PROGNOS
Malmö stads befolknings- prognos
2019–2029
Malmö stads befolkningsprognos tas fram av samhällsplaneringsavdelningen på stadskontoret.
Datum: 2019-05-15
Ansvarig: Karl McShane
Diarienummer: STK-2019-200
Foto, framsida: Werner Nystrand
2
Sammanfattning
Under 2018 ökade Malmös befolkning med 5 680 personer. Det var fler än vad som var förväntat enligt förra årets prognos. Det betyder att det i slutet av året bodde 339 313 personer i kommunen.
Under 2019 förväntas vi bli cirka 5 000 fler malmöbor.
Malmö uppskattas växa med över 50 000 personer fram tills slutet av 2029. Då förväntas det finnas över 390 000 malmöbor.
Befolkningstillväxten beror dels på ett fortsatt högt antal födda kombinerat med få som dör samtidigt som inflyttningen från resten av Sverige ökar. Samtidigt förväntas utflyttningen också öka efterhand som större generationer kommer upp i utflyttningsåldrar.
Det är stora skillnader i tillväxttakt mellan olika åldersgrupper.
Snabbast växer gruppen i gymnasieåldern (16–19 år) och gruppen 80–89-åringar. Dessa grupper växer med över 40 respektive 30 procent. Samtidigt förväntas gruppen i förskoleåldern (1–5 år) endast växa långsamt och gruppen som är 90 år eller äldre till och med minska.
Befolkningstillväxten förväntas till stor del vara koncentrerad till nybyggnadsområdena Hyllie (speciellt Hyllievång), Centrum (speciellt Västra hamnen) och Limhamn-Bunkeflo (speciellt Limhamns
hamnområde).
Bostadsbyggandet under perioden förväntas överträffa bostadsbehovet som uppstår av den nya befolkningen.
Årets prognos ligger i linje med den långsiktiga prognos som togs fram som en del av arbetet med Malmö som halvmiljonstad.
Kontakt:
Karl McShane karl.mcshane@malmo.se Samhällsplanerings- avdelningen, stadskontoret
3
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
Förord ... 4
Hur och varför växte Malmö 2018? ... 5
5 680 fler malmöbor under 2018 ... 5
Många föddes och många flyttade in ... 7
Fler malmöbor än vad prognosen sa ...10
Hur kommer Malmö växa framöver? Kommunprognos 2019–2029 ... 12
Hur snabbt förväntas Malmö växa fram tills 2029? ...12
Varför förväntas Malmö växa framöver? ... 14
Fortsatt många födda – och få döda ...14
Många inflyttare – och många utflyttare ...16
Vilka åldersgrupper är det som växer?... 19
Nyfödda och förskoleåldrarna (0–5 år) ...19
Grundskole- och gymnasieåldern (6–19 år) ...20
Arbetsför ålder (20–64 år) ...21
Äldre (65+ år) ...21
Vilka delar av Malmö är det som växer? ... 23
Bostadsprognos och utblick – Hur mycket kommer det att byggas i Malmö? ...23
Delområdesprognos och utblick – vart växer Malmö? ...26
Vad händer efter 2029? Malmö som halvmiljonstad ... 31
Bilaga: Hur gör man en befolkningsprognos? ... 33
Tabellbilagor ... 38
Tabell 1. Malmös befolkningsprognos 2019–2029 ...38
Tabell 2. Födda, döda, in- och utflyttade under prognosperioden ...38
Tabell 3. Befolkningstillväxt i planeringsåldrarna ...39
Tabell 4. Befolkningstillväxt i stadsdelarna ...40
4
Förord
Malmö är Sveriges snabbast växande storstad. År 2029 förväntas det finnas över 50 000 fler malmöbor än vad det gör idag. Den snabba befolkningsutvecklingen har stor inverkan på den kommunala planeringen, både på kort och lång sikt. Med en snabb
befolkningsökning och långsamma beslutsprocesser måste vi blicka framåt för att möta efterfrågan på kommunal service.
Köpenhamn och Malmö är Öresundsregionens motor för tillväxt och konkurrenskraft. En tredjedel av befolkningstillväxten och mer än hälften av jobbtillväxten i Skåne sker i Malmö. Kopplingarna mellan de skånska kommunerna är starka och allt fler flyttar eller arbetspendlar över kommungränserna. Detta gäller inte minst de 12 kommunerna som bildar MalmöLundregionen. Det betyder att det som händer i Malmö får effekter för hela regionen.
Allt fler väljer att flytta till Malmö, både från andra kommuner och från andra länder. Malmö lockar med universitet, arbetsmarknad och regionens bästa restaurang-, shopping- och kulturutbud. Samtidigt föds det fortsatt många i Malmö och antalet barn ökar stadigt. Detta ställer krav på hur vi planerar den kommunala verksamheten i framtiden. Vi ska fortsätta ge malmöbor i alla åldrar kommunal service av hög kvalité.
Det pågår en byggboom i Malmö och det planeras nu nya bostäder i så gott som alla delar av staden. Samtidigt råder det bostadsbrist och utbudet behöver framöver i högre grad motsvara behovet så att fler malmöbor kan få tillgång till sin egen bostad. Utbyggd kollektivtrafik är nödvändig för att kunna ge malmöbor och de som pendlar in eller ut ur staden en så enkel vardag som möjligt. Malmö är en nära stad och det ska vara enkelt att ta sig fram, både till fots, med cykel, med bil eller kollektivt.
År 2047 förväntas Malmö vara en halvmiljonstad. Detta innebär stora utmaningar, men också stora möjligheter för Malmö. Under 2019 pågår ett arbete med att ta fram en ledningsplan för staden. Arbetet är ett samarbete mellan stadens alla förvaltningar och bolag.
Tillsammans planerar vi för framtidens Malmö.
Jan Haak Planeringsdirektör
5
Hur och varför växte Malmö 2018?
5 680 FLER MALMÖBOR UNDER 2018
Under 2018 blev vi 5 680 fler malmöbor enligt den officiella statistiken som tas fram av Statistiska Centralbyrån (SCB). Det betyder att det vid förra årets slut bodde 339 313 personer i Malmö kommun. Av dessa var enligt SCB 167 980 män och 171 333 kvinnor1. Befolkningsökningen motsvarar en tillväxttakt på 1,7 procent. Det betyder att Malmö återigen är den snabbast växande storstaden i Sverige. Figur 1 visar hur snabbt de tre storstäderna har vuxit jämfört med hela Sverige sedan
1 SCB för bara statistik över två kön.
Figur 1. Den snabbast växande storstaden. Diagrammet visar hur snabbt de tre storstäderna och hela Sverige har vuxit sedan 1990 som ett index. Till exempel är Malmös värde för 2018 145. Det betyder att Malmö har växt med 45 procent sedan 1990. (SCB)
Malmö växte med 5 680 personer under 2018. Det motsvarar en tillväxttakt på 1,7 procent.
Vid slutet av året fanns det 339 313 malmöbor.
Limhamn-Bunkeflo var den snabbast växande stadsdelen.
Malmö växer dels för att det föds många och dör få och dels för att det flyttar in fler än vad som flyttar ut.
Malmö hade under 2018 återigen en högre tillväxttakt än Göteborg och Stockholm.
90 100 110 120 130 140 150
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018
Index
Stockholm Göteborg Riket Malmö
6
1990. Alla tre storstäderna har vuxit markant snabbare än Sverige i övrigt, men det är Malmö som har vuxit allra snabbast.
Figur 2 visar hur snabbt de olika stadsdelarna växte under året. Den snabbast växande stadsdelen var Limhamn-Bunkeflo som växte med nästan 5 procent. Det är mer än tre gånger snabbare än Malmö som helhet. Anledningen till detta är att det under året byggdes väldigt mycket i Limhamn. På andra plats kommer Hyllie (3,4 procent) där det också byggdes mycket under året. Tre stadsdelar, Rosengård, Södra Innerstaden och Kirseberg, krympte under året. De tre stadsdelarna minskade dock bara med 500 personer tillsammans. Under 2017 växte dessa tre med ungefär 400 personer, så minskningarna utgör ingen trend. Utan kan snarare ses som naturliga variationer för områden utan större nybyggnation under året.
