Digitala verktyg: En kvantitativ studie om idrottslärare resonemang kring IKT
Digital tools: A quantitative study on PE teachers reasoning about ICT
Timmy Sandstedt
Karlstad Universitet
Ämneslärarprogrammet – idrott och hälsa 15 HP
Konstantin Kougiomtzis Johan Högman
2020-01-30
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats var att undersöka yrkesverksamma lärares i ämnet idrott och hälsa förhållningssätt till och användning av digitala medel i undervisningen.
1. Hur kan lärare allmänna inställning till digitalisering beskrivas?
2. Hur kan lärares specifika uppfattningar om IKT användas inom idrott och hälsa skildras?
3. Hur kan lärares uppfattningar om hinder och möjligheter inom idrott och hälsa beskrivas i korrelation till arbetsplats?
Studien som genomförts var en kvantitativ enkätundersökning. Där två facebook grupper tillfrågades att genomföra en enkätundersökning. 134 individer deltog och besvarade frågeformuläret.
Resultatet visade digitala verktyg upplevdes som positiv aspekt i elevers lärande. Studien visade brist av digitala hjälpmedel för delar av respondenterna där inte tillräckligt material existerar. Vidare ansåg idrottslärare inneha mycket god eller god förståelse av digitaliseringen och dess innebörd.
Nyckelord: Idrott och hälsa, IKT, digitala verktyg, digitalisering
The purpose of this paper was to investigate professional teachers in the field of sport and health approaches and use of digital resources in teaching
1. How can teacher`s general approach to digititzation be describle?
2. How can teacher`s specific perceptions of ICT be used in sport and health?
3. How can teacher`s perception of barriers and opportuniities in sport and health be described in correlation with the workplace?
The study conducted was a quantitative survey. Where two facebook groups were asked to conduct a survey. 134 individuals participated and answered the questionnaire.
The result showed digital tools were perceived as a positive aspect in student learning. The study showed a lack of digital aids for parts of the respondents where not enough material exists. Furthermore, sports teachers considered to have very good or good understanding of digitalisation and its meaning.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 5
2. Litteraturbearbetning ... 7
2.1 Digitalisering ... 7
2.1.1 Digitaliseringens framfart ... 7
2.1.1 Digitalisering i den svenska skolan ... 8
2.1.2 1990-talet - Innovation och nya satsningar ... 9
2.2 Informations- och kommunikationsteknik inom idrott och hälsa ... 9
2.2.1 Skolverket och styrdokument ... 10
2.3 Hinder och möjligheter ... 11
2.4 Tidigare forskning ... 12
3. Syfte och frågeställningar ... 14
4. Metodkapitel ... 15
4.1 Metodval ... 15
4.2 Urval ... 15
4.3 Mätinstrument ... 16
4.4 Genomförande ... 16
4.5 Databearbetning ... 17
4.6 Reliabilitet och validitet ... 17
4.7 Etiskt förhållningssätt ... 18
5. Resultatkapitel ... 20
5.1 Beskrivande del ... 20
5.1.1 Allmänt perspektiv om digitalisering ... 20
5.1.2 Specifik inställning till IKT inom idrott och hälsa ... 21
5.1.3 Uppfattningar om hinder och möjligheter ... 23
6. DISKUSSION ... 25
6.1 Resultatdiskussion ... 25
6.2 Metoddiskussion ... 26
6.3 Fortsatt forskning ... 26
REFERENSER ... 28
BILAGOR ... 31
Bilaga 1 – Enkät ... 31
1. Introduktion
Genom digitaliseringen har samhället förändrats. Samhället har utvecklats enormt och det har skett många förändringar, speciellt inom den digitala världen. Informationsteknik (IT) har banat väg för en samhällsutveckling inom bl.a. arbetslivet väldigt snabbt och där tekniken och användandet har ökat markant (Hylen 2007). I takt med digitaliseringens framfart och
utveckling ställs förväntningar på skolverksamheten att anamma denna utveckling för att på bästa sätt ge elever den kunskap som behövs för att orientera sig i dagens arbetsliv
(Regeringskansliet, 2017).
Den 9 mars 2017 tog regeringen beslut om att förtydliga, klargöra och förstärka innebörden av digital kompetens inom läroplaner, kursplaner samt ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Syftet med den starka frammarschen är att förtydliga skolans ansvar och plikt gentemot eleverna att stärka elevernas digitala kompetens (Regeringskansliet, 2017).
Löfving (2012) skriver att lärare måste i sin tur våga ta steget i den digitaliserade världen. Det handlar om att utveckla sin egen kompetens om digitala verktyg för att på bästa sätt guida elever vidare i samhället. Krause och Sanchez (2014) skriver i sin forskning hur viktigt det är att idrottslärare tar ansvar att lära sig nya områden inom den digitaliserade världen. Det är av yttersta vikt då den yngre generationen redan från tidig ålder besitter en stor kunskap
angående digitala verktyg. Vidare anser Krause och Sanchez (2014) idrottslärare måste vara förberedd att kompromissa och innovera undervisningen med hjälp av elever. De belyser det inte är skamligt att ta hjälp av elever då de besitter stor kunskap från tidig ålder.
Digitaliseringsrådet förklarar även dem att Sverige är under en fas av digitalisering som sker kontinuerligt och snabbt. Skolan har ett unikt tillfälle att agera som en vägvisare för elever och visa hur förändring genom digitalisering inte nödvändigtvis ska ses som dålig utan tvärtom. Skolan har möjligheten att visa hur man kan på bästa sätt hantera digitaliseringens framfart. Vidare förklarar digitaliseringsrådet att digital kompetens utgör en grundläggande faktor som alla individer måste besitta för att kunna delta i samhället på samma villkor (Regeringskansliet, 2017).
Mitt personliga intresse för teknologi och idrott och hälsa har alltid existerat. I takt med min egen utveckling genom åren från barnsben till ämneslärarlinjen har jag tagit del av
digitaliseringen utan att ha någon direkt insyn. I takt med arbetslivet nalkar sig blir det mer aktuellt och ett intresse för hur på bästa sätt anpassa undervisningen med digitala läromedel har börjat växa fram. Studien jag har valt att göra har som syfte att undersöka digitaliseringen och dess framfart och på vilket sätt det påverkat idrottslärare samt idrott och hälsa i sin helhet.
2. Litteraturbearbetning
I detta kapitel redogörs väsentliga begrepp i samband med undersökningen. Vidare redovisas viktiga händelser som ligger till grund för digitaliseringens framfart i samhället,
skolverksamheten samt inom idrott och hälsa.
