Anorektiskt beteende och Pro-Ana

LINNÉUNIVERSITETET

Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats i sociologi 15 hp, år 2013

Anorektiskt beteende och Pro-Ana

- Sett ur ett sociologiskt perspektiv

Författare: Sanije Shala Handledare: Eva Fasth

Abstract

Title: Anorexic behavior and Pro-Ana – seen from a sociological perspective Author: Sanije Shala

Keywords: Pro-Ana, anorexic behavior, outsider, stigmatization

Following study is about the anorexic behavior and the pro-ana movement, which is a web- based subculture where the followers of this, stands for anorexia as an identity position and lifestyle, rather than a disease. The purpose of this study was that, from a sociological perspective give possible interpretations of the anorexic behavior, and interpret why some anorexics choose to be a part of and identify oneself with the pro-ana movement. The reason has been to conduce more knowledge and understanding of the topics, but also to contribute with a deeper perspective and sociological approach to the former research that is already available.

To conduct the study, qualitative research has been used, and the chosen methodology was document analysis/text analysis. The collected empirical data consisted material from two pro-ana forums, four blogs and six twitter accounts, where all the users of those claimed to be supporters of the pro-ana. The empirical data has been interpreted by Howard S. Becker's theory of deviance, Erving Goffman's theory of stigma and his dramaturgical theory. In addition, previous research has also been used as a support.

The study has shown that anorexics by being stigmatized for their deviant behavior may take different consequences for their actions. These are in the form of social isolation, concealment of behavior and resistance from the rest of society etcetera. Furthermore, the study also

revealed that the major reason that anorectics choose to be a part of the pro-ana is because they are in need of interaction with likeminded people. Through membership the anorectics may get the status and attention they need, and at the same time take part of a community where they are not questioned, but rather perceived as fully normal.

Nyckelord: Pro-ana, anorektiskt beteende, avvikare, stigmatisering

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1. Syfte och problemformulering ... 2

1.2. Frågeställningar och syftet med dessa ... 2

2. Studiens centrala begrepp ... 2

2.1. Anorexia Nervosa... 3

2.2. Pro-ana... 3

3. Tidigare forskning... 4

3.1. Det anorektiska beteendet, ett självdestruktivt beteende ... 4

3.2. Pro-ana webbsidors verkan ... 5

4. Teoretiska utgångspunkter ... 6

4.1. Socialisationsprocessen och avvikande beteende ... 7

4.2. Att spela rätt roll inför rätt publik ... 8

4.3 Hur ska de teoretiska utgångspunkterna användas? ... 9

5. Metodval ... 9

5.1. Kvalitativ textanalys ... 9

5.2. Tillvägagångssätt för insamling och analys av empiri ... 10

5.2.1. Forum ... 11

5.2.2. Bloggar ... 12

5.2.3. Twitter ... 12

5.3. Avgränsning – Fokus på ätstörningen hos kvinnor ... 12

5.4. Metodens tillförlitlighet ... 13

5.5. Etiska överväganden ... 13

6. Resultat & Analys ... 14

6.1. Början till ett anorektiskt beteende ... 14

6.2. Det anorektiska beteendet, ett avvikande beteende ... 15

6.3. Uppskatta effekterna av beteendet och stötta varandra ... 20

6.4. Pro-ana som enad grupp ... 22

7. Slutsats ... 25

8. Diskussion ... 26

Källförteckning... 28

Litteratur: ... 28

Rapport: ... 29

Internet: ... 29

1

1. Inledning

Vårt fysiska utseende har i dagens samhälle kommit att hamna i centrum och blivit allt mer betydelsefullt för oss. Enligt Ungdomsbarometern (2000) är det mycket viktigt för ungdomar i Sverige att se bra ut, framförallt för flickor/unga kvinnor. Flickorna är även de som är mest missnöjda med sitt utseende. Ungdomsstyrelsens rapport (2007) visar på att ungefär en

fjärdedel av unga kvinnor i Sverige, i åldern 16-25 år oroar sig för sitt utseende, och nästan en tredjedel oroar sig över sin vikt. Vad gäller pojkar är oron mindre och knappt en av tio oroar sig över utseende och vikt (Ungdomsstyrelsen:2007).

Oron kan vara en följd av de stora förändringar som kroppen genomgår i de tidiga tonåren, vilket också är en tid då man är ute efter att finna sin rätta identitet. För att man ska må bra och trivas med sig själv är det således viktigt att ha en sund kroppsuppfattning, och

förändringarna som kroppen genomgår kan medföra att denna uppfattning istället blir skev (Ungdomsbarometern:2000). Detta pekar en folkhälsoenkät gjord i Skåne på, där det av resultatet framkom att var tredje normalviktig flicka i årskurs nio och årskurs två på

gymnasiet uppgett en vilja att gå ner i vikt eller att de för närvarande bantar, medan jämnåriga pojkar i större utsträckning istället uppgett en vilja att gå upp i vikt (Folkhälsoenkät Region Skåne:2012). Dessa siffror kan därmed indikera att många flickor trots att de är normalviktiga strävar efter att få en ännu smalare kropp.

Denna fixering kring kropp och vikt kan för vissa vara tillfällig, medan det för andra kan leda till ett handlande som blir bestående och svårt att bryta. Anorektiker är ett bra exempel på detta, där fixeringen kring kropp och vikt istället har övergått till en ätstörning och ett skadligt beteende. Till följd av denna ätstörning har pro-ana skapats, vilket är en subkultur som

gestaltar sig på nätet, där anhängare till pro-ana förespråkar ätstörningen anorexi som en identitetsposition och livsstil, snarare än en sjukdom. Något som för många utomstående är obegripligt, därför kommer jag med denna studie försöka bidra med en ökad förståelse för det anorektiska beteendet och pro-ana, genom att tolka dessa ur ett sociologiskt perspektiv.

2

1.1. Syfte och problemformulering

Att det anorektiska beteendet och pro-ana rörelsen är oförståeligt för många, är föraktet och motståndet exempel på, vilket det övriga samhället många gånger möter pro-ana med.

Motståndet sker i form av försök med att stänga ner och blockera pro-ana forum och hemsidor, men ändå är det mycket utbrett på internet, och pro-ana anhängare hittar ständigt nya sätt att kommunicera på (Miah & Rich:2008). Att anhängarna till pro-ana fortsätter skapa nya webbsidor borde bero på att rörelsen på ett eller annat sätt är viktig för dessa tjejer. Trots detta är rapporteringen kring pro-ana för tillfället ganska liten sett till fenomenets förekomst på nätet, och därför anser jag att det behövs och krävs mer kunskap och förståelse för det anorektiska beteendet och pro-ana rörelsen. Därmed är syftet med denna uppsats att, ur ett sociologiskt perspektiv ge möjliga tolkningar av det anorektiska beteendet, och tyda varför en del anorektiker väljer att ingå i och identifiera sig med pro-ana rörelsen. För att bidra med mer kunskap och förståelse, men också för att bidra med ett djupare perspektiv och ett sociologiskt synsätt till den begränsade forskning som redan finns.

1.2. Frågeställningar och syftet med dessa

För att kunna uppnå syftet med uppsatsen har jag därför valt att utgå ifrån följande frågeställningar:



Kan det anorektiska beteendet förklaras sociologiskt, och i sådana fall hur? Syftet är att med hjälp av valda teorier och tidigare forskning bidra med en sociologisk

förståelse kring det anorektiska beteendet.



Varför väljer en del anorektiker att ingå i pro-ana rörelsen, och identifiera sig med denna? Syftet är att undersöka och tolka varför medlemskap i pro-ana blir ett val för en del anorektiker, och varför de därmed väljer att identifiera sig med denna rörelse.

2. Studiens centrala begrepp

Nedan kommer en bakgrundsförståelse av undersökningens centrala begrepp att presenteras.

Bakgrunden kommer i början att beröra kort historik bakom anorexia nervosa, ur vilken det anorektiska beteendet uppkommer, och slutligen kommer även pro-ana att förklaras mer grundligt.

3

2.1. Anorexia Nervosa

Berättelser från medeltiden tyder på att det redan då fanns religiösa asketer som sysslade med ett beteende likt det tillstånd som numera kallas anorexia nervosa. Det var dock inte förrän år 1873 som anorexi beskrevs som ett syndrom, och William Gull i England gav syndromet benämningen anorexia nervosa. Anorexia nervosa står för ”nervös aptitlöshet” och är en av de vanligaste ätstörningarna. Det som kännetecknar sjukdomen är avsiktlig självsvält, kraftig viktnedgång och överdriven träning. Sjukdomen är vanligare hos personer med kvinnligt kön, och drabbar oftast flickor i tonåren eller unga kvinnor, men anorexi kan även förekomma bland pojkar. Som vuxen är det ovanligt att insjukna i anorexi, då ett insjuknande efter 25 års ålder sker väldigt sällan (Råstam Bergström m.fl:1995).

