UPPLEVELSER AV EGENVÅRD VID DIABETES TYP 2 UR ETT PATIENTPERSPEKTIV
EN LITTERATURSTUDIE
ANTIGONA OLSSON KERSTIN SONESSON
Examensarbete i omvårdnad Malmö Universitet
61-90 hp Hälsa och Samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
Juni 2021
1
UPPLEVELSER AV EGENVÅRD VID DIABETES TYP 2 UR ETT PATIENTPERSPEKTIV
EN LITTERATURSTUDIE ANTIGONA OLSSON KERSTIN SONESSON
ABSTRAKT
Olsson, A & Sonesson, K. Upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2 ur ett patientperspektiv. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2021.
Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanligt förekommande folksjukdom som ökar globalt och inte minst i Sverige. Diabetes typ 2 kräver en noggrann
egenvårdsaktivitet för att hålla blodsockret i balans genom fysisk aktivitet och hälsosam kost för att undvika komplikationer som sjukdomen kan bidra till. I dagsläget finns där inget bot mot sjukdomen, men det går att leva med sjukdomen genom att ändra sina levnadsvanor. Utifrån studierna från föreliggande
litteraturstudie, behöver en ökad kunskap och förståelse om patienter som har diabetes typ 2 belysas för en förbättrad egenvård.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa upplevelser av egenvård för patienter med diabetes typ 2.
Metod: Litteraturstudien var baserad på 12 vetenskapliga studier av kvalitativ ansats. Studierna var hämtade från Cinahl och Pubmed som var granskat och analyserats för att identifiera teman som besvarar studiens syfte.
Resultat: Resultatet baseras på två huvudkategorier vilka är brist på kunskap och psykosocialt stöd och utmaningar för livsstilsförändringar. Huvudkategorierna har vardera två underkategorier: brist på fullständig information och stöd från vårdpersonalen, rädsla för att inte kunna leva ett normalt liv, anhörigas påverkan på livsstilsförändringar samt brist på egen motivation.
Konklusion: Personer som har diabetes typ 2 upplever utmaningar gällande livsstilsförändringar. Den information som ges till dessa patienter angående egenvård är inte alltid självklar för patienternas förståelse. Resultatet av denna studie visar att vänner och familj har ett stort inflytande på patientens följsamhet av egenvård. Patienter verkar behöva psykosocialt stöd för att kunna
kommunicera med vänner och familj om sin diagnos, utan att frukta att bli stigmatiserade samt för att få nödvändigt stöd och motivation.
Nyckelord: Diabetes mellitus type 2, egenvård, kvalitativ.
SELFMANAGEMENT OF DIABETES TYPE 2 FROM A PATIENT PERSPECTIVE
A LITERATURE REVIEW ANTIGONA OLSSON KERSTIN SONESSON ABSTRACT
Olsson, A & Sonesson, K. Selfmanagement of diabetes type 2 from a patient perspective. A literature review. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Caring Sciences, 2021.
Background: Type 2 diabetes is one of the most commonly occurring chronic disease globally and is considered a challenge to public health even in Sweden. Although there is no permanent cure for the disease adherence to self-care activity to keep blood sugar levels in balance is critical to prevent the development of complications. Effective communication between nurses and patients with type 2 diabetes affects patients´ adherence to self-care.
Given that care should be patient-centered, there is a need to understand the patient´s perspective on self-care so that nurses can offer better support to them.
Aim: The purpose of the literature study was to compile experiences of self-care for patients with type 2 diabetes.
Method: The literature study is based on 12 scientific studies of a qualitative approach. The studies taken from Cinahl and Pubmed have been reviewed using the SBU guidelines and analyzed using qualitative contact analysis specific for literature studies to identify relevant themes that respond to the aim of the study.
Results: The results are based on two main categories which are lack of knowledge and psychosocial support and challenges for lifestyle changes. The main categories each have two subcategories.
Conclusion: People with type 2 diabetes experience challenges regarding lifestyle changes.
The information given to these patients regarding self-care is not always obvious for patients' understanding. Therefore, information and knowledge are factors that are crucial to facilitate patients' self-care.
Keywords: Diabetes mellitus type 2, diabetes type 2, self-management, qualitative study.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 1
BAKGRUND 1
Diabetes typ 2 1
Egenvård 2
Förändringar av levnadsvanor 3
Omvårdnadsteoretikern Dorothea Orem 3
Sjuksköterskans roll i egenvård 3
PROBLEMFORMULERING 4
SYFTE 5
METOD 5
Inklusionskriterier 5
Databas och sökord 5
Urval 6
Kvalitetsgranskning 6
Analys 7
RESULTAT 7
Brist på kunskap och stöd 9
Utmaningar för förändrade levnadsvanor 10
DISKUSSION 11
Metoddiskussion 11
Resultatdiskussion 13
KONKLUSION 15
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE 16
REFERENSER 17
BILAGA 1 20
BILAGA 2 21
BILAGA 3 22
BILAGA 4 28
1
INLEDNING
Diabetes typ 2 är en folksjukdom som drabbar allt fler vuxna människor (Socialstyrelsen, 2015). Det går att förebygga diabetes typ 2 genom att ha goda levnadsvanor, men det går att leva ett vanligt liv trots att sjukdomen har diagnostiserats (a.a).
Författarna bakom denna litteraturstudie har intresse av att utforska hur personer med diabetes typ 2 upplever egenvården. Intresset väcktes under de verksamhetsförlagda momenten under utbildningens gång, det författarna uppmärksammade var att personer med diabetes typ 2 förekommer överallt i vården. Det som upplevdes var att egenvården inte fungerade som det skulle, och därför ville vi undersöka hur personer med diabetes typ 2 upplever sin egenvård.
Vi anser att en ökad kunskap och förståelse om hur egenvård fungerar för personer med diabetes typ 2, kan hjälpa den grundutbildade sjuksköterskan att förbättra kommunikation och information till patienterna. Diabetes typ 2 påverkar det dagliga livet och kräver att
patienterna har kunskap och förståelse om de riskfaktorer som sjukdomen kan leda till.
BAKGRUND
Ordet diabetes härstammar från den grekiska benämningen som handlar om ett
sjukdomstillstånd som innebär en ökad mängd vätska som rinner genom kroppen (Mulder, 2017). Ordet mellitus betyder söt, och namnet kommer från att läkaren förr ställde diagnosen genom att smaka på patientens urin, vilket vid diabetes smakade honungssött. Diabetes handlar om en ökad urinmängd som innehåller socker. Det finns två olika typer av diabetes.
Diabetes typ 1 och diabetes typ 2. Vid diabetes typ 1 har bukspottkörteln slutat producera insulin. Vid diabetes typ 2 kan bukspottkörteln fortfarande producera insulin, men inte i tillräcklig mängd, vilket resulterat i ett förhöjt blodsocker. Gemensamt för både typ 1 och typ 2 diabetes är att kontrollera sockernivån i blodet (a.a). Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ökar i utveckling. I Sverige har ungefär 4–5 % av den vuxna befolkningen diabetes typ 2 (Internetmedicin, 2020). Det finns ett mörkertal och bara två tredjedelar som har sjukdomen har diagnostiserats och har fått behandling. Ungefär 10–15 % personer som bor i Sverige är i riskgrupp för att utveckla diabetes typ 2 (a.a). I föreliggande litteraturstudie kommer
författarna att endast benämna diabetes typ 2.
Diabetes typ 2
Förr debuterade diabetes typ 2 oftast vid 50 års åldern, därav kallas det oftast för
åldersdiabetes. På senare tid har sjukdomen även krupit ner i åldrarna (Mulder, 2017). Risken av att insjukna i diabetes typ 2 stiger med åldern och gällande könsfördelningen drabbas både män och kvinnor i samma utsträckning (Internetmedicin, 2020).
I och med att blodsockret är förhöjt leder det till minskad insulinkänslighet för personen.
