1
Malmö stads befolkningsprognos tas fram av avdelningen Analys och hållbarhet, Stadskontoret
Datum: 2020-05-25
Ansvarig: Elvira Andersson
Diarienummer: STK-2020-793
Bild, framsida: Fredrik Johansson elvanfoto.se
Innehåll
4 853 fler Malmöbor under 2019 ... 6
Många föddes och många flyttade in ... 9
Många födda och få döda under 2019... 10
Många flyttar ut, men ännu fler flyttar in ... 11
Vilka flyttar mellan Malmö och övriga Sverige?... 11
Något färre Malmöbor än förutspått 2019 ... 13
Coronapandemin Ökar osäkerheten i årets prognos ... 14
Hur snabbt förväntas Malmö växa 2020–2030?... 16
Fortsatt många födda och få döda ... 18
Många inflyttare och många utflyttare ... 20
Utrikes inflyttning ... 20
Inhemsk inflyttning ... 21
Utflyttning ... 21
Nyfödda och förskoleåldrarna (0–5 år) ... 24
Grundskole- och gymnasieåldern (6–19 år) ... 24
Arbetsför ålder (20–64 år) ... 25
Äldre (65+ år) ... 26
Bostadsprognos och utblick – Hur mycket kommer det att byggas i Malmö? ... 27
Bostadsbyggnadsbehovsprognos – hur mycket behöver vi bygga? ... 29
Delområdesprognos och utblick – vilka delar av malmö
växer? ... 31
3
Snabbast befolkningsutveckling i utbyggnadsområdena31
Tre delområden står ut ... 34
Stadsdelarna och planeringåldrarna ... 34
Antaganden om födda och döda ... 39
Antaganden om in- och utflyttning ... 40
Antaganden för delområdesprognosen... 41
Antaganden för bostadsbyggnadsbehovsprognosen .. 43
Tabell 1. Malmös befolkningsprognos 2019–2029 ... 2
Tabell 2. Födda, döda, in- och utflyttade under prognosperioden ... 2
Tabell 3. Befolkningstillväxt i planeringsåldrarna... 3
Tabell 4. Befolkningstillväxt i stadsdelarna ... 4
4
Sammanfattning
5
Förord
Malmö är Sveriges snabbast växande storstad. År 2030 förväntas stadens befolkning ha ökat med nästan 50 000 personer och år 2047 förväntas Malmö vara en halvmiljonstad. Detta innebär både stora utmaningar och stora möjligheter. En snabb befolkningsökning ger konsekvenser för verksamheterna och därför måste vi blicka framåt för att vara redo att möta efterfrågan på kommunal service.
Som Skånes största stad och en betydande del av Nordens största och mest tätbefolkade storstadsområde är Malmö en viktig regional aktör. En stor andel av Skånes befolknings- och jobbtillväxt sker i Malmö och många människor flyttar eller arbetspendlar över kommungränserna, både inom Skåne och över Öresund. Malmös utveckling får därmed konsekvenser även utanför stadens gränser.
Under senare år har många nya bostäder byggts i Malmö och denna utveckling förväntas fortgå under den kommande tioårsperioden.
Nya bostadsområden etableras och knyts samman med den existerande staden och bostäder planeras i så gott som alla stadsdelar. Den höga byggnationstakten innebär att den
bostadsbrist som i nuläget råder kan vara på väg att minska så att fler Malmöbor får tillgång till egen bostad.
Malmö lockar många inflyttare, framförallt i unga åldrar, med ett växande universitet, en diversifierad arbetsmarknad och ett brett utbud av kultur, restauranger och shopping. Antalet barn som föds i Malmö förväntas förbli stort och allt fler når grundskole- och gymnasieåldrarna samtidigt som de stora generationerna födda under 1940-talet börjar åldras. Samtidigt är vi inne i en period av stor osäkerhet. Den rådande covid-19-pandemins effekter på samhället är ännu oklara, men utvecklingen riskerar att förvärra ett redan vikande ekonomiskt läge. Detta ställer stora krav på hur vi planerar den kommunala verksamheten för att även i framtiden tillhandahålla kommunal service av hög kvalité till alla Malmöbor.
Tillsammans planerar vi för framtidens Malmö.
Heléne Norberg
Direktör, Analys och Hållbarhetsavdelningen Stadskontoret, Malmö stad
6
Hur och varför växte Malmö 2019?
4 853 FLER MALMÖBOR UNDER 2019
Under 2019 växte Malmös befolkning med 4 853 personer enligt den officiella statistik som tas fram av Statistiska Centralbyrån (SCB).
Det innebär att det vid slutet av 2019 bodde 344 166 personer i Malmö kommun. Av dessa var enligt SCB 170 623 män och 173 543 kvinnor.1 Befolkningsökningen motsvarar en tillväxttakt på 1,4 procent, vilket är lägre än tillväxttakten under föregående år, vilken uppgick till 1,7 procent. Trots sin minskade tillväxttakt behåller Malmö sin ställning som Sveriges snabbast växande storstad. Figur 1 visar hur snabbt befolkningen i de tre storstäderna har ökat jämfört med befolkningsökningen i Sverige som helhet sedan 1990.
1SCB för bara statistik över två kön.
7
Figur 2 visar befolkningsökningen i Malmös olika stadsdelar under år 2019. Den snabbast växande stadsdelen var Limhamn-Bunkeflo.
Denna stadsdel växte med nästan 4 procent, vilket är mer än tre gånger så mycket som Malmö som helhet. Anledningen till den höga tillväxttakten är att det under året byggdes många bostäder i Limhamn. På andra plats kommer Hyllie, där det också byggdes mycket under året, med en befolkningsökning på 3,2 procent. Två stadsdelar, Rosengård och Kirseberg, krympte under året. Dessa två stadsdelar minskade dock bara med totalt 700 personer och
minskningen är inte en del av en längre trend för någon av dessa stadsdelar. Denna typ av tillfälliga negativa förändringar kan ses som naturliga variationer för områden utan större nybyggnation under året.
90 100 110 120 130 140 150 160
Index, 1990=100
Malmö Stockholm Göteborg Riket
Figur 1. Den snabbast växande storstaden. Diagrammet visar tillväxttakten bland befolkningen i de tre storstäderna och Sverige som helhet sedan 1990 som ett index. Malmös värde för 2019 är 147, vilket betyder att Malmö har växt med 47 procent sedan 1990 (SCB).
8
Malmös tillväxt motsvarade ungefär en tredjedel av Skånes totala tillväxt, vilket innebär att var tredje ny skåning år 2019 var en Malmöbo. Malmös tillväxttakt hamnade dock först på sjätte plats jämfört med övriga skånska kommuner. Den snabbaste växande kommunen i Skåne år 2019 var Burlöv. Figur 3 synliggör att den största folkökningen i Skåne sker i sydväst; av de fem skånska kommunerna som växte snabbare än Malmö ligger fyra i
MalmöLundregionen.2 Dessa är, i fallande ordning, Burlöv, Svedala, Staffanstorp och Lund. Nummer fem på tillväxttoppen är
Helsingborg, som ligger utanför MalmöLundregionen.
2MalmöLundregionen är ett strategiskt samarbete mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge.
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000
2018 2019
Figur 2. Var växte Malmö? Diagrammet visar befolkningsökningen i Malmös tio stadsdelar under 2019. (SCB)
9
MÅNGA FÖDDES OCH MÅNGA FLYTTADE IN
Malmö växer dels för att fler personer föds än dör (vilket kallas ett positivt födelsenetto) och dels för att fler flyttar till än från Malmö (vilket innebär ett positivt flyttnetto). Figur 4 visar en
sammanfattning av befolkningsförändringarna under 2019.