Anorexi betraktas som en komplex sjukdom, där flera olika faktorer påverkar varandra. Det finns mycket forskning om anorexia utifrån olika perspektiv så som feministiskt, biologiskt och psykologiskt, vilka alla på sitt vis gett möjliga förklaringar till varför man får anorexi, men exakt orsak/orsaker är ännu inte fastställda trots att anorexi varit känd en lång tid (Klinkby Stoving:2012).

Utvecklingen av ett anorektiskt beteende börjar dock oftast i ett försök till att bli smalare genom exempelvis bantning, träning eller svält. För många är tanken från början att enbart gå ner något kilo, men när svälten pågått en tid kan beteendet bli bestående och svårare att ändra på. Det anorektiska beteendet kan kännetecknas av en stor rädsla för att gå upp i vikt, stort kontrollbehov av vad man stoppar i sig, ambivalens och en felaktig kroppsuppfattning (Ibid).

Personer som lider av anorexi gör oftast allt för att dölja sin sjukdom och sitt beteende för omgivningen, och efter en tids sjukdom isolerar många sig från det övriga samhället. De har kontakt med få personer, och även om anorektiker försöker umgås med andra störs ofta koncentrationen av att man nästintill ständigt tänker på sin vikt och sitt matintag (Råstam Bergström, m.fl:1995).

2.2. Pro-ana

Pro-anorexia eller också förkortat pro-ana kan beskrivas som en webbaserad subkultur. En subkultur kan definieras som en motkultur, där medlemmarna i subkulturen betonar den som en livsstil (Brake:1980). För personer som står för pro-ana ses därför anorexin inte som en

4 sjukdom, utan medlemmarna av pro-ana rörelsen menar att anorexin snarare alltså är en vald livsstil och något de identifierar sig med (Ferreday:2009). Definitionen av vad en livsstil egentligen är kan skilja sig en del, men för anhängare till pro-ana kan Giddens (1999) definition av livsstil användas. Där han anser att en livsstil kan ses som en uppsättning praktiker en individ följer, där dessa praktiker förenats i ett handlingssätt. Praktikerna avser att tillfredställa någon form av behov hos individen, men även förse individen med en inramning av dennes självidentitet. Således väljer anorektiker genom medlemskap i pro-ana inte bara hur hon ska handla, utan det visar också på vem hon vill vara (Giddens:1999).

Pro-ana gestaltar sig nästan enbart på nätet i form av olika hemsidor som oftast är publicerade av unga anorektiska flickor, och där deltagarna i dessa exempelvis uppmuntrar varandra till att avstå från mat och gå ner i vikt (Ferreday:2009). Hemsidorna kan vara allt från bloggar till diskussionsforum. På dessa hemsidor kan deltagarna förses med instruktioner på hur man vidmakthåller anorexin, hur man döljer den för andra, tips på olika dieter med mera. Utöver detta kan anorektiker på hemsidorna även finna stöd från andra i samma situation, och många gånger kan därför sidorna också fungera som en stödfunktion för deltagarna (Ibid).

3. Tidigare forskning

Nedan kommer jag att presentera tidigare forskning kring det anorektiska beteendet och pro- ana rörelsen. Som tidigare nämnt i problemformuleringen finns det relativt lite forskning kring just pro-ana rörelsen, jag har dock funnit ett par relevanta tidigare studier vilka tillsammans med min empiri och teori kommer ligga till grund för min analys.

3.1. Det anorektiska beteendet, ett självdestruktivt beteende

I avhandlingen ”Att ta skriken på allvar” skriver Friberg von Sydow (2011) om självdestruktivt beteende, där han bland annat analyserar detta beteende utifrån etiska

perspektiv. Vad som verkligen är och bör ses som ett självdestruktivt beteende, menar Friberg von Sydow är något som varierat över tid och är något som är svårdefinierat. Dock betonar författaren att sett till uttrycket handlar ett självdestruktivt beteende om skador mot själva kroppen, och det anorektiska beteendet ryms under denna definition, eftersom kroppen tar skada av svält och för lite mat.

5 Vidare framhäver Friberg von Sydow att beteenden kan vara både medvetna och icke

medvetna, och betonar därför att en människa endast kan stå till svars för sitt självdestruktiva beteende om det sker medvetet, vilket ofta är fallet vid just ett anorektiskt beteende. Har utföraren kontroll över sitt beteende och det innehåller upprepande självdestruktiva handlingar, nämner författaren att det för utföraren av dessa handlingar kan ses som en livsstil, och av övriga ses beteendet som ett självdestruktivt beteende (Friberg von Sydow:2011). Att anorektiska tjejer som använder sig av pro-ana webbforum skulle vara medvetna om att deras beteende och handlande inte är rätt tar Gavin, Rodham och Poyer (2008) upp i sin artikel “The presentation of ”Pro-Anorexia” in online groups interactions”.

De anser att viljan att hålla de anorektiska beteendet dolt för övriga, tyder på att de

anorektiska tjejerna är medvetna om att deras beteende högst troligt inte kommer accepteras av nära och kära. För att inte riskera att få beteendet ifrågasatt blir därför valet för många av tjejerna att dölja det för övriga.

Likt Gavin, Rodham och Poyer, har Dias (2003) i sin studie ”The Ana sanctuary: Women’s pro-anorexia narratives in cyberspace” också nämnt att anorektiska tjejer på pro-ana forumen uppvisat motstridiga känslor till att vilja berätta om sitt tillstånd för övriga. Dias hävdar att känslor av att känna sig isolerad och inte förstådd spelat en stor roll i detta, då de anorektiska tjejerna är rädda över responsen de kommer få från det övriga samhället (Dias:2003).

3.2. Pro-ana webbsidors verkan

Richardsson och Cherry (2005) har genom sin studie ”Anorexia as a lifestyle: Agency through Pro-Anorexia websites” velat få reda på vad anorektiker egentligen vill säga genom sin talan för pro-ana och anorexi som ett livsstilval och inte en sjukdom. Författarna nämner att pro-ana anhängarna genom pro-ana webbsidor gör motstånd mot två kulturella aspekter. Där det ena handlar om motstånd mot det rådande idealet, och det andra om motstånd mot sjukvården, eftersom anorektiker anser sig själva vara experter på sitt tillstånd. Vidare framhåller författarna att ett återkommande tema i webbforumen är benämningen Ana istället för anorexi. Denna benämning menar författarna tyder på att anorektikerna personifierat

sjukdomen och istället gjort denna bekant. För att framhäva kärleken för sitt tillstånd, kallar även en del av anhängarna sig för Anas. Genom detta anser författarna att tjejerna vill implementera ett slags systerskap som visar på att det endast är de som förstår varandra och ingen annan. Vidare konstaterar Richardsson och Cherry att för anhängarna ses anorexin som

6 ett sätt att kontrollera sina kroppar på, snarare än en stigmatiserad sjukdom (Richardsson och Cherry:2005).

Gavin, Rodham och Poyer (2008) har i sin artikel också tagit upp hur pro-ana presenteras av medlemmarna på pro-ana forum. Författarna menar på att stöttande av varandra utgör en stor del i diskussionerna användarna emellan. Vidare påpekar Gavin, Rodham och Poyer att pro- ana identiteten visat sig utgöra en känsla av att vara onormal och avvikande, och att det för deltagarna därför är viktigt att stötta och försäkra varandra om att de tillsammans delar på detta avvikande beteende och därmed inte är ensamma. Då de anorektiska tjejerna bryter mot en del etablerade normer i samhället, framhäver författarna att medlemmarna på pro-ana webbsidorna ser sig själva som udda och separerade från det övriga samhället, men att de inom ramen för pro-ana är fullt normala, då deras avvikande identitet bevaras och upprätthålls i forumen.

