Examensarbete
Minskad årsringsbredd hos gran (Picea abies) – en vitalitetsförlust efterföljande en torkperiod
Reduced annual ring width of spruce (Picea abies) – a loss of vitality subsequent a drought period
Författare: Johan Blomquist Handledare: Johan Lindeberg Examinator: Erika Olofsson Datum: 20200526
Kurskod: 2TS10E, 15 hp Ämne: Skogs- och träteknik Nivå: Kandidat
Institutionen för Skog och träteknik
Johan Blomquist i
Sammanfattning
Effekten av torka på gran (Picea abies) kan vara stor. Torkperioder minskar inte bara granars vitalitet och tillväxt utan ökar dessutom risken för angrepp av skadeinsekter, bland annat av åttatandad granbarkborre (Ips
typographus). Den här studien har, genom att studera årsringsbredder hos gran, undersökt effekten av torka. Genom mätningar med en resistograf har årsringsbredden för 2019 jämförts med tidigare år. Studien har funnit att 2018 och 2019 års årsringar var smalare än åren tidigare. Detta är sannolikt ett resultat av torkan 2018. Vidare har studien inte kunnat visa på något starkt samband mellan minskad årsringsbredd, bonitet eller markfuktighet.
Den största minskningen av årsringsbredd har dock skett på frisk mark. Det bör tas i beaktning att cirka 85% av provytorna var på frisk mark vilket gör att detta resultat kan vara missvisande.
Granar med en större minskning av årsringstillväxt har inte visat löpa en högre risk för angrepp av granbarkborre. Studien har dock funnit ett samband mellan antal torra marktyper och granbarkborreangrepp per bestånd.
Fler studier inom samma område och en metodutveckling behövs
genomföras för att kunna säkerställa och öka reliabiliteten på resultaten.
Johan Blomquist ii
Summary
The effect of drought on spruce (Picea abies) can be great. Periods of drought not only reduce the vitality and growth of spruces but also increase the risk of pest infestation by the European spruce bark beetle (Ips
typographus). This study has investigated the effect of drought on tree-ring widths of spruce. By measurements with a resistograph, the annual ring width for 2019 has been compared to previous years. The study found that the 2018- and 2019-years tree-rings were narrower than in the years before.
This is probably a result of the drought in 2018. Furthermore, the study has not been able to show a strong correlation between reduced annual ring width, site quality or soil moisture. However, the largest decrease in annual ring width has occurred on healthy sites. It should be considered that approximately 85% of the test surfaces were on healthy sites, which means that this result may be misleading.
Spruces with a greater reduction in annual ring growth have not shown a higher risk of infestation of spruce bark beetle. However, the study has found a correlation between the number of dry soil types and spruce bark beetle infestations per site.
More studies in the same field and a methodological development are needed to ensure and increase the reliability of the results.
Johan Blomquist
Abstract
Effekten av torka på gran kan var stor. Sommaren 2018 var en av de torraste och varmaste somrarna på länge. En sådan period påverkar ofta granars vitalitet negativt och kan leda till en ökad risk för angrepp av granbarkborre.
Denna studie har undersökt hur årsringsbredden på gran har förändrats till följd av torka genom att jämföra årsringsbredder före torkperioden med de efter. Mätningar genomfördes med en resistograf som genererade datafiler som sedan sammanställdes och analyserades, främst med hjälp av Excel.
Vidare noterades markfuktighet, bonitet och angrepp av granbarkborre.
Dessa faktorer jämfördes med varandra med syfte att finna eventuella samband.
Studiens resultat visar att torkperioden 2018 haft en stor inverkan på granars vitalitet. Dessutom har samband mellan torrare bestånd och antal granar angripna av granbarkborre kunnat påvisas. Samband mellan minskad årsringsbredd och angrepp av granbarkborre har ej kunnat fastställas.
Nyckelord: Gran, torkstress, resistograf, granbarkborre, årsringsbredd.
Keyword: Spruce, drought, resistograph, spruce bark beetle, year ring width.
Johan Blomquist
Förord
Med denna kandidatuppsats avslutar jag mina 3 år på
skogskandidatprogrammet på Linnéuniversitetet. Med ny kunskap och erfarenhet börjar nu sökandet efter en anställning i spåren av
Coronapandemin.
Avslutningsvis vill jag rikta ett tack till min handledare Johan Lindeberg som lade fram projektidén och har stöttat med kunskap och råd under arbetets fortskridande.
Johan Blomquist, Tranås 2020.
Johan Blomquist
Innehållsförteckning
Sammanfattning ___________________________________________ i Summary ________________________________________________ ii 1. Introduktion ___________________________________________ 1 1.1 Bakgrund _______________________________________________________ 1
1.1.1 Gran (Picea abies) _____________________________________________ 1 1.1.2. Torkstress och gran ___________________________________________ 1 1.1.3. Granen i ett framtida klimatscenario ______________________________ 3 1.1.4. Åttatandad granbarkborre _______________________________________ 4 1.2. Hypotesutveckling _______________________________________________ 5 1.3 Syfte och frågeställningar __________________________________________ 6 1.4 Avgränsningar ___________________________________________________ 6
2. Material och metoder ____________________________________ 7 2.1. Material ________________________________________________________ 7
2.1.1. Urval av skogsägare och bestånd _________________________________ 8 2.2. Metodik ________________________________________________________ 8 2.3. Genomförande___________________________________________________ 9 2.3.1. Provytor ____________________________________________________ 9 2.3.2. Datainsamling _______________________________________________ 10 2.3.3. Bearbetning, sammanställning och analys _________________________ 11 3. Resultat och analys _____________________________________ 13 3.1. Torkstress och minskad årsringsbredd _______________________________ 13 3.2. Årsringsbredd, markfuktighet och bonitet ____________________________ 14 3.3. Granbarkborre, årsringsbredd och markfuktighet _______________________ 15 3.4. Referensmätning ________________________________________________ 16
4. Diskussion och slutsats __________________________________ 18 4.1. Resultatdiskussion_______________________________________________ 18 4.2. Metoddiskussion ________________________________________________ 19 4.3. Generaliserbarhet _______________________________________________ 20 4.4. Slutsats _______________________________________________________ 20
5. Referenser ____________________________________________ 22
Johan Blomquist 1
1. Introduktion
1.1 Bakgrund
Gran är, bland våra inhemska trädslag, ett av de mest känsliga för torka.
2018 var ett år med en mycket varm och nederbördsfattig sommar vilket hade stor påverkan på flera naturresurser däribland skogen. Torkan föranledde inte bara minskad vitalitet hos bland annat gran utan även en gynnsam situation för skadeinsekten åttatandad granbarkborre (Ips typographus).
