Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin nya yrkesprofession

Nyutexaminerade

sjuksköterskors upplevelser av

sin nya yrkesprofession

- En litteraturstudie

Författare: Cecilia Håkansson & Amanda

Abstrakt

Bakgrund Dagens vårdsituation med personalbrist och stressiga

arbetssituationer ställer allt högre krav på vad sjuksköterskorna ska hinna med under ett arbetspass, vilket påverkar patientvården. Sjuksköterskan ska förhålla sig på ett sätt som främjar patientvården och därmed skapar trygghet och säkerhet. Vårdsituationen gör att det kan ifrågasättas om det är möjligt för en nyutexaminerad sjuksköterska att träda in i sin nya yrkesprofession på ett bra och tryggt sätt. Den valda teoretiska referensramen är Benner’s teori;

från novis till expert.

Syfte Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den nya

yrkesprofessionen.

Metod En litteraturstudie med hjälp av en systematisk

sökning.

Resultat Resultatet redovisas utifrån tre kategorier och fyra subkategorier.

Kategorierna är: Kollegors bemötande där stöttning och återkoppling är en viktig del i utvecklingen. Vårdande relationer som tar upp hur patientnära arbete kan få den nyutexaminerade sjuksköterskan att utvecklas i sin yrkesroll. Förväntningar från kollegor och på sig själv som nyutexaminerad sjuksköterska.

Slutsats Som nyutexaminerad sjuksköterska är det viktigt med stöttande

kollegor som hjälper till att bygga upp självförtroendet. Det är även viktigt med erfarenhet som införskaffas genom det patientnära arbetet och därmed stärker kunskapen inom yrkesprofessionen. De faktorerna gör att övergången från novis till expert kan bli en positiv upplevelse.

Nyckelord

Tack

Innehållsförteckning

2.3 Patientens rättigheter i en vårdande relation 4

9.1.1 Sökförfarande 21 9.1.2 Urval 22 9.1.3 Kvalitetsgranskning 22 9.1.4 Analys 23 9.1.5 Etiska överväganden 23 9.2 Resultatdiskussion 23 9.2.1 Kollegors bemötande 24 9.2.2 Vårdande relationer 25 9.2.3 Förväntningar 27 10 Kliniska implikationer 27

10.1 Förslag till framtida forskning 28

11 Slutsatser 28

Referenser 31

Bilagor

Bilaga 1. Artikelmatrik över valda artiklar Bilaga 2. Söktabell Cinahl

Bilaga 3. Söktabell PubMed

1 Inledning

I Sverige är det cirka 5000 sjuksköterskor som tar sin sjuksköterskeexamen årligen (Socialstyrelsen, 2015). Trots det väljer många nyutexaminerade sjuksköterskor att fly yrket efter endast något år som yrkesverksam. Den ökade arbetsbelastningen som dagens sjuksköterskor få utstå så som

personalbrist och stängda vårdplatser som en följd av alla sammanslagningar, medför att många sjuksköterskor väljer att lämna yrket. Många

nyutexaminerade sjuksköterskor berättar om den osäkerhet de känner inför den professionella roll de ska inta, då de direkt kastas in i rollen som sjuksköterska utan någon introduktion i yrket (Forsberg, 2016). Vi har valt att undersöka detta ämne då vi själva snart står inför examen och är nyfikna på att se vad som väntar oss när vi är nyutexaminerade sjuksköterskor. Vi vill undersöka vilka faktorer som kan bidra till att nyutexaminerade

sjuksköterskor kan växa in i sin professionella roll och därmed skapa en större säkerhet och trygghet att gå från novis till expert.

2 Bakgrund

2.1 Vårdsituationen idag

delegerar över sina uppgifter till sjuksköterskorna. Det förekommer idag många nedskärningar och sammanslagningar av vårdavdelningar vilket påverkar sjuksköterskorna negativt. Det finns inte tid till att vara delaktiga i den vardagliga vården och många sjuksköterskor har därför valt att säga upp sig (Franck, Kureckoval, Peremans, Van Bogaert, Van de Cruys, Van Heusden & Verspuyl, 2017).

Överbeläggningarna inom sjukvården resulterar i allt högre arbetsbelastning för sjuksköterskorna. Både de fysiska och sociala förhållandena i vården påverkas av att grundbemanningen på en avdelning nu ska ta hand om ännu fler patienter. Det har lett till att sjuksköterskor själva drabbas av ohälsa på grund av den höga arbetsbelastningen och den stress som finns idag i sjukvården (Arbetsmiljöverket, 2018).

Den ökande arbetsbelastningen påverkar inte bara sjuksköterskorna utan den påverkar även patienterna. Sjuksköterskorna hinner inte fokusera på sina patienter, de blir allt mindre uppmärksamma på förändringar i patienternas status och kliniska tecken, Det bidrar till att patientsäkerheten och

patientvården försämras (Franck et al., 2017). Enligt Hälso- och

sjukvårdslagen (HSL, SFS 2017:30) ska sjukvården bedrivas på ett sätt som tillgodoser patientens behov av att få trygghet, kontinuitet och säkerhet i sin vård. Idag är det inte en garanti att patienterna får en god vård eftersom sjuksköterskorna ägnar allt mer tid åt det administrativa arbetet och mindre tid åt det patientnära arbetet.

Idag går många unga nyutexaminerade sjuksköterskor ut i den pressade vårdmiljön utan att få någon introduktion eller handledning från de erfarna sjuksköterskorna. Istället kastas de in i yrket och ska direkt börja arbeta som rutinerade sjuksköterskor (Franck et al, 2017). Som nyutexaminerad

2.2 Sjuksköterskans yrkesprofession

Det finns ingen tydlig definition av begreppet nyutexaminerad sjuksköterska. I den här studien har författarna valt att använda definitionen av en

nyutexaminerad sjuksköterska som: en som har arbetat i sjukvården mindre än ett år, har läst en treårig högskoleutbildning och därmed erhållit sin legitimation utfärdad från Socialstyrelsen (Socialstyrelsen, 2017). Sjuksköterskans funktion i vårdandet av patienter är att främja hälsa,

förebygga sjukdomar, lindra lidande och vårda vid fysisk eller psykisk ohälsa oavsett ålder, kön eller etnicitet (International Council of Nurses, 1987).

2.2.1 Sjuksköterskans yrkeskompetens

Omvårdnaden är den legitimerade sjuksköterskans specifika kompetens. Det omfattar både det vetenskapliga kunskapsområdet och det patientnära

arbetet. Den legitimerade sjuksköterskan bär ansvaret för de kliniska beslut som erbjuder patienten en ökad möjlighet att kunna förbättra, återfå eller bibehålla sin hälsa och därmed öka patientens välbefinnande och livskvalitet. Den legitimerade sjuksköterskan ska ha kunskaper om både medicinsk vetenskap och beteendevetenskap av relevans för patientens omvårdnad (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskan har sex

kärnkompetenser att utgå ifrån. De är att arbeta utifrån en patientcentrerad, evidensbaserad och säker vård, att kunna samverka i team, inneha

förbättringskunskap för kvalitetsutveckling inom vården samt att kunna informera patienter och närstående på ett korrekt och tydligt sätt (Furåker & Nilsson, 2013).

