Förslag till
Samverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgsregionen år
2011/2012 - 2014/2015
1. Bakgrund och motiv
Bakgrund och motiv till avtalet återfinns i bilaga 1, vilken även innehåller förklaringar och förtydliganden jämte referenser till de regionalpolitiska utbildningsmålen och beskrivning av fördelarna med ett öppet utbildningslandskap. I bilaga 2 och 3 finns checklistor inför anmälan av nya gymnasieutbildningar till samverkansavtalet. I bilaga 4 anges tidplanen för
utbildningar inom samverkansavtalet.
2. Avtalsparter
Avtalets parter utgörs av kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, vilka ingår i Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) antagnings- och samverkansområde.
3. Avtalets innehåll
Parterna enas om att avtalskommunerna utgör samverkansområde vad avser antagning till samtliga nationella program och nationella inriktningar samt särskilda varianter som erbjuds inom Göteborgsregionen inom gymnasieskolan oavsett om utbildningen anordnas i elevens hemkommun eller inte.
Inriktningar kan enligt gymnasieförordningen starta år 1, 2 eller 3 och samverkansavtalet omfattar samtliga inriktningar. Inriktningar som kan starta i år 1 (estetiska programmet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet, Förordning (2010:235)) omfattas av den gemensamma antagningen. Efter att elev antagits till ett natio-nellt program via gymnasieantagningen, antar kommunen eleven till inriktning som startar i år 2 eller 3 och registrerar därefter dessa elever i det regionala systemet för antagning, Indra. Kommun kan besluta om och meddela gymnasieantagningen om inriktningsgaranti ska gälla. Samverkansavtalet reglerar även det fjärde året på teknikprogrammet.
Samverkansavtalet gäller också de platser som medlemskommunerna erbjuder som
gruppbaserade regionalt sökbara utbildningar inom programinriktat individuellt val och inom yrkesintroduktion, som en del av de fem nationella introduktionsprogrammen. Vilka dessa utbildningsplatser är anges årligen i en lista per kommun, vilket publiceras på GR Utbildnings webbplats för gymnasiesamverkansavtalet samt på Gymnasieantagningens webbplats.
Elevens möjlighet att genomföra ett introduktionsprogram, som inte omfattas av avtalet, i annan kommun än hemkommunen bygger på separata avtal mellan berörda kommuner. Avtalet, som är fyraårigt, bygger på innehållet i skollagen och gymnasieförordningen vilka reglerar;
dels elevernas rättigheter att erbjudas utbildning på de nationella programmen, dels elevernas rätt att tas emot som sökande till dessa utbildningar,
dels kommunernas skyldighet att erbjuda och ta emot elever på utbildning inom de nationella programmen,
dels möjlighet/skyldighet att erbjuda och ta emot elever inom programinriktat individuellt val och inom yrkesintroduktion.
Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar erbjuds ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar antingen i hemkommunen eller via detta samverkansavtal.
Introduktionsprogram
Medlemskommuner kan årligen anmäla gruppbaserade utbildningsvägar inom programinriktat individuellt val (PRIV) och yrkesintroduktion som regionalt sökbara inom samverkansavtalet.
De platser, som regleras i detta avtal, är regionalt sökbara för att; dels utveckla kvaliteten inom PRIV och yrkesintroduktion, dels kraftsamla kring särskilda kompetenser.
Definition av PRIV-utbildning
Med PRIV menas en sökbar utbildning med särskilda förkunskapskrav inriktat mot ett
yrkesprogram. Syftet med utbildningen ska vara att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett yrkesprogram och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet. Utbildningen inrättas i förväg och utbildningens innehåll är fastlagt innan eleven söker utbildningen. Utöver bestämmelser om mottagande ska även bestämmelser om urval och antagning tillämpas. Utbildningen kan också anordnas för enstaka elever som integreras i klasser på nationella program. Erbjudandet gäller i mån av plats. Utbildningen kan också erbjudas via ett samverkansavtal. I detta samverkansavtal anges ovan, vilka platser som avtalet gäller.
