Det ska faktiskt handla om modalitet i skrift
En studie om modala hjälpverb och modala satsadverbial i skriftliga diskussionsforum online
It will actually be about modality in writing
A study of modal auxiliary verbs and modal disjuncts in written discussion forums online
Linnea Blomkvist
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Ämneslärarprogrammet: Svenska
Avancerad nivå: 15 hp
Handledare: Björn Bihl och Andreas Nord Examinator: Lena Lötmarker
Höstterminen 2020
Sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka vilka olika modala hjälpverb och modala satsadverbial som förekommer och i vilken utsträckning dessa förekommer inom två digitala
diskussionsforums inlägg och vilka skillnader och likheter som finns mellan dem. Syftet utgörs även av att undersöka vilken typ av modalitet som förekommer och hur stort
förhandlingsutrymme denna ger upphov till. För att uppnå syftet har en textanalys, med både kvantitativa och kvalitativa inslag applicerats på materialet, vilket utgörs av de 20 första inläggen från fyra diskussionstrådar: två från Familjeliv.se och två från Flashback.org.
I och med att de modala uttrycken får det innehåll de placeras in i att framstå som mer eller mindre giltigt eller kraftfullt beroende på vilket förhandlingsutrymme det ges upphov till är det intressant att studera förekomsten av dessa uttryck på Flashback.org och Familjeliv.se.
Med tanke på hur enkelt det är för vem som helst att uttrycka sina åsikter vad gäller olika frågor, utan att behöva besitta någon kunskap inom ämnet ifråga, förväntas förekomsten av modala uttryck vara hög.
Resultatet visar att det sammantaget, i materialet, förekommer 116 modala hjälpverb, vilka utgörs av behöver, borde, får, kan, måste, ska/skall, skulle, verkar och vill. De modala satsadverbialen uppträder sammantaget vid 36 tillfällen och förekomsterna utgörs av alltså, faktiskt, ju, kanske, självklart och väl. Totalt förekommer 152 modala uttryck.
Modalitetsbetydelserna sannolikhet, vanlighet, förpliktelse och villighet samt annan
modalitetsbetydelse förekommer i de båda forumens diskussionstrådar. Genom betydelserna ges det på Familjeliv.se generellt upphov till ett mindre förhandlingsutrymme än vad som är fallet för inläggen på Flashback.org. Detta talar för att interaktionen mellan användarna på Familjeliv.se i högre grad domineras av att användarna, genom modala uttryck, försöker framhäva sina inlägg som mer giltiga och kraftfulla. Det som kan motsäga denna förklaring, eller åtminstone ge sken åt modalitetens komplexitet, är det faktum att det även framkommer att en tråd på vardera forum överlägset dominerar vad gäller att förmedla ett mindre
förhandlingsutrymme än de två andra. Detta kan ha att göra med att trådarnas ämnen väcker starkare känslor hos användarna. Härigenom kan den interaktion som förekommer inom forumens trådar, som väcker starkare känslor hos användarna, ge upphov till en ökad användning av modala uttryck som förmedlar ett mindre utrymme för förhandling.
Abstract
The aim of the present study is to examine which, as well as to what degree, different modal auxiliary verbs and modal disjuncts appear in posts on written discussion forums online and which differences and similarities that occur between them. The aim is also to examine which modal meanings that occur and how these meanings affect the room for negotiation in the posts. In order to achieve the aim, a method of textual analysis is employed which includes both quantitative and qualitative elements. The material consists of 20 posts from four discussion threads: two from Familjeliv.se and two from Flashback.org.
Since modal expressions affect the content in which they are placed as more or less valid or powerful depending on the room for negotiation it is interesting to examine these on
Familjeliv.se and Flashback.org. Considering how easy it is for anyone, people with a low or high level of knowledge, to express their opinions in different topics the expectation is high that the modal expressions in this context will be high.
The results of the study show that in the materialhere are, in total, 116 modal auxiliary verbs, which consists of behöver, borde, får, kan, måste, ska/skall, skulle, verkar and vill. The modal disjuncts appear 36 times in total and the occurrences consist of alltså, faktiskt, ju, kanske, självklart and väl. Therefore, there are a total of 152 modal occurrences present in the material. The present study finds that the modal meanings probability, commonness,
obligation, and willingness, as well as other modal meanings, occur. The modal meanings on Familjeliv.se give, in general, a smaller room for negotiation than on Flashback.org. This speaks for that the interaction between the users on Familjeliv.se to a greater extent dominates by that the users, through modal expressions, try to highlight their posts as more valid and powerful. The fact that one thread on each forum dominates by modal expressions which gives the posts a smaller room for negotiation than the other two threads can contradict this, or at least give rise to the complexity of modality. One explanation to the smaller room for negotiation in two of the for threads can be that the topics of these to give rise to stronger emotions. This means that the interaction between the users is, in the threads that give rise to stronger emotions, to a greater extent dominated by modal expressions which convey a smaller room for negotiation.
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
2. Teoretisk bakgrund ... 3
2.1 Påståendet som satsform och språkhandling ... 3
2.2 Modalitet – några huvudbetydelser ... 5
2.3 Modala hjälpverb ... 5
2.4 Modala satsadverbial ... 8
3. Metod och material ... 12
3.1 Metod ... 12
3.2 Material ... 14
3.2.1 Familjeliv ... 14
3.2.2 Flashback ... 15
3.2.3 Motivering för valet av material ... 16
3.3 Studiens avgränsning ... 17
3.4 Studiens tillförlitlighet ... 18
4. Resultat ... 21
4.1 Greta Thunberg är överskattad ... 21
4.2 Är ni för eller emot ett FÖRBUD mot manlig omskärelse? ... 25
4.3 Kan en överviktig person ”svälta”? ... 28
4.4 Utesluta ett barn från sitt testamente? ... 30
4.5 De fyra diskussionstrådarna sammantaget och jämförelse ... 33
5. Diskussion och slutsatser ... 39
5.1 De modala uttrycken – förekomst och utsträckning ... 39
5.2 Förekomst av modalitetsbetydelser och det förhandlingsutrymme de ger upphov till ... 40
5.3 Övergripande slutsats och framtida forskning ... 43
Referenser ... 45
Material ... 45
Litteratur ... 45
Bilaga 1: Studiens analysmall ... 47
1. Inledning
I dagens informations- och kommunikationssamhälle utgör Internet en viktig del för
individens vardagliga liv. I och med de möjligheter Internet tillför kan individen med lätthet, utan att vare sig behöva lämna hemmet eller avslöja sin identitet, uttrycka sina tankar och åsikter i olika frågor, samt söka reda på den information den önskar.
Familjeliv.se och Flashback.org utgör de två största digitala diskussionsforumen i Sverige och på hemsidan svenskaforum.se (u.å.) ligger dessa i topp som mest populära forum. Till dessa söker sig dagligen en mängd människor för att finna information och för att uttrycka sina tankar och åsikter vad gäller olika frågor. För att ta del av den information som delges behövs inget medlemskap, men för att individen själv ska kunna delta i diskussionerna krävs ett konto (Familjeliv 2020; Flashback 2020a). Detta konto kan däremot vem som helst upprätta, det enda som behövs är en e-postadress, ett användarnamn och ett lösenord, vilket innebär att Flashback.org och Familjeliv.se ger vem som helst tillåtelse att uttrycka sig i frågor som personen nödvändigtvis inte behöver besitta någon kunskap om. Genom det skrivna språket kan således en individ få sin åsikt att framstå som mer eller mindre giltig eller kraftfull utan att vare sig behöva presentera belägg för denna eller avslöja sin identitet. För att åstadkomma detta spelar de, som inom grammatiken, benämns modala uttryck en central roll.