Insulinkänsligheten är nedsatt i både fettceller och muskelceller. Det innebär ett ökat insulinbehov (Mulder, 2017). Medicinsk behandling för diabetes typ 2 är i första hand tabletter, vanligtvis tablett Metformin som är ett blodsockersänkande läkemedel
(Internetmedicin, 2020). Med tiden kan den egna insulinproduktionen försvinna helt, vilket
2
leder till att insulinbehandling med injektioner behöver sättas in. Genom att utföra förändringar av sina levnadsvanor som bidrar till en förbättrad egenvård, är inte den medicinska behandlingen alltid nödvändig. Riskfaktorer för att utveckla diabetes typ 2 är ärftlighet, fysisk inaktivitet, bukfetma, rökning, stress och övervikt (Internetmedicin, 2020).Personer som har diabetes typ 2 lever med en kronisk sjukdom och dess eventuella komplikationer (Mulder, 2017). Orsaker till komplikationer beror på att nerver och blodkärl belastas och skadas på grund av det höga sockret i blodet. När diabetes typ 2 diagnosen ställs har de flesta personerna redan hunnit utveckla komplikationer. Exempelvis fotsår som är en vanlig komplikation beror på nedsatt blodcirkulation i de små artärerna. Såren är oftast svårläkta för personer med diabetes typ 2, andra komplikationer som kan uppstå i samband med sjukdomen är bland annat ögon-, nerv- och njurskador (a.a).
Diagnostiska kriterier för diabetes typ 2 är ett blodprov på sockervärdet i blodet som tas fastande som visar 7,0 mmol/l eller högre vid två tillfällen (Socialstyrelsen, 2015). Alternativt icke fastande blodsocker som visar över 11,1 mmol/l och symtom på hyperglykemi som innebär ökad törst, urinmängd och trötthet (Internmedicin, 2020). HbA1C, som är ett
blodprov på de röda blodkropparna, mäter hur blodsockret har varit under en längre tid. Målet för personer som har diabetes typ 2 är att ha ett HbA1c över 70 mmol/mol (a.a).
Huvudansvaret för behandling, utredning och uppföljning vid diabetes typ 2 har primärvården i första hand. Uppföljning bör ske årligen i primärvården där besöken bör vara minst två tillfällen med ett halvårs mellanrum (Internetmedicin, 2020).
Egenvård
Egenvård handlar om ansvar som individen med diabetes typ 2 har för att kunna klara av att hantera sjukdomen och dess förlopp utan att få komplikationer (Berne & Sörman, 2010). Att förhindra komplikationer från att uppstå är viktig del i egenvården. De fysiska aktiviteterna som patienten måste göra dagligen tillsammans med att balansera kost ingår i egenvård för att kunna stabilisera blodsockret (a.a). Personerna med diabetes typ 2 behöver ha förståelse och kunskap genom tillgång till en kontinuerlig handledning och utbildning för att kunna göra val som påverkar deras livsstilsförändringar (a.a).
Rygg m.fl. (2010) har gjort en semistrukturerad studie med fokusgrupper och individuella intervjuer som gick ut på att ta reda på varför personer väljer att delta i gruppbaserade
utbildningar som handlar om diabetes typ 2. Nio män och 13 kvinnor deltog i studien. Orsaker till att delta i gruppbaserade utbildningar var att deltagarna inte hade tillräcklig kunskap om praktiska problem i sin diabetes typ 2 som vården inte hade tillgodosett. Deltagarna i studien var förvirrade över den informationen de fick av sjuksköterskan (a.a). Sadlon m.fl. (2020) beskriver i sin studie att det är problematiskt för personer med diabetes typ 2 att fullfölja sin egenvård på egen hand, på grund av att informationen är otillräcklig och svår att förstå. Därav undersöks hur deltagarna tillsammans kan bidra till en förbättrad egenvård. Studien har varit en telefonintervju där det var fyra män och åtta kvinnor (a.a). Herre m.fl (2016) undersöker också i sin studie hur grupputbildningar, som handlar om diabetes typ 2, kan bidra till ökad kunskap genom att träffa andra personer som också har diabetes typ 2. I studien som är
baserade på fem fokusgrupper var det elva kvinnor och elva män som deltog. Det framkom att deltagarna blev mer medvetna om sin sjukdom och att de måste ta hand om den för ett
förbättrat mående. Flertalet patienter som har diabetes typ 2 känner utmaningar och svårigheter att hitta motivation till att upprätthålla en adekvat egenvård (a.a).
3
Enligt Nationella riktlinjer (Socialstyrelsen, 2015) bör patientutbildningar inom diabetes typ 2 erbjudas i syfte för att öka kunskap om sjukdomen och utbilda patienterna i
egenvårdsåtgärder. Endast 24 % av primärvårdsenheterna erbjuder utbildning i grupp för personer med diabetes typ 2. Grupputbildningarna går ut på att tillgodose patientens behov där patienten får stöd och utbildning från vårdpersonal som har både pedagogisk utbildning och ämnesutbildning. Det anses vara oroväckande att inte fler primärvårdsenheter erbjuder grupputbildningar för personer med diabetes typ 2 (Socialstyrelsen, 2015).
Förändringar av levnadsvanor
Eftersom övervikt är en bidragande faktor och vanligt förekommande vid diabetes typ 2 är viktminskning en viktig behandlingsåtgärd för att stabilisera blodsockret och förbättra insulinkänsligheten (Mulder, 2017). Grundläggande för personer med diabetes typ 2 är att hålla blodsockret under kontroll, vilket kan medföra att komplikationer förhindras (a.a).
Greenfield m.fl. (2011) undersöker i sin studie vad som ligger bakom en okontrollerad blodsockerkontroll. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer där sex kvinnor och åtta män har deltagit. Det som kom fram från studien är att trots vårdens insats gällande kunskap och information nådde inte 35 % av deltagarna en balanserad
blodsockerkontroll. Deltagarna hade en kännedom om sjukdomen och deras eget ansvar, men valde att prioritera bort dessa. Deltagarna var inte villiga att göra de nödvändiga
förändringarna av levnadsvanor för att hålla blodsockret under kontroll (a.a).
Laursen m.fl. (2017) undersökte vilka skillnader patienter som deltar i grupputbildningar känner kring sjukdomen. Elva deltagare varav sex var kvinnor och fem var män som deltog.
Det framkom av studien att vissa deltagare hade lättare att ta till sig information gällande kost och motion medan andra deltagare från samma studie hade svårigheter att ta till sig
informationen som gavs och göra förändringar av sina levnadsvanor (a.a). Schwennesen m.fl.
(2016) undersökte orsaker till varför deltagarna väljer att inte delta i grupputbildning för att få mer kunskap kring sjukdomen. Studien belyser även fördelar med utbildning gällande
diabetes typ 2 för en förbättrad egenvård. Trots detta väljer deltagarna bort utbildningarna av olika skäl. I studien som var en semistrukturerad intervju deltog sju kvinnor och åtta män. Det framkom av studien att anledningen till att inte vilja medverka i utbildningen beror på
tidsbrist, organisatoriska fel och att tidigare utbildning inte har varit till nytta (a.a).
Omvårdnadsteoretikern Dorothea Orem
Sjuksköterskan och omvårdnadsteoretikern Dorothea Orem har forskat och utvecklat en omvårdnadsteori där egenvård är ett viktigt begrepp som kan identifiera patientens behov (Orem, 2001). Vid bristande kunskap hos patienten om sjukdom och behandling leder det till att egenvården försämras. Förutom bristande kunskaper hos patienten kan även andra faktorer spela roll för den försämrade egenvården, exempelvis fysiologiska eller psykologiska faktorer som är kopplade till sjukdomen (a.a). Vidare handlar egenvården om att kunna vårda sig själv och sina anhöriga. Det är både ett inlärt beteende samt handlingar som är medvetna. Det finns olika faktorer som styr personens förmåga till att utföra egenvård exempelvis hälsotillstånd, ålder, kön, sociala nätverk och livsstil. En indikation på att personen har förmågan att hantera sin egenvård och skapa en balans i livet är att ha en god hälsa (a.a).
Sjuksköterskans roll i egenvård
Enligt Orem (2001) har sjuksköterskan en viktig roll för patientens egenvård vid diabetes typ 2 genom att stötta och se till att patienten får adekvat behandling (a.a). Sjuksköterskan bör ha en medvetenhet och förståelse för de svårigheter sjukdomen kan bidra till, det är också viktigt att förstå hur sjukdomen kan utvecklas och de komplikationer som kan uppstå vid diabetes typ
4
2. Patienterna behöver stöttning från sjuksköterskan för att bli bättre motiverade till en bättre egenvård (a.a). Enligt Ahlin och Billhult (2012) vars studie handlade om hur kvinnor
hanterade nödvändiga förändringar av levnadsvanor gällande diabetes typ 2. I studien deltog tio kvinnor i intervjuer. Det framkom av resultatet att det är viktigt för sjuksköterskan att hjälpa patienter med diabetes typ 2 att acceptera och ändra sin attityd till sjukdomen. Därmed kan förändrade levnadsvanor förbättra deras livskvalité (a.a). Enligt Boyle m.fl. (2016) som undersökte hur patienter upplevde den information som gavs av sjukvårdspersonal. Studien var en semistrukturerad intervju där fyra män och sex kvinnor deltog. I studien framkom det att tiden som vårdpersonalen gav deltagarna uppskattades, men patienterna var osäkra på vad mötet gick ut på och kände att de behövde mer information och råd gällande diabetes typ 2.
