• No results found

Stenar kan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Stenar kan"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Skräpet i fokus

LIKA LÄNGE som Sverigedemokraterna har funnits som parti så har diskussionen pågått om hur partiet ska bemötas. I början av 1990-talet var det inga problem för antira- sister att avfärda partiets rasism – det var ju bara att peka på att partiets dåvarande parti- ledare, Anders Klarström, bara några år tidi- gare hade varit aktiv i det öppet nationalso- cialistiska Nordiska rikspartiet.

Sverigedemokraterna har under åren varit generösa med att ge sina antagonister lik- nande argument. Men i takt med Sverigede- mokraternas framgångar och anpassning till det politiska klimatet har de busenkla argu- menten börjat tryta.

Partiledaren Jimmie Åkesson kallar det för att ”minska träffytorna”. Medlemmar som uttrycker sig plumpt utesluts eller har för- satts med munkavel. Valsedlarna har ren- sats från personer med kriminellt förflutet eller med en bakgrund i vit makt-miljön.

Sverigedemokraterna har också justerat partiprogrammet i takt med att partiet stött på patrull från sina motståndare.

Under Åkessons tid vid rodret har juste- ringarna intensifieras.

EFTER SVERIGEDEMOKRATERNASsucccéval 2006 och S-fiaskot samma år bestämde sig Social- demokraterna för att ta fram en strategi för hur Sd skulle bemötas. Ett av argumenten var att Åkesson och hans partivänner var

”löntagarfientliga”. Egentligen inget nyda- nande argument alls för den som har sympa- tier för arbetarrörelsen eller vänstern. Det är väl klart som korvspad att ett i grunden rasistiskt parti är löntagarfientligt. Men soci- aldemokraterna gjorde det enkelt för sig och

målade upp det klassiska högerspöket.

”Beviset” för Sverigedemokraternas lön- tagarfientlighet var partiets arbetsmarknads- politiska program där de vill avskaffa både Lagen om anställningsskydd och Medbe- stämmandelagen. Men det tog inte lång tid innan Jimmie Åkesson började sudda ut den träffytan. I ett pressmeddelande från januari 2008 (”Oro för lönedumpning får Sverige- demokraterna att se över sin arbetsmark-

nadspolitik”), konstaterar Åkesson att Sveri- gedemokraterna stått lite väl långt ut till höger på det området. Och inför det stun- dande Europaparlamentsvalet är försvaran- det av den svenska modellen nu en av parti- ets hjärtefrågor. Så kan nämligen ett höger- extremt parti göra.

Ett parti vars existensberättigande bygger på att allt har med mångkulturen att göra kan i fördelningspolitiken justera och byta fot hur många gånger som helst.

SVERIGEDEMOKRATERNAS närvaro i debatten skapar nya utmaningar. Men enligt den svartvita syn som dominerar i många sammanhang tycks det bara finnas två alter- nativ när det gäller att bemöta SD. Det ena

Det finns bättre sätt att hindra Sverigedemokraternas framfart än att kasta sten på deras torgmöten eller sitta i tv-soffor med Jimmie Åkesson. Det skriver Expo:s Alexander Bengtsson i en debattartikel.

Stenar kan

Redaktör: Kristina Lindquist, 08-522 456 65, debatt@arbetaren.se Arbetaren Zenit 7/2009

2 Debatt/Insänt

MEDAN HÅGLÖSA och bensköra människor sedan 700 år glider runt i rymdskeppet Axiom rullar roboten Wall-e ensam runt på jorden och städar. Överkonsumtionen har gjort planeten till en avskrädeshög och trots Wall-es

flitiga skräpsamlade är utsikterna rätt små för att klotet åter ska kunna bli beboligt.

DENNA SÖTA PIXARFILM känns just nu särskilt aktuell på hemmaplan. Under några dagar gick ett hundratal sophäm- tare i Stockholm ut i en vild strejk för att markera sitt missnöje med det nya löneavtalet.

När konflikten nu är över kan man konstatera det självklara i att människor ställer krav för rimliga arbetsvillkor. Men konflikten satte också nödvändigt fokus på själva skräpet. Strejken såg, som det heter, ut att ”drabba” även min stadsdel.

Ingen som skulle ta bort lökskalen, tomattetrorna eller tidningspappret. Och det är helt rätt. Hur ska vi kunna fatta vad konsumtionssamhället leder till om det alltid finns någon som rensar bort dess biprodukter? Vi kan- ske behöver sitta i våra lökskal ibland för att förstå?

Det spelar ju ingen roll om vi sorterar och sorterar våra sopor, så länge vi inte minskar den totala skräpproduk- tionen.

PÅ SAMMA SÄTT spelar nya, spektakulära energikällor mindre roll än att människor på allvar sänker sin energi- konsumtion. Tänk snarare cykel än elbil, för när klimat- skredet kommer tvivlar jag på att det finns något Axiom att hoppa på.

KRISTINA LINDQUIST DEBATTREDAKTÖR

”Det spelar ju ingen roll om vi sorterar och sorterar våra sopor, så länge vi inte minskar den totala skräpproduktionen.”

AV

Patetiskt nog att det bara är 37 dygn till vårdag- jämningen.

37 dygn är ju en halv livstid.

Arbetaren Zenit utges av SAC Syndikalisterna sedan 2009. Årgång 1.

