Examensarbete, 15 hp Omvårdnadsvetenskap- teori och tillämpning 22,5 hp
Ht 2020
Triagering
ur sjuksköterskans perspektiv på en akutmottagning
En litteraturstudie
Kerstin Bellskog Sebastian Blixt
Triagering ur sjuksköterskans perspektiv på en akutmottagning - en litteraturstudie
Abstrakt
Bakgrund: På akutmottagningar kommer det in olika patienter med varierande sjukdomstillstånd. För att kunna bedöma och prioritera patienter utifrån vårdbehov, behöver sjuksköterskan utföra en form av triagering.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av aspekter av betydelse vid triagering på akutmottagning.
Metod: En kvalitativ litteraturstudie användes vid skrivandet av denna uppsats som innehöll åtta vetenskapliga artiklar i resultatet.
Resultat: Resultatet delades in i två kategorier och åtta underkategorier. De kategorier som formulerades var interna aspekter och externa aspekter. Underkategorierna till interna aspekter var kunskap, mod, intuition och relation. För externa aspekter
formulerades underkategorierna arbetsmiljö, hjälpmedel, patienten och riktlinjer som underkategorier.
Konklusion: De aspekter som sjuksköterskan upplevde beröra triagering visade sig vara ett komplext nät av flera olika delar som vävs in i varandra. Denna studie skulle kunna hjälpa både akutmottagningens verksamhet, patienter och sjuksköterskor genom att belysa dessa aspekter. Författarna anser att utbildning inom detta område både på
akutmottagningar och i grundutbildningen bör utökas. Detta anses vara ett komplext ämne och vidare forskning inom detta område bör eftersträvas.
Nyckelord: Akutmottagning, bedömning, litteraturstudie, sjuksköterska, triage
Triage, the nurse's perspective at an emergency department - a literature study
Abstract
Background: Emergency departments receive different types of patients with health issues of various degrees. Nurses must be able to assess and prioritize patients according to their health status. Doing this, some sort of triage must be performed.
Aim: The aim of this study was to describe nurses' experience of aspects of importance during triage at an emergency department.
Method: A qualitative literature review was used which included eight articles in the result.
Results: The result emerged into two categories and eight subcategories. The categories were internal aspects and external aspects. Internal aspects involved knowledge, bravery, intuition and relationship as subcategories. External aspects involved environment, facilitators, the patient and guidelines as subcategories.
Conclusion: The aspects of importance the nurse considered influencing the triage, is complex with several different parts integrated within each other. This study provides enlightenment regarding these aspects for the emergency departments, nurses and
patients. Furthermore, education within this area of expertise should be increased for the nurses in the emergency department but also during the nursing program. Further
research within this subject should be continued.
Innehållsförteckning
Bakgrund ... 1
Triagesystem ... 1
Sjuksköterskans uppgifter ... 2
Betydelse för omvårdnad... 3
Motiv för studien/problemformulering ... 4
Syfte ... 4
Metod ... 5
Sökmetoder ... 5
Sökprocessen ... 5
Urval ... 6
Analys ... 6
Forskningsetiska överväganden ... 7
Resultat ... 8
Interna aspekter ... 8
Kunskap ... 8
Mod ... 9
Intuition ... 9
Relation ... 10
Externa aspekter ... 10
Arbetsmiljön ... 10
Hjälpmedel...11
Riktlinjer ... 12
Patienten ... 12
Diskussion ... 14
Resultatdiskussion ... 14
Diskussion om etiska, samhälleliga och intersektionella aspekter... 17
Metoddiskussion ... 18
Forskningsetisk diskussion ... 19
Konklusion ... 21 Bilagor ...
Bilaga 1 tabell 1 Översikt över urvalsprocessen ...
Bilaga 2 tabell 2 Artikelöversikt och kvalitetsgranskning ...
Bakgrund
Enligt 3 kap. 1 § i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska den som har störst behov av sjukvård ges företräde till vård. För att kunna identifiera de som behöver företräde av sjukvård behövs en form av bedömning (Göransson, Eldh och Jansson 2008, 13–15).
Enligt Göransson et al. (2005) används begreppet triage i tre tydliga situationer: vid katastrofer, inom militären och på akutmottagningar. Triageprocessen beskrevs först under 1700-talet av kirurgen Jean-Larry i Franrike. För att kunna genomföra triage bör en bedömning av patienten göras. Denna bedömning består, enligt Göransson, Eldh och Jansson (2008, 47–57), av en insamling av information från patienten i kombination med en fysisk undersökning. Efter denna bedömning tilldelas patienten en prioritering som anger hur lång tid denne har till undersökning av läkare.
Triage på en akutmottagning, eller turordningen till att träffa läkare grundat på vilken medicinsk angelägenhetsgrad, uppkom på 1950-talet i USA där väntetiderna till att träffa läkare ansågs vara för långa (SBU 2010). Konsekvensen av att inte använda triagering kan leda till patientfara eftersom de patienter som behövt akutsjukvård inte fått det i tid
(Göransson, Ehrenberg och Ehnfors 2005). I slutet av 1990–2000-talet hade triage spridit sig till nästan alla akutmottagningar runt om i världen (SBU 2010).
Triage under 1960-talet i USA utfördes mestadels av läkare som var under utbildning. Med åren har rutinen förändrats och nu är det sjuksköterskor som utför triage istället för
läkare. Läkarens roll är dock inte exkluderad vid triagering eftersom läkare kan kontaktas av sjuksköterskan för stöd och rådfrågning kring beslut. Vid effektivt teamarbete
tillsammans med medicinska beslut som fattades tidigt i processen, kunde det leda till att belastningen inne på akutmottagningen minskade och flödet ökade (SBU 2010).
Triagesystem
Triagesystem består av skalor med uppgiften att skatta allvarlighetsgraden eller hur
brådskande det är hos de patienter som besöker en akutmottagning. Flera olika system för triage finns tillämpade över hela världen men deras skattning är inte nödvändigtvis
bundna till varandra (Kuriyama, Urushidani och Nakayama 2017).
Den typ av skala som ansågs vara mest pålitlig att använda var femgradiga skalor eftersom de ansågs ge den mest korrekta bilden av patientens tillstånd, till skillnad från tregradiga
eller fyrgradiga skalor som hade färre kategorier att placera patienterna i (Kuriyama, Urushidani och Nakayama 2017).
Under 1990- och 2000-talen var de skalor som togs fram övervägande femgradiga skalor.
Bland skalorna fanns Australasian Triage Scale (ATS), Canadian Emergency Department Triage and Acuity Scale (CTAS), Manchester Triage Scale (MTS) och Emergency Severity Index (ESI). Dessa skalor hade störst popularitet utav de femgradiga skalor som togs fram (SBU 2010).
Sjuksköterskans uppgifter
Det kan vara viktigt att veta att alla patienter som besöker en akutmottagning inte alltid behöver träffa en läkare, i vissa fall räcker det med ett sjuksköterskebesök. Sjuksköterskans uppgift vid triagering är att ta emot, bedöma, prioritera och sortera patienterna till rätt klinik. I vissa fall måste en akut handläggning göras, då får patienten en högre prioritering och får därefter träffa en läkare snabbare än vid lägre prioritet. I andra fall kunde det räcka med att sjuksköterskan vid triagering endast gav egenvårdsråd. Sjuksköterskan kunde också exempelvis hjälpa till med omläggning av ett sår och därefter kunde patienten gå hem (Wikström 2006, 18–24).
Göransson, Eldh och Jansson (2008, 71) menade att en stor del av sjuksköterskans arbete vid triagering är att ge tydlig information och bygga upp ett tryggt förtroende till patienten.
