Examensarbete i skogs- och träteknik
Diameter- och höjdskillnader för klippgran (Abies laciocarpa), gran (Picea abies), glasbjörk (Betula pubescens) och contorta (Pinus contorta) i Strömsunds kommun.
Diameter and height differences between mountain spruce (Abies laciocarpa), Norway spruce (Picea abies), downy birch (Betula pubescens) and lodgepole pine, (Pinus contorta) in Strömsund municipality
Författare: Göran Ellingsson
Handledare företag Orvar Jönsson, SCA
Det finns ett stort intresse för exoter inom skogsbruket och i denna rapport behandlas klippgran (Abies laciocarpa) och contortatall (Pinus contorta), tillsammans med inhemsk gran (Picea abies) och glasbjörk (Betula pubescens). Contortatallen är relativt väl beskriven av olika litterära studier och författare bl.a. Edlund 2011, Kullström & Wictorin 2013, Öhman & Söderholm 2010 m fl) och även odlad på många platser i norra Sverige.
Klippgranen är också beskriven i litteraturen (Rosvall, Hajek & Bäckström 1996, Olauson m fl.1987) men är odlad i mindre omfattning. Emellertid finns i Strömsunds kommun ett antal ytor på vilka planterats contorta och/eller klippgran tillsammans med gran. På ytorna finns även naturligt föryngrad björk.
Vid undersökningen av dessa trädsorter jämfördes diameter och höjdförhållanden.
Mätningarna utfördes på 64 grader nordlig bredd mellan 420 och 450 möh på 5 lokaler i Strömsunds kommun vid Näxåsen och Jorm på skogsbolaget SCA:s marker under sommaren 2012. Ståndortsindex varierade mellan G18-20, samt T18 och åldern mellan 17 och 41 år.
Björken var självföryngrad och granen planterad på samtliga lokaler. Klippgran var planterad på fyra och contorta på tre.
På de undersökta lokalerna hade contortatallen vuxit mest både i höjd och diameter. Relativt gran var höjdtillväxten mellan 43 och 81 % högre. Klippgranen hade på tre av fyra lokaler vuxit bättre än gran (8-57%), på den fjärde låg höjdtillväxten på 96 % av granens. Björken växte bättre än granen (14 %) på en lokal, lika på två och sämre (77-83% av granens tillväxt) på två lokaler.
Lokaler med björk hade blivit röjda, varför uppmätt tillväxt kan ha underskattats.
Klippgranen hade vuxit bra och contortan bäst på samtliga lokaler som de hade planteras på.
Ett bra komplement till contorta är att plantera klippgran uppe i fjällterräng och där det är brant terräng, då detta trädslag klarar av klimatpåverkningar som snö och vind på ett bra sätt.
Summary
There is a great interest in forestry concerning exotic tree species. In this report rocky mountain fir (Abies laciocarpa) and lodgepole pine (Pinus contorta) were investigated for height and diameter development as compared to the native tree species Norway spruce (Picea abies) and downy birch (Betula pubescens).
Contorta is well described in literature and has for several decades been planted and currently also sown in many areas of northern Sweden. There is however much less of plantings of rocky mountain fir, which is also reflected in the amount of literature. There are however a couple of sites in Strömsund where the species have been planted, alongside native spruce and naturally regenerated birch. As examples of practical plantations the sites were seen as suitable for this study.
The measurements were carried out at 64 degrees northern latitude between 420 and 450 meters above sea level in Strömsund community at five sites close to Näxåsen and Jorm in forests of SCA, a forest company in Sweden, in the summer of 2012. Site index varied between G18-20, and T18 and age between 17 and 41 years. Birch had been naturally regenerated and pre-commercially thinned and spruce planted at all five sites, Rocky mountain fir was planted at four and lodgepole pine at three.
At the investigated sites lodgepole pine had grown the most, both in height and diameter.
Relative to spruce, height growth was between 43 and 81% higher. Rocky mountain fir had at three of the four sites grown better than spruce (8-57%), at the fourth the height growth was 96% of that of spruce. Birch grew better than spruce (14%) at one site, equal on two and worse (77-83% of the spruce growth) at two sites.
The results showed that Rocky Mountain fir had grown well and that lodgepole pine had grown the best at all studied sites. A great addition to lodgepole is to plant Rocky Mountain fir in mountainous areas and in strong slopes since they seem likely to endure climatic influences such as snow and wind in a good way.
Det finns ett stort intresse för exoter inom skogsbruket och i denna rapport behandlas klippgran (Abies laciocarpa) och Contorta (Pinus contorta). Vid undersökningen av dessa trädsorter jämfördes diameter och höjdtillväxt med gran (Picea abies) och björk (Betula pubescens). Mätningarna utfördes på lokaler i Strömsunds kommun i Jämtlands län vid Näxåsen (Strömsund) och runt Jorm i Frostviken på SCA:s marker.
På de undersökta lokalerna hade contortatallen vuxit mest både i höjd och diameter. Relativt gran var höjdtillväxten mellan 43 och 81 % högre. Klippgranen hade på tre av fyra lokaler vuxit bättre än gran (8-57%), på den fjärde låg höjdtillväxten på 96 % av granens. Björken växte bättre än granen (14 %) på en lokal, lika på två och sämre (77-83% av granens tillväxt) på två lokaler.
I mitt arbete som skogsvårdsentreprenör har jag röjt bestånd med klippgran i Näxåsen i Strömsunds kommun. I samband med det väcktes intresset att göra en jämförande studie med detta trädslag och contorta, gran och björk. Även litteratur som jag läst i ämnet har gjort mig intresserad av att studera detta trädslag närmare. Skogsbolaget SCA har sedan tidigare försök i Jämtland och några av dessa har blivit utvalda i föreliggande studie. Det skulle vara
intressant att se om klippgranen kan vara konkurrenskraftig mot t ex granen som annars är ett vanligt trädslag i länet, eller självföryngrad björk som ofta växer bra men sällan uppnår bra kvalitet.
Jag vill tacka Rikard Jakobsson som har varit min handledare under rapportskrivningen.
Orvar Jönsson, SCA Strömsund, som tillhandahållit kartor och information om de olika försökslokalerna samt övrig personal på SCA som jag har varit i kontakt med. Ett stort tack till Jonas Wikner på Haglöf Sweden för lån av mätutrustning och dataprogram, som gjorde det möjligt att genomföra studien.