Vidar betonar Gavin, Rodham och Poyer att när någon av användarna misslyckas med något relaterat till ”livstilen” eller känner sig nedstämd, uppstår det på forumen ofta en kollektiv uppmuntran. Genom denna uppmuntran får den nedstämda personen sitt jag bekräftat och de övriga visar på att de finns där för en. Därför anser Gavin, Rodham och Poyer att pro-ana webbforumen är en plats där de anorektiska tjejerna förses med support och förståelse. Här accepterar de varandra, och har möjlighet att ventilera tankar och funderingar. Utöver detta påpekar författarna att webbforumen fungerar som den enda plats där tjejerna tillåts vara ärliga om sitt beteende och inte behöver stå till svars för det, något som de i den ”verkliga världen” hade behövt göra (Gavin, Rodham & Poyer:2008). Likt Gavin, Rodham och Poyer förklarar även Bardone-Cone och Cass (2007) att pro-ana anhängare genom hemsidorna kan diskutera med andra i en liknande situation som de själva, i forumen kan de anorektiska tjejerna vara sig själv och hålla sig undan från det resterande samhällets ifrågasättande ögon (Bardone-Cone & Cass:2007).

4. Teoretiska utgångspunkter

Nedan presenteras mina valda teoretiska utgångspunkter. Jag kommer att använda mig av Howard S. Beckers teori om avvikande beteende, Erving Goffmans teori om stigma och hans dramaturgiska teori. Utifrån dessa teoretiska referensramar kommer jag att analysera mitt material och därmed finna möjliga sociologiska tolkningar på mina frågeställningar.

7

4.1. Socialisationsprocessen och avvikande beteende

Redan tidigt under uppväxten får vi genom socialisationsprocessen lära oss de regler och normer som finns i vårt samhälle (de Swaan:2003). Oförmågan att följa dessa regler och normer är enligt Becker grunden till att man betraktas som avvikande. Det kan handla om att man inte handlar förväntat i en viss situation eller att man sysslar med ett beteende som ses som oriktigt (Becker:2006).

Likt de normer som finns i vårt samhälle, menar Becker på att alla sociala grupper också gör upp regler och normer som passar just den gruppen. Dessa regler visar på hur man förväntas handla i olika situationer och bete sig inom gruppen. Regler görs upp, både om vad som accepteras och vad som inte accepteras. När någon bryter de etablerade regler som finns inom gruppen betraktas denna individ som utanförstående och denne stöts ut från gruppen.

Avvikaren i sin tur kanske inte accepterar den regel efter vilken han döms efter, och kan istället se den eller de som dömer som avvikande och utanförstående. Avvikelsen är således inte en egenskap hos individen som pekas ut som avvikare, utan uppstår alltså i det sociala samspelet mellan avvikaren och de som pekar ut avvikaren (Becker:2006).

Genom att ständigt bli påmind om att man är en avvikare kan göra att personen inser det själv och väljer därför att dra sig undan de "normala" människorna. Detta gör i sin tur att individens självbild påverkas och när en självbild påverkas kommer det avvikande beteendet fortsätta att öka (Giddens:2007). Vissa avvikare kan ibland vara ambivalenta, och förstå och hålla med om att dennes beteende exempelvis är dåligt och felaktigt, medan andra gånger mena att deras domare, ofta ”de normala”, inte förstår dem. För att visa på att de som dömer gruppen har fel, kan vissa grupper avvikare i extremfall bygga upp hela ideologier som förklarar varför deras beteende och handlande är rätt, och varför de som dömer har fel (Becker:2006).

Oavsett vad den avvikande handlingen är så menar Becker (2006) på att dessa handlingar brukar uppfattas som motiverande, och att det alltid finns en drivkraft bakom till att man är villig att pröva. Då man riskerar att straffas av andra för sitt avvikande beteende, gör man oftast allt för att hålla beteendet dolt. Desto mer det avvikande beteendet ökar desto mer drar man sig som avvikare ifrån de ”normala” människorna. Men som ömsesidigt beroende av andra söker sig avvikaren därför sig till en passande grupp med likasinnade, där denne kan få den personliga uppmärksamheten och statusen som personen i fråga behöver (Becker:2006).

8

4.2. Att spela rätt roll inför rätt publik

Goffman (2004) liknar människors möten och situationer vid ett rollspel eller en teater. Där individen som aktör presenterar sig själv och sin aktivitet inför andra som är publiken. Han skiljer på två typer av scener, vilka han benämner som den bakre- och främre regionen. Den bakre regionen förknippar Goffman med den plats där en individ kan koppla av och vara sig själv, och oftast är denna plats hemmet. Således handlar den främre regionen om platser där vi måste uppföra oss på ett visst sätt, och tänka mer över vårt handlande och beteende. Att spela rätt roll inför rätt publik är enligt Goffman väsentligt för att man inte ska betraktas som misstänksam. Därför anpassar aktören rollen som denne spelar, till roller som de andra individerna i sammanhanget spelar. I och med sin roll har aktören alltid ett mål och ett motiv med sitt framträdande. Goffman (2004) betonar att beroende på vad aktören vill presentera inför publiken, strävar denne efter en viss respons från publiken och aktören kommer därför att genom olika motiv försöka kontrollera dessa intryck. Vidare skriver Goffman att

framträdandet som sker kan förklaras som en samlad aktivitet hos en viss grupp, i ett givet tillfälle. Där aktiviteten syftar till att på ett eller annat sätt påverka någon av de andra deltagarna. Sker framträdandet fler gånger och inför samma publik, menar Goffman att det uppstår ett socialt band och man får en viss social roll, vilken är knuten till en given status som visas upp vid agerande inför denna publik (Goffman, 2004). Utför aktören istället en aktivitet eller handlar på ett sätt som inte publiken förväntar sig, kan denne istället pekas ut som ”inte önskvärd” i gruppen och blir därmed utstött. Det är detta som Goffman (2011) förklarar som ett stigma, och han urskiljer på tre olika typer av stigman. Dessa är kroppsliga stigman, karaktärsstigman samt gruppstigman. Vidare hävdar Goffman, likt Becker att stämplingen med ett stigma kan leda till att den stigmatiserade individen avskärmar sig allt mer och alieneras. Andra stigmatiserade individer kan istället vara medvetna om att de bär ett stigma, men inte ta det hårt och mena på att andra som ser sig som ”de normala” snarare är de omänskliga. För många stigmatiserade individer blir det därför viktigt att finna sina likar, och inse att denne inte är ensam utan att det finns andra i samma kategori som han själv

(Goffman:2011).

9

4.3 Hur ska de teoretiska utgångspunkterna användas?

Anledningen till att jag valt ett antal teoretiska utgångspunkter är för att jag anser att dessa har kopplingar till varandra, och att jag i och med ett användande av dessa parallellt kan göra en mer djupgående analys av mitt ämnesval.

Beckers teori om avvikande beteende kommer hjälpa mig att analysera det anorektiska beteendet och bidra med en förståelse för detta. Vidare kommer teorin också hjälpa mig att förklara pro-ana gruppen och hur denna kan se ut, men också vilka konsekvenser ett avvikande beteende kan få för en avvikare.

Goffmans dramaturgiska perspektiv kommer bidra med en förståelse för hur den sociala interaktionen styrs av människors uppträdande, och genom detta tolka just anorektikers sociala interaktion med andra. Förutom detta kommer Goffmans teorier även bidra med att förklara vad som händer när en person inte uppför sig på ett av omgivningen väntat sätt, och vilka konsekvenser detta får.

5. Metodval

5.1. Kvalitativ textanalys

För att genomföra följande studie använde jag mig av en kvalititav metod i form av

dokumentanalys/textanalys, då denna metod var bäst lämpad för mitt ämnesval. Utöver detta bidrog tillvägagångssättet med att jag fick en bredare förståelse för helheten och innebörden av mitt material. Allt insamlat material kom från internet, och Bryman (2005) anser det vara en stor potential som dokumentkälla. Dock betonar han att det finns en del aspekter en författare måste förhålla sig till när denne använder sig av sådant material. För det första är det svårt att veta vem som verkligen står bakom exempelvis forumen, och vilka användarna av bloggarna och twitterkontona egentligen är, därför kan detta medföra bristande

trovärdighet. Utöver detta är det också svårt att veta hur representativ en viss webbsida är för det valda ämnet (Bryman:2005). För att undkomma denna problematik valde jag att se det användarna skrev utifrån att de är de personer som de utger sig för att vara, det vill säga i mitt fall anorektiker som är anhängare till pro-ana och att det tjejerna skrev var en reflektion av deras verkliga beteende och handlande.