1.1.1 Gran (Picea abies)
Trots att gran var en utav de sista trädarterna att vandra in i Sverige utgör den idag 41% av Sveriges totala virkesförråd på produktiv skogsmark (Fransson 2019). Detta gör granen till det ekonomiskt och volymmässigt viktigaste trädslaget i Sverige. Gran växer på många olika ståndorter som har olika förutsättningar gällande bonitet, markfuktighet och andra faktorer.
En ståndort definieras enligt Skogskunskap (u.å.) som ”En växtplats för skog med enhetliga egenskaper hos klimatet, marken och de biotiska faktorerna”. Ett vanligt sätt att redovisa ett bestånds tillväxt är genom ståndortsindex (SI). Detta är också det mått som ofta anges i
skogsbruksplaner4. Ståndortsindex är en indikation på markens
produktionsförmåga. Den skrivs som en bokstav beskrivande ett trädslag och ett nummer som anger trädets förmodade höjd efter 100 år, t.ex. G30 som då står för gran och 30 meter vid en ålder av 100 år (Skogskunskap u.å.). Från ståndortsindex kan sedan markens bonitet uppskattas, främst genom
indextabeller.
Gran förekommer i hela landet men trivs dock bäst på friska och näringsrika marker med god vattentillgång och det är på medelgoda till goda marker som den uppnår högst produktion. Gran har oftast en stor och relativt tät grönkrona vilket gör träden känsliga för stormfällning och torkstress (Isacsson & Åberg 2019; Skogskunskap 2016).
Gran är ett trädslag med, utifrån virkesindustrins synvinkel, goda virkes- och tillväxtegenskaper. Den har en god förmåga att etablera sig och kan effektivt konkurrera ut andra trädslag genom att kunna växa under mycket täta och mörka förhållanden. Sådana trädslag kallas sekundärträdslag till skillnad från ljuskrävande och snabbetablerade trädslag såsom exempelvis björk (Skogskunskap 2016).
1.1.2. Torkstress och gran
Gran tar upp vatten främst via rötterna i marken. En grans
vattenförbrukning grundar sig i storlek på grönmassa, omgivande temperatur och vind. En stor grönmassa kräver mer vatten. Omgivande temperatur är en faktor som har stor betydelse för trädets vattenförbrukning.
Johan Blomquist 2
En högre temperatur leder till en högre avdunstning av vatten (ånga) från träden, så kallad transpiration. Transpirationen sker via barrens
klyvöppningar via vilka även koldioxid tas upp som en del av fotosyntesen.
Om träden börjar lida av vattenbrist stängs dessa klyvöppningar vilket gör att träden bättre kan hushålla med vattnet. Det innebär samtidigt att fotosyntesen avtar och därmed trädens tillväxt vilket i sin tur leder till att grönmassan minskar på sikt (Andersson et al. 2017).
I en studie från Finland har Jyske et al. (2010) konstaterat att tillväxten hos gran minskar vid torkstress men att granen återhämtar sig snabbt när den åter får god tillgång till vatten.
Gran, precis som andra trädslag, tillväxer under vegetationssäsongen.
Längden på denna varierar beroende på breddgrad och därtill flera faktorer som nämns i kommande text. Varje år, under vegetationssäsongen, tillväxer en ny årsring med ved. Hos gran består en årsring av en ljus och en mörk ring, se figur 1. Den ljusa ringen benämns vårved och tillväxer, som namnet antyder, under vår och försommar. Den mörka ringen benämns sommarved och tillväxer under sommar och höst (Träguiden 2017).
Figur 1. Årsringar ur tvärsnitt hos gran.
Tidpunkten för när vår- respektive sommarved börjar bildas beror på många olika yttre faktorer, delvis temperatur, tillgång till markvatten samt
nederbörd. Den totala nederbörden under året är av stor betydelse men också mängden nederbörd under sommaren (Bouriaud et al. 2005).
Egenskaperna hos vår- respektive sommarved skiljer sig åt. Vårveden tillväxer snabbare och bildar tunnare cellväggar till skillnad från
sommarveden som bildar tjockare cellväggar, se figur 2. Detta leder bland annat till en högre densitet, starkare vedfibrer och en lägre
vätskepermabilitet hos sommarveden (Träguiden 2017). Att vårvedens celler är tunnare beror främst på att det är på våren som nya skott och barr bildas vilket leder till att det mesta av näringen går åt till detta. Det blir
Johan Blomquist 3
därför inte mycket näring över för trädet till att bilda tjocka cellväggar (Blom 2013).
Figur 2. Visar en skillnad i cellväggstjocklek hos de ljusa vårvedscellerna och de mörka sommarvedscellerna (Shmulsky & David Jones 2019).
Eftersom förändringar i vedegenskaper till följd av torka ofta sker i enstaka årsringar har detta ingen större effekt på trädets vedegenskaper som helhet men om torkperioder blir vanligare blir effekten större. Nothdurft &
Vospernik (2018) har utfört en studie som visar att förändringar sker främst inom den årsring som tillväxer året efter en torkperiod. Dessa förändringar blir inte lika tydliga om vintern mellan växtsäsongerna varit nederbördsrik i form av ett djupt snötäcke. Snön fungerar som ett skydd mot djup tjäle samtidigt som det skapar en reservoar av vatten till kommande växtsäsong.
Träd som utsätts för stora påfrestningar, t.ex. som en följd av torka, har en tendens att lägga mer energi på att skapa frö och föröka sig än på sin egen tillväxt (Nothdurft & Vospernik 2018). Andra studier visar dock på helt motsatta resultat, där den största påverkan sker på årsringen som bildas under året då torkan äger rum (Trujillo-Moya et al. 2018; Kohler et al.
2010). Montwé et al. (2014) har också påvisat att nedsatt tillväxt sker snabbt efter att en torkperiod inleds och delar av effekten kan kvarstå i upp till 3 år.
1.1.3. Granen i ett framtida klimatscenario
Sommaren 2018 var en av de varmaste, soligaste och nederbördsfattigaste i Sverige sedan meteorologisk statistik började följas (Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) u.å.). Till följd av detta blev många granar torkstressade som ledde till allmänt nedsatt vitalitet och stora angrepp av granbarkborre. Hur gran som trädslag kommer klara sig i ett framtida klimat är omöjligt att veta. Studier indikerar dock en ökad temperatur och nederbörd samt längre växtsäsong (Persson 2018; Stenlid et al. 2004). Detta skulle troligtvis öka tillväxten på den svenska skogen men i samband med ökade risker för torka och storm kan den positiva effekten utebli. Det kan dock tänkas att förädling av plantor, nytänkande kring skötselprogram och ståndortsanpassning kommer att bli en ännu större och viktigare del vid framtida skogsbrukande. Det pratas mycket om
Johan Blomquist 4
ståndortsanpassning i dagens skogsbruk och det kommer säkerligen ha en allt viktigare roll till följd av ett förändrat klimat. Ståndortsanpassning är, enligt Skogskunskap (u.å.), ”Anpassning av skogliga åtgärder, som till exempel föryngring och avverkning, till de förutsättningar (klimat, markförhållanden m.m.) som gäller för olika växtplatser. Det kan till
exempel handla om att välja trädslag inom och mellan bestånd beroende på markfuktigheten eller att anpassa markberedningen till olika delar av beståndet”.