Modala hjälpverb och modala satsadverbial utgör tillsammans de vanligaste modalitetsbärarna (Holmberg & Karlsson 2019, 58ff). Modalitet handlar i grunden om förhandling, att
sammanhanget orden placeras in i tillförs en betydelse av mer eller mindre giltig- eller kraftfullhet i och med förekomsten av det modala uttrycket. Med hjälp av modala uttryck kan således skribenten avslöja hur säker hen är, eller åtminstone vill framstå, i sina påståenden eller hur kraftfull hen är i sina uppmaningar. Detta kan illustreras med hjälp av påståendet:
”Det kan regna ute nu”. Detta påstående öppnar upp för en möjlighet att flera andra
påståenden kan äga en högre giltighet, då kan förmedlar en låg grad av modalitet. Påståendet utesluter inte att det regnar ute nu, vilket innebär att påståenden med låg grad av modalitet är svårare att förneka. Byts kan ut mot måste som har en hög grad av modalitet existerar inte ett lika stort utrymme för förhandling, vilket medför att det blir lättare att förneka påståendet:
”Det måste regna ute nu” (Holmberg & Karlsson 2019, 60). Däremot innebär förekomsten av ett modalt uttryck att ett utrymme för förhandling skapas, vilket medför att ett påstående fritt från modalitet signalerar en högre grad av giltig- och kraftfullhet: ”Det regnar ute nu”.
I och med att de modala uttrycken får det innehåll de placeras in i att framstå som mer eller mindre giltigt eller kraftfullt är det intressant att studera förekomsten av dessa på
Flashback.org och Familjeliv.se. Med tanke på hur enkelt det är för vem som helst, novis som forskare, att uttrycka sina åsikter vad gäller olika frågor, utan att behöva besitta någon
kunskap inom ämnet ifråga, förväntas förekomsten av modala uttryck vara hög.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka vilka olika modala hjälpverb och modala satsadverbial som förekommer och i vilken utsträckning dessa förekommer inom två digitala
diskussionsforums inlägg och vilka skillnader och likheter som finns mellan dem. Syftet utgörs även av att undersöka vilken typ av modalitet som förekommer och hur stort förhandlingsutrymme denna ger upphov till. För att uppnå syftet används följande frågeställningar:
• Vilka modala hjälpverb och modala satsadverbial förekommer i inläggen?
• I vilken utsträckning förekommer de olika modala hjälpverben och de modala satsadverbialen i inläggen?
• Vilken typ av modalitet förekommer inom de två diskussionsforumens inlägg och hur stort förhandlingsutrymme ger denna upphov till?
Med typ av modalitet menas i den här studien den indelning av modala uttryck i sannolikhet, vanlighet, förpliktelse och villighet som Holmberg och Karlsson (2019, 60-66) presenterar, samt de modalitetsbetydelser som uttrycks av andra modala satsadverbial som förekommer i materialet, men som inte förmedlar någon av de fyra modalitetsbetydelserna.
2. Teoretisk bakgrund
I detta kapitel behandlas den teori som är aktuell för studien. Kapitlet inleds med att
påståendesatsen som satsform och språkhandling och den syntaktiska meningen behandlas.
Därefter följer en genomgång av vad som menas med modalitet, samt genom vilka
grammatiska uttryck denna kan gestaltas. Efter detta behandlas modala hjälpverb och modala satsadverbial och de betydelser dessa kan uttrycka.
2.1 Påståendet som satsform och språkhandling
I denna studie undersöks meningar som utgörs av minst en påståendesats. Det blir således relevant att behandla vad som utmärker denna. Påståendesatser realiserar typiskt
språkhandlingen påstående och denna språkhandling handlar om utbyte av information (Holmberg & Karlsson 2019, 37) och utgör den språkhandling som oftast modifieras (Holmberg & Karlsson 2019, 58).
Subjekt och finit äger inte en fast plats inom påståendesatsen, men utmärkande är att finitet utgör satsens andra led (Holmberg & Karlsson 2019, 50f). Hur detta kan se ut illustreras genom följande exempel:
Kraftverk och dammar i fjällen har gett stora sår i naturen.1
Ett normalår svarar fjällälvarnas kraftverk för nästan 40 procent av Sveriges samlade elproduktion.
Subjektet kan befinna sig före eller efter påståendesatsens finit, men en huvudprincip är att om subjektet inte förekommer före finitet befinner det sig precis efter (Holmberg & Karlsson 2019, 51).
Frågetecknet, som markerar att information eftersträvas, kan användas i andra satser än frågesatser (Holmberg & Karlsson 2019, 49). Den faktor som avgör om det rör sig om en frågesats eller inte är således inte frågetecknet. I följande exempel illustreras en påståendesats med ett efterföljande frågetecken:
Du är väl trött?
1 De exempel som presenteras i kapitel 2 är hämtade från Svenska Akademiens grammatik (Teleman et al. 1999) och från Grammatik med betydelse - En introduktion till funktionell grammatik (Holmberg & Karlsson 2019).
Dessa uppträder i flera fall i sina originalformer, men har även vid vissa tillfällen anpassats för att på ett tydligare vis belysa det som behandlas. Kursiveringarna som förekommer i exemplen har lagts in för att ge en
Inom grammatiken finns flera alternativ för att skapa liknande betydelse på annat sätt än genom det huvudalternativ, det kongruenta uttryckssättet, grammatikens resurser ger
(Magnusson 2011, 37f). Påståendesatsen i exemplet ovan fungerar alltså som ett metaforiskt uttryck för att skapa betydelsen av en fråga (Holmberg & Karlsson 2019, 49).
Liksom påståendesatsen kan uttrycka frågor kan även frågesatsen uttrycka påståenden, detta metaforiska uttryck benämns inom grammatiken som retorisk fråga (Holmberg och Karlsson 2019, 52) och hur denna kan se ut illustreras genom följande exempel:
Har kanske inte kraftverk och dammar i fjällen gett stora sår i naturen?
Däremot äger detta metaforiska uttryck den kongruenta betydelsen hos påståenden, att mottagaren bekräftar informationen som ges (Holmberg & Karlsson 2019, 52). Detta medför att den retoriska frågans information är bekant. I och med det kommer detta metaforiska uttryck att inkluderas i analysen.
Ett påstående kan uttryckas genom en självständig huvudsats, men inte enbart genom en bisats (Bolander 2012, 195). Detta har att göra med att för att en mening ska uppfylla kraven för en grammatiskt fullständig sådan behöver den innehålla minst en huvudsats, där subjekt och predikat inkluderas (Bolander 2012, 195). De meningar som inte innehåller de
nödvändiga satsleden benämns bland annat som icke-satsformade meningar (Teleman et al.
1999, 783ff). En icke satsformad typ som för denna studie blir intressant är den där subjektet utelämnas i huvudsatsen (Lundin 2004, 13), vilket är en vanlig företeelse även i formella textsammanhang (Holmberg & Karlsson 2019, 51f). Subjektet kan utelämnas i förstaperson, men också i andraperson och även det kan utelämnas när det utgör subjekt (Lundin 2004 13):
(Jag) Kommer inte riktigt ihåg det där nu. (Subjekt i förstaperson utelämnas.) (Du) Hoppar som en struts. (Subjekt i andraperson utelämnas.)
(Det) Återstår att undersöka i morgon. (Det utelämnas.)
I de fall där subjekt utelämnas är det vanligt att meningen istället inleds med finitet. I exemplen ovan har subjektet utelämnats, men trots detta ligger det i meningen underförstått att det finns där (Holmberg & Karlsson 2019, 51f).
2.2 Modalitet – några huvudbetydelser
Typiskt handlar modalitet om val på någon av fyra betydelseskalor: sannolikhet, vanlighet, förpliktelse och villighet (Holmberg & Karlsson 2019, 58f). Skalorna går från en negerad språkhandling utan modalitet till språkhandlingens onegerade motsats. Denna negerade och onegerade språkhandling uttrycker vad Matthiessen och Halliday (2014, 172-176) benämner polaritet. Polaritet innebär noll grad av modalitet och innefattar språkhandlingar som antingen uttrycker att någonting är eller inte är:
Du har inte en fin bil. (Negerad språkhandling utan modalitet.) Du har en fin bil. (Onegerad språkhandling utan modalitet.)
De två exemplen bildar en dikotomi i och med att de saknar möjlighet att graderas. De är absoluta, där utrymme för förhandling inte är möjligt, vilket är det polaritet handlar om (Matthiessen & Halliday 2014, 172–176). Exemplen bildar två poler, vilka det finns flera modalitetsmöjligheter mellan, som varken utgör ett ja eller ett nej. Modalitet handlar om att utnyttja detta utrymme, då det mellan dessa två språkhandlingar utan modalitet finns rum för förhandling. Det förekommer nämligen att talare och skribenter inte är, eller ens vill, verka säkra, i sina påståenden eller kraftfulla i sina uppmaningar (Holmberg & Karlsson 2019, 58).