Figur 3. Den snabbast växande delen av Skåne. Diagrammet visar befolkningsökningen i Skånes kommuner under 2019. Ju mörkare färg, desto snabbare tillväxt. (SCB, Stadskontoret, Stadsbyggnadskontoret)
10
Många födda och få döda under 2019Under år 2019 föddes 5 007 barn i Malmö. Detta är något fler än antalet födda år 2018. Historiskt sett är antalet mycket högt; år 2000 föddes till exempel över 2 000 personer färre än under 2019.
Samtidigt ligger siffran i nivå med födelsetalen under det
föregående decenniet, då i genomsnitt 5 055 barn per år föddes.
En stor anledning till det höga födelsetalet är att de stora årskullar som föddes runt 1990 nu själva är i åldrarna då det är vanligt att skaffa barn. Ytterligare en anledning till det stora antalet födda är att fruktsamheten, det vill säga antalet barn födda per kvinna, har ökat jämfört med de rekordlåga nivåer som rådde i Sverige runt millennieskiftet. Det föddes med andra ord fler barn per kvinna under 2010-talet än under 00-talet. Orsaken till att fruktsamheten var så låg runt millennieskiftet är inte fastställd, men troligtvis är en del av förklaringen lågkonjunktur kombinerat med en utbyggnad av högskolan, vilket innebar ett ökat antal studerande och därmed ett uppskjutet barnafödande.
2 574 Malmöbor dog under år 2019. Detta är den lägsta siffran sedan 1971. Den största anledningen till det låga dödstalet är att de personer som idag är riktigt gamla tillhör de mycket små årskullar som föddes under mellankrigstiden. Ytterligare en anledning är att medellivslängden har ökat bland både manliga och kvinnliga Malmöbor.
-15000 -10000 -5000 0 5000 10000 15000
Födda och döda In- och utflyttningar,
Skåne
In- och utflyttningar, övriga Sverige
In- och utvanding
Figur 4. Varför växte Malmö 2019? Diagrammet visar hur många som kom till och hur många som försvann från Malmö under året. (SCB)
11
Många flyttar ut, men ännu fler flyttar in
Under år 2019 flyttade cirka 23 800 personer till Malmö. De flesta nya Malmöbor, nästan 10 400 personer eller 44 procent av det totala antalet inflyttade, flyttade från andra skånska kommuner.
Ungefär 6 100 personer (26 procent) flyttade till Malmö från övriga Sverige och 7 300 (31 procent) flyttade in från utlandet. Det
vanligaste landet att invandra till Malmö från var Danmark, med lite fler än 1 000 inflyttare. Detta följdes av Indien (317 personer) och Pakistan (300 personer). Totalt flyttade människor från 144 olika länder till Malmö under året.
Strax under 21 500 personer flyttade från Malmö under år 2019. Av dessa flyttade cirka 11 900 (55 procent) till övriga Skåne, 5 600 (26 procent) till övriga Sverige och 4 000 (19 procent) till utlandet. Av de personer som utvandrade flyttade cirka 1 200 personer till Danmark, vilket var det i särklass vanligaste landet att utvandra till.
Sammantaget flyttar fler människor från Malmö till övriga Skåne än tvärtom, medan fler flyttar till Malmö från för övriga Sverige och från utlandet än tvärtom. Denna typ av flyttmönster har rått i både Malmö, Göteborg och Stockholm under de senaste åren.
Vilka flyttar mellan Malmö och övriga Sverige?
Bland de personer som flyttar mellan Malmö och övriga Sverige märks ett tydligt mönster. Fler spädbarn och barn i förskoleåldern flyttar från än till Malmö. Det innebär att Malmö har ett negativt flyttnetto mot resten av Sverige för denna åldersgrupp. Under grundskole-och gymnasieåldrarna flyttar ungefär lika många till som från staden, resulterande i ett flyttnetto runt noll för dessa
åldersgrupper.
Bland unga vuxna är det betydligt vanligare att flytta till än från Malmö; flyttnettot är kraftigt positivt i dessa åldrar. I åldern 20–29 år är Lund den i särklass vanligaste kommunen att flytta till Malmö från. Att så många flyttar från Lund till Malmö beror sannolikt på att kommunerna ligger nära varandra och att bägge har en ung
befolkning. Lund följs i fallande ordning av Helsingborg, Stockholm, Göteborg, Vellinge och Trelleborg.3 Att så många flyttar till Malmö
3 Lund, Stockholm, Burlöv och Göteborg är de fyra vanligaste kommunerna för Malmöbor i åldern 20–29 att flytta till. Flera unga flyttar till Malmö från Lund än vice versa medan det motsatta gäller för Stockholm och Burlöv. Flyttströmmarna mellan Malmö och Göteborg är ungefär lika stora i båda riktningarna.
12
från Helsingborg, Vellinge och Trelleborg beror sannolikt på den geografiska närheten. Att Stockholm och Göteborg hamnar så högt upp på listan beror till stor del på att de bägge är stora städer med ung befolkning; det finns helt enkelt många 20–29-åringar där.
I de barnafödande åldrarna vänder trenden och för gruppen 30- till 39-åringar är Malmös flyttnetto återigen negativt. De personer i denna åldersgrupp som flyttar från Malmö är sannolikt i stor utsträckning föräldrarna till de barn i förskoleåldern som lämnar staden. I åldersgruppen 30–39 är det vanligt att flytta korta sträckor.
Åtta av de tio vanligaste kommunerna att flytta till i denna ålder ligger i Skåne. Lund är den vanligaste kommunen för denna
åldersgrupp att flytta till, följt av Svedala, Vellinge och Burlöv.4 Efter 40 års ålder blir det mer och mer ovanligt att flytta över
kommungränsen. Från och med 45-årsåldern är både in- och utflyttningstalen relativt låga och flyttnettot ligger runt noll.
Denna typ av flyttnetton för olika åldrar är ett typiskt
storstadsflyttmönster. Figur 5 visar flyttmönstren för Malmö, Göteborg och Stockholm år 2019. De tre svenska storstäderna har snarlika flyttmönster. Mönstret tyder på att det är vanligt att flytta till storstäder för att studera och för att söka jobb efter studier.
Detta gäller inte minst de som har växt upp i mindre kommuner nära en storstad. För de personer som redan bor i en storstad i denna ålder är det inte heller ovanligt att flytta till en annan. När det senare blir dags att skaffa familj, eller utöka familjen, flyttar många från storstäderna.5 De som lämnar storstäderna håller sig dock oftast kvar inom deras närområden, troligen på grund av att många är beroende av storstädernas arbetsmarknad.
4 De två andra kommunerna på topp 10-listan är Stockholm (plats 5) och Göteborg (plats 9).
5Det är dock värt att notera att cirka nio av tio personer i 30–40-årsåldern varje år väljer att stanna i Malmö.
13
NÅGOT FÄRRE MALMÖBOR ÄN FÖRUTSPÅTT 2019
Förra årets prognos förutspådde att tillväxttakten under 2019 skulle uppgå till 1,5 procent, eller ungefär 5 000 personer. Den faktiska tillväxttakten blev 0,1 procentenheter, eller 113 personer, lägre än förväntat. Överskattningen i förra årets prognos berodde främst på att antalet utflyttade från Malmö underskattades, medan det förutspådda antalet inflyttare låg nära utfallet. Detta innebar att Malmös flyttnetto blev lägre än förväntat. Prognosen hade hög träffsäkerhet gällande antalet födda, medan antalet döda blev något lägre än förväntat. Detta ledde till att födelsenettot blev något högre än förutspått. Inflyttningen från utlandet blev något högre än förväntat. Samtidigt överskattade prognosen antalet
kommunmottagna (kvotflykingar, tidigare asylsökande som har fått uppehållstillstånd och deras anhöriga). Det var därmed gruppen
”övriga invandrare”, som innefattar arbetskraftsinvandrare, återvändande svenskar, internationella studenter, partners med mera, som underskattades. Denna grupp utgör majoriteten av de inflyttade från utlandet.