1.1.4. Åttatandad granbarkborre
Inte nog med att torka är ett problem för många utav våra granskogar, den bidrar även till att öka risken för andra skadefaktorer. En utav dessa är angrepp av åttatandad granbarkborre (Ips typographus) som kraftigt gynnas av torra och varma somrar samt stormfällningar som leder till granars
minskade vitalitet och motståndskraft (Skogskunskap 2020). Stormfällningar gynnar granbarkborren genom att skapa mycket yngelmaterial i form av vindfällor. Dessa träd har en lägre eller ingen (beroende på hur färska vindfällorna är) motståndskraft vilket underlättar för granbarkborrens angrepp och förökning och gör att de lättare kan utveckla stora populationer (Schroeder & Kärvemo 2015).
Figur 3. Granbarkborre i barken från en gran.
Granbarkborren är cirka 4 millimeter stor och lever på granar (figur 3). I första hand angrips grövre träd med en ålder >40 år och med en nedsatt motståndskraft, alternativt färska döda träd, som uppkommit i samband med exempelvis torka eller skogsåtgärder (främst gallring eller någon form av utglesning i grövre skog, >40 år) (Skogsstyrelsen 2019a, 2020). Sådana träd utsöndrar i regel en särskild doft som granbarkborren känner av och väljer att angripa trädet. Detta sker under granbarkborrens svärmningstid som inträffar först när lufttemperaturen överskrider +18 grader och det har varit
Johan Blomquist 5
plusgrader dygnet runt under de närmast föregående veckorna. En granbarkborrehane börjar då borra sig in i granens bark och utsöndrar ett doftämne som lockar till sig fler hanar. Om granen inte orkar försvara sig genom att producera kåda och andra gifter intill ingångshålen känner barkborrarna detta och utsöndrar ytterligare ett doftämne som lockar till sig honor. 2–3 honor per hane kryper sedan in i hanens nygjorda
parningskammare där förökning sker. Honorna gnager sedan en så kallad modergång i trädets fiberriktning där de lägger ägg längs sidorna på gången.
Från ägget bildas sedan en larv som succesivt äter sig vinkelrätt ut från modergången. Efter 8–10 veckor efter svärmningen är de nya borrarna redo att lämna trädet (Skogsstyrelsen 2019a, 2020).
Studier genomförda vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har kunnat visa att under den varma och torra sommaren 2018 återfanns i medeltal 294 modergångar per m2 bark till skillnad från 2019 där medeltalet var 394.
Detta indikerar att det krävdes färre antal barkborrar för att framgångsrikt kolonisera en gran under 2018 än 2019. Anledningen, tror forskarna, beror på att träden hade en lägre motståndskraft/vitalitet år 2018 vilket innebar att det behövdes färre antal granbarkborrar för att framgångsrikt kolonisera en gran (Schroeder & Fritscher 2020). Detta talar dock emot resultaten från Nothdurft & Vosperniks (2018) studie som fann att effekten av torka på tillväxt och vitalitet hos gran var större året efter en torkperiod än året för den aktuella torkan. Schroeder & Fritscher (2020) påpekar dock att det ökade antalet modergångar år 2019 också kan bero på att populationen ökade så kraftigt, i och med den stora förökningsframgången 2018, att fler granbarkborrar hann angripa ett träd under svärmningsperioderna 2019 innan doftämnet som signalerar att trädet är fullsatt hann utsöndras.
1.2. Hypotesutveckling
En av hypoteserna är att det går att påvisa en skillnad i årsringsbredd mellan år 2019 och medelvärdet för de tre åren innan 2018. Studien är inriktad på att undersöka om denna effekt av minskad årsringstillväxt kvarstår året efter en kraftig torka. Hur detta skiljer sig mellan olika ståndorter gällande
markfuktighet och bonitet är också intressant. Här är hypotesen att träden på torra ståndorter med ett grunt jordlager och ett längre avstånd till
grundvattennivån drabbas mer av torka än de träd som växer på fuktigare ståndorter. Måttet på hur träden påverkas ska mätas i form av årsringsbredd.
Detta borde också ha en koppling till bonitet då gran, som framgått av ovanstående kapitel, växer som allra bäst på friska eller något fuktiga ståndorter som då i regel har ett högre SI.
I de bestånd som hypotetiskt sett visar på en större inverkan av torka i form av minskad årsringsbredd väntas också antalet granar angripna av
granbarkborrar vara större. Torra ståndorter bör också ha en högre grad av angrepp än friska och fuktiga.
Johan Blomquist 6
Då forskning kring framtida klimat tyder på ett varmare klimat med större risk för perioder av torka är det genom denna studie intressant att undersöka hur gran, som är ett av våra viktigaste trädslag, kan påverkas av ett sådant scenario.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien var att undersöka om stress från 2018 års torka kan påvisas hos gran i form av minskad årsringsbredd år 2019. Studien har dessutom genomförts med syfte att finna eventuella samband mellan vitalitetsförlust i form av minskad årsringsbredd och angrepp av åttatandad granbarkborre. Vidare har skillnader mellan torra respektive fuktiga
ståndorter och ståndorter med hög respektive låg bonitet jämförts för att finna eventuella samband eller skillnader i årsringsbredd. För att lättare kunna uppfylla syftet med studien har följande frågeställningar formulerats:
• Kan stress från 2018 års torka påvisas i form av minskad årsringsbredd hos gran år 2019?
• Kan en skillnad i minskad årsringsbredd påvisas vid jämförelse mellan ståndorter med olika markfuktighet samt ståndorter med hög respektive låg bonitet?
• Kan ett samband mellan minskad årsringsbredd eller markfuktighetsklass och angrepp av granbarkborre påvisas?
1.4 Avgränsningar
Denna studie har avgränsats till att endast omfatta gran (Picea abies) inom ett geografiskt område på 2 mils radie från Tranås, norra Småland.
Granbestånd med en totalålder ≥60 år har innefattats i studien. Detta på grund av att inga åtgärder troligtvis har utförts inom de 5–10 senaste åren vilket med största sannolikhet skulle ha påverkat diametertillväxten och därmed årsringsbredden, Detta hade troligtvis lett till ett missvisande och svårtolkat resultat. Studien tar inte hänsyn till olika geologiska företeelser såsom bergart, jordart, jordmån eller vilka näringsämnen som finns tillgängliga inom undersökta bestånd.