Modalitet kan gestaltas genom flera olika grammatiska uttryck och de vanligaste är modala hjälpverb och modala satsadverbial (Holmberg & Karlsson 2019, 67). Varför dessa utgör de vanligaste sätten att gestalta modalitet genom är för att de uttrycker modalitet direkt i satsen som de modifierar, till skillnad från andra grammatiska möjligheter, där modaliteten istället uttrycks i satsen som kommer före den sats som faktiskt modifieras (Holmberg & Karlsson 2019, 67):
Han lär nog komma. (Modalitet uttrycks direkt i satsen genom ett modalt hjälpverb och ett modalt satsadverbial.)
Jag tror att han kommer. (Modalitet uttrycks genom hjälpverbet tror, som modifierar den andra satsen.)
2.3 Modala hjälpverb
Modala hjälpverb utgör ett av de vanligaste tillvägagångssätten att uttrycka modalitet genom (Holmberg & Karlsson 2019, 59). Bolander (2012, 146) skriver att utmärkande för de modala hjälpverben till skillnad mot de vanliga hjälpverben är att det infinitiv som står i direkt
förbindelse med hjälpverbet saknar infinitivmärket att, till skillnad från i fallen med övriga hjälpverb:
Det lär *att* vara sant. (Modalt hjälpverb).
Han börjar att läsa. (Övrigt hjälpverb).
Uttryck av modalitet sker typiskt via val på olika betydelseskalor, vilka utgörs av sannolikhet, vanlighet, förpliktelse och villighet (Holmberg & Karlsson 2019, 58f). Modala hjälpverb med samma grafiska form kan förmedla olika modalitetsbetydelser, vilket innebär att det behövs tas hänsyn till satsens betydelse i textens sammanhang när modalitet ska analyseras
(Holmberg & Karlsson 2019, 67).
Med hjälp av sannolikhet kan talaren eller skribenten visa hur säker hen är, eller vill verka i sina påståenden (Holmberg & Karlsson 2019, 60). De modala hjälpverben i det svenska språket delar in denna betydelseskala i tre olika grader av sannolikhet. Denna skala illustreras bäst genom ett negerat och ett onegerat påstående utan modalitet, vilka uttrycker varandras motsatser:
Din ekonomi får sig inte en törn i dag. (Negerad språkhandling utan modalitet.) Din ekonomi kan få sig en törn idag. (Låg grad av sannolikhet: tänkbart) Din ekonomi bör få sig en törn i dag. (Medelhög grad av sannolikhet: troligt.) Din ekonomi måste få sig en törn i dag. (Hög grad av sannolikhet: säkert.) Din ekonomi får sig en törn idag. (Onegerad språkhandling utan modalitet.)
Hög grad av sannolikhet utgör en modifiering. Påståendet: ”Tåget kan komma fram” öppnar för förhandling på sannolikhetsskalan till skillnad mot ett motsvarande påstående utan
modalitet: ”Tåget kommer fram”. Däremot öppnas ett mindre utrymme för förhandling än om påståendet skulle äga en hög grad av sannolikhet. En låg grad av sannolikhet innebär att andra påståenden kan ha högre giltighet och det öppnas därigenom upp för ett större
förhandlingsutrymme (Holmberg & Karlsson 2019, 61). Påståendet: ”Dagens arbetsuppgifter kan bjuda på större motstånd än vad du tidigare trott” utesluter inte att personen upplever att arbetsuppgifterna bjöd på mindre motstånd efter arbetsdagen. Detta innebär att den låga graden, samt den medelhöga graden av sannolikhet gör det svårare att förneka påståendet än vad som är fallet för en hög grad av sannolikhet, då den höga graden inte öppnar för ett lika
stort förhandlingsutrymme: ”Dagens arbetsuppgifter ska bjuda på större motstånd än vad du tidigare trott”.
Genom vanlighet kan påståenden modifieras så att information som ges eller krävs gäller mer eller mindre ofta (Holmberg & Karlsson 2019, 62f). Vanlighet liknar sannolikhet, då den handlar om att påståenden framställs med högre eller lägre grad av giltighet. För att uttrycka vanlighet finns enbart två hjälpverb som fungerar på vanlighetsskalan, nämligen kan och brukar, vilket gör att det blir svårare att gradera dem i en trestegsskala. Står dessa däremot tillsammans med ett modalt satsadverbial (för en beskrivning av dessa, se avsnitt 2.4) skapar detta möjligheter för gradering, vilket illustreras genom följande exempel:
Stenar tas inte bort under operationen. (Negerad språkhandling utan modalitet.) Stenar kan ibland tas bort under operationen. (Låg grad av vanlighet: ibland.) Stenar brukar ofta tas bort under operation. (Medelhög grad av vanlighet: vanligen.) Stenar brukar alltid tas bort under operationen. (Hög grad av vanlighet: alltid.) Stenar tas bort under operationen. (Onegerad språkhandling utan modalitet.)
En hög grad av vanlighet innebär att informationen ges en generell betydelse. Liksom för sannolikhet innebär en låg eller medelhög grad av vanlighet att det öppnas upp för andra möjliga påståenden utan att dessa hamnar i konflikt med det andra: Att stenar ibland kan tas bort under operationen innebär inte att det inte finns en möjlighet för att andra alternativ är möjliga.
Modalitetsbetydelsen förpliktelse är en resurs som utnyttjas främst för att modifiera uppmaningar så att den tilltalade blir mer eller mindre förpliktigad att lyda (Holmberg &
Karlsson 2019, 63). Förpliktelseskalan illustreras bäst genom en skala mellan en negerad och en onegerad uppmaningssats. Värt att betona för studien är att uppmaningarna mellan de två polerna inte äger formen av en uppmaningssats utan snarare utgör påståendesatser:
Fyll inte i en särskild blankett. (Negerad språkhandling utan modalitet.) Du kan fylla i en blankett. (Låg grad av förpliktelse: tillåtet, möjligt.) Du bör fylla i en blankett. (Medelhög grad av förpliktelse: rekommenderat.) Du ska fylla i en blankett. (Hög grad av förpliktelse: nödvändigt.)
Fyll i en särskild blankett. (Onegerad språkhandling utan modalitet.)
Med en hög grad av förpliktelse minimeras utrymmet för alternativa handlingar, medan en låg grad av förpliktelse, som exempelvis kan ger uttryck för ett större utrymme för andra
handlingsalternativ, förhandlingsutrymmet är större: Du kan fylla i en blankett, men du behöver inte göra det.
Modalitetsbetydelsen villighet handlar om att en person binder sig olika hårt vad gäller att genomföra en viss handling. Villighet illustreras genom en skala mellan ett negerat och ett onegerat erbjudande (Holmberg & Karlsson, 2019, 65). Eftersom svenskan saknar en speciell satstyp för erbjudande är det inte självklart hur skalans poler ska formuleras. I följande exempel illustreras hur villighetsskalan kan se ut:
Nej, ni får inget nationellt mål för försäljningen av förnybara bränslen. (Negerad språkhandling utan modalitet.)
Vi kan sätta upp ett nationellt mål. (Låg grad av villighet: beredd.) Vi vill sätta upp ett nationellt mål. (Medelhög villighet: villig.) Vi ska sätta upp ett nationellt mål. (Hög grad av villighet: angelägen.)
Varsågoda! Här får ni ett nationellt mål för försäljningen av förnybara bränslen. (Onegerad språkhandling utan modalitet.)
En hög grad av villighet innebär att det ges upphov till ett lägre förhandlingsutrymme i och med att någon binder sig hårdare till att genomföra en viss handling än vad som är fallet för en låg grad av villighet (Holmberg & Karlsson 2019, 65f).
2.4 Modala satsadverbial
Hultman (2003, 175ff) skriver om modala satsadverbial som adverbial som berör hela satsen och denna definition är i linje med den gängse som handlar om att satsadverbialen består av adverb som modifierar, bestämmer eller hänför sig till hela satsen (Andréasson 2007, 25).