Sammanfattning _______________________________________________ II Summary ___________________________________________________ III Abstract ____________________________________________________ IV Förord _______________________________________________________ V Innehållsförteckning __________________________________________ VI
1 Introduktion_____________________________________________ 1
1.1 Exotiska trädslag ... 1
1.2 Syfte och mål ... 2
1.3 Avgränsningar ... 2
2 Fakta om contortatall och klippgran __________________________ 2 2.1 Contortatall ... 2
2.2 Klippgran ... 4
2.2.1 Försök med klippgran i Strömsunds kommun ________________ 4 3 Material och Metod _______________________________________ 6 3.1 Översikt ... 6
3.2 Mätutrustning ... 7
4 Resultat ________________________________________________ 9 4.1 Diameter, höjd och antal träd ... 9
5 Diskussion och slutsatser _________________________________ 11 5.1 Diameter, höjd, antal träd och biologisk mångfald ... 11
5.2 Reliabilitet, validitet, urval ... 12
5.3 Provenienser och rekreationella aspekter ... 13
5.4 Slutsatser ... 14
6 Referenser _____________________________________________ 15 Bilagor _____________________________________________________ 17 Bilaga 1: Tidigare Försök ... 17
Proveniensförsök 221 Tortfjället ________________________________ 17 Proveniensförsök 204 Torsfjärden ______________________________ 19 Bilaga 2: Ytdata provytor... 20
Bilaga 3: Diameterklasser ... 47
1 Introduktion
Regeringens proposition ”En skogspolitik i takt med tiden” (Prop. 2007/08:108) innehöll ett antal förslag för att öka produktionspotentialen i Sveriges skogar bland annat om användning av främmande trädslag kan öka (Regeringskansliet 2014).
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) gavs i uppdrag i MINT-utredningen (Jo 2008/1885) att utreda saken och kom i sin slutrapport Möjligheter till intensivodling av skog (Larsson m fl. 2009) fram till att ett sätt att öka
skogsproduktionen är genom användning av främmande trädslag (exoter), under vissa villkor.
1.1 Exotiska trädslag
Exotiska trädslag har under alla tider varit föremål för mycket intresse hos
skogsforskare och skogsbrukare. Det vanligaste motivet till intresset har varit högre produktionspotential, resistens mot sjukdomar, bättre anpassade träd för kärvare klimat, motstånd mot rotröta, bättre rotsystem och grenverk som är mera motståndskraftig mot stormar och snötryck (Tamm 1978).
Exotiska trädslag klassificeras enligt Länsstyrelsen som främmande art:
Främmande art: En art, underart eller lägre taxonomisk enhet som introducerats utanför sin historiska eller nutida naturliga utbredning. Detta inkluderar alla delar, gameter, frön, ägg eller andra propaguler som kan överleva och reproducera sig (Naturvårdsverket 2007, s.19).
På motsvarande sätt klassificeras inhemska arter enligt följande:
Inhemsk art: En art, underart eller lägre taxonomisk enhet som finns inom sin nutida eller historiska naturliga utbredning och spridningspotential (d.v.s. inom det område som den förekommer eller kan förekomma utan direkt eller indirekt
introduktion eller påverkan från människor). Inhemska arter definieras utifrån biogeografiska gränser och inte utifrån politiska gränser som landsgränser (Naturvårdsverket 2007, s.19).
Vid undersökningen 2012 var bl.a. förekommande trädslag av främmande art i Sverige: contortatall (Pinus contorta var. lat), douglasgran (Pseudotsuga menziesii), sitkagran (Picea sitchensis), svartgran (Picea mariana), klippgran (Abies laciocarpa) lärk och hybridasp. Lärken räknas dock som inhemsk om det är sibirisk lärk, medan hybridlärk (korsning mellan japansk och europeisk) är
främmande (Johansson & Sundblad 2013).
Av Sveriges virkesförråd på drygt 3 miljarder m3sk utgör gran, tall och
björkarterna den absoluta majoriteten med 92,7% (2 784 miljoner m3sk) (Nilsson,
& Fridman, 2013) av volymen. Efter asp och al kommer contortatallen med 1,2%
(35,2 miljoner m3sk), vilket gör den till den ojämförligt vanligaste exoten, till och med före inhemska trädslag som ek och bok. I statistiken förekommer även lärk (1,2 miljoner m3sk), men den kan klassificeras både som exot (hybridlärk) och inhemskt trädslag (sibirisk lärk). Övriga exoter syns inte i statistiken från
Riksskogstaxeringen. Den största arealmässiga odlingspotentialen har contorta, följd av lärk, klippgran, hybridasp och svartgran (Öhman & Söderholm 2010).
I Strömsunds kommun finns ett antal planteringar med några av trädslagen ovan inkluderade på samma lokal, främst contorta och klippgran, vilket ger ett bra tillfälle att undersöka trädslagens produktion på samma lokal under praktiskt tillämpbara former. På samma lokaler finns även gran och björk, vilka tjänar bra som referens på dessa marker.
1.2 Syfte och mål
Syftet med denna rapport var att undersöka diameter- och höjdtillväxten hos klippgran, contorta, gran och björk på olika lokaler i Strömsunds kommun.
Målet med denna studie var att jämföra contorta, klippgran, gran och björk för att kunna se skillnaden mellan provytor med främmande trädslag mot de inhemska när det gäller medelhöjd och medeldiameter.
1.3 Avgränsningar
Det är contorta och klippgran som har jämförts mot gran och glasbjörk. Valet av områden som ligger på SCA:s marker i Strömsunds kommun i Jämtlands län valdes dels av lokal kännedom, tips från SCA (Jönsson 2011) samt litteratur (Olauson 1987). Klippgranen har fått bestämma lokalerna då detta trädslag har blivit planterat i minst omfattning. Endast höjd och diameter har undersökts, ej skador och överlevnad.
2 Fakta om contortatall och klippgran
2.1 Contortatall
För Norrlands del har exotintresset fokuserat på contortatall. Exempelvis utgör andelen contorta av virkesförrådet i södra Norrland 2,8 % (20,4 milj.m3sk). Gran utgör 44,3% (322,5 milj.m3sk), tall utgör 37,4% (272,1 milj.m3sk) och samtliga björkarter utgör 12,2% (90,2 milj.m3sk) (Eriksson 2011).
Enbart i Jämtland planterades mellan 1980 och 2011 151 500 ha med contorta (Eriksson 2013) och skogsföretaget SCA har planterat ca 280 000 ha med contorta (Andersson 2014). Andra trädslag som i mindre omfattning planteras, mest i försökssyfte är bl.a. klippgran och lärk (Larix, flera olika).