Johan Blomquist 7
2. Material och metoder
2.1. Material
Stora delar av data i denna undersökning har inhämtats med hjälp av en resistograf, se figur 4. En resistograf är en apparat som består av ett
mikroborr som finns i olika storlekar men det som användes i denna studie var 3 mm. En resistograf är en enkel men ändå avancerad utrustning.
Handhavandet är enkelt och det finns flera olika inställningar som går att justera efter behov och tycke. Bland annat borrdjup och borrhastighet men också en funktion som delar in borrningarna i olika undergrupper.
Borrningen sker genom att borret förs in i trädet genom en knapptryckning och mäter motståndet då detta utförs. Samtidigt genereras en fil som sparas i resistografen som sedan kan kopplas upp mot en dator där filen kan
analyseras i det medföljande systemet DECOM. Här kan analys av bland annat virkesstruktur och kvalitet utföras samt hur diametertillväxten fortskridit. Ett vanligt användningsområde är att undersöka om träd är skadade av exempelvis röta. Detta är mycket användbart i park- och stadsmiljö då träd kan undersökas utan att göra nämnvärd skada (Rinntech u.å; Savatree u.å).
Figur 4. Resistografen som användes vid mätningar i fält.
Materialet som ligger till grund för studien är inhämtat från 162 träd fördelat på 16,2 hektar. Av dessa 162 träd växte 14 på fuktiga ståndorter, 9 på torra och resterande 139 på friska. Bestånden bestod av ≥70% gran och hade en totalålder på ≥60 år.
Johan Blomquist 8 2.1.1. Urval av skogsägare och bestånd
Markägare kontaktades för tillåtelse att utföra undersökningen på deras respektive fastigheter. De som accepterade detta ombads också att ge tillgång till skogsbruksplaner för respektive fastigheter. Med hjälp av dessa skogsbruksplaner identifierades sedan totalt 10 granbestånd ≥60 år med varierande ståndortsindex (tabell 1). Gränsen för andelen gran sattes till minst 70% per bestånd för att säkerställa att mätningarna genomfördes i bestånd som kunde definieras som granbestånd (Skogsstyrelsen 2019b).
Tabell 1. Sammanställning över bestånden.
Beståndsnr. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Ståndortsindex 30 28 30 30 32 28 34 32 27 35 Storlek (ha) 4,2 1,3 1,1 0,6 1,5 1,1 1,9 0,8 2 1,7 Antal provytor 38 12 10 6 15 11 19 8 20 17
Torra provytor 1 3 0 0 0 0 5 0 0 0
Friska provytor 37 9 7 6 15 10 11 8 13 17 Fuktiga provytor 0 0 3 0 0 1 3 0 7 0 Antal barkborreangripna
träd 10 20 20 2 10 0 45 0 2 10
2.2. Metodik
Kvantitativa- och, till viss del, kvalitativa data samlades in genom en empirisk undersökning där kvantitativa data inhämtades med hjälp av en resistograf.
I denna rapport har resistografen använts främst för att undersöka årsringsbredder 2019 och jämföra dessa med årsringsbredder före
torkperioden, 2018. Här valdes att använda medelvärdet för de tre åren innan 2018, alltså 2017, 2016 och 2015. Medelvärdet av dessa tre år fick
representera referensvärdet som årsringsbredderna för 2019 jämfördes mot.
Gränsen mellan årsringarna plockades ut och detta kunde göras genom att vårveden, som tidigare nämnts, skiljer sig i bland annat densitet gentemot sommarved och gränsen mellan varje årsring gick på så vis att urskilja.
Alternativet till en resistograf hade varit att använda sig av ett traditionellt tillväxtborr, se figur 5. Detta hade dock medfört en långsammare
arbetsprocess och en ökad risk för att orsaka skada på de träd som
undersöktes då borrets diameter på ett tillväxtborr är betydligt grövre. Ett tillväxtborr användes dock som referensinstrument för resistografen.
Johan Blomquist 9 Figur 5. Tillväxtborr med borrkärnan utdragen.
2.3. Genomförande
2.3.1. Provytor
Antal provytor inom de olika bestånden varierade utifrån beståndens storlek, se tabell 1. För att provytorna i varje bestånd skulle kunna ses som
representativa uppskattades att 10 provytor per hektar skulle inbringa ett tillförlitligt och representativt resultat. Följande formel ledde till ett beståndsvis provyteförband (P) på cirka 32 meter:
𝑃𝑃 = �𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇(𝑚𝑚2) 𝐴𝐴𝐴𝐴𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇 𝑝𝑝𝑇𝑇𝑇𝑇𝑝𝑝𝑝𝑝𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇
Vid start av mätningar i varje bestånd valdes en plats nära ett ”hörn” inom beståndet där det första provträdet synades ut. Provträdet definierades som det grövsta trädet inom 10m från provytecentrum. När alla mätningar gjorts inom en provyta (borrning med resistografen och uppskattning av
markfuktighetsklass) togs sedan en kompassriktning ut och 32m i vald riktning stegades till nästa provyta där en ny mätning genomfördes på samma vis. När beståndsgränsen nåddes gjordes en vinkel på 90° varpå 32m stegades på nytt och sedan en ny vinkel på 90° för att fortsätta tillbaka in i beståndet. Detta illustreras tydligare i figur 6.
Johan Blomquist 10
Figur 6. Arbetsgång vid utläggning av provytor. Den gröna ytan representerar ett tänkt granbestånd och de röda punkterna provytor. Observera att den provyta som inte är inom beståndsgränsen ej ingick i undersökningen.
2.3.2. Datainsamling
Orsaken till att mätningar genomfördes på de grövsta träden var att dessa är av större betydelse utifrån ett ekonomiskt- och volymmässigt perspektiv. På varje provträd utfördes 2 borrningar från olika håll. Så långt det gick gjordes den andra borrningen på motsatt sida. Kvistar, ojämn stamform eller hög risk för reaktionsved bidrog dock till att borrningen ibland fick ske på en lämpligare del av stammen.
För övrigt utfördes alla borrningar i brösthöjd (1,3m) och med så rak vinkel som möjligt mot trädets förmodade märg. Detta för att borrningen skulle genomföras vinkelrätt mot årsringarna. En sned borrvinkel skulle resultera i bredare uppmätta årsringar.