2.1 Digitalisering
2.1.1 Digitaliseringens framfart
Att samhället förändras råder det inte några tvivel om. Innovation har varit nyckel sedan 1900-talets industrialism. I takt med tekniken utvecklas så effektiviseras även samhället vilket medför ytterligare innovationer och teknologiska framsteg (Hylen 2007). Begreppet beskriver en process gällande omvandlingen av analog information till digital representation.
Digitaliseringen har pågått i över trettio år och fick ett uppskjut i samband med IT:s infart i samhället (Hylen, 2010).
IT (informationsteknik) och dess påverkan har skyndat digitaliseringen i samhället och därvid den svenska skolan framfart (Hylen 2007). I dagens skolverksamhet rör IT och dess
medförande digitalisering allting från den aktuella undervisningen till rasterna där elever sitter uppkopplade på sociala medier till närvaron som sköts stor del i digitala program som t. ex dexter. I dagens skolverksamhet handlar det nu inte mer om eller hur man ska använda sig av IT i skolan utan vilket som är det bästa tillvägagångssättet (Hylen, 2010).
De flesta forskare är överens om att IT ska vara del av undervisningen i skolan på grund av samhällsnyttiga skäl men att det krävs underliggande faktorer för att ge bäst resultat (Hylen 2010). Det måste föreligga kunskap från lärarna så att eleven ges bästa möjliga förutsättning att utvecklas inom IT. Genom detta utvecklas eleverna på bästa sätt och kan bidra till
samhället som blir mer ”datorrätt”. Ett ytterligare argument för IT i undervisningen är hur det minskar de digitala klyftorna och därigenom skapar en likvärdig skola för eleverna. Två argument som ofta nämns i samband med IT och undervisningen är hur IT som verktyg kan höja effektiviseringen i lärandet. Detta medföljer att skolan blir mer flexibel samt höjer kvaliteten i lärandet (Hylen, 2010).
Ett bra exempel på digitalisering i samhället är musikindustrin. Innan digitaliseringen tog fart existerade fysiska album där man köpte låtarna tillsammans och kunde ytterst sällan köpa låtar en och en. Idag är förutsättningarna helt annorlunda. Digitaliseringen har medfört olika
streamingtjänster av både ljud och bild. Det går att köpa tidningsartiklar av det man är intresserad av och behöver således inte köpa hela tidningen (Hylen, 2010).
2.1.1 Digitalisering i den svenska skolan
Det första beviset för steget mot en digitaliserad skolverksamhet kom redan på 1960-talet då Ecklesiastikdepartementet gav ut en skrift om datamaskinförmedlad undervisning (Hylen, 2010). Synen på datorbaserad undervisning var främst för att främja effektiviteten. Datorn skulle agera som ett medel och var ett redskap för drillövningar. Under 1970-talet startades ett projekt upp inom den svenska skolan så kallat “Dator i skolan” (DIS) som bestod av tre huvudområden:
1. Datalära - undervisning om datorer och dess användning till samhället
2. Datakunskap för att modernisera undervisningen i skolan och ämnesanknuten undervisning.
3. Dator som redskap att främja inlärning, datorstödd undervisning
(Hylen, 2010).
Hylen (2010) skriver i sin litteratur med hänvisning till Lindh (1993) att det är under 1970- talet som den fundamentala grunden för datoranvändandet lades. Principen gällande ett elevaktivt arbetssätt där möjligheterna skapas utifrån varje individ. Detta medförför eleven möjlighet att arbeta i egen takt samt förutsättningar. De får även en möjlighet att påverka sin egen arbetssituation.
Under 1980-talet gjorde den svenska skolan olika satsningar för att införa med datorbaserad undervisning (Hylen, 2010). Den nya läroplanen Lgr 80 var startskottet och innehåll det nya ämnet - datorlära som obligatoriskt kunskapsområde. Den fick inte den kraften som var önskat på grund av brist på kunskap från lärare, låg användarvänlighet gällande datorer samt själva bristen av datorer. Det blev således att undervisningen handlade om datorer och inte med datorer.
1982 framtogs en grupp av Utrikesdepartementet som skulle utveckla skapa en skol-vänlig dator för bruk inom skolverksamheten. Projektet fick namnet COMPIS (COMputer I Skolan).
Produktionen avstannade på grund av väldigt få datorer såldes. Detta på grund av datorn inte var tillverkad för den privata sektorn och vidare lades projektet ner 1988 (Hylen, 2010).
En ytterligare satsning gjordes 1985 för att få större kontroll över utvecklingen gällande IT och datoranvändning i from av DataUtbildningsgruppen (DUG). DUG hade som uppgift att
reflektera policyfrågor gällande den undervisning som skulle ske tillsammans med dator inom skolverksamheten.
1988 gav riksdagen nya direktiv att en treårig satsning skulle ske på datorn som pedagogiskt hjälpmedel inom skolan. Projektet skulle kallas “Datorn och skolan” (DOS). Syftet denna gång var att tillsammans med Skolöverstyrelsen ta fram programvara till datorer som ska användas i undervisningen. Budgeten låg på 25 miljoner kronor per år mellan 1988–1991.
Sammanfattat menar Hylen (2010) att de satsningar som gjordes på 1980-talet att resultatet kan tolkas tveksamt. Vidare kritiserar Hylen (2010) årtiondet och anser samhället utvecklats mot ensidig teknikfokusering och blivit förpackad med en pedagogisk retorik.
2.1.2 1990-talet - Innovation och nya satsningar
1990-talet står för en rad förändringar inom både gällande skolverksamheten som helhet men även IT och dess betydelse. Kommunaliseringen av skolan där det ökade ansvaret skiftade över till kommunerna gällande skola istället för enbart staten. Skolöverstyrelsen lades ner 1991 och ersattes av Skolverket som blev den nya centrala myndigheten med ansvar för datapolitken i skolverksamheten (Fleisher, Kvarnsell, 2015). Nya läroplaner infördes 1994 för grundskolan (Lpo 94) och gymnasieskolan (Lpf 94) där skiftet till ett mer individualiserat synsätt till förmån för ett informationssamhälle. Eleverna ska nu lägga fokus på att snabbt kunna orientera sig inom komplexa informationsflöden. I och med takten av
informationsflöden utvecklas och tillgängligheten på material så framkommer betydelsen av källkritik (Fleisher, Kvarnsell, 2015).
2.2 Informations- och kommunikationsteknik inom idrott och hälsa
Enligt nationalencyklopedin är IKT (Informations- och kommunikationsteknik) är ett begrepp som har koppling till IT (Informationsteknik) och bygger på kommunikationen mellan
människor tillsammans med digitala verktyg. Definitionen av informationsteknik innebär utrustning som möjliggör snabb insamling, lagring samt bearbetning av digitala data, vilket sedan kan omvandlas till olika medier. Projektorer, datorer, digitalkameror, mobiltelefoner är alla exempel på detta (Nationalencyklopedin, IT, 2019).