10 Under insamlingen av materialet var det även av stor betydelse för mig att vara så objektiv som möjligt i förhållande till empirin, för att i största möjliga mån se det utifrån

anorektikernas perspektiv. Dock betonar Bryman (2005) att det är viktigt att påpeka att en tolkning gjord av en viss författare inte är den enda riktiga, då det till viss grad ändå innehåller någon form av personliga tolkningar. Denna studies resultat har emellertid inte avsett att generera en fullständig och enda riktig sanning, utan varit ett sätt att se det ur ett djupare perspektiv, för att bidra med ny förståelse kring det anorektiska beteendet och anledningar till varför medlemskap i pro-ana forumen blir ett faktum. Med tanke på att jag valde att bidra med en förståelse genom att tolka dessa fenomen, hade jag därmed ett hermeneutiskt förhållningssätt, då min avsikt var att förstå anorektikers beteende och handlande utifrån ett försök att se det ur deras perspektiv (Watt Boolsen:2007).

Det jag eventuellt kunde ha använt mig av istället hade varit kvalitativa intervjuer med anorektiker som utger sig för att vara anhängare till pro-ana. Dock valdes detta alternativ bort ganska snart, då jag insåg att det var väldigt känsliga ämnen som många inte verkade vara villiga att prata om. Lider man av anorexi gör man ofta allt för att dölja sjukdomen menar Råstam Bergström m.fl (1995), och detta reflekterades också senare i min empiri då många av användarna var anonyma, med varken namn, personliga bilder eller boendeort publicerat.

Med anledning av detta hade det därmed varit mycket svårt för mig, om inte omöjligt, att komma i kontakt med sådana tjejer. Vad gäller kvantitativa metoder var dessa inte ett alternativ, då det som sagt har varit viktigt för mig att bidra med en djupare tolkning och förståelse, snarare än att visa på fenomenens utbredning (Kjaer Jensen:1995). Vidare nämner Kjaer Jensen att det finns två olika inriktningar på kvalitativ datainsamling och analys, och där jag valde att använda mig av tillämpad forskning. Vilket betyder att jag valde att lösa problemen, genom att använda mig av redan utvecklade teorier som hjälp (Ibid).

5.2. Tillvägagångssätt för insamling och analys av empiri

Jag började med att utöka mina kunskaper om anorektiskt beteende och pro-ana rörelsen genom att grundligt läsa om dessa, för att till en början få en preliminär förståelse av dem (Watt Boolsen:2007). För att få tillgång till relevant empiri valde jag att använda mig av sökmotorn google.se. Till en början var det tänkt att jag skulle använda mig av pro-ana forum och ett antal bloggar. Under tiden som jag läste mig in på ämnet insåg jag dock snabbt att pro- ana rörelsen var väldigt utbredd även på twitter. Därför valde jag att använda mig av ett antal

11 konton där med för att få tillgång till mer material. Slutligen bestod min empiri av två pro-ana forum, fyra bloggar och sex twitterkonton. Vid analysen av dessa ville jag skapa mig en förståelse av vad det skrevs och diskuterades mest om, utöver detta ville jag även få en djupare förståelse för vilken betydelse pro-ana verkade utgöra för dessa tjejer och hur de reflekterade över deras beteende och handlande. Jag använde enbart text som var skriven max fem månader bak i tiden, för att skapa en viss begränsning. Dock var forumen ett undantag då jag i dessa enbart använde mig av material max två månader bak i tiden, då det inom dessa skrevs mycket mer än vad det gjordes på bloggarna och på twitter. Empirin visade trots det, på liknande mönster och återkommande teman/diskussioner var bland annat

 att anorektikerna ofta beskrev sig själva som udda och utanförstående.

 att de inom pro-ana rörelsen upplevde delaktighet och trygghet.

 att många diskussioner fördes om deras beteende och handlande.

 att många diskussioner fördes om vad andra tyckte om dem.

 att många skrev om ätstörningen/sjukdomen som att det vore en person.

För att få fram liknande mönster och ofta diskuterade ämnen tillbringande jag längre stunder genom att läsa diskussioner på forumen, bloggarna och inläggen på twitterkontona. Detta gjordes ett flertal gånger. För att strukturera upp det jag fann använde jag mig utav mind maps och anteckningar varje gång jag läste. Slutligen summerade jag dessa för att se vad jag kunde ha med och vad som inte behövdes.

5.2.1. Forum

Att jag använde mig av forum bidrog med viss problematik. Många av forumen var låsta och var man inte användare på dessa fick man inte heller tillgång till något på webbsidan. Därför blev det självklart att jag fick stryka låsta forum, och försök med att bli användare på

webbsidorna gjordes inte. Anledningen till detta var att jag insåg att det inte skulle bli etiskt försvarbart om jag använde mig utav låsta forum, då jag hade behövt ett samtycke från medlemmarna. Istället valde jag enbart öppna forum, där jag endast tog del av information som jag kom åt även utan medlemskap, på så vis behövdes inget samtycke från användarna, då dessa borde vara medvetna om att materialet är nåbart även för utomstående.

Trots att många forum ständigt tas bort, uppkommer hela tiden nya webbsidor där pro-ana anhängare kan integrera med varandra (Miah & Rich:2008). Under min sökning efter empiri

12 kom jag i kontakt med många olika pro-ana forum, vissa med mer aktivitet och medlemmar än andra, men överlag med likande utformning och innehåll. Slutligen valdes därför två forum, där valet berodde på att de hade fler medlemmar och där rådde regelbunden aktivitet.

Pro-Ana Forum 1: 13 835 medlemmar (2013-05-29) Pro-Ana Forum 2: 20 517 medlemmar (2013-05-29) 5.2.2. Bloggar

För att få bredare urval av empirin valde jag också att använda mig av bloggar. För att hitta dessa bloggar använde jag sökmotorn google.se. Det som styrde val av bloggar var att

användarna till dessa skulle utge sig för att vara anhängare till pro-ana, och att de skulle ha ett någorlunda regelbundet uppdaterande de senaste fem månaderna. De fyra första som jag hittade som uppfyllde dessa krav blev därmed de slutgiltiga valen. Problematiken med att använda mig av bloggar var dock att jag upptäckte att det genom citat från dessa lätt kunde gå att finna bloggarna via sökmotorn. Därför blev lösningen att jag använde mig av dessa i analysen av empirin, men när jag presenterade mitt resultat tog jag inte med citat från

bloggarna. Bloggar är offentliga och får därför användas utan samtycke från användarna, trots detta ville jag bevara användarnas anonymitet och därför presenterades inte några resultat från dessa.

5.2.3. Twitter

Som tidigare nämnt upptäckte jag att pro-ana rörelsen även var väldigt utspridd på twitter och därmed ansåg jag att jag även kunde använda mig av material från något konto där, för att utöka urvalet ytterligare. Det som styrde valet av twitterkontona var samma som för bloggarna, och de sex första kontona jag fann valde jag att inkludera i min empiri. Likt bloggarna är även twitterinläggen offentliga, således behövdes inget samtycke från användarna där heller.

5.3. Avgränsning – Fokus på ätstörningen hos kvinnor

För att mitt arbete inte skulle bli allt för omfattande valde jag att begränsa studien till det anorektiska beteendet och pro-ana rörelsen hos det kvinnliga könet. Anledningen till att jag behövde göra följande avgränsning var för att jag inte hade tillgång till tillräckligt mycket material för att kunna uttrycka mig om ätstörningen hos män. På forumen har majoriteten av

13 medlemmarna varit kvinnor, de fyra bloggarna och de sex twitterkontona har också haft kvinnliga användare. Utöver detta är anorexi mycket vanligare bland tjejer och unga kvinnor än bland killar/män, och information om ätstörningen hos kvinnor var därför mycket lättare att hitta (Råstam Bergström, m.fl:1995). Slutligen valde jag även att enbart involvera

anorektiker vilka utgav sig för att vara anhängare till pro-ana rörelsen. Anledningen till detta var att jag såg mina frågeställningar som sammankopplade till varandra, och därmed blev endast dessa anorektiker intressanta för studien.

5.4. Metodens tillförlitlighet

Bryman (2005) diskuterar om att det råder viss oenighet bland forskare vad gäller relevansen för reliabilitet och validitet i en kvalitativ forskning. Då validitet syftar på om studien mätt det den avsett att mäta, anser Bryman att mätningen egentligen inte är av särskilt stor relevans för kvalitativa undersökningar. Även när det gäller reliabiliteten, menar Bryman att det för en kvalitativ forskning i många fall kan vara svårt att uppnå (Bryman:2005). Denna studie kunde delvis uppnå detta mål, men troligtvis inte helt. Anledningen var att resultaten enbart var tolkningar av viss empiri, där det både rörde sig om pro-ana forum, bloggar och twitterkonton.