Malmös tillväxt motsvarade ungefär en tredjedel av Skånes totala tillväxt, vilket innebär att var tredje ny skåning var en Malmöbo år 2018. Jämför med de andra kommunerna i Skåne hamnade Malmös tillväxttakten dock först på sjunde plats. Den snabbaste växande kommunen i Skåne 2018 var faktiskt Svedala. Figur 3 visar tydligt att det är i sydväst som Skåne växer; av de sex skånska kommunerna som växte snabbare än Malmö ligger fem i MalmöLundregionen2 (Vellinge,
Svedala, Staffanstorp, Lomma och Kävlinge).
2MalmöLundregionen är ett strategiskt samarbete mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge.
-2,0%
-1,0%
0,0%
1,0%
2,0%
3,0%
4,0%
5,0%
6,0%
Figur 2. Vart växte Malmö? Diagrammet visar hur snabbt befolkningen i Malmös tio stadsdelar växte. (SCB)
1/3
av befolknings-
tillväxten i Skåne
2018 skedde i
Malmö
7
MÅNGA FÖDDES OCH MÅNGA FLYTTADE IN
Malmö växer dels för att det föds fler än vad som dör (vilket brukar kallas för ett positivt födelsenetto) och dels för att det flyttar in fler än vad som flyttar ut (som brukar kallas ett positivt flyttnetto). Figur 4 visar en sammanfattning av befolkningsförändringarna under 2018.
4973
10141
6224 7626
-2620
-11326
-5541 -3807 -12000
-7000 -2000 3000 8000
Födda och
döda Inflyttade och utflyttade,
Skåne
Inflyttade och utflyttade,
övriga Sverige
Invandrade och utvandrade
Figur 3. Den snabbast växande delen av Skåne. Diagrammet visar hur snabbt Skånes kommuner växte under 2018. Desto mörkare färg, desto snabbare tillväxt.
(SCB)
Figur 4. Varför växte Malmö 2018? Diagrammet visar hur många som kom till och hur många som försvann från Malmö under året. (SCB)
8
Babyboom och det lägsta antalet döda på 50 år
Malmö befinner sig just nu i en babyboom. Under året föddes det 4 973 personer i Malmö. Detta är historiskt sett en väldigt hög siffra; det är till exempel mer än 2 000 fler än vad som föddes år 2000. Samtidigt är det den lägsta siffran under hela 2010-talet hitintills; det föddes ungefär 100 fler under 2017 än vad det gjorde 2018.
Anledningen till det föds så många i Malmö just nu beror delvis på att det de senaste åren har funnits väldigt många kvinnor i staden i de åldrar då det är vanligt att föda barn. Det beror i sin tur till stor del på att det föddes väldigt många barn runt 1990 då det också var en babyboom. De årskullar som föddes då är nu själva i de åldrarna då man brukar skaffa barn. Men antalet födda barn är också högt nu eftersom det är vanligare att skaffa barn nu än vad det var runt
millennieskiftet. Det har med andra ord fötts fler barn per kvinna under 2010-talet än vad det gjorde under 00-talet. Runt millennieskiftet var fruktsamheten, det vill säga barn födda per kvinna, rekordlåg i Sverige.
Orsaken till detta är inte helt fastställd, men en lågkonjunktur kombinerat med ett ökat antal studerande vid högskola är antagligen delar av förklaringen.
Under 2018 dog det 2 620 personer i Malmö. Det är den lägsta siffran sedan 1971. Det har inte dött så här få människor i Malmö på nästan 50 år! Anledningen till detta är dels att medellivslängden i Malmö ökar;
malmöbor lever allt längre. Detta gäller för både kvinnor och män.
Framförallt beror dock det låga antalet döda på att de som idag är riktigt gamla tillhör den generation som föddes under mellankrigstiden, vilket var en väldigt liten generation.
Många som flyttar ut, men fler som flyttar in
Under året flyttade det in nästan 24 000 personer till Malmö. Som vanligt kom de flesta från Skåne. Över 10 000 skåningar flyttade till Malmö. Lite fler än 6 200 personer flyttade in från övriga Sverige och 7 600 flyttade in från utlandet. Det vanligaste landet att invandra från var Danmark med lite fler än 1 000 inflyttare. Detta följdes av Syrien (444 personer) och Irak (300 personer). Totalt flyttade det in människor från 150 olika länder förra året.
Under 2018 flyttade det ut nästan 21 000 personer: 11 300 till resten av Skåne, 5 500 till övriga Sverige och 3 800 till utlandet. Av de som utvandrade flyttade nästan en tredjedel till Danmark, det vanligaste landet att utvandra till. Från Skåne är det därmed fler som flyttar från än till Malmö, medans det är tvärt om för övriga Sverige och resten av världen. Detta är inget oväntat utan är samma mönster som alla de tre storstäderna har haft de senaste åren.
Nästan
5000
barn föddes i Malmö under 2018
Danmark var under 2018 det vanligaste landet för malmöbor att både utvandra till och att invandra från.
Det flyttade in människor till Malmö från
150
olika länder under
2018
9
Vilka flyttar mellan Malmö och resten av Sverige?
Bland de som flyttar mellan Malmö och resten av Sverige märks ett tydligt mönster. I åldrarna från födsel upp ungefär till skolstart är det fler som flyttar ut ur än in till Malmö. Det innebär att Malmö har ett negativt flyttnetto mot resten av Sverige för denna åldersgrupp. Under grundskolan och gymnasiet är det ungefär lika många som flyttar in som ut ur staden.
Efter gymnasiet så blir det mycket vanligare att flytta till Malmö;
flyttnettot är kraftigt positivt i dessa åldrar. I åldern 20–29 år är Lund den i särklass vanligaste kommunen att flytta till Malmö från. Att det är så många som flyttar från Lund till Malmö beror säkerligen på att kommunerna ligger nära varandra och att båda har en ung befolkning.
Lund följs i fallande ordning av Stockholm, Göteborg, Helsingborg och Vellinge3. Att Stockholm och Göteborg hamnar så högt upp på listan beror till stor del på att de är så stora och unga städer; det finns helt enkelt många 20-29åringar där. Att det är så många från Vellinge och Helsingborg beror säkerligen på närheten till Malmö.
Någonstans runt 30 års ålder vänder trenden och för gruppen mellan ungefär 30 och 40 års ålder har Malmö ett negativt flyttnetto igen.
Detta är troligtvis föräldrarna till de barn i förskoleåldrarna som lämnar staden. I åldrarna 30–39 är det vanligt att flytta korta sträckor. Av de 20 vanligaste kommunerna att flytta till i denna ålder ligger 17 i Skåne och Lund är även här högst upp på listan4. Vellinge ligger inte långt efter.
Efter 40 års ålder blir det mer och mer ovanligt att flytta över kommungränsen och nettot ligger runt noll.
Denna typ av flyttnetton för olika åldrar är ett klassiskt flyttmönster för storstäder. Figur 5 visar de tre storstädernas flyttmönster 2018.
Stockholm och Göteborg har båda ett flyttmönster som är väldigt likt Malmös. Det finns lika många anledningar att flytta mellan kommuner som det finns människor som flyttar, men mönstret tyder på att det är vanligt att flytta till storstäder för att studera och för att söka jobb efter studier. Detta gäller inte minst de som har växt upp i mindre kommuner nära en storstad. För de som redan bor i en storstad i denna ålder är det inte heller ovanligt att flytta till en annan. Kanske beror detta helt
3Lund, Stockholm och Göteborg är också de tre vanligaste kommunerna för malmöbor i åldern 20–29 att flytta till. Flera unga flyttar till Malmö från Lund än vice versa medans flyttströmmarna mellan Malmö och de andra två storstäderna är ungefär lika stora i båda riktningarna.
4De tre andra kommunerna på topp 20-listan är Stockholm (plats 3), Göteborg (plats 10) och Växjö (plats 20).
Flyttmönstret från och till övriga Sverige var fortsatt likt de andra storstädernas.