Definition av Yrkesintroduktion
Med Yrkesintroduktion menas yrkesinriktad utbildning för etablering på arbetsmarknaden eller vidare studier. Syftet med utbildningen ska vara att eleven ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för eleven att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett nationellt yrkesprogram. Utbildningsanordnaren kan på förhand organisera utbildningen med givna kurspaket för att skapa tydliga och sökbara studievägar med yrkesinriktning för eleverna. Utbildningen får erbjudas för en grupp elever och kan då erbjudas genom samverkansavtal. Om urval behöver göras till de gruppbaserade regionalt sökbara platserna bör motsvarande bestämmelser gälla som för de nationella programmen. Den kommun som anmäler en utbildningsväg inom PRIV och yrkesintroduktion som sökbar ska, senast förste april året innan utbildningsvägen görs regional, anmäla, dels
utbildningsvägen genom en beskrivning av innehållet, dels hur många utbildningsplatser som är regionalt sökbara. Utbildningsvägen ska kvalitetssäkras (bilaga 3) genom att beskriva de insatser som görs för att eleven ska kunna genomföra utbildningen på ett tillfredsställande sätt i annan kommun än hemkommunen. Ett förslag till prisbild för utbildningsvägen ska
presenteras. Rapportering
Rapportering av ändrad studieväg eller avbrott sker, via en databas kopplad till det regionala antagningssystemet Indra, till hemkommunen, som har att uppfylla det kommunala
Urval vid frisök
Via det nationella frisökssystemet kan en elev studera i annan kommun i hela landet. Detta innebär att först när elever från samverkansområdet är placerade har frisökande elever rätt att bli antagna till återstående lediga platser och hemkommunen är då skyldig att betala. Detta gäller antagningen till år ett såväl som till år två och tre.
Ändring i gällande avtal
Innehållet i och formen för den samverkan som föreslås i detta avtal kan komma att ändras under avtalsperioden med anledning av eventuella nationella förändringar i tillämpliga lagar och förordningar. Innehållet bygger på den av regeringen antagna propositionen
2008/2009:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Om någon större förändring av den kommande gymnasieskolan skulle ske innan avtalsperiodens inledande förlängs samverkansavtalet 2007-2011 med ytterligare ett år.
Övriga samverkansavtal på gymnasieskolenivå
Gymnasiesärskolan regleras i separat avtal mellan kommunerna och GR. Gymnasieskolans naturbruksprogram regleras genom särskilt samverkansavtal mellan 12 av kommunerna och Västra Götalandsregionen, som är huvudman för dessa utbildningar. Kungsbacka har samverkansavtal kring naturbruksprogrammet med Region Halland.
Gymnasial lärlingsutbildning och utbildning på entreprenad
Gymnasial lärlingsutbildning är en alternativ väg att genomföra ett nationellt program på. Lärlingsutbildningen i sin helhet är därför en del i samverkansavtalet och samma villkor gäller för antagning till en lärlingsutbildning som för en skolförlagd utbildning.
Utbildning på entreprenad förekommer inom samverkansavtalet gällande ämnen och kurser inom det så kallade Gemensamma gymnasiet, där kurser kan studeras vid udda tider med elever från olika kommuner och skolor samlade i en grupp under ledning av en lärare. Denna verksamhet kan inom avtalet användas för att erbjuda t ex individuella val eller andra ämnen och kurser som ingår i elevens studieplan.
4. Samverkansformer
Samråd kring berörda utbildninga
r
De lokala initiativen ligger till grund för det samlade regionala gymnasieutbudet. Samverkan sker genom samråd och möten på politiker- och/eller tjänstemannanivå. Samarbetet omfattar antagning av elever inom det gemensamma antagningsområdet.
Dimensionering
Avseende förändringar av utbildningsutbudet ansvarar och beslutar den enskilda kommunen. Utbildningsanordnaren beslutar i enlighet med skollagen och i samråd med GRs politiska styrgrupp för utbildning, Utbildningsgruppen, om förläggning och dimensionering av de utbildningar som man är huvudman för. Gymnasieskolans roll för nationell och regional kompetensförsörjning regleras i skollagen.
Utbildningsgruppen ska i enlighet med fastställda regionalpolitiska utbildningsmål,
långsiktigt säkerställa ett kvalitativt utbildningsutbud tillgängligt för alla elever i alla delar av regionen och därmed motverka segregation skolor och elever emellan. Utbildningsgruppen kan lägga fram ett övergripande dimensioneringsförslag för medlemskommunerna att ta ställning till.
Elevens fria val ska vara vägledande för dessa dimensioneringsbeslut. Utbildningsgruppens uppgift i detta sammanhang blir att balansera elevens behov, lokala ochregionala
utvecklingsperspektiv. Utbildningsgruppen har vidare i denna roll uppgiften att stimulera regionens utbildningsanordnare att utveckla ett utbud som motsvarar individens såväl som samhällets behov.