Idrott och hälsa är ett skolämne som existerar i nästan alla länder i världen. I svensk folkmun även kallat gymnastik eller gympa. Lektionerna tar plats till stor del i en gymnastiksal eller i närområdet med vissa undantag. Idrottslektionerna leds och övervakas av en eller flera idrottslärare (Larsson., m.fl., 2016).
I och med moderniseringen och digitaliseringen i samhället så är det oundvikligt att kommunikationen mellan individer förändras. Från traditionellt ringa eller sms: a från
telefonerna till användning av multimedia i form av appar på telefonen eller padda. Idrott och hälsa som ämne där elever fysiskt rör sig mer än de traditionella teoretiska ämnena som t ex svenska, engelska eller matte har emellertid haft problem att finna kopplingen på det
nyanserade tillvägagångssättet.
Skolinspektionen stadgade i en kvalitetsgranskning 2012 att det måste ske åtgärder för att inkludera IKT inom ämnet idrott och hälsa. Lärare behöver skaffa sig större kunskaper för att anpassa undervisningen och läroplanen efter elevernas erfarenheter och tänkande
(Skolinspektionen, 2012).
2.2.1 Skolverket och styrdokument
Att digitalisering tillsammans idrott och hälsa inte har varit förankrat ihop är ingen nyhet vilket även speglar sig i tidigare forskning där utbudet är smalt. Idrott och hälsa har aldrig varit centralt för informations- och kommunikationsteknik att anamma. Det existerar dock fler forskningsundersökningar och artiklar för skolan i sin helhet tillsammans med informations och kommunikationsteknik. Detta kan bero på den fysiska natur som idrott och hälsa
förknippas med. Idrott och hälsa ska vara fysiskt, aktiva och kroppen ska arbeta med rörelser och då anses det fel att tillbringa tid sittandes vid digitala verktyg.
Det råder viss delad mening angående IKT och idrott och hälsa men majoriteten av forskare anser IKT är ett bra verktyg för eleverna att utöka sin kunskap. I gy11 (s. 2–5) stadgas det följande:
● I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling
● De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt för att kunna värdera information.
● Kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande
Det blir tydligt att skolan har en enorm uppgift och satsar hårt för information och
kommunikationsteknik ska implementeras i skolverksamheten. Genom ovanstående punkter ska eleven få möjlighet att utveckla sin digitala kompetens och då bidra bli till samhället.
Eleverna ska utveckla en grund där hen kan värdera sina möjligheter, skapa en förståelse för att sedan orientera sig vidare i livet. Detta blir högaktuellt med den framfart digitaliseringen av samhället innebär.
2.3 Hinder och möjligheter
Det går inte förneka att IT och dess omvärld växer sig större och kommer vara del av framtiden. Vid millenniumskiftet beräknades 350 miljoner människor inneha tillgång till kontinuerligt bruk av internet. Tio år senare var hade siffran stigit till omkring två miljarder.
Under samma period ökade bland annat användandet av mobiltelefoner från 750 miljoner till cirka fem miljarder. Kommunikationen att kunna involvera, kommunicera med människor som befinner sig i närområdet men även på andra sidan jorden är en skrämmande tanke. Det har förändrat hur arbetsmarknaden fungerar och kommer fungera i framtiden. I och med den snabba uppkopplingen tillsammans med teknologiska innovationer bryts språkbarriär ner och det blir såldes som att leva i två olika världar - en virtuell samt fysisk (Schmidt & Cohen, Janlert 2016).
Vidare förklarar Schmidt & Cohen, Janlert (2016) de digitala möjligheterna gör att fler individer snabbt kan ta del av information men även att sprida sin egen åsikt till miljontals människor. Detta kan medföra positiva aspekter som känslan av jämlikhet och gemenskap.
Men det kan även medföra negativ agenda då en individ med lätthet kan sprida missförståndinformation eller propaganda.
Norris (2001) hävdar i en undersökning av UNESCO att det existerar ett klart avstånd mellan rika och fattiga samhällen gällande de digitala möjligheterna. Detta trots den generella ökningen gällande IT så har avståndet inte minskat mellan industriella och utvecklade
samhällen. En senare forskning av Bagchi (2005) visar att det beror på fyra olika faktorer - sociala, ekonomiska och etnolingvistiska samt infrastrukturella faktorer.
2.4 Tidigare forskning
I detta kapitel redovisas tidigare forskning kopplat till digitalisering och ämnet idrott och hälsa.
Nämnvärt är att området är relativt nytt och det existerar inte forskning i stora mängder. Det finns dock forskning som berör digitala verktyg samt idrott och hälsa.
2006 utförde Thomas och Stratton en studie gällande inställning och motivation av idrottslärare i England i korrelation med digitala verktyg. 500 skolor genomförde forskningsstudien.
Resultatet av forskningen visade över 90 procent av respondenterna hävdar att digitala verktyg inom ämnet idrott och hälsa hade en positiv inverkan på eleverna. Vidare beskrevs CD-spelare som vanligaste digitala verktyget i undervisningen. Skolorna använde även digitala verktyg för att spela in elever gällande bedömning. Enligt respondenterna var presentationsverktyg samt videokamera viktigast. Thomas och Stratton (2006) menar det att krävs ytterligare forskning inom området för att definitivt yttra sig om digitalisering inom idrott och hälsa. De anser dock att digitala verktyg kan ha en ledande roll och bli en central del inom ämnet.
Hatakka, Andersson och Grönlund (2013) undersökte effekten av datorer i de svenska klassrummen. Forskarna var ense att digitala verktyg som till exempel datorer kan främja positivt lärande i skolan. Eleverna får möjlighet att bestämma angående sin inlärningsprocess och motiverar dem att delta på lektionen. Det finns mer alternativ att tillsammans med läraren bestämma undervisningen. Resultatet blir en ökad motivation och delaktighet vilket i sin tur resulterar i en ökad förmåga hos eleverna. De utvecklar källkritik genom hanteringen tillgängligheten av källor, att systematisk arbeta med IT men även kreativitet att lösa problem.
Forskarna betonar det existerar orosmoment till följd av ökad implementering av digitala verktyg. Datorn och sociala medier kan bli svåra att lägga bort och eleverna kan snabbt bli fast i användandet av dator på grund av lättillgängligheten den medför.
