Examensarbete i idrottspedagogik, 15 hp
Idrottsvetenskapliga programmet med inriktning mot strategiskt ledarskap och utveckling, 180 hp Vt 2020
Från dröm till verklighet
En kvantitativ studie kring en
ishockeyspelares chanser att nå elitnivå
Viktor Bergman
Förord
Jag vill tacka alla de människor som på något vis har varit involverade i denna studie. Denna studie hade inte varit möjlig utan er tid, vägledning, åsikter och rekommendationer. Jag vill även tacka Anders på Svenska Ishockeyförbundet som gjorde det möjligt för mig att skriva om något som jag brinner för. Detta arbete har varit väldigt intressant och jag hoppas att det kan bidra till något mer i framtiden.
Tack!
- Viktor Bergman Umeå, 8 maj 2020
From dream to reality: A quantitative study of an ice hockey player's
chances of reaching elite level
Abstract
Ice hockey is one of the most popular sports in Sweden. Despite its small population, Sweden is one of the most successful ice hockey nations in the world. But who gets the chance to play on the highest level?
and what determines this? North American and German studies have shown that birth date, and where a player grew up, can have an influence on player development. The purpose of the study was to increase the knowledge of the factors that influence selected 15-year-old ice hockey players' way to the elite level.
This study had a qualitative approach and the data was collected from a large database. The study included 2303 players born in 1985, 1987, 1989, 1991 and 1994 whom either had played the Swedish tournament TV-pucken or have established themselves as elite hockey players. The result showed that playing for an elite club and growing up in a large region increased the chance for a player to play on elite level. A reverse RAE appeared in this study, players who was born in the third or fourth quarter of the year had increased chances to play at elite level. The conclusion is that this study contributes to a deeper understanding on selection, the reversed RAE and how the chances increase if you are born in the right place and play for the right club.
Nyckelord: Ishockey, Förening, Miljö, Relative Age Effect, Selektering, TV-pucken Keywords: Club, Environment, Ice Hockey, Relative Age Effect, Selection, TV-pucken
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3
3. TIDIGARE FORSKNING ... 4
3.1RELATIVE AGE EFFECT ... 4
3.2DISTRIKT OCH IDROTTSFÖRENING ... 6
4. METOD ... 8
4.1URVAL ... 8
4.2LITTERATURSÖKNING ... 8
4.3DATAINSAMLING ... 8
4.4BEARBETNING ... 11
4.5ETIK ... 12
4.6RELIABILITET OCH VALIDITET ... 12
5. RESULTAT ... 13
5.1TV-PUCKSSPELARNAS BAKGRUND ... 13
5.2HUR PÅVERKAR FÖDELSEDATUM, DISTRIKT OCH KLUBBTILLHÖRIGHET VID 15 ÅRS ÅLDER SPEL PÅ ELITNIVÅ I VUXEN ÅLDER? .... 14
5.3VILKA SKILLNADER VAD AVSER FÖDELSEDATUM, DISTRIKT OCH KLUBBTILLHÖRIGHET VID 15 ÅRS ÅLDER FÖRELIGGER MELLAN ELITSPELARE SOM BLEV UTTAGNA TILL TV-PUCKEN OCH DE ELITSPELARE SOM INTE BLEV UTTAGNA TILL TV-PUCKEN? ... 15
5.3.1 I vilken förening spelade elitspelarna? ... 15
5.3.2 Hur många elitföreningar fanns i distrikten? ... 15
5.3.3 Vilken storlek har distriktet som elitspelarna kommer från? ... 16
5.3.4 I vilket kvartal är spelarna födda? ... 16
6. DISKUSSION ... 18
6.1RESULTATDISKUSSION ... 18
6.1.1 Relative Age Effect ... 18
6.1.2 Elitföreningar ... 19
6.1.3 Distrikten ... 20
6.1.4 Avslutande analys ... 20
6.2METODDISKUSSION ... 21
6.3VIDARE FORSKNING ... 21
7. REFERENSER ... 23
1
1. Inledning
Ishockey är en av de allra mest populäraste idrotterna i Sverige. Svenska Ishockeyförbundet (SIF) och Riksidrottsförbundet (RF) presenterar siffror som visar att ishockey har ungefär 194 000 medlemmar, varav 70 000 av dessa är utövare. Dessa siffror visar att ishockey är den sjunde största idrotten i Sverige sett till antal medlemmar (Svenska Ishockeyförbundet, 2018; Riksidrottsförbundet 2018). Även om antalet medlemmar inte är det största i landet, har ishockey ett väldigt stort intresse medialt och bland befolkningen. Svensk Elitfotboll presenterade en studie genomförd av Sportnavigatorn där det framkom att Allsvenskan i fotboll var den mest populära herrligan i landet med 39 procent. Den svenska hockeyligan, Swedish Hockey Leauge (SHL), placerade sig tätt bakom med 38 procent (Svensk Elitfotboll, 2019).
Även om ishockey inte är den största idrotten i landet, har det svenska ishockeylandslaget för herrar (Tre Kronor) ändå varit väldigt framgångsrika på internationell nivå. Trots den lilla befolkningsmängden, samt med det klimat som finns och det avlånga landet, har Tre Kronor ändå ständigt haft internationella framgångar (Uebel, 2010). Med sina elva VM-guld, två OS-guld och mängder av silvermedaljer är Tre Kronor ett av de mest framgångsrika ishockeylandslagen någonsin.
För att nå dessa framgångar som idrottsnation behöver Tre Kronor spelare som befinner sig på internationell elitnivå (Svenska Ishockeyförbundet, 2018). Sverige har idag ungefär 250 aktiva spelare som har spelat landskamper för Tre Kronor (Eliteprospects, 2020), och de flesta som börjar att idrotta har antagligen samma dröm som dessa 250 spelare hade som barn - att nå elitnivå och bli professionella i sin idrott. Därför är det många som lägger ner mycket tid och energi för att nå den drömmen. Förutom tid och energi finns det andra förutsättningar som kan påverka en individs väg till elitidrotten. En studie av Côté, MacDonald, Baker & Abernethy (2006) tyder på att vägen till att bli en elitidrottare vanligtvis börjar i en miljö där barn tidigt och regelbundet får komma i kontakt med idrottsliga aktiviteter.
Storleken på det distrikt eller stad som en idrottare kommer från och den relativa ålderseffekten är två faktorer som har förknippats med ökad tidig exponering för idrott och därigenom en ökad chans att uppnå elitnivå (Côté et al., 2006).
Côté et al. (2006) menar vidare att en annan förutsättning kan vara en individs födelseplats. Barn som bor i mindre distrikt eller städer har en annan tillgång till anläggningar som introducerar dem till lagidrott, jämfört med barn från större distrikt eller städer. De barn från större distrikt har ett annat utbud och en annan tillgång till resurser som hallar och tränare jämfört med barn från de mindre distrikten. Dessutom anses spontanidrotten vara en viktig del i utvecklingen av en idrottare (Côté, Baker
& Abernethy, 2003; Côté et al., 2006; Soberlak & Côté, 2003). Vidare menar Côté et al. (2003) att lagidrottare som växer upp i ett större distrikt är mer vana med att utöva sin idrott i en fostrad utbildningsmiljö, som har specifika tider för lagträning och match. Då större distrikt har en större befolkning och fler barn, brukar innebära att de barn som är relativt lika gamla, och som har samma fysiska mognad samt förmåga spontanidrottar tillsammans. De lagidrottare som växer upp i någon av de mindre distrikten kan vara mer vana att delta i lagträning och match utan en lika strikt struktur som finns i miljön hos de stora distrikten. En av anledningarna till detta kan vara resurser eller tillgång till tränare. I de mindre distrikten kan det också finnas större mångfald i spelarstorlek, ålder och förmåga, eftersom alla barn i städer i de mindre distrikten kanske samlas för spontanidrott oavsett ålder och förmåga (Côté et al., 2003; Côté et al., 2006; Soberlak & Côté, 2003).
Förutom födelseplatsen kan en annan förutsättning för att nå elitnivå vara individens födelsedatum.
Idrotten har ett selektionssystem som går ut på att dela in individer i grupper efter födelseår. Studier har visat att idrottare som är födda tidigare på året blir i högre utsträckning uttagna till distriktslag och juniorlandslag (Musch & Grondin, 2001; Peterson 2001). Dessa laguttagningar sker oftast utifrån prestationer vid ett visst tillfälle som baseras på idrottarens kronologiska ålder. Detta leder då till att de som är födda tidigare på året och som är tidigt utvecklade gynnas, samtidigt som yngre idrottare riskerar att gallras bort (Fahlström, 2015). Konsekvensen av detta kallas för Relative Age Effect (RAE) (Musch
& Grondin, 2001). RAE har visat sig existera inom barn- och ungdomsidrott i de populära lagidrotterna,
2
som exempelvis ishockey. Allt som oftast finns en underrepresentation av yngre idrottare födda på årets andra halva. De vanligaste förklaringarna till varför det finns en underrepresentation av yngre idrottare, och varför RAE förekommer, är att idrottarna som är födda tidigare på året är mer fysiskt mogna och därför mer fysiskt utvecklade. De äldre har därför ett försprång gentemot de yngre (Peterson, 2011).