Till hjälp för att kunna identifiera allvarliga tillstånd använder sjuksköterskan
vitalparametrar som redskap vid triagering. De vitalparametrar som enligt Göransson, Eldh och Jansson (2008, 41) ansåg viktigast var andningsfrekvens, puls, blodtryck, saturation och kroppstemperatur.
Göransson, Eldh och Jansson (2008, 41) ansåg också att EKG, medvetandegrad och Pupils Equal and Round, Reactive to light (PEARRL) var omvårdnadsåtgärder som kunde vara viktiga att uppmärksamma vid triagering.
Sjuksköterskan som triagerar bör också beakta trycksår, risk för trycksår och
uppmärksamma om fallrisk är relevant hos patienten. Genom att föra en bra dialog och ställa rätt frågor kan sjuksköterskan uppnå en god uppfattning vad som gäller för varje enskild patient (Göransson, Eldh och Jansson 2008, 83–85).
Betydelse för omvårdnad
Personcentrerad vård är en viktig del i sjuksköterskans dagliga arbete. Respekt för patientens sårbarhet, värdighet, integritet och självbestämmande bidrar till att patienter med ohälsa kan uppleva mindre lidande (Svensk Sjuksköterskeförening 2016). När svåra livssituationer uppstår i en patients liv kan patienten känna en sårbarhet. Sjuksköterskan är ansvarig för att den sårbara patienten ska kunna lita på vården samt erhålla kunskap om vad vården kan erbjuda för hjälp. Genom att ta vara på och respektera patientens
sårbarhet bevaras också patientens värdighet (Svensk Sjuksköterskeförening 2016).
En del av sjuksköterskans dagliga jobb är att bemöta patienter med värdighet och respekt.
Det innebär att visa respekt för patienten som person, vara öppen för människors olikheter och vara medveten om sårbarheter. För att bibehålla respekten för patientens integritet bör sjuksköterskan visa respekt till patientens berättelse, livshistoria, livssammanhang och kulturella värdenormer. Respekten för självbestämmande är också en viktig del i
personcentrerad omvårdnad. Det kan handla om att patienten har önskemål om att fatta beslut om sin egen livssituation. Genom att visa respekt för självbestämmandet tryggar det patientens personliga frihet och samtycke i vården (Svensk Sjuksköterskeförening 2017).
Sjuksköterskans del i vården involverar att skapa en vårdrelation till patienten, detta skapar tillit. Tillit är en viktig del för att patienten ska kunna anförtro sig till vården. För att kunna skapa tillit bör en vårdrelation växa fram genom öppenhet, engagemang,
förtroende och pålitlighet. Tilliten skapar också mening i livet när det känns svårt (Svensk Sjuksköterskeförening 2017).
Enligt svensk sjuksköterskeförening (2017) är det den legitimerade sjuksköterskan som leder och ansvarar för omvårdnadsarbetet. Genom att lyssna och utgå ifrån en
patientberättelse kan sjuksköterskan identifiera omvårdnadsbehov för den enskilda patientens hälsa. Det är också viktigt att kunna sätta igång, prioritera, samordna och utvärdera teamarbetet utifrån vad patienten är i behov av och vilka resurser som krävs (Svensk Sjuksköterskeförening 2017).
Enligt Svensk Sjuksköterskeförening (2017) är sjuksköterskan ansvarig för patienten gällande dess omvårdnad, behandling och undersökningar. Sjuksköterskan ska också kunna kritiskt granska, reflektera över befintliga arbetssätt samt kunna införa ny kunskap.
Motiv för studien/problemformulering
Tidigare studier har visat att det finns ett flertal aspekter som kan påverka triagebeslutet.
Utbildning är en aspekt men forskning har även visat att det finns andra aspekter som spelar in (Göransson et al. 2006).
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska vården ske på lika villkor för hela befolkningen, det menas med att vården ska vara likvärdig oberoende på vem patienten är.
Att patienter blir felprioriterad eller för lågt prioriterad på grund av brister vid triagering innebär en risk att denna lag inte uppfylls.
Enligt Göransson (et al. 2006) finns det relativt gott om forskning inom omvårdnad rörande triagering. Det finns dock begränsat med studier som belyser specifikt
sjuksköterskans process i beslut vid triage, vilket leder till att kunskap saknas inom detta område. Detta stärkte anledningen till att skriva en litteraturstudie för att kunna belysa detta område.
Genom denna litteraturstudie med kvalitativa studier ska förståelsen för de aspekter av betydelse som finns och berör sjuksköterskan arbete vid triagering på en akutmottagning undersökas.
Syfte
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av aspekter av betydelse vid triagering på akutmottagning.
Metod
Sökmetoder
De databaser som är använda i denna litteraturstudie är Cinahl och Pubmed.
De använda sökorden för att hitta artiklar relaterat till syftet i denna litteraturstudie var:
Triage, Emergency, Emergency department, Emergency care, Triage room, Nurs*, Assessment, Sweden, Qualitative, Primary health care (NOT), Calls (NOT), Telephone (NOT).
Sökprocessen
Sökprocessen inleddes med att fundera ut relevanta sökord utifrån det valda syftet. Utifrån det valda syftet började artikelsökningen brett med få sökord. Efter den breda sökningen som innehöll Triage AND Nurse, blev det klart att mer specifika sökningar krävdes.
Enligt Östlundh (2017, 72) för att få en bredare sökning bör AND, OR och NOT användas.
Detta kallas för booleska operatorer. Tillämpningen av detta bidrog till god hjälp vid samtliga sökningar.
Inledningsvis söktes det på Triage AND Emergency department. I den sökningen uppstod det ett för stort urval av artiklar för det valda syftet som inte var relevant för arbetet.
Sökningen gav resultat på både kvantitativa och kvalitativa artiklar vilket gjorde urvalet svårare. Därefter begränsades sökningen till “Triage AND Emergency department AND Qualitative”, vilket medförde ett bättre urval på relevanta artiklar för denna
litteraturstudie. Sökningen fortsatte sedan med att lägga till NOT Primary health care NOT Calls NOT Telephone eftersom dessa inte ansågs vara relevanta till denna studie, på grund av att målet med denna studie var att undersöka triagering på akutmottagningar.
Med tanke på att akutmottagning kan vara namngivet på olika sätt i engelskan används Svensk MeSH i flertalet sökningar. Svensk MeSH tar fram ur ett register relevanta sökord till det specifika ämnesområdet (Östlundh 2017, 69). Vid Sökningarna på
“akutmottagning” i Svensk Mesh blev utfallet “emergency department” “emergency service” och “traumacenters”. Användningen av Svensk Mesh bidrog till ett mer varierat ordval till denna litteratursökning (Svensk MeSH, 2020).
Urval
Inklusionskriterierna till denna litteraturstudie var att artiklarna skulle använt sig av kvalitativ metod, blivit publicerade mellan årtalen 2000–2020 och involvera triagering på en akutmottagning. Årtalen valdes utifrån SBU (2010) som beskriver att det var vid 1990–
2000 talet som triagering spred sig runt om i världen.
Exklusionskriterierna var hälsocentral, triage prehospitalt och triage genom telefon. Dessa exkluderades eftersom syftet till denna studie riktades mot akutmottagningar. Inklusion- och exklusionskriterierna bestämdes utifrån relevans för syftet.
Utifrån Östlundhs (2017, 76–77) rekommendationer användes en modell vid den
slutgiltiga avgränsningen. Modellen är utformad så att titeln lästes först. Var titeln relevant utifrån syftet lästes sedan abstraktet. Vidare lästes hela texten om abstraktet var relevant.