-10%
-5%
0%
5%
10%
0 år 5 år 10 år 15 år 20 år 25 år 30 år 35 år 40 år 45 år 50 år 55 år 60 år 65 år 70 år 75 år 80 år 85 år 90 år 95 år 100+ år
Malmö Göteborg Stockholm
Figur 5. Ett typiskt storstadsmönster för inrikes flyttar. Diagrammet visar andelen in- respektive utflyttade till övriga Sverige vid olika åldrar för de tre svenska storstäderna. Om linjen ligger under noll är det fler som flyttar ut än in och vice versa. Siffran på den vänstra axeln visar antalet inflyttade minus antal utflyttade i en viss ålder som procentandel av årets medelbefolkning. (SCB)
14
Hur förväntas Malmö växa under de kommande tio åren? Kommunprognos 2020–2030
Tabell 1 i tabellbilagan längst bak i rapporten visar den förväntade folkökningen per år, den förväntade folkmängden vid årets slut samt ett index som visar ökningstakten för varje år fram till och med 2030.
CORONAPANDEMIN ÖKAR OSÄKERHETEN I ÅRETS PROGNOS
Prognoser är alltid behäftade med en viss osäkerhet. På grund av den pågående covid-19-pandemin är årets befolkningsprognos dock mer osäker än vanligt. Pandemin kommer sannolikt att påverka Malmös befolkningsutveckling, men det är omöjligt att förutse dess framtida ekonomiska och demografiska konsekvenser i detta tidiga stadium.6 Både födelse- och dödstalen kan komma att påverkas av pandemin, främst på grund av dess ekonomiska effekter. Även flyttmönster kan komma att påverkas på grund av de effekter som
6 Den senaste pandemin Sverige upplevde, den nya influensan år 2009, påverkade inte de demografiska mönstren nämnvärt på helårsbasis. Samtidigt är det inte självklart att paralleller mellan de två pandemierna kan dras. Covid- 19 kommer troligen att ha en större påverkan på samhället, bland annat på grund av att vaccin mot sjukdomen i nuläget saknas.
15
kan uppstå på arbets- och bostadsmarknaderna. I nuläget råder dock stor osäkerhet om hur hårt ekonomin kommer att drabbas.
Befolkningsprognosen bygger på antaganden om hur barnafödande, dödlighet samt in- och utflyttning kommer att utvecklas. Dessa parametrar påverkas på olika sätt och i olika grad av coronaviruset, men de ekonomiska konsekvenserna har en större påverkan på antagandena än själva viruset i sig. SCB, vars nationella
befolkningsprognos ligger till grund för Malmö stads lokala prognos, har gjort vissa justeringar i antaganden baserat på pandemins förväntade effekter. Dessa får i sin tur genomslag i den lokala prognosen.
Dödligheten har justerats något uppåt för år 2020. Fram till 19 maj har pandemin skördat cirka 3 700 liv i Sverige som helhet. Samtidigt har dessa dödstal till viss del vägts upp av en mild influensasäsong med låg dödlighet. Skåne har drabbats betydligt lindrigare än de värst drabbade regionerna runt Stockholmsområdet och har hittills 130 döda i sjukdomen. Trots att dessa siffror låter dramatiska, utgör de endast en liten del av årets samlade dödsfall.7 Det bör också beaktas att majoriteten av de personer som dör i covid-19 är äldre och/eller har underliggande sjukdomar, och att många av dem sannolikt ändå hade avlidit under året.
Fruktsamhetsantagandet har sänkts för de närmast kommande åren jämfört med föregående års prognos. Orsakerna är dels en fortsatt nedåtgående trend i fruktsamheten, men även den pågående pandemin och i förlängningen en kommande lågkonjunktur som kan leda till ett minskat barnafödande.8 I Malmös prognos antas
fruktsamheten minska något under 2021 och 2022 för att sedan följa rikets utveckling.
SCB har även justerat antagandena för både in- och utvandringen nedåt de närmsta åren jämfört med föregående prognos. En orsak är att antalet personer som in- eller utvandrar för att arbeta kan förväntas minska som en effekt av den ekonomiska utvecklingen i pandemins spår.
7 Under år 2015–2019 dog i genomsnitt 91 000 personer per år i Sverige som helhet. För Skånes del var det genomsnittliga antalet döda per år 12 000 under samma period.
8 Fruktsamheten tenderar att öka i ekonomiskt goda tider och minska under ekonomiska kriser. Bland annat minskade barnafödandet markant som en följd av krisen under 1990-talet.
16
HUR SNABBT FÖRVÄNTAS MALMÖ VÄXA TILL OCH MED 2030?
Figur 6 visar hur Malmös befolkning har växt mellan 1990 och 2019 och hur befolkningen förväntas växa enligt årets prognos. Mellan 2019 och 2030 förväntas Malmö växa med 49 000 personer, vilket innebär en förväntad folkmängd på 393 000 personer i slutet av år 2030. Detta motsvarar en tillväxttakt på cirka 1,3 procent per år, eller 14 procent under hela prognosperioden.9 Malmös befolkning förväntas därmed öka i något långsammare takt under den
kommande tioårsperioden än under år 2019, då ökningen låg på 1,4 procent. Under 2020 förväntas en tillväxttakt på 1,2 procent, vilket motsvarar cirka 4 000 personer.
Figur 7 visar årets och fjolårets prognos sida vid sida. Årets prognos förutspår en något mindre befolkningsökning än 2019 års prognos, men skillnaden är liten. År 2029, som var det sista året i 2019 års prognos, förutspår årets prognos en befolkning på 389 000 personer. Detta är cirka 1 500 personer färre än förutspått i fjolårets prognos.
9 Tillväxttakten som visas här är den kumulativa genomsnittliga tillväxttakten. Det betyder att om Malmö hade växt med 1,3 procent varje år hade befolkningen vid prognosens sista år varit som i årets befolkningsprognos. I praktiken skiljer sig tillväxttakterna något från år till år.
0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000 400000 450000
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030
Utfall Prognos
Figur 6. Hur förväntas Malmö växa fram till 2030? Diagrammet visar Malmös befolkningsutveckling mellan 1990 och 2019 samt 2020 års befolkningsprognos för perioden 2020–2030. (SCB, Stadskontoret)
17
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000
2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2019 års prognos 2020 års prognos
Figur 7. Jämförelse mellan 2019 års och 2020 års prognoser. Diagrammet visar Malmös förväntade befolkning år för år, enligt Malmö stads prognos från 2019 och enligt årets prognos. (Stadskontoret)
18
Varför förväntas Malmö växa framöver?
Tabell 2 i tabellbilagan i slutet av rapporten visar hur antalet födda och döda, in- och utflyttade ser ut i prognosen.
FORTSATT MÅNGA FÖDDA OCH FÅ DÖDA
Antalet födda barn i Malmö har de senaste åren varit högt. Detta beror dels på att många av Malmös kvinnor befinner sig i de åldrar då det är vanligt att föda barn och dels på att fruktsamhetstalen, det vill säga antalet födda barn per 1 000 kvinnor, har stigit kraftigt sedan de låga nivåer som rådde runt millennieskiftet.
Fruktsamhetstalen har dock sjunkit under de senaste åren, vilket visas i Figur 9. Samma fallande mönster i fruktsamhet gäller både i de övriga storstäderna och i Sverige som helhet. Fruktsamheten tenderar att gå i vågor.
19
I Malmös prognos förutsätts att fruktsamheten minskar något under de närmast kommande åren, för att därefter följa utvecklingen i SCB:s nationella prognos. Antalet födda barn beräknas förbli högt under hela prognosperioden eftersom Malmö kommer att ha många kvinnor i, för Malmö, typiska barnfödaråldrar. Figur 9 visar
utvecklingen av antalet kvinnor i dessa åldrar. Totalt förväntas strax under 5000 barn per år födas i början och runt 5500 barn i slutet av prognosperioden.
