http://socialutveckling.goteborg.se/KK
ulla.kungur@socialresurs.goteborg.se maria.martini@socialresurs.goteborg.se lena.ernst.lagergren@socialresurs.goteborg.se
Narkotikaanvändning i Västra Götaland
Definition: Har någon gång använt narkotika.
• 7% av pojkarna och 6% av flickorna i åk 9
• 14% av pojkarna och 9% av flickorna i år 2 på gymnasiet
Marijuana är det i särklass vanligaste preparatet, följt av hasch och därefter spice eller liknande rökmixar.
0 5 10 15 20
Göteborg Härryda Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö VG åk9 Riket åk9 VG gy 2 Riket gy 2
Åk 9 (totalt) Gy 2 (totalt) Pojkar Flickor Procent
Använt narkotika (senaste 12 månaderna) i GR, VG, riket.
Årskurs 9 och gymnasiet, år 2. 2013.
Källa: CAN
Andel elever som någon gång använt cannabis Åk 9 och gymnasiet 2. År 2013
3
7 7
6
12
5
7 8
5
8 7
11
20
32
14
33
18 18
17
20
16
19
0 5 10 15 20 25 30 35
Årskurs 9 2013 Gymnasiet år 2 2013
Vilken typ av narkotika används?
Andel av dem som använt narkotika Cannabis dominerar helt bland de yngre
Marijuana 77% 9:an 87% Gym 2 Hasch 35% 9:an 41% Gym 2
Spice oroar oss
5 53% 9:an 42% Gym 2
Spice
THC-haltens förändring
Runt 1985
(Ramström, J. Fhi 200) 2009-01-01 – 2011-06-17
(Källa: Statens Kriminaltekniska Laboratorium, SKL Rapport 2011:02)
Hasch 3-8% 1-25% - median 10 Marijuana 0,1-4% 2-20% - median 11
Ökningen har skett snabbast de senaste 20 åren!!!!
Förändringar i väntrummet
I behandling år 2001 I behandling år: 2012
Danmark 17,0 % 64,7 %
Holland 14,9 % 32,5 %
Källa: UNODC, World Drug Report 2004 och 2014 (statistical annex)
Andel personer med cannabis som primär drog i behandling
Trestad2 – 2012 – 2014/15
• Huvudtema: Cannabis
• Vuxna nära ungdomar (föräldrar, professionella, föreningar)
• Utgår från storstädernas förutsättningar
• Ska läggas till det som redan görs i städerna
• Kvalitetsutveckling … och kvantitet!
• Verksamhetsnära forskning, på flera nivåer
• Samverkan med stadsdelar, länsstyrelser, polisen, landstingen, FHI, CAN, Nationella cannabisnätverket m.fl.
Trestad2
• Öka kunskapen om cannabis och skadeverkningar
• Motverka liberala attityder till cannabis och stödja en fortsatt restriktiv narkotikapolitik
• Bidra till tidig upptäckt av cannabisanvändning bland ungdomar och möjliggöra tidiga åtgärder
• Öka kunskapen om vart man vänder sig när det gäller cannabismissbruk
• Stärka samverkan mellan myndigheter i det förebyggande arbetet
Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk
Övergripande mål
Långsiktiga ANDT-politiska mål
Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska
minska
1 2 3 4 5 6 7
Prioriterade mål under femårsperioden
Prioriterade mål under femårsperioden
Prioriterade mål under femårsperioden
Prioriterade mål under femårsperioden
Prioriterade mål under femårsperioden
Prioriterade mål under
femårsperioden Prioriterade mål under femårsperioden
En effektiv brottsbekämpning
av illegal handel
En fungerande lokal och regional samverkan och samordning mellan ANDT-förebyggande
och brotts- förebyggande arbete
En effektiv bekämpning av illegal försäljning via
digitala medier En effektiv och samordnad alkohol-
och tobakstillsyn
Barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning
ska erbjudas ändamålsenligt stöd
Ökad kunskap om marknadsföring av alkohol och tobak via digitala medier,
samt marknads- föringens effekter på
konsumtionen Färre barn ska födas
med skador orsakade av alkohol,
narkotika, dopning och tobak
Minska nyrekrytering till narkotika- och dopningsmissbruk
Ökad användning av befintliga verksamma metoder för att skjuta upp alkoholdebuten och
minska alkoholkonsumtionen
En hälsofrämjande skola Utveckla metoder för
att barn och ungdomar inte ska
börja använda tobaksprodukter
Ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisa- tioner och näringsliv
i det förebyggande arbetet
Hälso- och sjukvårdens arbete med att förebygga ANDT- relaterad ohälsa ska
utvecklas
Minskat riskbruk och intensivkonsumtion
av alkohol bland studenter och bland
unga vuxna med psykisk ohälsa
Förutsättningarna för tandvården att arbeta med tobaksprevention
bör öka
Förutsättningarna att i ett tidigt skede kunna uppmärksamma och åtgärda ANDT-problem i
arbetslivet bör förbättras
Tillgång till kunskapsbaserade vård- och stödinsatser
ska öka
En tydligare och mer ändamålsenlig
ansvarsfördelning mellan huvud-
männen för missbruks- och beroendevården ska
uppnås
Regionala och lokala skillnader i kvalitet,
tillgänglighet och resultat ska minska
Antalet döda och skadade i trafiken p.g.a.