Ståndortsindex noterades beståndsvis med uppgifter från respektive skogsbruksplan och för markfuktigheten gjordes en visuell bedömning för varje provyta, se tabell 1. Denna bedömning grundade sig på metoden för skogsstyrelsens boniteringsmetod där uppskattning av förmodat avstånd till normal grundvattennivå under vegetationssäsong gjordes (Skogsstyrelsen 1985). Fältarbetet genomfördes i april månad vilket togs i beaktning då vegetationssäsongen ej var i full gång ännu. Markfuktigheten bestämdes till 1 av 3 olika klasser för varje provyta; torr, frisk eller fuktig mark där torr mark karaktäriserades av grundvattenyta djupare än 2m, frisk mark då grundvattenytan låg på 1-2m djup och fuktig mark då grundvattenytan låg inom 1m djup (Skogsstyrelsen 1985).
Utöver ordinarie mätningar gjordes för resistografen 5 mätningar då ett tillväxtborr användes som referens för att jämföra noggrannheten. På borrkärnan som erhölls genom borrning med tillväxtborr identifierades och mättes de 5 yttersta årsringarna med hjälp av ett digitalt skjutmått. Dessutom
Johan Blomquist 11
räknades antalet årsringar inom de yttersta 50mm med syfte att kontrollera resistografens funktion och att den mätte den angivna längden.
Under arbetets gång antecknades antal träd angripna av granbarkborre för respektive bestånd. Träd som blivit sent angripna hösten 2019 var till viss del fortfarande gröna i kronan. Det gällde därför att vara uppmärksam på eventuellt barksläpp. Detta sker till följd av hackspettars letande efter föda och uppstår ofta på träd angripna av granbarkborre. Vidare identifierades träd där mycket bark släppt och trädet var dött men ej hade grånat i färgen vilket i regel sker ett par år efter angreppet. Där avverkning av angripna träd förekommit räknades antalet stubbar som uppskattades vara från 2019 eller senare. För att bekräfta när avverkning hade skett på platsen tillfrågades markägaren om detta. På så vis inkluderades ej stubbar som var huggna tidigare än 2019.
2.3.3. Bearbetning, sammanställning och analys
Datat som genererats av resistografen bestod av 2 filer per provträd (2 borrningar/träd). Dessa filer bearbetades i programmet DECOM. Varje borrning genererade en fil där gränsen för varje årsring lades in manuellt efter subjektiv bedömning. Figur 7 visar ett exempel på hur det kunde se ut efter manuellt inlagda årsringsgränser.
Figur 7. Strecken indikerar gränsen mellan årsringar. Topparna på grafen är där densiteten är högre (sommarved). Bark är till vänster i grafen och märg åt höger.
Programmet räknade automatiskt ut bredden på varje årsring som exporterades till Excel där bearbetning, sammanställning och analys genomfördes.
För varje bestånd skapades en tabell där, för varje provyta, årsringsbredden för 2019 och 2018 noterades. Det sammanlagda medelvärdet för
årsringsbredden 2017–2015 räknades ut och noterades samt markfuktighet enligt tidigare nämnd metod. Dessutom antecknades vilken fastighet och avdelning beståndet tillhörde samt antalet träd/ha angripna av granbarkborre.
Johan Blomquist 12
För att jämföra årsringsbredden 2019 med medelvärdet för årsringsbredden av 2017–2015 räknades kvoten ut för varje provträd genom att dividera årsringsbredden för 2019 med medelvärdet för årsringsbredden av 2017–
2015. Vid denna analys kunde konstateras att 6 medelkvoter var högst orimliga och dessa valdes därför att exkluderas ur studien. Dessa 6
observationer hade en medelkvot över 1,5 vilket ansågs orimligt. 4 av dessa återfanns i bestånd nr. 1, 1 i bestånd nr. 2 och 1 i bestånd nr. 3. Samtliga 6 provträd växte på frisk mark. Antalet träd på frisk mark minskade därför från 139 till 133 och det totala antalet undersökta träd i studien minskade från 162 till 156.
Vidare räknades medelvärdet för kvoten mellan 2019/2017–2015 ut för respektive bestånd. För dessa kvoter söktes sedan samband och skillnader med bonitet, markfuktighet och angrepp av granbarkborre genom att skapa diagram i Excel. Vidare användes Excels olika automatiska ekvationer för regressions- och signifikansanalys. Regressionsanalys med trendlinjer och r2-värden användes för samtliga punktdiagram för att få en bättre överblick av resultatet. Signifikansanalys genom Students t-test utfördes vid
jämförelse av olika markfuktighetsklasser och för sambandet mellan antalet torra provytor och antalet granar angripna av granbarkborre, även detta genom funktioner i Excel.
Johan Blomquist 13
3. Resultat och analys
3.1. Torkstress och minskad årsringsbredd
2018 visade på smalast årsringsbredd i samtliga bestånd utom i nr. 10 där årsringsbredden 2019 var smalare (figur 8). Medelårsringsbredden för samtliga undersökta bestånd uppmättes till 1,74 mm. för 2018, 1,96 mm. för 2019 och 2,3 mm. för åren 2017–2015.
Figur 8. Visar det beståndsvisa medelvärdet för årsringsbredder för respektive mätperiod, dvs. 2019, 2018 och medelvärdet för 2017–2015.
Vidare visade sammanställningen av resultaten att 9 av de 10 undersökta bestånden hade en smalare årsringsbredd 2019 än medelvärdet för åren 2017–2015 (tabell 2).
Medelkvoten av 2019/2017–2015 blev för samtliga bestånd 0,87 vilket innebär att diametertillväxten var i snitt 13% lägre 2019 än medelvärdet för 2017–2015.
2,36 2,2
1,7 1,81 1,89 2,02 1,93 1,94 2,05
1,76 1,96 1,67
1,62 1,44 1,56 1,82 1,86 1,7 1,87 1,82
2,34 2,28 2,14 2,22 2,32 2,6
2,13 2,17 2,35 2,51
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Millimeter
Beståndsnummer
Medelvärden årsringsbredd, beståndsvis
Medel årsringsbredd 2019 (mm) Medel årsringsbredd 2018 (mm) Medel årsringsbredd 2017, 2016, 2015 (mm)
Johan Blomquist 14
Tabell 2. Illustrerar varje bestånds medelkvot där värden över 1 är sådana med bredare årsring 2019 än medelvärdet för 2017–2015.
Bestånds
nr. Medelkvot av
2019/2017–2015 årsringsbredd
1 1,012491
2 0,967448
3 0,898548
4 0,816251
5 0,844262
6 0,826237
7 0,936419
8 0,874855
9 0,884069
10 0,672977
3.2. Årsringsbredd, markfuktighet och bonitet
Resultaten indikerar ett samband med minskande kvot med ökat SI (figur 9).
Sambandet är dock väldigt svagt vilket indikeras av det låga r2-värdet. Det samband som finns baseras nästan uteslutande på en observation-, den med högst SI (SI=G35). Tas denna punkt bort sjunker r2-värdet till nära 0 och ett samband kan då i princip helt uteslutas.