10
enkelt på att många unga vill ha förändring. När det senare blir dags att skaffa familj, eller kanske skaffa en större familj, flyttar många från storstäderna5. Men de som lämnar storstäderna håller sig ändå oftast nära, antagligen på grund av att många är beroende av storstadens arbetsmarknad.
Detta flyttmönster är förvånansvärt stabilt över tid, även om några långsiktiga trender är tydliga. Till exempel flyttade invånare ut från städerna något tidigare för några decennier sedan än vad de gör idag.
Detta kan ha att göra med att det var lättare att få tag på bostäder förr eller att det var vanligare att skaffa barn i lite yngre åldrar. De
övergripande trenderna i inrikes flyttmönster är så pass snarlika mellan storstäderna att det knappast går att förklara den med utvecklingen i en enskild stad.
FLER MALMÖBOR ÄN VAD PROGNOSEN SA
Förra årets prognos förväntade sig att tillväxttakten under 2018 skulle vara 1,4 procent eller ungefär 4 700 personer. Den egentliga
tillväxttakten blev 0,3 procent högre, vilket motsvarar ungefär 900 personer. Anledningen till att förra årets prognos trodde på en lägre tillväxt än vad som i slutändan blev utfallet var framförallt en
underskattning av antalet inflyttare från övriga Skåne. Även antalet som flyttade in från utlandet var högre än prognostiserat. Antalet
kommunmottagna (kvotflyktingar, tidigare asylsökande som fick
5Man får dock inte glömma att varje år väljer ungefär nio av tio personer i 30–40- årsåldern att inte flytta från Malmö.
-10%
-5%
0%
5%
10%
0 år 6 år 12 år 18 år 24 år 30 år 36 år 42 år 48 år 54 år 60 år 66 år 72 år 78 år 84 år 90 år 96 år
Malmö Stockholm Göteborg
Figur 5. Ett typiskt storstadsmönster för inrikes flyttar. Diagrammet visar om det är fler som flyttar in eller ut ur städerna till resten av Sverige vid olika åldrar.
Om linjen ligger under noll är det fler som flyttar ut än in och vice versa. Siffran på den vänstra axeln visar antalet inflyttade minus antal utflyttade i en viss ålder delat med befolkningen (medelbefolkningen). (SCB)
11
uppehållstillstånd och deras anhöriga) var dock väldigt nära det prognostiserade antalet. Det betyder att det var gruppen övrig invandring som blev större än väntat. Denna gruppen innefattar en brokig grupp av arbetskraftsinvandrare, återvändande svenskar, studenter, partners med mera. Vidare hade prognosen hög träffsäkerhet när det gällde antalet utflyttare.
Sammanlagt betyder det att flyttnettot underskattades: med andra ord förväntade prognosen att flyttnettot skulle vara lägre än vad det blev.
Det dog också något färre än vad prognosen sa, men det föddes också något färre än prognostiserat, så födelsenettot blev därmed ungefär så stort som var förväntat enligt prognosen.
12
Hur kommer Malmö växa framöver?
Kommunprognos 2019–
2029
Tabell 1 i tabellbilagan längst bak i rapporten visar prognosen för folkökning per år, befolkning vid årets slut och ett index för varje år fram tills 2029.
HUR SNABBT FÖRVÄNTAS MALMÖ VÄXA FRAM TILLS 2029?
Figur 6 visar hur Malmös befolkning har växt sedan 1990 fram tills 2018 och hur befolkningen förväntas växa enligt årets prognos. I slutet av 2029 förväntas det finnas 51 000 fler malmöbor än vad det gjorde i slutet av 2019. Det betyder att det förväntas finnas 391 000 malmöbor år 2029. Det motsvarar en tillväxttakt på 1,3 procent per år, eller 15 procent under hela prognosperioden6. Detta är en långsammare takt än vad Malmö växte med under 2018.
Under 2019 förväntas Malmö växa med cirka 5 000 personer. Det motsvarar en tillväxttakt på 1,5 procent. Detta är högre än den genomsnittliga tillväxttakten i prognosen, men fortfarande en något långsammare takt än vad staden växte med 2018.
6 Tillväxttakten som visas här är den kumulativa genomsnittliga tillväxttakten. Det betyder att om Malmö hade växt med 1,3 procent varje år hade befolkningen vid prognosens sista år varit som i årets befolkningsprognos. I praktiken skiljer sig tillväxttakterna något från år till år.
Malmö förväntas växa med över 50 000 personer fram tills slutet av 2029. Då förväntas det finnas över 390 000 malmöbor.
Under 2019 förväntas vi bli cirka 5 000 fler malmöbor.
51 000
fler malmöbor
förväntas till 2029
13
Nästa figur, figur 7, visar detta årets prognos sida vid sida med förra årets prognos. Sett till hela befolkningen är skillnaderna små. I fjolårets prognos var den förväntade befolkningen lägre än den är i årets prognos. Det sista året i förra årets prognos, år 2028, är den förväntade befolkningen i årets prognos 8 000 personer fler jämfört med vad som förväntades i förra årets prognos.
0 100000 200000 300000 400000 500000
1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 2020 2023 2026 2029
Prognostiserad befolkning
Utfall Prognos
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000
Prognostiserad befolkning
2018 års prognos 2019 års prognos
Figur 6. Hur förväntas Malmö växa fram tills 2029? Diagrammet visar Malmös befolkningsutveckling mellan 1990 och 2018 och sedan 2019 års befolkningsprognos för perioden 2019–2029. (SCB, Stadskontoret)
Figur 7. Jämförelse mellan 2018 års prognos och årets prognos.
Diagrammet visar Malmös förväntade befolkning år för år, dels enligt Malmö stads prognos från 2018 och dels för årets prognos. (Stadskontoret)
Den förväntade befolkningsökningen är något snabbare i årets prognos än i förra årets.
14
Varför förväntas Malmö växa framöver?
Tabell 2 i tabellbilagan i slutet av rapporten visar hur antalet födda och döda, in- och utflyttade ser ut i prognosen.
FORTSATT MÅNGA FÖDDA – OCH FÅ DÖDA
Malmö har de senaste åren upplevt en babyboom. Detta beror dels på att det har funnits många kvinnor i de åldrar då det är vanligt att föda barn och dels på att fruktsamhetstalen, antalet födda barn per 1 000 kvinnor, har stigit kraftigt sedan de låga nivåerna runt millennieskiftet.
De senaste åren har dock fruktsamhetstalen börjat sjunka igen, vilket visas i figur 8.
0 20 40 60 80 100 120 140 160
15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 Ålder
2014 2015 2016 2017 2018
Antalet födda i Malmö förväntas förbli högt och antalet döda förbli lågt under hela prognosperioden.
Antalet kommunmottagna förväntas minska snabbt de närmsta åren medans övrig invandring förväntas sjunka sakta.
Inflyttningen från övriga Sverige förväntas växa i takt med befolkningsökningen i landet.
Figur 8. Lägre fruktsamhet sedan några år tillbaka. Diagrammet visar fruktsamheten, alltså antalet barn födda per 1 000 kvinnor i varje ålderskategori.
Grafen visar utjämnade siffror. (SCB)
15
Man kan se samma fallande mönster i fruktsamhet både i Stockholm och Göteborg och Sverige som helhet. Fruktsamheten går i vågor i hela landet och förr eller senare förväntas trenden vända igen. SCB
prognostiserade tidigare att trenden var på väg att vända kraftigt, men har i sin senaste prognos skruvat ner den förväntade utvecklingen. I Malmös prognos förutsätts att fruktsamheten håller sig på samma nivå de första åren för att därefter följa utvecklingen i SCB:s nya nationella prognos. Antalet födda barn beräknas dock fortfarande vara högt under hela prognosperioden eftersom det de närmsta åren kommer att finnas väldigt många kvinnor i, för Malmö, typiska barnfödaråldrar. Figur 9 visar utvecklingen av antalet kvinnor i dessa åldrar. Totalt förväntas det födas över 5 000 barn varje år i Malmö.