När hela texten var läst, ansågs relevant och urvalskriterierna var uppfyllda togs artikeln med. Utifrån denna modell valdes åtta artiklar ut efter urvalet.
Urvalet av kvalitativa vetenskapliga artiklar utfördes enligt Olsson och Sörensens bedömningsmall. Bedömningsmallen användes för att få en uppfattning om artiklarnas kvalitet (Olsson och Sörensen 2011, 285).
Se bilaga 1 tabell 1 för översikt över urvalsprocessen. I bilaga 2 tabell 2 finns artikelöversikt och kvalitetsgranskning.
Analys
Inför ett arbete och under arbetets gång är det enligt Olsson och Sörensen (2011, 101) viktigt att undvika egna känslor och värderingar som kan färga resultatet. Analysen grundas av åtta artiklar och analysprocessen gick efter Fribergs (2017, 135–137) modell som innehöll fem steg.
Första steget innebar att alla artiklar lästes grundligt två gånger av båda författarna till detta arbete för att bilda sig en uppfattning av det insamlade materialet. Det gjordes enligt rekommendation av Friberg (2017, 135) för att bilda en så korrekt uppfattning av artikeln som möjligt.
Andra steget i Fribergs (2017, 135-137) analysmodell bestod av att identifiera och jämföra de kategorier, underkategorier, teman och subteman som artiklarna innehöll och var relevant för syftet. Författarna till denna litteraturstudie skrev ner alla teman, subteman,
kategorier och underkategorier som var relevant till syftet i ett separat dokument för att finna likheter och olikheter. Tredje steget involverade att sammanställa artiklarnas resultat. Sammanställningen skrevs ner under respektive kategori och tema för att ge en bättre översikt över vad som analyserades. I det fjärde steget jämfördes och diskuterades resultatet vilket resulterade i att skillnader och likheter mellan artiklarna identifierades.
I det femte och sista steget användes relevant fakta från artiklarnas resultat för att
sammanställa kategorier och underkategorier. Huvudfynden skrevs ned på post it lappar som sedan placerades på en vägg för att ge en bättre överblick. Detta ledde sedan till att kategorier och underkategorier formades. Vidare sammanställdes dessa fynd till ett resultat. När redovisningen av resultatet skedde valdes benämningarna kategorier och underkategori, med förtydligande i en modell för att öka läsbarheten i enlighet med Friberg (2017, 136–137).
Forskningsetiska överväganden
Forskningsetiska överväganden genomfördes inför och genom hela det vetenskapliga arbetet (Kalman, Lövgren 2012). Enligt Kjellström (2017, 57) var syftet med forskningsetik att skydda de medverkande människorna eftersom det finns risk att de blir utnyttjade eller sårade, även om forskningen inte var menad så. Det finns etiska kommittéer som beslutar om studier är etisk godkända eller inte. Etikprövningslagen (SFS 2003:460) innebär att forskning endast får utföras om det finns respekt för människovärdet. Det ska visas hänsyn till de mänskliga rättigheterna, grundläggande friheter, säkerhet och personlig integritet.
En viktig aspekt som Sandman och Kjellström (2016,322) skrev var enligt
Helsingforsdeklarationen att människans intressen och välfärd är av större vikt än behovet för samhället och forskning.
De studier som blev valda beskrev det etiska perspektivet på olika sätt. I artikeln skriven av Janssen et al (2011) var det inte uppenbart hur artikeln var etiskt prövad. I och med att det kunde vara svårt i vissa studier att hitta om de var etiskt prövad eller ej, kunde det medföra en osäkerhet på hur tillförlitlig artikeln och dess författare var (Olsson & Sörensen 2011, 89).
Det finns tydliga direktiv och regler kring hur forskning får bedrivas. Det måste finnas skydd för de som deltar för att forskningen ska nå en hög standard (Kjellström 2017, 59–
60).
Resultat
Resultatet är baserat på åtta vetenskapliga artiklar som svarade på syftet. Efter analys av artiklarna framkom det två kategorier och åtta underkategorier. De två kategorier som presenteras i resultatet är interna aspekter och externa aspekter. Tabell 1 visar kategorier och underkategorier.
Tabell 1
Kategorier Underkategorier
Interna aspekter Kunskap
Mod Intuition Relation
Externa aspekter Arbetsmiljö
Hjälpmedel Patienten Riktlinjer
Interna aspekter
Kunskap
Kunskap visade sig vara en viktig aspekt som spelade roll när prioriteringen skulle
bestämmas på en patient. Därför spelade det roll hur stor erfarenhet sjuksköterskan som triagerade hade (Andersson, Omberg och Svedlund 2006; Arslanian-Engoren 2000;
Sherefat et al. 2019; Wolf et al. 2018).
Enligt Janssen et al. (2011) var kunskap, insikt och skicklighet viktigt för att kunna utföra en korrekt triagering. Om dessa egenskaper saknades kunde det hjälpa med utbildning inom akutsjukvård, träning vid triagering, Training-on-the-job och att kunskapen skulle testas genom förslagsvis case-diskussioner (Janssen et al. 2011).
Något som påpekades angående triageringens kvalitet, prioritering och därmed
sjuksköterskans beslut var att en kontinuerlig utbildning skulle finnas för triagering till alla som skulle triagera (Janssen et al. 2011; Mulindwa och Blitz 2016; Wolf et al. 2018).
Det visade sig att när sjuksköterskan var osäker triagerades patienten oftast högre än vad den skulle (Andersson, Omberg och Svedlund 2006; Sherefat et al. 2019). Det
uppmärksammades även att när sjuksköterskan som triagerade var osäker så rådfrågades en mer erfaren sjuksköterska för vägledning. (Andersson, Omberg och Svedlund 2006).
Det visade det sig att en oerfaren sjuksköterska hellre hade tagit in patienten på akutmottagningen än att hänvisa hem vid osäkerhet. Samtidigt när en erfaren
sjuksköterska tog emot patienter med samma symtom kunde sjuksköterskan ta ett tryggt beslut utifrån tidigare erfarenheter och hänvisa patienten hem eller annan vårdinstans (Andersson, Omberg och Svedlund 2006).
Sjuksköterskan använde ofta sin erfarenhet för att utföra sin triagering. Ibland kunde detta utföras på ett annat sätt än de riktlinjer som fanns vilket kunde leda till fel prioritering av patienten. Detta kunde undvikas genom reflektion, övervakning men även dialoger och genom utvärdering och feedback vid triagering till sjuksköterskan (Janssen et al. 2011).
Mod
Enligt Andersson, Omberg och Svedlund (2006) kunde det krävas ett visst mod för att prioritera patienter eftersom beslutet som sjuksköterskan gör bestämde vilken vård
patienten skulle få under hela vårdförloppet. I vissa fall kunde sjuksköterskans prioritering bli ifrågasatt, då krävs det mod för att försvara sin prioritering. En annan typ av mod kunde vara att ifrågasätta sin kollega varför patienten blivit tilldelad en viss prioritering.
Mod kunde också vara att våga ändra en prioritering som ej överensstämmer med patientens tillstånd när den var satt av en annan sjuksköterska (Andersson, Omberg och Svedlund 2006).
Intuition
Intuition var något som ibland kunde användas vid triagering när det inte fanns några avvikande parametrar men helhetsbilden gav ett intryck av att patienten var dålig (Andersson, Omberg och Svedlund 2006; Chang et al 2017; Wolf et al. 2018). Arslanian- Engoren (2000) menade även att intuition kunde vara en faktor som spelade roll vid triagering av bröstsmärtor.