TV-pucken är en distriktslagsturnering för pojkar och flickor som är 15 år eller yngre. Däremot saknas data för flickor i dagsläget, vilket innebär att den data som finns tillgänglig är i mycket endast representerbart för pojkar. Pojkarnas TV-pucksturnering har spelats sedan 1959 och är en av de mest klassiska ishockeyturneringarna i Sverige. Det finns i dagsläget 24 olika distrikt som deltar i turneringen, och de olika distrikten har uttagningar där 25 spelare väljs ut att representera dem. TV- pucken spelas under hösten när spelarna har börjat årskurs 9. Detta innebär att turneringen är en scen för spelarna att kunna visa upp sig inför ansökan till gymnasiet och de nationella idrottsutbildningarna med ishockeyinriktning (NIU). TV-pucken är en viktig del av förbundets utveckling- och landslagsprogram för talangutveckling av kommande elitspelare (Svenska Ishockeyförbundet, 2019).
Därför går det att argumentera för att turneringen gör spelare mer attraktiva inför NIU. I den ansökan som spelarna behöver göra till NIU finns en ruta för markering av individuella meriter, och där finns möjligheten att bocka i om spelaren har medverkat i TV-pucken (Svenska Ishockeyförbundet, 2018).
För pojkarna är en medverkan i turneringen till en stor fördel och det gör att chanserna att antas till ett av landets 27 olika NIU ökar. Det som gör detta extra intressant är att inom ishockey är det elitklubbarna som är högst ansvariga för NIU. Det är genom ett samarbete mellan elitföreningen och skola som gör detta möjligt. SIF ansvarar för att garantera att föreningen och skolan uppfyller förbundets krav på skolmässiga och sportsliga förhållanden (Svenska Ishockeyförbundet, 2019). Det är med andra ord elitlagen som styr uttagningar, och därigenom kan de själva påverka vilka som får plats. Detta skiljer sig jämfört med exempelvis fotbollen där det är skolan som styr, och spelarna blir erbjudna platser i ett lokalt lag (Svenska Fotbollsförbundet, 2019). Det är i TV-pucken som vägen verkligen börjar för manliga svenska ishockeyspelare, och det är i den turneringen som denna studie har sin grund.
Med de två förutsättningar som har presenterats samt med upplägget kring TV-pucken som grund, finns det därför ett intresse att undersöka hur situationen ser ut kring de manliga svenska ishockeyspelarna och dess chanser för att nå elitnivå. Studien bidrar till den idrottspedagogiska forskningen då forskning om mekanismer som berör fostran, utbildning och utveckling inom svensk ishockey och de svenska ishockeyspelarna förefaller vara begränsade. För att nämna några exempel saknas undersökningar om vad en turnering som TV-pucken i allmänhet betyder för framtida elitspel. Även kunskaper om betydelsen av spelarnas klubb och distriktsmiljö för att nå elitnivå är begränsade. Dessutom kommer studien även att undersöka hur RAE förekommer bland de svenska professionella ishockeyspelarna, om det finns en fördel med att vara född tidigare på året. Denna studie kommer att undersöka den väg som ishockeyspelarna har framför sig för att nå elitnivå samt för vilka chanser de har.
3
2. Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att öka kunskapen om vilka faktorer som påverkar selekterade 15-åriga TV- puckspelares väg till eliten. Inom ramen för detta undersöks även om det föreligger skillnader mellan de TV-puckspelare som spelat/spelar på elitnivå i vuxen ålder, med de som spelade på elitnivå som inte var uttagna till TV-pucken. Studiens frågeställningar är:
• Hur påverkar födelsedatum, distrikt och klubbtillhörighet vid 15 års ålder spel på elitnivå i vuxen ålder?
• Vilka skillnader vad avser födelsedatum, distrikt och klubbtillhörighet vid 15 års ålder föreligger mellan elitspelare som blev uttagna till TV-pucken, och de elitspelare som inte blev uttagna till TV-pucken?
4
3. Tidigare forskning
Den tidigare forskning som är relevant för studien kommer att presenteras under två delar. Den ena är
”Relative Age Effect”, och den andra är ”Distrikt & Idrottsförening”. Syftet med detta kapitel är för att skapa en större förståelse om de ämnen som denna studie belyser.
3.1 Relative Age Effect
Redan under antiken förstod den grekiska läkaren samt filosofen Hippokrates att årstiderna har en påverkan på människor och dess hälsa (Torrey, Miller, Rawlings & Yolken, 2000). Det är först under 1900-talet som det förekommit en mängd olika studier kring årstiderna och dess påverkan. Bland annat har det genomförts studier som har visat att de som är födda mellan januari och mars på det norra halvklotet har en högre risk att drabbas av schizofreni och bipolära sjukdomar (Torrey, Miller, Rawlings
& Yolken, 2000). Det finns även andra studier som visar att barn födda senare på året har det svårare med inlärningen inom skolämnen än sina klasskamrater som är födda tidigare på året (Musch &
Grondin, 2001).
Precis som skolan har idrotten ett system som går ut på att dela in individer i grupper efter födelseår (Musch & Grondin, 2001). Denna indelning sker för att det finns en tanke som menar att alla individer i åldersgruppen ligger på ungefär samma utvecklingsnivå och då rimligtvis kommer att utvecklas i ungefär samma takt. Enligt författarna finns det problem som uppstår i och med detta då det kan skilja upp emot ett år i kronologisk ålder mellan det äldsta och yngsta barnet. Det innebär att det kan finnas betydande skillnader i barnens kognitiva utveckling, men det kan även finnas fysiska skillnader (Musch
& Grondin, 2001). Inom idrotten genomfördes de första RAE-studierna av Barnsley, Thomson och Barnsley (1985) när de på en NHL-match under tidigt 1980-tal noterade att en majoritet av spelarna var födda under början av kalenderåret. De började då att studera kanadensiska ishockeyspelare på olika nivåer och i olika åldersgrupper. Där konstaterades att det fanns en regelbunden överrepresentation av spelare födda det första kvartalet på alla nivåer inom ishockey (Barnsley, Thomson & Barnsley, 1985).
Därefter har det gjorts liknande studier inom en mängd olika idrotter som har haft samma resultat som Barnsley, Thomson och Barnsley (1985). Musch och Grondin (2001) har i sin tur gjort analyser av 34 stycken studier av 10 olika idrotter där de konstaterade att RAE är ett internationellt fenomen som finns i många, men inte alla, tävlingsidrotter (Musch & Grondin, 2001). Det är alltså under 40 års tid som det varit känt inom forskningen att det selektionssystem som många idrotter använder idag skapar skillnader i sannolikheten att bli utvald (Peterson, 2001).
Tomas Peterson (2001) har genomfört studier som grundar sig på en omfattande internationell forskning kring effekterna av att selektera efter skillnader i fysisk mognad hos barn födda inom en viss period. Resultaten av dessa studier visar att fysisk mognad är det som gynnas av selekteringssystemet (Peterson, 2001). Söderström, Brusvik, Ferry och Lund (2019) visar dessutom i sin studie att pojkdistriktslag med högt RAE vinner också mer än lag med lägre RAE. Peterson (2001) menar att problematiken med RAE är välkänd inom den svenska idrottsrörelsen, men även om rörelsen har tillgång till kunskapen, innebär det inte att de använder sig av den. Detta innebär enligt Peterson (2001) att all den talang som finns inom den svenska idrotten inte förverkligas och utnyttjas. Det finns samtidigt svårigheter att identifiera talanger i unga åldrar. I en av Petersons (2001) studier framgick det att uttagningar inom fotbollen grundar sig i den fysiska mognaden hos ungdomarna. Selektionssystemet missgynnar spelare födda under det andra halvåret och särskilt de som är födda under det fjärde och sista kvartalet. Samtidigt i både landslag som distriktslag fanns en överrepresentation av ungdomar födda under det första halvåret (Peterson, 2001).
Selekteringen till de läger och turneringar som slutligen tar spelarna till elit- och landslagsläger börjar redan vid 14-årsåldern i ishockey (Svenska Ishockeyförbundet, 2019). I denna ålder är RAE det tydligaste selekteringssystemet där den fysiska mognaden spelar en stor roll om en spelare blir uttagen till TV-pucken eller något av landets NIU (se figur 1). Deltagandet vid turneringar som TV-pucken ses
5
som självklar och nödvändig om en spelare ska ha en möjlighet att bli uttagen till NIU. Denna väg anses som ”den bästa” för att ta sig till elitnivå. Detta innebär att drömmen om att bli elitspelare kan dö redan vid 14-årsåldern för en ishockeyspelare om den inte kommer med i TV-pucken (Peterson, 2001).