2.2.2 Professionellt förhållningssätt

Definitionen av professionellt förhållningssätt innefattar två krav.

Det andra kravet för ett professionellt förhållningssätt är att erhålla en medvetenhet om egna behov och känslor. Att vara professionell innebär att kunna hantera sina känslor och vara personlig men inte privat i situationer med patienterna. Sjuksköterskan ska också visa patienterna respekt och förmedla att personen har ett värde som människa och att sjuksköterskan finns där för att hjälpa personen uppnå sina hälsomål. Det är viktigt i en professionell hållning att utveckla en förståelse och kunna visa empati för att förstå de patienter som sjuksköterskan vårdar (Holm, 2002). Sjuksköterskan ska bedriva en omvårdnad som är respektfull mot patienter oavsett ålder, kön, kulturell eller etnisk bakgrund. Tillämpningen av ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter, anhöriga och kollegor innebär att

sjuksköterskan ska kunna ta ansvar och reflektera kring sina egna värderingar och handlingar där förförståelsen läggs åt sidan i möten med patienterna. Det innebär även att kunna inse sina styrkor och begränsningar när det kommer till yrkesmässiga kompetenser och handlingar. Ett professionellt

förhållningssätt innebär även att möta, respektera och lyssna på patient och anhöriga och att betrakta varje vårdsituation som unik (Svensk

sjuksköterskeförening, 2014).

2.3 Patientens rättigheter i en vårdande relation

Det krävs kunskap, trygghet och tillit för att skapa en hälsofrämjande relation mellan sjuksköterskan och patienten. Tilliten till sjuksköterskan och dess kompetens är väsentligt då patienter ibland inte vill eller kan vara delaktiga i sin hälsoprocess. Sjuksköterskor har i behandling och omvårdnad av

att vårdaren ska vara väl insatt i patientens hälsotillstånd. För att kunna tillämpa detta förväntas det att sjuksköterskan är trygg i sin yrkesroll, har tillräckligt med kunskap och kompetens samt kan finnas tillgänglig för patienter och tillgodose deras behov i alla tänkbara scenarion. Patienter ska kunna få frågor besvarade, få chans att veta vilka vårdgivare de har och kunna förvänta sig att få den hjälp de behöver inom en rimlig tidsram (Dongen, Habets, Beurskens & Bokhoven, 2017; Moulton & King, 2010).

3 Teoretisk referensram

En nyutexaminerad sjuksköterska ska under sin tid i det yrkesverksamma livet utvecklas från novis till expert. Detta är vad Patricia Benner belyser i sin teori från 1993. Teorin betonar att den mest väsentliga utvecklingen sker genom erfarenhet i yrket som sjuksköterskan skaffar sig genom att utöva yrket under en längre tid. Erfarenheten är inte en garanti för utveckling utan det är när yrkeserfarenheten och den teoretiska kunskapen tillsammans med reflektion sammansmälter med sjuksköterskans egna personlighet som sjuksköterskan kan utvecklas vidare från novis till expert. Benner’s teori innehåller fem stadier som betecknas; novis, avancerad nybörjare, kompetent, skicklig och expert.

Det första stadiet i Benner’s teori är novis som syftar på sjuksköterskor som är nya i arbetet. En novis saknar erfarenhet av nya situationer de stöter på och för att kunna vägledas i detta krävs regler eftersom att noviser i början är väldigt regelstyrda och begränsade. Regelstyrning kan förhindra

tillvägagångssätt från litteratur och tidigare praktiker under

sjuksköterskeutbildningen. Det andra stadiet betecknas som avancerad nybörjare. Det innebär att kunna visa upp godtagbara prestationer och klarar av att plocka ut de viktiga beståndsdelarna och ta tillvara på de väsentliga aspekterna i situationer (Benner, 1993).

Efter det andra stadiet som avancerad nybörjare kallas sjuksköterskan för kompetent som omfattar det tredje stadiet i teorin. En kompetent

sjuksköterska har nu lärt sig att behärska oförutsägbara situationer men har inte den anpassningsförmåga eller snabbhet som den skicklige

sjuksköterskan har. Sjuksköterskan i det här stadiet har en större medvetenhet och förstår innebörden av planering vilket leder till mer effektivitet och ett mer organiserat arbetssätt.

Det fjärde stadiet betecknas den kompetenta sjuksköterskan. Det är lättare för sjuksköterskan att formulera och skapa långsiktiga mål. Sjuksköterskan är mer förberedd på situationer och vad som kan förekomma och hur hen ska handla därefter.

Det sista stadiet betecknas expert och innebär att sjuksköterskan förlitar sig på sin egen kunskap och intuition. Sjuksköterskan kräver fortfarande

analytisk förmåga och förhållning till riktlinjer och principer men har så pass mycket erfarenhet och kompetens till att kunna lita på sitt eget professionella utlåtande baserat på tidigare erfarenheter och förmåga att se mönster

(Benner, 1993).

4 Problemformulering

I och med dagens vårdsituation med nedskärningar och stressiga

det som ska hinnas med under ett arbetspass. Patientvården påverkas av hur arbetsmiljön och arbetsbelastningen för sjuksköterskorna är. Som

sjuksköterska finns det ett ansvar att förhålla sig på ett sätt som främjar vården hos patienter och som skapar trygghet och säkerhet. Den

nyutexaminerade sjuksköterskan behöver introduceras och anpassa sig i sin nya roll. Eftersom arbetssituationen ser ut som den gör idag kan det

ifrågasättas om det är möjligt för en nyutexaminerad sjuksköterska att anpassa sig och bli bekväm i sin nya yrkesprofession på ett tryggt sätt då nämnda faktorer råder. Därför vill författarna med den här studien belysa hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever sin nya yrkesprofession och utvecklingen av den i det arbetsklimat som pågår.

5 Syfte

Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den nya yrkesprofessionen.

6 Metod

6.1 Datainsamling

Vetenskapliga artiklar hämtades från databaser där artiklar för medicin och omvårdnad finns publicerade, såsom i Cinahl och PubMed. För att få fram artiklar har sökord som stämde överens med studiens syfte använts. Se bifogade bilagor 2 & 3.

6.1.1 Cinahl

För att finna relevanta artiklar som svarade på syftet valde författarna att söka i databasen Cinahl. Cinahl är en databas som innehåller forskning inom omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2015). Innan den avancerade sökningen i databasen utfördes en första sökning för att finna relevanta och användbara sökord samt för att få en överblick över det valda området samt antal artiklar. Olika sökord för nyutexaminerad sjuksköterska användes såsom “newly qualified nurses”, “new graduate nurse” och “novice”. Det användes också ord för professionell utveckling, övergångsperiod, upplevelser och första yrkesverksamma året såsom “professional development”, “professional attitude”, “transition”, “first year”, “experience” och “expectation”. Därefter kombinerades sökorden med OR och AND för att specificera sökningen. Det kallas för Boolesk söklogik, vilket innebär att den booleska operatorn AND används för att kombinera två sökord med varandra och OR för att söka på närliggande begrepp från valda sökord (Kristensson, 2014).

skulle vara skriva på svenska eller engelska samt vara peer reviewed. Genom den avancerade sökningen och avgränsningen blev resultatet 132 träffar med artiklar som kunde tänkas svara på studiens syfte. Av de 132 träffarna som kom fram via sökningen i Cinahl lästes 40 abstract. Därefter valdes 17 artiklar ut att läsas i fulltext och efter att ha läst dessa 17 artiklar valdes 10 artiklar ut som var relevanta för det valda syftet. (Bilaga 2).

