Olika markberedningsmetoders effekt på granens (Picea abies) utveckling 16 år efter plantering med och utan snytbaggeskydd

(1)

Examensarbete

Olika markberedningsmetoders

effekt på granens (Picea abies)

utveckling 16 år efter plantering

med och utan snytbaggeskydd

The effect of different soil scarification methods on the

development of Norway spruce (Picea abies) 16 years

after planting with and without pine weevil protection

Författare: Anna Svanfeldt Ohlsén Handledare: Erika Olofsson Examinator: Johan Lindeberg

Handledare, företag: Christer Karlsson, SLU Datum: 190524

Kurskod: 2TS10E, 15 hp Ämne: Skogs- och träteknik Nivå: Kandidatexamen

Institutionen för Skog och träteknik

(2)

(3)

Sammanfattning

Vid föryngring ger markberedning en bra förutsättning för plantan att överleva och växa, och med mindre risk för snytbaggeangrepp. Syftet med denna studie var att undersöka hur snytbaggeskydd och olika

markberedningsmetoder långsiktigt påverkar stamantal, medelhöjd och volymproduktion hos gran (Picea abies).

Markberedningsmetoderna som jämfördes var högläggning,

fläckmarkberedning och inversmarkberedning. De jämfördes med att inte markbereda alls. Hälften av plantorna var behandlade mot snytbagge med permetrin, dessa var jämt fördelade i försöket.

Studien genomfördes i en försöksyta 9284, vid SLU:s försökspark i Siljansfors, Mora kommun. Beståndet var 17 år när det mättes (16 år efter plantering) hösten 2018. Då mättes trädens höjd, diameter samt grönkronans höjd. Volym beräknades med volymfunktioner.

Högläggning, inversmarkberedning, och fläckmarkberedning (i nu nämnd ordning) och snytbaggeskydd gynnade granplantornas volymtillväxt, gav flest stammar samt högst höjd. Att högläggning och inversmarkberedning var så framgångsrika i detta försök beror troligen på att marken i Siljansfors är näringsfattig och fuktig. Hög planteringspunkt ökar risken för en planta att torka.

Permetrinbehandling hade en positiv effekt på volymen och stamantalet, dock var det ingen signifikant skillnad vad gäller höjden. Markberedning samt permetrinbehandling ger bestående långsiktiga resultat för

produktionen.

Nyckelord: Picea abies, markberedning, högläggning, fläckmarkberedning, inversmarkberedning, permetrin, snytbagge, Hylobius abietis.

(4)

Abstract

In regenerations, soil preparation provides good conditions for plants to survive and grow, and reduces the risk of damage by pine weevil (Hylobius abietis). The aim of this study was to investigate the long-term effect of protection against pine weevil damage and the long-term effect of different soil scarification methods on the number of trees, tree height and the volume production of spruce (Picea abies).

The soil preparation methods that were compared were mounding, patch scarification and the inverse method. These were compared as well as to, no soil preparation at all. Half of the plants were treated against pine weevil with permethrin. These were evenly distributed in the experiment.

The study was conducted in the trial area 9284, at SLU's experimental park in Siljansfors, Mora municipality. The trees were 17 years old when

measured (16 years after planting) in the autumn 2018. Then tree height, diameter and the height of the green crown was measured. Volume was calculated with volume functions.

Mounding, the inverse method and patch scarification (in the order

mentioned) and pine weevil protection benefited the volume production of the spruce trees, the numbers of trees and tree height. The fact that

mounding and the inverse method was so successful in this experiment is probably due to that the soil in Siljansfors is nutrient-poor and moist. High planting points increases the risk of drought.

Permethrin treatment had a positive effect on volume production and the number of plants, however, there was no significant difference regarding tree height. Soil preparation and permethrin treatment provide lasting long- term effects on production.

Keywords: Picea abies, scarification, mounding, patch scarification, inverse method, permethrin, pine weevil, Hylobius abietis

(5)

Förord

Arbetet är en kandidatuppsats på 15 hp vid institutionen för Skog och träteknik vid Linnéuniversitetet.

Att i praktiken få studera effekten av olika markberedningsmetoder med snytbaggeskyddets vara eller inte vara har varit väldigt intressant. I denna studie har en fältinventering i försöksyta 9284 i Siljansfors försökspark, genomförts 17 år efter plantering, för att utvärdera långsiktiga effekter av markberedning och snytbaggeskydd.

Jag vill tacka Christer Karlsson, Siljansfors försökspark, SLU som bistått med försöket och statistikberäkningar. Jag vill även tacka Helena

Lundhammar, Siljansfors försökspark, SLU för hjälp med datainsamling samt min handledare Erika Olofsson från Linnéuniversitetet.

(6)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ________________________________________________ I Abstract _____________________________________________________ II Förord ______________________________________________________ III Innehållsförteckning __________________________________________ IV 1. Introduktion ________________________________________________ 1

1.1 Bakgrund __________________________________________________ 1 1.2 Markberedning ______________________________________________ 1 1.3 Markberedningsmetoder ______________________________________ 2 1.3.1 Harvning _________________________________________________ 2 1.3.2 Fläckmarkberedning ________________________________________ 2 1.3.3 Högläggning ______________________________________________ 3 1.3.4 Inversmarkberedning _______________________________________ 3 1.4 Snytbagge __________________________________________________ 4 1.5 Problematisering ____________________________________________ 5 1.6 Syfte ______________________________________________________ 5 1.7 Avgränsningar ______________________________________________ 5 2. Material och metoder _________________________________________ 6

2.1 Försökslokal ________________________________________________ 6 2.2 Försöksdesign ______________________________________________ 6 2.3 Fältinventering ______________________________________________ 8 2.4 Statistiska analyser ___________________________________________ 8 3. Resultat och analys __________________________________________ 9

3.1 Effekter av markberedningsmetod, snytbaggeskydd och block ________ 9 3.1.1 Volym per hektar ________________________________________ 9 3.1.2 Stamantal per hektar _____________________________________ 10 3.1.3 Medelhöjd _____________________________________________ 11 4. Diskussion och slutsatser _____________________________________ 12

4.1 Försökupplägget och försökslokalens representativitet ____________ 12 4.2 Markberedningens effekt på volymen _________________________ 13 4.3 Markberedningens effekt på stamantal ________________________ 13 4.4 Markberedningens effekt på höjden __________________________ 13 4.5 Effekten av permetrin för plantans volym ______________________ 14 4.6 Effekten av permetrin för plantornas antal _____________________ 14 4.7 Effekten av permetrin för plantornas höjd ______________________ 14 4.8 Slutsats _________________________________________________ 14

(7)

5. Referenser ________________________________________________ 16 6. Bilagor ___________________________________________________ 19

Bilaga 1: Figur som visar försök 9284 upplägg och plantdesign ________ 19 Bilaga 2: Metoder för statistiska analyser _________________________ 20 Bilaga 3: Statistiska analyser, resultat ____________________________ 21 Bilaga 4: Volymfunktioner som använts i försök 9284 _______________ 27

(8)

1. Introduktion

1.1 Bakgrund

Ett antal studier visar att markberedningsmetoden och planteringspunkten har stor betydelse för plantors överlevnad och tillväxt de första åren efter plantering (Lammi 2006, Samuelsson et al. 1984, Söderström et al. 1978).