Boyle m.fl. (2016) anger att sjuksköterskan har ett ansvar att ge värdefull information till patienten. Här ansvarar sjuksköterskan särskilt för att informationen som ges är tydlig och givande för patienternas tillstånd, ett samarbete mellan patient och vårdpersonal är viktigt för att effektivisera patienternas egenvård (a.a). Istället för att fokusera på riktlinjerna för
diabeteshantering och tillhandahållande av information bör vårdpersonalen utforska patientens förmåga till egenvård genom öppenhet, kommunikation och acceptans för patientens egna önskningar (a.a).
Svensk sjuksköterskeförening (2017) anger att sjuksköterskan bör arbeta utifrån sex kärnkompetenser som är en del av sjuksköterskans profession. De sex kärnkompetenserna innefattar bland annat personcentrerad vård, informatik, samverkan i team och säker vård.
Samverkan i team innebär att olika yrkeskategorier tillsammans samverkar kring en patient.
Personcentrerad vård utgår från ett holistiskt synsätt som innebär att hänsyn tas till hela människan (a.a). Synsättet handlar bland annat om att människan är mer än sin sjukdom där hon har en egen vilja. Omvårdnaden utgår från en humanistisk grundsyn där människan ses som en del i ett sammanhang. Sjuksköterskan har ansvar över omvårdnaden som ges och att det bör ske i partnerskap där patienten är delaktig (a.a). Sjuksköterskans roll som
omvårdnadsansvarig innebär att identifiera omvårdnadsbehov och samla in de underlag som är nödvändiga för omvårdnadsarbetet. Omvårdnaden som ges till patienter ska vara
individanpassad eftersom varje individ är unik och har olika förutsättningar (a.a).
Omvårdnadens mål är att främja hälsa och välbefinnande, lindra lidande och förebygga ohälsa. Sociala villkor som kulturell bakgrund, ålder och kön ska alltid respekteras inom vården. Sjuksköterskan ska alltid förmedla trygghet och bemöta patienten med respekt (a.a).
PROBLEMFORMULERING
Eftersom förekomsten av diabetes typ 2 ökar i Sverige ställer det höga krav på sjuksköterskan att bidra med värdefull information, som kan hjälpa patienten att förstå sjukdomen och stärka sin egenvård. Ökad fysisk aktivitet och mer hälsosam kost kan bidra till att patientens livsstil förbättras och därmed minskar komplikationerna. I sjuksköterskans kärnkompetenser ingår bland annat personcentrerad vård där sjuksköterskan behöver ta hänsyn till varje patients enskilda behov. För att kunna hjälpa patienter att förbättra deras livskvalité behöver
sjuksköterskan ha kunskap om sjukdomen och förståelse för patientens upplevelse kring hur det är att leva med kronisk sjukdom. Trots all information och kunskap som finns om att hantera sjukdomen finns fortfarande problematik som föreligger för personen med diabetes typ 2 där förmågan att kunna hantera sin egenvård inte fungerar (Sadlon m.fl. 2020). Det gör
5
att ämnet behöver belysas ytterligare så att blivande sjuksköterskor får en ökad kunskap kring hur de kan stärka och förbättra egenvården för personer med diabetes typ 2.
SYFTE
Syftet med litteraturstudien var att undersöka upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2 ur ett patientperspektiv.
METOD
För att kunna besvara syftet har författarna till den här litteraturstudien valt att fokusera på studier med kvalitativ ansats. En kvalitativ ansats innebär att studera vilka känslor personer upplever av omgivningen eller sin situation. Det är en beskrivning på olika upplevelser av ett fenomen (Henricson & Billhult, 2017). Det ska finnas tidigare studier med tillförlitlig kvalité som motsvarar studiens syfte för att kunna genomföra en litteraturstudie med kvalitativ ansats (Forsberg och Wengström, 2016). Vetenskapliga studier som handlar om upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2 har sammanställts.
POR-modell
POR modellen står för population, område och resultat har använts vid databassökningarna.
Modellen har använts för att tydliggöra och bygga upp sökningar i sökblock. Det har underlättat att strukturera upp databassökningen i sökblock. (Willman m.fl, 2016). Varje sökblock som byggts upp har bestått av diabetes mellitus type 2, Self-management och
Qualitative studies med användbara synonymer. Författarna valde Qualitative studies i Cinahl och Qualitative reserarch i Pubmed som motsvarar syftet. Se bilaga 1.
Tabell 1. POR-modell
Population Område Resultat
Patienter med diabetes typ 2 Egenvård Upplevelser
Inklusionskriterier
Till inklusionskriterierna har författarna använt sig av vetenskapliga studier utifrån
Malmöuniversitets databaser. Studierna som har hittats har gjorts i en kvalitativ ansats som är skrivna på engelska och är etiskt godkända. Ytterligare inklusionskriterier för litteraturstudien är patienter med diabetes typ 2 och att de är över 18 år. Personerna som inte har uppfyllt inklusionskriterier har fallits bort före datainsamlingen.
Databas och sökord
Det finns olika databaser att använda vid litteratursökningar (Östlund, 2017). Författarna till denna litteraturstudie har valt att använda Cinahl och Pubmed. Cinahl ligger till grund för omvårdnadsforskning och hälsa, Pubmed står för den medicinska inriktningen men även för omvårdnadsforskning (a.a). Ämnesord finns i databaserna. I Pubmed används MeSH som ett ämnesord och i Cinahl används Cinahl-headings (a.a). Förutom ämnesorden har även ord i fritext använts för att vidga sökningen. För att förtydliga sökningen har citationstecken
6
använts för ett klargörande för databaserna inte ska tolka orden olika i alla ord i fritext (a.a).
Citationstecken har använts i Pubmed när ord har sökts i fritext exempelvis ”Diabetes
mellitus type 2”. Booleska termer AND och OR har använts som ett verktyg för att specificera sökningens resultat (Karlsson, 2017). OR har använts mellan synonymerna i samma sökblock, AND har använts mellan de olika sökblocken för att sammankoppla orden till en sökning (a.a) Litteratursökningen började med en snabbsökning både på Cinahl och Pubmed för att veta om tillräcklig litteratur fanns tillgängligt för att genomföra litteraturstudien. Orden som användes vid denna sökning är diabetes mellitus typ 2, egenvård, upplevelse och kvalitativa studier.
Orden översattes till engelska som motsvarade de svenska orden som diabetes mellitus type 2, self care or self management, attitude och qualitative studies/research. Det framkom också att ämnesord mellan de olika databaserna skiljdes åt exempelvis studies på Cinahl och research på Pubmed men orden motsvarade samma innebörd. Eftersom orden motsvarade varandra kunde de olika orden användas.
Urval
Författarna i denna litteraturstudie har tillsammans valt ut vetenskapliga studier som är relevanta för studiens syfte från databaserna Cinahl och Pubmed. Författarna delade upp materialet och läste studierna på egen hand och därefter diskuterades studiernas kvalité. I första hand gjordes grovsållning av studier genom att granska titlar som svarade på
litteraturstudiens syfte. Titlar som väckte intresse för den här litteraturstudien har bedömts genom att läsa dess abstrakt. Det lästes 58 abstrakt från studierna i Cinahl och 41 abstrakt från sökningen i Pubmed. Vid relevanta abstrakt valdes studien ut som sedan lästes i fulltext.
Totalt lästes 45 studier i fulltext. Av dessa 45 studier valdes 20 ut till kvalitetsgranskning enligt SBU:s urvalsprocess och deras mall. Alla studier har genomgått peer rewied och endast studier som skrevs från 2010 och framåt har valts med på grund av nyare forskning har tillkommit och för att begränsa sökningen. Se bilaga 1.
