• No results found

S Det fria ordet – men vem har rätt till det?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "S Det fria ordet – men vem har rätt till det?"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2

S

å har löven börjat falla efter den varmas- te hösten på länge. Diskussionen går het om klimatförändringar och global upp- värmning och oron är stor. Vinstintresse får aldrig gå före välbefinnande. Men överallt är det tydligt att så faktiskt är fallet och att de stora rösterna kör över de små.

Sverige och världens fattiga

I Sverige är valet över. Inte mycket sades i de- batten om hur det svenska valet kan komma att påverka världens fattiga. Förutom oroade röster om hotet av minskade biståndsmedel, var biståndspolitik och utrikesfrågor i allmän- het långt ifrån en prioriterad fråga.

Enligt före detta biståndsminister Carin Jämtin är siffran för världens samlade bistånd 100 miljarder dollar, medan siffran för värl- dens samlade militära utgifter är 1 000 mil- jarder dollar. Diskussionen har delvis handlat om granskning av biståndsmedlen. Givetvis måste insatserna granskas öppet och kunna diskuteras. Men att inte fortsätta sträva efter 1-procentsmålet vore en trist utveckling.

Högst oroväckande var Sverigedemokra- ternas framgång, med uppmuntran till ökad återvandring, heterogen stadsbildning och rädsla för ”kulturellt främmande enklaver” i samhället. Ett globalt samhälle innebär tyd- ligt också sorgligt nog rädsla för det främman- de.

Valet i Nicaragua

I Nicaragua har det också varit val. I detta nummer, som fokuserar på händelserna inför valet, får du möta några nicaraguaner och deras

tankar om hur de ska rösta. Hur den latin- amerikanska vänstervågen kommer att påver- ka Nicaragua återstår att se. Demokratiska val är en del i demokratiprocessen. Avgörande och grundläggande för dessa är yttrandefrihet, som just var temat för årets bokmässa.

Yttrandefriheten alltid aktuell

Yttrandefrihet, rätten att tänka, tala och skri- va, är fortfarande lika aktuellt som för 1700- talets reformtänkare. Nu, 250 år senare är den på intet vis är allmängiltig. Någon oinskränkt yttrandefrihet har aldrig funnits. Samhällen har av olika skäl satt gränser för vad som får uttryckas. Och världen över sker just detta.

I de så kallade öppna demokratierna kringskärs den i namn av krig mot terrorism.

I Nicaragua tillämpas yttrandefrihet. Men trots det sägs tre journalister ha mördats under okla- ra omständigheter under de senaste fem åren.

VFSN deltog i år igen på bokmässan till- sammans med tio andra föreningar från Soli- daritetsrörelsens hus. Förutom vår monter an- ordnade vi även ett seminarium om yttrande- frihet i Nicaragua med Antonia Chavarría, från radiostationen La Palabra de Mujer, som vi lyckats bjuda hit gemensamt med Praktisk Solidaritet. Under tre veckors tid har Antonia besökt olika platser, föreningar, skolor, radi- ostationer och grupper för att berätta om sitt arbete i Paiwas.

I Nicaragua är radion det viktigaste kom- munikationsmedlet. I ett land med så hög an- alfabetism är radion helt avgörande för att nå ut med information. För hur nyttjar man egentligen sin rätt att delta i demokratiproces- sen som analfabet? Vilka utrymmen finns det?

Är det något som över huvud taget kommer att synas i valdebatten?

I Paiwas kämpar man för att, genom sin radio i det annars så machistiska samhälle där ordet tillhör männen, återta och ge röst åt kvin- norna. Denna radio är unik och tillhör var- ken något politiskt parti eller kyrkan. Den ka- tolska kyrkan är en viktig maktfaktor i landet med starkt förtroende från allmänheten. Den konservativa linjen, såsom abortmotståndet, får ödesdigra konsekvenser varje dag. Kvinno- radion kämpar också mot ett hotande damm- bygge i området som hotar ödelägga tusentals liv. De ansvariga håller tyst med information och planer.

Rätten till information

För ytterst är kunskap makt, där maktförhål- landet handlar om vem som har rätt till infor- mation och rätten att yttra sig. Men det finns alltid en annan sida av sanningen. Och där på andra sidan finns miljontals röster som aldrig kommer till tals, många röster som tystas. Där- för är vårt arbete för att ge röst åt de margina- liserade så viktigt: att ge röst åt de ordlösa.