Johansson (2018) kom i sin studie fram till att granplantornas

överlevnadsgrad höjdes med hjälp av markberedning, permetrinbehandling och val av planteringspunkt i förhållande till humuskanten. Vad gäller markberedning var det framför allt metoderna högläggning och inversmarkberedning som gynnade granplantornas höjd.

Johansson et. al. (2013) studerade granplantor 18 växtsäsonger efter plantering, och fann att inversmarkberedning gynnar såväl plantornas överlevnad som plantornas höjd. Däremot finns det få studier där långtidseffekten på trädens volymproduktion har undersökts.

1.2 Markberedning

Markberedning utförs för att underlätta föryngringen. Genom

markberedningen blottläggs mineraljorden, vilket tar bort konkurrerande vegetation. Genom att t.ex. skapa högar, gropar eller omvända torvar, modifieras också temperaturen och markens vatten- och näringstillgång.

Andelen avverkad areal som markbereds är ständigt ökande. 1960 markbereddes i Sverige 56 000 hektar och år 2013 185 000 hektar

(Skogsstyrelsen, 2014). I dag markbereds cirka 90 % av föryngringsarealen.

Vanligtvis markbereds föryngringsytan inom 3 år efter avverkningen (Skogsstyrelsen 2018).

Avsikten med markberedningen är att plantan eller fröet ska få en bra miljö att växa i. Konkurrensens från annan vegetation minskar, risken för frost minskar och temperaturen i mineraljorden blir högre. Syre- och

vattenbalansen i marken blir gynnsammare vid markberedning genom att marken dräneras. Snytbaggeskadorna på både tall och gran blir mindre, då snytbaggen (Hylobius abietis L.) inte trivs på öppen mineraljord

(Söderström et al. 1978).

(9)

1.3 Markberedningsmetoder

För att markbereda maskinellt finns det olika metoder. Dessa kan delas in i huvudsak tre olika grupper: intermittent markberedning, kontinuerlig markberedning samt riktad markberedning. Vid intermittent markberedning bearbetas marken bara där plantan ska sättas. Exempel på detta är

fläckmarkberedning, högläggning och inversmarkberedning. Det finns i dag markberedningsaggregat som både klarar högläggning och

fläckmarkberedning (Sundblad 2009). Den kontinuerliga markberedningen bearbetar marken sammanhängande i stråk, så kallad harvning. Under riktad markberedning sitter markberedningsaggregatet på en kranspets, t.ex. på en grävmaskin. Föraren bestämmer manuellt varje beredningspunkt. Detta används där terrängen är brant eller där hygget är fullt av sten.

1.3.1 Harvning

Harvning (figur 1) är i idag den vanligaste och billigaste

markberedningsmetoden (Skogsstyrelsen, 2017). Valmöjligheten av planteringspunkt är stor, i och med att en stor bearbetad yta är tillgänglig.

Harvning används mycket vid naturlig föryngring och sådd.

Figur 1. Harvning. Källa: Skogsstyrelsen (2001).

1.3.2 Fläckmarkberedning

Fläckmarkberedning (figur 2) innebär att mineraljorden fläckvis skrapas fram genom att humustäcket läggs intill den blottade mineraljorden. Detta var den vanligaste markberedningsmetoden före ca 1980 (Fries 2019). Torra och friska marker är lämpliga att fläckmarkbereda. Plantan sätts mitt i den omvända tiltan, två dm från vegetationskanten (Skogskunskap 2016).

Figur 2. Fläckmarkberedning. Källa: Skogsstyrelsen (2001).

(10)

1.3.3 Högläggning

Högläggning innebär att både humuslagret och mineraljorden läggs som en omvänd torva med mineraljorden uppåt (figur 3). Mitt i högen sätts plantan med god marginal till kanten. Plantan ska sättas så djupt att rötterna når mineraljorden under de omvändande jordlagren för att inte torka (Bassman 1989, Örlander et al.1991).

Högläggning är fördelaktig på fuktiga till blöta, frostiga och vegetationsrika marker, och går med fördel att utföra med grävmaskin. Samuelsson (1984) menar att risken att plantan fryser minskar då planteringspunkten är högre än marken runt om och den bearbetade planteringspunkten med mineraljordyta är stor. Om marken är grov i kombination med liten vattentillgång kan högläggning emellertid orsaka torkskador (Wikner 2014).

Jorden i tiltan dräneras och näringstillgången blir stor då plantan får tillgång till dubbla förmultnade humuslager, en komposteffekt skapas vid

förnanedbrytning. Dock finns en risk för uppfrysning av plantorna.

Figur 3. Högläggning. Källa: Skogsstyrelsen (2001).

1.3.4 Inversmarkberedning

Inversmarkberedning innebär att en grop grävs så djupt att humusen och mineraljorden grävs ut. Denna uppgrävda tilta vänds och läggs tillbaka i gropen (figur 4). Mitt i högen sätts plantan med god marginal mot kanten.

Plantan ska sättas så djupt att rötterna når mineraljorden under de omvändande jordlagren för att inte torka (Bassman 1989, Örlander et al.

1991). Försöken som gjorts med inversmarkberedning har gett goda resultat på överlevnaden samt höjdtillväxten (Örlander et al. 1998). Temperaturen i jorden efter inversmarkberedning är likvärdig med den vid harvning.

Uppvärmningen av jorden startar tidigare och går djupare ner i jorden vid inversmarkberedning. Markytan blir plan, jorden luckras upp och

mineraljordens näring frigörs, plantan får näring från ett humuslager.

Tillgången på vatten är god (Örlander et al. 1998).

(11)

Figur 4. Inversmarkberedning. Källa: Skogsstyrelsen (2001).