Således preciserar de hela satsen och inte enbart verbet, som andra adverbial (Bolander 2012, 182).
Modala satsadverbial delar plats med de modala hjälpverben som det vanligaste
tillvägagångssättet för att uttrycka modalitet (Holmberg & Karlsson 2019, 59). Exempel på modala satsadverbial är kanske, nog och säkert. Dessa står i anslutning till satsens finit eller subjekt och tillför en inledande eller avslutande kommentar till hela satsen. De modala satsadverbialen fungerar som talarens/skribentens kommentar till det hen själv yttrar och
anger hens inställning till detta, exempelvis. hur hen bedömer sanningshalten i satsen eller värderar det beskrivna sakförhållandet (Teleman et al. 1999, 96). Hur detta kan se ut illustreras genom följande exempel:
Han är säkert lika konservativ som jag själv.
Du har antagligen lagt den i lådan.
Det var väl egentligen parodi det där.
Liksom de modala hjälpverben kan vissa modala satsadverbial uttrycka
modalitetsbetydelserna sannolikhet, vanlighet, förpliktelse och villighet och därigenom placeras inom de olika modalitetsbetydelseskalorna (Holmberg & Karlsson 2019, 68). I avsnitt 2.3 redogörs det för de olika modalitetsbetydelserna och hur dessa kan uttryckas genom modala hjälpverb. I det följande kommer det att illustreras hur modala satsadverbial kan användas för att uttrycka olika grader av dessa modalitetsbetydelser.
Sannolikhetsskalan äger tre olika grader av sannolikhet, låg, medelhög och hög grad, mellan ett negerat och ett onegerat påstående (Holmberg & Karlsson 2019, 60, 68). Genom modala satsadverbial kan olika hög grad av sannolikhet förmedlas:
Tåget kommer inte i morgon. (Negerad språkhandling utan modalitet.)
Tåget kommer nog/möjligen/kanske/eventuellt i morgon. (Låg grad av sannolikhet: tänkbart.) Tåget kommer förmodligen/antagligen/troligen/sannorlikt i morgon. (Medelhög grad av sannolikhet:
troligt.)
Tåget kommer säkert/garanterat/med stor sannolikhet i morgon. (Hög grad av sannolikhet: säkert.) Tåget kommer i morgon. (Onegerad språkhandling utan modalitet.)
Genom modala satsadverbial kan låg, medelhög och hög grad av vanlighet uttryckas (Holmberg & Karlsson 2019, 62) vilket illustreras genom följande exempel:
Operationen blir inte lyckad. (Negerad språkhandling utan modalitet.) Operationen blir ibland lyckad. (Låg grad av vanlighet: ibland.)
Operationen blir oftast/vanligtvis/mestadels lyckad. (Medelhög grad av vanlighet: vanligen.) Operationen blir alltid lyckad. (Hög grad av vanlighet: alltid.)
Operationen blir lyckad. (Onegerad språkhandling utan modalitet.)
För att uttrycka förpliktelse och villighet finns två modala satsadverbial, nämligen gärna och helst som befinner sig mellan den negerade och onegerade språkhandlingen (Holmberg &
Karlsson 2019, 68).
Gå inte ut i spöregnet. (Negerad språkhandling utan modalitet.)
Gå gärna ut i spöregnet. (Medelhög grad av förpliktelse: rekommenderat.) Gå helst ut i spöregnet. (Hög grad av förpliktelse: nödvändigt.)
Gå ut i spöregnet. (Onegerad språkhandling utan modalitet.)
Flera modala satsadverbial hör inte hemma på de olika modalitetsskalorna då de uttrycker andra betydelser än sannolikhet, vanlighet, förpliktelse och villighet (Holmberg & Karlsson 2019, 68). Några av dessa satsadverbial är även de viktiga för studien i och med att de är vanligt förekommande sådana. Vissa av dessa är lättare att förstå betydelsen av, exempelvis talarattitydsadverbialet tyvärr eller de förstärkande/intensitetsadverbialen nästan och tveklöst (Holmberg & Karlsson 2019, 68). Vad gäller exempelvis ju, faktiskt och verkligen är inte betydelsen lika självklar. I det följande behandlas satsadverbialen nog, väl, ju, faktiskt, verkligen och egentligen.
Nog kan delas in i två betydelser (Teleman et al. 1999, 117). Den ena handlar om att talaren/skribenten antar något, alltså bedömer satsens sannolikhet. Vad gäller den här användningen kan nog kopplas till de sannolikhetsgraderande satsadverbialen och uttrycker då en låg grad av sannolikhet:
Dom vill nog hellre ha Tant Grön, Tant Brun eller nåt spännande.
Nog kan även användas för att förstärka en språkhandling, exempelvis vad gäller påståenden om sådant som talaren/skribenten själv bäst kan bedöma eller i yttranden med löftes- eller hotfunktion (Teleman et al. 1999, 117):
Det är nog bäst att du går nu.
Satsadverbialet väl tillhör främst de modala sannolikhetsadverbialen och äger till sin betydelse en hög grad av sannolikhet (Teleman et al. 1999, 115f). Genom att använda väl markerar talaren/skribenten att hen antar det som sägs eller skrivs i ett påstående:
Det är väl bra.
Genom väl markerar talaren/skribenten att mottagaren har tillgång till annan kunskap om sakförhållandet än den mottagaren tillägnas genom talaren/skribenten (Teleman et al. 1999, 116). Således kan väl användas som en försiktig fråga, eller vädjan om medhåll:
Så svårt är det väl inte att laga en punktering?
Den grundbetydelse det modala satsadverbialet ju har handlar vanligtvis om att
talaren/skribenten hänvisar till en källa som mottagaren har tillgång till (Teleman et al. 1999, 114). Yttraren antyder härigenom att mottagaren har andra möjligheter att begripa satsens sanningshalt än enbart genom att lita på talarens/skribentens trovärdighet:
Där står ju paraplyet. (Talaren antyder att mottagaren själv kan se var paraplyet är, istället för att enbart lita på talaren, vilket innebär att det hänvisas till en källa som mottagaren själv har tillgång till.)
Genom ju anger talaren/skribenten att hen förutsätter (eller låtsas) att alla parter är medvetna om eller kan dra slutsatsen att det som yttras i satsen är sant (Teleman et al. 1999, 114). Ju aktualiserar således oftast något som är självklart eller som redan antas vara känt för mottagaren.
Det modala satsadverbialet faktiskt står till sin betydelse närmast de förstärkande satsadverbial som garanterar sanningen i ett påstående (Teleman et al. 1999, 118f). Genom faktiskt
markerar talaren/skribenten satsens sanning till skillnad mot vad mottagaren kunde tro, vilket illustreras genom följande exempel:
Det är faktiskt sant.
Satsadverbialet verkligen påminner i sin huvudsakliga betydelse om faktiskt i och med att båda markerar satsens sanningshalt, vilken är den motsatta mot vad mottagaren tror (Teleman et al. 1999, 120). Verkligen används för att ett påståendes sanning ska garanteras, främst gentemot det som sägs eller gentemot hur det ser ut.
Egentligen används i samband med att talaren/skribenten förutsätter att flera aspekter sanningsenligt kan uttryckas om satsens innehåll (Teleman et al. 1999, 121f). Det modala satsadverbialet belyser härigenom det grundläggande mot det mindre grundläggande:
Andro var egentligen döpt till Anders.
Verkligen belyser istället det verkliga mot det som verkar vara:
Jag är verkligen intresserad av fiskar.
3. Metod och material
Kapitlet inleds med att den metod som använts för att uppnå studiens syfte behandlas. Det ges även ett konkret exempel på hur analysen av materialet har genomförts i praktiken. Efter detta följer en presentation av studiens material och en motivering till varför just detta material har använts. Kapitlet avslutas med att studiens avgränsning och tillförlitlighet behandlas.
3.1 Metod
I detta avsnitt presenteras den metod som tillämpats vid analysen av studiens material. Till att börja med beskrivs hur materialinsamlingen har genomförts. Därefter behandlas den
analysmall som utformats för studien. Avslutningsvis illustreras hur analysen av materialet har genomförts i praktiken.