Figur 9. Visar på att inget tydligt samband går att finna mellan bonitet och minskad årsringsbredd för de givna åren.
Vidare ställdes medelkvoten för 2019/2017–2015 mot respektive
markfuktighetsklass. Tabell 3 visar att friska ståndorter har påverkats mer än övriga. Skillnaden mellan torra och fuktiga marktyper var marginell.
R² = 0,1526 0
0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Medelkvot av 2019/2017–2015
Ståndortsindex
Johan Blomquist 15
Tabell 3. De provträd som växte på friska områden har en större grad av minskad årsringsbredd än träd på övriga markfuktighetsklasser.
Medelkvot
Torra 0,98580
Friska 0,87439
Fuktiga 0,97378
3.3. Granbarkborre, årsringsbredd och markfuktighet
Totalt för studien noterades 119 träd/stubbar som angripna av granbarkborre.
Detta gav medelvärden på 7,5 angripna träd per hektar respektive 11,9 angripna träd per bestånd.
Kvoten mellan årsringsbredden 2019 och medelvärdet för årsringsbredden 2017–2015 visade på ett mycket svagt samband till antalet granar angripna av granbarkborre (figur 10). Det svaga sambandet indikeras av det mycket låga r2-värdet. Här, precis som vid analysen för medelkvot och SI, påverkas resultatet starkt av enstaka observationer vilket ger en lägre tillförlitlighet.
Punkter med en kvot över 1 är bestånd där årsringen för 2019 var bredare än medelvärdet för årsringsbredden 2017–2015.
Figur 10. Visar att resultatet från undersökningen funnit ett mycket svagt samband mellan angrepp av granbarkborre och minskad årsringsbredd hos gran.
Vidare indikerar resultaten ett samband mellan andel torra provytor och antal barkborreangripna granar per hektar, se figur 11. R2-värdet var cirka 0,54. Det bör dock beaktas att undersökningen innehåller relativt få antal observationer vilket sänker resultatets reliabilitet. Observera att figur 11 endast visar 7 olika punkter. Detta beror på att 3 av punkterna består av 2 olika observationer som resulterat i samma värden.
R² = 0,0336 0
5 10 15 20 25 30
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2
Antal barkborreangripna granar/ha
Medelkvot 2019/2017-2015
Johan Blomquist 16
Figur 11. Visar samband mellan antal torra provytor/bestånd och antal angripna granar/bestånd.
3.4. Referensmätning
Vid analys av referensmätningarna kunde det konstateras att värdena uppmätta med resistograf respektive tillväxtborr och digitalt skjutmått skiljde sig mycket åt. Antalet årsringar per 50 mm var färre för de uppmätta med resistografen jämfört med referensmätningen.
De uppmätta årsringsbredderna varierade också mycket mellan de olika mätmetoderna. Medelvärdet för årsringsbredden 2019 var större än för 2018 mätt med digitalt skjutmått. Årsringarna för 2017–2015 var bredare än de för 2019 och 2018 vid bägge mätmetoderna. Medelvärdet för de olika
mätmetoderna skiljde sig inte mycket åt även om mätningarna för varje enskilt träd i vissa fall skiljde sig mycket åt (tabell 4).
R² = 0,5385 0
5 10 15 20 25 30
0 5 10 15 20 25 30
Andel torra provytor/bestånd (%)
Barkborreangripna granar/ha
Johan Blomquist 17 Tabell 4. Visar vid referensmätning
uppmätta värden.
ÅRSRINGSBREDD (mm)
Provträd
nr. Årsringar per 50 mm. 2019 2018 2017 2016 2015 MEDELVÄRDE ÅRSRINGSBREDD
1 22 1,5 0,8 2,1 2 2 1,68
1 25 1,9 2 3,1 3,1 3,2 2,66
2 21 1 0,9 1,4 1,9 2 1,44
2 27 0,6 0,7 1 1,5 1,5 1,06
3 21 1,9 2,2 2 1,5 1,4 1,8
3 28 0,9 0,8 1,1 1,2 1,2 1,04
4 17 2,2 1,4 1,6 2,4 1,9 1,9
4 19 1 1,1 1,2 2,2 2 1,5
5 15 1,7 2 3,6 3,1 1,8 2,44
5 16 1,9 3 3,7 4,2 3,3 3,22
MEDELVÄRDE ÅRSRINGSBREDD 1,66 1,46 2,14 2,18 1,82 1,85 MEDELVÄRDE ÅRSRINGSBREDD 1,26 1,52 2,02 2,44 2,24 1,9
: Värden uppmätta med resistograf
: Värden uppmätta med tillväxtborr och digitalt skjutmått
Johan Blomquist 18
4. Diskussion och slutsats
4.1. Resultatdiskussion
90% av de undersökta bestånden visade på en lägre årsringsbredd 2019 jämfört med medelvärdet för 2017–2015. Det kan inte konstateras att detta är en effekt utav torkan 2018 men många teoretiska aspekter pekar på det och dessutom stärks detta av tidigare studier kring torka och minskad
årsringsbredd (Jyske et al. 2010; Montwé et al. 2014). Årsringsbredden 2018 var överlag betydligt smalare än de övriga åren vilket också stämmer bra vid jämförelse mot liknande studier där årsringar för det aktuella året för torka har undersökts (Trujillo-Moya et al. 2018; Kohler et al. 2010). Att
årsringsbredden 2018 var kraftigt påverkad kan med största sannolikhet härledes till torkan och det är också troligt att denna effekt kvarstod till viss del under 2019 vilket resultaten speglar. Medelvärdet för 2017–2015 har använts som referensvärde för studien och dessa värden ska representera ett tänkt normalår i tillväxt. Här finns många faktorer som kan spela in och påverka värdet under dessa år och som inte tagits hänsyn till i studien.
Exempel på detta är främst väderlek i form av temperatur, vind och nederbörd.
Resultaten kunde inte påvisa något samband mellan minskad årsringsbredd och bonitet. Det skulle kunna tänkas att bestånd på svagare ståndorter, som kanske är på gränsen till var granskog ska växa utifrån en produktions- och ståndortssynvinkel, skulle ha påverkats mer då de troligtvis var mindre vitala och mer stressade från början. Resultaten kunde dock inte påvisa detta men det ska tas i beaktning att beståndet med lägst ståndortsindex i studien var en G27. Med tanke på vilka breddgrader studien genomfördes på så skulle detta kunna vara något av en gräns för var granskog är mest lämplig utifrån en produktions- och ståndortssynvinkel.
Gran på frisk markfuktighetsklass hade en högre grad av minskad årsringsbredd än granar på övriga markfuktighetstyper. Resultatet har troligtvis starkt påverkats av antalet prov per markfuktighetsklass. För att få ett mer tillförlitligt och jämnt fördelat resultat bör fler mätningar göras på granar på torra och fuktiga markfuktighetsklasser.