1.4 Snytbagge

”Snytbaggen orsakar varje år skador för hundratals miljoner kronor i svenska planteringar. Utan skyddsåtgärder kan 80-90 % av de

nyplanterade plantorna dö av skadorna” (Skogskunskap, 2016).

Snytbaggen förekommer mest i södra och mellersta Sverige, men finns i hela landet. Snytbaggen är 8-14 mm lång. Den dras till doften

(monoterpener) av nya hyggen och nedfallna barrträd. Svärmningen sker på våren när temperaturen är minst 18°C. Äggen läggs i färska stubbar under hela sommaren. Snytbaggen övervintrar i hyggets humus under vintern.

Larven övervintrar i stubben och kläcks i augusti år 2 efter avverkningen (1,5 år gammal). De nykläckta snytbaggarna äter de nysatta plantornas innerbark (floem) efter att ha gnagt av barken. Den tredje säsongen är insekten fullvuxen och redo att ge sig av till nästa hygge. Snytbaggen blir 5 år. Ju äldre ett hygge är desto färre blir snytbaggeangreppen (Skogskunskap 2016, Örlander & Nilsson 1999).

SLU (2019) beskriver hur snytbaggens angrepp har skyddats med kemiska bekämpningsmedel. Permetrin kom på 1980-talet. Plantorna doppades i medlet eller sprutades. Preparatet gav irritation på hud och slemhinnor. Det är också giftigt för fisk, som dör vid höga koncentrationer av permetrin i vatten. EU-kommissionen beslutade att inte godkänna permetrin efter 2003- 12-21. Ej FSC-certifierade företag får idag använda:

• Forester (verksam substans cypermetrin) – godkänt till 2020-10-31

• Imprid Skog (verksam substans acetamiprid) – godkänt till 2019-06-30 FSC-certifierade företag kan beviljas dispens för Imprid Skog med ett år i taget.

(12)

1.5 Problematisering

Vilken markberedningsmetod ger långsiktigt det bästa resultatet för stamantal, medelhöjd och volymproduktion? Påverkar snytbaggeskydd trädets överlevnad och volymtillväxt långsiktigt? Detta är möjligt att

undersöka i försök 9284 på SLU:s försökspark i Siljansfors, Mora kommun.

som planterades med gran år 2003.

I denna studie, kan de långsiktiga effekterna av markberedningsmetod och snytbaggeskydd utvärderas då träden idag nått en ålder av 17 år. Träden är så stora att även volymproduktionen kan följas upp. Det är av intresse för skogsbruket att få kunskap om markberedning och snytbaggebehandling inte bara gynnar plantorna vid tiden för plantering, utan om dessa åtgärder också långsiktigt påverkar skogens produktion.

1.6 Syfte

Syftet med denna studie var att undersöka hur snytbaggeskydd och olika markberedningsmetoder långsiktigt påverkar stamantal, medelhöjd och volymproduktion hos gran (Picea abies).

1.7 Avgränsningar

Studien behandlade endast en frisk mark på en lokal i Mellansverige med 17 år gamla plantor av gran. Inga andra bestånd, trädtyper eller plantåldrar har undersökts. Markberedningsmetoderna som ingick i studien var

högläggning, fläckmarkberedning, inversmarkberedning och ej markberett.

Snytbaggeskyddet var permetrin. Inga andra preparat har ingått i studien.

(13)

2. Material och metoder

2.1 Försökslokal

Försöket som studerades ligger vid SLU:s (Sveriges lantbruksuniversitet) försökspark i Siljansfors, Mora (figur 5). Försök 9284 anlades och

planterades med gran år 2003. Ståndorten är moränmark,

markfuktighetsklassen är frisk, vegetationstypen är blåbär- och lingontyp (Hägglund & Lundmark 1981). Vattentillgången är god och risken för torka är liten (Lundmark 1986). Försöksytan ligger ca 240 m.ö.h. och klassas som ståndortsindex G28. Temperatursumman ligger på 1050°C och den

genomsnittliga årsnederbörden är 674 mm.

Figur 5. Karta över aktuell del av Siljansfors försökspark, med försök 9284.

2.2 Försöksdesign

Försök 9284 innehåller 6 block med 8 rader i varje block. Metoderna för markberedning är systematiskt upprepade inom blocken. Rad ett och fem var höglagda (Hög), rad två och sex var fläckmarkberedda (Fläck), rad tre och sju var inversmarkberedda (Invers) rad fyra och åtta var ej markberedda (Ej MB), detta upprepades sex gånger. Rad 1, 2, 3 och 4 var

(14)

permetrinbehandlade från plantskolan. Rad 5, 6, 7 och 8 var obehandlade (bilaga 1 och tabell 1).

Försöksytan avverkades i april 2003. Beståndet bestod av en blandskog av tall och gran. Markberedningen utfördes av en traktorgrävare den 23 maj 2003 och planterades samma dag med gran.

Varje markberedningsrad innehöll åtta markberedningspunkter. I varje markberedningspunkt (5× 5 dm) sattes två plantor, en mitt i punkten samt en i humuskanten. Raderna utan markberedning (kontroll) sattes med en planta per planteringspunkt. Totalt sattes (6 × 6 × 8 × 2) + (6 × 2 × 8 × 1) = 672 stycken plantor på försöksytan. Under hösten 2007 röjdes den minsta plantan bort i de markberedningspunkter som fortfarande hade två levande plantor.

Vid mätningen i september 2018 fanns högst 8 levande plantor per rad.

Totalt mättes 301 träd, eller i genomsnitt 6,27 träd per rad, vilket innebar en avgång på 83 stycken träd. Antalet överlevande träd varierade mellan 1 och 8 träd per rad.

Tabell 1. Plantdata och behandlingar för respektive försöksled (rad).

Plantdata Försöksdesign 9284

Planttyp Planta 80

Plantskola Bergvik Skog AB, Sör-Amsberg, Borlänge Proveniens Ålbrunna

Kemisk behandling Permetrin Härkomst enligt

Rikslängden Okänd

Försöksled Behandlingar

Rad 1. Ej markberedning (kontroll) Rad 2. Ej markberedning + Permetrin

Rad 3. Fläckmarkberedning

Rad 4. Fläckmarkberedning + Permetrin

Rad 5. Högläggning

Rad 6. Högläggning + Permetrin Rad 7. Inversmarkberedning

Rad 8. Inversmarkberedning + Permetrin

(15)

2.3 Fältinventering

I september 2018 mättes alla plantors (träds) totala höjd (dm), grön krongränshöjd (dm) och brösthöjdsdiameter (mm). Höjden mättes med en digital höjdmätare, grön krongränshöjd estimerades okulärt och

brösthöjdsdiametern korsklavades. På några träd fanns det skador efter granbarrlöss (Adelges). Det finns olika arter, lössen anses ofarliga för gran (Eidmann och Klingströn 1976).