6.1.2 PubMed

För att erhålla så mycket data som möjligt användes även databasen PubMed för att finna artiklar. PubMed är en databas som innehåller forskning om både medicin och omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2015). Liksom i Cinahl utfördes även här en första sökning för att finna sökord och få en överblick av hur många artiklar som fanns. De sökningarna gjordes som en fritextsökning för att få en överblick kring vilka artiklar som fanns

tillgängliga och därefter kombinerades sökord för att få fram mer specifika artiklar (Kristensson, 2014). Efter det gjordes en avancerad sökning där sökord för nyutexaminerad sjuksköterska användes såsom “newly qualified nurses”, “new graduate nurse” och “novice”. Det användes också ord för professionell utveckling, övergångsperiod, upplevelser och första

yrkesverksamma året såsom “professional development”, “transition”, “first year” och “experience”. Efter det genomfördes en till sökning men med avgränsningar som språk och publiceringsår. Sökningen i PubMed

genomfördes först med lika sökord som användes i Cinahl vilket visade över 4000 träffar och med avgränsning blev det cirka 2000 träffar. Därför

Efter att ha läst igenom de 14 artiklarna i fulltext valdes två av artiklarna ut som var relevanta för det valda syftet. (Bilaga 3).

6.2 Urval

Som urval valdes nyutexaminerade sjuksköterskor världen över. Författarna valde att inte begränsa det geografiska omfånget då de under sökningarna insåg att området är nyligen beforskat och istället för att riskera att utesluta väsentliga artiklar valdes inget specifikt geografiskt omfång. Artiklarna skulle vara publicerade mellan 2008-2019 för att forskningen skulle vara så ny som möjligt, artiklarna skulle även vara publicerade på engelska eller svenska samt peer reviewed. De artiklar som innehöll sjuksköterskor som varit yrkesverksamma i över ett år valdes att exkluderas då de inte ansågs vara relevant för att besvara det valda syftet. Studien vill belysa

nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under det första yrkesverksamma året. Först lästes titeln på de artiklar som lyfte

nyutexaminerad sjuksköterska i samband med upplevelse, utveckling och professionellt förhållningssätt och därefter lästes abstraktet. Artiklarna som hade ett abstrakt med innehåll som besvarade syftet valdes därefter att läsas i fulltext. Tolv stycken artiklar valdes ut efter att ha lästs i fulltext till att gå vidare till kvalitetsgranskning inför analysen.

6.3 Kvalitetsgranskning

studien inte hade syfte att undersöka det. Maxpoängen blev därför istället 45. När en sammanlagd poäng hade satts, räknades graden av artiklarnas kvalitet ut. Det fanns tre grader, Grad I var hög kvalitet, Grad II medel kvalitet och Grad III var låg kvalitet på artikeln. Exempel på kriterier som

granskningsmallen innehöll var: ¨Syfte- Tydligt/ej tydligt?¨, ¨Bortfall-finns det?¨, ¨Ogrundade slutsatser?¨.

Inför kvalitetsgranskningen fanns det tolv artiklar som författarna valde att dela upp på hälften och författarna granskade därmed sex artiklar var. Efter ett första resultat på kvalitetsgranskningen bytte författarna artiklar med varandra för att göra en ny bedömning och se om artiklarna fick samma resultat eller om de skiljde sig åt.

När artiklarna granskats två gånger gick författarna tillsammans igenom vilka artiklar som ansågs skulle vara med i resultatet och vilka artiklar som kunde uteslutas. Tre artiklar fick hög kvalitet på kvalitetsgranskningen, fem artiklar fick medel kvalitet och fyra artiklar fick en låg kvalitet.

6.4 Analys

Analysen av artiklarnas resultat redovisas i en översiktstabell inspirerad av Friberg (2017), där författarna utefter sitt syfte och problemformulering läste de valda artiklarna till resultatet flera gånger för att skapa sig en förståelse och för att kunna se sammanhang. Författarna delade upp artiklarna och läste några artiklar var för att bilda sig en första uppfattning om innehållet i artikeln.

Efter att artiklarna hade lästs gick författarna var för sig genom resultaten i artiklarna och tog fram de nyckelfynd som ansågs kunna besvara syftet. Nyckelfynden lades i ett dokument för att alla nyckelfynd skulle vara samlade på samma ställe. Efter att nyckelfynden tagits ut bytte författarna artiklar med varandra för att den andra skulle läsa igenom artikeln och ta ut de nyckelfynd som eventuellt exkluderats. När alla artiklar granskats och nyckelfynden plockats ut satte sig författarna tillsammans och gick igenom vad artiklarna kommit fram till och därmed granska de skillnader och likheter som uppstått.

Nyckelfynd Subkategori Kategori

Feedback från kollegor för att utvecklas och lära sig.

Positiv feedback ger ökat självförtroende och stärker professionell utveckling. Negativ feedback är att bli dumförklarad och bortprioriterad.

Få tillräckligt med stöd. Kommunikation.

Tillåtelse att ställa frågor.

Återkoppling Kollegors bemötande

Känna sig accepterad. Bli respekterad. Känna sig delaktig i arbetsgruppen. Möjligheten att skapa relationer.

Attityder Kollegors bemötande

Rädsla för att inte klara av arbetsuppgifter. Osäkerhet kring ansvaret som förväntas. Rädsla för att göra fel. Brist på

självförtroende.

Tvekar på sin kompetens och sitt yrkesval.

Den egna självbilden.

Förväntningar

Ingen direktkontakt med patienter. Administrativt arbete tar över. Stress att inte hinna med alla patientrelaterade åtgärder.

Tidsbrist Vårdande relationer

Positiva möten med patienter. Negativa möten med patienter. Delaktighet i patientens omvårdnad

Patienten i fokus

Vårdande relationer

7 Forskningsetiska aspekter

Alla forskningsfrågor som väljs att studeras har etiska konsekvenser.

Sandman & Kjellström (2013), beskriver att en studie kan kallas etisk om tre villkor uppfylls: studien handlar om relevanta och väsentliga frågor, den vetenskapliga kvaliteten är god och den genomförs på ett etiskt sätt. Författarna i den här studien anser att etiken är en viktig del och har den i åtanke genom varje del i studien. Forskningsetiken är väsentlig även vid litteraturstudier då författarna även kritiskt ska granska etiken i den tidigare forskning som kommer användas och även använda sig av den och ha i beaktande under bearbetningen av de artiklar som ska granskas och ingå i studien (Kristensson, 2014). Författarna har valt att i första hand välja

artiklar som erhåller etiska godkännanden eftersom det är något vetenskaplig forskning ska utgå ifrån och som författarna också anser är viktigt.