Samtidigt som antalet födda förväntas vara fortsatt högt så förväntas antalet som dör vara relativt lågt även framöver. Anledningen till att det är så få som förväntas dö i Malmö framöver beror på att antalet invånare som är 80 år eller äldre i Malmö är relativt litet. Detta förklaras i sin tur av att det är generationen född innan eller under andra världskriget som befinner sig i detta åldersspannet nu och detta var en väldigt liten generation. Generationen efter det, den som brukar kallas för 40-talisterna, är istället väldigt stor. Men 40-talisterna börjar inte komma upp i åldrar då det är vanligast att dö förrän i slutet av prognosperioden. Därför förväntas antalet döda hålla sig under 3 000 hela prognosperioden.
0 5000 10000 15000 20000 25000
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028
Utfall Prognos
Figur 9. Många kvinnor i de mest fruktsamma åldrarna. Diagrammet visar antalet kvinnor i Malmö i åldrarna 28–34. 28–34 är det åldersspann då det var vanligast för kvinnor i Malmö att föda barn under 2018; minst 10 procent av alla kvinnor i dessa åldrar födde barn under 2018. (SCB, Stadskontoret)
Det förväntas födas cirka
5 000
barn om året under
prognosperioden
16
MÅNGA INFLYTTARE – OCH MÅNGA UTFLYTTARE
Utrikes inflyttningar
Invandringen till Malmö kan delas in i två delar: dels kommunmottagna (kvotflyktingar, tidigare asylsökande samt deras anhöriga), och dels övrig invandring. Antalet kommunmottagna förväntas sjunka de närmsta åren. Migrationsverket har även tidigare prognostiserat att antalet kommunmottagna skulle minska framöver, men myndigheten har nyligen sänkt sin nationella prognos ytterligare. Det
prognostiserade antalet kommunmottagna förväntas i den senaste prognosen sjunka med nästan hälften mellan 2018 och 2019 och sedan sjunka ytterligare åren efter det. Minskningen beror på att
Migrationsverket inte längre tror sig kunna hantera lika många fall som tidigare trott. Därmed ökar istället antalet asylsökande som väntar på beslut jämfört med tidigare asylprognoser. Asylsökande räknas dock inte med i befolkningsprognosen eftersom de inte är folkbokförda i kommunen.
Framöver kommer ett antal beslut som rör kommunmottagna och asylsökandes att fattas, inte minst som en del av det så kallade Januariavtalet7 mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet. Det går att läsa mer om dessa och om asylsökande och kommunmottagna i Malmö i rapporten Migrationsdata
Malmö mars 2019. Migrationsdata Malmö är en rapport som sedan 2018 släpps i mars och september varje år. Rapporten innehåller en lokal prognos för asylsökande och kommunmottagna samt en
nulägesblick och en genomgång av framtida beslut som kan komma att påverka utvecklingen.
Övrig invandring förväntas i stort följa den nationella trenden i SCB:s prognos för riket. Det betyder att invandringen (exklusive
kommunmottagna och deras anhöriga) förväntas öka under 2019 för att sedan sakta minska år för år. Prognosen gör ingen skillnad på folk som flyttar till Malmö från utlandet efter födelseland. Det betyder att en betydande del av invandringen består av återvändande personer födda i Sverige. Till exempel skulle en person född och bosatt i Malmö som flyttar från Malmö till Köpenhamn och sedan flyttar tillbaka till Malmö året efter räknas som invandrare. Sverige brukar vara bland de absolut vanligaste födelseländerna bland de som invandrar till Malmö.
7Januariavtalet är en sakpolitisk överenskommelse mellan de fyra partierna som täcker en rad olika områden inklusive ekonomi, arbetsmarknad, landsbygdspolitik och miljö.
Man kan läsa mer om kommunmottagna i Migrationsdata Malmö mars 2019
17 Inhemsk inflyttning
Inflyttningen från övriga Sverige förväntas utvecklas i takt med befolkningsökningen i resten av landet. Övriga Skåne förväntas förbli den vanligaste platsen att flytta till Malmö från. Även framöver förväntas det komma fler från övriga Skåne till Malmö än vad det gör från utlandet totalt. Det förväntas flytta in över 10 000 skåningar varje år till Malmö. Inflyttningen från Sverige utanför Skåne förväntas fortsatt ligga mellan 6 000 och 7 000, vilket är ungefär i nivå med invandringen. Tillsammans utgör den inhemska inflyttningen över två tredjedelar av all inflyttningen under prognosperioden.
Utflyttning
Som diskuteras i bilagan Hur gör man en befolkningsprognos? baseras prognosen över antalet som flyttar från Malmö på historiska flyttrisker.
En flyttrisk är risken att en person som bor i Malmö lämnar kommunen.
Figur 10 visar dessa risker uppdelade på ålder och kön för perioden 2016–2018. Den vanligaste åldern att flytta från Malmö är runt 24 år8. Att det är just runt 24 det är vanligt att flytta över kommungränsen beror sannerligen på att många påbörjar, byter, eller avslutar sina studier runt denna ålder medans andra börjar arbeta. Samtidigt är detta en ålder då många inte har startat familj vilket gör det relativt lätt att flytta lite längre sträckor. De vanligaste kommunerna för malmöbor
8Att 24 är den vanligaste åldern att lämna Malmö brukar leda till en del förvåning eftersom detta också är en ålder då Malmö har ett väldigt stort positivt inrikes flyttnetto (som visas i figur 5). Men dessa två figurer säger inte emot varandra; det är väldigt många 24-åringar som flyttar ut ur Malmö, men det är ännu fler som flyttar in till staden i denna åldern. Det är helt enkelt en ålder då det är väldigt vanligt att flytta till en ny kommun.
0 20 40 60 80 100 120 140 160
0 6 12 18 24 30 36 42 48 54 60 66 72 78 84 90 96
Flyttrisk
Ålder
Män Kvinnor
Figur 10. När är det vanligast att flytta från Malmö? Diagrammet visar hur många promille av befolkningen i Malmö i en viss åldersklass och kön flyttar från Malmö under ett år. Siffrorna är ett snitt från åren 2016–2018. (SCB)
Skåningar förväntas fortsätta vara den största gruppen av inflyttare
18
i åldern 20–29 år att flytta till är Lund, Stockholm och Göteborg vilket tyder på att unga flyttar just för att studera eller för att arbeta.
Stockholm och Göteborg har snarlika flyttrisker.
Dessa flyttrisker förändras inte särskilt mycket från år till år. Trots detta kan antalet personer som flyttar ut från Malmö ändå skifta över tid.
Detta beror på att antalet personer i varje ålderskategori skiftar. Till exempel föddes det relativt få barn runt millennieskiftet vilket betyder att det är relativt få i åldrarna runt 20 just nu. Därför förväntas inte antalet utflyttare öka särskilt snabbt de närmsta åren. Mot slutet av prognosperioden förväntas utflyttningen öka snabbare efterhand som de större generationerna födda några år in på 00-talet börjar bli runt 24 år.
19
Vilka åldersgrupper är det som växer?
Det finns stora skillnader i hur snabbt olika ålderskategorier växer i Malmö. Till stor del beror detta på skillnader i hur många barn som föddes vid olika tidpunkter i historien. Även om invandring från länder med andra födelsemönster påverkar dessa långsiktiga trender är det ändå tydligt att årskullarnas storlek har en väldigt stor påverkan.
Tabell 3 i tabellbilagan visar befolkningsökningen i absoluta tal och som index för planeringsåldrarna.
NYFÖDDA OCH FÖRSKOLEÅLDRARNA (0–5 ÅR)
Som har diskuterats ovan är Malmö sedan flera år tillbaka inne i en babyboom. Sedan 2010 har det varje år fötts runt 5 000 barn i Malmö.
Detta är en kraftig ökning jämfört med antalet födda för bara 20 år sedan. Även om det flyttar ut fler 0–5-åringar ur Malmö än vad som flyttar in betyder det att det i dagsläget finns väldigt stora grupper i förskolan. Framöver förväntas antalet födda fortsätta ligga runt 5 000
Det finns stora skillnader i hur snabbt olika åldersgrupper förväntas komma att växa.
De yngsta grupperna förväntas växa enbart långsamt under prognosen.