Hypotesen var att bestånden med en större minskning av årsringsbredd var mer stressade och därmed mer mottagliga för angrepp av granbarkborre.
Även om detta inte kunde styrkas av resultaten kunde däremot ett samband mellan andel torra provytor och antal angripna träd per hektar påvisas. Även här är antalet prov på torra provytor för få för att kunna dra några definitiva slutsatser. Det vore dock intressant att utföra en större studie kring detta.
Många skogsbolag och andra skogliga aktörer menar att det är just på de högre belägna och torrare områdena med gran som risken för angrepp av
Johan Blomquist 19
granbarkborre är störst. Genom en större studie med fokus på detta och fler provytor på sådana områden skulle resultatet bli mer tillförlitligt.
Värdena för referensmätningen varierade mycket även om de till viss del speglade huvudresultaten. Det totala medelvärdet skiljde sig endast åt med 0,05 millimeter. De intressanta värdena är dock de som representeras av de olika mätmetoderna på samma provträd. Det gick dock inte att finna några direkta samband mellan värden uppmätta med de olika metoderna. Värden uppmätta med resistografen speglar dock huvudresultaten till viss del.
De antal årsringar per 50 mm som mättes med resistografen resulterade i färre antal årsringar än när årsringarna inom 50 mm räknades på borrkärnan som framkommit genom borrning med tillväxtborr. Orsaken till detta är inte given och påverkar förvisso inte heller studiens resultat. Då de exakta årsringsgränserna i vissa fall var svåra att se minskar också tillförlitligheten till värdena uppmätta med digitalt skjutmått. Samtidigt finns en stor felkälla för bedömningen av årsringsgränserna genererade av resistografen som vidare diskuteras under följande rubrik.
4.2. Metoddiskussion
Den absolut största bristen gällande utförande och metod för denna studie är analysen av årsringsbredderna. Dessa är också grunden till hela resultatet och studien i sig. Årsringsbredderna behövde bestämmas manuellt och resulterade i en väldigt subjektiv bedömning som garanterat skulle se annorlunda ut om den utförts av en annan individ. För att tolka data och bestämma gränsen mellan årsringarna krävs både god kännedom om resistografens funktion och brister men också en viss kunskap inom virkeslära. Genom att, innan mätningarna påbörjades, provborra träd, kontrollmäta och analysera kunde kanske en djupare förståelse och en tydligare bild av hur data som genererades av resistografen skulle ha tolkats för att uppnå ett så korrekt och verklighetsförankrat resultat som möjligt.
Ett alternativ till att undersöka och jämföra årsringsbredder hade varit att göra detta på stubbar av nyligen avverkade träd. Felkällan och osäkerheten med resistografen skulle utgå men fältarbetet skulle bli mycket mer
tidskrävande. Samtidigt skulle någon form av förstorande utrustning såsom en lupp eller liknande krävas för att få en bättre precision i mätningarna av årsringar.
Det kan också konstateras att analyser av årsringar lämpligast genomförs några år efter de tillväxt. Vid analys av årsringarna i denna studie kunde konstateras att det var de yttersta, de närmast barken, som var extra svåra att tolka, alltså just de som skulle ingå i studien. Årsringsgränsen blev tydligare en liten bit in i veden. Detta syntes också vid tolkning av resistografdata då kurvorna blev mer tydliga med skarpare toppar och dalar längre in på
Johan Blomquist 20
borrprovet. Orsaken till detta är oklar. Hursomhelst kan vetskapen om detta vara värd att föra vidare till eventuella framtida studier av årsringar.
Resultatet i figur 9 kan tänkas blivit helt annorlunda om SI hade bestämts för varje provyta och inte beståndsvis. Skulle detta gjorts på samtliga provytor hade fältarbetet blivit betydligt mer tidsödande och då riskerat att inte rymmas inom ramarna för detta arbete. En mindre mängd data hade samlats in vilket hade lett till ett mindre tillförlitligt resultat. Ett annat sätt att
uppskatta bonitet på är genom uppskattning av ståndortsegenskaper. Med denna metod tas flera parametrar med i uppskattningen, t.ex. jordart, jordmån, markvatten, växtlighet mm. men metoden är också mer tidskrävande.
Eftersom bedömningen av markfuktighetsklass sker utan några direkta mätningar utan endast genom en visuell subjektiv avvägning blir detta en riskfaktor för studiens resultat och reliabilitet. Personen som genomför dessa uppskattningar bör ha en viss förkunskap inom området för att minimera risken för mindre precist data som kan påverka resultatets trovärdighet negativt.
Referensmätningarna genomfördes på 5 olika provträd. Detta kunde ha utökats något för att erhålla ett mer tillförlitligt resultat. 1 provträd per hektar kunde ha inbringat ett mer tillfredställande antal observationer.
4.3. Generaliserbarhet
Resultaten för minskad årsringsbredd kan troligtvis generaliseras över stora delar av landet med reservation för lokala väderskillnader. Att torkan 2018 hade en stark påverkan på skog och mark finns inga tvivel om. Att effekten i form av minskad årsringsbredd kvarstår även året efterföljande en torkperiod torde också kunna generaliseras över större områden.
Gällande de övriga faktorerna som ställts mot grad av minskad årsringsbredd för denna studie finns en lägre generaliserbarhetsgrad på grund av antalet observationer.
Studier har tidigare genomförts för effekten av torka på granskog men då klimatet, skötselmetoder, fröprovenienser mm. förändras och utvecklas är det viktigt att framställa förnyade studier och resultat kring detta.
4.4. Slutsats
Granar inom det undersökta området hade en kraftigt minskad årsringsbredd 2018. En minskad tillväxt år 2019 kunde också påvisas vid jämförelse med medelvärdet för åren 2017–2015.
Johan Blomquist 21
Samband mellan minskad årsringsbredd, SI och antal granar angripna av granbarkborre var svaga. Då denna studie ej haft som sitt huvudsakliga syfte att undersöka dessa faktorer kan metoden utvecklas, effektiviseras och förändras för att frambringa ett mer tillförlitligt resultat.
Torrare områden löper, enligt studiens resultat, en högre risk för angrepp av granbarkborre vilket stämmer väl överens med redan existerande kunskap och forskning.
För att framställa ett resultat med högre reliabilitet och validitet skulle undersökningen utökas alternativt fokusera på färre faktorer och undersöka dessa mer ingående. Nämnda felkällor skulle också behöva justeras,
uteslutas eller ersättas med alternativa metoder/utrustning.
Genom att utföra liknande studier på andra trädslag skulle det kunna gå att framställa en bild av hur tillväxten hos respektive trädslag förändras vid en torkperiod. Om det hypotetiskt sett blir vanligare med sådana perioder i ett framtida förändrat klimat kan detta vara intressant för att ytterligare kunna ståndortsanpassa skogsbruket och justera skötselmallar efter rådande klimat och förutsättningar.