Tabell 2. Urvalsprocessen
Databas,
datum Sökblock Antal
träffar/läsa titlar
Lästa
abstrakt Lästa i
fulltext Granskade med protokoll
Inkluderade studier Cinahl
21-04-05
Diabetes mellitus type 2
AND
Self care or self management AND
Qualitative studies
379/379 58 25 11 7
Pubmed
21-04-05 Diabetes mellitus type 2 AND Self care or self management AND Qualitative research
361/361 41 20 9 5
Kvalitetsgranskning
Till litteraturstudien har kvalitetsgranskningsmall från SBU (Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering) använts. Mallen som har använts för denna studie är bedömning av studier med kvalitativ metod. Bilaga 5. Mall för kvalitativ granskning av studier med kvalitativ forskningsmetod -patientupplevelser (SBU, 2014). Mallen är strukturerad utifrån syfte, urval, datainsamling, analys och resultat med frågor i vardera underkategorin.
7
Exempelvis på frågor om syftet framkommer tydligt, urvalets relevans, datainsamlingens tydlighet, analysen är tydligt beskriven och om resultatet är logiskt. Författarna läste olika studier noggrant individuellt. Därefter diskuterades studiernas relevans för att komma fram till ett gemensamt beslut. Därefter granskades studierna gemensamt för att se vilka studier som uppfyllde SBU:s mall.
Vid bedömning av kvalité hade författarna inklusionskriterierna i beaktande, vilka som var till för denna studie var studier som var skrivna på engelska, etiskt godkända och personer med diabetes typ 2 som var över 18 år. Studier som uppfyllde författarnas inklusionskriterier och kriterierna från SBU:s mall ansågs vara av hög kvalité. Vid bedömningen av medelhög kvalité uppfyllde studien författarnas inklusionskriterier men inte alla kriterier utifrån SBU:s mall, exempelvis var datainsamlingen inte beskriven på ett tydligt sätt. Vid bedömning av låg kvalité var studien inte etiskt godkänd men förde ett etiskt resonemang eller att studiens syfte inte framkom tydligt men det fanns andra kriterier som författarna ansåg vara relevanta för studiens syfte exempelvis var datamättnaden uppnådd samt att deltagarnas upplevelse
beskrevs på ett utförligt sätt. Slutligen återstod 12 studier där fem var av hög kvalité, fem var av medelhög och två var av låg kvalité som användes till resultatet. Se bilaga 2.
Analys
De 12 valda studierna har analyserats enligt Danielssons (2017) innehållsanalys.
Innehållsanalysen är lämplig att använda då en text ska analyseras. Anledningen till att använda denna innehållsanalys var att identifiera huvudkategorier och underkategorier (a.a).
Det första steget i analysen var att materialet lästes noggrant av författarna enskilt. För att skapa en uppfattning har studierna också lästs ytterligare ett antal gånger. Därefter har författarna diskuterat studiernas likheter och skillnader som ledde till att relevanta meningsenheter valdes ut som svarade mot litteraturstudiens syfte. Sedan har
meningsenheterna formats och kodats till kategorier och underkategorier (a.a). Språket ändrades från engelska till svenska när resultatet skrevs.
RESULTAT
Resultatet har baserats på 12 vetenskapliga studier varav två var av låg kvalitet, fem av medelhög kvalitet och fem av hög kvalitet. Studierna har gjorts i olika länder där två av studierna är från Australien, en från Danmark, en från England, en från Nya Zeeland, en från Indien, en från Italien, en från Kanada, tre från Sverige och en från USA. Data införskaffades via intervjuer i åtta av studierna, i de resterande fyra studierna samlades data in genom fokusgruppsintervjuer och även individuella intervjuer. Alla deltagare i de valda studierna hade diagnostiserats för diabetes typ 2. Totalt sett var det mellan 10-50 personer som deltog i vardera studie. Alla studier inkluderade både män och kvinnor och sammanlagt deltog 139 män och 131 kvinnor. Gällande ålder var den yngsta deltagaren 22 och den äldsta 83 år. Efter analys av studierna framkom två huvudkategorier Brist på kunskap och stöd och Utmaningar för förändrade levnadsvanor. Utifrån huvudkategorierna bildades fyra underkategorier. Se tabell 3.
8
Tabell 3. Resultatredovisning med huvudkategori och underkategori
Huvudkategori Brist på kunskap och stöd Utmaningar för förändrade levnadsvanor
Underkategori Brist på fullständig information och stöd från vårdpersonalen
Oro för att inte kunna leva ett normalt liv
Anhörigas påverkan på förändrade levnadsvanor
Brist på egen motivation
Studier och
kvalitetsbedömning Bech m.fl. 2018,
Medium X X
Eborall m.fl. 2015,
Låg X X
Gardsten m.fl. 2018,
Hög X X X X
Graffigna m.fl. 2014,
Hög X X
Kjellsdotter m.fl. 2020,
Hög X X X
Maneze m.fl. 2019,
Hög X X X
Mathew m.fl 2012,
Låg X X X
Newthon-John m.fl.
2017, Medium
X
Okro, 2020
Medium X
Pikkemaat m.fl 2019, Hög
X X
Rani och Shiriaam.
2019, Medium
X X X X
Whitehead m.fl. 2016,
Medium X X
Brist på kunskap och stöd
I studierna framkom det olika anledningar till att egenvård brast för personer som har diabetes typ 2 (Rani & Shriraam, 2019; Eborall m.fl. 2015; Gardsten m.fl. 2018). Gemensamt för flertalet studier framkom det att det var brist på kunskap och stöd. Ytterligare upplevde deltagarna oro för att de inte kunde leva ett normalt liv på grund av sjukdomen (a.a).
Brist på fullständig information och stöd från vårdpersonalen
Informationen som gavs av läkarna och övrig sjukvårdspersonal angående diabetes typ 2 upplevdes ofullständig och oförståelig gällande egenvården. Deltagarna upplevde att läkarna använde medicinska termer vilket försvårade deras förståelse och hänvisade till broschyrer på grund av tidsbrist (Maneze m.fl. 2019; Bech m.fl, 2018). Under diabetesbesöket upplevde deltagarna att läkaren hellre ville veta blodsockervärdet, deras vikt och den kost de åt snarare än att ge information om helheten och förklara för patienten på deras nivå. Deltagarna
9
uttryckte ett bristande engagemang från vårdpersonalen. Fokus låg bara på patienternas värden men det ställdes inga frågor om patientens mående eller sociala liv som var en viktig del av egenvården (a.a). I två av studierna hade flertalet deltagare låg social status där kunskapsbrist fanns och detta tog inte vårdpersonalen hänsyn till under diabetesbesöken (Maneze m.fl. 2019; Mathew m.fl. 2012).
Deltagarna upplevde utmaningar när de sökte information om diabetes typ 2 på internet. Detta skapade förvirring för deltagarna vilket ledde till att vissa patienter valde ett annat sätt att hantera egenvården. Vissa deltagare beskrev att det gavs viktig information om träning men inte vad och hur träningen skulle utföras (Graffigna m.fl. 2014; Maneze m.fl. 2019). Andra deltagare upplevde att olika information kom från olika läkare och en deltagare beskrev de olika informationerna som förvirrande och slutade att ta emot information om förändrade vanor (Maneze m.fl. 2019). Deltagarna upplever att de inte har tillägnat tillräcklig kunskap och därmed ledde det till försämring av egenvården i och med att de inte visste hur de skulle hantera den på ett adekvat sätt. Deltagarna upplevde en önskan om att diabetessjuksköterskan skulle informera om vad de kunde äta snarare än vad de skulle undvika att äta (Gardsten m.fl.
2018).
Deltagarna beskrev utmaningar med att laga olika maträtter där de själva fick tänka på en mer hälsosam kost jämfört med övriga familjemedlemmar (Rani & Shriraam 2019; Mathew m.fl.
2012). I en av studierna uttryckte en deltagare att sjukdomen bara handlade om mat. När deltagaren hade ätit frukost låg fokus på nästa maträtt (Gardsten m.fl. 2018). En annan deltagare beskrev att doktorn hade gett information om att minska efterrätter. Istället för att äta tre kakor om dagen kunde deltagaren äta tre kakor i veckan. Det hela hade slutat i att deltagaren inte längre åt kakor (Eborall m.fl. 2016). En annan deltagare berättade om nya matrecept som hade prövats för att se om blodsockret gav stabilare värde av en hälsosammare kost. Enligt deltagaren om blodsockret var i balans var det rätt väg att gå (Kjellsdotter m.fl.