Samtidigt menade Wolf et al. (2018) att intuition kunde leda till att patienten blev felprioriterad när den inte bekräftades av tester och prover.
Relation
Relationen mellan personalen på en akutmottagning kunde ha ett inflytande över hur triagering gick till. Enligt Sherefat et al. (2019) ändrade cheferna triagesystemets riktlinjer med fördel till de läkare som kallades “emergency general physcians”. Enligt det Iranska triagesystemet Emergency Severity Index (ESI) ska emergency general physcians endast behandla patienter med kategori 4-5. Efter att cheferna frångått ESIs riktlinjer fick dessa läkare ta alla patientkategorier 1-5. Denna förändring utfördes av cheferna eftersom dessa läkare ansågs ha slitit hårt de senaste åren och detta var en form av belöning.
Sjuksköterskorna enligt Janssen et al. (2011) såg att läkare inte förhöll sig till den tid som blev tilldelad till att träffa patienten utifrån bedömningen vid triagering. Detta resulterade att sjuksköterskorna upplevde att triageringen blev betydelselös eftersom inte alla följde riktlinjerna och då kunde de själva släppa på riktlinjerna.
Externa aspekter
Arbetsmiljön
Enligt Andersson, Omberg och Svedlund (2006) kunde sjuksköterskor vid triagering bli påverkade av patienter utifrån arbetsmiljön likt stress och humanitära orsaker. En stressfaktor som kunde utlösas var exempelvis en alkoholpåverkad högljudd patient i väntrummet som levde om och togs då in för att triageras snabbare.
Den humanitära orsaken kunde vara ett barn som blev tilldelad en högre prioritet än vad den kliniska datan menade var korrekt. Resultatet av detta kunde vara att barnets väntetid minskade eftersom högre prioriterade patienter blev undersökt snabbare (Andersson, Omberg och Svedlund 2006).
Vid hög arbetsbelastning på akutmottagningen var målet att triagera snabbt för att undvika långa väntetider till triagering för patienterna. Det kunde leda till att
sjuksköterskan måste göra en prioritering rörande vilken patient som bör triageras först.
För att göra detta använder sjuksköterskan sin kliniska blick (Andersson, Omberg och Svedlund 2006).
Wolf et al. (2018) påpekade vikten av att vara noggrann vid högt flöde av patienter.
Noggrannheten menade han kunde uppnås genom att ta vitalparametrar på alla patienter.
Enligt Chang et al. (2017) uppmärksammades det att vid långa väntetider blev patienter frustrerade och irriterade. Det kunde leda till att de började argumentera och diskutera med sjuksköterskan vilket i sin tur gjorde att sjuksköterskan skyndade på triageringen.
Även Andersson, Omberg och Svedlund (2006) skrev att vissa patienter försökte påverka sjuksköterskans prioritering och bli prioriterad högre för att minska deras väntetid.
Arslanian-Engoren (2000) menade att vart någonstans triagering utfördes kunde påverka bedömningen. Samtidigt menade Chang et al. (2017) att patienter kunde välja att inte dela med sig av hela sin sjukdomsbild och privat information på grund av exempelvis öppna ytor. Det kunde leda till att det inte blev en fullständig anamnes och triagering kunde bli fel med anledning av brist på information från patientens håll (Chang et al. 2017).
Hjälpmedel
Något som kunde vara en påverkande faktor vid triagering för att ta beslut, var möjligheten till att utföra mindre undersökningar. En EKG-maskin kunde behövas vid triagen för att snabbt ta ett EKG för att se om det fanns några tydliga avvikelser menade Mulindwa och Blitz (2016). Andra materiella hjälpmedel kunde vara prover likt snabb-CRP, snabb-Hb, glukosmätare eller en sug (Andersson, Omberg och Svedlund 2006; Chang et al. 2017;
Mulindwa och Blitz 2016).
Chang et al. (2017) skrev att det tillgängliga materialet på en akutmottagning kunde vara begränsat och därför kunde en patient bli tilldelad en högre prioritet. Detta eftersom en åtgärd inte kunnat utföras vid triageringen. Konsekvensen av att inte ha rätt utrustning vid triagering kunde leda till att patienten behövdes tas in till en sal där rätt utrustning fanns.
Detta resulterade i att det kunde ta längre tid och tog då upp plats på akutmottagningen.
Om utrustningen funnits där triagering utfördes hade åtgärden kunnat ske omedelbart vilket hade medfört i vissa fall lägre prioritering på patienten.
En aspekt till varför sjuksköterskan triagerade på ett visst sätt kunde vara vilken
skattningsskala för smärta som användes. Vissa sjuksköterskor började med en numerisk skala. Kunde patienten inte skatta smärtan med siffror, användes en visuell analog skala.
Alla sjuksköterskor gjorde inte detta utan använde sig av en verbal skala istället.
Sjuksköterskorna kunde också gestikulera skalan mellan sina händer till patienterna för att förtydliga skalan. När det förekom språkförbristningar kunde det vara användbart med ansiktsuttryckskalor (Vuillie et al. 2018). En högre smärta resulterade i en högre
skattningsskalor men dessa ansågs vara för tidskrävande för att användas vid triage (Vuillie et al. 2018).
Riktlinjer
I en studie introducerades South African Triage Scale (SATS) på ett sjukhus i Uganda.
Utan riktlinjer för triagering hittades det svårigheter kring vilka patienter som skulle tas hand om först. Svårt sjuka patienter fick vänta samtidigt som stabila patienter gick före (Andersson, Omberg och Svedlund 2006).
Vid implementeringen ansågs SATS vara enkelt och gav samtidigt en sammanfattande bild av patienten. Dessutom gav användningen av SATS relevant fakta utifrån parametrar.
(Andersson, Omberg och Svedlund 2006).
Enligt Andersson, Omberg och Svedlund (2006) var det en oregelbunden implementering av SATS från sjuksköterskor vilket kunde påverka bedömningen vid triagering. Detta kunde vara på grund av litet intresse eller att det var sjuksköterskor från andra avdelningar som jobbade på akutmottagningen temporärt.
Det kunde vara tidskrävande att använda vissa riktlinjer vid triagering eftersom det involverar flera steg. Detta påverkades särskilt vid hög arbetsbelastning på
akutmottagningen (Andersson, Omberg och Svedlund 2006; Janssen et al. 2011).
Vissa sjuksköterskor ansåg det problematiskt att de riktlinjer som användes vid triagering inte gav den rätta bilden av patienten (Andersson, Omberg och Svedlund 2006; Mulindwa och Blitz 2016; Sherefat et al. 2019).
Chang et al. (2017) menade att i Taiwan Triage Acuity Scale (TTAS) fanns det många olika val av patientens huvudsakliga besvär. Det kunde påverka triageringen beroende på hur effektiv sjuksköterskan var att hitta rätt kategori för det huvudsakliga besväret.
Patienten
Arslanian-Engoren (2000) skrev att nio av tolv deltagande sjuksköterskor i studien tyckte män hade mer symtom vid hjärtattacker än kvinnor. Därmed kunde det vara lättare att misstänka en hjärtattack hos en man än hos en kvinna. En vidare aspekt som kunde visa sig vara något som påverka allvarlighetsgraden var ålder hos patienten. En patient runt 70–80 år med bröstsmärtor kunde antas vara mer troligt att ha en hjärtattack jämfört med en 30–40 åring. 30–40 åringen kunde anses vara mer dramatisk vid presentationen av
bröstsmärtan. Deltagarna ansåg att desto äldre patienten var som triagerades, desto större var anledningen att tro att det var en riktig hjärtattack. Desto yngre patienten var desto fler sjuksköterskor letade efter att det var bröstsmärta orsakad av något annat än en
hjärtattack.