Då man inte kan uttrycka sig med säkerhet om vilka som ligger bakom dessa, kan man heller inte garantera att liknande studie hade gett likadant resultat, så länge inte empirin hade hämtats från exakt samma ställen. Bortsätt från detta anser jag att jag följde de regler som finns, använde mig av tillräckligt stort urval, och utförde studien på ett korrekt sätt. Utöver detta försökte jag även att vara så objektiv som möjligt, och anser därmed att jag uppfattade anorektikernas perspektiv på ett riktigt sätt, detta styrker därför studiens tillförlitlighet. Något som stärker tillförlitligheten ytterligare är att jag kunde urskilja liknande mönster och

förekommande diskussioner på en kollektiv ”plats” som forumen, men också på de enskilda bloggarna och twitterkontona.

5.5. Etiska överväganden

Under tiden som denna studie pågått hade jag ständigt etiska överväganden i åtanke. Dock var det inte något problem för mig att förhålla mig till dessa då jag enbart använde mig av

offentligt material på internet som alla kan få tillgång till, och därmed var ett samtycke från användarna inte nödvändigt. Jag anser att dessa personer borde veta om att alla kan få tillgång

14 till det de skriver, och därmed har de ansvaret för att inte publicera sådant de inte vill att andra ska få tillgång till. Trots detta valde jag som tidigare nämnt att inte ha med citat från

bloggarna för att bevara fullständig anonymiteten. Utöver detta fingerade jag alla namn, och varken utgav fullständigt namn (om detta fanns) eller alias i presentationen och analysen av empirin.

6. Resultat & Analys

Nedan kommer min empiri att presenteras parallellt med analysen. Analysen kommer att genomföras med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna jag valt, men också med stöd från tidigare forskning.Empirin som presenteras kommer från pro-ana forumen, men en del citat är också inlägg från de sex twitterkontona. Citaten är direkt hämtade från det tjejerna själva skrivit och därmed är varken stavningen eller språk ändrat. De citat som kommer från forumen är döpta till Pro Ana Forum, medan de citat som kommer från twitterkontona är döpta till Twitter, Tjej 1 – Twitter, Tjej 6.

6.1. Början till ett anorektiskt beteende

Orsaken eller orsakerna till att man utvecklar anorexi kan vara olika, och det har inte

framkommit något tydligt svar på vad som faktiskt ligger bakom. Mycket forskning har visat på att utvecklandet av sjukdomen är en konsekvens av många olika faktorer, men att det ofta börjar med ett försök till att bli smalare i form av någon bantning (Råstam Bergström, m.fl:1995). Följande har även påträffats i uppsatsens empiri, då det för många av tjejerna verkar ha börjat med en vilja att gå ner i vikt. Becker (2006) menar på att en person på ett eller annat sätt motiveras till att begå en avvikande handling, och att detta sker avsiktligt (Becker:2006). I anorektikers fall anser jag att det inte handlar om att de en dag bestämmer sig för att få anorexia, utan det handlar om ett medvetet och avsiktligt val till att just börja banta, men vilket senare uppenbarligen får oavsiktliga konsekvenser då tjejerna utvecklar en ätstörning. Därför är det viktigt att påpeka att det anorektiska beteendet verkar vara ett beteende som triggas och utvecklas med tiden. Först när beteendet hållit på ett tag, blir det svårt att bryta (Råstam Bergström m.fl:1995).

15 Rent avvikande

6.2. Det anorektiska beteendet, ett avvikande beteende

Av resultatet har det framkommit att de anorektiska tjejerna medvetet och med flit avstår från att äta, och medvetet döljer beteendet och handlandet för andra. Detta kan tolkas som att tjejerna avsiktligt sysslar med ett beteende som de vet om inte kommer accepteras. Liknande pekar Friberg von Sydow (2011) och Gavin, Rodham och Poyer (2008) på, då de betonar att anorektiker är medvetna om sina handlingar, och de är också medvetna om att deras beteende och handlande högst troligt inte kommer accepteras av andra.

Att äta regelbundet är en handling som för de flesta anses som riktig, är man hungrig ska man äta och inte avstå från mat med flit. Föda är en förutsättning för att människor ska överleva, och alla är i behov av att äta dagligen och regelbundet (de Swaan:2003). Således kan det ses som en etablerad norm i samhället och de anorektiska tjejerna bryter mot denna norm genom att medvetet avstå från mat och svälta sig, trots att de egentligen många gånger är väldigt hungriga. Eftersom de uppför sig på ett sätt som inte förväntas av det övriga samhället kan det leda till ett visst utanförskap. Att ett beteende ses som avvikande menar Becker (2006) beror på att andra stämplat detta beteende som avvikande, således är det anorektiska beteendet och pro-ana inte avvikande i sig, utan har blivit det i och med ett stämplande från andra. För att förklara hur ett avvikande beteende kan uppfattas använder Becker (2006) sig av följande modell:

Lydigt beteende Regelbrytande beteende Upplevs som avvikande

Upplevs inte som avvikande

Jag anser att denna modell kan användas för att förklara ett anorektiskt beteende som

avvikande beteende på två olika sätt. För många av tjejerna har början till detta beteende, som tidigare nämnts, berott på att de uttryckt en vilja att gå ner i vikt, vad orsakerna till denna vilja har varit, har inte gått att utläsa. Det kan dock tolkas som ett försök att uppnå något som de tror att samhället förväntar sig av dem, då många uttrycker att allt kommer bli bättre bara de blir smalare. I takt med att de går ner i vikt får många komplimanger för sitt nya utseende, och

Falskt anklagat

Hemligt avvikande Konformt

16 detta kan stärka tjejernas tro om att de övriga samhället faktiskt förväntat sig att de ska gå ner i vikt. Komplimangerna bidrar vidare till att tjejerna känner sig mer synliga och uppskattade, och nedan kommer citat som tyder på att tjejerna blir glada av att andra uppmärksammar deras viktnedgång:

“Seen this girl I used to go to school with in december n she told me I lost hella weight! Made my day brighter”- Pro Ana forum

“OMG! Just spoke to my aunt Her: "The kids showed me some photos of you on FB, you've gotten SO thin. Well done!" – Twitter, Tjej 4

Det omgivningen dock inte känner till i början är att dessa tjejer når denna viktnedgång genom ohälsosamma metoder som svält eller överdriven träning. Således kan det anorektiska beteendet i detta tillfälle förklaras som ett hemligt avvikande, tjejerna håller på med ett regelbrytande beteende i form av så litet matintag som möjligt eller svält. Men ovetandes om detta kanske omgivningen inte upplever det som avvikande, då bantning i sig möjligtvis inte upplevs som något konstigt. Det är först när det blir uppenbart och synligt att en person blivit

”för smal” men ändå fortsätter att banta, som folk kan börja fatta misstankar om att det rör sig om ett anorektiskt beteende. Således kan det anorektiska beteende i början ses som ett hemligt avvikande, men i takt med att det blir uppenbart för övriga ses det istället som ett rent

avvikande beteende. Vilket Becker (2006) menar betyder att beteendet upplevs som

avvikande, men också är ett regelbrytande beteende, då exempelvis svält och extrem magerhet inte anses som beundransvärt eller som ett korrekt handlande.

Att stämplas med ett avvikande beteende är likadant som det Goffman (2011) nämner som stigmatisering. För att förklara vilka typer av stigman det finns, urskiljer Goffman (2011) på tre sådana och nedan förklarar jag utifrån dessa varför det anorektiska beteendet kan uppfattas som avvikande:

1. Kroppsliga stigman: Detta stigma kopplar Goffman till olika fysiska handikapp eller missbildningar, och pågår ett anorektiskt beteende under lång tid kan detta påverka kroppen på olika sätt. Rent fysiskt blir kroppen överdrivet mager och revben framhävs med mera, det är också en sådan kropp empirin visat på att anorektikerna strävar efter.

Då en anorektikers kropp skiljer sig mycket från en normalviktig människas kropp, blir det således tydligt för omgivningen att denna person lider av en sorts sjukdom.

17 2. Karaktärsstigman: Detta stigma kopplar Goffman till exempelvis missbruk, och det

anorektiska beteendet kan befästas med ett sådant stigma också. Kopplat till detta beteende pekar allt på att tjejerna är beroende av att kontrollera matintaget på olika sätt. Flera berättar för varandra om vilka dieter de går på, medan andra nämner hur många dagar de lyckats svälta sig.