Johan Blomquist 22
5. Referenser
Andersson, R. (red.), Bergqvist, J. & Näslund, B-Å. (2017). Skoglig produktionsekologi. Jönköping: Skogsstyrelsen.
Blom, Å. (2013). Barrvirkets uppbyggnad och beständighet [internt material]. Kalmar, Växjö: Linnéuniversitetet.
Bouriaud, O., Leban, J.-M., Bert, D. & Deleuze, C. (2005). Intra-annual variations in climate influence growth and wood density of Norway spruce.
Tree Physiology, 25, ss 651–660. https://doi.org/10.1093/treephys/25.6.651.
Isacsson, G., Åberg, J. (2019). År 2019 - Hantering av granbarkborreskador i torkstressade skogar med höga naturvärden inom bekämpningsområdet i östra Götaland. https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om-
oss/radgivande-grupper/nationella-sektorsradet/20190515/punkt-5b-pm- granbarkborre-naturvardsavsattningar-och-torkstress.pdf [2020-02-13].
Jyske, T., Hölttä, T., Mäkinen, H., Nöjd, P., Lumme, I. & Spiecker, H.
(2010). The effect of artificially induced drought on radial increment and wood properties of Norway spruce. Tree Physiology, vol. 30(1), ss. 103-115.
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1093/treephys/tpp099.
Kohler, M., Sohn, J. & Bauhus, J. (2010). Can drought tolerance of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) be increased trough thinning?. European Journal of Forest Research, vol. 129, ss. 1109-1118. https://doi-
org.proxy.lnu.se/10.1007/s10342-010-0397-9.
Montwé, D., Spiecker, H. & Hamann, A. (2014). An experimentally
controlled extreme drought in a Norway spruce forest reveals fast hydraulic response and subsequent recovery of growth rates. Trees, vol. 28, ss. 891–
900. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1007/s00468-014-1002-5.
Nothdurft, A. & Vospernik, S. (2018). Climate-sensitive radial increment model of Norway spruce in Tyrol based on a distributed lag model with penalized splines for year-ring time series. Canadian Journal of Forest Research, vol. 48(8), ss. 930-941. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1139/cjfr- 2018-0027.
Persson, J. (2018). Klimatprognosår 2040-Förändrade förutsättningar för svensk växtproduktion. Kandidatuppsats, Institutionen för biosystem och teknologi. Alnarp: SLU i Alnarp.
https://stud.epsilon.slu.se/13612/1/__storage-
al.slu.se_home%24_Monikag_My%20Documents_Administration_Epsilon_
persson_j_180717.pdf [2020-03-30].
Johan Blomquist 23 Rinntech (u. å.).
http://www.rinntech.de/content/blogcategory/2/28/lang,english/index.html [2020-04-15].
Savatree (u.å.). Resistograph Technology.
https://www.savatree.com/resistograph.html [2020-04-15].
Shmulsky, R. & David Jones, P. (2019). Forest Products and Wood Science -An Introduction. 7. uppl., Hoboken: John Wiley & Sons, Inc.
Schroeder, M. & Fritscher, D. (2020). Granbarkborrens angreppstäthet och förökningsframgång i dödade träd under sommaren 2019 i sydöstra
Götaland. Arbetsrapport 2020-02-12, Institutionen för ekologi, SLU.
https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/ekol/rapporter/granbarkborre202 0.pdf [2020-02-26].
Schroeder, M. & Kärvemo, S. (2015). Var är risken störst för att granbarkborre ska döda träd? Fakta skog, nr 7, Sveriges
lantbruksuniversitet. https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-
centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog15/faktaskog_07_2015.pdf [2020-03-30].
Skogskunskap (2016). Gran (Picea abies).
https://www.skogskunskap.se/skota-barrskog/foryngra/valj-tradslag-i- barrskogen/gran-picea-abies/ [2020-02-13].
Skogskunskap (2020). Insektsskador. https://www.skogskunskap.se/skota- barrskog/slutavverka/skador-pa-skogen/insektskador/ [2020-02-26].
Skogskunskap (u.å.). Ordlista. https://www.skogskunskap.se/ordlista/s/
[2020-04-16].
Skogsstyrelsen (1985). Fälthäfte i Bonitering – Jönköpings län. Jönköping:
Skogsstyrelsen. https://shopcdn2.textalk.se/shop/9098/art97/37523597- 78062c-bonitering_F.pdf [2020-03-30].
Skogsstyrelsen (2019a). Om granbarkborren.
https://www.skogsstyrelsen.se/bruka-
skog/skogsskador/insekter/granbarkborre/om-granbarkborren/ [2020-02-27].
Skogsstyrelsen (2019b). Blandskog. https://www.skogsstyrelsen.se/bruka- skog/olika-satt-att-skota-din-skog/att-skota-blandskog/ [2020-03-24].
Skogsstyrelsen (2020). Granbarkborrens svärmning.
https://www.skogsstyrelsen.se/bruka-
skog/skogsskador/insekter/granbarkborre/granbarkborrens-svarmning/
[2020-02-27].
Johan Blomquist 24
Stenlid, J., Bergh, J., Linder, S., Björkman, C., Rosén, K., Blennow, K., Rummukainen, M., Eriksson, H. & Sonesson, J. (2004). Climate change and forestry in Sweden – a literature review. Kungl. Skogs- och
lantbruksakademiens tidsskrift, vol. 143(18), ss. 1–42. https://doi- org.proxy.lnu.se/10.1016/j.foreco.2011.02.007.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (u.å.). Sommaren 2018 - Extremt varm och solig. https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-
nu/arets-vader/sommaren-2018-extremt-varm-och-solig-1.138134 [2020-02- 24].
Trujillo-Moya, C., George, J-P., Fluch, S., Geburek, T., Grabner, M., Karanitsch-Ackerl, S., Konrad, H., Mayer, K., Sehr, E-M., Wischnitzki, E.
& Schueler S. (2018). Drought Sensitivity of Norway Spruce at the Species’
Warmest Fringe: Quantitative and Molecular Analysis Reveals High Genetic Variation Among and Within Provenances. G3:GENES, GENOMES,
GENETICS, vol. 8(4), ss. 1225-1245.
https://doi.org/10.1534/g3.117.300524.
Träguiden (2017). Årsringar. https://www.traguiden.se/om-tra/materialet- tra/traets-uppbyggnad/traets-uppbyggnad/arsringar/ [2020-02-21].
Fakulteten för teknik
391 82 Kalmar | 351 95 Växjö Tel 0772-28 80 00
teknik@lnu.se
Lnu.se/fakulteten-for-teknik