Hur patientens allmäntillstånd var när de kom till akutmottagningen kunde vara en faktor som påverkade triageringen. Dessutom kunde bedömningen bli påverkad av hur stabil eller instabil patienten var eller hur påverkad eller opåverkad patienten var (Andersson, Omberg och Svedlund 2006; Arslanian-Engoren 2000; Chang et al. 2017).
Det som avgjorde hur sjuk en patient egentligen var kunde enligt Chang et al. (2017) delas in i fyra huvudsakliga besvär: tidigare sjukdomar, objektiva data, parametrar och hur patientens allmäntillstånd var.
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa aspekter av betydelse som sjuksköterskan ansåg påverka bedömningen vid triage på en akutmottagning. Vid analysering av
artiklarna som användes i resultatet uppstod två olika kategorier vilket var interna aspekter och externa aspekter.
För att kunna beskriva sjuksköterskans kompetensutveckling så har Patricia Benner (2001) utvecklat en teoretisk modell utifrån Dreyfusmodellen, som hon kallar ”från novis till expert”. Denna teori kunde appliceras på nya sjuksköterskor som ska börja triagera på akutmottagningen. I denna modell finns det fem kompetens-utvecklingsstadier att utgå ifrån.
I det första stadiet beskrivs novisen, vilket är när sjuksköterskan är ny i sin kontext och har då inte skaffat erfarenhet av de situationer som kan uppstå vid triagering. Vid triagen finns det regler och riktlinjer som sjuksköterskan ska gå efter och Benner menar på att dessa regler kan i början hålla tillbaka sjuksköterskans egna prestationer. Detta kunde också gälla för de erfarna sjuksköterskorna som hoppade in ibland för att triagera.
I resultatet i denna litteraturstudie framgår det att ibland var det sjuksköterskor från andra avdelningar som utförde triagering och inte hade någon erfarenhet av triagering. Dessa sjuksköterskor befinner sig därför i det första stadier enligt Benners (2001) teori. De hade erfarenhet som sjuksköterska, men inte inom området triagering.
I resultatet till denna litteraturstudie framgick också att kunskap var viktigt för
sjuksköterskan som utförde triagering. Varndell (2019) beskrev att vid vissa sjukhus fanns det olika krav för att få triagera. Utföraren var tvungen att vara legitimerad sjuksköterska med minst två års erfarenhet av akutsjukvård. Vidare skulle sjuksköterskan vara kunnig inom alla delar av akutmottagningen. Det fanns även krav på en vidareutbildning inom akutsjukvård. Därutöver fanns även en inskolningsperiod där sjuksköterskan hade någon med sig vid triagering för att se till att det fungerade bra under minst två pass. Trots erfarenheten och utbildningen på akutmottagningen placeras ändå sjuksköterskan som börjat utföra triagering i första stadiet utifrån Benners (2001) teori.
Vidare till det andra stadiet i Benners (2001) teori som kallas för avancerad nybörjare. I detta stadie har sjuksköterskan skaffat sig en viss erfarenhet. Dock inte tillräckligt för att
kunnat arbeta in en struktur för sitt tillvägagångssätt. I detta fall krävs att det finns riktlinjer som sjuksköterskan ska följa för att rätt prioritet ska tilldelas patienterna.
Atack och Rankin (2019) menade i sin artikel att vid djupare förståelse för CTAS riktlinjerna kunde en mer korrekt prioritetsnivå tilldelas patienten. Här skulle
sjuksköterskan kunna ses befinna sig i det andra stadiet utifrån Benners (2001) teori.
Sjuksköterskan anses inte längre vara novis utan har gått vidare till avancerad nybörjare.
Riktlinjerna behövs och finns för att patienten ska kunnas prioriteras rätt.
Atack och Rankin (2019) skrev att genom att nå en bredare förståelse för de riktlinjer som fanns var det givande att diskutera deras eget arbete inom triagering och problem de stötte på. De ville att lärarna för triagering skulle ta en ledande roll och föra diskussionen i rätt riktning. En expert skulle även ge feedback kring deras arbete. Detta ledde till en bättre triagering.
Chen et al. (2010) skrev att den största faktorn som påverkade säkerheten i
sjuksköterskans bedömning under triage var antalet timmar utbildning inom triagering sjuksköterskan hade. Detta överensstämmer med fynden i denna litteraturstudies resultat kring vikten av utbildning.
Det tredje stadiet i Benners (2001) teorimodell beskrivs den kompetenta sjuksköterskan.
Där kan sjuksköterskan planera och strukturera sitt arbete i viss mån, vilket leder till effektivitet och förmåga att behärska oväntade situationer.
Det fjärde stadiet beskriver den skickliga sjuksköterskan som genom erfarenhet erhållit kunskap om vilka situationer som kan uppstå i ett givet moment, och kan därefter förutspå en del händelseförlopp.
Meester, Van der Linden och Van der Linden (2016) fann att om sjuksköterskan hade stor erfarenhet av triagering resulterade det i att fler patienter blev hänvisad till vårdcentralen.
Här hade sjuksköterskan mer erfarenhet och kan tolkas befinna sig i det fjärde stadiet enligt Benners (2001) teori. Även Chen et al. (2010) fann att antalet års erfarenhet på en akutmottagning påverkade bedömningen positivt. De fann också i en svensk studie av FitzGerald et al. (2010) att erfarenhet som sjuksköterska och erfarenhet på
akutmottagningen påverkade triageringen till det bättre.
I det femte och sista stadiet beskrivs experten. Där har sjuksköterskan utvecklat en
erfarenhetsbaserad klinisk blick som ger struktur för det egna arbetssättet så att riktlinjer inte behövs för den enskilda individen (Benner 2001).
I resultatet av denna litteraturstudie framgår det att triagering ibland kunde utföras på annat sätt än de riktlinjer som fanns vilket kunde leda till felprioritering. I det femte och sista steget ur Benners (2001) teori kunde sjuksköterskan använda sin egen kliniska blick vid bedömning. Författarna till denna litteraturstudie anser att dessa två saker motsäger varandra, men tolkar det som att den som frångått riktlinjer ej befunnit sig i det sista steget i Benners (2001) teori. Därmed har det blivit felbedömning.
Resultatet i denna litteraturstudie visar att hög arbetsbelastning och ett högt flöde av patienter påverkade arbetsmiljön kunde leda att stress uppstod för sjuksköterskan som utförde triagen. Meester, Van der Linden och Van der Linden (2016) fann även att ett högt flöde av patienter kunde påverka triagering. Det de fann var att patienter inte blev
triagerade på grund av det höga flödet.
Chen et al. (2010) beskriver att sjuksköterskor som var van att använda penna och papper skulle istället använda dator vilket kunde medföra att deras bedömning blev mer korrekt vid triagering. Detta kan relateras till denna litteraturstudie där ett fynd var att
sjuksköterskans effektivitet vid hantering av triageverktyget kunde påverka triagen.
Resultatet i denna litteraturstudie var samstämmigt med vad tidigare forskning visat. Dock uppmärksammades det i resultatet att enligt Wolf et al. (2018) kunde intuition vara en negativ egenskap att använda sig av. Detta skiljer sig från andra artiklar som använts i denna litteraturstudie. De andra artiklarna menade mer att intuition var en positiv egenskap. Samtidigt skrev Wolf et al. (2018) att intuition också var något som är bra om det bekräftas av tester och data.