För att uppnå studiens syfte har en textanalytisk metod tillämpats på det material som hämtats från de två hemsidorna Familjeliv.se och Flashback.org. Då studiens syfte och därigenom frågeställningar inkluderar inslag från den kvantitativa och kvalitativa forskningsstrategin (Bryman 2016, 61f) innefattar den metod som studien baserar sig på inslag från båda dessa.
Textanalys står som ett samlingsnamn för en mängd studier där studieobjektet utgörs av texter och Lagerholm (2010, 88) menar att istället för att strikt följa en redan utvecklad textanalytisk metod istället bör utformas ett eget tillvägagångssätt för hur det textuella materialet ska analyseras. För att på bästa sätt uppfylla studiens syfte har således en analysmall utvecklats som är anpassad för studien.
Studiens material utgörs av de fullständiga meningar som minst består av en påståendesats (se avsnitt 2.1). Detta innebär att det endast är inom dessa meningar som de modala uttrycken analyserats. Till att börja med kopierades de 20 första inläggen från respektive diskussionstråd som uppfyllde detta krav in i ett separat dokument. Samtliga inlägg från varje diskussionstråd bokstavsmarkerades från a till och med t. Det första och således äldsta inlägget i
diskussionstråden markerades med ett a, följande med b och så vidare. Detta gjordes för att underlätta den kommande analysen av materialet, men även för att avidentifiera inläggen vad gäller namnen på de användarkonton som inläggen publicerats genom.
Efter att materialet kopierats till ett separat dokument ströks samtliga meningar som utgörs av minst en påståendesats under. För att på ett lättare sätt identifiera de modala uttrycken i materialet användes färgkodning. Modala hjälpverb markerades med röd färg och modala
satsadverbial med blå. För att besvara studiens två första frågeställningar som handlar om vilka modala uttryck som förekommer och i vilken utsträckning dessa förekommer krävdes ingen kvalitativ analys, då denna del av studien utgörs av en kvantitativ karaktär. Den andra delen av studiens syfte och därigenom studiens tredje frågeställning har däremot en kvalitativ karaktär. För att kunna avgöra vilken typ av modalitet de modala uttrycken förmedlar och hur stort förhandlingsutrymme denna ger upphov till krävdes en analys av de modala uttrycken i deras respektive textsammanhang.
Till grund för utformningen av den analysmall som utformats (se bilaga 1) ligger de fyra modalitetsbetydelserna som Holmberg och Karlsson (2019, 58) presenterar (se avsnitt 2.2, 2.3 och 2.4), men också andra betydelser som några vanligt förekommande modala satsadverbial uttrycker (se avsnitt 2.4).
På den översta, vågräta, raden har de fyra modalitetsbetydelserna sannolikhet, vanlighet, förpliktelse och villighet placerats och på den lodräta raden längst till vänster, över den streckade linjen, olika modala hjälpverb och modala satsadverbial som, beroende på vilket textsammanhang de förekommer inom, uttrycker minst en av de fyra modalitetsbetydelserna.
Ett exempel på ett modalt hjälpverb som kan uttrycka samtliga av de fyra
modalitetsbetydelserna utgörs av kan. Uttrycker kan modalitetsbetydelsen sannolikhet markerades detta i analysverktyget genom att den bokstav för det inlägg inom vilket kan förekommer skrevs in under sannolikhet, på raden för kan.
Under den streckade linjen i analysmallen har de modala satsadverbial som uttrycker andra betydelser än sannolikhet, vanlighet, förpliktelse och villighet placerats. Dessa olika betydelser utgörs av: hänvisning till självklarhet, positiv talarattityd, negativ talarattityd, yttraren drar egen slutsats, låg grad av förstärkning/intensitet, hög grad av
förstärkning/intensitet, i strid med förväntan och grundläggande mot det mindre grundläggande.
De modala hjälpverb och modala satsadverbial som från början inkluderades i verktyget utgjordes av de som Holmberg & Karlsson (2019, 59-68) lyfter fram och de som Teleman (et al. 1999, 115-120) behandlar som vanligt förekommande. För varje nytt modalt hjälpverb och modalt satsadverbial som identifierades i materialet, men som inte inledningsvis stod med i analysmallens vänstra marginal, fördes detta in. För att det modala uttrycket skulle inkluderas i resultatredovisningen utformades ett kriterium som handlar om att uttrycket inom det
samlade materialet minst behöver förekomma vid tre tillfällen. Placeringen av det nya modala
uttrycket bestämdes utifrån vilken betydelse det förmedlar. Förmedlar uttrycket någon av betydelserna sannolikhet, vanlighet, förpliktelse eller villighet placerades det i den vänstra kolumnen, över den streckade linjen. Förmedlas någon annan modalitetsbetydelse placerades det modala uttrycket under den streckade linjen.
I det följande presenteras ett exempel på hur de modala uttrycken förts in i analysmallen utifrån den analys som genomförts på materialet.
I utdraget ”Vi måste faktiskt ha en kultur som bryr sig” förekommer två modala uttryck, nämligen det modala hjälpverbet måste och det modala satsadverbialet faktiskt.
Måste kan uttrycka sannolikhet, vanlighet, förpliktelse och villighet (Holmberg & Karlsson 2019, 60-66) och för att avgöra vilken av dessa betydelser som uttrycks i detta utdrag behöver en analys av den text som det modala hjälpverbet förekommer inom genomföras. I det här fallet rör det sig om modalitetsbetydelsen förpliktelse i och med att det förmedlas att det är nödvändigt att ha en kultur som bryr sig. Utrymmet för alternativ minimeras genom måste och det rör sig således om en hög grad av förpliktelse (Holmberg & Karlsson 2019, 63).
Härigenom markeras bokstaven för inlägget in i analysmallen på raden för måste, under modalitetsbetydelsen förpliktelse.
I utdraget förekommer även det modala satsadverbialet faktiskt. Härigenom antecknas denna förekomst in i analysmallen genom att placera bokstaven för det inlägg inom vilket det modala satsadverbialet förekommer. Då detta satsadverbial uttrycker en förstärkande betydelse (Teleman et al. 1999, 118f) i och med att vikten av att det behövs en kultur som bryr sig betonas skrivs förekomsten in på den vågräta raden för faktiskt i analysmallen.
3.2 Material
Det material som valts ut för denna studie är hämtat från de två digitala diskussionsforumen Familjeliv.se och Flashback.org. I avsnitt 3.2.1 behandlas materialet från Familjeliv.se och i avsnitt 3.2.2 materialet från Flashback.org.
3.2.1 Familjeliv
Materialet från Familjeliv.se består av två olika diskussionstrådar: Greta Thunberg är
överskattad samt: Är ni för eller emot ett FÖRBUD mot manlig omskärelse? Den förstnämnda skapades den 16:e maj 2019 (Familjeliv 2019a) och kopierades till ett separat dokument den 19:e november 2019. Vid kopieringstillfället var tråden fortfarande aktiv. Totalt innehåller de
20 analyserade inläggen 103 fullständiga meningar som utgörs av minst en påståendesats och antalet unika användare inom dessa inlägg uppgår till 14 stycken. Tråden inleds med inlägget:
Är så jävla trött på att höra allt tjat om henne. Jag har inget emot henne personligen. Men att strejka varje fredag med etablissemangets välsignelse är ingen stor bragd. Hon har blivit som någon sorts helig ko. "Hur kan man attackera ett barn" Var det någon kolumnist på Aftonbladet som skrev.
Men man måste ju få ha rätt att kritisera även det barn och ungdomar gör. Så länge man håller sig saklig. Nej kan inte se varför hon förtjänar så här mycket uppmärksamhet (Familjeliv 2019a).
Den andra diskussionstråden: Är ni för eller emot ett FÖRBUD mot manlig omskärelse?, skapades den 29:e september 2019 och var vid kopieringstillfället, den 19:e november 2019, fortfarande aktiv (Familjeliv, 2019b). De 20 analyserade inläggen består totalt av 33
fullständiga meningar som utgörs av minst en påståendesats och antalet unika användare inom dessa inlägg uppgår till 13 stycken. Denna diskussionstråd inleds med inlägget:
Centerpartiet har ju kommit med detta förslaget
https://www.expressen.se/nyheter/annie-loof-jag-beklagar-beslutet/
Vad är eran åsikt? Skriv gärna era argument för och emot i tråden.