Samtliga medlemskommuner har ett ansvar för att följa den regionala demografiska
utvecklingen/elevutvecklingen. I samband med den avstämning, som sker årligen den förste april, ska också demografiska prognoser tas fram och värderas, samt handlingsplaner
avseende respektive kommuns dimensionering, med anledning av dessa prognoser, diskuteras. Med utgångspunkt i denna planprocess föreläggs sedan Utbildningsgruppen ett förslag som inte bara presenterar planerat utbildningsutbud utan också planerad dimensionering med hänsyn till denna demografiska utveckling.
GRs förvaltningschefer på utbildningsområdet, Utbildningschefsgruppen, genomför årliga samråd i oktober månad med utgångspunkt från erfarenheterna av avslutad antagning och med statistik avseende elevutveckling och sökmönster som underlag. Ett regionalt perspektiv anläggs då på dimensioneringen av antalet platser inom befintliga program inför kommande antagning. Samtliga kommuner ska, utifrån befintligt samlat antal platser i regionen, på resp program enas om en ökning resp minskning i regionen som helhet inför antagningsarbetet som startar förste december samma år. Justering av organisationen kan ske i enlighet med fastlagd tidplan för gymnasieantagningen.
Elevens förstahandsval ska, i så stor utsträckning som möjligt, tillgodoses vad gäller valt program.
Samråd med fristående huvudmän
För att den regionala dimensioneringen ska kunna säkra att elevens förstahandsval kan tillgodoses, bör samråd i olika former ske med fristående huvudmän.
Samråd med berörda parter på arbetsmarknaden
Varje kommun ansvarar för att samråd sker enligt lag och förordning med berörda arbetsmarknadsparter vid start av ny utbildning samt i samband med dimensionering av antalet platser på utbildningen. Vid behov sker också regionala samråd med berörda
arbetsmarknadsparter, särskilt för att säkerställa att kravet på APL - arbetsplatsförlagt lärande, kan uppfyllas inom den regionala arbetsmarknaden. I den mån det regionala verktyget
Praktikplatsen.se kan användas för att skapa överblick ska detta prioriteras. Utbildningsutbud
Sådana förändringar som berör en eller flera i samverkansområdet ingående kommuner, ska i god tid, senast den förste april året innan utbildning startar, innan de beslutas och genomförs föregås av information till och samråd med Utbildningschefsgruppen och Utbildningsgruppen (bilaga 2 och 3). Detta i syfte att ge samtliga i samverkansområdet ingående kommuner möjlighet att via Utbildningsgruppen lägga synpunkter på de planerade förändringarna innan dessa beslutas och genomförs. Om Utbildningsgruppen finner den föreslagna förändringen olämplig från ett regionalpolitiskt utbildningsperspektiv förbinder sig den kommun där förändring av detta slag föreslås, att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt innan beslut om förändring fattas i aktuell kommunal nämnd eller styrelse.
Antagning till gymnasieskolan
Antagningsorganisationen inom samverkansområdet är gemensam för de kommuner som ingår i samverkansområdet och har GR som huvudman. Beslut om antagning fattas av Utbildningsgruppen, som dessutom är regional antagningsnämnd. Utbildningsgruppen är ansvarig för antagningen till de utbildningar som genomförs i antagningsområdets kommuner. Samråd sker dessförinnan med samverkansområdets förvaltningschefer på utbildningsområdet eller av dessa utsedda. Samråd sker också vid andra tillfällen under året då behov finns. Elev söker till program och anger samtidigt vilken skola eleven vill genomföra sin utbildning i. Eleven prövas sedan på sitt val. Urvalet till programmet sker enligt gymnasieförordningen. Om eleven inte tas in på programmet på den skolan, prövas eleven på nästa val i ordningen. Information om utbildningar
Kommunerna har ett gemensamt ansvar för information till elever och föräldrar samt övriga berörda om de utbildningar som avses i avtalet. Denna information ges såväl kommunalt som regionalt via exempelvis informationsskriften ”Vad ska jag välja?”, tidskrifterna ”Ett23” och ”Sju89”, utbildningsmässan ”Gymnasiedagarna” samt Gymnasieantagningens och GR Utbildnings webbsidor på Internet. Detta samlade utbildningsutbud, som bygger på elevernas fria val, kommuniceras årligen med arbetsmarknadens organisationer.