Figur 9. Många kvinnor i de mest fruktsamma åldrarna. Diagrammet visar antalet kvinnor i Malmö i åldrarna 29–35. Detta är det åldersspann då det var vanligast för Malmös kvinnor att föda barn under 2019; över 10 procent av kvinnorna i detta åldersspann födde barn under året. (SCB, Stadskontoret)
0 20 40 60 80 100 120 140
15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49
2019 2018 2017 2016 2015
Figur 8. Minskad fruktsamhet. Diagrammet visar fruktsamheten, mätt som antalet barn födda per 1 000 kvinnor i varje ålderskategori. Grafen visar utjämnade värden, vilket innebär att värdena har rensats för slumpmässiga variationer. (SCB)
20
Samtidigt som antalet födda förväntas förbli högt så förväntas antalet döda vara fortsatt lågt. Årets prognos förutspår att antalet döda per år håller sig under 3 000 under hela prognosperioden.
Anledningen till att så få förväntas dö är att antalet invånare som är 80 år eller äldre i Malmö är relativt litet. Detta förklaras i sin tur av att det är den mycket lilla generation som föddes innan eller under andra världskriget som befinner sig i detta åldersspann. Den efterföljande generationen, 40-talisterna, är istället väldigt stor.
Denna generation börjar nå det åldersspann då det är vanligast att dö i slutet av den kommande tioårsperioden.
MÅNGA INFLYTTARE OCH MÅNGA UTFLYTTARE
Utrikes inflyttning
De personer som invandrar till Malmö kan delas in i två grupper:
kommunmottagna, vilket innefattar kvotflyktingar, tidigare asylsökande samt deras anhöriga, och övriga invandrare. Antalet kommunmottagna förväntas sjunka de närmsta åren.
Migrationsverket har tidigare prognostiserat ett minskat antal kommunmottagna och har i år sänkt sin nationella prognos ytterligare, om än marginellt.
Det går att läsa mer om asylsökande och kommunmottagna i Malmö i rapporten Migrationsdata Malmö mars 2020. Migrationsdata Malmö är en återkommande rapport som sedan 2018 släpps i mars och september varje år. Rapporten innehåller en lokal prognos för asylsökande och kommunmottagna, en nulägesbild och en
genomgång av framtida beslut som kan komma att påverka utvecklingen.
Övrig invandring förväntas följa den nationella trenden i SCB:s prognos för riket. Detta innebär att invandringen (exklusive kommunmottagna och deras anhöriga) förväntas öka långsamt under prognosperioden. Prognosen gör ingen skillnad mellan personer som flyttar till Malmö från utlandet utifrån födelseland.
Det innebär att en betydande del av invandringen består av
återvändande personer födda i Sverige. Exempelvis räknas en infödd Malmöbo som flyttar från Malmö till Köpenhamn och sedan tillbaka till Malmö följande år som invandrare. Bland personer som
invandrar till Malmö är Sverige bland de absolut vanligaste födelseländerna.
21
Inhemsk inflyttningInflyttningen från övriga Sverige förväntas utvecklas i takt med befolkningsökningen i resten av landet. Den största delen av de inrikes inflyttade förväntas flytta till Malmö från övriga skånska kommuner. Över 10 000 skåningar förväntas varje år flytta till Malmö. Detta är betydligt fler än det totala antalet personer som förväntas flytta till Malmö från utlandet. Inflyttningen från Sverige utanför Skåne förväntas fortsatt ligga mellan 6 000 och 7 000, vilket är ungefär i nivå med invandringen. Tillsammans utgör den
inhemska inflyttningen över två tredjedelar av den totala inflyttningen under prognosperioden.
Utflyttning
Som diskuteras i bilagan Hur görs en befolkningsprognos? baseras prognosen över antalet som flyttar från Malmö på historiska flyttrisker. En flyttrisk är risken att en person som bor i Malmö lämnar kommunen. Figur 10 visar dessa risker uppdelade på ålder och kön för perioden 2017–2019. Den vanligaste åldern att flytta från Malmö är runt 24 år.10 Att det just runt denna ålder är vanligt att flytta över kommungränsen beror sannolikt på att detta är en ålder då många börjar arbeta eller påbörjar, byter, eller avslutar sina studier. Samtidigt har relativt få bildat familj i denna ålder, vilket underlättar längre flyttsträckor. De vanligaste kommunerna för Malmöbor i åldern 20–29 år att flytta till är, i fallande ordning, Stockholm, Lund och Göteborg. Dessa kommuner har ett stort antal arbets- och studieplatser, vilket tyder på att det är just för att arbeta eller studera som personer i denna åldersgrupp flyttar. Stockholm och Göteborg har snarlika flyttrisker.
10Att 24 är den vanligaste åldern att lämna Malmö kan förvåna eftersom detta också är en ålder då Malmö har ett väldigt stort positivt inrikes flyttnetto (som visas i Figur 5). Men dessa två figurer säger inte emot varandra; det är många 24-åringar som flyttar ut ur Malmö, men det är ännu fler som flyttar in. Detta är helt enkelt en ålder då det är väldigt vanligt att flytta till en ny kommun.
22
Flyttriskerna förändras relativt lite från år till år. Trots detta kan antalet personer som flyttar från Malmö skifta över tid. Detta beror på att antalet personer i varje ålderskategori varierar. Exempelvis föddes relativt få barn runt millennieskiftet, vilket innebär att det just nu finns relativt få personer i åldrarna runt 20. Därför förväntas antalet utflyttare öka ganska lite under de närmsta åren. Mot slutet av prognosperioden förväntas utflyttningen öka snabbare, då de större generationerna födda några år in på 2000-talet når den ålder då det är vanligast att flytta från Malmö.
0 20 40 60 80 100 120 140 160
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100
Män Kvinnor
Figur 10. När är det vanligast att flytta från Malmö? Diagrammet visar hur många promille av befolkningen i Malmö i en viss åldersklass och kön som flyttar från Malmö under ett år. Siffrorna är ett snitt från åren 2017–2019. (SCB)
23
Vilka åldersgrupper förväntas växa?
Det finns stora skillnader i hur snabbt olika ålderskategorier växer i Malmö. Till stor del beror detta på skillnader i hur många barn som föddes vid olika tidpunkter. Trots att invandring från länder med andra födelsemönster påverkar de långsiktiga trenderna är storleken på de svenska årskullarna den enskilt största
påverkansfaktorn. Tabell 3 i tabellbilagan visar befolkningsökningen i absoluta tal och som index för planeringsåldrarna.11
11 Planeringsåldrarna är de åldersgrupper som Malmö stad använder sig av i sin verksamhetsplanering, exempelvis inom de pedagogiska verksamheterna samt vård och omsorg.
24
NYFÖDDA OCH FÖRSKOLEÅLDRARNA (0–5 ÅR)
Som diskuterats ovan är Malmö sedan flera år tillbaka inne i en babyboom. Sedan 2010 har det varje år fötts runt 5 000 barn i Malmö. Detta är en kraftig ökning jämfört med antalet födda för bara 20 år sedan. Även om det flyttar ut fler 0–5-åringar från Malmö än vad som flyttar in finns det i dagsläget väldigt stora grupper i förskolan. Antalet födda förväntas minska något under de närmast kommande åren, för att sedan öka till runt 5 500 barn per år under sista hälften av prognosperioden. Samtidigt förväntas utflyttningen i åldersgruppen fortgå efter samma mönster som tidigare. Detta innebär att gruppen förskolebarn förväntas minska en aning under början av prognosperioden, för att sedan öka. Totalt uppskattas cirka 1 800, eller strax under 8 procent, fler 1–5-åringar bo i Malmö år 2030 än 2019. Figur 11 visar tillväxttakten för barn och unga i olika åldersgrupper under prognosperioden.