Nästa nummer av Nyheter från Nicaragua kommer att fokusera på bland annat yttran- defriheten. Enligt planerna ska det komma ut strax innan jul.

Vi passar också på att i detta nummer väl- komna och lyckönska vår nye koordinatör, John Lapidus, som precis installerat sig i Ma- nagua emellan två kontinenter, mitt i den spän- nande valupptakten bland vulkantoppar, so- liga kaffebönor och gästvänliga salsarytmer.

Jennie Wangel

NYHETER FRÅN NICARAGUA Nr 3–2006

Årgång 26

Nyheter från Nicaragua ges ut av Vänskapsförbundet Sverige–Nicaragua, Tegelviksgatan 40, 116 41 Stockholm, e-post: nica_nyheter@yahoo.se, tel: 08-642 08 81.

Ansvarig utgivare: Erik Nilsson.

Redaktion: Ingvar Enghardt, Caroline Johansson, Gab- riella Fahlström Spiik, Erik Nilsson, Wille Olsson, Sofía Sánchez, Lasse Wallin och Jennie Wangel.

Medarbetare i Nicaragua: Berit Svensson H

Redaktionen ansvarar ej för signerade artiklar.

Omslagsfoto: Lisa Hanson, Svalorna Latinamerika.

Prenumeration ingår i medlemsavgiften för VFSN som är 200 kronor per år. Beloppet sätts in på postgiro 87 06 91-3.

Du kan även prenumerera för 75 kronor per år. En- staka nummer kan beställas från VFSN:s expedi- tion.

VFSN:s kontaktpersoner:

Alingsås: Kenth Östlund, tel 0322-63 96 52; Eskilstuna:

Katarina Ylikiiskilä, tel 016-14 22 04; Falköping: Berit Eriksson, tel 0515-193 56; Filipstad: Valborg Frankén, 0590-120 58; Färnebo: Åsa Lilja, Färnebo folkhög- skola, tel 0291-202 75; Gävle: Gerardo Lizano, 026- 13 29 86; Göteborg: Helena Prane, 031-21 38 19;

Jönköping: Mats Svensson, tel 036-12 76 16; Kalmar:

Bo Hellström, tel 0480-47 69 15; Linköping: Ingegerd Hansson, tel: 013-21 28 76; Luleå: Rolf Viklund, tel 0920-26 90 15; Lund: Joachim Lentz, tel 040-46 47 36; Malmö: Marianne Gottfries, 040-97 85 12;

Stockholm: Föreningskontoret, tel 08-642 08 81;

Västerås: Lasse Wallin, tel 021-35 03 57.

Det fria ordet – men vem har rätt till det?

This work is licensed under the Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 2.5 Sweden License. To view a copy of this license, visit creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/2.5/se/

Ur tidskriften Nyheter från Nicaragua nr 3 2006

References

Related documents

En säker och effektiv datahantering är av grundläggande betydelse för framgångsrik forskning och innovation och kommer att vara en viktig drivkraft för att Sverige ska kunna

Vidare för att på bästa möjliga sätt skulle kunna ta fram en användbar och relevant strategi med syfte att locka fler konsumenter till att handla möbler och heminredning

Till detta kommer de grundlagsskyddade rättigheterna till yttranden i olika former, vilket man återfinner i Regeringsformen (1974:152), Yttrandefrihetsgrundlagen

Studiens fokus ämnar till att se hur FinTech-bolag och storbanker arbetar och styr tjänsteinnovation och detta går enligt författarna att uppnå genom en mindre urval, främst

Detta då de känner att de inte har rätt till att bära dräkt för att det exempelvis inte känner att de har bott i Leksand tillräckligt länge eller för att de känner att de

som en viktig del, både att ha möjlighet att ta en paus efter varje samtal samt att själv få kontrollera precis när nästa samtal ska komma (i alla fall inom någon minut). Denna tid

nomin och beslutsgångarna, vilka samhällssektorer som utvecklas, vilka människor som får jobb, om barn får gå i skolan och om människor får

Allt ligger nätet, så man behöver inte ens komma till Göteborg för att delta i mässan.. Varför inte ägna fyra dagar åt att ”vara med” så