5. Utbildningarnas kvalitet
Checklista
Innan en utbildning, som ska omfattas av avtalet, startas ska ett antal uppgifter redovisas till GR som underlag för samråd i Utbildningsgruppen och Utbildningschefsgruppen. Dessa uppgifter är sammanställda enligt två checklistor (bilaga 2 och 3). Uppgifterna ska redovisas till GR senast den förste april året innan utbildningen startar.
Överlämning
Kommunerna ska verka för att relevant kommunikation kommer till stånd vid övergång från grundskola och introduktionsprogram till nationellt program i gymnasieskola. Överlämning kan ske på många sätt såväl i blankettform som genom möten mellan avlämnande och mottagande enhets personal. För de enheter som inte har en egen överlämningsblankett finns en gemensamt framtagen blankett. Kontaktperson för frågor kring överlämning ska för varje enhet anges i GRs gemensamma it-system. För att säkra kvaliteten i överlämningen ska årliga uppföljningsdiskussioner ske i utbildningschefsgruppen med syftet att kontinuerligt utveckla arbetsformerna och resultatet av överlämningen. Genom en väl genomförd överlämning ska eleven ges goda möjligheter att fortsätta och slutföra sin utbildning.
Regional uppföljning / utvärdering / utveckling
De regionalpolitiska utbildningsmålen och samverkansavtalet för gymnasieskolan utvärderas och följs upp regelbundet. Denna verksamhet ska samverka med den forskning på området, som bedrivs av olika aktörer. Dessa resultat appliceras på GRs samtliga samverkansavtal. Resultatet av uppföljnings-, utvärderings- och utvecklingsarbetet presenteras fortlöpande bland annat via GRs webbsida på Internet, vilket ökar tillgängligheten för politiker, ledare och skolpersonal och inte minst för föräldrar och elever. Om Utbildningsgruppen bedömer att kvalitetsbrister föreligger i någon del av det utbildningsutbud som detta samverkansavtal omfattar, förbinder sig den kommun där dessa brister anses föreligga att bereda
berörd kommun vidimerar framförd kritik förbinder sig kommunen att i Utbildningsgruppen redovisa de åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera de kvalitetsbrister som påtalats av Utbildningsgruppen.
Lokal uppföljning / utvärdering
Medlemskommunernas egna uppföljningar och sammanställningar av resultat och kvalitet utgör ett viktigt underlag för den regionala redovisningen. En del bör fokusera på ett regionalt gymnasieskoleperspektiv, vilken redovisas årligen i Utbildningsgruppen. Underlaget ska på ett enkelt sätt kunna nås av samtliga medlemskommuner, t ex via webbaserad publicering. Avstämningsdatum
Rapportering ska ske från utbildarkommun till hemkommun per 15 oktober och 15 april eller så snart möjligt angående;
dels elever som bedöms ha ”påtagliga studiesvårigheter”, dels elever som behöver fler än tre år för att avsluta sina studier, dels vid programbyte eller avbrutna studier.
Informations- / uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år
Enligt Skollagen är varje kommun skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av introduktionsprogram för de ungdomar som inte tagits in till nationellt program i gymnasieskolan. Detsamma gäller för dem som tagits emot på ett nationellt program i gymnasieskolan, men som lämnat utbildningen. Kommunen är skyldig att löpande hålla sig informerad om hur ungdomarna är sysselsatta; i utbildning, arbete eller arbetsmarknadsåtgärd. För att kommunerna ska kunna fullgöra sitt ansvar finns kommungemensamma rutiner och ett gemensamt IT-stöd (GRUUS – Göteborgsregionens ungdomsuppföljningssystem).
Kommunerna förbinder sig att följa dessa rutiner och att verka för att fristående gymnasieskolor inom den egna kommunen gör likaledes.
För att samarbetet ska fungera fullt ut krävs att kommunerna nogsamt uppfyller sina
åtaganden gentemot ungdomarna och mot sina samarbetsparter. Varje kommun ansvarar för att utse kontaktperson för ovanstående rapportering samt informerar övriga kommuner om vem som är utsedd. Information om utsedd kontaktperson ska också finnas på GRs webbplats.
6. Ekonomiska förutsättningar
Prislista
Interkommunala ersättningar betalas i enlighet med en för GR gemensam prislista.