Casey, Goodyear och Armour (2017) har undersökt digitaliseringen i form av digitala verktyg kopplat till ämnet i drott och hälsa. De betonar i studien idrottslärarens kompentens som nyckelfaktor för elevers engagemang att vilja utveckla sig. En lärare som endast implementerar digitala verktyg i undervisningen utan vetskap om hur att använda redskapet på bästa
tillvägagångssätt riskerar att ”tappa” eleverna. Idrottsläraren måste ta hänsyn till att de digitala verktygen kommer öka motivationen i klassen och om kunskapen hos läraren är tillräckligt stor för att inkludera detta i undervisningen. De digitala verktygen i samband med elevernas kunskapsbas gör således att den övergripande undervisningen förbättras.
Segura och Papachristou Thulin (2016) genomförde en studie där de intervjuade fem idrottslärare gällande digitala verktyg kopplat till undervisningen. Undersökningen visade att idrottslärarna var positivt inställda till användningen av digitaliserade verktyg i form av hjälpverktyg och hur det främjar elevers utveckling. Ett sådant digitalt hjälpmedel var videokamera där eleverna fick filma sig själva vid t.ex. dans för att sedan reflektera hur de skulle förbättra rörelserna samt i vilken ordning det ska korrigeras. Vidare får läraren ett underlag att sedan titta på vid bedömning. Detta medför att eleverna får en rättvis bedömning och ingen elev får ett orättvist betyg. Studien visar även att lärarna anser motivationen stiger i undervisningen om digitala hjälpmedel används och att det skapar större engagemang. De betonar dock det ska finnas underlag och kunskap att använda digitaliserade moment i undervisningen annars faller lektionen och eleverna tappar motivationen att delta.
3. Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka yrkesverksamma lärares i ämnet idrott och hälsa förhållningssätt till och användning av digitala medel i undervisningen.
Mer specifikt gäller de forskningsfrågor som följer:
1. Hur kan idrottslärares allmänna inställning till digitalisering beskrivas?
2. Vilken inställning och relation har idrottslärare till IKT som hjälpmedel i undervisningen i ämnet idrott och hälsa?
3. Vilka möjligheter upplever idrottslärare att det finns för att inkludera IKT i undervisningen i ämnet idrott och hälsa?
4. Metodkapitel
I detta kapitel kommer att redogöras för vilken metod som använts för att genomföra denna forskning. Kapitlet kommer även förklara varför denna metod valdes samt etiska
överväganden.
4.1 Metodval
När insamling av data sker i form av forskning eller undersökning brukar man använda sig av en av två olika tillvägagångsätt, antingen kvalitativ eller kvantitativ metod.
Bryman (2018) förklarar kvalitativ metod innebär forskaren fokuserar mer på begrepp och ord till skillnad från kvantitativ metod som inriktar sig mer på statistik samt siffror. Kvalitativ metod innebär att forskaren lyssnar och tolkar vad respondenterna säger. Vikten blir att tolka hur respondenterna uppfattar verkligheten i den aktuella frågan som ställts vilket är skillnad från kvantitativ metod som innebär mätning av statistik som en central utgångspunkt.
En kvantitativ forskningsmetod användes för denna forskningsstudie. Detta på grund av syftet som var att undersöka idrottslärares användning av IKT. Den kvantitativa metoden syftar till empirisk forskning som kartlägger, analyserar eller förklarar forskningsområdet med hjälp av variabler samt kvantitativa förhållanden (Befring, 1994). En orsak varför kvantitativ metod valdes var för att samla undersöka allmänna drag och tendenser. Denna till skillnad från kvalitativ metod som undersöker särskilda drag och detaljer. Då enkätundersökningen bestod av sjutton frågor krävdes ingen vidareutveckling eller fördjupning i form av följdfrågor så en kvalitativ studie av intervjuer ansågs onödig.
4.2 Urval
Det finns olika tillvägagångssätt att finna respondenter till en undersökning. Bryman (2018) beskriver bland annat bekvämlighetsurval som en metod. Detta innebär forskaren fokuserar på respondenter som finns lättillgängliga i anknytning där undersökningen görs eller att forskaren känner respondenter sedan innan som är villiga att ställa upp. Ett annat
tillvägagångssätt är strategiskt urval som innebär forskaren tillfrågar utvalda individer med särskilda erfarenheter eller egenskaper. Variationen blir såldes stor och olika individer representeras.
Ett strategiskt urval gjordes för att inte begränsa verksamma idrottslärare utan legitimation till att besvara enkäten. För att delta i undersökningen krävdes att respondenterna undervisar i idrott och hälsa. Vidare tilläts idrottslärarstudenter som utbildar sig till idrottslärare och undervisar vid sidan om studierna. Urvalet begränsades till idrottslärare och
idrottslärarstudenter i två Facebookgrupper.
4.3 Mätinstrument
Vid uppstart av kursen genomfördes en kurs i Survury&Report för att ge en inblick till
upprättande av en enkätundersökning. Därefter gick jag igenom tidigare uppsatser som använt sig av kvantitativ metod i form av enkätundersökning. Vidare definierades centrala begrepp som sedan låg till grund för framtagandet av tre olika teman som skulle genomsyra uppsatsen – digitalisering, informations- och kommunikationsteknik inom idrott och hälsa samt
möjligheter och hinder. Det upprättades sedan fyra frågor till varje tillhörande tema för att skapa underlag till resultat och analys. De frågor som framtogs diskuterades med tre idrottslärarstudenter likväl en legitimerad yrkesidrottslärare.
4.4 Genomförande
Det gjordes mer fördjupande litteraturbearbetning för att skapa en förståelse och skaffa en överblick av tidigare forskning.
Direkt efter upprättandet av frågeformuläret så söktes det efter plattformar som hade tillgång till många idrottslärare eller idrottslärarstudenter för att snabbt nå ut med
enkätundersökningen innan jultider. Valet blev två grupper på Facebook där endast legitimerade idrottslärare eller idrottslärarstudenter fick vara medlemmar. Vidare krävdes kontrollfrågor av administratör för grupperna för att kontrollera legitimiteten av sökande användare.
Enkätundersökningen fick namnet IKT - Informations och kommunikationsteknik och togs fram i programmet Survey&Report. Enkäten blev indelad efter olika teman för att lättast genomföra; digitalisering, IKT inom idrott och hälsa samt hinder och möjligheter.
Publiceringen av enkäten gjordes öppen och delades tisdagen 3/12, 2019 och stängdes 15/12, 2019. Under svarsperioden samlades det in 134 svar från respondenterna. Här
dokumenterades ett bortfall i en fråga där respondenten inte svarat fullständigt på
undersökningen. Vidare gavs ett informationsbrev som förklarade att undersökningen var frivillig och endast tog fem minuter att fullfölja. Informationsbrevet beskrev även viktig information gällande anonymitet samt konfidentialitet.