OBS! NAZZEFRI TRÅD OM JAG FÅR BE (Familjeliv 2019b).
3.2.2 Flashback
Från diskussionsforumet Flashback.org har två diskussionstrådar valts ut för studien. Den ena bär namnet: Kan en överviktig person ”svälta”?, vilken startades den 16:e november 2019 (Flashback 2019a). Materialet kopierades till ett separat dokument den 19:e november 2019 och tråden var vid kopieringstillfället fortfarande aktiv. De 20 analyserade inläggen inkluderar sammantaget 64 fullständiga meningar som utgörs av minst en påståendesats och antalet unika användare inom dessa inlägg uppgår till 12 stycken. Denna diskussionstråd inleds med inlägget:
Nu är inte svält en medicinsk term men brukar definieras som den ofrivilliga avsaknaden av livsmedel.
Jag skulle generellt säga nej. En person som är överviktig har en överbelastad energireserv. Om personen pga något specifikt medicinskt tillstånd inte kan förbränna sin fettreserv så är det ett specialfall. Detta rör sig om undantagsfall.
I de flesta fall när en överviktig person påstår sig ”svälta” så är det inte pga någon faktiskt anledning till att personen behöver livsmedel i form av energi utan pga känslor av hunger och liknande.
Kan en överviktig person svälta? (Flashback 2019a).
Den andra tråden startades den 15:e november 2019 och bär namnet: Utesluta ett barn från sitt testamente? (Flashback 2019b). Materialet från tråden kopierades till ett separat dokument den 19:e november 2019 och vid kopieringstillfället var tråden fortfarande aktiv. De 20 analyserade inläggen omfattar totalt 52 fullständiga meningar som utgörs av minst en påståendesats och antalet unika användare inom dessa inlägg uppgår till 13 stycken. Denna diskussionstråd inleds med inlägget:
Vad jag har förstått så går mina få tillgångar automatiskt till mina barn men går det att utesluta ett barn. I så fall, hur går jag tillväga?
Snälla, inga hatkommentarer, ni känner inte till några omständigheter! (Flashback 2019b).
3.2.3 Motivering för valet av material
Att just de två diskussionsforumen Familjeliv.se och Flashback.org valts ut som studiens material har sin grund i flera orsaker. En av dessa är att de utgör de två största, svenska digitala forumen (svenskaforum.se, u.å.). Detta innebär att en mängd människor dagligen använder sig av forumen för att uttrycka sina åsikter och för att söka svar på sina frågor.
Flashback.org har under lång tid varit känt för sin hårda jargong vilket har sin förklaring i flera orsaker och en av dessa handlar om den självmordstråd som Markus Jannes startade den 11:e oktober 2010 (Sveriges Radio 2015). Jannes uttryckte att han ville ta sitt liv vilket flertalet användare uppmuntrade honom till. Några timmar senare hittades han avliden i sin lägenhet.
Den främsta orsaken till varför de två forumen valts för denna studie handlar om att vem som helst har möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter vad gäller olika frågor. Det enda som krävs för att kunna delta i de olika diskussionerna som förs är ett konto. För att skapa detta konto på Familjeliv.se behövs en e-postadress, ett användarnamn och ett lösenord (Familjeliv 2020), vilket även är fallet för att kunna bli medlem på Flashback.org (2020a). Detta medför att människor ges fritt utrymme att uttrycka sina åsikter inom en mängd områden utan att behöva besitta någon direkt kunskap om ämnet som det rör sig om. De inlägg som
medlemmarna författar på Flashback.org (2020b) granskas inte före publicering och detta är även fallet för de inlägg som publiceras på Familjeliv.se (2014). På de två forumen går det att utläsa att forumen omfattas av Sveriges lagar, vilka deras respektive regler är baserade på.
Bryts det mot de regler som finns uppsatta på Flashback.org följer konsekvenser i form av att
användaren kan bli avstängd upp till ett halvårs tid. Vid regelbrott på Familjeliv.se finns inga allmänna konsekvenser formulerade (Familjeliv 2014). Utrymmet för medlemmarna på de två forumen är således stort vad gäller att yttra sig på det sätt de önskar i olika frågor, förutsatt att detta inte strider mot de svenska lagarna. I och med detta bör förekomsten av modala
hjälpverb och modala satsadverbial vara hög, vilket medför att de två diskussionsforumen är intressanta för studien att undersöka.
Ett av kriterierna vid valet av de fyra diskussionstrådarna baserar sig på datumet för deras respektive publiceringstillfälle, det vill säga det datum som trådarna skapades. I och med att denna studie inte har för avsikt att undersöka skillnaden i förekomst av modala uttryck från en tidsperiod till en annan beslutades att samtliga diskussionstrådar ska vara skapade under en och samma tidsperiod (året 2019).
Ett annat kriterium som valet av de fyra diskussionstrådarna baserar sig på är att de ska behandla skilda ämnen inom vilka det både ges upphov till information och känslor, där en mängd människor ska kunna tänkas delta. Således har urvalet av trådarna baserats på att de ämnen som de behandlar ska vara allmänna och tänkas intressera och engagera en heterogen grupp av människor.
Ett ytterligare kriterium för valet av diskussionstrådar baserar sig på att det analyserade materialet från respektive diskussionstråd minst ska inkludera inlägg från 12 unika användare.
Detta beror på att trots att studien är en begränsad sådan sett till analysmaterial är syftet inte att studera vissa användares bruk av modala uttryck utan studien har för avsikt att få en samlad bild av hur användningen på de två forumen kan se ut.
3.3 Studiens avgränsning
För den här studien undersöks enbart den fullständiga meningen som utgörs av minst en påståendesats (se avsnitt 2.1). En annan avgränsning som gjorts för studien är att de fyra modalitetsbetydelserna sannolikhet, vanlighet, förpliktelse och villighet som Holmberg och Karlsson (2019, 60-66) presenterar utgör en grund för studien. Även de modala satsadverbial som benämns som vanligt förekommande och som uttrycker en annan betydelse än dessa fyra av Holmberg och Karlsson (2019, 68) och Teleman (et al. 1999 114-112) inkluderas i studien.
Denna avgränsning är en konsekvens av att modala satsadverbial utgör en stor, heterogen, grupp av adverb och det faktum att dessa kan samordnas på skilda sätt med andra ord för att bilda modala uttryck med olika betydelser (Teleman et al. 1999, 99-102). Några exempel på
dessa är rent praktiskt, så vitt jag vet och uppriktigt sagt. Denna avgränsning gjordes för att studien i sig skulle vara genomförbar och för att resultatredovisningen inte skulle domineras av att presentera en mängd olika modala satsadverbial och deras olika betydelser. Istället sattes ett kriterium upp, vilket handlar om att de modala uttryck som inte inkluderas
inledningsvis i analysmallen behöver uppträda vid minst tre tillfällen inom det sammantagna materialet för att inkluderas i studiens resultatredovisning. Att inte inkludera de modala uttryck som endast förekommer vid två tillfällen inom det sammantagna materialet kan påverka studiens resultat vad gäller det faktum att det gås miste om modala uttryck. Om samtliga modala uttryck skulle ha inkluderats i resultatredovisningen skulle denna däremot ha blivit spretig och mer otydlig i och med att det då skulle ha förekommit en mängd modala uttryck vilka bär på sina specifika betydelser.
Vid förekomsten av andra modala hjälpverb och modala satsadverbial, utöver de ursprungliga, lades dessa till i analysmallens vänsterkolumn, men kursiverades. Kursiveringen var till som en hjälp för att få en överblick över de tillagda orden och därigenom dess förekomst i
inläggen. Om de tillagda modala uttrycken inte förekommer vid minst tre tillfällen i det samlade materialet inkluderas inte dessa i resultatredovisningen. Detta gäller även de ursprungliga modala uttrycken i analysmallen.
