkohol- eller
25
5. Morgan, B. D. 2014
Nursing Attitudes Toward Patients with Substance Use Disorders in Pain
Pain Management Nursing
Att beskriva sjuksköterskors
kunskaper, agerande och attityder i att vårda patienter med
substansmissbruk som på vårdavdelningen upplever smärta.
Metod: Kvalitativ studie med Grounded Theory Urval: Information gavs till en avdelnings sjuksköterska under ett avdelningsmöte, informationspapper delades sedan ut och de sjuksköterskor som var intresserade att vara med i studien inkluderades
Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide
Antal: 14
Bortfall: Finns inte beskrivet
Dataanalysmetod: Öppen kodning eller ”line-by-line”-analys
Sjuksköterskorna ansåg sig ha liten kunskap i att ge lindring i form av läkemedel till
patienter med substans-missbruk när dessa upplever smärta. Flera exempel på sjuksköterskors negativa attityder och föreställningar gentemot denna grupp av patienter togs upp.
6. Neville, K. & Roan, N.
2014
Challanges in Nursing Practice – Nurses Perceptions in Caring for Hospitalized Medical-Surgical Patients With Substance Abuse/ Dependence
The Journal of Nursing Administration
Att undersöka sjuk-sköterskors uppfattningar av att vårda patienter med substansmissbruk på en medicin eller kirurg-avdelning.
Metod: Kvalitativ med induktiv ansats Urval: Strategiskt urval
Datainsamling: 2 undersökningsfrågor besvarades i fritext av deltagarna Antal: 24
Bortfall: Finns inte beskrivet
Dataanalysmetod: Jämförelser av svar samt kodning av dem för att skapa kategorier och mönster i de givna svaren
Sjuksköterskorna behövde utbildning i ämnena missbruk och beroende. Deras
uppfattning om arbetet med patienter som har ett
substansmissbruk var till stor del negativt. Flera sjuk-sköterskor hade uppfatt-ningen att denna grupp av patienter är mer krävande än andra patientgrupper.
26 7. Nilsen, S. L., Stone, W. L. & Burleson, S. L. 2013 Identifying Medical-Surgical Nursing Staff Perceptions of the Drug-Abusing Patient
Att undersöka sjuk-sköterskors attityder till patienter med substans-missbruk.
Metod: Kvantitativ och deduktiv studie med ramverket ”Peplau’s Theory of Interpersonal Relations”
Urval: Bekvämlighetsurval
Datainsamling: Frågeformuläret Drugs and Drug Problems Perception Questionnaire (DDPPQ)
Antal: 70
Bortfall: Finns inte beskrivet
Dataanalysmetod: Cronbach’s Alpha
Sjuksköterskorna i studien kände ett professionellt ansvar och ett högt
terapeutiskt engagemang vid omvårdnad av patienter med substansmissbruk. 8. Pauly, B., McCall, J., Browne, A. J., Parker, J. & Mollison, A. 2015
Toward Cultural Safety – Nurse and Patient Perceptions of Illicit Substance Use in a Hospitalized Setting Advances in Nursing Science
Studien undersöker hur värderingar och föreställningar om patienter med substansmissbruk
påverkar vården av denna patientgrupp.
Metod: Kvalitativ metod med exploratory research drawing on ethnographic research methods
Urval: 19 sjuksköterskor och 15 patienter Datainsamling: Djupintervjuer med sjuk-sköterskor och patienter samt observationer gjordes
Antal: 34
Bortfall: Finns inte beskrivet
Dataanalysmetod: NVivo, mjukvaruprogram för att organisera och koda kvalitativ data
Värderingar och före-ställningar om patienternas eget ansvar om sitt missbruk lyftes fram och det beskrevs att sjukvården är begränsad i vad de kan erbjuda för hjälp till denna patientgrupp. Studien visar att patienter hellre står ut med smärta än att be om smärtlindring på grund av att de är rädda att bli sedda som missbrukare och drogsökande.
27 9. Raistrick, D. S., Tober, G. W. & Unsworth, S. L. 2014 Attitudes of healthcare professionals in a general hospital to patients with substance misuse disorders
Journal of Substance Use
Upprepa en studie från 2007 för att jämföra sjuksköterskors attityder till patienter med
substansmissbruk då och nu.
Metod: Kvantitativ studie Urval: Strategiskt urval
Datainsamling: Frågeformuläret Alcohol and Alcohol Problems Perception Questionnaire (AAPPQ)
Antal: 288
Bortfall: Finns inte beskrivet.
Dataanalysmetod: Students t-test och Chi-square-test.
Största delen av de tillfrågade hade ett lågt engagemang i frågor rörande patienter med substansmissbruk.
Engagemanget hade sjunkit under en sexårsperiod. Sjuksköterskor som fått utbildning hade en mer positiv attityd till patienter med substansmissbruk. 10. Rodrigues, A. S., Oliviera, J. F., Suto, C. S. S, Coutinho, M. P. L., Paiva, M. S. & Souza, S. S. 2017
Care for woman involved with drugs: social representation of nurses Rev Bras Enferm
Att undersöka sjuk-sköterskors attityder till gravida eller nyförlösta kvinnor med substans-missbruk.
Metod: Kvalitativ, deduktiv studie med ett ramverk i form av Theory of social representation
Urval: Strategiskt urval
Datainsamling: Verktyget Test of free association of words (TFAW) samt semi-strukturerade intervjuer
Antal: 42
Bortfall: Finns inte beskrivet
Dataanalysmetod: Verktygen EVOK 2005 och IRAMUTEQ kopplat till TFAW samt tematisk innehållsanalys kopplat till intervjuerna.
Ord som ofta förknippades med sjuksköterskors attityder till gravida eller nyförlösta kvinnor med substans-missbruk kunde delas in i olika kategorier. Både positiva och negativa attityder rymdes inom dessa.
28 11. Takano, A., Kawakami, N., Miyamoto, Y. & Matsumoto, T. 2015 A Study of Therapeutic Attitudes Towards Working With Drug Abusers: Reliability and Validity of the Japanese Version of the Drug and Drug Problems Perseption Questionnaire Archives of Psychiatric Nursing Att undersöka sjuksköterskors attityder till patienter med
substansmissbruk samtidigt som
frågeformuläret DDPPQ utvärderades.
Metod: Kvantitativ studie Urval: kan inte urskiljas
Datainsamling: Frågeformuläret Drugs and Drug Problems Perception Questionnaire (DDPPQ)
Antal: 352, varav 85 var sjuksköterskor som arbetade inom somatisk vård
Bortfall: 50
Dataanalysmetod: Data kodades och analyserades med verktyget SPSS 18.0 J för Windows
Frågeformuläret DDPPQ visade sig fånga brister i sjuksköterskornas kunskap och de kunde sedan utbildas och få en mer positiv attityd till patienter med