2.4 Statistiska analyser

Arealen för en rad med 8 träd betraktades som en parcell med måtten 2 ×16 m (experimentell enhet). Trädens volym beräknades i SLU:s fältdatasystem, med trädens höjd (dm), grön krongränshöjd (dm) och brösthöjdsdiameter (mm) som ingående variabler. Träd grövre än 4,5 cm i brösthöjd kuberades med Brandels större funktioner (Brandel 1990). Små träd (d ≤ 4,5 cm) kuberas med S-O Anderssons småträdsfunktioner (Andersson 1954) (bilaga 4). Efter att volym per hektar (m³sk/ha), stamantal per hektar och medelhöjd (m) hade beräknats för varje parcell, jämfördes dessa mellan de olika

behandlingarna. Statistisk analys (variationsanalys) utfördes med hjälp av General Linear Method (GLM). Skillnader med P ≤ 0,05 betraktades som signifikanta.

I ett första steg analyserades vilka faktorer (block, markberedningsmetod, snytbaggeskydd och markberedningsmetod x snytbaggeskydd) som hade signifikant effekt på respektive:

• volym per hektar

• stamantal per hektar

• medelhöjd

I ett andra steg gjordes Post hoc test (eftertest med Tukeys Test) för att analysera signifikanta skillnader mellan de olika markberedningsmetoderna (Hög, Invers, Fläck och Ej MB) samt mellan permetrinbehandlade och obehandlade plantor (ja eller nej).

Alla statistiska tester utfördes med dataprogrammet MINITAB 17 (Minitab 2010) (bilaga 2-3).

(16)

3. Resultat och analys

3.1 Effekter av markberedningsmetod, snytbaggeskydd och block Markberedning hade signifikant effekt för volym per hektar, stamantal och medelhöjd. Snytbaggeskydd hade signifikant effekt för volym per hektar och för stamantal per hektar, men inte för medelhöjd. Block hade enbart

signifikant effekt för stamantal per hektar. Samspelseffekten av

markberedning och snytbaggeskydd var signifikant för stamantal per hektar, men inte för volym per hektar och medelhöjd.

3.1.1 Volym per hektar

Markberedning hade signifikant påverkan på trädvolymen (P=0,000). Högst volym hade träd som planterats på Hög (41,5 m³sk/ha), följt av Invers (24,9 m³sk/ha), och Fläck (13,6 m³sk/ha). Lägst volym hade träd som planterats utan markberedning (8,24 m³sk/ha). Skillnaden var signifikant när Ej MB (kontroll) jämfördes med Hög och Invers (P<0,05), medan skillnaden mellan Ej MB och Fläck inte var signifikant. Det var också signifikanta skillnader mellan Hög och Invers, mellan Hög och Fläck samt mellan Invers och Fläck (figur 6, bilaga 3).

Plantor som behandlats för att skydda mot snytbaggeskador hade signifikant (P=0,000, bilaga 3) högre volym (26,4 m³sk/ha) än obehandlade plantor (17,7 m³sk/ha).

För volymproduktion är effekten av snytbaggebehandling relativt sett större på ej MB mark än på markberedd mark. Utgående från obehandlat ej MB ger både Hög och Invers markberedning obehandlat högre ökning av produktionen än behandlat ej markberett.

(17)

Figur 6. Volym (m³sk/ha) för olika markberedningsmetoder. Blå staplar visar resultat för träd som vid plantering var behandlade med permetrin för att skydda mot snytbagge, och röda staplar visar resultat för obehandlade träd. I toppen av varje stapel visas standardavvikelsen mellan de sex avdelningarna i varje grupp.

3.1.2 Stamantal per hektar

Markberedning hade signifikant påverkan på stamantalet (P= 0,000). Flest stammar hade träd som planterats på Hög (2 422 st/ha), följt av Invers (2 266 st/ha) och Fläck (2 109 st/ha). Lägsta antalet stammar hade träd som planterats utan markberedning (Ej MB 885 st/ha). Skillnaden var signifikant när Ej MB (kontroll) jämfördes med alla tre markberedningsmetoderna (P ≤ 0,05), medan de inbördes skillnaderna mellan Hög, Invers och Fläck inte var signifikanta (figur 7, bilaga 3).

Plantor som hade behandlats med snytbaggeskydd (permetrin) hade i

medeltal 2 110 st/ha, medan obehandlade plantor hade 1 732 st/ha, vilket var en signifikant skillnad (P =0,000).

Det fanns signifikanta samspelseffekter mellan markberedning och

snytbaggeskydd (P =0,031). Snytbaggeskydd hade signifikant större effekt på stamantalet för ej markberedda parceller (Ej MB) jämfört med

markberedda parceller (Hög, Invers och Fläck, bilaga 3).

För stamantal är effekten av snytbaggebehandling relativt sett större på ej MB än på markberedd mark. Utgående från obehandlat ej MB ger samtliga markberedningsmetoder flera stammar än behandlat ej markberett.

0 10 20 30 40 50 60 70

Hög Invers Fläck ej MB

m3sk/ha

Markberedningsmetod

Behandlad Obehandlad

(18)

Figur 7. Stamantal (antal träd/ha) för olika markberedningsmetoder. Blå staplar visar resultat för träd som vid plantering var behandlade med permetrin för att skydda mot snytbagge, och röda staplar visar resultat för obehandlade träd. I toppen av varje stapel visas standardavvikelsen mellan de sex avdelningarna i varje grupp.

3.1.3 Medelhöjd

Markberedning hade signifikant påverkan på medelhöjden (P=0,009). Högst höjd hade träd som planterats på Hög (6,6 m), följt av Invers (5,9 m). Fläck och Ej MB var ungefär lika höga (5,1 m respektive 5,0 m). Skillnaden var signifikant när Hög jämfördes med Fläck och Ej MB. Skillnaden mellan behandlade plant/obehandlade plantor var inte så stor för högläggning, invers och fläck, men större för Ej MB (figur 8, bilaga 3).

Plantor som hade behandlats med snytbaggeskydd (permetrin) hade i medeltal högre höjd (5,9 m) jämfört med obehandlade plantor (5,4 m).

Skillnaden var inte signifikant (P=0,172).