Medvetenhet om att ha ett öppet förhållningssätt genom studiens gång och visa respekt gentemot deltagare i de utvalda artiklarna såsom författare och informanter är vad författarna kommer ha som etisk följsamhet. Resultatet har utformats med avsikt att inte undanhålla eller förvränga information. Artiklar har inte heller valts bort utifrån författarnas eget tycke (Forsberg & Wengström, 2015).

8 Resultat

Kollegors bemötande Vårdande relationer Förväntningar

Attityder Patienten i fokus Återkoppling Tidsbrist

8.1 Kollegors bemötande

8.1.1 Attityder

Det framkom att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde resan till att bli bekväm och anpassa sig till sin nya yrkesroll berodde på acceptans och respekt från kollegor (Edberg & Lilja Andersson, 2010; Pennbrant, Rudman, Skyvell Nilsson & Öhlén, 2013). I stressfulla och utmanande situationer är kollegors stöd och attityder väsentligt för den personliga och professionella utvecklingen hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Upplevelsen av delaktighet i ett team bidrog till att nyutexaminerade sjuksköterskor uppskattade arbetet mer (Brouwer, Kunnen, Roodbol & ten Hoeve, 2018). Det framkom även att upplevelser kring positiva relationer till kollegorna bidrog till bättre utveckling och visade sig vara ett väsentligt fokus hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna, eftersom de upplevde att det stärkte både deras självkänsla och självförtroende. En annan viktig aspekt var att

kollegorna respekterade den kompetens och professionalitet som den

nyutexaminerade sjuksköterskan besatt. Upplevelsen av att bli betraktad som professionell från de erfarna sjuksköterskorna skapade en ökad vilja av delaktighet hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna och möjliggjorde därmed en bättre utveckling i den nya yrkesrollen (Edberg & Lilja Andersson, 2010).

Missförstånd mellan kollegor påverkade upplevelsen av den nya

förväntningar och attityder till sin nya yrkesprofession. Det skapade känslor som osäkerhet och ett bristande självförtroende eftersom den

nyutexaminerade sjuksköterskan inte upplevde sig besitta de kunskaper och egenskaper som förväntades av erfarna sjuksköterskor (Ortiz, 2016; Hunter & Cook, 2018; Al Awaisi, Cooke, Pryjmachuk, 2015; Edberg & Lilja Andersson, 2010). Bekräftelsen och tillåtelsen att vara ny och inte besitta all kunskap upplevde de nyutexaminerade sjuksköterskorna skapa en större trygghet och säkerhet i sitt nya yrkesval och nya yrkesroll (Bonderup Dohn, Hounsgaard, Thrysoe & Wagner, 2011).

8.1.2 Återkoppling

Positiv återkoppling från kollegor, läkare och patienter upplevdes öka självförtroendet och bidrog till att nyutexaminerade sjuksköterskor blev säkrare i sin roll att vårda patienter (Ortiz, 2016; Hunter & Cook, 2018; Al Awaisi et al., 2015; Edberg & Lilja Andersson, 2010). Arbetskollegor som frös ut, skrattade bakom ryggen och ifrågasatte kompetensen hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna gjorde att redan en befintlig osäkerhet växte sig större (Brouwer, et.al, 2018). Negativa kommentarer som

exempelvis ¨Det där borde du kunna¨ eller ¨ Vet du inte det?¨ från kollegor, läkare och patienter, upplevdes påverkar den professionella utvecklingen de nyutexaminerad sjuksköterskorna ville nå när kommentarerna inte

betraktades som konstruktiv kritik utan som nedtryckande (Ortiz, 2016). Otillräckligt med stöd och återkoppling från erfarna kollegor uppfattades som ett hinder i patientens omvårdnad och i den professionella utvecklingen. En del nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att kollegor inte hade i åtanke att de nyligen hade gått från att vara studenter till att arbeta som sjuksköterskor och saknade därmed erfarenheten av själva

anpassningen till den nya yrkesprofessionen (Pennbrant, et.al, 2013; Johansson, Nordström & Wangensteen, 2008).

Kollegor ska ha förväntningar på en nyutexaminerad sjuksköterska, men förväntningarna ska vara rimliga jämfört med de kvalifikationer som den nyutexaminerade sjuksköterskan besitter (Bonderup Dohn, et.al, 2011). Kollegors bemötande, både gentemot patienter och annan personal, påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskornas upplevelse av sin

yrkesprofession då återkoppling och observation av erfarna sjuksköterskor betraktades som en lärdom och påverkade de nyutexaminerade

sjuksköterskornas syn på sig själv, sin professionella roll och sin egen utveckling. Genom observationer och erfarenhet av olika typer av personligheter och tillämpningar lärde sig de nyexaminerade sjuksköterskorna mer om sig själva och hur de vill framstå i sin yrkesprofession (Hunter & Cook, 2018).

8.2 Vårdande relationer

8.2.1 Patienten i fokus

Den vårdandet relationen upplevde nyutexaminerade sjuksköterskor ha en väsentlig funktion för att utveckla sin professionella hållning, eftersom det innebar en nära relation och omvårdnadsarbete till patienterna. Genom att observera erfarna sjuksköterskor i möten med patienter och få ta del av verkligheten i praktiken upplevde de nyutexaminerade sjuksköterskorna att de skapades reflektion kring det professionella förhållningssättet och vad det innebar (Hunter & Cook, 2018).

sjuksköterska enligt dem (Pennbrant, et.al, 2013; Johansson, et.al, 2008). På grund av hög arbetsbelastning upplevde nyutexaminerade sjuksköterskor att de inte arbetade som professionella vårdare då patienten inte längre var i fokus (Al Awaisi et al, 2015). Delaktigheten i omvårdnaden av patienter har nyutexaminerade sjuksköterskor beskrivit som positivt för deras utveckling och anpassning. Patienterna får ett förtroende för dem och respekterar att de är nya i yrkesrollen men patienterna litar fullt på deras kompetens.

Nyutexaminerade sjuksköterskor beskrev att de positiva mötena de hade med patienterna påverkar deras självförtroende och självkänsla inför sin yrkesroll samt deras professionella förhållningssätt (Brouwer, et.al, 2018).