2020). Gemensamt för flertalet studier var att de flesta visste att de skulle äta mer hälsosam kost, men bristen för motivation fanns.
Oro för att inte kunna leva ett normalt liv
Gemensamt för flertalet studier var att deltagarna upplevde svårigheter med matrestriktioner och nya matvanor (Gardsten m.fl. 2018; Maneze m.fl. 2019; Rani & Shriraam, 2019).
I tre av studierna framkom det att hälsosamma val gällande maten var ett problem i sociala sammanhang för att de ville äta samma ohälsosamma kost som alla andra kunde göra. Det upplevdes även problematiskt att hålla blodsockret i balans vid ohälsosam kost (a.a).
De flesta deltagare i studierna hade svårt att acceptera sjukdomen diabetes typ 2. Sjukdomen förnekades och deltagarna ville inte berätta om den för familj och vänner på grund av att de upplevde att de skämdes över sjukdomen och ville inte vara en börda för andra (Graffigna m.fl. 2014; Mathew 2012; Maneze m.fl. 2019). Känslor som framträdde var ångest, ilska och skam över sjukdomen och en orättvisa att dessa personer blev drabbade. Resor upplevdes begränsade för det krävdes planering kring måltider och upplevdes stressande (Graffigna m.fl.
2014; Mathew 2012). En del deltagare hade en oro om framtiden vad gäller komplikationer som kunde uppstå under sjukdomens utveckling. Andra accepterade diabetes typ 2 och valde att ta en dag i taget (Pikkemaat m.fl. 2019).
Utmaningar för förändrade levnadsvanor
Flertalet studier beskrev hur deltagarnas levnadsvanor påverkades av anhöriga vilket upplevdes som ytterligare en utmaning för att kunna hantera sin egenvård (Gardsten m.fl.
10
2018; Kjellsdotter m.fl. 2020; Mathew m.fl. 2012). Vad gäller förändrade levnadsvanor fanns det utmaningar att ständigt kämpa för. Ofta upplevde deltagarna att ett hälsosamt liv var komplicerat att upprätthålla ett längre tag och därmed brast den egna motivationen (a.a).
Anhörigas påverkan på förändrade levnadsvanor
Deltagarna som hade stöd från anhöriga upplevde det både fördelaktigt och utmanande när anhöriga hjälpte till (Newton-John m.fl. 2017). En deltagare uttryckte att partnern hade koll när det var dags att äta vilket upplevdes hjälpsamt och stöttande medan en annan deltagare upplevde kränkning när vänner försökte motivera personen till träning och hälsosammare vanor som personen inte var intresserad av (a.a).
Flera manliga deltagare var beroende av sina fruar och närstående för att de skulle ordna en hälsosam kost för dem. Fruarna som anpassade kosten åt samma mat som männen. Kvinnorna däremot fick inte samma stöd av sina män gällande kosten (Mathew m.fl. 2012; Rani &
Shiriraam, 2019).
Vissa av deltagarna beskrev att det inte är sjukdomen som skulle styra över livet (Gardsten m.fl. 2018; Kjellsdotter m.fl. 2020). En av studierna visade på att kvinnorna som deltog uttryckte att de inte var sin sjukdom utan var en kvinna med diabetes typ 2 sjukdom.
Kvinnorna pratade öppet om sjukdomen och sökte hjälp och stöd från anhöriga. Männen i studien ville inte kännas vid sjukdomen och gjorde allt för att dölja den i sociala
sammanhang. Det berodde på kulturella aspekter där mannen ansågs vara stark och skulle inte förknippas med en sjukdom (Mathew m.fl. 2012).
Brist på egen motivation
Alla deltagarna hade positiv syn gällande fysiska aktiviteter, majoriteten av deltagarna hade regelbundna träningsprogram (Maneze m.fl. 2019; Rani & Shiriraam, 2019). En mindre del av deltagarna, mestadels kvinnor hade ingen aktivitet alls. Kvinnorna klagade på knäna och de var rädda om sina knän och var rädda för att falla och vem som då skulle ta hand om dem. En annan deltagare undvek den fysiska aktiviteten, för det upplevdes svårt med andningen och brist på motivation (a.a). Deltagarna beskrev att deras tillstånd var anledningar till att inte delta i fysiska aktiviteter och sa till sina läkare att de inte ville ha hjälp med det. De var väl medvetna om hur viktigt det var för dem för att bättre kunna hantera sin diabetes, men inga strategier för hur detta skulle lösa deras situation. (Maneze, 2019).
Deltagarna som träffade andra som också hade diabetes typ 2 beskrev en lättnad över att dela erfarenheter och svårigheter med varandra. De blev motiverade till att vilja förbättra sin egenvård (Okro, 2020; Whitehead m.fl. 2016). De upplevde ett hopp om framtiden när de mötte andra som också hade diabetes typ 2 som förstod deras situation och de utmaningar som de gick igenom (Okro, 2020).
Faktorer för att lyckas skapa en hälsosam egenvård upplevdes av deltagarna att de behövde ha inre motivation för att skapa nya levnadsmönster och få rutin på en mer hälsosam livsstil (Gardsten m.fl.2018; Kjellsdotter m.fl. 2020) Alla deltagarna beskrev vikten av att göra förändrade levnadsvanor men att det vara svårt att genomföra dessa förens det uppstod en komplikation. Det upplevdes svårt att förstå risker för komplikationer när de just nu mådde bra (a.a).
Förutom bristen på motivation som vissa deltagare hade, fanns även de deltagare som upplevde en ökad motivation. Deltagarna beskrev från fyra studier att dela information med
11
varandra gav en ökad motivation till en förbättrad egenvård. (Eborall m.fl 2015; Kjellsdotter m.fl. 2020; Rani & Shriraam 2019; Okro, 2020). Utbildningarna i grupp skapade
förutsättningar för deltagarna att lära av varandra och utbyta information. Inlärningen skedde genom samtal och reflektion med varandra vilket ökade förståelsen för den komplexa
sjukdomen. Detta ökade motivationen och gav större egenansvar över behandlingen.
Dessutom ansågs det motiverande att möta andra personer som hade diabetes typ 2 och se att det går att leva ett välfungerande liv trots sjukdomen. Grupperna bidrog med en känsla av sammanhang och gemenskap som inspirerade till fortsatt lärande. Ytterligare en faktor för ett välfungerande liv var att få ta del av både fördelar och nackdelar gällande informationen som gavs för att bli upplyst om eventuella komplikationer som diabetes typ 2 kan bidra till.
(Eborall m.fl 2015; Kjellsdotter m.fl. 2020; Rani & Shriraam 2019; Okro, 2020). Flertalet studier beskrev vikten av att få information och kunskap gemensamt i gruppbaserade
utbildningar. Deltagarna upplevde en ökad kunskap kring egenvård vid diabetes typ 2 och en ökad känsla kring personligt ansvar.
En deltagare uttryckte att den fysiska aktiviteten var påtvingad. Fysisk aktivitet som förr var roligt blev numera ett måste. Även om det var kallt väder tvingade deltagaren ändå sig ut och det hade aldrig deltagaren gjort förr; men nu fanns fokus på ett hälsosammare liv
(Kjellsdotter, 2020). I två av studierna beskrev deltagarna att de hade svårigheter att hålla blodsockret i balans i samband med fysisk aktivitet (Kjellsdotter m.fl. 2020; Whitehead m.fl.
2016). En av deltagarna väntade på att sockret skulle vara i balans i samband med den fysiska aktiviteten för att se om uppoffringarna hade gett resultat. Gav blodsockret ett förbättrat resultat var den fysiska aktiviteten värt besväret (Kjellsdotter, 2020). En annan deltagare beskrev att om den fysiska aktiviteten inte utförs resulterar det i ett försämrat mående långsiktigt (Whitehead m.fl. 2016).
DISKUSSION
I metoddiskussionen och resultatdiskussionen kommer författarna reflektera kritiskt och lyfta både styrkor och svagheter av den valda metoden.
Metoddiskussion
Den här litteraturstudien var baserad på 12 studier med kvalitativ ansats, vars syfte går ut på att få en ökad förståelse och återge personers upplevelser (Forsberg & Wengström, 2015). En styrka med vald metod var att det passade med författarnas syfte som handlar om att
undersöka personers subjektiva upplevelser vid diabetes typ 2 (a.a). Ytterligare en styrka med att använda den kvalitativa ansatsen är att det kan ge fler perspektiv eftersom den subjektiva upplevelsen är i fokus (a.a). En svaghet med att använda den kvalitativa ansatsen är att det inte går att representera en större folkmängd vid en studie med få deltagare, vilket den kvalitativa ansatsen har kritiserats för (SBU, 2017).