Figur 1. Av Svenska Ishockeyförbundet certifierade nationella idrottsutbildningar (Svenska Ishockeyförbundet, 2019).
Enligt Carlsson (1991) har den fysiska mognaden inget prognosvärde för den fysiska kapacitet som en individ kommer att besitta i vuxen ålder. Anledningen till detta är att människor har olika utvecklingstakt, och en del människor utvecklas senare än andra. Carlsson (1991) menar därför att ett urvalssystem som gynnar tidigt fysiskt utvecklade individer inte är särskilt rationellt. De individer som är sena i sin utveckling kommer att förbises och inte få samma möjligheter till utveckling (Carlsson, 1991). Peterson (2001) menar att det inte räcker att utgå från fysiska eller motoriska kvaliteter i uttalandet om talang, och att det tycks vara omöjligt att i början av tonåren ställa en säker prognos på
6
en idrottslig framgång när individen är i vuxen ålder. Slutsatsen som Peterson gör är att det är viktigare att hitta alternativa vägar och ge individer den tid som behövs för att utveckla sin talang, än att försöka hitta en ”färdig talang”. I alla fall om syftet är att producera en vuxenelit som är så bra som möjligt (Peterson, 2001).
3.2 Distrikt och idrottsförening
Curtis and Birch (1987) genomförde en studie där de undersökte storleken på kanadensiska och amerikanska ishockeyspelares födelsestäder och dess påverkan. Alla de spelare som var med i studien spelade till vardags i den nordamerikanska proffsligan National Hockey League (NHL). Deras studie visade att samhällen med en befolkning på mindre än 1000 invånare, och de samhällen med en befolkning större än 500 000 invånare var underrepresenterade. I en liknande, men en mer uppdaterad studie gjord av Côté et al. (2006) undersöks områdens betydelse för talangutveckling. De kom fram till samma resultat som Curtis och Birch kom fram till – att orter ger en tidigare möjlighet till utveckling än städer, samt att större städer är underrepresenterade (Côté et al., 2006).
Detta stämmer överens med det som tidigare nämnts i inledningen, att i de mindre orterna kan det finnas en större mångfald i fysisk mognad, ålder och förmåga, eftersom alla barn i det mindre samhället samlas för att leka oberoende ålder och förmåga. Samtidigt som de barn i en större stad har en mer strukturerad miljö, brukar de hitta de barn som är relativt lika gamla, och som har samma fysiska mognad och förmåga (Côté et al., 2006). Genom det resultat som de fick fram föreslog Curtis och Birch (1987) att ”toppspelare är mer benägna att komma från områden som är tillräckligt stora för att bygga ishallar, men inte så stora att efterfrågan på istid överstiger möjligheterna att åka skridskor” (Curtis &
Birch, 1987 s. 239).
Côté et al. (2006) menar att ur ett fysiskt miljöperspektiv ger mindre samhällen mer utrymme för fysiska aktiviteter som skridskor och spontanidrott med jämnåriga. Mindre samhällen ger en naturlig miljö som är säkrare för barn att röra sig självständigt i, utan vuxnas övervakning (Côté et al., 2006). Däremot är fysisk aktivitet för barn i större samhällen mer strukturerad, i hög grad inom skolsystemet och organiserade föreningar. Dessa organiserade idrottsföreningar kräver mycket resurser, som föräldraengagemang, vuxenövervakning och tränarskap. Detta kan begränsa den tid som barn spenderar till att idrotta. De mindre samhällenas mindre strukturerade, mer naturliga, rymligare och säkrare miljöer kan därför underlätta olika typer av idrottsengagemang, samt innehålla fler timmar med idrott (Côté et al., 2003; Côté et al., 2006; Soberlak & Côté, 2003).
Det är inte bara samhället som spelar roll, även idrottsföreningarna har en påverkan. Allt som oftast ansvarar föreningarna för att lägga en god utbildningsplattform för ungdomar (Fahlström, 2015).
Henriksen (2010) presenterar i sin studie en modell som heter The Environment Success Factors working model, eller ESF-modellen. Den fungerar som ett ramverk för att kunna analysera varför en miljö är framgångsrik. Den har sin utgångspunkt i de förutsättningar som omgivningen erbjuder. De tre områden som påverkar miljöns framgång är 1) idrottsutövarens individuella utveckling, 2) individuell utveckling och prestationer, samt 3) utveckling av organisationen och kulturen (Henriksen, 2010).
7
Figur 2. The Environment Success Factors working model (Henriksen, 2010, s 43).
Inom ESF-modellen finns ett antal resurser som utgör förutsättningarna i miljön. Dessa resurser är exempelvis; ekonomiska resurser, mänskliga resurser (tränare) och materiella resurser (anläggningar och utrustning). Alla dessa resurser är nödvändiga för en framgångsrik talangutveckling, men det garanterar inte framgång (Henriksen, 2010). Det är inte alla föreningar som har de resurser för att kunna bedriva detta. Även här är samhällets storlek av betydelse och en faktor som påverkar möjligheten att bedriva idrott och få individer att utvecklas till elitidrottare. Det är en fördel att växa upp i ett medelstort samhälle med ett bra utbud av idrotter och faciliteter jämfört med mindre och större samhällen (Fahlström, 2015), det var även detta som Côté et al. (2006) samt Cutris och Birch (1987) var inne på. Idrottandet behövs dessutom ske i föreningsmiljöer där tränare, ekonomiska och materiella resurser ses som väsentliga förutsättningar för att unga talanger ska kunna utvecklas (Fahlström, 2015).
Däremot är det ofta elitföreningarna som har tillräckligt god ekonomi för att kunna täcka de resurser som behövs. Franzen och Peterson (2004) tar upp i sin studie att en mer elitinriktad förening med ett representationslag på elitnivå påverkar hur ungdomsverksamheten är uppbyggd. Att elitföreningarna har ekonomi att kunna ge ungdomarna resurser har blivit möjligt genom att staten har valt att kraftigt öka sitt offentliga stöd till elitidrott och talangutveckling, men även genom kommersialisering, det vill säga reklam- och sponsoravtal, försäljning av tv-rättigheter och publikintäkter. Detta resulterar i att föreningarna blir starka produkter och varumärken, vilket lockar många talangfulla spelare att välja deras organisation (Franzen & Peterson, 2004; Norberg 2012). Därför har elitföreningarna en stor fördel när det gäller möjligheter till utveckling jämfört med landets breddföreningar.
8
4. Metod
Den här studien utgår från en kvantitativ ansats med syfte att fånga de faktorer som påverkar vägen till elit (Hassmén & Hassmén, 2008). I forskningsprocessen i detta arbete har det skett en ansträngning för att skapa ett välunderbyggt teoretiskt ramverk. Det har lagts en stor vikt vid att få fram data som representerar en större grupp. Data som både är mätbart och som på bästa sätt kan representera ishockeypopulationen (Hassmén & Hassmén, 2008).
4.1 Urval
Målpopulation är ett begrepp som används för att beteckna den population som är av intresse för den aktuella undersökningen. När en undersökning genomförs är det viktigt att definiera målpopulationen och att det sätts upp ramar för vilka som ska ingå i den (Hassmén & Hassmén, 2008). I denna studie är målpopulationen 2303 manliga ishockeyspelare som var födda åren 1985, 1987, 1989, 1991 och 1994.
2225 stycken av dessa var med och spelade TV-pucken, resterande 78 spelare deltog inte i turneringen.
Anledningen till dessa fem årskullar är för att det fanns för få spelare från varje enskild årskull, istället användes spelare från fem olika årskullar för att få ett starkare statistiskt underlag. Elitspelarna som inte spelade turneringen inkluderades för att undersöka vilka andra vägar som var möjliga om de inte blev uttagna till TV-pucken.
Tabell 1. Antal spelare som deltog i studien (Antal)
1985 1987 1989 1991 1994
Spelare som spelade TV-pucken (n=2225) 447 453 427 439 459 Elitspelare som inte spelade TV-pucken (n=78) 12 14 12 19 21
Spelarna är födda vartannat år förutom mellan 1991 och 1994, anledningen till detta är att spelarna som är födda 1993 inte fick spela TV-pucken (Aftonbladet, 2008). Då underåriga spelare har möjlighet att delta i TV-pucken fanns en risk att dessa skulle påverka resultatet. Antingen genom att de inte är födda samma år som spelarna som undersöktes, eller att de har spelat turneringen med en tidigare årskull och därför kan finnas med två gånger. Alla underåriga spelare togs därför bort.
4.2 Litteratursökning
Enligt Backman (2016) är det av stor vikt att ha kunskap inom det ämne som studien kommer handla om. Litteraturen i denna studie tog fram genom sökning i Umeå universitetsbiblioteks databaser samt i Google Scholar. De engelska sökord som har användes är: sport environment, ice hockey, selection, elite clubs, relative age effect samt birthplace. Dessa ord användes även för att söka svenska artiklar, men då användes ordens svenska motsvarigheter istället.