Innan enkäten skickades ut så testades denna på två idrottsstudenter som fick svara på enkäten och sedan diskutera språkbruk, konstruktion och övergripande helhet. Här gjordes ett fåtal förändringar för att skapa en lättare förståelse i enkäten innan den skickades ut i Facebook grupperna.
Upprättandet av frågor och enkäten skapades i Survey&Report medan databearbetningen gjordes i programmet SPSS 26 som är ett datorprogram för statistisk analys. Detta program valdes i samråd med min handledare som hade stor kunskap angående användningen av detta program.
Kontinuerligt utbyttes mejl för att säkerhetsställa att jobbet fortsatte i rätt riktning.
4.5 Databearbetning
Bearbetningen av enkätundersökningen och resultatdelen gjordes i statistikprogrammet SPSS 26. Svar från respondenterna skickades in olika dagar och i olika mängder. Det gjordes två delningar av första inlägget för att öka intaget av svar då efter första tre dagarna hade endast 43 respondenter svarat på undersökningen.
Genom att ha en tydlig struktur från start i Survury&Report samt SPSS 26 var det inga problem att bearbeta respondenternas svar till resultat. Det lades fram fyra tabeller med sammanfattat resultat. I programmet SPSS 26 omvandlades frågorna till olika namn för att kunna med enkelhet särskilja på resultaten senare.
Vidare i SPSS 26 gjordes analys i form av frekvenstabeller som sedan låg som underlag för resultatdelen. Frekvenstabell definierar Bryman (2018) en tabell som visar antal respondenter och procentandel som svarat på aktuell fråga.
4.6 Reliabilitet och validitet
Undersökningens kvalité bygger på att två begrepp är uppfyllda - validitet och reliabilitet.
Djurfeldt, Larsson, och Stjärnhagen (2018) förklarar validitet på följande vis: Validiteten i en kvantitativ enkätundersökning undersöks genom teoretisk och begreppsmässig relevans. Det vill säga - är frågorna upprättade på rätt tillvägagångssätt så svaren från respondenterna
stämmer överens med vad forskaren vill undersöka. Gällande framtagandet av enkätfrågorna lades hänsyn till undersökningens syfte och frågeställningar för att stärka validiteten. Vidare i syfte att stärka frågornas validitet innan utskick till respondenterna så diskuterades dessa frågors tydlighet med tre idrottslärarstudenter samt två yrkesverksamma idrottslärare. Detta för att skapa en uppskattning hur frågorna tolkades och om respondenterna ansågs relevant till undersökningen. En svaghet gällande validiteten är att det inte går att kontrollera bortfallet vilket innebär det inte existerar vetskap om vilka respondenter som inte har besvarat enkäten.
Ytterligare kan feltolkningar av enkätfrågorna ske vilket försvagar validiteten.
Reliabilitet innebär studien ska kunna upprepas med liknande resultat. Reliabilitet handlar om studiens exakthet och noggrannhet gällande studiens data. Detta innebär att det kontrolleras på vilket sätt data har samlats in och hur den har använts samt bearbetas. Med andra ord ska det råda samma förhållanden om mätningen sker flertalet gånger och då frambringa liknande resultat (Ejvegård 2003). För att stärka reliabiliteten i studien fick alla respondenter besvara samma mätinstrument. Vidare existerar mätinstrumentet i bilaga 1 för allmänheten att ta del av. Detta stärker reliabiliteten ytterligare.
4.7 Etiskt förhållningssätt
Vetenskapsrådet skriver att det grundläggande individskyddskravet kan delas in i fyra huvudkrav gällande forskningen som gjorts; informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Alla dessa krav ligger till grund för en integritet och säkerhet, ingen individ ska komma till fysisk eller mental skada (Vetenskapsrådet, 2002).
Bryman (2018) definierar informationskravet som en del av forskarens ansvarsområde ska gentemot respondenterna. Forskaren ska vara tydlig angående syftet med undersökningen.
Det ska ges en förklaring att deltagandet är frivillig och kan avbrytas utan åtgärder och när som helst. Vidare förklarar Bryman samtyckeskravet innebär respondenternas har full makt över sitt deltagande. De kan välja att avstå från deltagande eller medverka på sin egen indikativ. Konfidentialitetskravet definieras enligt Stukát, (2011) att forskaren inte utlämnar information som respondenterna har givit i samband med undersökningen. Det läggs en full anonymitet. Det sista kravet är nyttjandekravet vilket Stukát (2011) förklarar som en ”garanti”
informationen inte kommer användas till annat än det vetenskapliga ursprung det är avsett för.
Den informationen som ges till forskaren är privat och ska inte delas vidare.
Informationskravet uppfylldes i starten av enkäten där syftet redovisades och förklarades.
Även när inläggen i Facebook grupperna lades fram med länk till enkäten så skrevs en förklaring om vad enkäten undersökte. Det förklarades att undersökningen var frivillig där varje respondent kunde avbryta enkätundersökningen när hen ville. Vidare gavs förklaring att enkätsvaren och dess information inte kommer delas vidare utan endas användas för att uppfylla enkätens syfte - således uppfylls nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2012).
Samtyckeskravet uppfylldes då alla respondenter var över arton år och anses vuxna i samhället.
Facebook grupperna hade som tidigare konstaterat kontrollfrågor för att bli medlem. En av kontrollfrågorna bestod av vart du studerar/jobbar och vilket ämne så att obehöriga ej inte ges tillträde. Vidare kan enkäten avslutas när man behagar. Den första facebook gruppen hade namnet ”Idrottslärare” och hade ca 2000 medlemmar och den andra gruppen hade namnet ” Sveriges idrottslärare” med 11 000 medlemmar.
Konfidentialitetskravet innebär att de individer som delar i undersökningen har rätt till deras uppgifter skyddas till största mån. Frågorna i enkätundersökningen var utformade att inte fråga efter födelsedatum eller namn utan formades endast till födelseår och man/kvinna/annat.
Detta för att skapa en säkerhet mot respondenterna så ingen information kan spridas vidare eller respondenterna i efterhand känner obehag att de gett ut känslig information
(Vetenskapsrådet, 2002).
5. Resultat
I detta kapitel kommer resultatet gällande den kvantitativa undersökningen presenteras. Det görs i form av sifferöversikter och textsammanställning.
Enkäten besvarades av 134 respondenter. Av dessa 134 var 55 av det manliga könet och 79 av det kvinnliga. Totalt hade 121 respondenter examensutbildning inom idrott och hälsa. Åtta respondenter hade ingen utbildning och fem stycken var lärarstudenter under utbildning. Den äldsta respondenten var född 1957 och den yngsta 1996 vilket ger ett stort spridningsområde gällande ålder. Sett till per årtionde var åldersfördelningen följande: två stycken från 1950- talet, 13 stycken från 1960-talet, 48 från 1970-talet, 43 från 1980-talet och 28 från 1990-talet.