Aspekterna som ansågs påverka sjuksköterskans bedömning var kunskap, mod, intuition, relation, arbetsmiljö, hjälpmedel, patienten och riktlinjer. Det fanns många likheter i de använda artiklarna trots att de var skrivna från helt olika länder. Trots att de kom från olika länder, kulturer och ekonomi med olika förutsättningar var det synnerligen eniga om vad som påverkade sjuksköterskans bedömning. Eftersom denna litteraturstudie använde artiklar från olika delar av världen gav det ett globalt perspektiv. Det kan resultera i en bredare förståelse för vad som påverkar sjuksköterskans arbete ur deras perspektiv.
Denna studie belyser aspekter som sjuksköterskan upplever påverka triagering på en akutmottagning. Dessa aspekter kan hjälpa sjuksköterskor genom att göra de medvetna om att dessa påverkar triagering.
Att vara medveten om vilka aspekter som påverkar triagearbetet kan leda till att
sjuksköterskan ger en bättre vård till patienten. Personcentrerad vård är alltid något som genomsyrar sjuksköterskans arbete med patientens sårbarhet, värdighet, integritet och självbestämmande (Svensk Sjuksköterskeförening 2016). Vid triagering blir patienten sårbar och det är viktigt att som sjuksköterska skydda patienten. Detta kan göras genom vilken plats triageringen utförs eftersom det visade sig i resultatet att det fanns risk att patienten utelämnar information.
Diskussion om etiska, samhälleliga och intersektionella aspekter
SBU (2014, 160) menade att alla människor ska ha lika möjligheter att uppnå god hälsa, som det också anses i Hälso- och sjukvårdslagen att vården ska ges utifrån behov.
Eftersom målet var att uppnå jämlikt utfall och lika möjligheter när det kom till
befolkningens hälsa skulle det behov som är större prioriteras framför det mindre behovet.
Enligt Svensk Sjuksköterskeförening (2016) var det viktigt som sjuksköterska att visa patienten respekt och inte inkräkta på deras integritet. Chang et al. (2017) skrev att vissa patienter inte delade med sig av hela sin sjukdomsbild när det var öppet och andra kunde lyssna på anamnesen vid triagering. När patienten inte delade med sig av hela sin
sjukdomsbild skulle kunna vara ett sätt för patienten att försöka bevara sin integritet.
Detta kunde leda till att en fullständig anamnes riskerade att utebli och därefter leda till sämre vård.
Määttä och Öresland (2014) skrev att fördomar och normer kring hur människan bör vara kunde påverka sjuksköterskans bemötande samt prioritetsbeslut vid triagering. Även patientens ålder kunde påverka detta. I studien påpekas vikten av att bemöta patienten som en person och inte bemöta patientens sjukdom. Lika viktigt var att patienterna får känna sig delaktiga och ha kontroll över sin egen vårdsituation.
I denna studies resultat framkom det att patienter kunde triageras olika på grund av deras kön och ålder. Detta samstämmer med Määttä och Öresland (2014). Det skulle därmed kunna finnas en risk att patienten blir bemött olika ur ett negativt perspektiv på grund av deras kön eller ålder. Detta bör tas i åtanke som triagerande sjuksköterska.
När en patient blivit dåligt bemött eller dåligt omhändertagen vid första mötet kunde det uppstå en ensamhet och sårbarhet för patienterna (Göransson, von Rosen 2013; Olofsson et al. 2012). Enligt 5 kap. 1§ i Hälsosjukvårdslagen (SFS 2017:30) skall vårdpersonal tillgodose patientens behov av trygghet i vården samt främja kontakten mellan vårdpersonal och patienten. Därmed bör patienterna bemötas respektfullt och på ett värdigt sätt. I denna studie framgick det att det fanns aspekter som påverkade hur mycket information patienten ville lämna ifrån sig. Enligt Sandman och Kjellström (2016) är det viktigt med delaktighet för att patienterna ska känna sig trygga till att delge information.
Metoddiskussion
Eftersom det valda syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av aspekter av betydelse som ansågs påverka arbetet vid triagering, valdes kvalitativa artiklar till denna litteraturstudie. Mårtensson och Fridlund (2017, 427) skrev att när ordet “beskriva” var med i syftet rekommenderades användningen av kvalitativ metod. Författarna till detta arbete valde att gå efter Mårtensson och Fridlunds rekommendationer för valet av metod vilket medförde en ökad reliabilitet och validitet för denna studie. Sökningarna efter artiklar gjordes i databaser med inriktning mot omvårdnad. Det ökade antalet relevanta artiklar för omvårdnad. Detta gjordes enligt Henricson (2017, 414) att trovärdigheten ökade i denna litteraturstudie. Användningen av bedömningsmall var enligt Friberg (2017, 47) ett sätt att arbetet blev granskat och värderat av adekvat kvalité.
Något som stärkte valet och granskningen av artiklarna var att alla artiklar lästes noggrant av två personer, vilket ökade tillförlitligheten. Därefter diskuterades och jämfördes
artiklarna på hur de hade uppfattats, så att inga missförstånd skulle uppstå (Friberg 2017, 135). Henricson (2017, 414) menade också att när urvalet av artiklarna hade utförts lästes de noga igenom och innehållet jämfördes. Denna aspekt bidrog till att stärka reliabiliteten.
Eftersom alla artiklar var på engelska kunde det bli tolkningsfel och missförstånd på grund av det engelska språket (Kjellström 2017, 72–73). För att skapa en större tillförlitlighet och minska risken för feltolkning hjälptes även här att två personer läste igenom artiklarna på engelska. Däremot finns det fortfarande risk för feltolkning eftersom personerna som läst igenom artiklarna inte har engelska som modersmål. När det är beskrivet i denna
litteraturstudie hur metoden, analysen och urvalet gick till så ökade även det en tillförlitlighet.
Datainsamlingen skedde endast efter att exklusion- och inklusionskriterierna fastställts av författarna till denna litteraturstudie vilket ökade trovärdigheten för resultatet.
Insamlandet av artiklar sträcker sig från årtalen 2000–2020 vilket medför en spridning av forskning mellan dessa årtal. Detta kunde leda till en mer nyanserad bild över denna tidsperiod. Eftersom triagering etablerade sig runt om i världen i slutet av 1990-2000-talet användes därför inte forskning äldre än 2000-talet.
Under arbetets gång har författarna till denna litteraturstudie förhållit sig objektiv för att datan ska representera deltagarnas åsikter i artiklarna. Detta medför att
bekräftelsebarheten ökar. Överförbarheten styrktes genom att i tabellform skriva hur urvalsprocessen gick till. Det fanns även tabell över artikelöversikten och
kvalitetsgranskningen vilket även stärker överförbarheten enligt. Detta överensstämmer med Polit och Tatano Beck (2021) som menade att överförbarhet handlar om att resultatet ska kunnas appliceras till andra grupper eller sammanhang. Datan ska därför beskrivas utförligt av forskarna så att läsaren kan avgöra dess relevans för andra applikationer.
Det uppkom att samma författare hade skrivit några av de valda artiklar och litteratur som använts i bakgrunden. Fördelen med författare som skrivit flera artiklar om samma ämne var att de antas vara väl insatta i ämnet. Samtidigt kan det också ses som en svaghet att dessa författare var “färgade” gällande ämnet för deras intresse och engagemang.
Eftersom alla valda artiklar var från olika länder runt om i världen blev det ett stort globalt perspektiv vilket kan stärka pålitligheten för denna studie. Nackdelen med det var att sjukvården ser olika ut runt om i världen vilket kan göra det svårt att dra en likgiltig slutsats. Det är också svårt att endast applicera resultatet på hur Sveriges triagering fungerar. För att få upp trovärdigheten och relevans lades det extra vikt att använda en svensk artikel i resultatet.