Överenskommelsen om interkommunala ersättningar för de i samverkansavtalet ingående utbildningarna utgör en del av samverkansavtalet. Samverkansavtalet reglerar interkommunal ersättning även för särskilda varianter (om detta inte regleras nationellt) och profileringar samt för vissa utbildningar inom introduktionsprogrammen. Alla extra kostnader för
hemkommunen ska vara väl kända innan eleven väljer utbildning. Prislistan, som är baserad på bokslutsuppgifter, löper kalenderårsvis och revideras årligen i samband med att
utbildningsutbudet revideras. För studier som är av väsentligt mindre omfattning än heltid kan reducerat pris utgå.
Elevs rätt att utöka sina studier på ett yrkesprogram för grundläggande högskolebehörighet Elev äger enligt gymnasieförordningen rätt att utöka det yrkesprogram som eleven antagits till med ytterligare 300 poäng i svenska och engelska för grundläggande högskolebehörighet.
Anordnarkommunen har rätt att debitera hemkommunen för denna kostnad enligt reglering i den interkommunala prislistan.
Utbildning i kombination studier/idrott
Utbildning i kombination studier/idrott följer prislistan för interkommunala ersättningar i GR och enligt samma rutiner som övriga utbildningar i samverkansområdet (om detta inte
regleras nationellt). Extra tillägg för utbildningar med regional elitnivå kan debiteras av kommunen. Förutsättningarna är att kommunen i så fall har slutit avtal om dessa platser på elitnivå med respektive regionalt förbund.
Avstämningsdatum
Den interkommunala ersättningen erläggs efter fakturering två gånger per år i anslutning till avstämningsdatum den 15 oktober och den 15 februari.
Studieavbrott eller byte av studieväg
För elev som avbryter studierna före avstämningsdatum respektive termin debiteras hemkommunen ingen kostnad. För elev som avbryter studierna efter avstämningsdatum erlägger hemkommunen hela terminsbeloppet. Detta gäller även elev som byter program. Resor
Elevs hemkommun svarar för kostnaden för resor mellan bostad och skola och/eller eventuellt inackorderingstillägg. Kostnader för utbildning förlagd på annan plats eller annan tid än ordinarie skoltid bekostas av anordnande kommun.
Elever i behov av särskilt stöd
Om elev har specifika, individuella behov av extrastöd och/eller resurser ska
utbildarkommunen kontakta hemkommunen för inhämtande av hemkommunens godkännande innan extra kostnader faktureras. Hemkommunen betalar den faktiska kostnaden.
Ansvarsförsäkring
Kostnader för reguljär ansvarsförsäkring hanteras så att utbildarkommun tecknar ansvarsförsäkring för elev för vilken det utgår interkommunal ersättning.
Investeringar
För investeringskostnader ansvarar anordnande kommun.
7. Regional garanti
Medlemskommunerna garanterar gemensamt vissa regionalt strategiska utbildningars genomförande. GRs Utbildningsgrupp beslutar om regionalt ekonomiskt åtagande, s k regional garanti, avseende vissa specifika gymnasieutbildningar som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen och som uppvisar låg beläggning, vilket medför höga kostnader per elevplats. Vidare ska utbildningen vara unik i så motto att den endast anordnas på en skola i Göteborgsregionen.
Regional garanti kan också beviljas om en utbildning är under uppbyggnad och har en tydlig profilering mot lokal/regional avnämare. Samtliga medlemskommuner ska bedöma
utbildningen som strategiskt viktig. Huvudmannen står då för investeringar.
Kommuner som bedriver utbildningar av ovan nämnt slag och som önskar regional garanti för dessa ska senast den förste april året innan den regionala garantin önskas träda i kraft ansöka
om regional garanti för dessa utbildningar. Ansökan ställs till GRs Utbildningsgrupp och ska innehålla uppgift om antal platser, kostnad per plats, gjorda informations- och
marknadsföringsinsatser.
Utbildningen har krav på återkommande investeringar och har ett dokumenterat väl utvecklat samarbete med lokalt/regionalt näringsliv. För att öka elevantalet ska utbildningen
kontinuerligt marknadsföras och informeras om.
Kostnadsfördelningsprincipen är den att medlemskommunerna gemensamt beslutar om gruppstorlek för den berörda utbildningen. Kostnadstäckning ges för icke belagda platser enligt GRs vedertagen fördelningsmodell baserad på kommunernas folkmängd.