Inklusionskriterier
De valda studierna är skrivna på engelska eftersom författarna inte behärskar andra språk än svenska och engelska. Författarna valde att endast inkludera studier under de senaste tio åren för att begränsa sökningen vilket även kan ses som en svaghet eftersom relevanta studier kan ha fallit bort.
12
Databas och sökord
Översättning av sökord kan bli problematiskt för orden på svenska stämmer inte alltid överens med orden på engelska (Östlund, 2017). Från början ville författarna använda ordet attitude som en översättning på upplevelse, men ordet begränsade sökresultatet. Författarna utökade även till ordet experience men fick andra resultat som inte motsvarade syftet. Eftersom ordet upplevelse inte kunde översättas adekvat valde författarna bort ordet. Författarna är medvetna om att relevanta studier kan ha missats genom att välja bort ord som kan ha gett resultat som motsvarat studiens syfte. Istället valdes orden kvalitativa studier som ett komplement för att få fram studier som var baserade på upplevelser. Det som hade kunnat ske på ett annat sätt om litteraturstudien hade gjorts om hade varit att undvika ordet upplevelse som ämnesord som både tog tid och försvårade sökningarna. Ytterligare en nackdel som författarna ansåg var att sökblocken skiljdes åt mellan de olika databaserna som kan ha påverkat sökningens resultat.
Sökblocken på Cinahl och Pubmed gjordes på liknande sätt för att få dem så identiska som möjligt för att resultatet skulle vara detsamma. Databaserna Cinahl och Pubmed kändes mest lämpade för den här litteraturstudien, men andra databaser hade kunnat vidga sökningarnas resultat. Genom att använda booleska termer AND och OR blev det möjligt att få fram relevanta studier vilket ansågs som en styrka.
Urval
Genom att först läsa studierna på egen hand och därefter diskutera och jämföra dem ökade möjligheterna för att identifiera de olika styrkor och svagheter som uppkom längs vägen.
Genom att diskutera de olika studierna gemensamt ökade sannolikheten att få olika vinklar och tolkningar samt minska risken att missa något relevant. Litteraturstudiens syfte var att undersöka upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2 ur ett patientperspektiv. Undersökning av upplevelse kan anses vara känsligt, därför var det viktigt att kontrollera studierna som valdes ut var etiskt granskade eller förde ett etiskt resonemang där samtycke förekom. Något som författarna hade i åtanke vid val av studier var att studierna skulle omfatta både män och kvinnor. Detta för att öka jämställdheten.
Kvalitetsgranskning
SBU:s mall för kvalitativ granskning av studier med kvalitativ forskningsmetod
patientupplevelser har använts för studien eftersom det motsvarar studiens syfte och valda studiedesign (SBU, 2019). Begreppen pålitlighet, tillförlitlighet och trovärdigheten har använts vid bedömning av studier med kvalitativ ansats (Willman m.fl. 2016). Författarna valde att granska studierna enskilt och därefter diskutera och jämföra likvärdigheten. Detta för att kunna styrka tillförlitligheten vid bedömning av studien. Kvaliteten har bedömts hög när studien har uppfyllt alla kriterier från SBU:s mall och författarnas inklusionskriterier. Detta styrker pålitligheten av studien. Studier som inte har uppnått alla SBU:s kriterier men har uppfyllt författarnas inklusionskriterier har bedömts medelhög (a.a). Det som författarna ansåg vara mest relevant gällande bedömningskriterierna var att syftet var tydligt, att det endast undersökte valt område, datainsamlingen var korrekt och att ett etiskt resonemang har framkommit. Något som kan ha påverkat bedömningen och resultatet vid kvalitets-
granskningen kan vara att två av studierna som har valts är av låg kvalité. Dessa har författarna ansett vara låga eftersom den ena studien inte var etiskt godkänd men förde ett etiskt resonemang där deltagarna gav ett skriftligt samtycke att delta i studien. I den andra studien var studiens syfte inte tydligt men hade andra egenskaper som vägde tyngre.
Exempelvis fångade studien upp deltagarnas upplevelse. Det kan påverka studiens resultat men eftersom upplevelse är i fokus och studierna fångar deltagarnas upplevelser om hur det är att leva med diabetes typ 2 kan resultatet ge en rättvis bedömning.
13 Analys
Enligt Forsberg och Wengström (2015) är litteraturstudien stärkt genom att läsa utvalda studier individuellt. Således tolkas och granskas studierna enskilt, vilket leder till ett bredare resultat. Därefter analyseras studierna tillsammans och skapar en diskussion vilket styrker litteraturstudien ytterligare (a.a). Meningsbärande enheter bildas utifrån analysen som leder till att huvudkategorier och underkategorier kunde identifieras. Därefter utformades resultatet utifrån dessa kategorier. För att förtydliga syftet för läsaren hur resultatet har tagits fram har huvudkategorier och underkategorier identifierats. Resultatet blir mer översiktligt och strukturerat genom att använda kategorierna (Willman m.fl. 2016). Något som hade kunnat göras om är att författarna hade kunnat undersöka om fler huvudkategorier hade kunnat bildats för att identifiera ytterligare underkategorier.
Överförbarhet
Enligt Fridlund och Mårtensson (2017) så behöver studiens resultat vara tydligt beskrivet för att kunna bedöma om överförbarheten går att överföras på andra grupper. Trovärdigheten handlar om att författarna gör det tydligt för läsaren att kunskapen är rimlig samt att resultatet har giltighet. Trovärdigheten ökas när olika databaser med olika sökordskombinationer använts och att samma resultat uppkommer (a.a). Något som författarna har uppmärksammat är att samma studier har uppkommit vid de olika sökningarna som gjorts i de olika
databaserna genom att kombinera olika sökord (a.a). Författarna anser att resultatet av denna litteraturstudie är överförbart eftersom de valda studierna är från olika länder men speglar liknande upplevelser vad gäller egenvård vid diabetes typ 2. Det finns likheter mellan deras behov och deras svårigheter oavsett land. Det styrker den kunskap som har framkommit från denna studie och därför är resultatet trovärdigt och därmed överförbart och skulle kunna användas runt om i världen anser författarna till den här litteraturstudien.
Resultatdiskussion
I kommande avsnitt kommer studiens resultat att diskuteras utifrån de 12 studierna som sammanställts jämfört med annan relevant litteratur.
Brist på kunskap och stöd
Det som framkom från resultatet var att flertalet deltagare upplevde missnöje över den information och det stöd som gavs från vårdpersonalen. Informationen som gavs upplevdes för komplicerad eller för abstrakt (Maneze m.fl. 2019; Bech m.fl. 2018). I en tidigare studie som baserades på fokusgrupper framkom det att personer med diabetes typ 2 som deltog i gruppbaserade utbildningar var nöjda med information och stöd det fick (Herre m.fl 2016).
Deltagarna upplevde att det blev motiverade att hantera sin egenvård genom att träffa andra i liknande situationer (a.a). I en annan studie av Laursen m.fl. (2017) visade resultatet att deltagarna som inte hade diabeteskomplikationer, hade lättare för att förstå informationen som gavs för att göra förändringar av sina levnadsvanor. De som hade komplikationer och ansågs vara sjuka hade svårigheter att förstå den information som gavs och göra hälsosammare val (a.a). Brist på kunskap handlade om att patienten inte förstod den information som gavs eller valde att inte göra något åt det (Greenfield m.fl. 2011). Enligt Herre m.fl. (2016) har
sjuksköterskan en viktig roll att motivera personer som har diabetes typ 2 att ta hand om sin egenvård. Ett sätt att motivera var genom gruppbaserade utbildningar vilket har visades vara givande. Vidare förekom det i studien att personcentrerad vård var viktigt för att tillgodose varje patients behov (a.a).
14
Författarna till den här litteraturstudien har reflekterat över sjuksköterskans roll i egenvården och vad som krävs för att patienterna ska få den information och stöd som behövs.
Vårdpersonal fokuserade på andra faktorer än det som patienten ansåg är viktigast för dem.