Barn i grundskoleåldern förväntas växa snabbt fram tills 2023 men långsammare efter det.
Gruppen i gymnasieåldern förväntas växa med över 40 procent fram tills 2029, snabbare än någon annan grupp.
Gruppen i arbetsför ålder förväntas växa något långsammare än befolkningen som helhet.
Bland de äldre skiljer sig tillväxten kraftigt åt: gruppen i åldern 65–
79 år uppskattas växa lite snabbare än staden som helhet, medans gruppen 80–89-åringar förväntas växa nästan dubbelt så snabbt.
Samtidigt antas gruppen med malmöbor 90 år eller äldre krympa under prognosperioden.
20
samtidigt som utflyttningen i åldersgruppen förväntas fortsätta efter samma mönster som tidigare. Det betyder att gruppen förskolebarn inte förväntas växa särskilt snabbt under prognosperioden. Totalt uppskattas det finnas 3 procent fler barn 1–5-åringar år 2029 jämfört med 2018. Det motsvarar ungefär 800 fler barn. Figur 11 visar tillväxttakten för gruppen nollåringar och 1–5-åringar över prognosperioden.
GRUNDSKOLE- OCH GYMNASIEÅLDERN (6–19 ÅR)
De som var i grundskoleåldern (6–15 år) i slutet av 2018 var de som var födda mellan 2003 och 2012. Mellan dessa åren ökade antalet födda barn i Malmö och resten av Sverige kraftigt. Det betyder att de som börjar närma sig slutet av grundskolan tillhör små generationer medans de som precis har börjat tillhör mycket större årskullar. Därför kommer grundskolan växa relativt snabbt i början av prognosperioden när de sista små generationerna slutar nionde klass och de stora
generationerna som går i förskolan nu börjar förskoleklass. Totalt förväntas gruppen i grundskoleåldern växa med 17 procent under prognosperioden, vilket betyder 6 400 fler barn. Det mesta av den här tillväxten, 14 procentenheter eller 5 200 barn, förväntas ske redan fram tills 2023.
De som går i gymnasiet nu tillhör de väldigt små kullarna som föddes runt år 2000. Det finns därför inte så många i gymnasieåldrarna (16–19 år) i förhållande till hur många som bor i Malmö just nu. Men detta är på väg att ändras. Under prognosperioden kommer generationen som är i gymnasieåldern skifta från den lilla generationen runt år 2000 till
80 90 100 110 120 130 140
Index
0 1-5 6-15 16-19
Figur 11. Hur snabbt växer gruppen Malmös barn och unga? Diagrammet visar hur snabbt Malmös befolkning förväntas växa uppdelat på olika
planeringsåldrarna. Diagrammet visar ett index där 2018=100 för varje grupp.
Till exempel har åldersgruppen 16–19 år 2029 ett värde på 143. Det betyder att det förväntas finnas 43 procent fler malmöbor i åldersspannet 16–19 år 2029 jämfört med 2018. (Stadskontoret)
21
Malmö får fler och fler invånare över 65 år, men antalet
malmöbor som är 90 år eller äldre förväntas samtidigt minska fram tills 2029.
babyboomsgenerationen runt 2010. Ökningen kommer därför vara dramatisk. Fram tills 2029 förväntas antalet malmöbor i
gymnasieåldern växa med hela 43 procent. Tillväxten är snabb under nästan hela prognosperioden. Först framåt 2028 börjar tillväxten sakta ner. Figur 11 visar tillväxttakten för de båda grupperna i grundskole- och gymnasieåldern.
Gymnasieelever i Skåne kan välja att gå på gymnasiet i en annan kommun än den där de bor. Behovet av gymnasieplatser är därför inte bara beroende på hur många malmöbor som är i gymnasieåldern, utan även hur många i samma ålder från andra kommuner som väljer att gå på gymnasiet i Malmö och hur många malmöbor som väljer att gå på gymnasiet i en annan kommun. Eftersom mönstret med små barnkullar födda runt år 2000 var nationellt är det många kommuner i Malmös närhet som också kommer att se en snabb utveckling av antalet gymnasieungdomar framöver, vilket kommer påverka efterfrågan av gymnasieplatser i Malmö.
ARBETSFÖR ÅLDER (20–64 ÅR)
Antalet malmöbor i arbetsför ålder förväntas öka med 14 procent fram tills 2029. Detta är en lite lägre tillväxttakt än takten för befolkningen i helhet (15 procent). Totalt innebär det att det enligt prognosen kommer att finnas 28 000 fler malmöbor i arbetsför ålder 2029 jämfört med 2018. Det betyder att andelen av Malmös befolkning som befinner sig i detta åldersspann kommer att sjunka något under
prognosperioden: från 62 till 61 procent. Detta kan dock jämföras med Sverige som helhet. Enligt SCB:s prognos för hela Sverige förväntas andelen i arbetsför ålder sjunka från 57 procent till 54 procent under samma period. Figur 12 visar tillväxttakten för gruppen i arbetsför ålder tillsammans med tillväxttakten för stadens äldre grupper.
ÄLDRE (65+ ÅR)
De tre olika grupperna av äldre som presenteras i figur 12 förväntas utvecklas på tre olika sätt. Gruppen med de yngsta äldre, de som är mellan 65 och 79 år gamla, förväntas växa något snabbare än befolkningen i arbetsför ålder. Totalt förväntas gruppen växa med 18 procent eller 6 800 personer under prognosperioden.
Gruppen med de som är lite äldre, 80–89 år, förväntas växa mycket snabbare. Detta är ett resultat av att 40-talisterna under
prognosperioden kommer komma in i denna gruppen. Totalt förväntas denna grupp växa med 32 procent, mer än dubbelt så snabbt som staden totalt sett. Detta innebär att det förväntas finnas 3 700 fler 80–
89-åringar i Malmö år 2029 än vad det gjorde i slutet av 2018.
Antalet malmöbor i åldrarna 16–19 år förväntas växa med
43 %
fram tills 2029
22
Den allra äldsta gruppen, den med malmöbor som är 90 år eller äldre, förväntas istället bli mindre under perioden. Detta beror på att det under prognosperioden kommer vara den relativt lilla
mellankrigsgenerationen som kommer upp i dessa åldrar. Figur 12 visar dock att gruppen egentligen bara förväntas krympa fram tills år 2025.
Efter det börjar generationerna sakta växa igen. Totalt förväntas gruppen med de allra äldsta malmöborna krympa med 12 procent fram tills 2029. Detta innebär dock bara en minskning med mindre än 400 människor eftersom gruppen är relativt liten. Men gruppen förväntas börja växa redan 2025. Efterhand som generationerna som uppnår en ålder på 90 eller äldre blir allt större kan vi förväntas oss att denna grupp kommer fortsätta växa även efter prognosperiodens slut.
80 90 100 110 120 130 140
Index
20-64 65-79 80-89 90-w
Figur 12. Hur snabbt växer gruppen Malmös vuxna och äldre? Diagrammet visar hur snabbt Malmös befolkning förväntas växa uppdelat på olika
planeringsåldrarna. Diagrammet visar ett index där 2018=100 för varje grupp.
Till exempel har åldersgruppen 80–89 år 2029 ett värde på 132. Det betyder att det förväntas finnas 32 procent fler malmöbor i åldersspannet 80–89 år 2029 jämfört med 2018. (Stadskontoret)
23
Vilka delar av Malmö är det som växer?
BOSTADSPROGNOS OCH UTBLICK – HUR MYCKET KOMMER DET ATT BYGGAS I MALMÖ?
För att veta vilka delar av Malmö som förväntas växa bryts prognosen ner på stadens olika områden. Befolkningen fördelas beroende på nuvarande och framtida bebyggelse. Fruktsamhet och in- och
utflyttningsmönster varierar mellan olika typer av bostäder, inte minst mellan befintliga bostäder och nybyggnation. För att kunna ge en korrekt delområdesprognos behövs därför även en bostadsprognos.
Bostadsprognosen bygger på antaganden om byggstarter och genomsnittlig produktionstid. Bilagan Hur gör man en befolkningsprognos? förklarar processen närmare.