4.3 Datainsamling
Statistikmyndigheten (SCB), Eliteprospects.com och det Svenska ishockeyförbundets statistiksida stats.swehockey.com har varit studiens tre största informationskällor. Eliteprospects.com är en svenskägd, publik hemsida där det är möjligt att hämta information om ishockeyspelare över hela världen. Det finns även information om lag, ligor, övergångar och individuella prestationer att ta del av.
På Eliteprospects.com inhämtades de spelare som inte spelade TV-pucken. På sidan finns en sökfunktion där det var möjligt att söka på svenska elitspelare som inte har spelat turneringen. Genom detta var det enkelt att få fram de spelare som skulle ingå i studien. Informationen om dessa spelare skrevs av för hand och placerades i ett Exceldokument. Stats.swehockey.com är även den svenskägd och har information om vilka spelare som spelade TV-pucken ett visst år, men de har även information som
9
moderklubbar, nuvarande klubbar och födelsedatum. Den information som har hämtats är framförallt födelsedatum, klubb vid TV-puckstillfället samt klubb under gymnasietiden. På dessa sidor fanns laguppställningar tillgängliga från TV-puckslagen. Laguppställningarna skrevs av för hand och placerades sedan i samma Exceldokument som tidigare nämnt. Hur genomförandet gick till kommer att beskrivas senare.
I studien har de 2303 spelarna delats upp beroende på vilket kvartal de är födda i. Det första kvartalet (Q1) är januari – mars, det andra kvartalet (Q2); april – juni, det tredje kvartalet (Q3); juli – september, samt det fjärde och sista kvartalet (Q4); oktober – december. Spelarna har dessutom kategoriserats efter om de blev etablerade elitspelare eller inte, där var kravet minst 100 matcher på elitnivå i någon av de professionella toppligorna i Europa (Eliteprospects,com, 2020). Detta är de ligor som har definieras som toppligor:
• Hockeyallsvenskan och Swedish Hockey League (SHL), Sverige
• Kontinental Hockey League (KHL), Ryssland
• National Hockey League (NHL) och American Hockey League (AHL), USA/Kanada
• SM-Liiga. Finland
• National League A (NLA), Schweiz
• Deutschen Eishockey Liga (DEL), Tyskland
Förutom detta har även spelarna kategoriserats in i vilka distrikt de kommer ifrån, samt om de tillhörde en elitklubbsverksamhet eller inte under TV-pucken. Förutom TV-pucksspelare har även data från spelare som har etablerat sig på elitnivå, men som inte spelade TV-pucken, hämtats in. Anledningen var för att undersöka hur stor skillnad det är att spela TV-pucken eller inte. Samt för att observera var dessa spelare spelade under gymnasietiden.
Vid undersökningen av distriktets påverkan väcktes intresset av att undersöka om det finns ett sammanhang mellan elitlag och de distrikt som utvecklar flest elitspelare. Av den anledningen finns ett intresse av att ta reda på SHL/Elitseriens maratontabell, alltså vilka lag som har varit mest framgångsrika i den högsta serien i Sverige. Efter säsongen 2019 såg Topp-20 i maratontabellen ut som följande (Svenska Ishockeyförbundet, 2019): (Lag, (Ort, Distrikt))
1. Färjestads BK (Karlstad, Värmland) 2. Djurgårdens IF (Stockholm, Stockholm) 3. Frölunda HC (Göteborg, Göteborg) 4. Brynäs IF (Gävle, Gästrikland) 5. HV71 (Jönköping, Småland) 6. Luleå HF (Luleå, Norrbotten) 7. MoDo Hockey (Ö-vik, Ångermanland) 8. Skellefteå AIK (Skellefteå, Västerbotten) 9. Linköping HC (Linköping, Östergötland) 10. Leksands IF (Leksand, Dalarna)
11. AIK (Solna, Stockholm)
12. Malmö Redhawks (Malmö, Skåne) 13. Södertälje SK (Södertälje, Södermanland) 14. Timrå IK (Timrå, Medelpad)
15. Växjö Lakers (Växjö, Småland) 16. IF Björklöven (Umeå, Västerbotten) 17. Rögle BK (Ängelholm, Skåne) 18. Västerås IK (Västerås, Västmanland) 19. Örebro HK (Örebro, Örebro)
20. Mora IK (Mora, Dalarna)
Dessa klubbar spelar i distrikt med olika storlek. Med hjälp av SCB samlades befolkningsdata in som kunde placera distrikten i fyra kategorier baserat på distriktets befolkningsstorlek. De distrikt i kategori 1 har en befolkning på 500 000 eller mer. Kategori 2 har distrikt med en befolkning på mellan 300 000 och 500 000. Distrikt i kategori 3 har en befolkning på 200 000 – 300 000, samt kategori 4 som har en befolkning på under 200 000. Nedan finns de kategorier som distrikten har placerats in i.
10
Distrikt Befolkning
Kategori 1 Stockholm 2 227 081
500 000 - Skåne 1 375 278
Västergötland 911 066
Göteborg 814 815
Småland 800 265
Kategori 2 Östergötland 463 512
300 000 - 500 000 Uppland 433 713
Södermanland 404 873
Värmland 321 333
Västmanland 316 912
Bohuslän/Dalsland 308 228
Kategori 3 Halland 298 856
200 000 - 300 000 Dalarna 284 524
Västerbotten 262 185
Norrbotten 250 093
Örebro 218 780
Kategori 4 Blekinge 159 606
0 - 200 000 Gästrikland 156 667
Hälsingland 131 173
Ångermanland 130 923
Jämtland/Härjedalen 127 688
Medelpad 126 746
Gotland 59 686
Figur 3. Kategorisering baserat på befolkning i distrikten (Statistiska Centralbyrån, 2020).
Under 2000-talet (2000–2010) fanns det totalt 47 stycken olika elitlag som befann sig i en av Sveriges två högsta divisioner. Dessa elitlag är intressanta för studien då spelarna fostrades under 2000-talet. I figur 4 nedan redovisas i vilket distrikt som dessa 47 olika elitlag befann sig i.
11
Distrikt Antal elitlag
Kategori 1 Småland 8
Stockholm 5
Norrbotten 4
Västerbotten 3
Västergötland 3
Kategori 2 Dalarna 2
Gästrikland 2
Göteborg 2
Medelpad 2
Skåne 2
Södermanland 2
Värmland 2
Västmanland 2
Ångermanland 2
Uppland 2
Kategori 3 Blekinge 1
Halland 1
Örebro 1
Östergötland 1
Kategori 4 Bohuslän/Dalsland 0
Gotland 0
Hälsingland 0
Jämtland/Härjedalen 0
Figur 4. Elitlagens kategorisering. Hur många elitlag finns i varje distrikt.
4.4 Bearbetning
Den data som samlades in överfördes först till en Excel-fil där den sammanställdes för att renskrivas innan den fördes in för hand in i SPSS version 24 för bearbetning och analys. I SPSS skapades variabelkonstruktioner för att matcha den data som samlats in. Den första variabeln som skapades behandlade vilket distrikt som spelarna kommer ifrån. Det finns 23 olika distrikt i landet, därför kodades distrikten i bokstavsordning och varje spelare fick en siffra (1=Blekinge, 2=Bohuslän/Dalsland och så vidare). Anledningen var för att kartlägga varifrån spelarna kom samt om det fanns en koppling mellan elitspelare och distrikt. En andra variabel behandlade födelseår, denna skapades för att kunna separera årskullarna från varandra. En tredje variabel behandlade födelsedatum, denna variabel kodades efter vilket kvartal som spelarna var födda i. Denna variabel användes för att avgöra om det fanns en RAE.
En fjärde variabel skapades för att urskilja de som spelade TV-pucken eller inte. Ytterligare en variabel
12
skapades för att urskilja om spelaren spelade i en breddförening eller elitförening. Denna variabel var viktig för studien då den behandlar frågeställningen om föreningens påverkan. Slutligen skapades variabler som kategoriserade in spelarna efter hur stor befolkning distriktet hade, samt hur många elitlag som fanns. Variablerna placerades i samma ordning som de framkom i Excel. Detta var för att underlätta överföringen av data in i SPSS. Under överföringen kontrollerades data med jämna mellanrum för att säkerhetsställa att rätt data kommit med och hamnat på rätt plats.