3. Gruppstigman: Anledningarna till att pro-ana rörelsen ofta möts med förakt av övriga samhället kan vara olika, men i grunden kan det tolkas som att det handlar om att de övriga samhället ser pro-ana rörelsen och deras handlande som avvikande. Därför har många svårt att förstå anorektikers handlande, eller det faktum att vissa anorektiker ser sin sjukdom som ett livsstilsval.

När omgivningen på ett eller annat sätt blir medvetna om det avvikande beteendet, stigmatiseras således de anorektiska tjejerna och benämns som anorektiker. Detta kan förklaras med hjälp av Goffman (2011), då han menar att övriga etiketterar avvikaren för att placera denne under en kategori, och för att i fortsättningen behandla henne därefter. Vilket medför en rad konsekvenser för avvikaren, konsekvenser som på ett eller annat sätt påverkar denna individ till ett fortsatt avvikande beteende (Becker:2006). Detta kan förklara många av tjejernas uttryck om att ingen tycker om dem, ingen förstår dem, och att de känner sig

ensamma, att de såg sig som udda och utanförstående diskuterades ofta. Just det sociala deltagandet och individens offentliga identitet framhäver Becker (2006) som de mest drastiska konsekvenserna. I och med upptäckten som avvikande från det ”normala” delges man en ny status och ses som annorlunda. Att ses som annorlunda kan förklara tjejernas rädsla över vad andra tycker och tänker om en. En tjej på forumet uppger denna rädsla genom att skriva:

“Every person I come in contact with I fear what they think of me...” – Pro Ana forum

Rädslan över andras reaktion kan göra att man inte vågar röra sig bland andra, och enligt Becker (2006) kan detta leda till att tjejerna stärker det avvikande beteendet allt mer och avskärmar sig från de ”normala” människorna. Detta har tidigare forskning också visat på. Då desto mer indragen man blir i anorexin, desto mer drar man sig undan från omgivningen och ens sociala liv faller bort (Råstam Bergström m.fl:1995). Följande kommentarer visar på en avskärmning från övriga:

18

“As an Ana, I'll avoid you. I'll make excuses for why we can't hang out”. – Pro Ana forum

“I´m sorry for Ana has taken over she is my Best friend / … /”. – Pro Ana forum

Citaten ovan tyder på att Ana (anorexin) tagit över, och dessa tjejer verkar varken ha viljan eller tiden till att umgås med andra. Genom att stärka det avvikande beteendet, fortsätter istället tjejerna med sina upprepande handlingar och detta tycks således ta en hel del av deras tid. I och med följande blir det lättare att förstå varför många av dessa tjejer ser det som en livsstil, då beteendet och handlandet utgör en central del i deras liv, samtidigt som det visar på att de vill bevara sin anorektiska identitet. Liknande konstaterar även Friberg von Sydow (2011) då han antyder att om utföraren gör något som denne har kontroll över, och det innehåller upprepande självdestruktiva handlingar, kan det för utföraren av dessa handlingar ses som en livsstil, medan det för det övriga samhället inte förstås och ses som avvikande och stigmatiserande.

Attityderna vi har och sättet vi ”normala” människor intar gentemot en person som vi befäst med ett stigma, menar Goffman (2011) är välbekant. Vi tenderar att alltid tro att de som uppfattas som stigmatiserade på ett eller annat vis inte är fullt normala. Det är detta Goffman anser genererar i att vi tar till diskriminerade åtgärder och ofta, om ändå oavsiktligt, resulterar detta i att man reducerar den stigmatiserade personens livsmöjligheter (Goffman:2011). En form av diskriminerade åtgärder gentemot de anorektiska tjejerna kan vara försöken med att stänga ner pro-ana webbsidorna. Vilket kan leda till reducerade livsmöjligheter för tjejerna med påverkan på, som tidigare nämnt, deras sociala deltagande och den offentliga identitet.

Att toleransen utifrån gentemot anorektiker och pro-ana är väldigt liten, kan troligtvis bero på att det tjejerna håller på med inte upplevs som normalt, det är obegripligt och det är få som på riktigt kanske ens vill förstå varför dessa tjejer gör som de gör. Enbart på twitter kan man lägga märke till att många uttrycker motstånd och avsky mot pro-ana, vilket är ytterligare konsekvenser som anorektikerna får ta för sitt beteende och handlande. Nedan kommer ett par kommentarer som visar detta:

“All you pro-ana you have no idea what you are missing out on! I just pray that one day you guys have a life”

19

“I am pissed at pro-ana. Promoting anorexia as a trend is a crime / … /”

“I´m very much against the pro-ana scene / … /”

Varför många anorektiker väljer att dölja beteendet blir således inte svårt att förstå, då anorektikerna genom att stå för sitt beteende och handlande just får ta många konsekvenser.

Liknande skriver också Gavin, Rodham och Poyer (2008) och Bardone-Cone och Cass (2005) då de nämner att de anorektiska tjejerna, just för att slippa få sitt beteende ifrågasatt därför väljer att i så stor utsträckning som möjligt hålla beteendet dolt för andra. Såhär skriver två tjejer:

“My boyfriend doesn't know and I won't tell him. When we first met it became very clear how disgusting he thought EDs [eating disorders] were”. – Pro Ana forum

“I'm such a good liar... Hehehe” – Twitter, Tjej 1

Paralleller kan här dras till Goffmans (2004) dramaturgiska perspektiv där han beskriver livet som en teaterföreställning. Han skiljer på den främre och den bakre regionen, där han menar på att individen i den bakre regionen exempelvis i hemmet, kan slappna av och handla mer fritt. Under sitt framträdande för den främre regionen bör individen istället kontrollera sitt handlande och anpassa det efter publiken, för att på så sätt handla rätt inför dessa

(Goffman:2004). I anorektikers fall har jag lagt märke till att detta skiljer sig åt, och avviker en del från det Goffman presenterat. Då istället pro-ana webbsidorna verkar fungera som den bakre regionen för anorektiker, snarare än hemmet. Det är först i interaktionen med andra anhängare till pro-ana som anorektikerna upplever att de blir förstådda och i större

utsträckning får vara sig själva. Men frågan är i hur stor utsträckning de egentligen kan vara det. På pro-ana webbforumen likt andra forum integrerar alla möjliga människor med

varandra och trots medlemskap på pro-ana forumen håller de flesta namn och boendeort med mera anonymt, och det är få som lägger ut bilder på sig själv. Vilket allt tyder på att de även i interaktionen med andra anorektiker tar till viss anonymitet, och därmed inte visar sin riktiga identitet helt. Trots detta går det att urskilja att anorektiker lättare kan spela sin rätta

anorektiska roll inför pro-ana anhängarna än vad de gör hemma. Då det för många handlar om

20 att som tidigare nämnt dölja beteendet så gått det går hemma, i skolan och på andra platser där hon dagligen syns. Citatet vi såg tidigare är ett exempel på detta, då tjejen i fråga inte ens vågar nämna sitt tillstånd för hennes pojkvän, på grund av medvetenhet om att han inte kommer acceptera det.

På webbsidorna behöver de anorektiska tjejerna i alla fall inte dölja något kring beteendet och andra får höra om hur många dagar man svält, vad man gjort för att hålla sig från mat. Alla dessa, vågar jag påstå är diskussioner anorektikerna i de flesta fallen (om inte alla), inte skulle tagit upp eller tar upp med familjen. Detta tyder alltså på att pro-ana webbforumen eller andra ställen där anorektiker integrerar med varandra kan ses som deras bakre region, i mycket större utsträckning än hemmet. Vilket bidrar till att konsekvenserna av att dölja beteendet för vänner och familj blir att man ständigt måste spela en teater inför dessa, och uppföra sig på ett sätt som anorektikerna tror att familj och vänner förväntar sig av dem. Därför befinner alltså anorektiker sig i mångt och mycket nästan alltid på den främre regionen, vilket bara det i sig kan vara mycket ansträngande för dem.

6.3. Uppskatta effekterna av beteendet och stötta varandra

Som jag tidigare tagit upp menar Becker (2006) på att innan en person provar på en avvikande handling så motiveras denne på ett eller annat sätt till att begå denna handling, och det sker avsiktligt (Becker:2006). Detta kan vara fullt möjligt, då exempelvis anorektikerna i många fall, på ett eller annat sätt verkar lockas och motiveras till att gå ner i vikt. När de väl uppnått ett mål, finner de snabbt nya fel på sin kropp och detta resulterar i att nya delmål sätts upp.