Det framkom att patienten och vårdpersonalen oftast hade olika uppfattningar på vad mötena skulle gå ut på (Maneze m.fl. 2019; Bech m.fl. 2018). Oftast glömdes patientens egen vilja och behov och istället låg fokus på att behandla patienten medicinskt. Enligt Orem (2001) är det viktigt att patienten får ta del av den omvårdnad som rör patienten utifrån sin förmåga. Det är viktigt att sjuksköterskan berättar vilka åtgärder som behöver vidtas och vad som krävs av patienten för att fullfölja en god egenvård. Sjuksköterskan ska tillsammans med patienten sätta upp mål för att uppnå adekvat egenvård. Målen ska kunna leda till att patienten på längre sikt kan utföra en självständig egenvård som en rutin i det dagliga livet (a.a).
Från sjuksköterskans sida är det viktigt att bena ut patienternas osäkerhet kring information som ges och hittas på internet. Det kan leda till bättre följsamhet, förbättrad patientrelation, hälsosammare val kring egenvården om hur dessa patienter bör tänka (Maneze m.fl. 2019).
Den här litteraturstudiens resultat lyfter fram att patienterna önskade att vårdpersonalen såg helheten och använde personcentrerad vård där patienterna fick stöd samt att behandlingen individanpassades (a.a). Det kan tolkas som att utan en förståelig information som gavs av sjuksköterskan kan egenvården brista eftersom det saknades kunskap om hur de skulle gå tillväga (a.a).
Utmaningar för förändrade levnadsvanor
Ur litteraturstudiens resultat framgick även svårigheter med förändrade levnadsvanor. Det framkom att kärnan i en fungerande egenvård var att hålla blodsockret i balans vilket krävde regelbundna blodsockerkontroller (Whitehead m.fl. 2016). I de flesta av studierna som var inkluderade i den här litteraturstudien framgick det att deltagarna inte gjorde regelbundna blodsockerkontroller. Anledningarna till att blodsockerkontrollerna uteblev kunde vara att personer som har diabetes typ 2 kunde känna skam över sjukdomen och inte vill kännas vid den (Mathew, m.fl. 2012; Ahlin & Billhult, 2012).
Eftersom studierna var från olika länder framkom även kulturella skillnader som en del av utmaningar för förändrade levnadsvanor. I två av studierna där den ena var gjord i Indien och den andra i Kanada har resultatet visat att det fanns skillnader mellan könen vad gäller
utmaningar för förändrade levnadsvanor (Mathew m.fl. 2012; Rani & Shiriraam, 2019). Detta berodde på kulturella aspekter där generellt sätt männen fick mer stöd för att genomföra förändringar av sina levnadsvanor (a.a). Eftersom kvinnan anses vara den som tar hand om familjen prioriteras sjukdomen bort (a.a). Däremot dolde männen sjukdomen för andra på grund av kulturella aspekter där mannen ansågs vara den starke och inte ville förknippas med en sjukdom (Mathew m.fl. 2012). I en annan studie som är gjord i Sverige upplevde de kvinnliga deltagarna att sjukdomen begränsade deras liv (Ahlin & Billhult, 2012). Känslor som uppkom var sorg, ledsamhet och besvikelse på varför dem har blivit drabbade (a.a).
Jämfört med andra studier där kulturella skillnader förekom upplevde även kvinnorna i denna studie att familjen gick före deras sjukdom (a.a).
I Sverige där många kulturer möts i vården ska hänsyn tas till att olika patienter har olika bakgrund samt syn på vård. En förståelse kring olika kulturer och kulturella skillnader bör finnas hos sjuksköterskan för att kunna underlätta arbetet i att få patienten mer delaktig i sin egenvård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskan bör jobba efter ett
personcentrerat förhållningssätt där hänsyn tas till hela människan (a.a). Samverkan i team är också en kärnkompetens där olika yrkeskategorier hjälps åt för att samverka kring en patient
15
(a.a). Det kan även anses vara betydelsefullt att förutom att träffa sjuksköterskan och läkaren även också kunna ges möjlighet att få träffa en psykolog för att kunna prata ut om deras känslor.
Eftersom litteraturstudien är baserad på olika världsdelar har författarna diskuterat skillnader gällande sjukvården i världen. I Sverige är sjukvården skattefinansierad vilket är en förmån för medborgarna. Det är inte alla länder som har samma förmån. Exempelvis USA där en av studierna är från (Okoro, 2020). Där behövs sjukförsäkring, som medborgarna själva får stå för. Alla har inte råd att finansiera en egen sjukvårdsförsäkring vilket leder till att alla inte har samma möjlighet att få adekvat behandling (a.a).
Det framkom i resultatet att dela erfarenheter med andra som också har diabetes typ 2 var värdefullt för en fungerande egenvård. Deltagarna kände hopp om framtiden när de kunde hitta likartade problem som de delade med andra personer. Andra deltagare förstod vikten av ett hälsosamt liv men saknade motivation för förändring av sina levnadsvanor. De förstod också att en viss komplikationsrisk förelåg men valde medvetet att inte göra något åt det förrän det uppstod en komplikation (Gardsten m.fl.2018; Kjellsdotter m.fl.2020). Författarna har noterat att de flesta deltagare hade en positiv syn till grupputbildningar som handlade om diabetes typ 2. Vidare framkom att grupputbildningar har beskrivits vara givande och ett bra sätt för att upprätthålla motivationen till en förbättrad egenvård (Herre m.fl. 2016; Rygg m.fl.
2010).
Författarna anser att det kan se olika ut i olika kulturer gällande sättet att handskas med diabetes typ 2 beroende på genusperspektiv om vilket kön personen har samt vilken etnisk bakgrund personen tillhör (Mathew m.fl. 2012; Rani & Shiriraam, 2019). Trots att resultatet inkluderar olika länders studier ser det relativt likadant ut för egenvården vid diabetes typ 2.
Det som skiljde kunde vara det kulturella, manligt och kvinnligt, ålder och förmågan för att klara av nya levnadsvanor. Vidare anser författarna att kvinnorna i de olika studierna hade lättare att acceptera sjukdomen, söka socialt stöd och att prata om sjukdomen medan männen inte kände samma behov hade svårare till acceptans och sökte därför inte stöd i samma utsträckning (a.a).
KONKLUSION
Syftet för litteraturstudien var att undersöka upplevelser av egenvård för diabetes typ 2. Det som framkommer i litteraturstudien är att deltagarna känner missnöje med den information och stöd om egenvård vid diabetes typ 2 som gavs av vårdpersonalen. Informationen var inte alltid fullständig och lades inte på patientens nivå, vilket skapade förvirring hos deltagarna.
Vidare framkommer det att det fanns en rädsla för att inte kunna leva ett normalt liv, detta på grund av de livsstilsförändringar som sjukdomen kräver. Utmaningar för livsstilsförändringar är något som också framkommer där bland annat stöd från anhöriga saknades och svårigheter att upprätthålla ett hälsosamt liv på grund av motivationsbrist. Sjuksköterskans ansvar är att varje patient får individuell hjälp och stöd. Informationen som ges behöver förtydligas för patientens förståelse. För att vården ska vara givande är det viktigt att sjuksköterskan arbetar tillsammans med patienten i ett partnerskap.
16
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE
Förhoppningen med resultatet av detta examensarbete är att det ska kunna bidra till ökad kunskap och förståelse för all vårdpersonal, speciellt grundutbildade sjuksköterskor som dagligen möter personer med diabetes typ 2 och hur deras syn är på egenvården. Tack vare en ökad förståelse och engagemang hos vårdpersonalen för att kunna förstå dessa patienters upplevelse kan det bidra till att information och rådgivning om egenvården kan utvecklas och förbättras. För att egenvården vid diabetes typ 2 ska kunna fungera på bästa sätt bör kunskap och motivation till livsstilsförändringar stärkas i den information som ges av vårdpersonalen till patienter som har diabetes typ 2.
Författarparet har fått en ökad förståelse i hur personer med diabetes typ 2 upplever
egenvården. Det är ansträngande för personer som har diabetes typ 2 att ständigt kontrollera sitt blodsocker och se till att det håller sig i balans. Då krävs ytterligare kunskaper hos sjuksköterskan att förstå hur patienter med diabetes typ 2 upplever utmaningar med sjukdomen. Det har öppnat upp författarnas ögon att egenvården fungerar olika för olika personer som har diabetes typ 2 och även hur deras restriktioner som krävs skiljs åt jämförelse med de som inte har diabetes typ 2. En medvetenhet hos författarparet är att vården bör ske utifrån patientens behov och där personen med diabetes typ 2 är idag. Författarna kommer att ha i åtanke att arbeta mer personcentrerat och anpassa information till mottagarens nivå i den framtida yrkesrollen som grundutbildad sjuksköterska.