0 500 1000 1500 2000 2500 3000

Antal träd/ha

Markberedningsmetod Behandlad Obehandlad

(19)

Figur 8. Medelhöjd (meter) för olika markberedningsmetoder. Blå staplar visar resultat för träd som vid plantering var behandlade med permetrin för att skydda mot snytbagge, och röda staplar visar resultat för obehandlade träd. I toppen av varje stapel visas standardavvikelsen mellan de sex avdelningarna i varje grupp.

4. Diskussion och slutsatser

4.1 Försökupplägget och försökslokalens representativitet

Raderna i 9284 är systematiskt utlagda, mest för att vid exkursioner snabbt och enkelt kunna visa skillnader i behandlingarna. Ur vetenskaplig synpunkt hade det varit bättre med slumpvis utlagda behandlingar, ett s.k.

randomiserat försök. Inget tyder dock på att resultatet i detta fall skulle ha blivit annorlunda om försöket hade varit randomiserat. Marken är likartad över hela försöksområdet och resultaten är logiska.

Detta är en liten lokal med dess specifika förutsättningar för

markförhållanden, klimat, skaderisker osv. Lokalen ligger väldränerat på plan mark. Görs samma försök på en liknande lokal och med samma

förutsättningar kommer man sannolikt att få liknande resultat. Ska generella slutsatser dras bör upprepade försök och jämförelser från andra platser med andra förutsättningar göras.

Ett försök inom en försökspark kan ge mer positivt utfall jämfört med vad resultatet ute i praktiskt skogsbruk ger, eftersom försöken läggs ut på marker som är mer gynnsamma än genomsnittet för praktiskt skogsbruk. Plantering och markberedning i kommersiellt syfte i stor skala i fält med olika aktörer

0 1 2 3 4 5 6 7 8

meter

Markberedningsmetod Behandlad Obehandlad

(20)

bör få ett resultat med större spridning än ett planerat försök med en provyta med identiska förhållanden.

Trädens höjd och brösthöjdsdiameter mättes med instrument. Trädens krongränshöjd som skattades okulärt, är mer osäkra. I volymfunktionerna betyder dock krongränshöjden relativt lite jämfört med höjd och diameter.

4.2 Markberedningens effekt på volymen

Markberedningen gav högre volym jämfört med att inte markbereda. Detta beror till största delen på att snytbaggeskadorna undviks när mineraljorden är öppen runt plantan, vilket resulterar i högre överlevande stamantal. Detta resultat stämmer med andra undersökningar (Johansson 2018, Petersson 2006). Högläggning gav högst volym, följt av inversmarkberedning och fläckmarkberedning. Detta stämmer med undersökningen Johansson (2018) gjorde. Att i detta fall inversmarkberedning och högläggning gav ett så bra resultat kan ge indikation på att marken är näringsfattig. Dessa två

markberedningar ger en komposteringseffekt.

4.3 Markberedningens effekt på stamantal

Markberedning gav högre antal stammar jämfört med att inte markbereda.

Högläggning gav flest stammar, tätt följd av invers- och

fläckmarkberedning. Johansson (2018) visade också att högläggningen gav flest stammar i försök Sf 284, som är detsamma som 9284. Högläggning ger en hög planteringspunkt till skydd mot frostskador (Wikner 2014). Enligt Lundmark (1986) ligger Siljansfors i en region med låg risk för torka.

Torkan kan vara en risk när plantan sätts högt.

4.4 Markberedningens effekt på höjden

Markberedningen har signifikants på plantans höjd. Högst höjd hade plantor satta med markberedningsmetoden högläggning följt av invers- och

fläckmarkberedning. Troligen beror detta på effekten av extra näring, som plantan får tillgång till då två nedbrutna lager av organiskt material

komposteras (Johansson 2018). Johansson et al. (2013) såg att inversmarkberedning gav den högsta höjden på träden. I Hallsby &

Örlanders (2004) studie gav inversmarkberedning högre planthöjd än högläggning, dock var skillnaden inte signifikant. Vid jämförelse med Johansson (2018) så är fortfarande de plantor som sattes med högläggning högst. I Johanssons (2018) studie var de obehandlade plantorna högst för både högläggning och inversmarkberedning. I denna studie var de

(21)

behandlade plantorna högst för högläggning, medan behandlade och obehandlade plantor med inversmarkberedning har ungefär samma höjd.

4.5 Effekten av permetrin för plantans volym

Permetrinbehandling hade signifikant effekt på volymen per hektar.

Resultatet var inte överraskande, då stamantalet är av stor betydelse för volymen per hektar. Stamantalet var högre för de behandlade plantorna.

Johansson (2018) och Petersson & Örlander (2003) fick resultatet att permetrinbehandlade plantor hade högre överlevnad.

4.6 Effekten av permetrin för plantornas antal

Permetrinbehandlingen hade signifikant effekt på stamantal per ha.

Permetrinbehandling hade signifikant större effekt på stamantalet för ej markberedda parceller (Ej MB) jämfört med markberedda parceller (Hög, Invers och Fläck). Detta stämmer med Petersson & Örlander (2003).

4.7 Effekten av permetrin för plantornas höjd

Permetrinbehandlingen gav högre höjd, dock inte signifikant högre, precis som i Petersson & Örlander (2003). Johansson (2008) visade att det inte var någon signifikant skillnad i höjd mellan permetrinbehandlade och ej

permetrinbehandland plantor.

4.8 Slutsats

Det var framför allt högläggning följt av inversmarkberedning och fläckmarkberedning som gynnade volymen, stamantalet samt höjden.

Skillnaden i produktion är bestående över tiden. Snytbaggeskydd (permetrinbehandling) gav högre volym, fler stammar samt högre höjd.

Även den behandlingen är bestående över tiden.

Vid föryngring är det viktiga att markbereda, och att välja rätt markberedningsmetod utifrån ståndorten.

Försöket bör följas upp igen i framtiden för att se om resultaten är bestående eller om avvikelser plötsligt infinner sig. Sedan 2003-12-21 är permetrin förbjudet att använda som växtskyddsmedel av EU. Från 2019 kommer all kemisk behandling för snytbagge att förbjudas för de som är anslutna till svenska PFEC (Skogsaktuellt 2019). Det vore intressant att se

långtidseffekten på de nu godkända preparaten Forester och Imprid Skog.

Kan Conniflex, den klister- och sandpreparerade plantan bli ett alternativ (Skogsplantor 2019)?

(22)

5. Referenser

Andersson, S-O. 1954. Funktioner och tabeller för kubering av småträd.

Meddelanden från Statens Skogsforskningsinstitut 44:12, 29 s.

Bassman, J.H. 1989.Influence of two site preparation treatments on

ecophysiology of planted Picea engelmannii x glauca seedlings. Can. J. For.