alkohol och andra droger ska minska
Dödligheten bland ungdomar och unga
vuxna p.g.a.
alkoholförgiftningar och experimenterande
med droger ska minska
Medvetenheten i hela befolkningen
om ANDT- användningens effekter på hälsan
bör öka Antalet döda och
skadade p.g.a.
alkohol- narkotika- och dopningsrelaterat
våld ska minska
Aktivt verka för att EU:s och WHO:s strategier avseende
alkohol och hälsa genomförs
Aktivt verka för att WHO:s ramkonvention om
tobakskontroll efterlevs
En ökad samordning och prioritering av
det nordiska samarbetet inom
ANDT-området Aktivt verka för att FN-konventioner på
narkotika- området efterlevs Antalet barn och unga som
börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska
successivt minska
Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av
alkohol, narkotika dopningsmedel eller tobak
ska successivt minska
Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god
kvalitet
Antalet döda och skadade p.g.a. sitt eget
eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopning eller tobak ska
minska
En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och
internationellt Barn ska skyddas mot
skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller
tobak
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
En fungerande lokal och regional
samverkan och samordning mellan ANDT- förebyggande och brottsförebyggande
arbete
Storstadssamarbete mellan Stockholm, Göteborg och Malmö
Trestad2 i de tre storstäderna
Förebyggande Malmö
CTC
Communities That Care (Malmö)
Förebyggande Stockholm
Kvalitetsstandarder för drogförebyggande arbete
(Sthlm, Malmö)
Förebyggande Göteborg
Metodutveckling med föräldraarbete – EFFEKT
tobak (samtliga) Tidiga insatser
Malmö
Kunskapsutveckling SSPF
Tidiga insatser Stockholm Ungdom i storstad (specialutbildning i tvärproffessionella grupper)
Tidiga insatser Göteborg Kartläggning av
Cannabisanvändande.
Kompetenshöjning bland professioner som möter unga Vård och behandling
Malmö
Uppföljning, analys metodutveckling UngDOK
Vård och behandling Stockholm
Uppföljning, analys metodutveckling UngDOK
Vård och behandling Göteborg
Uppföljning, analys metodutveckling UngDOK Webbportal - MiniMaria.se Behandlingsgruppens studie
Anhörigarbete i grupp
Arbete på tre nivåer i Göteborg
Förebyggande
Tidiga insatser
Vård/behandling
Göteborg:
o EFFEKT tobak - cannabis
o Kartläggning av cannabisanvändande i Göteborg o Utbildning för olika yrkesgrupper som möter unga
o UngDOK - analys och uppföljning på Mariamottagningarna o Utvecklingsarbete på Behandlingsgruppen för drogproblem o Föräldra- och anhörigarbete i grupp
o CRM – Community Readiness Model
Metodutveckling, Tobak-Effekt
I samarbete med Nikolaus Koutakis, forskare vid Örebro Universitet.
Målgrupp föräldrar med barn i 10-13 års åldern.
Syftet är att föräldrar ska bli tydligare i sin gränssättning när det gäller tobak och andra droger.
Skolpersonal presenterar generell information om ungas tobaksanvändning på föräldramöten och skapar möjlighet till gemensamma överenskommelser mellan föräldrarna.
Elever: 10 timmar per skolår, levereras av specialutbildade pedagoger på
skolorna inom ramen för ordinarie verksamhet. Stärka att tacka nej, ge insikt i normativt beteende för åldersgruppen(majoritetsmissförståndet).
EPDQS - Europeisk standard för drogförebyggande arbete
Nationella referensgruppen för EPDQS
Kompetenshöjande insatser
• Elevhälsopersonal
• Lärare
• Fritidsledare
• Socialsekreterare
• Personal på ungdomsmottagningar
Kompetenshöjande insatser
• Utbildning i cannabiskunskap. Preparat, effekter och skador.
• Drogvaneundersökning
• Lagstiftning
• Behandling
• MI
Kompetenshöjande insatser
• Dialogcafé på gymnasieskolor
• Inleds med kort föreläsning om cannabis
• Diskussion i smågrupper
• Dokumentation
• Väggutställning
Kompetenshöjande insatser
Community
Readiness Model
Hur kan CRM användas?
Behovsbedömning För forskning
För planering
•Hjälpa till att identifiera styrkor och hinder!
•Hjälpa till att identifiera resurser!