För Malmö stads prognos görs en bostadsprognos för innevarande år samt fem år framåt. I år innebär det perioden 2019–2024. Därefter görs
Under perioden förväntas det byggas fler bostäder än vad som krävs för att de nya malmöborna ska kunna bo på samma sätt som de som bor i Malmö nu. Om bostadsprognosen håller kommer detta innebära att Malmö närmar sig en bostadsmarknad i
jämvikt.
Prognosen innefattar en delområdesprognos som sträcker sig fram till 2024 samt en utblick som sträcker sig fram tills 2029.
Stadsdelarna Centrum, Limhamn-Bunkeflo och Hyllie kommer att stå för en stor majoritet av stadens tillväxt både fram till 2024 och till 2029.
Vilka åldersgrupper som förväntas växa skiljer sig mellan stadsdelarna.
De tre delområdena Västra hamnen (i stadsdelen Centrum), Hyllievång (i Hyllie) och Limhamns hamnområde (i Limhamn- Bunkeflo) står ensamma för ungefär hälften av stadens tillväxt.
24
en utblick för den resterande perioden 2025–2029. Detta kan jämföras med tidshorisonten för Boverkets nationella bostadsprognos vilken bara sträcker sig över innevarande och nästkommande år. Osäkerheten i en bostadsprognos ökar snabbt med tidshorisonten: för de första åren har många av projekten som kommer bli klara redan påbörjats och är därmed relativt säkra. Därefter ökar osäkerheten snabbt: projekt som inte är byggstartade kan försenas, bygglov kan överklagas och
konjunkturen kan svika. Just konjunkturen kan ha dramatisk effekt för byggande som helhet, medans de andra riskfaktorerna mer gäller enskilda projekt.
Figur 13 visar årets bostadsprognos och utblick. Som visas förväntas byggtakten leda till över 2 500 färdigställda bostäder per år under hela perioden, eller ungefär 30 000 bostäder totalt. Detta kan jämföras med snittet under åren 2000–2018 som var under 1 200 bostäder per år9. Som diskuterats ovan, och i mer detalj i metodbilagan i slutet av rapporten, är denna prognos känslig för konjunktursvängningar.
Prognosen förutser en något sviktande prognos framåt, eftersom antalet planer och byggstartade projekt sjönk under 2018 jämfört med 2017. Detta kommer få genomslag för antalet färdigställda bostäder under prognosens första år. Konjunkturens utveckling framöver är mer osäker.
9Snittet bygger på statistik från SCB (”Färdigställda lägenheter”) för perioden 2000–2017 och siffror från stadsbyggnadskontorets Lägesrapport för bostadsförsörjningen 2019 för 2018.
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029
Utfall Prognos Utblick
Figur 13. Hur mycket förväntas det byggas i Malmö? Diagrammet visar det totala antalet bostäder som förväntas färdigställas i Malmö år för år samt utfall för åren 2012–2018. Åren 2019–2024 utgör en prognos medans resterande år istället utgör en utblick, som är osäkrare. (SCB, Stadskontoret,
Stadsbyggnadskontoret och Fastighets- och gatukontoret)
I snitt kan det under
prognosperioden byggas
2 500
bostäder per år
25
Bostadsbyggnadsbehovsprognos – hur mycket behöver vi bygga?
Relationen mellan nybyggnation och befolkningstillväxt i en stad av Malmös storlek är komplex. I Malmö byggdes det totalt ungefär 22 000 bostäder åren 2000–2018. Under samma period växte Malmö med mer än 80 000 invånare. Det är ungefär lika många som bodde i Solna 2018, en kommun med över 40 000 bostäder. Det betyder att även om det tidigare kan ha funnits ett överskott av bostäder i Malmö så är läget idag det omvända. Idag beräknar stadsbyggnadskontoret att det, trots den höga byggtakten de senaste två åren, finns ett underskott på cirka 7 000 bostäder i Malmö10.
För att bedöma utvecklingen framöver innefattar prognosen en bostadsbyggnadsbehovsprognos. En sådan prognos utgår från hur befolkningen bor vid prognosens start och räknar sedan ut hur många nya bostäder som skulle krävas för att de nya malmöborna ska kunna bo på samma sätt. Detta förklaras närmare rapportens metodbilaga.
Bostadsbyggnadsbehovsprognosen visar därmed det antal bostäder som krävs för att bostadsunderskottet ska vara konstant.
Figur 14 visar bostadsbyggnadsbehovet enligt årets prognos.
Undantaget det sista året så förväntas det behövas byggas mellan 1 900 och 2 300 bostäder varje år. Totalt behöver det byggas ungefär 24 000 bostäder för att upprätthålla bostadssituationen som Malmö har idag,
10Siffran är från Lägesrapport för bostadsförsörjningen 2019. Beräkningen är en grov uppskattning som utgår från att en marknad i balans innebär att det bor 2,0 personer per lägenhet.
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500
2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Prognos Utblick Bostadsbehov
Figur 14. Hur mycket behöver byggas i Malmö för att ge bostäder till den ökande befolkningen? Diagrammet visar dels hur mycket som förväntas byggas och dels hur många nya bostäder som krävs varje år för att den ökande
befolkningen ska kunna bo som den nuvarande befolkningen. (SCB, Stadskontoret)
26
eller i snitt 2 100 om året. Det betyder att om bostadsprognosen och utblicken håller hela prognosperioden skulle bostadsunderskottet kraftigt minska, men inte försvinna helt.
Figur 15 visar hur den ökade mängden hushåll fram tills 2029 förväntas fördelas mellan olika typer av hushåll. Den största delen av ökningen, ungefär 70 procent av alla nya hushåll eller nästan 17 000 hushåll, förväntas bli hushåll med 1 eller 2 personer. Hushåll i dessa storlekar är de vanligaste i Malmö idag, delvis på grund av att vi är en sådan ung stad. I slutet av 2018 var Malmö Sveriges nionde yngsta kommun med en medelålder på bara 38,4 år, nästan tre år yngre än rikssnittet. I åldrarna 20–30 bor nästan 9 av 10 malmöbor i ett hushåll med max två personer. Även framöver förväntas Malmö vara ungt, vilket förklarar varför de flesta hushåll förväntas vara små även 2029.
De två största kategorierna, de med hushåll med 5 eller 6 personer eller fler förväntas växa marginellt snabbare än de andra kategorierna.
Gruppen är dock liten och i absoluta tal innebär detta bara en ökning med färre än 1 700 hushåll fram tills 2029.
DELOMRÅDESPROGNOS OCH UTBLICK – VART VÄXER MALMÖ?
Delområdesprognosen sträcker sig fram tills 2024. Därefter finns det en utblick för befolkningsutvecklingen i stadens olika områden 2025–2029.
Anledningen till uppdelning beror på att osäkerheten i
bostadsprognosen som ligger till grund för både delområdesprognosen och utblicken ökar desto längre fram i tiden den sträcker sig. Detta diskuteras närmare i metodbilagan i slutet av rapporten. Genomgången här kommer att fokusera på Malmös tio stadsdelar, men både
43%
27%
12%
11%
4% 3% 1
2 3 4 5 6+
Figur 15. Vilka hushållsstorlekar kommer växa snabbast fram tills 2029?
Diagrammet visar hur stor andel av den förväntade ökningen av hushåll under prognosperioden som består av olika hushållsstorlekar. Till exempel visar diagrammet att kategorin ”1” utgör 43 procent av den förväntade tillväxten, vilket betyder att 43 procent av de nya hushållen som behöver en bostad förväntas att vara ensamhushåll. (SCB, Stadskontoret)
De flesta nya hushållen fram tills 2029 förväntas vara en- eller
tvåpersonshushåll.
27
prognosen och utblicken finns även på stadsområdes- och
delområdesnivå. Tabell 4 i tabellbilagan visar befolkningstillväxten i de olika stadsdelarna i både absoluta tal, som ett index samt uppdelat på planeringsåldrarna.