3.4 Studiens tillförlitlighet
Genom studien har det ständigt strävats efter att uppnå en så låg grad av subjektivitet som möjligt. Detta innebär att den analys som genomförts av studiens material inte ska bidra med negativa konsekvenser för studiens giltighet och trovärdighet, därigenom studiens validitet och reliabilitet (Bryman 2016, 72f). För alla studier, oavsett karaktär, bör dessa två aspekter eftersträvas, men i och med att denna studie till övervägande del tar sin utgångspunkt i den kvalitativa forskningsstrategin och därigenom till sin natur är mer tolkningsbaserad har beslutet tagits att luta sig mot alternativa kriterier som på ett tydligare sätt är anpassade för den typ av forskning som bedrivs för den här studien (Bryman 2016, 467). Kriteriet som rör tillförlitlighet är det som för denna studie blir aktuellt att diskutera och således dess fyra delkriterier.
Det första kriteriet rör trovärdighet och handlar om att forskaren dels bedriver studien i linje med de regler som krävs av den kvalitativa ansatsen och att deltagarna som är en del av den beskrivna, sociala verkligheten ges tillgång till resultaten (Bryman 2016, 467). Detta för att de ska ha möjlighet att bekräfta att forskarens uppfattning av denna sociala verklighet stämmer
överens med den deltagarna har. I och med att det textuella materialet dels baserar sig på offentliga inlägg, som publicerats från olika användarkonton, samt att dessa konton inte är möjliga att koppla till unika individer, annat än genom att IP-adressen för den tekniska enhet som använts vid publiceringen av inlägget, går att spåra är inte detta kriterium lika relevant som vid exempelvis enkäter eller intervjuer. Studien kommer däremot att publiceras på DIVA-portal, vilket ger alla möjlighet att ta del av dess resultat.
Överförbarhet syftar till tydligheten i beskrivningen av hur studien är bedriven (Bryman, 2016, 467f). Denna tydlighet blir väsentlig för att vidare forskning ska kunna avgöra om studiens resultat är överförbart eller inte. Denna studie har som ambition att genomgående uppnå en hög grad av täthet i beskrivningarna av tillvägagångssättet. För att åstadkomma detta har det analytiska verktyget utformats och bifogats som bilaga, samt även beskrivits med hjälp av praktiska exempel på hur analysen genomförts. Utdrag från materialet, samt
noggrannhet i angivelser om var materialet finns att tillgå har även det varit en viktig del.
Pålitlighet handlar om att forskaren intar ett granskande perspektiv, vilket innebär att forskningsprocessens samtliga faser redogörs för så att fullständighet och tillgänglighet uppnås så att studiens pålitlighet är möjlig att bedöma (Bryman 2016, 468). Kontinuerlig kontakt med handledaren har för denna studie legat som en viktig grund, men även studiekamrater som är insatta i ämnet har fungerat som granskare av studien genom hela processen. En annan väsentlig aspekt är den om att allt rörande studien har sparats. Detta innefattar det textuella materialet, analyserna av detta, samt noggrant angivna hänvisningar till var den teori studien baserar sig på finns att tillgå. Även det faktum att ett analysverktyg har skapats, samt att detta ingående behandlas är en viktig del.
Möjlighet att styrka och konfirmera handlar om att forskarens är införstådd med att en fullständig objektivitet inom samhällsvetenskaplig forskning inte är möjlig att uppnå, vilket ändå medför att forskarens arbete sker på ett sådant sätt att studien inte påverkas av personliga värderingar som medför att resultatet och slutsatserna av studien inte går att säkerställa
(Bryman 2016, 470). Det yttersta målet med studien har varit att arbeta i god tro och således inte låta personliga värderingar påverka studien. För att på ett systematiskt och strukturerat vis, med så låg grad av subjektivitet som är möjlig, kunna kategorisera in de modala hjälpverben och de modala satsadverbialen under korrekt modalitetsbetydelse har det
analytiska verktyget utformats. Genom verktygets utformning har det bidragit med att synlig-
och tydliggöra vilken betydelse de modala hjälpverben och de modala satsadverbialen uttrycker i de olika sammanhangen.
4. Resultat
I detta kapitel presenteras studiens resultat genom att varje diskussionstråd behandlas var för sig. Kapitlet avslutas med en sammanställning över de fyra diskussionstrådarna.
I cirkeldiagrammen finns ett fält med beteckningen annan, vilket representerar de
modalitetsbetydelser som uttrycker något annat än sannolikhet, vanlighet, förpliktelse och villighet.
De modala hjälpverb och modala satsadverbial som inkluderas i resultatredovisningen är de som förekommer vid minst tre tillfällen i det sammantagna materialet. Dessa utgörs av behöver, borde, får, kan, måste, ska/skall, skulle, verkar och vill, samt alltså, faktiskt, ju, kanske, självklart och väl.
4.1 Greta Thunberg är överskattad
I detta avsnitt presenteras det analyserade materialet från diskussionstråden Greta Thunberg är överskattad, vilken hämtats från Familheliv.se. Avsnittet inleds med att förekomsten av de modala hjälpverben behandlas och i vilken utsträckning dessa förekommer. Vidare följer en liknande presentation av de modala satsadverbialen. Avsnittet avslutas med att de
modalitetsbetydelser som de modala uttrycken förmedlar behandlas och hur stort förhandlingsutrymme dessa ger upphov till.
I diagram 1 illustreras förekomsten av de olika modala hjälpverb som uppträder i diskussionstråden:
Diagram 1
Av diagrammet framgår att det vanligaste modala hjälpverbet utgörs av kan, följt av skulle och måste.
I diagram 2 illustreras förekomsten av de olika modala satsadverbialen i de analyserade inläggen:
Diagram 2
Av diagrammet framgår att de modala satsadverbialen ju och faktiskt dominerar och förekommer vid lika många tillfällen i de analyserade inläggen.
3
17
6
2
9
1 1
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Behöver Borde Får Kan Måste Ska/skall Skulle Verkar Vill
Modala hjälpverb
1
6 6
1 1
0 1 2 3 4 5 6 7
Alltså Faktiskt Ju Kanske Självklart Väl
Modala satsadverbial
I diagram 3 illustreras de olika modalitetsbetydelser som de modala hjälpverben och de modala satsadverbialen uttrycker i de analyserade inläggen:
Diagram 3
Cirkeldiagrammet visar att modalitetsbetydelsen förpliktelse uttrycks vid flest tillfällen, följt av sannolikhet och vanlighet. Det modala hjälpverbet måste är det modala uttryck som vid flest tillfällen förmedlar förpliktelse, följt av kan. Detta innebär att det i inläggen både ges uttryck för en hög och en låg grad av förpliktelse. Med hjälp av följande två exempel illustreras hur detta kan se ut i diskussionstråden:
Sen kan man kalla sig "miljöförkämpe" eller "konstnär" eller "filosof" istället för att säga arbetslös slacker så låter det bättre. (Låg grad av förpliktelse.)
Hon har rätt i att vi måste göra något nu. (Hög grad av förpliktelse.)
Genom förekomsten av kan förmedlas att det är tillåtet och möjligt att bland annat kalla sig miljökämpe, men i och med den låga graden av förpliktelse finns ett stort
förhandlingsutrymme vad gäller att kalla sig andra saker. Jämförs det med exemplet där en hög grad av förpliktelse uttrycks genom måste, är utrymmet för alternativa handlingar mindre:
det är nödvändigt att vi gör något nu.
Det modala hjälpverbet skulle är det modala uttryck som vid flest tillfällen förmedlar
sannolikhet. Även en låg grad av sannolikhet uttrycks genom bland annat kan och det modala satsadverbialet kanske. Detta innebär att det både förekommer en hög och en låg grad av sannolikhet och att förhandlingsutrymmet därigenom varierar.
14; 26%
10; 18%
15; 28%
2; 4%
13; 24%
Modalitetsbetydelser
Sannolikhet Vanlighet Förpliktelse Villighet Annan
Vid samtliga tillfällen uttrycks modalitetsbetydelsen vanlighet genom det modala hjälpverbet kan. I följande exempel illustreras hur detta kan se ut i inläggen:
Tänk att en tonåring kan reta män i detta landet så fruktansvärt mycket […]
I och med kan uttrycks en låg grad av vanlighet och därigenom gäller informationen om att tonåringar retar män, som ges i påståendet, mindre ofta. Härigenom öppnas ett utrymme för andra påståenden utan att dessa hamnar i konflikt med det som förekommer, vilket innebär att förhandlingsutrymmet är stort.