GRUNDSKOLE- OCH GYMNASIEÅLDERN (6–19 ÅR)
De som var i grundskoleåldern (6–15 år) i slutet av 2019 föddes mellan 2004 och 2013. I slutet av denna period ökade antalet nyfödda markant, både i Malmö och i resten av Sverige. Det innebär att de personer som är precis i slutet av grundskoleåldrarna tillhör små generationer, medan de som nyligen har börjat skolan tillhör betydligt större årskullar. Därför kommer åldersgruppen 6–15 år att
80 90 100 110 120 130 140 150
2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 0 år 1-5 år 6-15 år 16-19 år
Figur 11. Hur snabbt växer gruppen barn och unga i Malmö? Diagrammet visar hur snabbt Malmös befolkning av barn och unga förväntas växa uppdelat på de olika planeringsåldrarna. Diagrammet visar ett index där 2019=100 för varje grupp. Exempelvis har åldersgruppen 16–19 år 2030 ett värde på 142. Detta innebär att det år 2030 förväntas finnas 42 procent fler Malmöbor i åldersspannet 16–19 år än det fanns 2019. (Stadskontoret)
25
växa relativt snabbt i början av prognosperioden, när de sista små generationerna slutar nionde klass och de stora generationerna börjar i grundskolan, för att sedan stabiliseras. Totalt förväntas åldersgruppen 6–15 år växa med cirka 4 500 personer, motsvarande 12 procent, under prognosperioden. Den största delen av tillväxten, 3 500 barn eller 9 procentenheter, förväntas ske fram till 2023.
De personer som nu går i gymnasiet tillhör de små årskullar som föddes strax efter millennieskiftet. Därför är antalet personer i gymnasieåldrarna (16–19 år) just nu litet i förhållande till Malmös totala befolkning. Detta är på väg att förändras. Under
prognosperioden kommer babyboomsgenerationerna som föddes runt 2010 att nå gymnasieåldrarna, vilket leder till en mycket stor ökning inom denna åldersgrupp. Fram till 2030 förväntas antalet Malmöbor i gymnasieåldern växa med hela 42 procent. Tillväxten är snabb under prognosperioden, främst mellan 2022 och 2028. Figur 11 visar tillväxttakten för de båda grupperna i grundskole- och gymnasieåldern.
Gymnasieelever i Skåne kan välja ett gymnasium i en annan kommun än den där de bor. Behovet av gymnasieplatser är därför inte enbart beroende av antalet Malmöbor i gymnasieåldrarna, utan även av antalet i samma ålder från andra kommuner som väljer ett gymnasium i Malmö och antalet Malmöbor som väljer ett
gymnasium i en annan kommun. Eftersom mönstret med små barnkullar runt år 2000 gäller även övriga riket kommer många kommuner i Malmös närhet också att se en snabb utveckling av antalet gymnasieungdomar framöver. Detta kommer sannolikt att påverka efterfrågan på gymnasieplatser i Malmö.
ARBETSFÖR ÅLDER (20–64 ÅR)
Antalet Malmöbor i arbetsför ålder förväntas öka med 13 procent fram till slutet av 2030. Detta är en något lägre tillväxttakt än för den totala befolkningen, vilken förväntas öka med 14 procent. Enligt prognosen kommer Malmö att ha 27 000 fler invånare i arbetsför ålder år 2030 än år 2019. Andelen av Malmös befolkning som befinner sig i detta åldersspann förväntas sjunka från 62 till 61 procent under prognosperioden. Denna andel är dock stor jämfört med motsvarande andel i Sverige som helhet; enligt SCB:s nationella befolkningsprognos förväntas andelen i arbetsför ålder sjunka från 57 till 55 procent under samma period. Figur 12 visar den förväntade tillväxttakten för grupperna i arbetsför ålder samt äldre i Malmö.
26
ÄLDRE (65+ ÅR)
De tre olika grupper av äldre som presenteras i Figur 12 förväntas utvecklas på olika sätt. Gruppen med de yngsta äldre, som är mellan 65 och 79 år gamla, förväntas växa något snabbare än befolkningen i arbetsför ålder. Totalt förväntas gruppen växa med 17 procent, eller 6 300 personer, under prognosperioden.
Gruppen i åldersspannet 80–89 år förväntas växa betydligt snabbare.
Detta är ett resultat av att 40-talisterna under prognosperioden kommer att uppnå dessa åldrar. Totalt förväntas antalet 80–89- åringar växa med 35 procent, vilket är mer än dubbelt så fort som totalbefolkningens tillväxttakt. Den höga tillväxttakten innebär att Malmö år 2030 förväntas ha 4 000 fler 80–89-åringar än år 2019.
Den äldsta gruppen, bestående av Malmöbor som är 90 år eller äldre, förväntas minska med 9 procent fram till år 2030. Detta motsvarar bara en minskning på strax över 200 personer, då åldersgruppen är väldigt liten. Minskningen beror på att det under perioden kommer vara den relativt lilla mellankrigsgenerationen som når dessa åldrar. Som åskådliggjorts i Figur 12 förväntas minskningen pågå fram till 2025, då antalet 90-plussare förväntas börja öka på nytt. Eftersom generationerna som uppnår en ålder på
80 90 100 110 120 130 140
2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 20-64 år 65-79 år 80-89 år 90-w år
Figur 12. Hur snabbt växer gruppen vuxna och äldre i Malmö? Diagrammet visar den förväntade ökningstakten av Malmös befolkning uppdelat på de olika planeringsåldrarna. Diagrammet visar ett index där 2019=100 för varje grupp.
Exempelvis har åldersgruppen 80–89 år 2030 ett värde på 135. Det innebär att antalet 80–89-åringar i Malmö förväntas öka med 35 procent mellan 2019 och 2030. (Stadskontoret)
27
90 eller äldre blir allt större förväntas denna grupp att fortsätta växa efter prognosperiodens slut.
Vilka delar av Malmö förväntas växa?
BOSTADSPROGNOS OCH UTBLICK – HUR MYCKET KOMMER DET ATT BYGGAS I MALMÖ?
För att synliggöra vilka delar av Malmö som förväntas växa bryts prognosen ner på stadens olika områden. Den totala befolkningen fördelas på de olika områdena utifrån nuvarande och framtida bostadsbebyggelse. Fruktsamhet och in- och utflyttningsmönster varierar, både mellan olika typer av bostäder och, inte minst, mellan befintliga bostäder och nybyggnation. En trovärdig
delområdesprognos behöver därför bygga på en bostadsprognos.
Bostadsprognosen bygger på antaganden om byggstarter och
28
genomsnittlig produktionstid. Bilagan Hur görs en befolkningsprognos? förklarar processen närmare.
Malmö stads bostadsprognos görs för innevarande år samt fem år framåt, vilket innebär att årets prognos utfärdas för perioden 2020–
2025. Därefter görs en utblick för den resterande perioden 2026–
2030. Detta kan jämföras med tidshorisonten för Boverkets
nationella bostadsprognos, vilken bara sträcker sig över innevarande och nästkommande år. Osäkerheten i en bostadsprognos ökar snabbt med tidshorisonten. För de första åren har många av de framtida projekten redan påbörjats och deras färdigställande är därmed relativt säkert. Därefter ökar osäkerheten snabbt. Projekt som inte är byggstartade kan försenas, bygglov kan överklagas och konjunkturen kan svika. I synnerhet konjunkturen kan ha dramatisk effekt för byggandet som helhet, medan de övriga riskfaktorerna snarare gäller enskilda projekt.
Figur 13 visar årets bostadsprognos och utblick. Som visas förväntas byggtakten leda till över 2 000 färdigställda bostäder per år, eller strax under 30 000 bostäder totalt, under perioden 2020–2030.