Res. 19: 1359-1370.

Brandel, G. 1990. Volymfunktioner för enskilda träd. Tall, gran och björk.

SLU, Inst. F. Skogsproduktion, Rapport 26, 72 s Garpenberg.

Eidmann, H. H., Klingström, A. 1976. Skadegörare i skogen. LT Förlag.

ISBN 91-36-01004-9

Fries, C. 2019. Skogsstyrelsen, telefonsamtal 2019-04-03.

Hallsby, G., Örlander, G. 2004. A comparision of mounding and inverting to establish Norway spruce on podzolic soils in Sweden. Forestry 77(2): 107- 117.

Hägglund, B., Lundmark, J.-E. 1981. Handledning i bonitering. National Board of Forestry, Jönköping, Sweden, 124 pp. ISBN 91-857448-14-5.

Johansson K., Nilsson, U., Örlander, G. 2013. A comparison of long-term effects of scarification methods on the establishment of Norway spruce.

Forestry, 2013:86, 91-98.

Johansson. A. 2018. Olika markberedningsmetoders effekt på granplantors (Picea abies) överlevnad och höjdtillväxt vid Siljansfors försökspark.

Examensarbete vid Linnéuniversitetet, Skogs- och träteknik.

Lammi. E. 2006. Markbehandling på boreal skogsmark med fokus på markberedning, en litteraturöversikt. Sveriges lantbruksuniversitet.

Institutionen för skogsskötsel. Examensarbete.

Lundmark, J-E. 1986. Skogsmarkens ekologi, del 1. Skogsstyrelsen. ISBN 91-85748-50-1

Minitab 17 Statistical Software. 2010. [Computer software]. State College, PA: Minitab, Inc. (www.minitab.com)

Petersson, M., Örlander, G. 2003. Effectiveness of combinations of shelterwood, scarification, and feeding barriers to reduce pine weevil damage. Can. J. For. Res. 33(1): 64-73.

Samuelsson, H., Larsson, M., Zylberstein, M. 1984. Markberedning.

Forskningsstiftelsen skogsarbeten. ISBN 91-7614-041-5

(23)

Skogsaktuellt, Schubert, B. 2019. Stopp för kemiskt behandlade plantor inom PEFC, nr 3

https://www.skogsaktuellt.se/artikel/59738/visa?utm_source=nyhetsbrev&ut m_medium=email&utm_content=Artikel-59738&utm_campaign=190409- 1580 (Hämtad 2019-04-11)

Skogskunskap, 2016. Föryngring. Skogforsk; LRF; Skogsstyrelsen.

https://www.skogskunskap.se/cd_4ae08a/contentassets/d7f8c00573ef4f71b3 95aa132a8298d8/kunskap_direkt_foryngring_original.pdf (Hämtad 2019- 03-31)

Skogskunskap, 2016. Snytbagge. Skogforsk; LRF; Skogsstyrelsen.

https://www.skogskunskap.se/skota-barrskog/foryngra/skador-i- foryngringen/snutbagge2/ (Hämtad 2019-03-31)

Skogsplantor, 2019, Conniflex

https://www.skogsplantor.se/conniflex/?gclid=CjwKCAjwy7vlBRACEiwA Zvdx9meTfPsUzH6VYXj3riY2UYLHAZHwRFuzmJbvHqjvl1XA80favor5 BRoCZBkQAvD (Hämtad 2019-04-11)

Strömberg, C., Aronsson, M, Forshed, N., Sjögren, H. 2001. Markberedning.

Skogsstyrelsen. Bok, saknar ISBN

Skogsstyrelsen, 2014. Skogsstatistisk årsbok. ISBN 978-91-87535-05-5 Skogsstyrelsen, 2017. Markberedning. https://www.skogsstyrelsen.se/bruka- skog/ny-skog-efter-avverkning/markberedning/ (Hämtad 2019-04-02) Skogsstyrelsen, 2018. Plantering. https://www.skogsstyrelsen.se/bruka- skog/ny-skog-efter-avverkning/plantering/ (Hämtad 2019-03-29)

SLU 2019. Snytbaggen biologi och aktuell forskning. Kemisk bekämpning.

http://snytbagge.slu.se/kemisk.php (Hämtad 2019-03-31) Sundblad, L.G. 2009. Grävmaskinburet aggregat klarar både inversmarkberedning och högläggning. Skogforsk, Resultat nr 11.

Söderström, V., Bäcke, J., Byfalk, R. & Jonsson, C. 1978. Comparison between planting in mineral soil heaps and some other soil treatment methods. SLU, Fakulteten för skogsvetenskap, Report, 11: 177 sid.

Wikner, F. 2014. Hur påverkas markberedningsresultatet vid harvning och högläggning av faktorer som lutning, ytstruktur och markfuktighet?

Examensarbete vid Linnéuniversitetet, Skogs- och träteknik.

Örlander, G., Gemmel, P., Wilhelmsson, C. 1991.

Markberedningsmetodens, planteringsdjupets och planteringspunktens betydelse för plantors etablering i ett område med låg humiditet i södra

(24)

Sverige. Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för skogsskötsel.

Rapport nr 33, 1991. Umeå.

Örlander, G., Hallsby, G., Gemmel, P. Wilhelmsson, C. 1998. Inverting Improves Establishment of Pinus Contorta and Picea abies – 10-year Result from a Site Preparation Trial in Northern Sweden. Scand. J. For. Res.

13(2):160-168.

Örlander, G. Nilsson, G. 1999. Effect of Reforestation Methods on Pine Weevil (Hylobius abietis) Damage and Seedling Survival. Scand. J. For.

Res. 14: 341–354.

(25)

6. Bilagor

Bilaga 1: Figur som visar försök 9284 upplägg och plantdesign

Block 1 Block 2 Block 3 Block 4 Block 5 Block 6

rad 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4

1 H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej

Gran 3 H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej

Planta 80 4 H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej

Permetrin 5 H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej

2003-05-23 6 H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej

rad 5 6 7 8 5 6 7 8 5 6 7 8 5 6 7 8 5 6 7 8 5 6 7 8

Gran 10 H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej

Planta 80 11 H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej

Obehandlad 12 H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej

2003-05-23 13 H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej H F I Ej

Ej = Ej Markberedning H = Högläggning F = Fläckmarkberedning I = Inversmarkberedning

(26)

Bilaga 2: Metoder för statistiska analyser ANOVA (steg 1 test)

Variansanalys (förkortat ANOVA från engelskans Analysis of variance) är en grupp statistiska metoder för hypotesprövning som används för att undersöka skillnader i medelvärde mellan fler än två grupper. Denna situation kräver speciella statistiska metoder, eftersom risken för att felaktigt förkasta en sann nollhypotes blir större än förväntat om man använder statistiska metoder som egentligen är avsedda för jämförelser av två grupper.