Kategorin som uttrycker annan modalitetsbetydelse förekommer vid flera tillfällen. De modala satsadverbialen ju och faktiskt är de som dominerar vad gäller att förmedla denna.
Faktiskt förstärker och garanterar sanningen i påståendena till skillnad mot vad exempelvis mottagaren kunde tro, vilket ger upphov till att förhandlingsutrymmet är litet. I följande exempel illustreras hur detta kan se ut i inläggen:
Gretas mamma har faktiskt sagt att klimatförnekare inte ska yttra sig.
Genom förekomsten av ju hänvisas det till en källa som mottagaren har tillgång till.
Härigenom tillförs det textuella innehållet en antydan om att mottagaren äger andra
möjligheter att förstå påståendets sanningshalt än enbart genom att lita på textens innehåll, det hänvisas till något som är eller antas självklart och härigenom minskar förhandlingsutrymmet:
Det är ju exakt det Greta säger.
Vid flera tillfällen uppträder de modala satsadverbialen tillsammans med ett modalt hjälpverb och hur detta kan se ut illustreras genom följande exempel:
Vi måste faktiskt ha en kultur som bryr sig.
Modalitetsbetydelsen villighet uttrycks endast två gånger i de analyserade inläggen genom de modala hjälpverben kan och vill. Detta innebär att det förmedlas både en låg och medelhög grad av villighet och således ges det både upphov till ett stort och ett mindre utrymme för förhandling. Följande exempel illustrerar hur det ser ut när en låg grad av villighet
förekommer i och med att användaren är beredd att starta en tråd och således binder sig ganska löst vid detta:
Jag kan starta en tråd om det också.
4.2 Är ni för eller emot ett FÖRBUD mot manlig omskärelse?
I detta avsnitt presenteras det analyserade materialet från diskussionstråden Är ni för eller emot ett FÖRBUD mot manlig omskärelse?, vilken hämtats från Familheliv.se. Avsnittet inleds med att förekomsten av de modala hjälpverben behandlas och i vilken utsträckning dessa förekommer. Vidare följer en liknande presentation av de modala satsadverbialen.
Avsnittet avslutas med att de modalitetsbetydelser som de modala uttrycken förmedlar behandlas och hur stort förhandlingsutrymme dessa ger upphov till.
I diagram 4 illustreras förekomsten av de modala hjälpverben inom diskussionstrådens analyserade inlägg:
Diagram 4
Av diagrammet framgår att det modala hjälpverbet ska/skall förekommer mest frekvent, följt av kan. Behöver, måste och verkar förekommer inte i något av inläggen.
I diagram 5 illustreras förekomsten av de modala satsadverbialen inom diskussionstrådens analyserade inlägg:
1 1
8
11
3
2
0 2 4 6 8 10 12
Behöver Borde Får Kan Måste Ska/skall Skulle Verkar Vill
Modala hjälpverb
Diagram 5
Diagrammet visar att det modala satsadverbial som förekommer mest frekvent i de analyserade inläggen utgörs av självklart.
I diagram 6 illustreras förekomsterna av de olika modalitetsbetydelserna som de modala hjälpverben och de modala satsadverbialen uttrycker:
Diagram 6
Genom diagrammet framgår att modalitetsbetydelsen förpliktelse dominerar, följt av sannolikhet. De modala hjälpverben ska/skall uttrycker vid flest tillfällen förpliktelse. Detta innebär att en hög grad av förpliktelse, vid majoriteten av tillfällena, förmedlas och att
1
2
1
3
1
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5
Alltså Faktiskt Ju Kanske Självklart Väl
Modala satsadverbial
8; 24%
4; 12%
13; 40%
2; 6%
6; 18%
Modalitetsbetydelser
Sannolikhet Vanlighet Förpliktelse Villighet Annan
förhandlingsutrymmet därigenom är litet. I följande exempel illustreras hur detta kan se ut i inläggen:
Tycker vi ska låta bli förskönande omskrivningar som manlig omskärelse och istället benämna det för vad det är. (Hög grad av förpliktelse.)
Den höga graden av förpliktelse medför att utrymmet för andra handlingar minimeras, i det här fallet är det nödvändigt att låta bli förskönande omskrivningar som manlig omskärelse.
Vad gäller modalitetsbetydelsen sannolikhet finns inget modalt hjälpverb som dominerar vad gäller att uttrycka denna betydelse. Kan, ska/skall och skulle uttrycker denna betydelse, men även de modala satsadverbialen kanske, som uttrycker en låg grad av sannolikhet och väl som uttrycker en hög sådan. Detta kan illustreras med hjälp av följande exempel, vilket är ett svar till ett föregående inlägg där det hävdas att många utsätter barn för religiösa tvångshandlingar:
Det kan vara så för några, men majoriteten av alla människor följer dock lagen det är jag övertygad om.
Genom exemplet uttrycks en låg grad av sannolikhet i och med förekomsten av kan, vilket innebär att påståendet om att människor utsätter barn för religiösa tvångshandlingar är
tänkbart, men att det finns andra påståenden som kan ha större giltighet. Även om det här ges upphov till ett stort förhandlingsutrymme är det svårt att ifrågasätta påståendet.
De modala satsadverbialen självklart och ju är de som vid flest tillfällen uttrycker annan modalitetsbetydelse och oftast förekommer dessa tillsammans med ett modalt hjälpverb, vilket följande exempel illustrerar:
Självklart ska det förbjudas.
I och med förekomsten av självklart förstärks den redan höga graden av förpliktelse som förmedlas genom ska, vilket innebär att utrymmet för förhandling minskar.
Den modalitetsbetydelse som uttrycks vid lägst antal tillfällen är villighet och denna förmedlas i samtliga fall av vill. Detta innebär att det ges uttryck för en medelhög grad av villighet och därigenom existerar ett ganska stort utrymme för förhandling i och med att användaren är villig att stympa sin kropp:
Jag som vill stympa min kropp har fri tillgång att göra det.
4.3 Kan en överviktig person ”svälta”?
I detta avsnitt presenteras det analyserade materialet från diskussionstråden Kan en överviktig person svälta?, vilken hämtats från Flashback.org. Avsnittet inleds med att förekomsten av de modala hjälpverben behandlas och i vilken utsträckning dessa förekommer. Vidare följer en liknande presentation av de modala satsadverbialen. Avsnittet avslutas med att de
modalitetsbetydelser som de modala uttrycken förmedlar behandlas och hur stort förhandlingsutrymme dessa ger upphov till.
I diagram 7 illustreras förekomsten av de modala hjälpverben i de analyserade inläggen från diskussionstråden:
Diagram 7
Förekomsten av det modala hjälpverbet kan dominerar i de analyserade inläggen, följt av behöver. Borde och vill uppträder inte i inläggen.
I diagram 8 illustreras i vilken utsträckning de modala satsadverbialen förekommer i de analyserade inläggen:
4
1
9
3
1
2
1
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Behöver Borde Får Kan Måste Ska/skall Skulle Verkar Vill
Modala hjälpverb
Diagram 8
Av diagrammet framgår att endast de två modala satsadverbialen ju och väl förekommer. Ju förekommer vid fler tillfällen än väl.
I diagram 9 illustreras vilka modalitetsbetydelser de modala hjälpverben och de modala satsadverbialen uttrycker i de analyserade inläggen:
Diagram 9
Cirkeldiagrammet visar att förpliktelse dominerar i de analyserade inläggen. Det modala hjälpverbet behöver förekommer vid flest tillfällen vad gäller att uttrycka denna betydelse, följt av måste. Detta innebär att det vid majoriteten av tillfällena förmedlas en hög grad av
6
2
0 1 2 3 4 5 6 7
Alltså Faktiskt Ju Kanske Självklart Väl
Modala satsadverbial
6; 21%
8; 27%
9; 31%
0; 0%
6; 21%
Modalitetsbetydelser
Sannolikhet Vanlighet Förpliktelse Villighet Annan