Detta kan jämföras med snittet under åren 2000–2019, som var cirka 1 250 per år.12 Som diskuteras ovan, och i detalj i metodbilagan i slutet av rapporten, är bostadsprognosen känslig för
konjunktursvängningar. Prognosen förutser en något sviktande utveckling framåt, då antalet planerade och byggstartade bostäder sjönk under 2019. Detta kommer få genomslag i antalet färdigställda bostäder under prognosens första år. Konjunkturens utveckling framöver är mer osäker.13
12 Snittet bygger på statistik från SCB för perioden 2000–2019.
13 Orsaken till det stora antalet förväntade nya bostäder år 2030 är att ett mycket stort bostadsprojekt i Nyhamnen och Frihamnen förväntas färdigställas under detta år. Även ett stort bostadsprojekt i Husie (Kvarnby) förväntas bli färdigställt just år 2030. Det bör dock noteras att osäkerheten omkring bostadsbyggande så långt fram i tiden är mycket stor.
29
Bostadsbyggnadsbehovsprognos – hur mycket behöver vi bygga?
Relationen mellan nybyggnation och befolkningstillväxt i en stad av Malmös storlek är komplex. I Malmö byggdes totalt ungefär 25 000 bostäder åren 2000–2019. Under samma period växte Malmö med mer än 85 000 invånare. Det är ungefär lika många som bodde i Kungsbacka, en kommun med över 33 000 bostäder, år 2019. Även om det tidigare kan ha funnits ett överskott av bostäder i Malmö så är läget idag det omvända. År 2019 beräknade
stadsbyggnadskontoret att det, trots den höga byggtakten under de föregående åren, fanns ett underskott på cirka 7 000 bostäder i Malmö.14 Trots ett omfattande bostadsbyggande även under år 2019 kan den största delen av bostadsbristen antas bestå år 2020.
För att bedöma den framtida utvecklingen innefattar prognosen en bostadsbyggnadsbehovsprognos. En sådan prognos utgår från hur befolkningen bor vid prognosens start och räknar sedan ut hur många nya bostäder som skulle krävas för att de nya Malmöborna ska kunna bo på samma sätt. Detta förklaras närmare i rapportens metodbilaga. Bostadsbyggnadsbehovsprognosen visar därmed det
14 Siffran är hämtad från Lägesrapport för bostadsförsörjningen 2019. Beräkningen är en grov uppskattning som utgår från att en marknad i balans innebär att det bor 2,0 personer per lägenhet. Motsvarande siffra för år 2020 saknas.
0 1000 2000 3000 4000 5000
2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030
Utfall Prognos Utblick
Figur 13. Hur många bostäder förväntas det byggas i Malmö? Diagrammet visar antal färdigställda bostäder i Malmö för åren 2013–2019 samt förväntat antal för åren 2020–2030. Åren 2020–2025 utgör en prognos medan år 2026–
2030 ska ses som en utblick, vilket är mer osäkert än en prognos. (SCB, Stadskontoret, Stadsbyggnadskontoret och Fastighets- och gatukontoret)
30
antal bostäder som krävs för att bostadsunderskottet ska vara konstant.
Figur 14 visar bostadsbyggnadsbehovet enligt årets prognos. För att bostadsunderskottet ska hållas konstant uppskattar prognosen att det behöver byggas mellan 1 800 och 2 300 bostäder per år under den kommande tioårsperioden, med ett genomsnitt på cirka 2 100.
Totalt sett behövs cirka 23 000 bostäder färdigställas under prognosperioden. Detta innebär att om det faktiska
bostadsbyggandet följer bostadsprognosen och utblicken under hela tioperioden skulle det nuvarande bostadsunderskottet i stort sett försvinna.
Figur 15 visar den förväntade fördelningen av den ökade mängden hushåll fram tills 2030 på olika hushållsstorlekar. Den största delen av ökningen, cirka 70 procent av alla nya hushåll eller nästan 18 000 hushåll, förväntas bestå av 1 eller 2 personer. Detta är de vanligaste hushållsstorlekarna i Malmö i dagsläget, delvis på grund av stadens unga befolkning. I slutet av 2019 var Malmö Sveriges nionde yngsta kommun med en medelålder på bara 38,4 år, vilket är nästan tre år yngre än rikssnittet. I åldrarna 20–30 bor nästan 9 av 10 Malmöbor i ett hushåll med max två personer. Även framöver förväntas Malmös befolkning vara ung vilket förklarar varför de flesta hushåll förväntas vara små även år 2030.
-500 500 1500 2500 3500 4500 5500
2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Prognos Utblick Bostadsbehov
Figur 14. Hur många bostäder behöver byggas för att husera den ökande befolkningen? Diagrammet visar det förväntade antalet nybyggda bostäder och det antal nya bostäder som krävs för att den ökande befolkningen ska kunna bo på samma sätt som den nuvarande befolkningen för respektive år. (SCB, Stadskontoret)
31
Antalet hushåll med 5 eller 6 personer eller fler förväntas växa marginellt snabbare än de andra kategorierna. I absoluta tal innebär detta en ökning med färre än 1 600 hushåll under hela
prognosperioden, detta eftersom antalet hushåll i kategorin är litet.
DELOMRÅDESPROGNOS OCH UTBLICK – VILKA DELAR AV MALMÖ VÄXER?
Delområdesprognosen sträcker sig fram tills 2025. Siffrorna för den efterföljande perioden ska ses som en utblick för
befolkningsutvecklingen i stadens olika områden 2026–2030.
Anledningen till denna uppdelning är att osäkerheten i bostadsprognosen, som ligger till grund för både
delområdesprognosen och utblicken, ökar ju längre fram i tiden den sträcker sig. Detta diskuteras närmare i metodbilagan i slutet av rapporten. Texten fokuserar på Malmös tio stadsdelar, men både prognos och utblick finns även på stadsområdes- och
delområdesnivå. Tabell 4 i tabellbilagan visar befolkningstillväxten i de olika stadsdelarna i både absoluta tal, som ett index samt uppdelat på planeringsåldrarna.
Snabbast befolkningsutveckling i utbyggnadsområdena Det finns stora variationer i tillväxttakt mellan Malmös tio stadsdelar. Figur 16 visar den förväntade genomsnittliga
befolkningsökningen per år mellan 2020 och 2025 för stadsdelarna.
De tre snabbast växande stadsdelarna förväntas bli Centrum, Limhamn-Bunkeflo och Hyllie. Samtliga dessa stadsdelar förväntas
Figur 15. Vilka hushållsstorlekar kommer att växa snabbast fram till 2030?
Diagrammet visar hur stor andel av den förväntade ökningen av antalet hushåll som förväntas bestå av olika hushållsstorlekar. Exempelvis förväntas 43 procent av de nya hushållen vara ensamhushåll. (SCB, Stadskontoret)
32
växa med totalt minst 13 procent under den kommande femårsperioden. Samtidigt förväntas både Västra och Södra innerstadens befolkningar minska i antal.
Figur 17 visar befolkningen i absoluta tal i Malmös tio stadsdelar år 2019, prognostiserad befolkning år 2025 och utblick för år 2030.
Figuren visar att de tre stadsdelar som förväntas växa snabbast fram till 2025 även förväntas växa snabbast fram till 2030. Sammanlagt förväntas dessa tre stadsdelar växa med nästan 22 000 personer fram till 2025 och med ytterligare 18 000 fram till 2030. Totalt sett utgör detta hela 86 procent av befolkningstillväxten fram till 2025 och ungefär fyra femtedelar av den totala folkökningen fram till 2030.