•Var är organisationen? - Vilka insatser är lämpliga att göra!
För att mäta
förändring För utvärdering
Vad man inte kan förvänta sig av CRM
Den kan inte få människor
att göra något som de inte tror på!
Undersökningsprocessen
Definiera området
Identifiera problemet/frågeställningen
Genomföra 4-6 intervjuer med nyckelpersoner
Sammanställa och analysera intervjuerna
Bedöma områdets förändringsberedskapsnivå
Ta fram förslag på relevanta strategier och insatser Genomföra workshops
Genomföra beslutade insatser
Utvärdera arbetet
FRÅGESTÄLLNING(ISSUE)
Hur arbetar stadsdelen XX
drogförebyggande bland unga?
( när det gäller Alkohol, Narkotika ,Dopning , Tobak)
Community: Skola, Socialtjänst och Kultur och Fritid i SDF Västra Göteborg
De sex dimensionerna
A • Vilka aktiviteter/insatser görs idag?
B • Hur bred är organisationens kännedom om dessa?
C • Hur ser ledningen och styrningen ut avseende det aktuella arbetsområdet?
D • Hur är arbetsklimatet för dem som ska utföra aktiviteterna/insatserna?
E • Vilka kunskaper finns i organisationen om ämnet/temat?
F • Vilka resurser finns?
BEDÖMNING,
ANALYS OCH
STRATEGIER
Förändrings-
stegen
UngDOK
Utvecklingsarbete på Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö
• Uppföljning och analys av målgrupp/behov
• Följa trender och tendenser i Stockholm, Göteborg och Malmö bland
ungdomar som är i behandling för missbruksproblem. 10 – 15 indikatorer.
Långsiktigt arbete med rapporter varje år
• Identifiera och kartlägga specifika målgrupper och dess olika hjälpbehov för att erbjuda rätt behandlingsinsatser
Vård och behandling, ungdomar
• Behandlingseffekter och metodutveckling
• Skapa modell för uppföljning integrerad i vardaglig praktik.
• Utveckla ett antal indikatorer för att följa upp behandlingsinsatser
• Systematiserad uppföljning under behandlingstiden (förändringar mellan inskrivning och utskrivning)
• Systematiserad uppföljning 3-6 månader efter behandlingen
• Analys av resultaten
MiniMaria.se
• Ny webbsida för att marknadsföra Mini-Maria i Göteborg
• Öka tillgängligheten
• Nå fler unga i ett tidigare skede
• Information till professionella, föräldrar och andra vuxna i ungdomarnas närhet
Välkommen till Föräldrautbildning i cannabiskunskap hos Mini Maria
Är du förälder och orolig för att ditt barn ska börja röka cannabis, eller redan har provat? Då är du välkommen till Mini Marias
utbildning i cannabiskunskap.
Utbildningen är kostnadsfri och vi träffas i små grupper med andra föräldrar vid tre tillfällen på kvällstid.
Forskningsstudie på
Behandlingsgruppen för drogproblem
Behandlarnas perspektiv
Behandlarna har fått hjälp att beskriva, utvärdera och utveckla den behandlingsmodell som de arbetar utifrån.
Metod och förhållningssätt i det egna behandlingsarbetet Studien görs av Russell Turner och Torbjörn Forkby, FoU
Delrapport 1 publiceras inom kort på Kunskapskällar´ns och FoU/GRs hemsida!
Rapporten ska bidra till kunskap om öppenvårdsbehandling i praktiken för vuxna med cannabismissbruk eller beroendeproblematik.
Blir en utgångspunkt för ett fortsatt utvecklingsarbete för mottagningarna.
Brukarnas perspektiv
I ett nästa steg ska resultaten av behandlingen
utvärderas med hjälp av intervjuer av brukare, och statistiskt material.
Den fullständiga rapporten kommer våren 2015
Stödgrupp för anhöriga till personer som lever i missbruk
”Berätta om den senaste händelsen som berörde dig”
• 8 grupptillfällen kvällstid varannan vecka med 6-8 deltagare
• Arbetet utvärderas av Anette Skårner och Björn Andersson, Institutionen för socialt arbete
• Kontakta gruppledarna
agneta.bergsten@socialresurs.goteborg.se
christina.wall@socialresurs.goteborg.se om ni vill veta mer
Syfte - anhöriggrupper
• att erbjuda en mötesplats för
anhöriga med möjligthet att utbyta erfarenheter och hitta sätt att
förbättra sin egen situation
• att höja medvetenheten om beroende och hur beroendet påverkar individer och familjer
• att stärka/utveckla de anhörigas resurser
• att skapa förutsättningar för
förändring och att få fokus på det förändringsbara.
• att skapa ett gott gruppklimat och goda förutsättningar för de anhöriga att stötta varandra
Kunskapskällar`ns webbsida
http://socialutveckling.goteborg.se/kk