5.1 Beskrivande del
5.1.1 Allmänt perspektiv om digitalisering
För att undersöka det allmänna perspektivet av digitalisering användes tre frågor. Den första frågan fokuserade mot förståelsen av begreppet digitalisering. Den andra handlade om underlättningen av undervisningen och den tredje om hur stor plats digitaliseringen har inom idrott och hälsa. Den fjärde frågan undersökte uppfattningen av positiv inverkan gällande användandet av digitaliserade verktyg in undervisningen. Tabell 1 som följer sammanfattar respondenternas svar.
Tabell 1. Allmänna perspektivet, antal svar (procent inom parentes).
Värde Förståelse
Digitalisering
Underlättar Undervisningen
Plats Positiv Inverkan
Stämmer helt 37 (27,6) 14 (10,4) 6 (4,5) 9 (6,7)
Stämmer till stor del
61 (45,5) 48 (35,8) 18 (13,4) 48 (35,8)
Stämmer delvis 29 (21,6) 54 (40,3) 62 (46,3) 53 (39,6)
Stämmer mycket lite
4 (3,0) 17 (12,7) 37 (27,6) 19 (14,2)
Stämmer inte alls
1 (0,7) 1 (0,7) 10 (7,5) 4 (3,0)
Totalt 133(100) 133(100) 133(100) 133(100)
Enligt tabellen ovan ser vi att hela 45,5 procent anser sig själva ha en god förståelse samtidigt som 27,6 procent anser sig ha djup förståelse för begreppet digitalisering samt dess innebörd.
87 procent anser att digitaliseringen underlättar delar av undervisningen inom idrott och hälsa.
Majoriteten av respondenterna (64,2 procent) anser även att digitaliseringen har en plats inom idrott och hälsa. Cirka 82 procent anser även att digitaliserade verktyg har en positiv inverkan på elevers lärande.
5.1.2 Specifik inställning till IKT inom idrott och hälsa
För att undersöka respondenternas perspektiv av IKT och användandet av detta inom
undervisningen idrott och hälsa gjordes tre huvudfrågor. Den första huvudfrågan undersöker om respondenterna anser att det är viktigt att använda sig av IKT i undervisningen. Den andra frågan undersökte om respondenterna använder sig av IKT i sin undervisning och den tredje frågan om undervisningen inom idrott och hälsa ska inneha digitaliserade moment. Vidare
ställdes ytterligare en fråga med flersvarsalternativ för att mäta vilka digitala verktyg som används samt i vilken utsträckning. Tabell 2 som följer sammanfattar respondenternas svar gällande fråga 1–3, tabell 3 sammanfattar respondenternas svar fråga 4.
Tabell 2. Specifik inställning, antal svar (procent inom parentes).
Värde Användning av
IKT
Använder Digitala medel
Inte inneha Digitaliserade moment
Stämmer helt 14 (10,4) 5 (3,7) 4 (3,0)
Stämmer till stor del
33 (24,6) 41 (30,6) 15 (11,2)
Stämmer delvis 55 (41,0) 58 (43,3) 27 (20,1)
Stämmer mycket lite
23 (17,2) 28 (20,9) 26 (19,4)
Stämmer inte alls 9 (6,7) 2 (1,5) 61 (45,5)
Totalt 134(100) 134(100) 134(100)
Enligt tabell 2 framgår det att 71 procent av respondenterna anser att det väldigt viktigt eller till viss del att IKT är en del av undervisningen. Endast 29 procent anser att IKT inte tillhör undervisningen inom idrott och hälsa. Vidare kan vi se att 77,6 procent av respondenterna använder sig av någon form av digitala medel i sin undervisning. Gällande fråga tre om undervisningen ska innehålla digitaliserade moment svarar 85 procent av respondenterna att digitaliserade moment har en plats inom undervisningen.
Tabell 3. Specifik inställning, antal svar (procent inom parentes).
Värde Smartmobil /Surfplatta
Presentationsverktyg Videokamera Pulskl ocka
Övrigt
Alltid 10 (7,5) 4 (3,0) 0 (0.0) 1 (0,7) 1 (0,7)
Ofta 38 (28,4) 28 (20,9) 11 (8,2) 17
(12,7)
17(12)
Ibland 53 (39,6) 56 (41,8) 47 (35,1) 28 (20,9)
54(40,)
Sällan 24 (17,9) 37 (27,6) 37 (27,6) 23 (17,2)
21(15)
Aldrig 9 (6,7) 9 (6,7) 38 (28,4) 65
(48,5)
26(19)
Totalt 134(100) 134(100) 133(100) 134
(100)
Tabell 3 visar oss vilka digitala verktyg som respondenterna använder sig mestadels av inom undervisningen och i vilken utsträckning. Tabellen indikerar att 68 procent respondenterna använder sig ibland eller ofta av smartmobil/surfplatta och cirka 62,7 procent använder även presentations verktyg av något slag i undervisningen. Från tabellen kan vi urskilja att
majoriteten av respondenterna (54 procent) sällan eller aldrig använder sig av videokamera i undervisningen. Gällande digitala läromedlet pulsklocka kan vi se en liknande variabel där 65,7 procent sällan eller aldrig använder sig av detta i undervisningen. Avslutningsvis använder lite mer än 53 procent av respondenterna ibland eller ofta någon annan form av digitalt läromedel.
5.1.3 Uppfattningar om hinder och möjligheter
För att undersöka uppfattningar om hinder och möjligheter gällande IKT inom idrott och hälsa ställdes tre frågor. Den första fokuserade om respondenterna upplever svårigheter med användandet av IKT inom undervisningen. Den andra frågan handlade om utbudet av digitala
verktyg på den aktuella arbetsplatsen och den tredje frågan om arbetsplatsen uppmanar/stöttar till användningen av IKT och digitala verktyg i undervisningen.
Tabell 4. Hinder och möjligheter, antal svar (procent inom parentes).