Snabbast befolkningsutveckling i utbyggnadsområdena
Befolkningstillväxten är inte jämnt fördelad mellan Malmös tio
stadsdelar. Figur 16 visar den förväntade befolkningsökningen i Malmös tio stadsdelar mellan 2018 och 2024. Det är tydligt att det finns stora variationer i tillväxttakt mellan stadsdelarna. Fram tills 2024 förväntas de tre snabbast växande stadsdelarna vara Centrum, Limhamn- Bunkeflo och Hyllie som alla förväntas växa med minst 15 procent.
Samtidigt förväntas Västra innerstadens befolkning minska i antal fram tills 2024.
Figur 17 visar befolkningen i absoluta tal i Malmös tio stadsdelar 2018, prognostiserad befolkningen 2024 och utblicken till 2029. I figuren är det tydligt att de tre stadsdelarna som förväntas växa snabbast fram tills 2024 också är de som förväntas växa mest i utblicken fram tills 2029. De tre stadsdelarna förväntas växa med totalt nästan 24 000 personer bara fram tills 2024 och med ytterligare 14 000 fram tills utblickens slut 2029. Totalt utgör detta fyra femtedelar av all tillväxt fram tills 2024 och ungefär tre fjärdedelar fram tills 2029.
3/4
av befolknings- tillväxten tills 2029 förväntas ske i Centrum, Limhamn- Bunkeflo och Hyllie.
Figur 16. Hur snabbt växer Malmös olika stadsdelar fram tills 2024? Kartan visar förväntad befolkningsutvecklingen i Malmös tio stadsdelar mellan 2018 och 2024. Desto mörkare färg, desto snabbare tillväxt. (SCB, Stadskontoret)
28
Att det är just dessa tre stadsdelarna som förväntas växa snabbast beror på att det här finns stora byggprojekt som förväntas bli
inflyttningsklara de närmsta åren. I Centrum är det framförallt byggen i Västra hamnen som ökar befolkningen både fram tills 2024 och fram tills 2029. På kort sikt är Värnhem (där området Spårvägen ingår) också ett snabbt växande område i stadsdelen. Efter 2024 förväntas även byggandet i Frihamnen och Inre hamnen komma igång på riktigt. Det förväntas även slutföras stora mängder bostäder i bland annat Norra Sorgenfri öster om Nobelvägen och i Ellstorp fram tills 2029. I Limhamn- Bunkeflo är det Limhamns hamnområde som förväntas bli det
viktigaste utbyggnadsområdet. Men även Elinelund (väster om
Kalkbrottet) och Bunkeflostrand är viktiga områden i stadsdelen. I Hyllie domineras byggandet av Hyllievång där det framförallt fram tills 2024 förväntas slutföras många bostäder. Takten förväntas sedan sjunka marginellt under perioden 2025–2029. Utöver detta förväntas i utblicken även byggande i framförallt Bellevuegården, Holma och Stadion bidra till befolkningsökningen.
Även om byggandet i Malmö är koncentrerat till Centrum, Limhamn- Bunkeflo och Hyllie förväntas det byggas nya bostäder i alla Malmös stadsdelar fram tills 2029. I många av stadsdelarna förväntas dock inte nybyggnationen bli tillräckligt stor i förhållande till det befintliga beståndet för att påverka befolkningstillväxten nämnvärt. Detta gäller framförallt Södra och Västra innerstaden och Oxie. I dessa tre
stadsdelar förväntas befolkningen bara förändras någon
enstaka procent, både till 2024 och 2029. Fosie förväntas växa lite snabbare än så, men ändå långsammare än staden som helhet. Fram tills 2024 förväntas Fosie växa med 3 procent och fram tills 2029 med 8 procent. Rosengård förväntas växa något långsammare än staden
10 0000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000
2018 2024 2029
Figur 17. Hur många kommer att bo i Malmös olika stadsdelar? Diagrammet visar befolkningen i Malmös tio stadsdelar 2018, prognos för 2024 och utblick 2029. (SCB, Stadskontoret)
29
som helhet, med en tillväxt som till stor del drivs av byggandet av Amiralsstaden där de första bostäderna förväntas vara inflyttningsklara innan slutet av 2024.
Även Kirseberg och Husie förväntas växa snabbt i utblicken, efter några lugna år i början av perioden. För Kirsebergs del beror detta på byggen i först Segevång och sedan Kirsebergsstaden medans tillväxten i Husie beror på nybyggnation i Fortuna hemgården och Jägersro som förväntas komma igång i slutet av utblicken.
Tre delområden står ut
Bland stadens över 130 delområden finns det en handfull som står ut i delområdesprognosen. I bara tre delområden (Västra hamnen, Limhamns hamnområde och Hyllievång) förväntas befolkningen växa med totalt 17 000 personer fram tills 2024. Det motsvarar ungefär tre femtedelar av den förväntade befolkningstillväxten under perioden. I utblicken fram tills 2029 är samma tre områden ansvariga för nästan hälften av all tillväxt.
Koncentrationen av tillväxt till dessa tre områden betyder inte att övriga delar av Malmö stagnerar. En stor del av de som kommer att flytta in i dessa tre utbyggnadsområden kommer att göra så från andra delar av staden. Nya hushåll kommer då att flytta in i de lägenheter som lämnats och på så sätt förändras befolkningen även i områden som inte växer. Även ett område som inte förväntas ha någon nettotillväxt alls kan genomgå stora befolkningsförändringar, inflyttningsvågor och generationsväxlingar.
Stadsdelarna och planeringåldrarna
Det är olika ålderskategorier som driver befolkningsutvecklingen i de olika stadsdelarna. I Limhamn-Bunkeflo och Hyllie förväntas det finnas många fler nollåringar 2024 och 2029 än vad det gör idag. Detta beror delvis på att befolkningen växer snabbt totalt sett vilket gör att antalet personer som kan få barn ökar. Men det är även så att nyinflyttade i snitt skaffar barn något oftare än de som inte flyttar; många väljer att flytta när familjen är på väg att, eller planeras att snart, växa. I Centrum, stadsdelen där det redan idag finns flest nollåringar, förväntas tillväxten inte vara särskilt stor för gruppen. Tillväxten är däremot stor i grupperna 6–15 och 16–19 år. Detta är en naturlig följd av att det idag finns många i åldrarna under dessa och samtidigt relativt få i gymnasieåldern. Grupperna grundskolebarn och
gymnasieungdomar växer även snabbt i Hyllie och Limhamn-Bunkeflo.
I Södra och Västra innerstaden, där det inte byggs så mycket, förväntas antalet nyfödda minska. Även här växer dock antalet i gymnasieåldern snabbt och (i alla fall i Södra innerstaden) även gruppen
Antalet nollåringar förväntas öka snabbt i Limhamn-Bunkeflo och Hyllie men minska i Södra och Västra innerstaden.
3/5
av befolknings- tillväxten tills 2024 förväntas ske i Västra hamnen, Limhamns
hamnområde och
Hyllievång
30
grundskolebarn. I Rosengård förväntas alla barnkategorier förutom nollåringar minska något fram tills 2024.
Även för befolkningen som är 65 år eller äldre ser utvecklingen väldigt olika ut. I stadsdelarna Centrum, Södra Innerstaden, Limhamn-
Bunkeflo, Oxie, Rosengård och Kirseberg förväntas stora ökningar av en eller flera av de äldre planeringsåldrarna redan fram tills 2024 och ännu större ökningar fram tills 2029. I Västra innerstaden, Hyllie och Husie förväntas istället många av de äldre åldersgrupperna minska. Detta beror på att det bor relativt få i de något yngre åldrarna i dessa stadsdelar samtidigt som gruppen äldre flyttar relativt sällan, även till nybyggnation.
31
Vad händer efter 2029?
Malmö som halvmiljonstad
Enligt årets prognos förväntas Malmö ha över 390 000 invånare i slutet av 2029. Men vad händer sen? Efter ett åtagande i kommunstyrelsens nämndsbudget för 2018 startade stadskontoret projektet ”Malmö som halvmiljonstad” för att besvara denna fråga. Projektet syftar till att få Malmö att bättre kunna möta framtida utmaningar innan de uppstår.