8.2.2 Tidsbrist

Bristen på tid att hinna träffa patienterna upplevdes vara förekommande. Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att yrket som

sjuksköterska var mer inriktat på att hinna med de administrativa

arbetsuppgifterna snarare än att vårda patienter. Möjligheten att sitta ned med patienter, vara närvarande och samtala med dem fanns det inte tid för då arbetsbelastningen ökat och arbetet blivit mer administrativt. En väsentlig del i arbetet som sjuksköterska är att kunna kommunicera med patienter och närstående (Al Awaisi et al, 2015; Hunter & Cook, 2018; Bonderup Dohn, et.al, 2011). Tidsbristen upplevdes skapa en känsla av otillräcklighet och det blev tydligt att prioriteringen hamnar på att slutföra arbetsuppgifter istället för att värna om patienternas behov när tiden inte räcker till (Bonderup Dohn, et.al, 2011).

nyutexaminerade sjuksköterskor kände att de inte kunde bilda sig en egen uppfattning om patientens omvårdnad och därmed kände de

nyutexaminerade sjuksköterskorna sig osäkra i sin professionella roll. Att som nyutexaminerad sjuksköterska lära sig att släppa kraven på att hinna med allt under sitt arbetspass och faktiskt fokusera på patienterna upplevdes ha en positiv inverkan på utvecklingen av den nya yrkesrollen (Brouwer, et.al, 2018; Edberg & Lilja Andersson, 2010).

8.3 Förväntningar

En nyutexaminerad sjuksköterska står inför en massa situationer som man inte är van vid. Den professionella yrkesrollen de nyutexaminerade

sjuksköterskorna ska ta sig an är komplex, krävande och ibland väldigt svår Många nyutexaminerade sjuksköterskor beskrev att det uppstod många frågetecken kring ansvarsområden och tyngden av ansvar som kan vara överväldigande (Pennbrant et.al, 2013; Hunter & Cook, 2018). De nyutexaminerade sjuksköterskor beskrev att de hade förväntningar på sig själva och på sina kunskaper. Kollegorna och patienterna hade sina egna förväntningar på vad en nyutexaminerad sjuksköterska förväntas kunna. Det upplevdes i sin tur skapa en stor osäkerhet och tvivel på den egna

kompetensen hos nyutexaminerade sjuksköterskor (Edberg & Lilja Andersson, 2010; Al Awaisi et. al, 2015).

Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att deras kompetens var lägre än förväntat och de kände en osäkerhet kring utförandet av

göra misstag upplevdes påverka den egna självbild som yrkesprofessionell negativt. Ett litet misstag kunde snabbt förstöra det självförtroende som börjat byggas upp (Ortiz, 2016). Professionellt arbete bygger på att känna sina begränsningar. Som ny är det inte lätt att veta vart sina begränsningar går, ännu svårare är det att erkänna sin osäkerhet. Nyutexaminerade sjuksköterskor uttryckte en oro för att göra allvarliga misstag, både

medicinska och omvårdnadsmässiga då de upplevde sig ha brist på kunskap och praktisk erfarenhet (Brouwer, et.al, 2018; Al Awaisi et al, 2015). De negativa mötena med patienter var en faktor som i de flesta studierna upplevdes påverka nyutexaminerade sjuksköterskors professionella förhållningssätt. Patienterna kunde bemöta de nyutexaminerade

sjuksköterskorna på ett nedtryckande sätt som bidrog till att sjuksköterskan tvivlade på sin kompetens och i vissa fall, sa upp sig från arbetet (Brouwer, et.al, 2018).

Genom att lära sig prioritera sina arbetsuppgifter kunde de nyutexaminerade sjuksköterskorna känna sig nöjda med sitt arbete och de upplevde därmed att de kunde förmedla ett förtroende till sina patienter. Detta upplevdes öka de nyutexaminerade sjuksköterskornas förtroende till sig själva och till sin egna kompetens och de kunde därmed bemöta patienterna på ett professionellt sätt. Med ett ökat självförtroende upplevde de nyutexaminerade

9 Metoddiskussion

9.1 Metoddiskussion

9.1.1 Sökförfarande

Syftet med den här studien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin nya yrkesprofession. För att svara på studiens syfte valdes en litteraturstudie med hjälp av en systematisk litteratursökning till metod. Med hjälp av databaser som Cinahl och PubMed genomfördes en systematisk sökning efter artiklar som svarade på studiens syfte. Användning av fler än en databas betraktas som en styrka enligt Kristensson (2014).

9.1.2 Urval

Intresset var att belysa hur yrkesprofessionen upplevdes på fler ställen än i Sverige. Därmed inkluderades artiklar från olika länder för att finna likheter och skillnader i upplevelserna av att vara en nyutexaminerad sjuksköterska på väg in i sin nya yrkesprofession. Artiklarna som är med i den här studien är från Sverige, Nya Zeeland, Sultanatet Oman, Norge, USA och

Nederländerna vilket författarna anser är en styrka i studien då det påvisar många likheter associerat till resultatet i studien. Det ökar studiens

trovärdighet.

I förfarandet av att välja artiklar lästes först och främst titlarna som svarade på studiens syfte men författarna valde att inte utesluta artiklar beroende på titel. En del titlar uppgav inte studiens innehåll tydligt och därmed lästes sammanlagt 70 abstract från Cinahl och PubMed. Genom att ha läst många abstracts och inte exkluderat artiklar utifrån titel betraktar författarna det som en styrka. Exklusion av artiklar utifrån titel kan betraktas som en svaghet enligt Kristensson (2014).

9.1.3 Kvalitetsgranskning

Efter det genomfördes kvalitetsgranskning av artiklarna som valts enligt en granskningsmall av Carlsson & Eiman (2003), där artiklarna utifrån

poängräkning och sammanställning erhåller en procentuell

9.1.4 Analys

Inför dataanalysen gjordes en triangulering. Författarna delade upp artiklarna och läste var för sig först för att sedan byta med varandra och gå igenom den andras artiklar. Därefter diskuterade författarna tillsammans de delar som kom fram efter analysen och markerade i texterna det som svarade på syftet. Triangulering stärker resultatet och höjer tillförlitligheten enligt Kristensson (2014). I analysen användes en modell av Friberg (2017) genom att finna nyckelfynd i artiklarna och sedan dela in dessa i kategorier och

subkategorier. Detta ses som en styrka då de nyckelfynd som identifierats stärker den här studiens resultat och svaret på syftet.

9.1.5 Etiska överväganden

Samtliga utvalda artiklar till den här studiens resultat har erhållit ett etiskt godkännande vilket författarna och även Forsberg & Wengström (2015) betraktar som en styrka. Artiklarna har inte heller valts ut med avsikt för att styrka studiens syfte och hypotes eller baserats på författarnas eget tyckande då det kan betraktas som förvrängande av sanningen och verkligheten, vilket Forsberg & Wengström (2015) belyser och därmed skulle inte den här

studien betraktas pålitlig eller korrekt. Författarna betraktar det som en styrka i studien att de har gått in med ett öppet förhållningssätt och grundligt

granskat artiklar för att få fram ett så sanningsenligt och äkta resultat som möjligt.

9.2 Resultatdiskussion

Syftet med studien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors

förväntningar var viktiga aspekter i nyutexaminerade sjuksköterskors utveckling och anpassning i sin nya yrkesprofession.

Eftersom vårdsituationen ser ut som den gör idag kastas nyutexaminerade sjuksköterskor ut i arbete och går eventuellt miste om viktig tid för att kunna utvecklas och bli bekväma i sin nya yrkesprofession. Den ökande

arbetsbelastningen och personalbristen har idag högre fokus än att låta nyutexaminerade sjuksköterskor få en ordentlig introduktion till yrket. I den här studien kom Patricia Benner’s teori om sjuksköterskans utveckling från novis till expert att diskuteras då författarna valde att belysa

nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin yrkesprofession det första yrkesverksamma året.