Värde Användning
Svårigheter
Utbud digitala verktyg
Uppmaning /Stöttning
Stämmer helt 5 (3,7) 2 (1,5) 22 (16,4)
Stämmer till stor del
29 (21,6) 15 (11,2) 38 (28,4)
Stämmer delvis 55 (41,0) 42 (31,1) 46 (34,3)
Stämmer mycket lite
27 (20,1) 50 (37,3) 23 (17,2)
Stämmer inte alls 17 (12,7) 24 (17,9) 5 (3,7)
Totalt 133(100) 133(100) 133(100)
Enligt tabell 4 framgår det att ca 86 procent anser sig ha någon form av svårighet gällande användningen av IKT i undervisningen. Gällande fråga två framkommer enligt tabellen att majoriteten av respondenterna (55,2 procent) anser de inte har tillgång till ett brett utbud av digitala verktyg avsett för idrott och hälsa. 31 procent av kvarvarande respondenter anser att det existerar ett brett utbud till viss del. Det framgår att ca 79 procent anser de får delvis eller stor stöttning av arbetsplatsen gällande användning av IKT och digitala verktyg i
undervisningen. 20 procent av respondenterna anser sig inte få eller mycket lite stöttning/uppmaning av arbetsplatsen.
6. DISKUSSION
6.1 Resultatdiskussion
Syfte med denna studie var att undersöka yrkesverksamma lärares i ämnet idrott och hälsa förhållningssätt till användning av digitala medel i undervisningen. Mer specifikt att beskriva lärarnas allmänna uppfattning av digitalisering, specifika uppfattningar angående IKT samt hinder och möjligheter i korrelation med ämnet idrott och hälsa.
Vad gäller första frågeställningen gällande digitalisering har jag kommit fram till att stor del av respondenterna (73 procent) anser sig ha djup eller god förståelse av begreppet
digitalisering. Vidare ställer sig höga 82 procent av respondenterna positiva till
digitaliseringen och anser det främjar elevers lärande inom idrott och hälsa. Detta resultat har likheter med det Thomas och Stratton (2006) undersökning gällande inställning och
motivation av idrottslärare i korrelation med digitala verktyg. Elever som får möjlighet att ta del av digitaliserade moment har visat på positiv utveckling i lärandet. Studiens resultat visar även majoriteten av respondenterna (64 procent) anser digitalisering som helhet har en plats inom idrott och hälsa. Respondenterna visar dock en större acceptans gällande digitaliserade moment där 85 procent ställer sig positiva.
I relation till studiens andra frågeställning angående IKT användning i idrott och hälsa, visar resultatet att respondenterna använder IKT och digitala verktyg i stor utsträckning inom undervisningen. 71 procent av respondenterna anser att det väldigt viktigt eller till viss del att IKT är en del av undervisningen. Detta stämmer överens Segura och Papachristou Thulin (2016) studie gällande digitala verktyg. Studien visar att undervisningen med digitala verktyg höjer motivationen hos eleverna att delta i lektionen och inte endast närvara vid
lektionstillfället. Över 77 procent av respondenterna använder sig av digitala medel i sin undervisning där smartmobil/surfplatta används mestadels. Även presentationsverktyg av något slag används kontinuerligt. Majoriteten av respondenterna använder sig sällan eller aldrig av videokamera vilket strider emot Segura och Papachristou Thulin (2016) studie där hjälpverktyg i form av videokamera framlyftes som positivt i korrelation till bedömning.
Till hänsyn till studiens sista forskningsfråga gällande vilka hinder och möjligheter idrottslärare uppfattar inom idrott och hälsa i korrelation med arbetsplats så visar
undersökningen 86 procent anser sig ha någon form av svårighet gällande användningen av IKT i undervisningen. Över majoriteten av respondenterna upplever även de inte existerar ett
brett utbud av digitala verktyg som är ämnat för idrott och hälsa. Detta kan tolkas ur en ekonomisk synvinkel där skolverksamheten inte har ekonomin att specifikt tillhandahålla idrott och hälsa utan har digitala verktyg övergripande till alla ämnen. Detta stärks då 31 procent av respondenterna anser det existerar ett utbud av digitala verktyg till viss del.
Anmärkningsvärt blir upplevelsen från respondenterna där 20 procent hävdar brist av stöd från arbetsplatsen gällande IKT och digitala verktyg. Detta kan tolkas som oroväckande då i enlighet med Hatakka, Andersson och Grönlund (2013) studie som betonar lärarens roll i elevers utveckling. Om eleven och läraren kan hjälpa varandra med ett utbud av material ökas kunskapsnivån hos bägge vilket resulterar i en främjande miljö. Genom att arbeta med olika digitala verktyg blir eleverna systematisk bättre inom problemlösning. Hatakka, Andersson och Grönlund förklarar vidare hur viktigt ökad motivation resulterar i en ökad förmåga hos eleverna.
6.2 Metoddiskussion
För att genomföra denna studie användes en kvantitativ metod. Vilket jag anser var rätt tillvägagångssätt då ett kvantitativt angreppssätt innebär vi undersöker allmänna drag och tendenser vilket ligger i linje med undersökningens syfte. Studien genomfördes i en
godtycklig skala där 134 respondenter besvarade enkätformuläret. Skulle studien genomföras ytterligare en gång till skulle jag använda mig av samma kvantitativa angreppsätt.
En svaghet i resultatbearbetning kopplas till saknaden av en analysdel detta berodde på tidspress. Mer specifikt i början av uppsatsen var det svårt att begränsa problemområdet och definiera centrala begrepp. Lärdom till nästa gång blir att begränsa problemområdet från start och expandera vid behov.
6.3 Fortsatt forskning
För framtida forskning inom detta område eller utveckla studien ytterligare skulle det vara intressant att undersöka arbetsgivare eller rektorers intentioner för att ge mer IKT i idrott och hälsa. Då majoriteten av respondenterna var positivt inställd till användning av digitaliserade moment i undervisningen samt digitala verktyg skulle det vara intressant att undersöka lärare som inte vill använda sig av digitala hjälpmedel och deras inställning till varför inte.
Ett annat forskningsområde skulle vara att jämföra idrottslärare som genomgått utbildning inom IKT och deras inställning gentemot idrottslärare som inte genomgått någon form av IKT utbildning.
REFERENSER
Bagchi, K. (2005). Factors Contributing to Global Digital Device: Some Empirical Results.
Journal of Global Information Technology Management. 8:3. Texas: Routledge
Befring, E. (1994). Forskningsmetodik och statistik. Lund: Studentlitteratur
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber
Casey, Ashley, Goodyear, Victoria A. & Armour, Kathleen M. (red.), Digital technologies and learning in physical education: pedagogical cases, Abingdon, Oxon, 2017
Djurfeldt, G., Larsson, R., Stjärnhagen, O. (2018). Statistisk verktygslåda 1:
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Fleisher, H., Kvarnsell, H. (2015) Digitalisering som lyfter skolan: teori möter praktik:
Stockholm: Gothia Fortbildning AB
Hatakka, M., Andersson, A., & Grönlund, Å. (2013). Students’ use of one to one laptops: a capability approach analysis. Information Technology and People Vol. 26 Issue: 1, s. 94–112.