17
REFERENSER
Ahlin K, Billhult A. (2012) Lifestyle changes – a continuous struggle for women with type 2 diabetes: A qualitative study. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 2012; 30: 41-47 Bech LK, Borch Jacobsen C, Mathiesen AS, Thomsen T, (2018) Preferring to manage by myself: A qualitative study of the percpectives of hardly reached people with type 2 diabetes on social support for diabetes management. Journal of Clinical Nursing 1889-1898
Berne C, Sörman E, (2010) Egenvård. I: Berne C, (Red.) Diabetes s. 209-220. (4 uppl.).
Koratan, Ljubljana, Slovenien, 2010.
Boyle E, Saunders R, Drury V, (2016) A qualitative study of patient experiences of type 2 diabetes care delivered comparatively by general practice nurses and medical practitioners.
Journal of clinical nursing, 2016 25, 1977-1986
Danielson E, (2017) Kvalitativ innehållsanalys. I: Henricson M, (Red.) Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad (2 uppl.). Lund, Studentlitteratur AB.
Eborall CH, Virdee SK, Patel N, Redwood S, Greenfield SM, Stone MA, (2016) “And now for the good news…” the impact of negative and positive messages in self-management education for people with type 2 diabetes: A qualitative study in an ethnically diverse population. Chronic illness 2016. Vol. 12 (1) 3-17
Fridlund B, Mårtensson J, (2017) Vetenskaplig kvalitet i examensarbetet. I: Henricson M (Red.), Vetenskaplig teori och metod-från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl.). s.
421-438 Lund, Studentlitteratur AB.
Gardsten C, Blomqvist K, Rask M, Larsson Å, Lindberg A, Olsson G, (2018) Challenges in everyday life among recently diagnosed and more experienced adults with type 2 diabetes: A multistage focus group study. Journal of Clinical Nursing 3666-3678
Graffigna G, Barello S, Liberi C, Bosio AC, (2014) How to engage type-2 diabetic patients in their own health management: implications for clinical practice. BMC Public Health 1-12 Greenfield C, Gilles M, Porter C, Shaw P, Willis K, (2011) It´s not just about the HbA1c, doc! Understanding the psychosocial is also important I managing diabetes? The Australian journal of Rural Health 19 15-19
Henricson M, Billhult A, (2017) Bortfallsanalys och beskrivande statistik. I: Henricson M, (Red.). Vetenskaplig teori och metod-från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl.). s.
265-272. Lund, Studentlitteratur AB.
Herre AJ, Graue M, Hope Kollveit BC, Gjengedal E, (2016) Experience of knowledge and skills that are essential in self-managing a chronic condition-a focus group study among people with type 2 diabetes. Scandinavian journal of Caring Sciences, 30, 382-390.
18
Internetmedicin, (2020) Diabetes i primärvård- utredning och uppföljning.
>https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/allmanmedicin/diabetes-typ-2-i- primarvard-utredning-och-uppfoljning/ (2021-06-02)
Karlsson E-K, (2017) Informationssökning. I: Henricsson M, (Red.) Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad (2 uppl.). s. 81-97 Lund, Studentlitteratur AB.
Kjellsdotter A, Berglund M, Jebens E, Kvick J, Andersson S. (2020). To take charge of one`s life – group-based education for patients with type 2 diabetes in primary care – a Lifeworld approach. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. v 15 1-8 Kjellström S (2017) Forskningsetik. I: Henricsson M, (Red.) Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (2. Uppl.). s. 57-77. Lund, Studentlitteratur AB.
Laursen DH, FrØlich A, Christensen U, (2017) Patients´ perception of disease and experience with type 2 diabetes patient education in Denmark. Scandinavian journal of Caring Sciences, 31, 1039-1047.
Maneze D, Weaver R, Kovai V, Salamonsson Y, Astorga C, Yogendran D, Everett B, (2019)
“Some say no, some say yes”: Receiving inconsistent or insufficient information from
healthcare professionals and consequences for diabetes self-management: A qualitative study in patients with Type 2 Diabetes. Diabetes Research and clinical Practice 156 (2019) 107830 Mathew R, Gucciardi E, De Melo M, Barata P. (2012). Self.management experiences among men and women with type 2 diabetes mellitus: a qualitiative analysis. BMC Family Practice 2012, 13:122
Mulder H, (2017) Typ 2 – diabetes, Diabetes mellitus – ett metabolt perspektiv (3 uppl.).
Lund, Studentlitteratur AB.
Newton-John Ro T, Ventura AD, Mosely K, L Browne J, Speight J, (2017) `Are you sure you´re going to have another one of those?´: A qualitative analysis of the social control and social support models in type 2 diabetes. Journal of Health Psychology. Vol. 22 (14)1819- 1829.
Okoro F. (2020). A Group-Based Peer Support for Low-Income African Americans with Type 2 Diabetes: A Descriptive Phenomenological Study. ABNF Journal. Winter 2020, Vol.
31 Issue 1, p12-18
Orem D. (2001). Nursing: Concepts of Practice. (6. uppl.). St. louis: Mosby.
Pikkemaat M, Bengtsson Boström K, Strandberg EL, (2019) ”I have got diabetes!”-interviews of patients newly diagnosed with type 2 diabetes. BMC Endocrine Disorders. 1-12
Rani MA, Shriraam V, (2019) Are patient with type 2 diabetes not aware or are they unable to practice self-care? A qualitative study in rural south India. Journal of Primary Care &
Community Health 10: 1-7.
19
Rygg LØ, By Rise M, Lomundal B, Solberg StrØm H, Steinsbekk A, (2010) Reasons for participation in group-based type 2 diabetes self-management education. A qualitative study.
Scandinavian Journal of public Health, 2010; 788-793
Sadlon P, Prochownik DC, Bolyai SS. (2020). “Together We Can return to balance”-Eastern Woodlands Native Perspectives and Type 2 Diabetes: A Qualitative Study. The Diabetes educator 597-606
SBU, (2017) Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetod >https:
www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel08.pdf<PDF(2021-04-06) Schwennesen N, Henriksen JE, Willaing I, (2016) Patient explanations for non-attendance at type 2 diabetes self-management education: a qulitative study. Scandinavian journal of Caring Sciences, 30, 187-192.
Socialstyrelsen, (2015). Diabetesvård-nationella
riktlinjer>https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2015-2-1.pdf (2021-06-02)
Statens beredning för medicinsk utvärdering, (2014) Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser.
>https://www.sbu.se<PDF (2021-06-03)
Svensk sjuksköterskeförening (2017) Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor,
>https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjuksköterskeforening/publikationer- svensk-sjuksköterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning- legitimerad-sjuksköterska-2017-for-webb.pdf<PDF (2021-03-15)
Whitehead LC, Crowe MT, Carter JD, Maskill VR, Carlye D, Bugge C, A Frampton CM, (2016) A nurse-led interdisciplinary to promote self-management of type 2 diabetes: a process evaluation of post-intervention experiences. Journal of Evaluation in Clinical Practice. Vol.
23 (2017) 264-271
Willman A, Bahtsevani C, Nilsson R, Sandström B, (2016). Litteratursökning.
Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan forskning och klinisk verksamhet (4 uppl.). s. 67- 90), Lund, Studentlitteratur AB.
Östlund L, (2017) Informationssökning. I: Friberg F, (Red) Dags för uppsats-vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl.). Lund, Studentlitteratur AB.
20
BILAGA 1
Bilaga 1. Resultat från databassökning i Cinahl
Databas Sökblock Sökord Antal träffar Lästa
abstrakt Användbara Cinahl Sökblock 1 MH ”Diabetes
Mellitus type 2”
OR
”Type 2 diabetes”
OR
”Diabetes mellitus type 2”
OR
”Diabetes type 2”
63 583
78 994
67 937
79 028
7
AND
Sökblock 2 MH ”Self mangement”
OR
”Self care”
OR
”Self management”
OR
MH ”Self care”
1270
62 825 33 690
41 444 AND
Sökblock 3 MH ”Qualitative studies”
OR
”Qualitative studies”
120 737 125 445
Totalt antal
träffar: 379 58