9.2.1 Kollegors bemötande

Kollegors bemötande visade sig ha en väsentlig del då återkoppling och attityder gav nyutexaminerade sjuksköterskor en möjlighet att skapa sig en fördjupad bild och uppfattning av ansvar och förhållning i den nya

yrkesprofessionen. Detta belyser även Murray, Sundin och Cope (2019) i tidigare forskning där nyutexaminerade sjuksköterskor behöver stöd och mentorer för att kunna gå vidare i sin utveckling som sjuksköterska. Detta kan också tolkas utifrån det första stadiet novis i Benner´s teori, (1993). Där nybörjare fortfarande saknar erfarenhet av situationer de kommer att behöva prestera i. Nybörjare är fortfarande inrutade och förlitar sig på riktlinjer, regler och litteratur från skoltiden istället för erfarenheter från situationer. Resultatet i den här studien visar även att trots kunskapen den

nyutexaminerade sjuksköterskan besitter från skoltiden upplevs den inte tillräcklig i yrkesverksamheten. Det skapas en barriär mellan verklighet och förväntning vilket skapar en osäkerhet och får de nyutexaminerade

framgångsrika prestationer då de åtgärder som anses relevanta i den bemärkelsen inte överensstämmer med verkligheten, vilket kan göra den nyutexaminerade sjuksköterskan förvirrad och osäker i sin nya roll (Benner, 1993).

De negativa bemötanden från kollegor som nyutexaminerade sjuksköterskor får erfara bidrar till att en osäkerhet kring den egna kompetensen skapas. Detta för att patienter ifrågasätter och ställer krav som kan upplevas vara överväldigande men ju fler situationer en sjuksköterska deltar i, både positiva och mindre positiva mötena, desto ökad erfarenhet och därmed större chans att komma vidare i utvecklingen från novis till expert.

9.2.2 Vårdande relationer

I studiens resultat har också kategorin vårdande relationer belysts och påvisar att nyutexaminerade sjuksköterskor upplever att vårdande möten och ett patientnära arbete bidrar till anpassning och utveckling i den nya yrkesrollen som sjuksköterska. Ett patientnära arbete bidrar både till delaktighet mellan patient och sjuksköterska, men också en djupare förståelse i

omvårdnadsarbetet. Enligt Benner’s teori om de olika faserna i en sjuksköterskas utveckling från novis till expert krävs erfarenhet av olika vårdsituationer för att komma vidare från ett stadie till ett annat (Benner, 1993). Detta visar att nyutexaminerade sjuksköterskor är i behov av

Tidsbristen som förekommer i vården idag är en faktor som påverkar de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Allt mer tid läggs på de administrativa arbetsuppgifterna och tiden till patienterna blir mindre. Den förlorade tiden med patienterna bidrar till att nyutexaminerade sjuksköterskor inte kan bilda sig en uppfattning om patientens hälsotillstånd och kan därmed missa viktiga tecken i patientens hälsostatus. HSL (SFS 2017:30), belyser att sjukvården ska kunna tillgodose patienternas behov av en trygghet, kontinuitet och säkerhet i sin vård som patienterna behöver. De nyutexaminerade

sjuksköterskorna upplever själva att de inte kan tillgodose patienterna den trygghet och säkerheten som behövs eftersom arbetsbelastningen har blivit större.

Tidsbristen är det inte bara de nyutexaminerade sjuksköterskorna som upplever utan Franck et. al. (2017), belyser att även sjuksköterskor som har varit yrkesverksamma en längre tid upplever tidsbristen som ett stort problem. Genom erfarenhet lär sjuksköterskorna sig att prioritera och

delegera arbetsuppgifter för att hinna med det som ska göras (Benner, 1993). Då arbetsbelastningen idag är så pass påtaglig visar det sig att i dagens vårdsituation är det inte bristen på erfarenhet som utmanar sjuksköterskor i sitt arbete.

Då yttre faktorer som tidsbrist och mer administrativt arbete tar överhand, gör det att nyutexaminerade sjuksköterskor förlorar möjlighet att utveckla sin kliniska blick och praktiska färdighet. Mindre kontakt med patienterna och möjlighet för utveckling av patienternas hälsostatus kan medföra att

därmed delta i faktiska situationer där de utveckla sitt tankesätt, förhållningssätt och förmåga att fördela arbetsuppgifter.

9.2.3 Förväntningar

Förväntningar är ett tema som lyfts fram i studiens resultat och har en betydande del i kompetensutvecklingen och i den egna självbildens utveckling. Som nyutexaminerad sjuksköterska finns det förväntningar på den egna prestationen i yrket samt på den egna kompetensen. Många kan känna en stor osäkerhet i yrkesprofessionen då erfarenhet saknas vilket även bidrar till att kompetensnivån hamnar på en novisnivå.

För att avancera från en novis till nästa steg enligt Benner (1993), krävs det erfarenhet och med erfarenhet ökar kompetensen, samt självförtroendet byggs upp inför yrkesprofessionen. Erfarenheten som yrkesverksam sjuksköterska tillsammans med teoretisk kunskap och sjuksköterskans personlighet gör att den nyutexaminerade sjuksköterskan kan utvecklas från novis till expert i yrkesprofessionen. Tidigare forskning kan styrka detta då Murray et.al (2019), belyser hur nyutexaminerade sjuksköterskor efter några månader som yrkesverksamma har kommit in i rutinerna som finns på arbetsplatsen, vilket även har stärkt deras självförtroende till att kunna klara av att hantera ansvaret som sjuksköterskeyrket för med sig.

10 Kliniska implikationer

yrkesverksam för att osäkerheten kring ansvaret och yrket är för stort. Därför är det viktigt att i förbättringsarbetet fokusera på att kunna ge

nyutexaminerade sjuksköterskor en bra introduktion där fokus ligger på att tillåtas vara ny, utan att behövas kastas in i ansvarsrollen direkt.

Det geografiska omfånget som erhållits kan också ge en översikt om vilka skillnader och likheter som finns vad beträffar nyutexaminerade

sjuksköterskors upplevelser och om det kan sättas i sammanhang på fler ställen i världen.

10.1 Förslag till framtida forskning

Idag finns det inte så mycket forskning om hur nyutexaminerade

sjuksköterskor upplever sin yrkesprofession. Detta tycker vi är viktigt att i framtiden forska mer kring, då det kan hjälpa utvecklingen kring de

introduktionsprogram som finns idag till att bli mer tydliga och behändiga så att sjuksköterskorna har samma grund att stå på och inte behöver känna förvirring kring vad som förväntas och inte. Vi anser att om en förbättring ske i introduktionsprogrammen så kommer fler nyutexaminerade

sjuksköterskor välja att stanna kvar i yrkesprofessionen.