Contortatallen härstammar från västra Nordamerika från 30:e till 64:e breddgraden och från havsytenivå upp till 3 900 möh (Edlund 2011) (Figur 1). Contortatallen, eller contortan som den också kallas, infördes till Sverige eftersom den ger god produktion även under hårda klimatiska betingelser, och för att den ger god tillväxt på de flesta ståndorter. Detta gör att man har planterat contorta på en del områden med klimatmässigt besvärliga lokaler. Den kan planteras på de flesta marker i norra Sverige förutom på för fuktiga och bördiga lokaler där den utvecklas förhållandevis
dåligt. Odlingsmaterialet hämtas från någon av de sex olika fröplantagerna som är i praktisk drift beroende på breddgrad och latitud.
Det normala förband som man brukar plantera contorta på är 2 300 plantor per hektar. Därefter räknar man vanligen med två gallringar. Ett alternativ till detta är gallringsfritt skogsbruk med en förkortad omloppstid. De normala omloppstiderna för contorta, 60-100 år, är ca 10-15 år kortare än för omloppstiderna för tall, (även om bra contortatallar kan bli så gamla som 400 år) (Rosvall m fl 2007).
Contortans utbredning Klippgranens utbredning
Figur 1. Contortans naturliga utbredningsområde i västra Nordamerika (U.S.
Geological Survey, 1999), vänstra kartbilden. Klippgranens naturliga utbredningsområde i västra Nordamerika (U.S. Geological Survey, 1999), högra kartbilden. Källa: Öhman & Söderholm (2010).
På 1960-talet fanns oro för brist på medelålders skog, vilket ledde till en ökad plantering av contorta. SCA såg en lösning i att alternativa mer snabbväxande trädslag skulle kunna avhjälpa bristen. Valet föll på contortan då den bedömdes kunna producera mellan 50-100% mer än de inhemska alternativen. En annan orsak var möjligheten att blanda fibrer av contorta och tall för att tillverka kemisk massa, samt contorta och gran för att tillverka tidningspapper. År 1972 beslutade SCA att plantera 140 000 hektar contorta under en 10-årsperiod. På resterande markinnehav skulle förädlad tall och gran planteras. Detta uppskattades kunna öka
avverkningsgraden med 10 % (Norén 2009).
En konsekvens av contortans skötselprogram med relativt glesa förband och korta omloppstider har blivit att en del contorta planteringar utvecklats till att bli mycket
grovgreniga och täta. Contortaskogar kan upplevas av många turister och andra skogsbesökare som mindre inbjudande och vara tämligen artfattiga biotoper.
2.2 Klippgran
Klippgranens naturliga utbredningsområde är i Klippiga bergen (Figur 1). Den har en extremt bra överlevnad med undantag av frostlänta marker på våren.
Klippgranen växer fort efter etableringen och förväntas ha hög produktionspotential (Rosvall m.fl. 1996). Det finns få studier på klippgran varför dess potentiella virkesförråd vid slutet av omloppstiden är svår att uppskatta.
Klippgranen är nära besläktad med Abies balsamea, men klippgranen växer väster om Klippiga bergen, på ståndorter vid högre altituder. Den växer ofta i blandning med Picea glauca, Picea engelmannii och Pinus contorta, men på högre altituder övergår klippgranen i trädslagsrena bestånd (Antonsson & Jansson 2011 s 420-436) Den utvecklas bäst på väl dränerad djup jord där enskilda träd kan bli så höga som 25-30 meter. Den smala, koniska kronan gör trädet stabilt mot påfrestningar som vind och snö. Proveniensvalet är mycket viktigt när det gäller klippgranen bl.a.
beroende på dess känslighet mot frost (Martinsson & Winsa 1986).
Virket har låg densitet och hållfasthet, men lämpar sig bra till massa. Klippgranen odlas även för att användas som julgran. Klippgranen bedöms vara ett intressant trädslag, främst i norra Sveriges inland och i fjällen, tack vare dess goda
egenskaper och anpassning till hög terräng (Martinsson & Winsa 1986).
2.2.1
Försök med klippgran i Strömsunds kommun
Eftersom produktions- och överlevnadsdata för klippgran endast finns på provytenivå (till skillnad mot de omfattande sammanställningar som finns för contorta, se t.ex. (Elfving & Norgren 1993) ges här en översikt av några försök i Strömsunds kommun.
På 1920-talet gjordes försök bl.a. i Avardo i Frostviken Strömsunds kommun, Jämtlands län, med bl.a. lärk och contorta (Martinsson & Winsa 1986). De anlades ovanför barrskogsgränsen mellan 350 och 720 möh i ett område utsatt för hårda påfrestningar av snö och vind. Försöken innehöll trädslagen: Klippgran (Abies laciocarpa), douglasgran (Pseudotsuga menziesii var. Caesia), bergtall (Pinus mugo), cembratall (Pinus cembra), tall (Pinus silvestris), contorta (Pinus contorta var. latifolia), gran (Picea abies), vitgran (Picea glauca), europeisk lärk (Larix decidua), kurilerlärk (Larix Gmelinii var. japonica) och sibirisk lärk (Larix sibirica) (Martinsson & Winsa 1986).
Fram till 62 års ålder uppgick medelproduktionen hos klippgranen till mellan 1,8 m3sk/hektar och 4,2 m3sk/hektar. Medelhöjden varierade mellan 6 och 10 m och medeldiametern varierade mellan 10,8 och 18,2 cm (Olausson 1987). Ett problem för klippgranen verkade vara vårfrost som orsakade toppskottsväxlingar. Däremot var bara en liten andel betade av älg, trots att utvärderingen av försöket gjordes på 80-talet då älgpopulation var hög. Uppfrysning och skador av smågnagare var de vanligaste avgångsorsakerna (Martinsson & Winsa 1986).
I ett försök som anlades i Långviken 1971 uppmättes efter 15 år medeldiametern till 2,2 cm, medelhöjden till 2,1 m och övre höjden till 3,5 m (Olausson 1987).
Ytterligare ett försök med klippgran är proveniensförsöket Tortfjället 221, som ligger vid Torsfjärden, Bovattnet i Strömsund kommun 64˚ N. Försöket anlades 1962 av dåvarande institutet för skogsförbättring. Det innehöll nio olika
provenienser från ett område mellan 39 och 54° N i Nordamerika (Antonsson &
Jansson 2011) (Bilaga 1). År 1992 inventerades 1,8 av de 6,9 hektaren och de provenienser som hade vuxit bäst visade sig härstamma från breddgrader kring 50°
N (British Columbia i Kanada). De sydligaste provenienserna hade utvecklats sämre pga. försommarfrosten (Johansson & Holmberg 1992).