General Linear Method (GLM)

En metod där man samtidigt kan analysera effekten av flera variabler.

Tukeys test (steg 2 test)

Tukeys test jämför inbördes gruppmedelvärden. Målet är att identifiera alla inbördes skillnader som är signifikanta. Analysen med Tukeys test kan utföras som steg 2 test inom både GLM och One Way Anova.

Minitab

Minitab är ett statistikprogram som utvecklades vid Pennsylvania State University av ett antal forskare 1972. Minitab började som en light-version av OMNITAB, ett statistisk och analysprogram.

(27)

Bilaga 3: Statistiska analyser, resultat

General Linear Model: Volym (m3sk/ha) versus Block; Markberedning;

Snytbaggeskydd

Method

Factor coding (-1; 0; +1) Factor Information

Factor Type Levels Values

Block Fixed 6 1; 2; 3; 4; 5; 6

Markberedning Fixed 4 Ej MB; Fläck; Hög; Invers Snytbaggeskydd Fixed 2 Ja; Nej

Analysis of Variance

Source DF Adj SS Adj MS F-Value P-Value Block 5 221,7 44,34 0,73 0,605 Markberedning 3 7792,5 2597,50 42,84 0,000 Snytbaggeskydd 1 904,8 904,80 14,92 0,000 Markberedning*Snytbaggeskydd 3 85,3 28,45 0,47 0,706 Error 35 2122,0 60,63

Total 47 11126,4 Model Summary

S R-sq R-sq(adj) R-sq(pred) 7,78648 80,93% 74,39% 64,13%

Coefficients

Term Coef SE Coef T-Value P-Value VIF Constant 22,06 1,12 19,63 0,000 Block

1 -1,85 2,51 -0,74 0,467 1,67 2 3,22 2,51 1,28 0,208 1,67 3 -2,95 2,51 -1,17 0,248 1,67 4 0,45 2,51 0,18 0,859 1,67 5 -0,91 2,51 -0,36 0,719 1,67 Markberedning

Ej MB -13,82 1,95 -7,10 0,000 1,50 Fläck -8,46 1,95 -4,35 0,000 1,50 Hög 19,46 1,95 10,00 0,000 1,50 Snytbaggeskydd

Ja 4,34 1,12 3,86 0,000 1,00 Markberedning*Snytbaggeskydd

Ej MB Ja 0,37 1,95 0,19 0,852 1,50 Fläck Ja 0,54 1,95 0,28 0,782 1,50 Hög Ja 1,32 1,95 0,68 0,503 1,50 Regression Equation

Volym (m3sk/ha) = 22,06 - 1,85 Block_1 + 3,22 Block_2 - 2,95 Block_3 + 0,45 Block_4

- 0,91 Block_5 + 2,04 Block_6 - 13,82 Markberedning_Ej MB - 8,46 Markberedning_Fläck + 19,46 Markberedning_Hög + 2,82 Markberedning_Invers + 4,34 Snytbaggeskydd_Ja - 4,34 Snytbaggeskydd_Nej

+ 0,37 Markberedning*Snytbaggeskydd_Ej MB Ja

- 0,37 Markberedning*Snytbaggeskydd_Ej MB Nej + 0,54 Markberedning*Snytbaggeskydd_Fläck Ja - 0,54 Markberedning*Snytbaggeskydd_Fläck Nej + 1,32 Markberedning*Snytbaggeskydd_Hög Ja - 1,32 Markberedning*Snytbaggeskydd_Hög Nej - 2,23 Markberedning*Snytbaggeskydd_Invers Ja

(28)

+ 2,23 Markberedning*Snytbaggeskydd_Invers Nej

Fits and Diagnostics for Unusual Observations Volym

Obs (m3sk/ha) Fit Resid Std Resid 1 63,70 45,33 18,37 2,76 R 9 36,80 50,41 -13,61 -2,05 R 11 37,10 21,71 15,39 2,31 R R Large residual

Comparisons for Volym (m3sk/ha)

Tukey Pairwise Comparisons: Response = Volym (m3sk/ha), Term = Markberedning

Grouping Information Using the Tukey Method and 95% Confidence Markberedning N Mean Grouping

Hög 12 41,5250 A Invers 12 24,8833 B Fläck 12 13,6000 C Ej MB 12 8,2417 C

Means that do not share a letter are significantly different.

Tukey Pairwise Comparisons: Response = Volym (m3sk/ha), Term = Snytbaggeskydd

Grouping Information Using the Tukey Method and 95% Confidence Snytbaggeskydd N Mean Grouping

Ja 24 26,4042 A

Nej 24 17,7208 B

General Linear Model: Stamantal per ha versus Block; Markberedning;

Snytbaggeskydd

Method

Block Fixed 6 1; 2; 3; 4; 5; 6

Source DF Adj SS Adj MS F-Value P-Value Block 5 1109138 221828 2,58 0,043 Markberedning 3 17734131 5911377 68,74 0,000 Snytbaggeskydd 1 1711585 1711585 19,90 0,000 Markberedning*Snytbaggeskydd 3 854158 284719 3,31 0,031

(29)

Error 35 3009799 85994 Total 47 24418811

Model Summary

Coefficients

1 -319,0 94,6 -3,37 0,002 1,67 2 71,7 94,6 0,76 0,454 1,67 3 71,7 94,6 0,76 0,454 1,67 4 110,6 94,6 1,17 0,251 1,67 5 -45,7 94,6 -0,48 0,632 1,67 Markberedning

Ej MB -1035,2 73,3 -14,12 0,000 1,50 Fläck 188,8 73,3 2,57 0,014 1,50 Hög 501,3 73,3 6,84 0,000 1,50 Snytbaggeskydd

Ej MB Ja 228,1 73,3 3,11 0,004 1,50 Fläck Ja -58,6 73,3 -0,80 0,430 1,50 Hög Ja -110,8 73,3 -1,51 0,140 1,50 Regression Equation

Stamantal per ha = 1920,7 - 319,0 Block_1 + 71,7 Block_2 + 71,7 Block_3 + 110,6 Block_4

- 45,7 Block_5 + 110,7 Block_6 - 1035,2 Markberedning_Ej MB

+ 188,8 Markberedning_Fläck + 501,3 Markberedning_Hög + 345,2 Markberedning_Invers