Grunden till projektet är en långsiktig befolkningsprognos som stadskontoret tog fram 2017. Den långsiktiga prognosen sträcker sig fram tills 2060. Enligt denna prognos finns det en halv miljon malmöbor år 2047. Under 2018 och 2019 har stadskontoret tagit fram ett material som undersöker vad denna befolkningsökningen ger för konsekvenser för stadens planering. Materialet används som ett diskussionsunderlag för stadens ledningsgrupp för att arbeta fram det bästa sättet att möta de uppmaningar och möjligheter som uppstår av den snabba
befolkningsökningen.
Figur 18 visar årets prognos och den långsiktiga prognosen sida vid sida.
Befolkningsutvecklingen i årets prognos ligger väl i linje med den utvecklingen som förväntas i den långsiktiga prognosen. Den förväntade befolkningen år 2029 skiljer sig med bara 700 personer mellan de två prognoserna. Det är årets prognos som ligger överst, men skillnaden är, i det långa perspektiv det gäller här, marginell. Malmö förväntas därmed fortsätta sin färd mot en halv miljon invånare 2047.
År 2017 tog Malmö stad fram en långsiktig prognos som sträcker sig fram tills 2060. Malmö förväntas enligt denna få en halv miljon invånare år 2047.
Årets prognos ligger väl i linje med den långsiktiga prognosen.
Malmö förväntas få en halv miljon invånare år
2047
32
300 000350 000 400 000 450 000 500 000
2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 2038 2040 2042 2044 2046
Långsiktig prognos Utfall 2019 års prognos
Figur 18. Årets prognos jämfört med den långsiktiga prognosen.
Diagrammet visar Malmös långsiktiga prognos från 2017 tillsammans med utfallet för 2017 och 2018 och årets prognos för perioden 2019–2029. Observera att den vertikala axeln börjar på 300 000. (Stadskontoret)
33
Bilaga: Hur gör man en befolkningsprognos?
Malmö stads befolkningsprognos är en så kallad kohortframskrivning.
Figur 19 visar en skiss av hur arbetet ser ut. Processen börjar med att ta fram en startbefolkning. För årets prognos innebär det befolkningen i Malmö i slutet av 2018. Prognosen bygger på SCB:s officiella
befolkningsstatistik vilket i sin tur bygger på uppgifter från folkbokföringen. Det betyder att människor som de facto bor i kommunen men inte är folkbokförda i Malmö inte räknas med i prognosen. Det betyder att till exempel asylsökande inte räknas in i prognosen eftersom det krävs ett uppehållstillstånd för räknas som folkbokförd.
Startbefolkningen delas in i kvinnor och män och varje ålder (som brukar kallas kohort). Till detta läggs sedan antaganden om hur varje kohort kommer att förändras under året. Antagandena är anpassade efter ålder och kön och svarar på frågor som hur många 43-åriga män kommer att flytta ut ur Malmö? Hur många kommer flytta in? Hur många 27-åriga kvinnor kommer att skaffa barn? Hur många 83-åriga män kommer att dö? Och så vidare. Efter att ha lagt på alla antaganden får prognosen fram hur många som förväntas bo i Malmö i slutet av 2019. Detta blir sedan startbefolkningen för att räkna ut befolkningen 2020.
In- och utflyttning Dödlighet Fruktsamhet
Befolkning,
år 1 Förväntade
förändringar Befolkning, år 2
Figur 19. Skiss över processen bakom en kohortframskrivning. Diagrammet visar upplägget på en kohortframskrivning.
34
Den grundläggande modellen med att skriva fram befolkningen år för år är väletablerad och används av de flesta prognosmakare. Det viktiga är vilka antaganden prognosen bygger på. Antagandena kan skilja sig mellan åren men bygger till stor del på historiska snitt och fördelningar.
För att undvika att tillfälliga förändringar ska få ett för stort genomslag använder prognosen ofta längre genomsnitt desto längre prognosen sträcker sig. Malmö stad använder mjukvaran Demos för att göra sin prognos.
Antaganden om födda och döda
Antaganden om hur många som kommer att födas utgår från den historiska fruktsamheten i Malmö för kvinnor i olika åldrar.
Utvecklingen i framtiden över tid bygger istället på den prognostiserade utvecklingen i landet. Den nationella utvecklingen hämtas från SCB:s nationella befolkningsprognos.
För dödlighet utgår prognosen istället för den nationella dödligheten efter ålder och kön och den förväntade utvecklingen av denna fördelningen i den nationella prognosen. För att anpassa dessa siffror för lokala förhållanden justerar prognosen den totala, könsuppdelade, dödligheten. För Malmös del har dödligheten varit högre i kommunen än i landet som helhet för både kvinnor och män. Därför är dödligheten i prognosen för både kvinnor och män satt till att vara högre än den totala dödligheten i Sverige som helhet.
Sammanfattningsvis använder prognosen för födslar en lokal åldersfördelning och en nationell trend medans den för dödsfall använder en nationell fördelning men med en lokal justering.
Prognosen antar en lokal fördelning för att fruktsamheten i Malmö skiljer sig från fruktsamheten i riket. Figur 20 visar att det i Malmö,
0 20 40 60 80 100 120 140
15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 Ålder
Malmö Riket
Figur 20. Malmös fruktsamhet skiljer sig från rikets. Diagrammet visar hur många per 1 000 kvinnor som skaffade barn under 2018 i olika åldrar. Desto högre strecket ligger, desto vanligare är det att skaffa barn i den åldern. Malmös siffror är utjämnade för att justera för slumpvisa förändringar för året. (SCB)
35
jämfört med landet som helhet, är något vanligare att föda barn i unga åldrar, 17–24 år. Men det är samtidigt också vanligare i Malmö att föda barn i äldre åldrar, speciellt då 34–40 år. Åldrarna däremellan är det dock mycket vanligare bland de som bor utanför Malmö att föda barn jämfört med de som bor i Malmö.
Antaganden om in- och utflyttning
Inflyttarna till Malmö delas in i fyra delar i prognosen: inflyttning från övriga Skåne, inflyttning från övriga Sverige, kommunmottagna (kvotflyktingar, tidigare asylsökande samt deras anhöriga som har fått uppehållstillstånd) samt övrig invandring. För inflyttning från Skåne räknas det ut hur stor andel av Skånes befolkning (exklusive Malmö) som flyttade till Malmö tidigare år. Prognosen applicerar sedan denna kvot på Region Skånes prognos för Skåne minus deras prognos för Malmö. Inflyttningen från övriga Sverige bygger på samma metod, fast med SCB:s riksprognos exklusive Region Skånes prognos för Skåne.
För kommunmottagna använder prognosen historiska boendemönster bland kommunmottagna uppdelat efter hur den kommunmottagna bodde under sin tid som asylsökande. Dessa boendemönster används sedan tillsammans med Migrationsverkets nationella prognos för att få fram det förväntade antalet kommunmottagna till Malmö.
Migrationsverkets prognos sträcker sig bara fram till 2022, efter det antar Malmöprognosen att antalet kommunmottagna återgår till ett historiskt snitt. Rapporten Migrationsdata Malmö mars 2019 har en närmare genomgång av prognosen för kommunmottagna.
Prognosen för den övriga invandringen utgår från invandrare11, minus kommunmottagna, som har flyttat till Malmö från utanför Sverige. För att förutse utvecklingen utgår prognosen från att utvecklingen i Malmö kommer ha samma takt och riktning som Sverige som helhet. Därför används den prognostiserade förändringen i invandring från SCB:s nationella prognos rensat för länder med betydande invandring av asylsökande.
Demos, mjukvaran som årets prognos är gjord i, skiljer inte på de olika typerna av inflyttning. De fyra grupperna med inflyttare summeras därför innan de skrivs in i programmet. Åldersfördelningen för inflyttarna baseras på genomsnitt av inflyttarnas åldersfördelning tidigare år.
I prognosen görs det heller ingen skillnad på de som lämnar kommunen beroende på vart de flyttar. Det betyder att det inte görs någon skillnad
11 Invandrare är den som flyttar in från ett annat land, oavsett födelseland. De som är svenskfödda och flyttar hem igen klassas i denna prognos som invandrare.