11 Slutsatser

Syftet med denna studie var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin nya yrkesprofession. Det framkommer att som

nyutexaminerad sjuksköterska är det viktigt att få stöttning och återkoppling från sina kollegor för att kunna utvecklas i sin yrkesroll och att attityder kollegor emellan påverkar den utvecklingen både på bra och mindre bra sätt. Patientnära arbete har en betydande roll för den nyutexaminerade

ger ökad erfarenheten, men tidsbristen är en bidragande faktor till att det patientnära arbetet sviktar och mer tid läggs på det administrativa arbetet. Förväntningar från kollegor, patienter och de nyutexaminerade

sjuksköterskorna påverkar upplevelsen av den nya yrkesprofessionen. Ökat självförtroende och erfarenhet gör att övergången från novis till expert i yrkesprofessionen kan bli en positiv upplevelse.

Som slutsats kan författarna dra att organisatoriska faktorer och personliga faktorer påverkar nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av sin nya yrkesprofession. Författarna kan också dra slutsatsen att introduktionstiden är en väsentlig tid och en oersättlig del som gör att nyutexaminerade

Referenser

Referenser markerade med (*) är utvalda artiklar till resultatet och presenteras i bilaga 1.

*Al Awaisi, H., Cooke, H., & Pryjmachuk, S., (2015). The experiences of newly graduated nurses during their first year of practice in the Sultanate of Oman – A case study. International Journal of Nursing Studies. 52(11), s. 1723-1734. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/j.ijnurstu.2015.06.009

Arbetsmiljöverket (2018). Inspektion av hälso- och sjukvården. Hämtad 25 maj, 2019, från Arbetsmiljöverket https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/halso--

och-sjukvard/inspektioner-av-halso--och-sjukvarden/?hl=h%C3%A4lso%20och%20sjukv%C3%A5rden

Benner, P., (1993). Från novis till expert: mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Lund: Studentlitteratur AB.

* Bonderup Dohn, N., Hounsgaard, L., Thrysoe, L., & Wagner, L., (2011). Expectations of becoming a nurse and experience of being a nurse. Nordic journal of nursing research. 31(3). s. 15-19.

*Brouwer, J., Kunnen, E., Roodbol, P., & ten Hoeve, Y., (2018). The voice of nurses: Novice nurses´ first experiences in clinical setting. A longitudinal diary study. Journal of clinical nursing. 27(7-8) s.

Carlsson, S., & Eiman, M., (2003). Evidensbaserad omvårdnad:

Studiematerial för undervisning inom projektet “Evidensbaserad omvårdnad - ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola” (rapport nr. 2). Hämtad 2019-04-01 från:

http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/660/rapport_hs_05b.pdf

Dongen, J., Habets, I., Beurskens, A., & Bokhoven, M., (2017). Successful participation of patients in interprofessional team meetings: A qualitative study. Health Expectations 20(4), s. 724-733.

http://dx.doi.org/10.1111/hex.12511

*Edberg, A-K., & Lilja Andersson, P., (2010) The transition from rookie to genuine nurse: Narratives from Swedish nurses 1 year after graduation. Journal of continuing education in nursing. 41(4), s. 186-192.

http://dx.doi.org/10.3928/00220124-20100326-05

Flinkman, M., & Salanterä, S., (2014). Early career experiences and perceptions - a qualitative exploration of the turnover of young registered nurses and intention to leave the nursing profession in Finland. Journal of Nursing Management (23)8, s. 1050-1057.

http://dx.doi.org/10.1111/jonm.12251

Forsberg, C., & Wengström, Y., (2015). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur

Franck, E,. Kureckoval, V., Peremans, L., Van Bogaert, P., Van de Cruys, Z., Van Heusden, D., & Verspuyl, M., (2017) Predictors of burnout, work engagement and nurse reported job outcomes and quality of care: a mixed method study. BMC Nursing. 16(5), s. 1-14.

http://dx.doi.org/10.1186/s12912-016-0200-4

Friberg, F., (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red). Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund:

Studentlitteratur AB

Furåker, C., & Nilsson, A., (2013). Kompetens, kunskap och lärande. I J Leksell & M Lepp (Red), Sjuksköterskans kärnkompetenser. (s. 15-32). Stockholm: Liber AB

Holm, U., (2002). Det räcker inte att vara snäll: Förhållningssätt, empati och psykologiska strategier hos läkare och andra professionella hjälpare. (1. utg.) Stockholm: Natur och Kultur.

*Hunter, K., & Cook, C., 2018. Role‐modelling and the hidden curriculum: New graduate nurses’ professional socialisation. Journal of Clinical Nursing. 27(15-16), s.3157-3170. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/jocn.14510

Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Hämtad 25 maj, 2019, från Riksdagens webbplats:

International Council of Nurses (1987). Nursing Definitions. Hämtad 14 mars, 2019, från International Council of Nurses (ICN),

https://www.icn.ch/nursing-policy/nursing-definitions

Jackson, C., (2005). The experience of a good day: a phenomenological study to explain a good day as experienced by a newly qualified RN. International Journal of Nursing Studies. 42(1), s. 85-95. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/j.ijnurstu.2004.05.015

*Johansson, I., Nordström, G., & Wangensteen, S., (2008). The first year as a graduate nurse- an experience of growth and development. Journal of clinical nursing. 17(14). s.1877-1885. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/j.1365-2702.2007.02229.x

Kristensson, J., (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Moulton, B., & King, JS., (2010). Aligning ethics with medical decision-making: the quest for informed patient choice. Journal of Law, Medicine & Ethics. 38(1), s.85-97. http://dx.doi.org/10.1111/j.1748-720X.2010.00469.x

*Ortiz, J., (2016). New graduate nurses´ experiences about lack of professional confidence. Nurse education in practice. 19,. s. 19-24.

https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/j.nepr.2016.04.001

*Pennbrant, S., Rudman, A., Skyvell Nilsson, M., & Öhlén, J., (2013) Mastering the professional role as a newly graduated registered nurse. Nurse Education Today. 33(7), s. 739-745.

https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/j.nedt.2012.11.021

Sandman, L., & Kjellström, S., (2013). Etikboken - etik för vårdande yrken. Studentlitteratur AB: Lund

Socialstyrelsen., (2017). Sjuksköterska- Vägen till legitimation. Hämtad 15 mars, 2019, från Socialstyrelsen,

https://legitimation.socialstyrelsen.se/sv/utbildad-i-sverige/sjukskoterska

Socialstyrelsen, (2015). Ökat behov av sjuksköterskor och specialistläkare. Hämtad 25 maj, 2019, från Socialstyrelsen,

https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2015februari/okatbehovavsjukskoterskoroch specialistlakare

Svensk sjuksköterskeförening., (2017), Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 12 mars, 2019, från Svensk

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

Svensk sjuksköterskeförening., (2014) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2019-03-14 från Svensk

Bilaga 1

Artikelmatris över valda artiklar till resultatet.