I proveniensförsöket 204 Torsfjärden ingår flera olika utländska trädslag (Bilaga 1).
Försöket om 8,5 hektar anlades 1957 på mellan 410 och 450 möh. En del av försöket planterades med klippgran av provenienser från Aleza Lake Forest, British Columbia, Kanada; Troy, Idaho, USA och Cascade och Olympic, Washington, USA (Bilaga 1). Enligt SCA växte klippgranen av proveniens British Columbia, Kanada bäst.
3 Material och Metod
3.1 Översikt
Med lokal kännedom om skogsmarken och tidigare beskrivningar från
examensarbeten identifierades fem olika lokaler för inventering: Näxåsen, Näxåsen 8, Bergvägen, Paratjärn och Långviken (Figur 2). Områdena var belägna runt 64 grader nord på 420-450 m över havet och utgjorde mellan 14-32 ha på frisk mark av lågört och blåbärstyp (Jönsson 2011) och med en ålder mellan 17 och 41 år.
Gran och björk förekom på alla fem lokalerna, klippgran på fyra och contorta på tre. På lokalerna var det oftast trädslagsrena provytor men det förekom även blandade och då var granen oftast självsådd eller hyggesgrannar och när det gäller björk var den oftast självsådd men kan ha blivit röjd en gång (Tabell 1).
Figur 2. Sverigekarta och karta över Strömsunds kommun med lokalisering av Långviken, Muråsen/Häggnäset, Avardo, Toftfjället (även Torsfjärden 204), som är områden som undersökts tidigare (Olauson 1987 & Johansson & Holmberg 1992) samt i denna studie undersökta områden Näxåsen, Näxåsen 8, Bergvägen, Paratjärn och Långviken). Kartunderlag hämtade från Strömsunds kommun (2012).
På varje lokal lades cirkulära provytor ut med en diameter på 3,99 m. På varje provyta mättes diameter, höjd och trädslag. Dessutom positionsbestämdes varje provyta i enheten latitud och longitud (referenssystem WGS84) (Bilaga 2).
Tabell 1. Beskrivning av de undersökta områdena (Jönsson 2011), SI:
ståndortsindex enligt övre höjd. GPS-koordinat: Latitud (Nord, N) och longitud (Öst, Ö) enligt WGS84
Område Näxåsen Näxåsen8 Bergvägen Paratjärn Långviken GPS-koordinat N
Ö
64061387 15240511
64079692 15233303
64076495 15278178
64413207 14085128
64419227 13545492
SI (m) G18 G18 G18 T16 G20
Areal (ha) 30 25 14 16 32
Höh (m) 435 420 435 450 450
Breddgrad (ºN) 64 64 64 64,5 64,7
Ålder (år) 17 22 18 20 41
Hyggesupptag
(årtal) 1991 1988 1991 1987 1971
Godkänd återväxt
(årtal) 1995 1991 1995 1992 2003
Vegetationstyp lågört lågört lågört blåbär blåbär/gräs
Markfuktighet frisk frisk frisk frisk frisk
Ytstruktur jämn jämn jämn jämn jämn
Jordart sandig morän sandig morän sandig morän
sandig moig morän
sandig moig morän Markvatten Saknas (S) Saknas (S) Saknas (S) Längre(L) Längre(L) Terrängbärighet medelklass
2
medelklass 2
medelklass 2
medelklass 3
medelklass 4
Lutning 10-19% 10-19% 10-19% 33-50% 20-30%
6-10˚ 6-10˚ 6-10˚ 18-27˚ 11-18˚
Temperatur-
summa (ºC) 768,2 778,8 766,6 724,6 723,9
3.2 Mätutrustning
Trädhöjden mättes med Vertex Laser VL402 (Figur 3). Ett metspö med en markering för varje 2 dm användes för mätning av provträd med låg höjd (max 4 m). För diametermätning användes en dataklave DIGITECH Pro. I dataklaven fanns ett inbyggt dataprogram (Estimate Pro), som kunde användas för att mäta diametrar ner till 0 cm. Varje träd utgjorde ett provträd i dataklavens program. En T3-transponder tillhörande Vertex höjdmätare (som även kan användas för
avståndsmätning via ultraljud) användes för att kontrollera om träden inkluderades i provytorna. Transpondern monterades då i en centrumkäpp med en adapter som gjorde att ultraljudet kunde spridas 360°. För positionsbestämning av provträden användes en GPS-enhet kompatibel med dataklaven via Bluetooth.
Inför arbetet hade först mätkapaciteten utvärderats med analog höjdmätare Suunto och klave med angivelse i hela centimeter, men bedömts ge markant högre tidsåtgång och lägre noggrannhet, varför Vertex och DIGITECH Pro valdes.
Figur 3. 1: Centrumkäpp, 2: Dataklave DIGITECH Pro, 3: T3 Transponder, 4: Vertex Laser VL402, 5: GPS Enhet Global Sat, 6: Metspö 4 m.
Mätdata importerades från dataklaven och sammanställdes i Microsoft Excel där sedan medelvärden för höjd, diameter och stamantal per ha beräknades (Bilaga 2).
Trädslagens inbördes relation beräknades genom att sätta granen som referens och relatera övriga trädslag till denna (kvot och procent). Anledningen till att granen valdes som referens var att det vanligen är ett givet huvudträdslag på ståndorter liknande de undersökta lokalerna. Trädslagens diametrar uppdelades även i medeltal inom 2 cm diameterklasser (DKL) (Bilaga3).
4 Resultat
4.1 Diameter, höjd och antal träd
Medeldiametern varierade för gran mellan 5,8 och 9,2 cm och höjden mellan 4 och 7,4 m. Björkens motsvarande siffror var 3,4 och 11,6 cm respektive 3,4 och 8,4 m, klippgranens 5,9 och 15,6 cm respektive 4,2 och 11,6 m. På ytorna med contorta var dess medeldiameter och medelhöjd högst av trädslagen, 9,4–11,5 cm respektive 6,4-8,5 m. Av lokalerna som hade klippgran så uppvisade Långviken den högsta tillväxten och Näxåsen den lägsta (Tabell 2).
Tabell 2. Trädslagsvis medeldiameter (dia, cm), medelhöjd (hö, m) och antal observationer (ob, antal uppmätta träd) på de undersökta lokalerna.
Lokal Variabel Björk Gran Klippgran Contorta
Bergvägen Dia 3,57 5,93 6,68
Hö 3,36 4,04 4,36
Ob 9 48 66
Näxåsen 8 Dia 5,6 6 11,5
Hö 4,51 4,58 8,3
Ob 9 66 125
Näxåsen Dia 3,4 5,82 5,92 9,42
Hö 3,46 4,45 4,25 6,38
Ob 19 61 85 88
Paratjärn Dia 6,16 6,99 7,58 10,88
Hö 5,22 5,26 5,74 8,46
Ob 19 25 43 46
Långviken Dia 11,57 9,17 15,6
Hö 8,45 7,39 11,6
Ob 29 16 178
Utslaget per år blev resultaten i huvudsak desamma, med den skillnaden att contortan visade jämnare tillväxt relativt de andra trädslagen. I relation till gran uppvisade contortan mellan 43 och 81 % högre höjdtillväxt. Klippgranen hade på tre av fyra lokaler vuxit bättre än gran (8-57%), på den fjärde låg höjdtillväxten på 96 % av granens. Björken växte bättre än granen (14 %) på en lokal, lika på två och sämre (77-83% av granens tillväxt) på två lokaler (Figur 4).
Figur 4. Trädslagens relation i höjdtillväxt, gran är referens=1.
Contortan uppvisade de flesta stammarna med grov diameter, följd av klippgranen, granen, och björken som hade flest stammar av klen diameter (Bilaga 3).
Figur 5. Fördelning av andelen trädslag på de undersökta lokalerna (bilaga 2).
Fördelningen av andelen träd som är undersökta är fördelade per lokal enligt Figur 5. Av Klippgranen fanns mellan 43 och 178 st per lokal. För granen var antalet mellan 16 och 66 st per lokal. Contortan var till antalet mellan 46 och 125 st och björken var till antalet mellan 9 och 29 st per lokal som undersöktes. De träd som förekom på samtliga lokaler var gran och björk. Klippgranen fanns på fyra av fem lokaler medan contortan fanns på tre av fem lokaler.
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2
Tillväxtkvot relativt gran
Lokal
Björk Gran Klippgran Contorta
0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80 0,90 1,00
Näxåsen Näxåsen8 Bergvägen Paratjärn Långviken
Andel av stamantal
Lokal
Klippgran Gran Contorta Björk
5 Diskussion och slutsatser
5.1 Diameter, höjd, antal träd och biologisk mångfald
Contorta: Utifrån resultaten kan man se att contortatallen är ett träd med hög stamvolym på de uppmätta områdena (Bilaga 3). Contortan har vuxit bäst på alla lokaler jämförelse med trädsorterna som är undersökta.
Klippgran: Klippgranen har vuxit bättre på alla lokaler (utom de med contorta) om man jämför diametertillväxten (Bilaga 3). Däremot var granen i Näxåsen längre.
Vid jämförelse med björken så har klippgranen vuxit bättre på samtliga lokaler.
Gran: Granen har vuxit sämre än klippgranen i diametertillväxt men i Näxåsen hade granen vuxit sig längre än klippgranen (Bilaga 3). I jämförelse med björken så har granen vuxit bättre i Näxåsen, Näxåsen 8, Bergvägen och Paratjärn men i
Långviken hade björken vuxit bättre.
Björk: Björken har vuxit sämre än alla trädsorter i Näxåsen, Näxåsen 8, Bergvägen och Paratjärn men i Långviken hade björken vuxit bättre än granen. Stamantalen för björken var lägre än för de övriga trädslagen på de olika lokaler som är undersökta (Figur 5).
De främmande trädslagen har vuxit bättre än de inhemska i Långviken, Paratjärn, Näxåsen 8 och Bergvägen. I Näxåsen hade granen vuxit längre än klippgranen men granen hade lägre diameter (Bilaga 3). Införande av en del främmande trädslag som klippgran och contorta skulle kunna vara ett komplement till de inhemska
trädslagen.
Klippgranen är ett mycket bra val av träd om man planterar dessa uppe i fjällen eller där klimatet är tufft och gärna på sluttningar för den verkar tåla blåst och snötryck mycket bra som annars kan vara ett problem med contorta. Att klippgranen är mycket tålig och växer bra i hårt klimat visas även i försöket i Toftfjället (Johansson & Holmberg 1992).
Från lokalen i Långviken kan man se att klippgranen har vuxit bra och här skulle troligtvis inte contortan ha klarat sig lika bra för här är det brant och mycket snö på vintern så här skulle nog ganska många ha tryckts ner eller gått av. Omloppstiden för klippgranen är högre än för contorta men med tanke på att klippgranarna har vuxit så pass bra som de har så är det inte ett dåligt val av träd.
I försöket i Toftfjället (Johansson & Holmberg 1992) växer granen sämre eller inte alls av bl.a. frost i dessa försök och de områden som ligger i närheten. På dessa ställen skulle således en ökad plantering av klippgran kunna vara aktuell för contorta planteras det mycket av redan. Det finns även andra skäl än
volymproduktion av stamved för att anlägga skog, se vidare nedan.
På en del provytor kan förekomsten av gran utgöras av hyggesgranar eller självsådda och detta kan medföra att de växer sämre. Samma sak är det med björken som även den är självsådd, stubbskott eller kvar sedan avverkningen och sedan kan den även vara röjd en gång.
Vid inventeringen av klippgran i Paratjärn träffades Osvald Mikelsen som var från Långviken, därför hittade jag beståndet med klippgranen i Långviken som jag undersökte. Han hade planterat klippgran på sin mark och enligt honom så var det ett bra träd att plantera uppe i fjällterräng för klippgranen växte bra och klarade sig mot snö och blåst. Detta visar även mätningarna som gjordes vid Långviken (Jorm), klippgranen hade vuxit bra med lite bortgång av snötryck och nerblåsta träd.
Efter stormen Dagmar 2011 hade SCA 120 % mer skadat virke i contortabestånden än vanlig tall. Det visar Kullström & Wictorin (2013) i ett kandidatarbete på jägmästarprogrammet. Förklaringen är kopplad till contortans högre andel biomassa och vindfång.