Forskningsetisk diskussion
Enligt Sandman och Kjellström (2016, 329) var det viktigt att när forskning utförs ska de involverade personerna inte utsättas för skada eller kränkning. Vid kvalitativ metod som använde intervjuer kan forskningspersonen komma nära deltagarna. Detta kan leda till en relation mellan forskaren och deltagaren som skulle kunna få en negativ påverkan.
Deltagaren kan anpassa sina svar till det den tror att forskaren vill höra. Dessutom vid dåligt formulerade frågor kan det leda till att deltagaren tar illa upp och deras svar blir
påverkade. I intervjuer har även forskaren en maktposition som bör tas hänsyn till. En maktposition kan leda till att svaren blir framtvingade.
I denna studie använde författarna sig av artiklar med intervjuer. I dessa studier hade frågorna framgått öppna. Vissa hade använt sig av personliga frågor för att det ska bli en lättsammare stämning och få deltagaren att öppna upp sig. Detta skulle kunna innebära en risk för att svaren blivit påverkade enligt stycket ovan.
Kvalitativ forskning som använder sig av observationer medför en risk. Risken att
personen som blir observerad glömmer bort att de är under observation och delar med sig av något de inte vill. Samtidigt anses observationer ge en närmare bild av hur verkligheten ser ut när personerna i studien agerar i vanliga fall (Sandman och Kjellström 2016, 330).
Detta är något som har funnits i åtanke under denna studies gång eftersom vissa använda artiklar använt sig av observationer.
Konfidentialitet är något som skyddar patienternas integritet och privatliv. Detta genom att obehöriga personer inte kan identifiera deltagarna i en studie menade Sandman och Kjellström (2016, 330).
De artiklar som använts i resultatet har utfört sina studier på ett sådant sätt att det inte går att identifiera deltagarna. Det framgick även i artiklarna att materialet som använts och information som framkommit hade hanterats på ett adekvat sätt för att bevara deltagarnas integritet och privatliv.
En artikel som är etisk godkänd höjer trovärdigheten (Kjellström 2017, 72). Detta försöktes att eftersträvas i allra största mån. I ett flertal artiklar stod det tydligt om den var etiskt godkänd. I vissa andra artiklar stod det otydligt och det var svårt att finna den
informationen. Detta drog ner på trovärdigheten hos dessa artiklar men författarna till denna studie valde att ta med dessa trots detta då det kan ha att göra med olika etiska aspekter runt om i världen.
Konklusion
De saker som påverkade sjuksköterskans triagering bestod av ett komplext nät med olika aspekter. De funna aspekterna var interna- och externa aspekter. Denna studie ger sjuksköterskan en inblick i vilka aspekter som påverkar bedömningen vid triagering.
Vidare ger denna studie en förståelse om vad som påverkar sjuksköterskans beslut utifrån arbetsmiljön, hjälpmedel och utbildning vilket kan bidra till att hjälpa akutmottagningars verksamheter att utvecklas.
Genom detta arbete vill författarna till denna litteraturstudie belysa vad en oerfaren eller ny sjuksköterska bör ha i åtanke vid triagering på en akutmottagning. Detta skulle även kunna användas inom andra områden i sjukvården där en snabb bedömning krävs. Utifrån ökad medvetenhet kring aspekterna som påverkar triagering anser författarna att det kan leda till en bättre upplevelse för den patient som blir triagerad.
Ämnet är komplext och flera variabler vävs in i varandra. Författarna rekommenderar att forskning inom skillnader av aspekter av betydelse som påverkar triagering i olika länder bör utföras. Denna litteraturstudies resultat visade att kunskap var något som är en del av de interna aspekterna. På grund av detta bör även vidare forskning drivas för att identifiera vilken typ av erhållen kunskap som är av stor vikt. Även vilka skillnader vid prioritering det finns mellan erfarna och oerfarna sjuksköterskor bör undersökas.
Kunskap i form av erfarenhet och utbildning nämndes regelbundet i resultatet. Därför rekommenderas ett introduktionsprogram inom triagering för nyexaminerade och nya sjuksköterskor på akutmottagning. Författarna anser att triagering är något som bör tas upp mer under grundutbildningen till blivande sjuksköterskor.
Referenser
*Artiklar som finns identifierade i resultatet
*Andersson, AK.; Omberg, M. och Svedlund, M. 2006. Triage in the emergency department--a qualitative study of the factors which nurses consider when making decisions. Nurse crit care 11(3):136-45. Doi: 10.1111/j.1362-1017.2006.00162.x
Atack, L. och Rankin, J-A. 2005.Effectiveness of a 6-week Online Course in the Canadian Triage and Acuity Scale for Emergency Nurses.Journal of emergency nursing 31(5):436- 441. doi:10.1016/j.jen.2005.07.005
*Arslanian-Engoren, C. 2000. Gender and age bias in triage decisions. Journal of emergency nursing 26(2):117-124. doi: doi.org/10.1016/S0099-1767(00)90053-9 Benner, P. 2001. Från novis till expert mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet.
Enskede: TPB
*Chang, W.; Liu, HE.; Goopy, S.; Chen, L-C.; Chen, H-J. och Han, C-Y. 2017. Using the Five-Level Taiwan Triage and Acuity Scale Computerized System: Factors in Decision Making by Emergency Department Triage Nurses. Clinical nursing research 26(5):651- 666. Doi: 10.1177/1054773816636360
Chen, S-S.; Chen, J-C.; Ng, J-C.; Chen, P-L.; Lee, P-H. och Chang, W-Y. 2010. Factors that influence the accuracy of triage nurses' judgement in emergency departments. Emergency medicine journal 27(6):451-455. doi:10.1136/emj.2008.059311
FitzGerald, G.; Jelink, G.; Scott, D. och Gerdtz, M. 2010. Emergency department triage revisited. Emergency medicine journal 27(2):86-92. doi: 10.1136/emj.2009.077081 Friberg, F. 2017. Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I Friberg, F. (red.). Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur AB. 141–152.
Göransson, K.; Ehrenberg, A. och Ehnfors, M. 2005. Triage in the emergency departments:
national survey. Journal of clinical nursing 14(9) :1067–1074. Doi:
https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2005.01191.x
Göransson, K.; Ehrenberg, A.; Marklund, B. och Ehnfors, M. 2005. Accuracy and
concordance of nurses in emergency department triage. Scand J caring sci 19(4):423-8, doi: 10.1111/j.1471-6712.2005.00372.x
Göransson, K.; Eldh, A-C. och Jansson, A. 2008. Triage på akutmottagning. Lund:
Studentlitteratur AB. 13–85
Göransson, K; & von Rosen, A. 2009. Patient experience of the triage encounter in a Swedish emergency department. International emergency nursing, 18(1), 36-40. Doi:
10.1016/j.ienj.2009.10.001
Henricson, M. 2017. Diskussion. I: Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 411–420.
*Janssen, M.; Achterberg, T.; Adriaansen, M.; Kampshoff, C.; Schalk D. och Groot J. 2011.
Factors influencing the implementation of the guideline Triage in emergency departments:
a qualitative study. Journal of clinical nursing 21(3-4): 437-447. doi:doi- org.proxy.ub.umu.se/10.1111/j.1365-2702.2011.03921.x
Kalman, H. och Lövgren, V. 2012. Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. Malmö: Gleerups.