Eftersom studiens syfte var att undersöka vad som ökar chansen för elitspel, var det av intresse att undersöka hur stora oddsen är. Av den anledning användes en logistisk regression för att ta reda på detta (Field, 2018). Genom denna analys bildas ett odds för att nå elit om exempelvis en spelare tillhör en elitförening istället för breddförening. Utgångspunkten är att odds ratio är 1.0. Om att tillhöra en elitförening har 1.0 eller under minskar chansen för att bli en elitspelare, men om den är 1.1 eller högre ökar chansen för att bli en elitspelare. Tabeller utformades för att kunna avgöra om det fanns någon skillnad mellan TV-pucksspelare och de som inte spelade turneringen. För att utläsa om det fanns någon signifikant skillnad mellan dem gjordes Chi2-test. Det användes för att jämföra två stickprov som befann sig på en nominalskala. Chi2-resultaten redovisas under tabellerna i en ekvation som kan se ut som följande: (χ2 =1.011, df= 1, p=.915). ”χ2” är testets Chi2-värde, ”df” är frihetsgraderna, och ”p” är testets signifikansnivå. Det är framförallt signifikansnivån som avgörande för om det finns någon signifikant skillnad (Henriksson, 2008). Den statistiska signifikansnivå som användes var p<0.05. Data fördes sedan över från SPSS till Excel igen där tabellerna i denna studie skapades. Att sedan föra över tabellerna till Word gick smärtfritt då de är kompatibla med varandra. Tabellerna har formats enligt Backmans (2016) rekommendationer.
4.5 Etik
Den data som tagits fram för denna studie kommer att endast användas för forskning. De etiska överväganden som gjorts inför arbetet var att undersöka hur det ser ut med att använda personnummer.
Därför gjordes en genomgång av etikprövningsmyndighetens regler och villkor. Personnumren är hämtade från databaser som är tillgängliga för allmänheten, och eftersom de inte innehåller de fyra sista siffrorna går det inte att koppla det till just en specifik person. Inga namn förekommer i undersökningens resultat, vilket innebär att konfidentialitetskravet är uppfyllt. Eftersom all information om individerna är hämtade från publika platser behövdes inte informationskravet.
4.6 Reliabilitet och Validitet
Begreppet reliabilitet innebär enligt Bryman (2011) att måttet är tillräckligt stabilt och att det inte får två olika resultat om testet mäts två gånger efter varandra. Reliabiliteten i denna studie uppfattas som hög då den data som mäts hämtades in från offentliga statistiksidor. Detta innebär att om mätningen skulle göras genomföras igen, skulle resultatet bli samma. Bryman (2011) skriver att validitet handlar om ett mått för ett begrepp verkligen mäter begreppet i fråga. Med andra ord behandlar måttet om undersökningen mäter det som den avser att mäta. Denna studie avser att mäta vilka spelare som har tagit sig till elitnivå samt vilka påverkansfaktorer som finns. Det som undersökningen avses mätas, har mätts med den insamlade och bearbetade data som har funnits tillgänglig genom Svenska Ishockeyförbundet och Elitprospects.com. Eftersom det har varit data som innehåller variabler som är lätta att definiera, anses det att validiteten i denna studie är hög (Bryman, 2011).
13
5. Resultat
Här redovisas den data som samlats in och kopplas till studiens syfte och frågeställningar. Resultatet redovisas med tabeller och figurer
5.1 TV-pucksspelarnas bakgrund
Enligt den data som har varit till förfogande var det möjligt att inkludera 2225 stycken TV-pucksspelare födda 1985 (447 stycken), 1987 (453), 1989 (427), 1991 (439) och 1994 (459) i studien. För att ta reda på om det finns en RAE är det relevant att undersöka i vilket kvartal som spelarna är födda i.
Tabell 2. Vilket kvartal TV-pucksspelarna är födda i (%) Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4
1985 (n=447) 42.1 29.5 16.8 11.6
1987 (n=453) 42.8 29.6 16.8 10.8
1989 (n=427) 36.1 31.1 19.2 13.6
1991 (n=439) 38.5 32.1 19.1 10.3
1994 (n=459) 37.7 31.2 22.0 9.2
Totalt (n=2225) 39.4 30.8 18.7 11.0
I tabell 2 är det möjligt att utläsa att det finns en överrepresentation av spelare födda i kvartal 1 (39,4%) och i kvartal 2 (30,8%). Detta går i linje med den studie som Musch & Grondin (2001) genomförde där det belystes att det finns en överrepresentation av spelare födda under det första halvåret inom lagidrotter. Endast 29,7 procent av TV-pucksspelarna är födda under det andra halvåret. För att besvara frågeställningen om klubbtillhörigheten har en betydelse behöver en redovisning ske kring vilken förening som TV-pucksspelarna tillhörde i samband med turneringen.
Tabell 3. Vilken förening tillhörde TV-pucksspelarna (%)
Breddförening Elitförening
1985 (n=447) 70.0 30.0
1987 (n=453) 60.0 40.0
1989 (n=427) 46.1 53.9
1991 (n=439) 48.5 51.5
1994 (n=459) 52.9 47.1
Totalt (n=2225) 55.6 44.4
Det framkommer en större skillnad hos spelarna födda 1985 och 1987, där är 70 procent respektive 60 procent är spelare som representerade breddföreningar. I årgångarna efter jämnas detta ut. Fler spelare representerar elitföreningar och framförallt i årskullarna 1989 (53,9%) och 1991 (51,5%) är detta extra synligt. För spelarna födda 1994 är fördelningen jämn. 52,9 procent av spelarna representerar breddföreningar, medan resterande 47,1 procent representerade en elitförening. Enligt Franzen och Peterson (2004) är elitföreningarna de som har tillräckligt god ekonomi för att kunna täcka de resurser som behövs för att utveckla talanger. Detta blir synligt i resultatet då 44,4 procent av TV-pucksspelarna kommer från elitföreningar, trots att det endast fanns 47 elitföreningar i landet under 2000-talet.
14
Fahlstöm (2015) menar att ett framgångsrikt idrottande behöver ske i miljöer där tränare och materiella resurser finns tillgängliga, då detta är väsentliga förutsättningar för att kunna utveckla unga spelare.
5.2 Hur påverkar födelsedatum, distrikt och klubbtillhörighet vid 15 års
ålder spel på elitnivå i vuxen ålder?
I och med deltagandet i TV-pucken startar drömmen för många. Ett deltagande i turneringen ger bra möjligheter att komma in på NIU och att få delta på landslagsläger. Av dessa 2225 spelare blev endast 236 stycken spelare på elitnivå. Hur gjorde dem, samt finns det en gemensam nämnare för de som tog sig dit? I tabell 4 nedan presenteras en logistisk regression som visar vilka faktorer som ökar oddsen för TV-pucksspelarna att bli elitspelare.
Tabell 4. Logistisk regression för att testa påverkansfaktorer hos elitspelare
95% C.I.for EXP(B)
Odds ratio Sig. Lower Upper
Kvartal (ref. Kvartal 1) .003
Kvartal 2 .877 .467 .615 1.250
Kvartal 3 1.228 .302 .833 1.813
Kvartal 4 1.931 .002 1.279 2.916
Spelade i en elitklubb (0 = Nej, 1 = Ja) 1.920 .000 1,415 2.606
Befolkningsmängd i distrikt (Ref. 500 000 +) .002
Befolkningsmängd i distrikt (300 000 - 200 000) .554 .009 .355 .866 Befolkningsmängd i distrikt (200 000 - 300 000) .816 .285 .561 1.185 Befolkningsmängd i distrikt (0 - 200 000) .383 .000 .230 .638 Hur många elitlag i distriktet (Ref. 3 - 8 stycken) .000 Hur många elitlag i distriktet (2 stycken) .902 .585 .622 1.307 Hur många elitlag i distriktet (1 stycken) .248 .000 .126 .490 Hur många elitlag i distriktet (0 stycken) .417 .033 .186 .931
Constant .145 .000
p < 0,05
Det ska tilläggas att den logistiska regressionen har referenspunkter, exempelvis ”Kvartal (Ref. Kvartal 1)” eller ”Hur många elitlag i distriktet (Ref. 3–8 stycken)”. Dessa referenspunkter saknar ett odds, men de har ett referensvärde på 1 som de andra oddsen utgår från. Det går därför att utläsa att spelare i kvartal 3 och kvartal 4 har 1,2 gånger respektive 1,9 gånger större odds att nå elitnivå än spelare födda kvartal 1 (som har referensvärde 1). Samtidigt har en spelare född i kvartal 2 (0,833) en mindre chans än spelare född i kvartal 1. Som tidigare nämnt kommer många spelare från elitföreningar, och regressionen visar att spelare fostrade i en elitklubb har 1,9 gånger bättre odds att etablera sig på elitnivå än spelare från breddföreningar. Det går även att utläsa att det är en fördel att komma från ett större distrikt, oddsen ökar då att bli en spelare på elitnivå. Till sist visar även regressionen att det är positivt om det finns många elitföreningar i distrikten, därigenom ökar oddsen till elitspel.
Det har hittills presenterats hur stora chanserna egentligen är att en TV-pucksspelare blir en spelare på elitnivå. Det intressanta är även att ta reda på vilka vägar som är möjliga att ta för spelare som inte deltar i TV-pucken.