Contorta planteringar hyser färre arter av lavar, kärlväxter och insekter än vanliga tallbestånd och det råder stor osäkerhet på artens långsiktiga effekter på den biologiska mångfalden. Contortan är invasiv och när den har kommit upp till ca 30 år börjar den självspridas enligt Engelmark (2011). Riskerna som finns vet ingen i dagsläget men utländska studier visar att ju äldre planteringar med contorta desto mera problem med självspridningen till andra markområden Engelmark (2011).
När en exot introduceras så kan den påverka den biologiska mångfalden på tre sätt:
1.om den har större konkurrensförmåga än inhemska trädslag,
2. om den genom sin expansion kan omforma systemet till sin fördel och däremot öka sin population eller.
3. om störningsregimer ändras i en riktning som gynnar den introducerade arten enligt Engelmark (2011).
5.2 Reliabilitet, validitet, urval
Studiens resultat påverkas i viss grad av lokalernas urval och olika felkällor t.ex.
röjt eller inte röjt. Urvalet på lokalnivå är representativt då mätningarna blev systematiskt utlagda över alla trädslagen och över hela lokalen även när det gäller markvegetation och jordarter. Dock styrdes valet av lokaler av kännedom om klippgranens förekomst. På regionnivå (Jämtland) är urvalet representativt för givna höjdlägen och boniteter. Liknande förhållanden längre söderut och norrut kan också förväntas ge liknande resultat. På andra höjder och boniteter än de
undersökta finns dock skäl att inte omedelbart jämföra med denna undersökning.
Urvalet kan visa en viss snedvridning när det gäller björk för den kan ha blivit röjd.
Frost på en del provytor kan ha haft en negativ inverkan på tillväxten hos gran och klippgran. På lokalerna som är uppmätta så förekommer blandningar av planterade träd som i Näxåsen. Där är klippgran och contorta planterade på en mindre areal gemensamt men det var i så liten omfattning av hela arealen på lokalen att det vid mättillfället inkluderades i mätresultatet.
Vid en förnyad undersökning på de områdena som är uppmätta och med hjälp av provställena som finns i rapporten skulle nog resultaten bli likvärdig på de flesta
objekten. När det gäller uträkningar på medeldiameter och medelhöjd skiljer de sig från år till år beroende på hur mycket träden växer så att kunna göra om en liknande studie och få samma resultat är en omöjlighet om inte den görs på samma
växtperiod. De olika träden som mätts är olika, bl. a olika ålder och de växer olika genom omloppstiden. Gran växer ofta bättre när den blir äldre om man jämför med björk. Fyra av lokalerna var i 20-årsåldern med alla trädslagen representerade, endast en lokal så pass gammal som i 40-årsåldern och där saknades contortan.
Contortan växer bra ännu i 20-årsåldern, det som hade varit intressant att se vore skadeförekomst och avgång till följd av snölegor mm.
Med hjälp av samma utrustning som användes hade det inte varit några problem att kunna få ungefärligt samma provresultat men noggrannheten på GPS påverkar hur exakt resultatet skulle bli. En annan del är hur mycket det växer mellan
växtperioderna. Utan bra utrustning från Haglöf hade inte man inte kunnat få fram lika bra fakta som det gick nu, för tidigare mätningar som blev mätt vart med betydligt sämre resultat. Vid den tidigare undersökningen som gjordes användes en klave med hela centimeterangivelser, men det blir inte lika exakt. En vanlig höjdmätare gör att man måste stå längre ifrån träden och då ser man inte roten på träden, papper och penna blir svårhanterligt ute i skogen om det är fuktigt.
Ska man göra liknade studier så ska man använda sig av bra utrustning som underlättar och gör att man enklare kan genomföra liknande studier. Jag fick låna utrustning från Haglöf Sweden och från SCA vilket underlättade mätningarna.
5.3 Provenienser och rekreationella aspekter
I den här studien var provenienserna för klippgranen ej kända. I medeltal växte klippgranen bra, men det går inte att säga vilken proveniens som växte bäst och om det är någon som bör undvikas. Dock är proveniensvalet en viktig aspekt. I försöket Tortfjället 221 hade t ex provenienser från 50° (B.C Canada) vuxit bäst. Det hade också varit intressant att veta vilka provenienser som klippgranen hade på den här studiens lokaler. Enligt SCA:s dokumentation kan en del klippgranar härstamma från frötäkter i Sundsvall, på senare tid från Sandmo. Dokumentationen beskriver även provenienser hos två försök i Torsfjärden, Kingen och Henåsen
Bakomliggande motiv till anlagda försök har varit intresse av främmande trädslag och deras möjligheter att öka volymproduktionen. Idag har andra aspekter i skogsbruket blivit aktuella och det är av intresse att finna trädslag som både kan växa bra och samtidigt utgöra trevliga rekreationsskogar för allmänheten. På de undersökta lokalerna växte contortan bäst, men contortans värde som
rekreationsskog torde inte vara lika hög i de svårframkomliga täta, grovgreniga skogarna. Högre rekreationella värden torde finnas i skogar av klippgran.
Framkomligheten i t ex Långviken är bättre, och sikten god. För skog i fjällmiljö skulle det kanske vara möjligt (om tillåtet enligt lag) att plantera flera olika trädslag som contorta och klippgranar för att erhålla både hög produktion och
rekreationsskog.
5.4 Slutsatser
Den största volymtillväxten stod contortan för. De andra trädslagen var ganska lika. Klippgranen hade vuxit bäst på de mest utsatta lägena (Långviken), men där saknades jämförelsematerial med contortan.
När arbetet med inventeringen var gjord så var det inte så stor skillnad mellan klippgran, gran och björk i tre av områdena (Näxåsen, Näxåsen 8 och Bergvägen).
Proveniensen på klippgranen var inte känd på de undersökta lokalerna.
Detta medför att det blir svårt att veta vilken proveniens som vuxit bäst.
Det man kan se är att på vissa områden kan det vara av stor betydelse vilket trädslag som planteras och vilket man skulle vilja plantera och satsa på i framtiden.
Trädslagen ger olika volymproduktion, kvalitet, överlevnad mot klimatiska inverkningar och har olika rekreationellt värde och därigenom olika förutsättningar att nå olika mål. Contortan gav härvid högst
volymproduktion medan Klippgran trevligast intryck.
Vid en eventuell uppföljning av denna studie så är det mycket värt att man har varje träd märkt med en GPS markering för då kan man få ganska lika provytor mot de som är uppmätta i försöket.
Bra utrustning med dataklave, GPS och övrig utrustning är ett mycket bra hjälpmedel om man jämför med papper och penna och en klave och en höjdmätare för då blir det mera känsligt med hur och när man mäter bl.a. på väder.