Detta kan förklaras i att det för en person med utvecklat anorektiskt beteende hela tiden handlar om att gå ner i vikt, och bevara en så låg vikt som möjligt (Råstam Bergström m.fl:1995). När anorektikerna når sina mål, går ner i vikt eller avstår från mat fylls de med glädje och en känsla av att ha kontroll, detta pekar även Richardsson och Cherry (2005) på, då de menar att viljan att fortsätta ha kontroll över kroppen är viktigt för anorektiker.

Resultatet tjejerna ser och behovet av kontroll leder ofta till att de strävar efter att gå ner i vikt ännu mer. Därför kan anorexi likt alkoholism och narkomani ses som ett beroendetillstånd menar Råstam Bergström med flera (2005). Istället för att vara beroende av alkohol eller något visst preparat är man i anorektikers fall, likt tidigare nämnt, beroende av att minska i vikt och i så stor utsträckning som möjligt avstå från mat.

21 När Becker (2006) undersökte hur man blir en marijuanarökare kom han fram till att tre saker behövde uppfyllas för att fortsätta nyttja drogen. Genom analysen av min empiri anser jag att denna” modell” även går att tillämpa för att tolka hur det kan gå till när en individ utvecklar ett fortsatt anorektiskt beteende, genom att exempelvis lära sig minska matintaget eller till och med svälta sig. Till att börja med menar Becker (2006) på att användandet av drogen måste ge någon effekt för att användaren ska fortsätta. I anorektikers fall kan det handla om att

bantningen, dieten eller svälten måste resultera i någon form av viktminskning för att tjejerna ska anse det vara användbart och något att fortsätta med. För att lyckas med detta resultat krävs dock att tjejerna lär sig tekniken, som i deras fall handlar om att lära sig på vilket sätt man ska banta, eller hur man ska lyckas med att svälta sig en längre tid. Till detta menar Becker (2006) att deltagarna i en grupp som sysslar med den aktiviteten kan vara till stor hjälp. I dessa kan användaren dels lära sig genom direkt undervisningen eller genom att observera hur andra gör. Anorektikerna lär sig detta genom pro-ana webbforumen, eller andra ställen, genom att läsa om hur andra anorektiker lyckas med att exempelvis svälta sig. Har man problem med något eller inte förstår hur man ska lyckas med att gå ner i vikt, kan

anorektikerna genom interaktionen med de andra få tips på hur man bäst gör det. Att dela med sig av just tips till varandra sker ofta på pro-ana forumen. Dessa tips är allt från hur man lättast går ner i vikt, till hur man kan dölja beteendet för andra. På exempelvis pro-ana forumen kan de mer erfarna anorektikerna lära de mindre erfarna. Nedan kommer citat som pekar på detta:

” you could try coughing to cover up the noise, / … / Also, drinking lots of hot drinks like herbal teas throughout the day helps to silence a hungry stomach.” – Pro Ana forum

“How could I fast until at least Wednesday without my mother or anyone else noticing?” – Twitter, Tjej 1

“I can help you! I'm new to the forum but not new to fasting” – Pro Ana forum

Anorektikerna måste således först lära sig hur man vänjer kroppen vid att i så hög grad som möjligt avstå från mat, och lära sig hur man på bästa sätt lyckas med detta. Det verkar krävas att tjejerna lär sig en utarbetad teknik, för att bli starka nog, att så ofta som möjligt stå emot

22 hungern.

Vidare menar Becker (2006) att det handlar om att lära sig känna effekterna, effekterna i anorektikers fall handlar kanske om att gå ner i vikt, känna hunger med mera. I början verkar det vara svårt för tjejerna att hantera, och det blir jobbigt att hålla sig borta från maten. I takt med växande erfarenheten, utvecklar utföraren dock större uppskattning för effekterna och tillslut har hon lärt sig att uppskatta effekterna hon känner allt mer. Som Becker (2006) skriver, kan det som en gång varit skrämmande och obehagligt, nu byggts upp till något som är önskvärt och som man strävar efter att känna. Det är just uppskattningen av effekterna som ofta gör att man fortsätter nyttjandet menar Becker (2006), och i anorektikers fall verkar det vara likadant då många av tjejerna exempelvis uppskattar känslan av hunger och är ständigt ute efter den, då de ser det som ett steg närmare målet. Citaten nedan är alla bevis på detta:

”Hunger makes me happy, Feeling empty makes me happy”. – Twitter, Tjej 5

“I'm hungry and it's Heaven.” – Twitter, Tjej 3

“Stomach growling = success”. – Twitter, Tjej 6

“There's nothing better than waking up in the morning feeling light, empty, and thinner than the night before”. – Twitter, Tjej 4

6.4. Pro-ana som enad grupp

Likt de normer som finns i vårt samhälle, menar Becker på att alla sociala grupper också utgörs av regler och normer som passar denna grupp (Becker:2006). Pro-ana rörelsen kan ses som en sådan grupp där det råder en del regler, men också anorektiska värderingar och

normer. Även om reglerna inte är fastslagna och något som syns tydligt på webbsidorna, finns det informella överenskommelser även inom pro-ana rörelsen, och dessa kan handla om att exempelvis stötta andra pro-ana medlemmar när dessa befinner sig på dåligt humör och inte ifrågasätta varandras anorektiska beteende. Anorektiska tjejerna tar sig därför till dessa forum, där de kan finna de värderingar och normer de själva står för, och dessa överförs mellan tjejerna i deras interaktion sinsemellan. Genom att vara med i pro-ana forumen får många

23 känslan av tillhörighet och delaktighet. I denna grupp blir man inte dömd för sina handlingar, istället uppmuntras dessa, vilket tyder på att man som anorektiker inom gruppen ses som fullt normal. Det har även Gavin, Rodham och Poyer (2008) pekat på, då de menar att trots att de anorektiska tjejerna ses som avvikare från det övriga samhället, ses de inom ramen för pro- ana ändå som fullt normala, och det är det som är det viktiga för dem. Detta kan stödjas ytterligare av Goffman (2004), då han beskriver att relationen till de likasinnade och den informella gemenskapen för en stigmatiserad individ är av stor betydelse. Därför har det tydligt gått att urskilja att interaktionen med andra, speciellt med personer som förstår dem, är mycket viktig för tjejerna. För att inte riskera att förlora dessa gör de därför allt för att uppföra sig på det sätt gruppen förväntar sig, och så länge de accepteras av sina likar, är utanförskapen i resten av samhället inte av lika stor betydelse.

Inom grupper framhäver Becker (2006) att avvikare i vissa fall också kan bygga upp hela ideologier som förklarar varför deras beteende är rätt och varför de som dömer dem har fel.

Exemplen som Becker tar upp är drogberoende och homosexuella, men paralleller kan dras till att anorektiker gör på samma vis. Det som tyder på detta är att många av tjejerna

personifierar sjukdomen genom att kalla den för Ana istället för anorexi, och detta har också Richardsson och Cherry (2005) nämnt.

“I concider her as my best friend actually... She is the only one that really knows me, and that is why she encourage me to keep going, and stand up when im down. She knows the exact words to tell, been

good or bad....<3” – Pro Ana forum

“Ana doesn't care... She wraps herself around me and comfort me, that´s why I´m not letting go” – Twitter, Tjej 6

“Thank Ana<3 what would we do without her?” – Pro Ana forum

Genom att personifiera sjukdomen och i vissa fall även se den som en typ av religion, där tio budord konstruerats för att lyckas nå ett anorektiskt beteende, vill anorektiker således visa på att det handlande som de utför är korrekt, och att det är de dömande personerna som har fel.

Dessa typer av ideologier och självförsvarande motiveringar menar Becker (2006) hjälper individerna genom att förse dessa med skäl som verkar sunda för att fortsätta deras beteende

24 och handlande.

Vidare menar Becker (2006) på att det är just inom interaktionen anorektiker emellan, som en subkultur lik pro-ana växer fram. Subkulturen är ett resultat av den avvikelse anorektikerna har gemensamt, det är denna avvikelse som ger dem en känsla av delaktighet och

gemensamhet i denna grupp. I anorektikernas fall anser jag att avvikelsen är det anorektiska beteendet och kopplat till detta beteende finns de avvikande handlingar, så som exempelvis att äta så lite som möjligt eller svälta sig en längre tid. Att ha ett enat beteende och handlande med andra förser således de anorektiska tjejerna med gemensamhet, och detta binder ihop dem till en enad grupp, vilka uttrycker en känsla om att enbart ha varandra.