+ 188,8 Snytbaggeskydd_Ja

- 188,8 Snytbaggeskydd_Nej + 228,1 Markberedning*Snytbaggeskydd_Ej MB Ja

- 228,1 Markberedning*Snytbaggeskydd_Ej MB Nej - 58,6 Markberedning*Snytbaggeskydd_Fläck Ja + 58,6 Markberedning*Snytbaggeskydd_Fläck Nej - 110,8 Markberedning*Snytbaggeskydd_Hög Ja + 110,8 Markberedning*Snytbaggeskydd_Hög Nej - 58,7 Markberedning*Snytbaggeskydd_Invers Ja + 58,7 Markberedning*Snytbaggeskydd_Invers Nej Fits and Diagnostics for Unusual Observations

Stamantal

Obs per ha Fit Resid Std Resid 3 1250 1921 -671 -2,68 R 28 1562 2090 -528 -2,11 R 31 2188 1413 775 3,10 R R Large residual

Comparisons for Stamantal per ha

Tukey Pairwise Comparisons: Response = Stamantal per ha, Term = Markberedning

(30)

Grouping Information Using the Tukey Method and 95% Confidence Markberedning N Mean Grouping

Hög 12 2422,00 A Invers 12 2265,83 A Fläck 12 2109,42 A

Ej MB 12 885,42 B

Tukey Pairwise Comparisons: Response = Stamantal per ha, Term = Snytbaggeskydd

Grouping Information Using the Tukey Method and 95% Confidence Snytbaggeskydd N Mean Grouping

Ja 24 2109,50 A

Nej 24 1731,83 B

Tukey Pairwise Comparisons: Response = Stamantal per ha, Term =

Markberedning*Snytbaggeskydd

Grouping Information Using the Tukey Method and 95% Confidence Markberedning*Snytbaggeskydd N Mean Grouping

Hög Ja 6 2500,00 A Invers Ja 6 2396,00 A Hög Nej 6 2344,00 A Fläck Ja 6 2239,67 A Invers Nej 6 2135,67 A Fläck Nej 6 1979,17 A Ej MB Ja 6 1302,33 B Ej MB Nej 6 468,50 C

General Linear Model: Medelhöjd (m) versus Block; Markberedning;

Snytbaggeskydd

Method

Block Fixed 6 1; 2; 3; 4; 5; 6

Source DF Adj SS Adj MS F-Value P-Value Block 5 3,402 0,6803 0,49 0,783 Markberedning 3 18,735 6,2450 4,48 0,009 Snytbaggeskydd 1 2,708 2,7075 1,94 0,172 Markberedning*Snytbaggeskydd 3 1,674 0,5581 0,40 0,754 Error 35 48,798 1,3942

(31)

Total 47 75,317 Model Summary

Coefficients

1 -0,208 0,381 -0,55 0,588 1,67 2 0,042 0,381 0,11 0,914 1,67 3 -0,221 0,381 -0,58 0,566 1,67 4 0,129 0,381 0,34 0,737 1,67 5 -0,246 0,381 -0,65 0,523 1,67 Markberedning

Ej MB -0,617 0,295 -2,09 0,044 1,50 Fläck -0,542 0,295 -1,83 0,075 1,50 Hög 0,908 0,295 3,08 0,004 1,50 Snytbaggeskydd

Ej MB Ja 0,204 0,295 0,69 0,494 1,50 Fläck Ja 0,146 0,295 0,49 0,624 1,50 Hög Ja -0,088 0,295 -0,30 0,769 1,50 Regression Equation

Medelhöjd (m) = 5,658 - 0,208 Block_1 + 0,042 Block_2 - 0,221 Block_3 + 0,129 Block_4

- 0,246 Block_5 + 0,504 Block_6 - 0,617 Markberedning_Ej MB - 0,542 Markberedning_Fläck + 0,908 Markberedning_Hög + 0,250 Markberedning_Invers + 0,237 Snytbaggeskydd_Ja - 0,237 Snytbaggeskydd_Nej

+ 0,204 Markberedning*Snytbaggeskydd_Ej MB Ja

- 0,204 Markberedning*Snytbaggeskydd_Ej MB Nej + 0,146 Markberedning*Snytbaggeskydd_Fläck Ja - 0,146 Markberedning*Snytbaggeskydd_Fläck Nej - 0,088 Markberedning*Snytbaggeskydd_Hög Ja + 0,088 Markberedning*Snytbaggeskydd_Hög Nej - 0,262 Markberedning*Snytbaggeskydd_Invers Ja + 0,262 Markberedning*Snytbaggeskydd_Invers Nej Fits and Diagnostics for Unusual Observations

Medelhöjd

Obs (m) Fit Resid Std Resid 8 2,100 4,392 -2,292 -2,27 R 32 7,500 4,729 2,771 2,75 R 40 2,100 4,354 -2,254 -2,24 R 43 3,900 6,004 -2,104 -2,09 R R Large residual

Comparisons for Medelhöjd (m)

Tukey Pairwise Comparisons: Response = Medelhöjd (m), Term = Markberedning

Grouping Information Using the Tukey Method and 95% Confidence

(32)

Markberedning N Mean Grouping Hög 12 6,56667 A

Invers 12 5,90833 A B Fläck 12 5,11667 B Ej MB 12 5,04167 B

(33)

Bilaga 4: Volymfunktioner som använts i försök 9284 Volymfunktioner som använts i försök 9284 För d >= 4,5 cm.

Brandels funktion 100-02 (Brandel, 1990) Norr latitud 60:

V = 10^-0,66277 d^2,16277(d+20^)-0,81628 h^2,92136 (h-1,3)^-1,71059 k^0,04501

Brandel, G. 1990. Volymfunktioner för enskilda träd. Tall, gran och björk. SLU, Inst. f. skogsproduktion, Rapport 26, 72 s., Garpenberg.

För d ≤ 4,5 cm.

S-O Anderssons småträdsfunktioner (Andersson, 1954) Norr latitud 60:

V = 0,22+0,1150d²+0,01410d²h+0,01047dh²

Andersson, S.-O. 1954. Funktioner och tabeller för kubering av småträd. Meddelanden från Statens Skogsforskningsinstitut 44:12, 29 s.

Fältdatasystemet finns beskrivet i följande rapport:

Karlsson, K., Mossberg, M. och Ulvcrona, T. 2012. Fältdatasystem för skogliga fältförsök. SLU, Enheten för skoglig fältforskning, Rapport 5.

(34)