6 Referenser
Andersson, M. SCA. (2014). Hemsidan för SCA. Tillgänglig på http://www.sca.com/sv/skog/Om-SCA-Skog/Skogsbruket---SCA- Skog/Tradslagsblandning/, hämtad [2014-03-28 kl. 9.45]
Antonsson, H.& Jansson, U. (2011). Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan 1900.
Kungl. skogs- och lantbruksakademin, sid 420-436.
Edlund, S Skogseko. (2011). En högproducerande överlevare. Skogseko nr 2 2011.
Tillgänglig elektronisk på http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och- bruka/Skogsbruk/Skogseko/Artikelregister/SkogsEko-2-2011/Contorta-- hogproducerande-overlevare [2013-02-03]
Elfving, B. & Norgren, O. (1993).Volume yield superiority of lodgepole pine compared to Scots pine in Sweden. I: Pinus contorta from untamed forest to domesticated crop. August 24-28, 1992, Umeå, Sweden. Proceedings of a meeting with IUFRO working party S2.02.06 "Pinus contorta provenances and breeding"
and "Frans Kempe Symposium". Umeå, 1993. Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, Rapport nr. 11, 69-80.
Engelmark, O (2011). Contortatall i Sverige- ett storskaligt ekologiskt experiment.
Fakta skog Nr 9 2011.
Eriksson, T. Skogsstyrelsen. (2011). Skogsstatistik årsbok 2011. Skogsstyrelsen.
Eriksson, T. Skogsstyrelsen. (2013). Skogsstatistisk årsbok 2013. Skogsstyrelsen.
Johansson, T och Holmberg, S.(1992). Proveniensval för Abies laciocarpa. SLU Norra skogsinstitutet, Examensarbete Nr 6.
Johansson, K., Sundblad, G Skogforsk. (2013). Hemsidan för Skogforsk, Kunskap Direkt, tillgänglig på
http://www.skogforsk.se/sv/KunskapDirekt/Foryngra/Tradslag-och- genetik/Tradslag/Lark/, hämtad [2013-06-10].
Kullström, M. och Wictorin, P. (2013). Vindskadefaktorer för tall och contortatall på SCA:s marker efter stormen Dagmar. Kandidatarbete 2013:27.
Martinsson, O och Winsa, H. (1986). Främmande trädslag i svenskt skogsbruk.
SLU, Skogsvetenskapliga fakulteten, Rapport 3.
Naturvårdsverket Informationsflöde och rapporteringssystem för främmande arter, rapport 5694 (2007) http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620- 5694-8.pdf sid 19 hämtad [2014-06-21]
Nilsson, P et al. Skogsdata (2013). Aktuella uppgifter om de svenska skogarna från Riksskogstaxeringen. Tema: Olika mått på skogens ålder och
trädslagssammansättning. Tillgänglig elektronisk på [http://pub.epsilon.slu.se/10812/], hämtad [2014-03-27]
Norén, M. Skogsstyrelsen. (2009). Regler om användning av främmande trädslag.
Skogsstyrelsen, Meddelande nr 7 2009.
Olauson, K. (1987). Klippgran i Jämtland, SLU Norra skogsinstitutet, Examensarbete Nr 17.
Regeringskansliet.(2014). Hemsida för Regeringskansliet tillgänglig på http://www.regeringen.se/sb/d/9700/a/101011, hämtad [2014-01-24].
Rosvall, O., Hajek, J., Westin, J., Bäckström, I. (1996). Norrländska trädslagsförsök 5-12 år efter plantering. Skogforsk, Resultat nr 5 1996.
Rosvall, O., Simonsen, R., Rytter, L., Jacobson S., Elfving, B. (2007).
Tillväxthöjande skogsskötselåtgärder i privatskogsbruket. Skogforsk, Arbetsrapport nr 540.
Strömsunds kommun. (2012). Hemsidan för Strömsunds kommun, tillgänglig på http://www.stromsund.se/532.html, hämtad [2012-01-29].
Tamm, C.O. (1978). Skogshögskolan 150 år. Sveriges lantbruksuniversitet.
Allmänna skrifter nr 2
Öhman, M & Söderholm, E, (2010). Potentiella arealer för ökad virkesproduktion i norra Sverige genom skogsodling med Pinus contorta var. latifolia, Larix
sukaczewii, Abies lasiocarpa, Populus × wettsteinii och Picea mariana. SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Kandidatarbete 2010. [2013-03-20]
Muntliga källor
Andersson, M (2014). Skogsskötselspecialist SCA [2014-03-28] Telefon.
Johansson, L. (2013). Utvecklingschef SCA Jämtland Östersund. Trädförsök i Jämtland pärmar: Försök SFB-SLU Strömsunds sf 1 och Försök SFB-SLU Telefon, personligt möte[2013-04-25].
Jönsson, O. (2011). SCA Strömsund. Kartor och fakta från SCA:s databas för de undersökta lokalerna. Telefon, personligt möte [2011-05-10].
Mikelsen, O. (2012) Paratjärn Personligt möte information om Långviken, Klippgran
Wikner, J. (2012). Haglöf Sweden. Juni och Augusti [2012]. Telefon, personligt möte.
Bilagor
Bilaga 1: Tidigare Försök
Proveniensförsök 221 Tortfjället
Proveniensförsök 204 Torsfjärden
Bilaga 2: Ytdata provytor
DIGITECH PRO ESTIMbPRO V2.0
BESTÅND :Bergvägen DATUM :20120721
TAXERINGSMETOD :PROVYTETAX.