Beviljande av regional garanti gäller på årsbasis för varje utbildningsomgång och omprövas årligen utifrån de kriterier som gäller enligt ovan. Elev, som tagits in på inriktning som omfattas av regional garanti, garanteras att slutföra sin utbildning inom vald inriktning. Beviljande av regional garanti föregås av en presentation av en prognos från
utbildarkommunen i god tid innan utbildningen startar. Utbildningschefsgruppen beslutar om att bevilja regional garanti för en utbildning. Avstämningar av antal elever och
kostnadsfördelningen sker årligen 15 oktober respektive 15 februari innan debitering sker. För planerad ny utbildning med regional garanti gäller att utbildarkommunen lägger fram förslag kring utbildning senast förste april året innan utbildningen planeras starta. Underlaget ska följa checklistan (bilaga 2) samt kompletteras med uttalande från berörd
branschorganisation eller liknande.
Om inte samtliga medlemskommuner är eniga om att bevilja regional garanti kan utbildarkommunen ändå starta utbildningen, men då med egen finansiering.
8. Särskilda verksamheter reglerade genom detta avtal
Betalningsansvar vid elevflytt mellan kommuner
Elev har rätt att fullfölja påbörjad utbildning i annan kommun i samverkansområdet enligt följande exempel: En elev flyttar mellan två kommuner i samverkansområdet. Båda
kommunerna anordnar själva, eller genom samverkansavtal, den utbildning eleven påbörjat. Eleven väljer att gå kvar i den f d hemkommunen eller därmed jämställd kommun enligt samverkansavtalet. Den nya hemkommunen påtar sig då betalningsansvar tills eleven fullgjort utbildningen.
Gemensamma Gymnasiet (gemensamt kursutbud)
I syfte att underlätta för elev att erhålla individuella val och i de fall ämne/kurs inte anordnas i hemkommunen erbjuds möjlighet för eleven att välja ur ett gemensamt kursutbud. Varje gymnasieskola kan vara anordnare av sådana kurser och har formellt ansvar för planering, genomförande, uppföljning och ekonomi enligt självkostnadsprincip. Gemensam kurs ska förläggas på central plats i samverkansområdet under kvällstid, helger och/eller ferier om inte andra omständigheter talar för en för eleven bättre lösning. Kurser kan även erbjudas med inslag av distansstudier. GRs administrativa verktyg för Gemensamma Gymnasiet ska användas för att kvalitetssäkra verksamheten.
9. Idé- och erfarenhetsutbyte för skolans personal
Göteborgsregionens samlade kompetens på utbildningsområdet tas tillvara genom ett intensivt idé- och erfarenhetsutbyte på olika nivåer. Inom gymnasieskolan främjas detta genom
gemensam kompetensutveckling kring aktuella frågor i GR Utbildnings regi, erfarenhetsutbyte i regional nätverksform kring t ex kvalitetsfrågor, ledarskap, utvecklingsarbete, omvärldsbevakning och lobbyverksamhet. Sambruk inom det
gemensamma gymnasiet, bidrar till att personal i annan kommun kan anlitas för utbildningar av längre eller kortare karaktär.
10. Formalia
Avtalsperiod
Avtalet avser verksamheten år 2011/2012 – 2014/2015, med möjlighet att komplettera avtalet årligen.
Tvister
Tvist i anledning av detta avtal löses i första hand genom lokala förhandlingar. Om parterna inte kommer överens sker medling genom GR.
Force majeure
Om fullgörande av åtagande från anordnande kommuns sida förhindras av omständigheter som kommunen ej kan råda över såsom arbetskonflikt, eldsvåda, krig m.m. är den anordnande kommunen inte ansvarig för skada eller förlust som därigenom kan uppkomma för motparten. Godkännande
Föreliggande avtal ska efter godkännande i kommunen, undertecknat och tillsammans med kopia av beslut i nämnd/styrelse, senast 31 augusti 2010 vara GR tillhanda.
För Ale kommun Datum Namn Namnförtydligande För Alingsås kommun Datum Namn Namnförtydligande För Göteborgs kommun Datum Namn Namnförtydligande
För Härryda kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungsbacka kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungälvs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lerums kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lilla Edets kommun
Datum Namn Namnförtydligande För Mölndals kommun Datum Namn Namnförtydligande För Partille kommun Datum Namn Namnförtydligande
För Stenungsunds kommun Datum Namn Namnförtydligande För Tjörns kommun Datum Namn Namnförtydligande För Öckerö kommun Datum Namn Namnförtydligande