Kuriyama, A.; Urushidani, S. och Nakayama, T. 2017. Five-level emergency triage systems:
variation in assessment of validity. Emergency medicine journal 37(11):703-710.
doi: 10.1136/emermed-2016-206295
*Mulindwa, F. och Blitz, J. 2016. Perceptions of doctors and nurses at a Ugandan hospital regarding the introduction and use of the South African Triage Scale. African journal of primary health care & family medicine 8(1): 1056. Doi: 10.4102/phcfm.v8i1.1056
Mårtensson, J. och Frilund, B. 2017. Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I: Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. 2.
Uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 421–438
Määttä, S. och Öresland, S. 2014. Genusperspektiv i omvårdnad. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.). Omvårdnadens grunder perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur.
323-340.
Olofsson, P; Carlström, E. D. och Bäck Pettersson, S. 2012. During and beyond the triage encounter: Chronically ill elderly patients’ experiences throughout their emergency department attendances. International Emergency Nursing, 20(4), 207-213. Doi:
10.1016/j.ienj.2012.03.006
Olsson, H. och Sörensen, S. 2011. Forskningsprocessen- kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur AB. 70–89.
Polit, D. F. and Tatano Beck, C. 2021. Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 11. uppl. London: Wolters Kluwer.
Sandman, L. och Kjellström, S. 2016. Etikboken. 7 uppl. Lund: Studentlitteratur AB. 322–
335
SBU. 2010. Triage och flödesprocesser på akutmottagningen.
https://www.sbu.se/contentassets/79b7a8f6aaad46dcbc988cffed33339f/triage_fulltext2.
pdf (Hämtad 2020-10-25)
SBU. 2014. Etiska och sociala aspekter.
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel12.pdf (Hämtad 2020-11-14)
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
SFS 2017:30. Avdelning II. Bestämmelser för all hälso- och sjukvård.
*Sherefat, A.; Vaezi, A.; Vafaeenasab, M.; Ehrampoush, M.; Fallahzadeh, H. och Tavangar, H. 2019. Responsibility-evading performance: The experiences of healthcare staff about triage in emergency departments: A qualitative study. Iranian journal of nursing and midwifery research 24(5):379-386. Doi: https://doi.org/10.4103/ijnmr.ijnmr_217_18
Svensk Mesh. 2020. https://mesh.kib.ki.se/ (Hämtad 2020-10-23) Svensk sjuksköterskeförening. 2016. Värdegrund för omvårdnad.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062314be/1584005152878/v%C 3%A4rdegrund%20f%C3%B6r%20omv%C3%A5rdnad%20reviderad%202016.pdf
(Hämtad 2020-11-05)
Svensk sjuksköterskeförening. 2017. Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska.https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/158402 5404390/kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf (Hämtad 2020-11-05)
Van der Linden, C.; Meester, B. och Van der linden, N. 2016. Emergency department crowding affects triage processes. International emergency nursing 29(0):27-31. doi:
10.1016/j.ienj.2016.02.003
Varndell, W. 2019. Triage in Australian emergency departments: Results of a New South Wales survey. Australasian Emergency Care 22(2):81-86. doi:
10.1016/j.auec.2019.01.003.
*Vuillie, M.; Foerster, M.; Foucault, E. och Hugli, O. 2018. Pain assessment by emergency nurses at triage in the emergency department: A qualitative study. Journal of clinical nursing 27(3-4):669-676. Doi: 10.1111/jocn.13992
Wikström, J. 2006. Akutsjukvård. 7. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
*Wolf, L.; Delao, A.; Perhats, C.; Moon, M. och Evanovich, K. 2018. Triaging the
Emergency Department, Not the Patient: United States Emergency Nurses’ Experience of the Triage Process. Journal of emergency nursing 44(3):258-266. Doi:
10.1016/j.jen.2017.06.010
Östlundh, L. 2017. Informationssökning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, s. 69–77
Bilagor
Bilaga 1
Tabell 1. Översikt över urvalsprocessen
Databa s Datum
Sökord Avgränsni ng
Antal träffar
Urval 1 *
Urval 2 **
Urval 3 ***
Pubmed 20/10- 20
Nurs* AND Triage AND
Qualitative study 2000–2020 85 2
Pubmed 23/10- 20
triage AND nurse AND
qualitativ AND sweden 2000–2020
32 1
Cinahl 23/10- 20
Triage AND Nurs* AND Qualitative NOT
Primary health care
2000–2020 201 1
Cinahl 23/10- 20
Triage AND Nurs* AND Qualitative NOT
Primary health care
2000–2020 201 2
Cinahl 16/11- 20
Triage AND Nurs* AND Qualitative NOT
Primary health care NOT Calls NOT Telephone
2000–2020 145 2
* Utifrån titel
** Utifrån abstract
*** Utifrån artikel
Bilaga 2
Tabell 2. Artikelöversikt och kvalitetsgranskning
År Författare
Land Tidskrift
Titel Syfte Urval Metod Resultat
2019, Iran Asghar Sherafat, Aliakbar Vaezi, Mohammadreza Vafaeenasab, Mohammadhass an Ehrampoush, Hossein
Fallahzadeh, Hossein Tavangar Iranian journal of nursing and midwifery research
Responsibility- evading performance:
The experiences of healthcare staff about triage in emergency departments: A qualitative study
This study was conducted to investigate the role of different underlying factors in triaging emergency patients through a qualitative approach
30 intervjuer med 25 personer. Dessa personer var valda genom en stor triageerfarenhet. Av 25 personer var 7 kvinnor och 18 män. Utav dessa 25 personer var 15 triagesjuksköterskor .
Kvalitativ studie med
innehållsanalys.
Intervjuerna var semistrukturerad e och utfördes med
triagesköterskor, akutläkare, specialister och chefer. Alla intervjuer utfördes av samma forskare.
Fyra kategorier dök upp:
Profit triage, exhibitive triage, enigmatic, och tentative performance triage
Tillsammans ingick dessa i temat:
responsibility- evading performance
2016, Uganda Francis
Mulindwa, Julia Blitz
African journal of primary health care and family medicine
Perceptions of doctors and nurses at an Ugandan hospital regarding the introduction and use of the South African Triage Scale
To explore whether the introduction of the South African Triage Scale (SATS) was valuable and sustainable by the
IHK’soutpatient department and emergency unit (OPD and EU) staff
Deltagarna i studien jobbade heltid som sjuksköterskor eller läkare. De hade arbetserfarenhet på 1–6 år. 35 personer deltog i studien varav 10 läkare och 25 sjuksköterskor.
Metoden innehöll kvantitativ metod och utfördes med semistrukturerad e intervjuer.
Intervjuerna bandspelades och skriftliga noteringar utförds. Sedan transkriberades inspelningarna.
SATS visade sig vara nödvändigt, förbättrade sorteringen av patienter och kommunikatione n mellan
sjuksköterskor.
Sjuksköterskorna blev mer
engagerade i vården.
2006, Sverige Anna-Karin Andersson, Monica Omberg, Marianne
Svedlund Nursing in critical care
Triage in the emergency department--a qualitative study of the factors which nurses consider when making
decisions
The aim of this study is to describe how nurses work with triage on patients’ arrival at the ED of a county hospital in a rural area of Sweden, as well as the factors considered when prioritizing and in connection
Utav 45
sjuksköterskor på akutmottagningen valdes 19. Utav dessa var tre män och 16 kvinnor.
Dessa hade mer än 6 års erfarenhet av triage, tränad i akut situationer, var villiga att delta i studien samt att de arbetade under den tid studien utfördes.
Kvalitativ metod har använts.
Observationer utfördes med följd av en kort intervju som bandspelades.
Resultatet delades in i interna faktorer och externa faktorer. De interna faktorerna speglar
sjuksköterskan kompetens och personlig förmåga. De externa faktorerna