15
5.3 Vilka skillnader vad avser födelsedatum, distrikt och klubbtillhörighet
vid 15 års ålder föreligger mellan elitspelare som blev uttagna till TV-
pucken och de elitspelare som inte blev uttagna till TV-pucken?
Många som börjar idrotta drömmer om att bli bäst i världen, men de drömmarna kan raseras redan vid 15 års ålder om en individ inte blir uttagen till TV-pucken. Av de spelare som deltog i denna studie lyckades 78 stycken spelare födda 1985, 1987, 1989, 1991 och 1994 att trotsa detta och etablera sig på elitnivå. Ingen av dessa 78 spelare spelade TV-pucken. Däremot är turneringen viktig för de spelare som vill bli elitspelare, och det är en turnering alla vill delta i. Som Peterson (2001) nämnde gynnar dessa selekteringsturneringar de som är fysiskt mogna. Deltagandet vid turneringar som TV-pucken ses som nödvändig om en spelare ska ha en möjlighet att bli elitspelare. Förtjänar drömmen att dö där? Hur lyckades de 78 spelarna? Finns det andra vägar som kan öka chanserna för de spelare som inte fick chansen att spela TV-pucken? För att undersöka detta har data från de 78 etablerade elitspelarna blivit jämförda med de 236 elitspelare som spelade turneringen.
5.3.1 I vilken förening spelade elitspelarna?
Inom ESF-modellen finns ett antal resurser som är nödvändiga för en framgångsrik talangutveckling, även om det inte garanterar inte framgång (Henriksen, 2010). Både Henriksen (2010) och Fahlström (2015) menar i sina studier att idrottandet behöver ske i föreningsmiljöer där tränare och materiella resurser finns tillgängliga för ungdomarna. För att spelare ska kunna utvecklas till en elitspelare är det av betydelse att föreningen kan leva upp till detta. I många fall är det elitföreningar som har de förutsättningar som krävs då de har större ekonomiska resurser än breddföreningarna.
Tabell 5. Vilken typ av förening elitspelare spelade i som 15-åring (%)
Breddförening Elitförening
Spelade TV-pucken (n=236) 33.9 66.1
Spelade inte TV-pucken (n=78) 15.4 84.6
p < 0,05
I tabell 5 ovan presenteras hur många av de etablerade elitspelarna som representerade en elitförening eller breddförening i samband med TV-pucken. I Chi2-testet fanns det en signifikant skillnad om spelarna kommer från en elit- eller breddförening (χ2 = 9,700, df= 1, p=.002). Tabellen visar att två tredjedelar (66,1%) av TV-pucksspelarna representerade en elitförening. Resterade tredjedel (33,9%) är representerade en breddförening. För de spelare som inte spelade TV-pucken är spel i en elitförening av stor betydelse då en stor del av spelarna (84,6%) som etablerade sig gjorde det via en elitförening. Att se till att få spela i en elitförening kan verka enkelt i teorin, därför är det intressant att veta hur många spelare som egentligen har tillgången till elitföreningar, samt hur många det finns i deras distrikt.
5.3.2 Hur många elitföreningar fanns i distrikten?
Tidigare i studien presenterades en figur som visade hur många elitföreningar som fanns i varje distrikt (se figur 4). Mellan 2000–2010 spelade 47 föreningar i en av landets två högsta serier och 15 av 23 distrikt hade två elitlag eller fler.
Tabell 6. Spelare som kommer från distrikt med många elitföreningar (%)
3 - 8 Elitlag 2 Elitlag 1 Elitlag 0 Elitlag
Spelade TV-pucken (n=236) 42.8 48.3 4.7 4.2
Spelade inte TV-pucken (n=78) 64.1 29.5 5.1 1.3
p < 0,05
16
Både för TV-pucksspelarna och de som inte spelade TV-pucken går det att utläsa att en stor majoritet av spelarna kommer från distrikt som har fler än två elitföreningar. Allra tydligast är det för de som inte spelade TV-pucken, hela 64,1 procent kommer från de distrikt som har tre eller fler. De distrikt som har få elitföreningar producerar inte många elitspelare heller. Endast 6,4 procent av spelarna som inte spelade TV-pucken kommer från distrikt med en eller ingen elitförening. I Chi2-testet fanns det en signifikant skillnad om spelarna kommer från distrikt med många elitföreningar (χ2 = 11,780, df= 3, p=.008).
5.3.3 Vilken storlek har distriktet som elitspelarna kommer från?
Majoriteten kommer alltså från distrikt som har många elitföreningar, av denna anledning vore det intressant att undersöka hur många invånare som bor i varje distrikt. Under kapitlet om tidigare forskning diskuterades hur stor påverkan distriktet har på elitspelare (Côte et al., 2006). De studierna utfördes på spelare från Nordamerika, därför är det av intresse att undersöka hur fördelningen ser ut bland de svenska elitspelarna. Kategorierna är baserade på kategoriseringen av distriktslagen, detta redovisas i figur 3.
Tabell 7. Vilken storlek på distriktet som spelarna kommer från (%)
Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4
Spelade TV-pucken (n=236) 44.1 19.5 23.3 13.1
Spelade inte TV-pucken (n=78) 64.1 11.5 20.5 3.8
p < 0,05
En majoritet av TV-pucksspelarna (44,1%) kommer från distrikt inom Kategori 1, det vill säga med en befolkning större än 500 000. Nästan var fjärde spelare kommer från Kategori 3 (23,3%), med distrikt på mellan 200 000 och 300 000. För de spelare som inte deltog i turneringen visar det sig att det är fördelaktigt att komma från ett distrikt i kategori 1 (64,1%). Precis som för TV-pucksspelarna är det många (20,5%) som kommer från distrikt i kategori 3. Det noterbara i tabellen är att det finns betydligt färre spelare som kommer från ett distrikt i kategori 4, men som inte spelade turneringen (3,8%). Detta är jämförbart med de som kom från samma distrikt, men som spelade turneringen (13,1%). I det Chi2- test som gjordes fanns det en signifikant skillnad ifrån vilket distrikt som spelarna kommer från (χ2 = 11,789, df= 3, p=.008). Det intressanta med detta resultat är att i figur 3 och figur 4 är det noterbart att Dalarna och Västerbotten är två av distrikten i kategori 3. Dessa två distrikt har dessutom två elitföreningar vardera som är med i SHL:s maratontabell. Däremot är det många distrikt i kategori 4 som har ett eller ingen elitförening, detta speglar av sig på resultatet i tabell 7. Det går att utläsa även här att elitlagen har en viktig påverkan på distriktet.
5.3.4 I vilket kvartal är spelarna födda?
Elitföreningarna är inte det enda som är relevant att undersöka i denna studie. Som väntat finns en överrepresentation av spelare födda under det första halvåret i turneringen, detta är något som syns i tabell 8.
Tabell 8. I vilket kvartal som elitspelarna är födda i (%)
Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4
Spelade TV-pucken (n=236) 37.3 25.0 19.5 18.2
Spelade inte TV-pucken (n=78) 32.1 24.4 24.4 19.2
p < 0,05
17
Det finns en alltså en RAE hos spelarna som spelade TV-pucken, precis som i andra studier på liknande turneringar (Musch & Grondin, 2001; Peterson 2001). Över var tredje spelare är född i kvartal 1 (37,3%) och var fjärde spelare är född i Kvartal 2 (25,0%). För de spelare som inte spelade turneringen är RAE lite mer jämnare och framkommer inte lika tydligt. Kvartal 1 (32,1%) är lägre. Kvartal 2 och 3 är faktiskt identiska (24,4%) och kvartal 4 (19,2%) har en större representation här än vad den hade hos spelarna som spelade TV-pucken (18,2%). I Chi2-testet fanns det ingen signifikant skillnad mellan vilket kvartal som spelarna var födda i (χ2 = 1.160, df= 3, p= .763).
18
6. Diskussion
Inledningsvis i denna diskussionsdel kommer först resultatet att diskuteras i relation till den tidigare forskningen, samt syfte och frågeställningar. Kapitlet avslutas med en metoddiskussion där studiens tillvägagångssätt diskuteras.
6.1 Resultatdiskussion
Som tidigare nämnt i inledningen har TV-pucksdeltagandet en hög relevans när det gäller intagen till NIU, och det är många SHL- eller landslagsdrömmar som släcks när spelare inte blir uttagna. Enligt den data som presenterades var det möjligt att notera att det totalt fanns 2225 spelare som spelade TV- pucken i de årskullar som undersöktes. Enligt statistikbasen Eliteprospects.com (2020) finns det 10,897 stycken manliga svenska ishockeyspelare födda 1985, 1987, 1989, 1991 och 1994 som var aktiva under TV-pucken (Eliteprospects, 2020). Det första som går att notera angående detta är att summan 10,897 dock inte innefattar exakt alla spelare som spelade ishockey vid TV-puckstillfället. Exempelvis är jag själv inte med i databasen, men jag spelade ishockey vid denna tidpunkt. Med andra ord finns det ett bortfall med denna siffra. Med den siffran som utgångspunkt för ishockeypopulationen, även om den inte är representativt för den hela populationen eller hela ishockeypopulationen, innebär detta att i snitt blir endast 2,9 procent av ishockeypopulationen elitspelare, och att 20,4 procent av ishockeybefolkningen spelade TV-pucken. Att endast 2,9 procent av ishockeybefolkningen blir elitspelare är inget som höjer några ögonbryn. Detta innebär att av alla spelare födda 1985, 1987, 1989, 1991 och 1994 som etablerade sig på elitnivå (316 st), tillhörde ungefär var fjärde elitspelare (24,7%) den grupp som inte spelade TV-pucken.