AREAL :14.0 ANTAL YTOR :14 SI :G18 ÅLDER :17 YTDATA
Ytnr Radie Ant LAT LON 1 399 12 6407.6495 1527.8178 2 399 7 6407.6225 1527.8108 3 399 9 6407.5833 1527.7864 4 399 12 6407.54381527.7512 5 399 7 6407.5443 1527.6548 6 399 12 6407.5746 1527.6657 7 399 12 6407.6124 1527.7008 8 399 9 6407.6266 1527.6365 9 399 7 6407.6375 1527.5390 10 399 6 6407.5977 1527.5205 11 399 7 6407.5375 1527.5580 12 399 8 6407.52151527.7481 13 399 7 6407.5599 1527.8323 14 399 8 6407.6531 1527.9187 Totalt antal träd per hektar:
Klippgran 942 st per hektar Gran 685 st per hektar Björk 128 st per hektar
Ytnr Träd Diameter Höjd
1 Gran 52 40
1 Gran 49 35
1 Gran 52 40
1 Gran 41 22
1 Gran 46 38
1 Gran 61 46
1 Gran 44 40
1 Gran 37 32
1 Gran 59 48
1 Gran 48 39
1 Gran 49 33
1 Klippgran 49 42
2 Klippgran 96 53
2 Klippgran 58 40
2 Klippgran 90 51
2 Klippgran 66 48
2 Klippgran 56 40
2 Klippgran 108 55
2 Klippgran 92 52
3 Klippgran 93 52
3 Klippgran 42 38
3 Klippgran 82 56
3 Klippgran 56 41
3 Klippgran 77 54
3 Klippgran 79 50
3 Klippgran 74 53
3 Björk 17 20
3 Klippgran 106 66
4 Klippgran 94 55
4 Klippgran 103 56
4 Klippgran 57 38
4 Klippgran 84 59
4 Klippgran 100 64
4 Klippgran 41 38
4 Klippgran 80 56
4 Klippgran 84 54
4 Klippgran 86 60
4 Klippgran 84 54
4 Klippgran 77 53
4 Björk 38 41
5 Klippgran 87 50
5 Klippgran 62 40
5 Klippgran 98 52
5 Klippgran 98 53
5 Klippgran 91 51
5 Klippgran 92 47
5 Klippgran 100 53
6 Klippgran 21 20
6 Klippgran 51 36
6 Klippgran 38 31
6 Klippgran 42 35
6 Klippgran 44 36
6 Klippgran 60 43
6 Klippgran 26 20
6 Klippgran 40 25
6 Klippgran 51 43
6 Klippgran 62 42
6 Klippgran 32 20
6 Klippgran 53 37
7 Klippgran 41 29
7 Klippgran 22 20
7 Klippgran 36 26
7 Klippgran 57 44
7 Klippgran 31 21
7 Klippgran 43 28
7 Klippgran 52 36
7 Klippgran 39 35
7 Klippgran 31 23
7 Klippgran 42 31
7 Klippgran 25 20
7 Klippgran 37 31
8 Gran 59 44
8 Gran 53 38
8 Gran 41 35
8 Gran 34 25
8 Gran 29 21
8 Gran 47 39
8 Gran 58 42
8 Gran 67 42
8 Björk 38 38
9 Gran 41 33
9 Gran 36 29
9 Gran 32 24
9 Gran 24 20
9 Gran 78 41
9 Gran 75 42
9 Gran 73 46
10 Gran 85 47
10 Gran 47 39
10 Gran 85 49
10 Björk 47 42
10 Gran 75 46
10 Gran 95 51
11 Björk 33 32
11 Gran 77 42
11 Gran 53 38
11 Gran 70 48
11 Gran 70 60
11 Gran 77 49
11 Gran 89 52
12 Klippgran 99 54
12 Klippgran 68 43
12 Klippgran 86 52
12 Klippgran 72 48
12 Klippgran 109 56
12 Klippgran 89 54
12 Klippgran 86 61
12 Klippgran 83 54
13 Gran 48 42
13 Björk 30 38
13 Björk 70 49
13 Gran 82 49
13 Gran 42 40
13 Gran 96 62
13 Gran 89 61
14 Gran 90 48
14 Gran 65 39
14 Gran 84 52
14 Gran 57 42
14 Gran 52 34
14 Gran 84 55
14 Björk 18 20
14 Björk 30 22
DIGITECH PRO ESTIMbPRO V2.0
BESTÅND :Näxåsen 8 DATUM :20120804
TAXERINGSMETOD :PROVYTETAX.
AREAL :25.0 ANTAL YTOR :25
Medel Övre höjd :0.0m (0st) SI :T0.0m
ÅLDER :0.0 YTDATA
Ytnr Radie Ant LAT LON 1 399 12 6407.9692 1523.3303 2 399 6 6407.9809 1523.1556 3 399 7 6407.9734 1523.0984 4 399 7 6407.9318 1523.1433 5 399 8 6407.8828 1523.1811 6 399 7 6407.8430 1523.2600 7 399 9 6407.8602 1523.3613 8 399 8 6407.8571 1523.5432 9 399 10 6407.8800 1523.6268 10 399 6 6407.9255 1523.6379 11 399 6 6407.9668 1523.7190 12 399 10 6408.0083 1523.6163 13 399 12 6408.1027 1523.5196 14 399 5 6408.1595 1523.5816 15 399 9 6408.1521 1523.4610 16 399 8 6408.1363 1523.3514 17 399 6 6408.1225 1523.1781 18 399 12 6408.0801 1523.1281 19 399 5 6408.0581 1523.2540 20 399 6 6407.9474 1523.2017 21 399 10 6407.9104 1523.2751 22 399 9 6407.9265 1523.4010 23 399 6 6407.9823 1523.4133 24 399 9 6408.0400 1523.4239 25 399 7 6408.0834 1523.4551 Totalt antal träd per hektar:
Contorta 999 st per hektar Gran 528st per hektar Björk 72 st per hektar
Träd nr träd dia höjd
1 Conto. 111 82
2 Conto. 110 79
3 Conto. 86 37
4 Conto. 117 75
5 Conto. 89 85
6 Conto. 121 120
7 Conto. 100 98
8 Conto. 117 69
9 Conto. 74 88
10 Conto. 117 66
11 Conto. 137 100
12 Conto. 99 61
13 Conto. 115 81
14 Conto. 162 97
15 Conto. 165 98
16 Conto. 128 88
17 Conto. 92 74
18 Conto. 137 84
19 Gran 36 30
20 Gran 57 53
21 Gran 32 30
22 Gran 93 60
23 Gran 55 50
24 Gran 76 60
25 Gran 59 50
26 Gran 63 51
27 Gran 91 73
28 Conto. 115 80
29 Conto. 144 81
30 Conto. 132 85
31 Conto. 153 81
32 Conto. 152 84
33 Gran 52 42
34 Gran 51 49
35 Gran 37 25
36 Gran 74 52
37 Gran 35 24
38 Gran 73 54
39 Gran 61 58
40 Gran 69 52
41 Gran 31 25
42 Gran 73 55
43 Gran 56 40
44 Björk 31 22
45 Conto. 110 54
46 Conto. 92 65
47 Conto. 109 55
48 Björk 59 56
49 Björk 96 67
50 Björk 63 58
51 Björk 62 56
52 Björk 58 45
53 Björk 46 30
54 Gran 99 80
55 Gran 103 82