“/.../ We're all struggling, we're all lonely, but at least we're struggling and lonely together” – Twtter, Tjej 4

“we're all a big family, and we'll stand up for each other when we need it, and be there when we're hurt.” – Twitter, Tjej 3

Sett utifrån Beckers teori kan således anorektikernas val till att ingå i pro-ana, tolkas som ett försök att hitta likasinnade. Det är dessa personer som förstår och det är dessa som vet vad man går igenom. Med de likasinnade kan man diskutera, dela med sig och lära av varandra. I och med att vi alla är ömsesidigt beroende av varandra är det även för anorektiska tjejer viktigt att finna någon som förstår dem och någon som befinner sig i samma situation som de själv. Därför anser jag att pro-ana rörelsen inte enbart skapats som en form av motstånd likt det Richardsson och Cherry (2005) menar, utan att det också skapats som ett sätt att förena anorektiker på och skapa en ”yta” där dessa kan integrera med varandra. Genom webbsidorna finner de anorektiska tjejerna andra som delar samma beteende, värderingar och uppfattningar som en själv, vilket är betryggande för tjejerna då de inom dessa inte ifrågasätts. På följande sätt förklarar en tjej på webbforumet det:

“I joined here because I get lonely in my head, have too many secrets and secret opinions and I feel less crazy when there are people I can talk to who understand what its like to be eating disordered. I

really hope I can find friends here.” – Pro Ana forum

25 Att exempelvis pro-ana webbsidorna skulle fungerar som en stödfunktion för många blir således ganska självklart. Den isolering man får handskas med som avvikare förutsätter att man på ett eller annat vis kan integrera med andra för att i mångt och mycket försöka leva ett så normalt liv som möjligt, men också få det bekräftat att man inte är ensam. Att som avvikare veta att denne har de andra är således ett stort stöd.

“Anasisters really need you girls right now” – Twitter, Tjej 1

“I only have 1 family, and thats my anafamily” – Twitter, Tjej 5

7. Slutsats

Kan det anorektiska beteendet förklaras sociologiskt, och i sådana fall hur?

Denna studie har visat på att det genom de valda sociologiska teorierna har gått att bidra med en sociologisk förståelse kring det anorektiska beteendet. Dels genom att förklara hur ett anorektiskt beteende kan fortsätta utvecklas just genom att anorektikerna stigmatiseras och ses som avvikande. Utöver detta har beteendet också förklarats steg för steg som ett

marijuananyttjande, där det i anorektikers fall istället handlat om ett beroende av att svälta sig själv och hålla sig ifrån mat i så stor utsträckning som möjligt.

Genom att stämplas som avvikande av det övriga samhället, leder det till oväntade

konsekvenser för anorektikerna i form av bland annat social isolering. Becker (2006) menar att detta i sin tur kan stärka tjejernas avvikande beteende och göra att de avskärmar sig allt mer från ”de normala”. Behovet av interaktion med andra har lett till att valet för många blir pro-ana rörelsen.

Varför väljer en del anorektiker att ingå i pro-ana rörelsen, och identifiera sig med denna?

Anledningen till att de anorektiska tjejerna gör detta val har förklarats i att avvikare oftare tenderar att dra sig till likasinnade där man får den status och den uppmärksamhet man är i behov av (Becker:2006). På forumen ifrågasätter igen ens beteende, de mer erfarna lär de

26 mindre erfarna och man stöttar och lär varandra. Då beteendet utgör en stor del av ens liv, säger detta något om deras identitet och vem de vill vara. Att ingå i pro-ana innebär just att man på ett eller annat sätt står för sitt tillstånd.

En möjlig tolkning har därmed varit att anorektiker blir socialt isolerade i och med att de blir påkomna för att avvika. Konsekvensen av att man blir ifrågasatt och inte förstådd av andra leder till att man väljer att dra sig undan allt mer. För många verkar pro-ana rörelsen vara en sorts räddning trots att tjejerna lär varandra exempelvis riskfyllda dieter. Resultatet har vidare bidragit med en förståelse för vad konsekvenserna av en stigmatisering blir, och att andra därmed oavsiktligt är med i att bidra till ett fortsatt anorektiskt beteende. Tar man bort anorektikers möjlighet att kommunicera med varandra, genom att radera forum så fort de dyker upp, kan det ur en sociologisk synvinkel högst troligt leda till ett värre och jobbigare tillstånd för anorektikerna, då den sociala isoleringen blir än mer påtaglig. Huruvida en förståelse för beteendet skulle kunna leda till ett med tiden ändrat tillstånd för anorektikerna, och dess vilja att lämna detta beteende låter jag dock förbli osagt…

8. Diskussion

Denna studie har syftat till att bland annat ge en sociologisk förståelse kring det anorektiska beteendet, och visa varför det kommer sig att en del anorektiker väljer att ingå i pro-ana rörelsen, och därmed identifiera sig med pro-ana. Tidigare forskning som presenterats i denna studie har alla berört det anorektiska beteendet eller pro-ana rörelsen på ett eller annat vis. Det dessa dock har syftat till att visa på är hur pro-ana presenteras av medlemmarna på pro-ana forumen (se Gavin,Rodham och Poyer:2008) eller för att analysera hur det ser ut på pro-ana webbsidorna. Det denna studie har bidragit med är dock förutom att ge en djupare analys av varför det är som det är, även bidragit till att ge en djupare förståelse av det anorektiska beteendet och pro-ana rörelsen snarare än att bara presentera hur det ser ut. Att se dessa fenomen ur ett djupare perspektiv har i denna studie varit det viktiga, ingen avsikt har därmed funnits till att framställa någon fullständig sanning. Förhoppningen är att denna studie genom att bidra med att se fenomenen ur ett djupare perspektiv, också byggt en djupare förståelse för dessa. Becker (2006) menar på att det är viktigt att se ett avvikande beteende utifrån den avvikandes perspektiv, eftersom detta kan skilja sig starkt från perspektivet av resterande samhället och de som ofta är de dömande, därmed är den förståelse studien bidragit till mer än viktig.

27 Slutligen har studien väckt nya frågor och därmed bidragit med förslag på vidare forskning.

Ett förslag är att försöka komma i kontakt med ett par tjejer som utger sig för att vara pro-ana anhängare, för att se vad de själva anser om sitt beteende, andras reaktion och medlemskapet i pro-ana rörelsen. Utifrån detta hade forskaren kunnat se om deras roll som anorektiker på nätet skiljer sig från deras verkliga jag, det vill säga som anorektiker i det verkliga livet. Att se om det finns skillnader vid framställningen av det anorektiska beteendet och medlemskap i pro-ana utifrån anorektiska killars perspektiv är ett annat intressant förslag.

28

Källförteckning

Litteratur:

Becker, Howard S. (2006). Utanför: avvikandets sociologi. Lund: Arkiv

Brake, Mike (1980). The sociology of youth culture and youth subcultures: sex and drugs and rock'n'roll?. London: Routledge

Bryman, Alan & Bell, Emma (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 1. uppl.

Malmö: Liber ekonomi

Ferreday, Debra (2009). Online belongings: fantasy, affect and web communities. Oxford:

Peter Lang

Friberg von Sydow, Rikard (2011). Att ta skriken på allvar: etiska perspektiv på självdestruktivt beteende. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2011

Giddens, Anthony (1999). Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos

Giddens, Anthony & Griffiths, Simon (2007). Sociologi. 4., omarb. uppl. Lund:

Studentlitteratur

Goffman, Erving (2004). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. 4. uppl.

Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Goffman, Erving (2011). Stigma: den avvikandes roll och identitet. 3. uppl. Stockholm:

Norstedt

Kjær Jensen, Mogens (1995). Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare. 1. uppl.

Lund: Studentlitteratur

Miah, Andy & Rich, Emma (2008). The medicalization of cyberspace. London: Routledge Råstam Bergström, Maria, Gillberg, Christopher & Gillberg, I. Carina (1995). Anorexia nervosa: bakgrundsfaktorer, utredning och behandling. 1. uppl. Stockholm: Liber utbildning/Almqvist & Wiksell medicin

de Swaan, Abram (2003). Mänskliga samhällen. Lund: Arkiv

Watt Boolsen, Merete (2007). Kvalitativa analyser: [forskningsprocess, människa, samhälle].

1. uppl. Malmö: Gleerup