Det är en turnering som tagit emot både ris och ros under årens gång. Under 2019 publicerade Aftonbladets reporter Patrik Brenning (2019) en artikelserie där den svenska ungdomsidrotten granskades. Där genomfördes en intervju med en ledare som menar att TV-pucken krossar fler drömmar än vad den uppfyller. Vidare menar ledaren att det finns en ohälsosam press och hets inom dessa distriktsturneringar som resulterar i att spelarna slutar med idrott eller börjar må dåligt. Många spelare ger upp och slutar idrotta om de inte kommer med (Brenning, 2019). En av anledningarna till att spelare kommer med i TV-pucken är på grund av deras fysiska mognad. En fördel som spelare kan ha om de är födda tidigt på året (Peterson, 2001).
6.1.1 Relative Age Effect
I resultatet går det att utläsa att det finns en överrepresentation av spelare födda på det första halvåret, det vill säga kvartal 1 och 2. Tidigare diskuterades vem som blir antagen till NIU, och precis som deltagandet i TV-pucken är avgörande, går det att diskutera huruvida relativ ålder är avgörande. I andra studier gjorda av exempelvis Musch och Grondin (2001) samt Peterson (2001) förekommer RAE i uttagningar som till TV-pucken. Fysiska och motoriska färdigheter anses av många vara en viktig egenskap när uttagningarna sker. Av den anledningen faller spelare som är födda på det senare halvåret lite i glömska. Under kapitlet ”tidigare forskning” presenterades en studie gjord av Carlsson (1991) att den fysiska mognaden i ung ålder inte är ett prognosvärde för den fysiska kapacitet som en individ kommer att besitta i vuxen ålder. Detta är något som denna studie styrker. Människor har olika utvecklingstakt och en del människor utvecklas senare än andra. Därför är det möjligt att anse att det urvalssystem som ishockeyn använder baseras på mindre rationella val.
Födelsedatumet har som väntat en påverkan i denna studie, men kanske inte på det sätt som normalt brukar vara när studier behandlar RAE. Den logiska regressionen visar att spelare födda på det tredje kvartalet har 1,2 gånger större chans att bli elitspelare och spelare födda på det fjärde kvartalet har 1,9 gånger större chans. Samtidigt visar data från de elitspelare som inte spelade TV-pucken att RAE jämnar ut sig mer. Dessutom är RAE inte lika tydlig hos de elitspelare som spelade TV-pucken, jämfört med alla spelare som deltog i turneringen. Den fundering som väcks är varför en spelare som är född sent på året
19
har en större chans, och varför RAE jämnade ut sig enligt den data som presenterats i denna studie. Det finns inget uppenbart svar på detta. Det finns en överrepresentation av spelare födda under det första halvåret, finns det därför en större risk att det är dessa spelare som ”försvinner” under NIU-åren?
Baserat på den tidigare forskning som presenterats blir spelare som är födda under det tidigare halvåret i högre utsträckning antagna till NIU, och utbildningen anses som en språngbräda till elit. I en studie av Stambulova, Engström, Franck, Linnér och Lindahl (2014) framgår att det svåraste för unga idrottare är att hitta en bra balans mellan sitt idrottande, sina studier och sitt privatliv. Därför kan det bli en stor utmaning när spelare blir antagna till NIU, när stora krav ställs på spelaren att kunna utvecklas inom idrotten, samtidigt som spelaren ska klara av skolan och ha ett privatliv. I studien uppgav eleverna att det var omöjligt att ge 100 procent i skolan och på träningar. Ofta var idrotten högsta prioritet, vilket gjorde att skolan blev lidande (Stambulova et al., 2014). Detta skulle eventuellt i sin tur innebära en motivationsbrist om spelaren hamnar efter i skolan. Ytterligare ett alternativ är att spelaren blir utbränd för att ha försökt återhämta det som hen missat eller för att hen har försökt ge 100 procent i allt. I och med detta väcks en tanke om stimulansen och motivationen hos de spelare som blir uttagna till TV- pucken eller NIU är en bidragande orsak till att RAE jämnar ut sig över tid.
I en annan studie gjord av Christensen (2009) diskuteras spelares egna engagemang för att bli en bättre spelare. Personerna som deltog i denna studie menade att många spelare är tillräckligt bra, men saknar drivet och viljan att utvecklas och bli en bättre spelare. Många lever även på sin talang och är inte villig att lägga ner tiden som krävs när hen kommer in på utbildningar som NIU (Christensen, 2009). För att placera detta i kontext med denna studie; det kan vara en risk att de tidigare födda, de mer fysiska och motoriska utvecklade spelarna kanske lever på sin talang tills de når NIU, och är därför inte benägna att lägga ner den tid som krävs. Samtidigt som spelare födda på det senare halvåret kanske har lite bättre disciplin och har behövt lägga ner mer tid på sin utveckling för att kunna utmana och vara på samma nivå som de spelare som kanske är mer utvecklade. De studier (Stambulova et al., 2014; Christensen, 2009) som diskuterats kan båda vara potentiella faktorer varför RAE jämnar ut sig hos elitspelarna.
Även varför RAE är jämnare hos elitspelarna som inte spelade TV-pucken. De kanske inte var antagna till NIU, även om de spelade i en elitförening. Därför fick de antagligen istället hitta alternativa vägar och ge dem själva den tid som behövs för att utveckla sin talang, precis som Peterson (2001) var inne på. Oavsett räcker det inte att utgå från fysiska eller motoriska kvaliteter om Sverige ska fortsätta producera ishockeytalanger. Det kan vara dags för förbunden och föreningarna att försöka hitta alternativa vägar och försöka ge alla spelare den tid som de behöver för att kunna utvecklas. Det är mycket möjligt att det kommer vara mer effektivt än att försöka hitta färdiga talanger, som redan kan allt.
6.1.2 Elitföreningar
Däremot finns det andra påverkansfaktorer som är värda att notera, vilka även visar sig i analysen. Det är en övergripande majoritet av de etablerade elitspelarna som fostrades i elitföreningar, och detta är även något som visar sig i analysen. Det är 1,9 gånger större chans att etablera sig på elitnivå om en spelare fostras i en elitförening. Det kan finnas ett flertal anledningar till detta, men att föreningarna har en större ekonomi och större förutsättningar är antagligen den största. Inom ESF-modellen (se figur 2) finns ett antal resurser som utgör dessa förutsättningar. Det kan exempelvis vara; ekonomiska resurser, mänskliga resurser (tränare) och materiella resurser (anläggningar och utrustning). Dessa resurser är alla nödvändiga för att elitföreningen ska kunna utveckla spelare (Fahlström, 2015; Franzen
& Peterson, 2004; Norberg, 2012; Henriksen, 2010). I denna studie fick en förening etiketten ”elitlag”
om den hade spelat i någon av de två högsta serierna i Sverige mellan 2000–2010. Detta innebär att ett lag som skulle ha klassats som elitlag idag (exempelvis Karlskrona HK som i stora delar var ett topplag i division 1) inte klassades som ett elitlag i denna studie. Därutav är det många division 1-föreningar som klassas som breddföreningar. Det intressanta i detta är att några dåvarande division 1-föreningar hade ett NIU, vilket innebär att många av de spelare i denna studie som kategoriserades in i breddföreningar, ändå gick NIU, och spelade i föreningar vars representationslag befann sig på division 1-nivå. Med andra ord finns det alltså väldigt få elitspelare, födda dessa åldrar, som under gymnasietiden spelade i en breddförening som befann sig lägre ner i seriesystemet än division 1. Vill en spelare ta sig till elitnivå,
20
men inte har blivit antagen till NIU, behöver den spelaren befinna sig i en förening som har ett representationslag på minst division 1-nivå, men helst högre. Med andra ord påverkar klubb i högsta grad, kanske ännu mer än deltagandet i TV-pucken. Om en spelare redan befinner sig i en elitförening, och inte blir erbjuden varken TV-pucken eller NIU, har den spelaren oavsett fortfarande en bra chans att utvecklas till elitspelare. Ju större förening, desto mer resurser och det är detta som ger en större chans till utveckling. Turneringen är viktig för spelare i breddföreningar att bli sedda. Den ger dem möjligheten till tidigt landslagsspel och att bli antagen till NIU. Säg om en spelare från en breddförening i exempelvis Hälsingland skulle missa TV-pucken, och inte bli antagen till NIU. Vilka vägar skall erbjudas då? Kan ishockeyn som den ser ut i dagsläget erbjuda andra alternativ? Eller ska drömmen dö här?