Figur 16. Hur snabbt förväntas Malmös olika stadsdelar växa fram till 2025? Kartan visar den genomsnittliga förväntade befolkningsutvecklingen per år i Malmös tio stadsdelar mellan 2020 och 2025. Desto mörkare färg, desto snabbare tillväxt. (SCB, Stadskontoret, Stadsbyggnadskontoret)
33
Att just dessa tre stadsdelar förväntas växa snabbast beror på att det här finns stora byggprojekt som förväntas bli inflyttningsklara under de kommande åren. I Centrum är det framförallt byggen i Västra hamnen som leder till en ökad befolkning både fram till 2025 och fram till 2030. Efter 2025 förväntas ett omfattande
bostadsbyggande i Frihamnen och Inre hamnen inledas. Ett stort antal bostäder förväntas även slutföras i bland annat Norra Sorgenfri, Katrinelund, Värnhem och Ellstorp fram tills 2030. I Limhamn-Bunkeflo förväntas Limhamns hamnområde förbli det klart största utbyggnadsområdet, men även Elinelund och Bunkeflostrand är viktiga utbyggnadsområden i stadsdelen. I Hyllie domineras byggandet av Hyllievång där många bostäder förväntas slutföras, framförallt fram tills 2025. Takten förväntas sedan sjunka marginellt under utblicksperioden 2026–2030. Utöver detta förväntas i
utblicken även byggande i framförallt Bellevuegården, Holma och Stadion bidra till stadsdelens befolkningsökning.
Även om Malmös bostadsbyggande till stor del är koncentrerat till Centrum, Limhamn-Bunkeflo och Hyllie förväntas nya bostäder färdigställas i alla Malmös stadsdelar fram till 2030. I många av stadsdelarna förväntas dock inte nybyggnationen bli tillräckligt stor i förhållande till det befintliga beståndet för att påverka
befolkningstillväxten nämnvärt. Detta gäller framförallt Södra innerstaden, Fosie och Oxie. I dessa tre stadsdelar förväntas befolkningen bara förändras någon enstaka procent, både fram till 2025 och 2030. Befolkningen i Västra innerstaden förväntas minska under prognosperioden. Detta beror på att väldigt lite förväntas byggas i stadsdelen under den kommande tioårsperioden, samtidigt
10 0000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000
2019 2025 2030
Figur 17. Hur många förväntas bo i Malmös olika stadsdelar? Diagrammet visar befolkningen i Malmös tio stadsdelar 2019, prognos för 2025 och utblick 2030. (SCB, Stadskontoret)
34
som relativt många personer kommer att uppnå de åldrar då det är vanligt att flytta hemifrån.
Rosengård förväntas växa något snabbare än staden som helhet, med en tillväxt som till stor del drivs av byggandet av Amiralsstaden där de första bostäderna förväntas vara inflyttningsklara innan slutet av 2025.
Kirseberg förväntas växa relativt snabbt under perioden 2020–2025, för att senare sakta ner, medan Husie förväntas växa snabbt i utblicken, efter några lugna år i början av perioden. För Kirsebergs del beror detta på byggen i först Segevång och sedan
Kirsebergsstaden, medan tillväxten i Husie beror på nybyggnation i Fortuna hemgården och Jägersro, som förväntas komma igång i slutet av utblicksperioden.
Tre delområden står ut
Bland stadens över 130 delområden finns en handfull som står ut i delområdesprognosen. I bara tre delområden (Västra hamnen, Limhamns hamnområde och Hyllievång) förväntas befolkningen växa med totalt 16 500 personer fram tills 2025. Det motsvarar ungefär två tredjedelar av den förväntade befolkningstillväxten under perioden. I utblicken fram tills 2030 är samma tre områden ansvariga för nästan 30 procent av den totala folkökningen.
Koncentrationen av befolkningstillväxt till dessa tre områden betyder inte att övriga delar av Malmö stagnerar. En stor del av de personer som kommer att flytta in i dessa tre utbyggnadsområden kommer att göra så från andra delar av staden. Nya hushåll kommer då att flytta in i de bostäder som har frigjorts och på så sätt
förändras befolkningen även i områden som inte växer. Även ett område som inte förväntas ha någon nettotillväxt alls kan genomgå stora befolkningsförändringar, inflyttningsvågor och
generationsväxlingar.
Stadsdelarna och planeringåldrarna
Det är olika ålderskategorier som driver befolkningsutvecklingen i de olika stadsdelarna. I Limhamn-Bunkeflo och Hyllie förväntas det finnas betydligt fler nollåringar 2025 och 2030 än det gör idag och i Husie ökar antalet nollåringar dramatiskt under utblicksperioden.
Detta beror delvis på att den totala befolkningen växer snabbt, vilket innebär att antalet personer som kan få barn ökar. Det beror dock även på att nyinflyttade i snitt skaffar barn något oftare än personer som inte flyttar. Detta beror på att många väljer att flytta när
35
familjen planeras att växa. I Centrum, stadsdelen där det idag finns flest nollåringar, förväntas tillväxten motsvara genomsnittstakten i staden. Tillväxten i Centrum är däremot stor för grupperna 6–15 och 16–19 år. Detta är en naturlig följd av att det idag finns många i åldersgrupperna under dessa och samtidigt relativt få i
gymnasieåldern. Grupperna grundskolebarn och gymnasieungdomar växer även snabbt i bland annat Hyllie, Husie och Limhamn-
Bunkeflo.
I Södra och Västra innerstaden, där det inte byggs så mycket, förväntas antalet nyfödda minska. Även här förväntas antalet i gymnasieåldern öka snabbt. I Rosengård förväntas alla
barnkategorier förutom nollåringar minska något, både fram till 2025 och under utblicksperioden 2025–2030.
Även för den del av befolkningen som är 65 år eller äldre ser utvecklingen väldigt olika ut i olika delar av staden. I stadsdelarna Centrum, Södra Innerstaden, Limhamn-Bunkeflo, Oxie, Rosengård och Kirseberg förväntas stora ökningar av en eller flera av de äldre planeringsåldrarna redan fram till 2025 och ännu större ökningar fram tills 2030. I Västra innerstaden, Hyllie och Husie förväntas istället många av de äldre åldersgrupperna minska. Detta beror på att det bor relativt få i de något yngre åldrarna i dessa stadsdelar, samtidigt som gruppen äldre relativt sällan flyttar.
36
Vad händer efter 2029?
Malmö som halvmiljonstad
Enligt årets prognos förväntas Malmö ha över 393 000 invånare i slutet av 2030. Men vad händer sen? Efter ett åtagande i
kommunstyrelsens nämndsbudget för 2018 startade stadskontoret projektet ”Malmö som halvmiljonstad” för att besvara denna fråga.
Projektet syftar till att få Malmö att bättre kunna möta framtida utmaningar innan de uppstår.
Grunden till projektet är en långsiktig befolkningsprognos som stadskontoret tog fram 2017. Denna prognos sträcker sig fram till 2060. Enligt den långsiktiga prognosen kan vi förvänta oss att Malmö når en halv miljon invånare år 2047. Under de gångna åren har stadskontoret tagit fram ett material som undersöker vad denna förväntade befolkningsökning innebär för stadens planering.
Materialet används som ett diskussionsunderlag för stadens ledningsgrupp för att arbeta fram det bästa sättet att möta de möjligheter och utmaningar som uppstår på grund av den snabba befolkningsökningen.
37
Figur 18 visar årets prognos och den långsiktiga prognosen sida vid sida. Årets prognos förutspår en mindre befolkningsökning än den långsiktiga prognosen, men skillnaden är, i det långa perspektiv det gäller, liten. Den förväntade befolkningen år 2030 skiljer sig med cirka 2 300 personer mellan de två prognoserna. Malmö förväntas därmed fortsätta sin färd mot en halv miljon invånare år 2047.
300 000 350 000 400 000 450 000 500 000 550 000
Långsiktig prognos 2017 Utfall samt prognos 2020
Figur 18. 2020 års prognos jämfört med 2017 års långsiktiga prognos.
Diagrammet visar Malmös långsiktiga prognos från 2017 tillsammans med utfallet för åren 2016–2019 samt årets prognos för perioden 2020–2030.
Observera att den vertikala axeln börjar på 300 000. (Stadskontoret)
38
Bilaga: Hur görs en befolkningsprognos?