Postadress: Box 6507, 113 83 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 98, 4 tr, Sthlm Telefon: 08-16 08 90

Hemsida: www.arbetaren.se E-post: redaktionen@arbetaren.se

PRENUMERATION

Jonas Engström (vik) Klara Emmerfors (tjl), prenumeration@arbetaren.se,

08-16 08 93. Telefontider: mån–tis, 10–13.

Priser 2009: Arbetaren+Arbetarens Zenit:

Autogiro 44 kr/mån. Helår 528 kr. Stöd- pren 1 000 kr. Endast Arbetaren Zenit:

Helår 352 kr.

Postgiro: 1410–0. TS-kontrollerad.

CHEFREDAKTÖRER

Rebecka Bohlin, ansvarig utgivare Rikard Warlenius

REDAKTION

Shora Esmailian, redaktionssekr (vik) Josephine Askegård, kulturredaktör Bella Frank, utrikesredaktör

Daniel Andréasson, layout och taltidning Sara Jeswani, layout och reporter Jan-Åke Eriksson, fotograf/bildredaktör David Jonstad, reporter

Kristina Lindquist, reporter (vik) Magnus Säll, taltidning Andreas Malm (tjl)

Praktikanter: Hans Falk och Åsa Carlman MARKNADSFÖRING

Björn Pettersson, Camilla Safrankova Annonser: annons@arbetaren.se Alla medarbetare (ej praktikanter) nås via förnamn.efternamn@arbetaren.se Omslagsbild: Nahid Persson Sarvestani.

Foto: Jan-Åke Eriksson.

Tryck: STC, Vällingby.

Miljöcertifierad enligt ISO 9002,14001 och AFS 1996:6.

Insänt icke beställt material returneras endast om frankerat svarskuvert bifogas.

Alexander Bengtsson

författare till boken Sverige- demokraterna har fel och utbildningsansvarig på Expo.

Att betala med kroppen

Det är allmänt känt att byggnadsarbetare har förslitningsskador, var av ryggproblem är en av de vanligaste. Vi vill inte jobba under omänskliga förhållanden. Vi måste få fram bättre lyfthjälpmedel och hela tiden jobba för en bättre arbetsmiljö. Vi måste våga säga ifrån. Diskbråck tar, om man har tur, 6 till 18 månader att läka, men det är inte självklart att det blir saklig grund för sjukskrivning. Tänkte regeringen på detta när de klubbade igenom de nya sjukreg- lerna? Hur mycket ska våra kroppar betala innan arbetsgivaren och regeringen tar sitt ansvar?

Marie och Thomas, byggnadsarbetare

Svekfull kelgris

Det är bedrövligt att se hur de stora medi- erna hetsar för kärnkraften. Dag efter dag trummar de på. Sedan gör de opinonsunder- sökningar och konstaterar resultatet av sin kärnkraftspropaganda. Politiska kommenta-

torer som K-G Bergström, Mats Knutsson och Anders Lindqvist tycks mest se frågan om kärnkraften som ett politiskt sällskaps- spel – när det är fråga om en energikälla som vid ett nytt Tjernobyl kan ödelägga stora delar av Europa. Och det är inte frå- gan om det händer utan när det händer.

Hur bedrövliga de stora medierna fungerar bekräftas bäst av att sedan Maud Olofsson började vackla i kärnkraftsfrågan har hon blivit de kärnkraftvänliga medierna kelgris.

Med Olofssons linje tappar partiets sina kärnväljare som fortfarande finns på lands-

Debatten fortsätter på nätet

arbetaren.se

Hemsidan uppdateras kontinuerligt.

Välkommen att läsa nya och gamla artiklar samt att lämna din egen kommentar.

VECKANS DEBATTÖR:

Stora medier hetsar för kärnkraft, skriver Rune Lanstrand.

Ur veckotidningen Arbetaren Zenit nr. 7 2009

References

Related documents

Vad gäller spel kan vi se hur dess fixering som moment sker i relation till det ovan nämnda och därför å ena sidan både fixeras som ett medium likställt med andra

Hur kommer det sig då att en del organisationer får sämre effekter av KRM än andra? För att få en bättre förståelse för vilka olika effekter KRM resulterar i så presenteras

Alla patienter med fetma upplever inte ett negativt bemötande, men det är av vikt att höja kunskapsnivån hos sjuksköterskor om fetmans komplexa etiologi för att säkra

Utifrån omfånget av studien syftar vi således att genom en kvantitativ enkätstudie med surveydesign undersöka är att undersöka erfarenheter av samt motivation och attityder

- Sortering av matavfall: I denna del ämnades få svar på vad den svarande hade för tidigare kunskaper om tjänsten som erbjuds, utgående information från Lidingö, inställning

religionsundervisningen på gymnasiet och drama som undervisningsmetod, samt att föreslå en med drama integrerad religionsundervisning, där drama är metoden, och religion står

Ett sådant är till exempel användandet av dubbelt supinum i skrift: han har försökt bytt motor (Josephson 2013, s. Dubbelt supinum är inte att rekommendera om man ser

Informanten beskriver hur eleverna inte är delaktiga i själva planeringen av terminens lektioner, för att elever ska ha en möjlighet till delaktighet så är planeringen inte skriven i