Hylen, J. (2007). Digitala lärresurser – möjligheter och utmaningar för skolan. Liber.
Östervåla.
Hylén, J. (2010). Digitaliseringen av skolan. Lund: Studentlitteratur.
Jensinger, E. (2017). 12 tankar om skolans digitalisering. Malmö: Gleerups utbildning
Krause, J., Sanchez, Y. (2014) Meeting the National Standards: There's an App for That!
Hämtad från:
https://www.researchgate.net/publication/271941278_Meeting_the_National_Standards_There's_a n_App_for_That
Larsson, H., Lundvall, S., Meckbach, J., Peterson, T., Quennerstedt, M. (2016). HUR ÄR DET I PRAKTIKEN? Lärare utforskar ämnet idrott och hälsa. Gymnastik- och idrottshögskolan:
Stockholm
Löfving, C. (2012). Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen: så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr 11. Stockholm: Liber AB
Nationalencyklopedin sökord: IT, 2019
Hämtad från: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/it
Norris, P. (2001) Digital Divide: Civic Engagement, Information Poverty, and the Internet Worldwide. Cambridge University Press
Regeringskansliet, (2017)., Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner Hämtad från:
https://www.regeringen.se/493c41/contentassets/acd9a3987a8e4619bd6ed95c26ada236/infor mationsmaterial-starkt-digital-kompetens-i-skolans-styrdokument.pdf
Schmidt, E & Cohen, J. (2013) The new digital age: reshaping the future of people, nations and business, John Murray, London
Segura, V. & Papachristou Thulin, N. (2016). Lärares syn på hur digitala hjälpmedel påverkar undervisningen och bedömningsprocessen i idrott och hälsa. (Magisteruppsats). Stockholm:
Gymnastik & idrottshögskolan.
Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1075871/FULLTEXT01.pdf
Skolinspektionen (2012) rapport 2012:5. Idrott och hälsa i grundskolan Med lärandet i rörelse.
Hämtad från:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgrans kningar/2012/idrott/idrott-halsa-grundskolan-slutrapport.pdf
Gy 11 (2019).Läroplan för gymnasieskolan: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.
Hämtad från:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-
gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.ht m%3FsubjectCode%3DIDR%26courseCode%3DIDRIDR02%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5c dfa92a3#anchor_IDRIDR02
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Specialpedagogiska Institutet (2016). Trovärdighet/Validitet & Reliabilitet: Stockholm universitet
Hämtad från: https://www.specped.su.se/sj%C3%A4lvst%C3%A4ndigt-arbete/uppsatsens-olika- delar/trov%C3%A4rdighet-validitet-reliabilitet
Thomas, A. & Stratton, G. (2006). What we are Really Doing with ICT in Physical Education:
a National Audit of Equipment, Use, Teacher Attitudes, Support, and Training. British Journal of Educational Technology, 37(4), 617–632. DOI:10.1111/j.1467- 8535.2006.00520.x
Vetenskapsrådet (2012). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Hämtad från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
BILAGOR
Bilaga 1 – Enkät
Här nedan följer 17 frågor som är baserat inom tre teman: digitalisering, informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt hinder och möjligheter. Ta god tid och läs varje fråga innan svar.
Så här fyller du i pappersenkäten
Nedan ser du hur du markerar ett svarsalternativ och hur du avmarkerar ett redan gjort val.
Korrekt markerat svarsalternativ
Inkorrekt markerat svarsalternativ, krysset ska var mitt i rutan
Inkorrekt markerat svarsalternativ, krysset är alltför kraftigt Ångrat val, svarsalternativet räknas inte som markerat
1. Jag är...
Man
Kvinna
Annat
2. Jag är född... (svara med fyra siffror, te x 1992)
3. Jag har en lärarexamen inom idrott och hälsa
Ja
Nej
Under utbildning
4. Jag anser mig själv ha god kunskap gällande digitalisering
Stämmer inte alls
Stämmer mycket lite
Stämmer delvis
Stämmer till stor del
Stämmer helt
5. Jag anser digitalisering av skolan underlättar för undervisningen (t ex mobiltelefoner vid orientering).
Stämmer inte alls
Stämmer mycket lite
Stämmer delvis
Stämmer till stor del
Stämmer helt
6. Jag anser digitaliseringen har en stor plats inom ämnet idrott och hälsa Stämmer inte alls
Stämmer mycket lite
Stämmer delvis
Stämmer till stor del
Stämmer helt
1
7. Jag anser användandet av digitaliserade verktyg har en positiv inverkan på elevers lärande
Stämmer inte alls
Stämmer mycket lite
Stämmer delvis
Stämmer till stor del
Stämmer helt
8. Jag anser att det är viktigt att använda IKT medel i samband med undervisning i ämnet idrott och hälsa
Stämmer inte alls
Stämmer mycket lite
Stämmer delvis
Stämmer till stor del
Stämmer helt
9. Jag använder digitala medel i min undervisning i ämnet idrott och hälsa Aldrig
Sällan
Ibland
Ofta
Alltid
10. Jag anser undervisning inom idrott och hälsa inte ska vara eller inneha digitaliserade moment.
Stämmer inte alls
Stämmer mycket lite
stämmer delvis
Stämmer till stor del
Stämmer helt
11. I min undervisning i ämnet idrott och hälsa använder jag de medel som följer:
Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid
Smartmobil (Android,
Iphone osv) /Surfplatta
Powerpoint, prezi eller
Liknande
presentationsverktyg
Videokamera
Pulsklocka
Övrigt
12. Jag anser mig inneha tillräckligt med kompetens gällande användande av IKT och IKT-verktyg i min undervisning
Ja
Ja men jag önskar mig mer
Nej
Övrigt
13. Jag har gått en eller flera utbildningar gällande användning av IKT och IKT- verktyg i undervisningen. Om Nej fortsätt till fråga 15.
Ja
Nej
vrigt
14. Om ja på föregående fråga, vad för utbildning har förskaffat?
15. Jag upplever svårigheter med användande av IKT i min undervisning i ämnet idrott och hälsa
Stämmer inte alls
Stämmer mycket lite
Stämmer delvis
Stämmer till stor del
Stämmer helt
16. På min arbetsplats erbjuds ett brett utbud av digitala verktyg avsedda för undervisningen i idrott och hälsa.
Stämmer inte helt
Stämmer mycket lite
Stämmer delvis
Stämmer till stor del
Stämmer helt
17. Min aktuella arbetsplats uppmanar/stöttar användningen av IKT och användandet av digitala verktyg
Stämmer inte alls
Stämmer mycket lite
Stämmer delvis
Stämmer till stor del
Stämmer helt
1