Malmö stads befolkningsprognos är en så kallad
kohortframskrivning. Figur 19 visar en skiss av hur arbetet ser ut.
Processen börjar med att ta fram en startbefolkning. För årets prognos innebär det befolkningen i Malmö i slutet av 2019.
Prognosen bygger på SCB:s officiella befolkningsstatistik, vilken i sin tur bygger på uppgifter från folkbokföringen. Det betyder att människor som de facto bor i kommunen men inte är folkbokförda i Malmö inte räknas med i prognosen, medan personer som är folkbokförda i Malmö men de facto bor någon annanstans räknas med i prognosen. Exempelvis räknas inte asylsökande in i
prognosen, eftersom det krävs ett uppehållstillstånd för att bli folkbokförd.
Startbefolkningen delas in i grupper baserat på kön och åldersgrupp (vilket kallas kohort). Till detta läggs antaganden om hur varje kohort kommer att förändras under året. Antagandena är anpassade efter ålder och kön och svarar på frågor såsom ”Hur många 43-åriga män kommer att flytta ut ur Malmö?”, ”Hur många kommer flytta in?”, ”Hur många 27-åriga kvinnor kommer att skaffa barn?” eller
”Hur många 83-åriga män kommer att dö?”. Efter att alla
Figur 19. Skiss över processen bakom en kohortframskrivning. Diagrammet visar upplägget av en kohortframskrivning.
39
antaganden har angetts beräknas hur många som förväntas bo i Malmö i slutet av 2020. Detta blir sedan startbefolkningen för att räkna ut befolkningen 2021 och så vidare.
Den grundläggande modellen med att skriva fram befolkningen år för år är väletablerad och används av de flesta prognosmakare. Det viktiga är vilka antaganden prognosen bygger på. Antagandena kan skilja sig mellan olika år, men bygger till stor del på historiska snitt och fördelningar. För att undvika att tillfälliga förändringar ska få ett för stort genomslag använder prognosen ofta längre genomsnitt ju längre prognosen sträcker sig. Malmö stad använder mjukvaran Demos för att göra sin prognos.
Antaganden om födda och döda
Antaganden om hur många som kommer att födas utgår från den historiska fruktsamheten i Malmö för kvinnor i olika åldrar. Den framtida utvecklingen bygger på den prognostiserade nationella utvecklingen, vilken hämtas från SCB:s nationella
befolkningsprognos.
För dödlighet utgår prognosen för den nationella dödligheten efter ålder och kön och den förväntade utvecklingen av denna fördelning i den nationella prognosen. För att anpassa de nationella siffrorna till lokala förhållanden justerar prognosen den totala, könsuppdelade, dödligheten. För Malmös del har dödligheten varit högre i
kommunen än i landet som helhet för både kvinnor och män. Därför är dödligheten i prognosen för både kvinnor och män satt till att vara högre än den nationella dödligheten.
Sammanfattningsvis använder prognosen för antalet födda en lokal åldersfördelning och en nationell trend, medan den för antalet döda använder en nationell fördelning med en lokal justering. Prognosen antar en lokal fördelning för att fruktsamheten i Malmö skiljer sig från fruktsamheten i riket. Figur 20 visar att det i Malmö, jämfört med landet som helhet, är något vanligare att föda barn i åldrarna 17–23 år. Samtidigt är det även vanligare i Malmö att föda barn i åldersspannet 34–45 år. I åldersspannet däremellan är det dock vanligare bland kvinnor i övriga Sverige än bland kvinnor i Malmö att föda barn.
40
Antaganden om in- och utflyttningDe personer som flyttar till Malmö delas in i fyra delar i prognosen:
inflyttade från övriga Skåne, inflyttade från övriga Sverige,
kommunmottagna (kvotflyktingar, tidigare asylsökande samt deras anhöriga som har fått uppehållstillstånd) samt övriga invandrare.
Den förväntade inflyttningen från Skåne baseras på andelen av Skånes befolkning, exklusive Malmö, som flyttade till Malmö tidigare år. Prognosen applicerar sedan denna kvot på Region Skånes
prognos för Skåne minus deras prognos för Malmö. Inflyttningen från övriga Sverige bygger på samma metod, men använder istället SCB:s riksprognos exklusive Region Skånes prognos för Skåne.
För kommunmottagna använder prognosen historiska
boendemönster för denna grupp uppdelat efter hur personen bodde under sin tid som asylsökande. Dessa boendemönster används sedan tillsammans med Migrationsverkets nationella prognos för att beräkna det förväntade antalet kommunmottagna i Malmö.
Migrationsverkets prognos sträcker sig bara fram till 2023 och efter det antar Malmöprognosen att antalet kommunmottagna återgår till ett historiskt snitt. Rapporten Migrationsdata Malmö mars 2020 beskriver prognosen för kommunmottagna närmare.
Prognosen för övriga invandring utgår från det totala antalet personer minus kommunmottagna, som har flyttat till Malmö från
0 20 40 60 80 100 120 140
15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49
Malmö Riket
Figur 20. Malmös fruktsamhet skiljer sig från rikets. Diagrammet visar hur många barn som föddes per 1 000 kvinnor i olika åldersgrupper under 2019. Ju högre kurvan ligger, desto vanligare är det att föda barn i den specifika åldersgruppen. Malmös siffror är utjämnade för att justera för slumpvisa förändringar under året. (SCB)
41
utlandet.15 För att förutspå utvecklingen utgår prognosen från att utvecklingen i Malmö kommer ha samma takt och riktning som utvecklingen i Sverige som helhet. Därför används den
prognostiserade förändringen i invandring från SCB:s nationella prognos rensat för länder med betydande invandring av asylsökande.
Demos, mjukvaran som årets prognos är gjord i, skiljer inte på de olika typerna av inflyttning. De fyra grupperna med inflyttare summeras därför innan de skrivs in i programmet.
Åldersfördelningen för inflyttarna baseras på ett genomsnitt av inflyttarnas åldersfördelning tidigare år.
Prognosen gör heller ingen skillnad på de personer som lämnar kommunen beroende på vart de flyttar. Det görs alltså ingen skillnad på om en Malmöbo flyttar till Staffanstorp eller till Shanghai. Istället använder prognosen flyttrisker. En flyttrisk är den procentuella risken att en person lämnar Malmö under ett år, oavsett vart hen flyttar. Flyttriskerna är specifika för ålder och kön, vilket innebär att 23-åriga kvinnor kan ha en annan flyttrisk än 24-åriga kvinnor. På samma sätt kan flyttrisken skilja sig mellan 32-åringa kvinnor och 32- åriga män. Flyttriskerna appliceras på startbefolkningen för att beräkna hur många som kan förväntas flytta från Malmö.
Flyttriskerna visas i Figur 10.
Antaganden för delområdesprognosen
Prognosen för kommunen som helhet bygger på de antaganden som diskuteras ovan. För att fördela den prognostiserade befolkningen mellan stadens olika delar krävs dock ytterligare antaganden.
Malmö är uppdelat i hundratals nyckelkodsområden (NYKO- områden) på olika nivåer. Prognosen bygger på statistik indelat på NYKO IV-nivå. 2019 fanns det 384 NYKO IV-områden i Malmö med minst en folkbokförd. Vart och ett av dessa områden klassas efter vilka typer av bebyggelse som finns inom området.
Bostadsprognosen särskiljer mellan hustyp (flerbostadshus eller småhus), upplåtelseform (hyres-, bostads- eller äganderätt), ålder, områdets attraktivitet med mera. Även studentbostäder och andra specialbostäder kategoriseras. Olika typer av bebyggelse förväntas ha olika typer av inflyttningsmönster och utflyttningsrisker. Dessa
15 Invandrare är den som flyttar in från ett annat land, oavsett födelseland.
Svenskfödda personer som flyttar hem igen klassas i denna prognos som invandrare.