6.1.3 Distrikten
Majoriteten av de etablerade elitspelarna kommer från distrikt som har ett elitlag som är starkt förknippat med distriktet, och som befinner sig i toppen av SHL/Elitseriens maratontabell. Stockholm (AIK, Djurgårdens IF), Småland (HV71), Dalarna (Leksands IF), Skåne (Malmö Redhawks, Rögle BK), Göteborg (Frölunda HC) och Västerbotten (IF Björklöven, Skellefteå AIK) är topp-6 när det gäller att producera fram elitspelare. 60 procent (191 stycken) av alla etablerade elitspelare kommer från dessa sex distrikt. Även distrikt som Värmland (Färjestad) och Norrbotten (Luleå) står sig starka och missar topp-6 med några procentenheter. Storleken på distriktet och hur många elitlag som finns har en påverkan. Stockholm, Skåne, Göteborg och Småland är fyra av distrikten från topp-6 och alla placerar sig i kategori 1 i befolkningskategorierna. Den logistiska regressionen visar att storleken på distriktet har en betydelse, samt att komma från ett distrikt med en befolkning på 500 000 eller större är en fördel.
Det intressanta är att detta går lite emot Curtis och Birch (1987) samt Côtés (2006) forskning kring städers betydelse, där spelare från städer med en befolkning större än 500 000, samt städer med befolkning under 1000 var underrepresenterade. Det som däremot stämmer bra överens är att spelare från kategori 3, det vill säga distrikt med en befolkning mellan 200 000 och 300 000, har näst bäst förutsättningar att lyckas. De resterande två distrikten från topp-6, Dalarna och Västerbotten är placerade i denna kategori. Båda distrikten har två elitlag och ”är tillräckligt stora för att bygga ishallar, men inte så stora att efterfrågan på istid överstiger möjligheterna att åka skridskor” (Curtis & Birch, 1987, s. 239). Resultatet visade att spelare som är från ett distrikt som har ett eller inget elitlag, samt som har en befolkning på under 200 000 har minimala chanser att bli elitspelare om de inte kommer med i TV-pucken. Bohuslän/Dalsland, Gotland, Hälsingland och Jämtland/Härjedalen var de fyra distrikt som saknade elitlag under 2000-talet (och som i stort sett aldrig har haft). Dessa fyra distrikt fostrar tillsammans endast 3,5 procent (11 st) av elitspelarna. Tre av dessa distrikt placerade sig dessutom i kategori 4 i befolkningskategorierna. För att spelare från dessa distrikt ska ha en chans, innebär det att de i stort sett måste slå sig in i distriktslaget som ska spela TV-pucken. Om de inte gör det riskerar drömmen att dö ut. Men om en spelare som inte kommer med i TV-pucken är från ett stort distrikt och spelar för ett elitlag, då lever drömmen fortfarande vidare.
6.1.4 Avslutande analys
Risken är hög att drömmen om spel på elitnivå kan slockna om en spelare är uppväxt i ett mindre distrikt. Utslagningssystemet som finns inom ishockeyn idag fungerar på ett sätt, men det gynnar spelarna i elitföreningar och de som kommer från de stora distrikten. Resultaten i denna studie visar att spelarna i de mindre distrikt har stora utmaningar för att nå elitnivå, och här har svensk ishockey en stor utmaning vad gäller utveckling. Inom ESF-modellen (Henriksen, 2010), som presenterades tidigare fanns ett antal resurser som utgör förutsättningarna i utvecklingsmiljön, och allt som oftast är det elitföreningarna som har de ekonomiska förutsättningarna för att lyckas med detta (Franzen & Peterson, 2004). För att utveckla barn och ungdomar behövs de resurser som finns beskrivet i ESF-modellen.
Exempelvis är ledarskap/tränare en av resurserna. Tränaren är en viktig faktor för möjligheten att bedriva idrott samt för att få individer att utvecklas till elitidrottare. Eftersom de bästa tränarna finns i elitföreningarna, har breddföreningarna svårt att kunna erbjuda sina spelare samma kompetens hos tränare. Utifrån detta kan oerfarna föräldrar placeras på tränarpositioner inom breddföreningarna,
21
vilket är något som ofta leder till kompetensförlust hos spelarna då föräldrarna saknar kompetens och erfarenhet (Hedberg & Åkesson, 2017).
Svenska Ishockeyförbundet har en egen version på Idrotten vill som de kallar för Ishockeyn Vill (2016).
Detta är förbundets måldokument om hur ishockey borde bedrivas för att kunna utveckla barn och ungdomar. I måldokumentet beskriver förbundet att det finns ett ansvar på föreningarna, medan specialdistriktsförbundet ska underlätta och stimulera föreningarnas arbete. SIF skriver i Ishockeyn Vill (2016) att målet för barn och ungdomar mellan 0–16 år är att ha roligt tillsammans och skapa ett livslångt intresse för ishockey. I måldokumentet framgår även att träning och tävling ska anpassas till att stimulera individen till utveckling, vilket ska organiseras utifrån barns mognad och villkor. Det som står i måldokumentet kan gå emot hur det faktiskt ser ut i landets ishockeyföreningar. Anpassas träningen inom breddföreningarna i tillräcklig utsträckning för att stimulera barns mognad och villkor?
Hur behöver det Svenska Ishockeyförbundet arbeta på regional nivå? Går det att kompensera bristen som finns inom breddföreningar i små distrikt för att förbättra utvecklingsmiljön? Hur behöver utbildningsinsatsen se ut i breddföreningarna? Detta är viktiga frågor som behöver arbetas kring, allt för att fler drömmar ska bli verklighet.
6.2 Metoddiskussion
Oavsett resultat eller tillvägagångssätt i denna studie går det alltid att diskutera om det skulle ha genomförts på ett annat sätt eller inte. Ursprungligen fanns både en tanke och önskan av att genomföra intervjuer med ansvariga personer involverade i uttagningar till NIU och TV-pucken. Valet av att inte genomföra intervjuer eller skapa en enkät baserades på händelser under resans gång, exempelvis pandemin Covid-19 (Coronaviruset), samt att all data som behövdes fanns att tillgå online. Däremot går det alltid att debattera om intervjuer hade haft en positiv påverkan på denna studie. Det är möjligt att det hade bidragit ytterligare till att få en bredare förståelse kring varför det är en fördel att vara född i kvartal 4, eller varför det är en fördel bo i ett större distrikt och spela i en elitförening som 14/15-åring.
Oavsett tillvägagångssätt är resultatet i stort likt den tidigare forskning (Curtis & Birch, 1987; Musch &
Grondin, 2001; Peterson, 2001; Côté at al., 2003, Soberlak & Côté, 2003; Côte et al., 2006) kring Relative Age Effect, föreningar och distrikt.
När det gäller insamlingen av data finns alltid en risk att exempelvis en siffra har blivit fel eller glömts då all inmatning av data skedde för hand, först till Excel och sedan till SPSS. Det kanske kan tala emot validiteten i studien, på den säkra sidan. Det hade varit önskvärt att denna studie var generaliserbar för hela svenska hockeypopulationen. En brist med denna studie är det inte fanns möjlighet att få tillgång till samtliga ishockeyspelare som spelade vid 15-årsåldern. Detta innebär exempelvis att befolkning användes istället för den fullständiga hockeypopulationen. Överlag är det svårt att anse hur mycket av denna studie som går att generalisera. Det hade varit enklare att göra det om samtliga spelare från fler årgångar hade varit involverade i studien. Ett annat problem med att inte ha exakt data är att oddsen i regressionen hade haft en mindre eller större skillnad. Det är troligt att det hade funnits fler spelare som spelat i distrikten, vilket hade inneburit en skillnad. Rent spekulativt hade antagligen oddsen varit större i exempelvis elitföreningarnas betydelse. Oavsett är jag nöjd att få fram denna stora mängd data på den begränsade tid som fanns.
6.3 Vidare forskning
Med de slutsatser som gjorts i denna studie rekommenderas vidare forskning kring NIU. Framförallt kring NIU-studenters motivation, stimulans och om det sker avhopp. Sker det avhopp inom NIU och varför? Finns det en gemensam nämnare kring avhoppen? Har relativ ålder någon påverkan kring avhoppen? Detta hade varit intressanta ämnen som hade kunnat ge svar på de frågor som denna studie lämnar efter sig. Det hade även varit intressant att studera mer kring elitföreningarnas påverkan på spelare i distrikten, samt hur distrikt utan elitlag bör arbeta för att ge sina spelare elitmöjligheter.