Författare År

Land

Tidskrift Titel

Syfte Metod Resultat Kvalitet

1 Al Awaisi, H., Cooke, H. & Pryjmachuc k, S. Sultanatet Oman. 2015 Internation al Journal of Nursing Studies: The experience s of newly graduated nurses during their first year of practice in the Sultanate of Oman- A case Att undersöka nyutexaminer ade sjukskötersko rs upplevelser under deras transitionsper iod i Sultanatet Oman. Kvalitativ fallstudie med observationer, intervjuer och analyser med 20 deltagare. Triangulering.

Resultatet visade att sjuksköterskeyrket inte var ett populärt val bland studenter för en framtida karriär. De upplevde ett stort gap mellan teori och praktisk erfarenhet. De upplevde att mycket teori var svårt att tillämpa i praktiken och att de hade haft begränsad tid för praktik i skolan. Det upplevdes att det var mer fokus på arbetsuppgifter och patientvården hamnade åt sidan.

2 Bonderup Dohn, N, Hounsgaard , L., Thrysoe, L., & Wagner, L. 2011 Nordic journal of Nursing Research & Clinical Studies: Expectatio ns of becoming a nurse and experience on being a nurse Att erhålla kunskap om förväntningar na på att bli sjuksköterska och upplevelsen av att vara nyutexaminer ad Empirisk studie med observation och intervju med 9 deltagare. Fenomenologisk Hermeneutisk innehållsanalys

Resultatet visade att de nyexaminerade

sjuksköterskorna hade en blandad inställning till det nya yrket. Samtidigt som de kände glädje kände de även en rädsla för självständigheten i yrket.

3 Brouwer, Kunnen, Roodbol & ten Hoeve. 2018 Nederländer na Journal of Clinical Nursing: The voice of nurses: Novice nurses†™ first experience s in a clinical setting. A longitudin al diary study. Att få en djupare förståelse om vilka personliga och professionell a krav novis sjukskötersko r handskas med och vad som underlättar övergången från novis till professionell sjuksköterska . Kvalitativ design. longitudinella tillvägagångssät t. 18 sjuksköterskor fick föra dagbok under sitt första år som

yrkesverksam.

Åtta teman identifierades i resultatet: ¨relatedness¨ ¨competence¨¨developmen t¨, ¨organisational

context¨, ¨existential events¨, ¨goals¨, ¨autonomy¨ and ¨fit¨.

4 Edberg, A-K & Lilja Andersson, P 2010 Sverige The journal of Continuin g Education in Nursing: The transition from rookie to genuine nurse: narratives from Swedish nurses 1 year after graduation Att beskriva erfarenheten av nyutbildade svenska sjukskötersko r under första året i sin nya professionell a roll. Kvalitativ metod. Uppföljnings intervjuer med 8 sjuksköterskor 1 år efter examen. Latent och Manifest innehållsanalys Resultatet visade sjuksköterskornas

upplevelse från att vara en nybörjare, med att försöka bli respekterad som en kollega, till att bli en van sjuksköterska, med en känsla av att kunna ta ansvar.

5 Hunter, Kiri. & Cook, Catherine. 2018 Nya Zeeland. Journal of Clinical Nursing: Role-Modelling and the hidden curriculum : New graduate nurses’ profession al socialisati on Att undersöka nyutexaminer ade sjukskötersko rs upplevelse av professionell socialisering hos legitimerade sjukskötersko r i sjukhusbaser ad ¨praktik¨ & identifiera strategier som stöttar professionell utveckling. Kvalitativ beskrivande design. Semistrukturera de intervjuer med fem deltagare med induktiv ansats och analys.

6 Johansson, I, Nordström, G, & Wangenstee n, S. 2015 Norge Journal of Clinical Nursing: The first year as a graduate nurse- an experience of growth and developme nt Att belysa hur nyutexaminer ade sjukskötersko r upplever det första året som sjuksköterska . Kvalitativ metod. Semistrukturera de intervjuer med 12 sjuksköterskor. Latent och Manifest innehållsanalys

Resultatet visade tre teman: Upplevelsen av att vara ny, Få sjuksköterska erfarenhet & utveckla kompetens. 33/45 MEDEL 7 Oritz, J. 2016 USA Nurse Education in Practice: New graduate nurses experience about lack of profession al confidence Att beskriva hur nyexaminera de sjukskötersko r såg på sin brist på yrkes självförtroen de och hur detta utvecklades under det första årret. Kvalitativ metod. Individuell intervju med 12 sjuksköterskor

Resultatet visade sju teman: Kommunikation är viktigt, Göra misstag, Kopplingen mellan skola och yrket, Självständighet, Relationer, Positive feedback är viktigt & Få erfarenhet.

8 Pennbrant, S., Rudman, A., Skyvell Nilsson, M. & Öhlén, J. 2013 Norge Nurse Education Today: Mastering the profession al role as a newly graduated registered nurse Att utveckla en modell som beskriver professionell utveckling av nya sjukskötersko r under deras första yrkesverksa mma år. Kvalitativ studie på enkätundersökni ngar på 330 legitimerade sjuksköterskor. 10 teman identifierades i som viktiga faktorer för att utveckla ett

professionellt förhållningssätt. ¨Evaluating and Re-evaluating Educational Experience¨, ¨Developing professional selfefficacy¨, ¨Developing clinical competence¨¨Social values and norms¨ ¨Healthcareorganization¨¨ Management of new nurses¨, ¨Co-workers¨, ¨Patients and significant others¨, ¨Family and friends¨ & ¨Remaining in or leaving the profession¨

Bilaga 2

Söktabell Cinahl

Databasens namn: Cinahl

Datum för sökningen: 2019-03-19

Sökning Sökord &

Bilaga 3

Söktabell PubMed

Databasens namn: PubMed Datum för sökningen: 2019-03-20

Sökning Sökord &

Bilaga 4 Granskningsmall från Carlsson & Eiman (2003)

Poängsättning 0 1 2 3

Abstrakt: syfte, metod, resultat: 3p Saknas 1/3 2/3 Samtliga

Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven

Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt

Metod

Metodval adekvat till frågan Ej angivet Ej relevant Relevant Metodbeskrivning: repeterbarhet möjlig Ej angivet Knapphändig Medel Utförlig

Triangulering Saknas Finns

Urval: antal, beskrivning & representativitet Ej acceptabel Låg Medel God

Bortfall Ej angivet > 20% 5-20% < 5%

Bortfall med betydelse för resultatet Analys saknas/Ja Nej

Kvalitet på analysmetoden Saknas Låg Medel Hög

Etiska aspekter Ej angivet Angivet

Resultat

Frågeställning besvarad Nej Ja

Resultatbeskrivning: redovisning, kodning, etc Saknas Otydlig Medel Tydlig Tolkning av resultatet: citat, kod, teori, etc Ej acceptabel Låg Medel God Diskussion

Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig

Diskussion av egenkritik och felkällor Saknas Låg God

Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God

Slutsats

Överensstämmelse med resultatet: resultatets huvudpunkter belyses Slutsats saknas Låg Medel God

Ogrundade slutsatser Finns Saknas

Total poäng (max 45 p) p p p p

Grad I: 80% P:

Grad II: 70% %:

Grad III: 60% Grad: