Den mångkulturella skolans utmaningar En enkätstudie av lärares inställning till nya kultur- och religionsuttryck

(1)

Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap

Den mångkulturella skolans utmaningar

En enkätstudie av lärares inställning till nya kultur- och religionsuttryck

Angelina Rydberg Hedén Juni 2009

B-uppsats, 7,5 högskolepoäng Religionsvetenskap

Religionsvetenskap B MNR-programmet Handledare: Ann-Kristin Eriksson

(2)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING... 3

2. BAKGRUND ... 3

2.1MÅNGKULTURALISM OCH MÅNGRELIGIOSITET I LITTERATUR OCH MEDIE- /SAMHÄLLSDEBATTEN... 4

3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 5

4. MATERIAL OCH METOD... 5

4.1GENOMFÖRANDE ... 5

4.2BORTFALL... 6

5. DEFINITIONER ... 6

6. DISPOSITION ... 6

7. UNDERSÖKNING OCH ANALYS ... 7

7.1PRESENTATION AV ENKÄTSVAR ... 7

7.1.1 Diagram och kategorisering av samtliga svar ... 7

7.1.2 Diagram över attityder relaterat till kön... 10

7.1.3 Diagram över attityder relaterat till ålder ... 11

7.1.4 Diagram över attityder relaterat till yrkesinriktning ... 12

7.1.5 Diagram över attityder relaterat till yrkesverksam tid inom skola/barnomsorg... 14

7.1.6 Presentation av resultat utifrån enkätens öppna fråga ... 15

8. DISKUSSION ... 16

9. SAMMANFATTNING ... 18

10. KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING... 20

KÄLLA... 20

LITTERATUR ... 20

BILAGA: ENKÄT ... 21

(3)

1. Inledning

Det mångkulturella samhället som vi idag lever i bör betraktas som en tillgång. Dock medför denna mångkulturalism utmaningar inom flera områden. Inte minst inom skolan där lärare och övrig personal ständigt ställs inför nya utmaningar. Under det att jag utförde praktik på en mångkulturell skola blev jag varse att många lärare och övrig personal inom skolväsendet har svårt att hantera främmande situationer som uppstår på grund av kulturella eller religiösa bakgrunder och skillnader mellan eleverna. Jag fick ofta känslan av att personalen saknade tillräcklig kunskap om, och ibland intresse för elevernas bakgrund för att kunna sätta sig in i situationer och lösa dem på ett smidigt sätt. Dessutom fann jag att olika lärare hade olika åsikter om hur de skulle bemöta de kulturella och religiösa skillnaderna. Detta i sig utgör en problematik. Lärarna använder sig av olika metoder för att lösa främmande situationer, vilket måste framstå mycket förvirrande för eleverna som hela tiden matas med olika budskap. Min egen uppfattning blev att en betydande del av lärarna på skolan, av en eller annan anledning, betraktade dessa nya kulturella och religiösa inslag negativt.

Närmare en femtedel av eleverna i den svenska grundskolan idag har utländsk bakgrund, antingen födda utomlands eller födda i Sverige av föräldrar med annat ursprung.¹ Detta betyder att flertalet lärare i grundskolan idag möter eller kommer att möta elever med en annan kulturell och/eller religiös bakgrund i sin undervisning. Meningen är att den svenska skolan ska kunna erbjuda likvärdiga möjligheter till utbildning. Det är därför viktigt att klimatet i skolan är anpassat för den kulturella och religiösa mångfalden. Frågan jag ställer mig är hur lärares inställning är till de nya uttryck som den mångkulturella skolan för med sig.

Finns det utrymme att se de många olikheterna som en tillgång, eller dominerar uppfattningen om denna enorma variation som enbart en problematik?

2. Bakgrund

Den evangelisk-lutherska läran har länge genomsyrat den svenska skolgången. För bara ett par decennier sedan var religionsundervisningen helt inriktad på kristendomen. Då hette det inte heller religionsundervisning utan kristendomskunskap. Med detta i åtanke kan jag förstå vilken stor förändring den svenska skolan har genomgått under en relativt kort period. Först 1994 uttrycktes det i läroplanen att skolan ska vara icke-konfessionell. Detta innebär att den svenska skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram.² Den ska också framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Trots att skolan idag sannolikt uppfattas, av de allra flesta svenskar, som neutralkan det vara problematiskt att dra gränsen mellan religiös neutralitet och kulturella traditioner inspirerade av ett kristet arv.³ Religiösa och kulturella konflikter kan uppstå exempelvis i samband med skolavslutningar och adventsfirande med kyrkobesök. Även problem av praktisk karaktär kan uppstå då den svenska skolan är anpassad efter vårt svenska kulturarv.

Till exempel uppstår ofta en kulturkrock i samband med muslimska flickors deltagande i gymnastik. Klädseln och slöjan kan innebära en problematik under själva utövandet, samt olusten inför att visa sig nakna inför andra i duschen efteråt.⁴

1 Skolverket, Rapport 231, 2008, s.5

2 Karlsson & Svanberg, 1997, s.27.

3 Karlsson & Svanberg, 1997, s.27.

4 Karlsson & Svanberg, 1997

(4)

2.1 Mångkulturalism och mångreligiositet i litteratur och medie-/samhällsdebatten

Det finns en uppsjö av litteratur som behandlar den mångkulturella skolan och det kulturella mötet. En stor del av den litteratur jag använt mig av till denna uppsats delar uppfattningen att skolan spelar en viktig roll i skapandet av en förutsättning för det fungerande mångkulturella samhället.⁵ Hans Ingvar Roth, lärare och forskare vid Centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet, beskriver skolans betydelse i sammanhanget enligt följande:

Skolan förknippas således på ett särskilt sätt med attitydpåverkan, kunskapsförmedling, identitetsskapande och socialisation, och detta kan motivera utbildningens centrala plats i mångkulturalismdebatten.⁶

Roth menar att den obligatoriska skolan är den plats där attitydpåverkan och kunskapsförmed- ling sätts i centrum på ett tydligt sätt under en lång tidsperiod. Av den anledningen uppfattar många människor skolan som den plattform där barn från olika kulturer och religiösa

bakgrunder kan möta varandra på ett aktivt sätt. Genom denna interaktion barnen emellan finns möjligheten att erhålla en större respekt och förståelse inför varandras olikheter. Mycket talar således för att skolan har möjligheten att erbjuda samhället en stadig grund för att främja en problemfri mångkulturalism.

Vidare har Roth behandlat den mångkulturella skolans utmaningar, bland annat i form av klädstilar och terminsavslutningar.⁷ Under ämnet klädstilar är den såkallade hijab-debatten⁸ den mest omdiskuterade. I Sverige finns inte några större konflikter dokumenterade angående elever som väljer att bära slöja under skoltid. Trots det vill jag belysa debatten i min uppsats av den anledningen att ämnet ständigt är aktuellt och har blivit något av en symbol för det mångkulturella samhället. Hösten 1989 riktades stor uppmärksamhet mot en skola i Frankrike på grund av samma företeelse. Den specifika skolan hade regler mot alla öppna uttrycksfor- mer av religionsutövning, inklusive sjalar. Trots detta valde tre muslimska skolflickor att komma till skolan iförda slöjor. Diskussionen i media blev mer intensiv och kom att kallas ”la guerre des voiles”.⁹ Opponenternas argument pekade på huvudklädnadernas religiösa

fanatism och öppna kvinnoförtryck.¹⁰

Gällande ämnet skolavslutningar i ett mångkulturellt och mångreligiöst sammanhang finns flera skilda åsikter om hur skolväsendet bör agera. Ofta äger skolavslutningar rum, enligt tradition, i Svenska kyrkans lokaler. För många inblandade är denna företeelse inget märkvär- digare än ett självklart inslag i skolans traditioner. För andra kan den uppfattas som religiösa kulthandlingar, vilka inte har någon plats i den konfessionslösa skolan. I ett försök att möta skolans mångkulturalism beslutade skolstyrelsen i Uddevalla, inför jullovet 1996, att religiösa andaktsinslag inte fick förekomma på avslutningarna i kommunens skolor. Vad som direkt menades med ”religiösa andaktsinslag” framgår inte av skolstyrelsens beslut. Motiveringen var dock att inga elever av ”religiösa eller livsetiska skäl” skulle behöva avstå från att delta vid de obligatoriska skolavslutningarna.¹¹ Beslutet väckte starka reaktioner, varav vissa negativa. En del av kritiken bestod i att det mångkulturella samhällets poäng är just att lyfta

5 Liknande benämningar om skolans roll i främjandet av det mångkulturella samhället finns i följande litteratur:

Roth, 1998, s.13, Hultinger & Wallentin (red.), 1996, s.54 och SOU, 1996:43, s.17

6 Roth, 1998, s.13

7 Roth, 1998

8 Hijab=slöja el. huvudduk. Dvs. slöjdebatten.

9 Fransk beteckning. Svensk översättning: ”slöjornas krig”.

(5)

fram och tydliggöra olika religiösa inslag istället för att bortse från dem. Problemet med skolavslutningarna är dock av en svårlöst natur då det är svårt att enas om vad det är som ska kunna utgöra gemensamma högtider för olika grupper i ett relativt nytt mångkulturellt samhälle.¹²

3. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares inställning till de nya kultur- och religionsuttryck som elever med annan bakgrund för med sig in i klassrummet i dagens svenska grundskola.

Frågeställningar

1) Vad har grundskolelärare för attityder till främmande kulturella och/eller reli- giösa traditioner och högtider?

2) Finns det en samstämmighet bland grundskolelärare angående hur de ska för- hålla sig till, och agera i främmande situationer som uppkommer på grund av elevers kulturella och/eller religiösa bakgrund?

3) Finns det några mönster eller samband mellan lärares åsikter relaterat till ålder, kön etc.?

4. Material och metod

För att kunna besvara de frågor jag ställer angående lärares inställning till den mångkulturella skolan och dess uttryck har jag gjort en enkätstudie på en grundskola (f-9) i Gästrikland.

Enkäten utformades efter mitt syfte och med målet att besvara min frågeställning. Skolan där undersökningen genomfördes har ca 600 elever i åldrarna 6-16 år. Skolans elever represente- rar 23 nationaliteter. Inom verksamheten finns också en förberedelseklass som tar emot nyanlända elever med skiftande åldrar och bakgrund. Jag anser att denna specifika skola, med dess mångfald och variation av elever, utger en bra miljö för en studie inom ämnet mångkul- turalism/religiositet. Anledningen till att jag valt att arbeta med enkätsvar som utgångspunkt är att jag vill få in ett sådant stort underlag som möjligt. Detta ger mig möjligheten att få en överblick angående de attityder som lärare har gentemot den relativt nya situationen som den mångkulturella skolan innebär. Eventuellt kan jag också få en bild av om attityderna på något sätt sammanhänger med individuella faktorer hos lärarna, såsom ålder, kön, yrkesverksam tid etc.

4.1 Genomförande

Lärarna fick en kort muntlig presentation av min undersökning och vad den skulle resultera i.

De informerades om att enkäterna skulle finnas tillgängliga i personalrummen under tio dagar från och med det att jag gjort presentationen. Därefter var det således upp till var och en att välja att delta i undersökningen eller ej. I den muntliga presentationen poängterades även att skolan i helhet och varje enskild individ som valde att delta i undersökningen skulle göra detta anonymt. Jag lämnade ifrån mig 60 enkäter, uppdelade på olika personalrum. Sammanställ- ningen av materialet har jag grupperat och presenterat i form av olika diagram utifrån de olika

12 Roth, 1998

(6)

kategorierna. Som inledning under avsnittet ”undersökning” finns även ett antal diagram som ger en överblick över hela studiens resultat.

4.2 Bortfall

Bortfallet blev relativt stort då den totala mängden svar endast uppkom till 19 enkäter. Detta betyder att bortfallet utgjorde 68 % av de utdelade enkäterna, vilket gav mig ett mindre underlag för min undersökning än väntat. Själva valet att inte delta i undersökningen har jag diskuterat av anledning att jag noterat detta som ett eventuellt ställningstagande i sig. Det är rimligt att förvänta sig att de lärare som är positiva till den mångkulturella skolan gärna deltar i en studie som behandlar ämnet, medan de som känner sig mer negativa kanske väljer att avstå på grund av avsaknad av intresse.

21 % av dem som valde att besvara min enkät är män. Jag förväntade mig att få övervägande svar av kvinnliga lärare med anledning av det faktum att endast två av de anställda på skolans låg- och mellanstadium är av manligt kön. Däremot innefattar högstadiets arbetslag desto fler män. Det extremt låga antalet manliga deltagare i studien var därför oväntat och gav mig inte samma möjlighet att kunna jämföra attityder mellan könen på ett rättvist sätt. Jag har ändå sammanställt svaren i förhållande till kön och gjort diagram som jämför manliga och kvinnliga attityder. Resultaten i just dessa diagram är dock en av undersökningens svagheter och bör betraktas kritiskt då den enskilda åsikten i den manliga gruppen, på grund av deltagarantalet, väger tyngre än i den kvinnliga.

5. Definitioner

I denna uppsats återkommer vissa begrepp som kan tolkas och uppfattas olika beroende på sitt sammanhang. När jag använder mig av termen nya kultur- och religionsuttryck menar jag symboler, situationer, företeelser m.m. som härstammar från en annan bakgrund än den svenska kulturen och den luthersk-evangeliska tron och således blir främmande i den svenska skolan.

När jag använder mig av termen med annan bakgrund för att beskriva en elev syftar jag följaktligen till en elev som i kulturell och/eller religiös mening på något sätt utgör en skillnad och således innebär en utmaning för den svenska skolan.

Termen mångkulturell syftar, i denna uppsats på den mångfald av etniska grupper som på grund av sina skilda bakgrunder leder till olika kulturmöten i den svenska skolan.

6. Disposition

Efter denna inledning som givit bakgrunden till mitt utvalda ämne presenteras min undersök- ning och analys. Undersökningen fokuserar på presentationen av de enkätsvar jag samlat in.

Inledningsvis presenteras en samling diagram som ger en överblick över samtliga svar i enkätundersökningen. Vidare presenteras olika grupper av diagram där lärares attityder till den mångkulturella och mångreligiösa skolan presenteras relaterat till kön, ålder, yrkesinriktning och yrkesverksam tid inom skola/barnomsorg. Till varje grupp av diagram följer även några kommentarer till resultatet. Som avslutning under rubriken ”Undersökning och analys”

presenteras resultaten av de öppna frågor som var placerade i slutet av min enkät och gav deltagaren möjlighet att dela med sig av ytterliggare erfarenheter eller kommentera de frågor som han/hon besvarat.

(7)

I min diskussion diskuterar jag sedan mina resultat i förhållande till litteraturen och debatterna som förts i media/samhällsdiskussionen. Till sist sammanfattas uppsatsens innehåll och

resultat. Som bilaga, efter uppsatsen, återfinns enkäten.

7. Undersökning och analys

Nedan följer en presentation av min empiriska undersökning i form av tabeller och analyser över de svar jag fått in via min enkätundersökning. De inledande diagrammen ger en över- blick över alla svar jag samlat in. För att ge en överblick över svaren presenteras resterande tabeller utifrån personuppgifter från lärarna. Detta för att kunna utläsa ett samband mellan åsikter och faktorer såsom kön, ålder osv. Den andra samlingen tabeller är således presenterad med kön som utgångspunkt, den tredje med ålder, den fjärde med yrkesinriktning och den femte med yrkesverksam tid inom skola/barnomsorg. Under detta avsnitt kommer jag också att behandla och redogöra för den öppna del av enkäten som gav deltagaren utrymme att fritt diskutera ytterligare erfarenheter av ämnet eller kommentera de frågor som besvarats.

7.1 Presentation av enkätsvar 7.1.1 Diagram och kategorisering av samtliga svar

Personuppgifter

Kön Ålder

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Man Kvinna

0%

20%

40%

60%

80%

100%

20-30år 31-40år 41-50år 51-60år 61-70år

En övervägande majoritet av de som valt att delta i undersökningen är av kvinnligt kön.

Drygt 50 % av deltagarna är mellan 51-70 år, resterande knappt 50 % ligger mellan 20-50 år.

0%

20%

40%

60%

80%

100% ^{år 1-3}

år 4-6

år 7-9

spec.

lärare

0%

20%

40%

60%

80%

100%

- 5 år 5-10år 11-20år 21-30år + 30år

Yrkesinriktning Yrkesverksam tid

Högstadielärarna är den kategori som har lämnat in flest enkätsvar, 42 %. Jag menar att detta skulle kunna bero på att de elever som högstadielärarna undervisar är äldre och börjar ta ställning själva. Kulturkrockarna är förmodligen fler och större på högstadiet än bland de yngre barnen eftersom dessa elever är gamla nog att själva propagera för sitt arv och sin livsstil. Frågan är antagligen ständigt aktuell bland högstadiets elever och lärare vilket skulle

(8)

kunna bidra till att högstadielärarna känner en särskilt stor lust att delta i en undersökning som behandlar ämnet.

42 % av de besvarade enkäterna hör till den grupp lärare som varit yrkesverksam i mer än 30 år. De två grupper som varit minst engagerade i enkätundersökningen är de lärare som varit yrkesverksamma 5-10, respektive 21-30 år.

Ämnesfrågor

Generell inställning till annorlunda kul- tur/religionsuttryck i den

svenska skolan

Attityd till uppmärksam- mande av främmande traditioner och högtider

0%

20%

40%

60%

80%

100% Posititv

Ganska posititv Ganska negativ Negativ

0%

20%

40%

60%

80%

100% Ja, i samma

utsträckning som de svenska Ja, i viss utsträckning

Nej

Majoriteten av lärarna som deltagit i min undersökning är positivt inställd till annorlunda kultur/religionsuttryck i den svenska skolan. 42 % anser sig vara ”ganska positiva” och 5 %

”ganska negativa”.

En klar majoritet anser att traditioner och högtider som firas av elever med annan religiös och/eller kulturell bakgrund bör uppmärksammas ”i viss utsträckning” i den svenska skolan.

Resterande 21 % anser att de bör uppmärksammas ”i samma utsträckning som våra svenska traditioner och högtider”. Ingen av undersökningens deltagare är av åsikten att de inte bör uppmärksamma alls.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Ja Nej

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Ja Nej

Fråga: ”Anser du att främmande traditioner och högtider bör uppmärksammas i

den svenska skolan?”

Attityd till anpassning av ex.

skolavslutningar

Attityd till särbehandling av

elever

Fråga: ”Anser du att tillställningar som ex. Fråga:

skolavslutningar bör anpassas till den religiösa mångfalden?”

”Kan du tänka dig att särbehandla en elev pga. hans/hennes religiösa och/eller kulturella ursprung?”

På frågan angående religiösa inslag i tillställningar som exempelvis skolavslutningar och om en anpassning av dessa bör göras för att tillgodose en religiös och kulturell mångfald svarar en

(9)

majoritet av lärarna i undersökningen ”nej”. Många av lärarna har även lämnat en liten

kommentar till just denna fråga. Flera av dem som svarat ”nej” har kommenterat sitt svar med åsikten att kyrkans inslag i skolavslutningarna inte står för något religiöst, utan endast är en representant för den svenska skolans tradition. En intressant syn på det hela då jag själv anser att alla företeelser som på något sätt är kopplade till kyrkan även är kopplade till det kristna arvet. Även om avslutningarna i kyrkan kommit att bli en tradition för den svenska skolan, så bottnar denna tradition i det kristna arvet och kan, enligt min mening, således inte betraktas som en företeelse helt utan religiösa inslag. Andra lärare som lämnat kommentarer efter ett

”nej”-svar anser att förändringar av våra svenska traditioner inte är något som underlättar en mångkulturell och mångreligiös samvaro. Flera poängterar vikten av att även bibehålla den svenska kulturen och dess traditioner.

När det gäller särbehandling av en elev pga. hans/hennes religiösa och/eller kulturella

ursprung anser en majoritet, 85 %, av lärarna i undersökningen att detta är något de kan tänka sig att göra.

Attityd till företeelser där kulturellt/religiöst ursprung

tar sig uttryck

Attityd till kulturel- la/religiösa företeelser

forts.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Acceptabelt

Inte acceptabelt

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Ja Nej Obesvarat

Regelbunden bön (Där lektionen måste lämnas) Bärandet

av slöja

Fasta

Fråga: ”Vad anser du om dessa Fråga: ”Anser du att föregående nämnda företeelser innebär problem i den svenska skolan?”

företeelser som praktiseras av eleverna under skoltid?”

Bärandet av slöja och praktiserandet av fasta är något som accepteras i mycket hög grad av de lärare som svarat på enkäten. Regelbunden bön där lektionen måste lämnas är däremot inte accepterat av majoriteten. Flera lärare har kommenterat att detta är av praktiska skäl.

På frågan om ovanstående företeelser innebär en problematik i den svenska skolan har den största gruppen, 37 %, svarat ”nej”. 31,5% har svarat ”ja” och resterande 11 % har lämnat frågan obesvarad.

(10)

7.1.2 Diagram över attityder relaterat till kön

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Kvinna Man

Positiv

Ganska positiv Ganska negativ Negativ

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Kvinna Man

Ja, i samma utsträckning som våra svenska Ja, i viss utsträckning

Nej

svenska skolan

”Anser du att främmande traditioner och högtider bör uppmärksammas i

Fråga:

De manliga lärarna i undersökningen tenderar att svara en aning mer positivt på majoriteten av frågorna. På frågan om den generella inställningen till annorlunda kultur/religionsuttryck i den svenska skolan är det ingen av männen som svarar ”ganska negativ” eller ”negativ”. Detta kan jämföras med de kvinnliga lärarna där 7 % svarar ”ganska negativ”.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Kvinna Man

Ja Nej

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Kvinna Man

Slöja acceptabelt

Slöja ej acceptabelt Fasta acceptabelt

Fasta ej acceptabelt Bön acceptabelt

Bön ej acceptabelt

Attityd till företeelser där kulturellt/religiöst ursprung tar sig uttryck

Fråga: ”Anser du att tillställningar Fråga: ”Vad anser du om dessa som ex. skolavslutningar

bör anpassas till den religiösa mångfalden?”

Även på frågan om hur lärare ställer sig till de olika företeelser som kan komma att

praktiseras under skoltid av elever med annat kulturellt och/eller religiöst ursprung svarar de manliga lärarna mer positivt än de kvinnliga. Det är endast i frågan om regelbunden bön där lektionen måste lämnas som männen har någon invändning. Bärandet av slöja och praktiserandet av fasta är helt acceptabelt för de manliga lärarna. Detta kan jämföras med svaren som de kvinnliga lärarna gett där 7 % har invändningar gentemot slöjan och 13 % mot fastan.

(11)

forts.

elever

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Kvinna Man

Ja

Nej

Obesvarat

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Kvinna Man

Ja Nej

Fråga: ”Anser du att föregående Fråga:

nämnda företeelser innebär problem i den svenska skolan?”

På följdfrågan där lärarna presenterar om de ser de föregående nämnda företeelserna som en problematik eller ej svarar ingen av de manliga lärarna ”ja”. Bland de kvinnliga lärarna har däremot 40 % åsikten att företeelserna innebär problem i den svenska skolan.

7.1.3 Diagram över attityder relaterat till ålder

0%

20%

40%

60%

80%

100%

20- 30år

31- 40år

41- 50år

51- 60år

61- 70år

Positiv Ganska positiv Ganska negativ Negativ

0%

20%

40%

60%

80%

100%

20- 30år

31- 40år

41- 50år

51- 60år

61- 70år

Ja, i samma utsträckning som våra svenska Ja, i viss utsträckning

Nej

svenska skolan

0%

20%

40%

60%

80%

100%

20- 30år

31- 40år

41- 50år

51- 60år

61- 70år

Ja Nej

0%

20%

40%

60%

80%

100%

20- 30år

31- 40år

41- 50år

51- 60år

61- 70år

Attityd till företeelser där kulturellt/religiöst ursprung tar sig uttryck Attityd till

anpassning av ex.

Fråga: ”Anser du att tillställningar som ex. Fråga:

”Vad anser du om dessa företeelser som praktiseras av

eleverna under skoltid?”

(12)

elever

0%

20%

40%

60%

80%

100%

20- 30år

31- 40år

41- 50år

51- 60år

61- 70år

0%

20%

40%

60%

80%

100%

20- 30år

31- 40år

41- 50år

51- 60år

61- 70år

Ja Nej

elever

Åsikterna angåendefrämmande kulturella och/eller religiösa traditioner och högtider är mycket spridda i de diagram som har ålder som utgångspunkt. I vissa frågor tenderar en yngre åldersgrupp att svara mer positivt, samtidigt som samma grupp framstår som den mest

negativa i en annan fråga. I svaren angående attityden till uppmärksammande av främmande traditioner och högtider är åldersgruppen 20-30 år den enda där majoriteten, 66,5 %, anser att de bör uppmärksammas i samma utsträckning som våra svenska traditioner och högtider. I samma åldersgrupp kan också samtliga lärare tänka sig att särbehandla elever på grund av deras kulturella och/eller religiösa bakgrund. Samtidigt som åldersgruppen 20-30 år gett svar som pekar på att de skulle vara mer positiva till de nya kultur- och religionsuttryck som elever med annan bakgrund för med sig in i klassrummet så är de också den enda grupp i kategorin där inte samtliga lärare accepterar bärandet av slöja i skolan. Samma grupp är även den enda där samtliga lärare anser att företeelser där kulturellt/religiöst ursprung tar sig uttryck innebär en problematik i den svenska skolan. Ingen av åldersgrupperna följer ett och samma mönster i sina enkätsvar som får dem att stå ut från de övriga i kategorin.

7.1.4 Diagram över attityder relaterat till yrkesinriktning

0%

20%

40%

60%

80%

100%

klass 1-3

klass 4-6

klass 7-9

Spec.

lärare

Positiv Ganska positiv Ganska negativ Negativ

0%

20%

40%

60%

80%

100%

klass 1-3

klass 4-6

klass 7-9

Spec.

lärare

Ja, i samma utsträckning som våra svenska Ja, i viss utsträckning

Nej

svenska skolan

Lärare: Lärare:

”Anser du att föregående nämnda företeelser innebär problem i den

svenska skolan?”

Fråga: ”Kan du tänka dig att särbehandla en elev pga. hans/hennes religiösa och/eller kulturella ursprung?”

Fråga:

(13)

0%

20%

40%

60%

80%

100%

klass 1-3

klass 4-6

klass 7-9

Spec.

lärare Ja Nej

0%

20%

40%

60%

80%

100%

klass 1-3

klass 4-6

klass 7-9

Spec.

lärare

Attityd till företeelser där kulturellt/religiöst ursprung tar sig uttryck

Lärare:

Fråga: ”Anser du att tillställningar som ex. Fråga: ”Vad anser du om dessa skolavslutningar bör anpassas till

den religiösa mångfalden?”

forts.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

klass 1-3

klass 4-6

klass 7-9

Spec.

lärare Ja Nej Obesvarat

0%

20%

40%

60%

80%

100%

klass 1-3

klass 4-6

klass 7-9

Spec.

lärare Ja Nej

elever

Liksom vid föregående kategori är svaren mycket varierande från fråga till fråga. Ingen av grupperna under kategorin följer ett mönster som ger dem en bestämd positiv eller negativ attityd i fråga om den mångkulturella och mångreligiösa skolan. Det arbetslag som undervisar årskurs 7-9 uppger sig vara mest positivt inställda till annorlunda kultur/religionsuttryck i den svenska skolan. Dock är samma grupp den enda i kategorin där inte alla lärare visar acceptans gentemot bärandet av slöja. Det är också den grupp där största andelen anser att företeelser i likhet med bärandet av slöja innebär en problematik i den svenska skolan. Det arbetslag som undervisar årskurs 4-6 uppger en mer negativ generell inställning till annorlunda kul-

tur/religionsuttryck i den svenska skolan. Samtidigt är det den enda grupp där samtliga lärare kan tänka sig att särbehandla en elev pga. hans eller hennes religiösa och/eller kulturella ursprung. Inom denna grupp har endast ett fåtal uppgett att företeelser som bärandet av slöja innebär en problematik i den svenska skolan.

”Anser du att föregående nämnda företeelser innebär problem i den

svenska skolan?”

Fråga: ”Kan du tänka dig att särbehandla en elev pga. hans/hennes religiösa och/eller kulturella ursprung?”

Fråga:

(14)

7.1.5 Diagram över attityder relaterat till yrkesverksam tid inom skola/barnomsorg

svenska skolan

0%

20%

40%

60%

80%

100%

-5 år 5-10 år

11-20 år

21-30 år

+30 år

Positiv Ganska positiv Ganska negativ Negativ

0%

20%

40%

60%

80%

100%

-5 år 5-10 år

11- 20 år

21- 30 år

+30 år

Ja, i samma utsträckning som de svenska Ja, i viss utsträckning

Nej

Yrkesverksam tid:

”Anser du att främmande traditioner och högtider bör uppmärksammas i

Fråga:

0%

20%

40%

60%

80%

100%

-5 år 5-10 år

11-20 år

21-30 år

+30 år

Ja Nej

0%

20%

40%

60%

80%

100%

-5 år 5-10 år

11-20 år

21-30 år

+30år

Attityd till företeelser där kulturellt/religiöst ursprung tar sig uttryck Attityd till

anpassning av ex.

Yrkesverksam tid:

”Anser du att tillställningar som ex.

”Vad anser du om dessa

Fråga: Fråga: företeelser som praktiseras av eleverna under skoltid?”

forts.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

-5 år 5-10 år

11-20 år

21-30 år

+30 år

0%

20%

40%

60%

80%

100%

-5 år 5-10 år

11-20 år

21-30 år

+30 år

Ja Nej

elever

Yrkesverksam tid: Yrkesverksam tid:

”Anser du att föregående nämnda företeelser innebär problem i den svenska skolan?”

Fråga: Fråga:

Inte heller inom denna samling diagram finns något mönster som löper genom alla enkätsvar.

Däremot står gruppen som varit yrkesverksam 5-10 år ut från mängden genom att visa sig betydligt mer positiv än många andra grupper inom kategorin i flera frågor. Dock är de den

(15)

enda grupp som inte fullt accepterar bärandet av slöja, och de är också den enda gruppen inom kategorin där samtliga lärare anser att företeelser i likhet med bärandet av slöja innebär en problematik i den svenska skolan. Samtidigt anser alla lärare i samma grupp att främmande traditioner och högtider bör uppmärksammas i den svenska skolan i samma utsträckning som de svenska. De är den enda gruppen inom kategorin som inte har några invändningar alls inom den specifika frågan. De som arbetat i 30 år eller längre har både svarat att de anser att de bör uppmärksammas i samma utsträckning som de svenska och att de bör uppmärksammas men endast i viss utsträckning. Majoriteten av dem som arbetat 30 år eller längre har dock svarat att främmande traditioner och högtider bör uppmärksammas endast i viss utsträckning.

De övriga tre grupperna inom kategorin har svarat att de uteslutande anser att uppmärksam- mandet endast bör ske i viss utsträckning. Här tenderar således den grupp som arbetat 5-10 år att vara den mest positivt inställda till främmande kulturers och religioners uttryck. Eventuellt skulle det kunna vara så att en grupp som varit yrkesverksam en kortare period har egna erfarenheter av att gå i en mångkulturell skola som elev. Detta påstående förutsätter att de lärare som varit yrkesverksamma en kortare tid också är yngre. Det finns naturligtvis även individer som är äldre men ändå har en relativt kort erfarenhet av läraryrket. Jag menar att yngre lärare förmodligen själva har upplevt hur det är att gå i en klass där flera olika kulturer och religioner finns representerade av eleverna. Kanske är det lättare för dessa lärare att relatera till de olika frågorna än för en lärare som endast genom teori och observationer från ett pedagogiskt perspektiv skaffat sig kunskap om elevernas situation i den kulturella och religiösa mångfalden. Även inom frågan om läraren kan tänka sig att särbehandla en elev pga.

hans/hennes religiösa och/eller kulturella ursprung står gruppen som varit yrkesverksam 5-10 år ut med sin positiva inställning. Tillsammans med gruppen som varit yrkesverksam 21-30 år är de enda i kategorin som uteslutande svarat ”ja” till en särbehandling. I frågan som behandlar attityden till anpassning av exempelvis skolavslutningar är gruppen som varit yrkesverksam 5-10 år återigen ensam om att uteslutande svarat att de anser att en anpassning bör göras för att tillmötesgå den religiösa och kulturella mångfalden.

7.1.6 Presentation av resultat utifrån enkätens öppna fråga

Sist i enkäten som jag utformat till min undersökning lämnade jag en öppen fråga där de lärare som deltog i undersökningen kunde dela med sig av ytterliggare erfarenheter av ämnet eller kommentera de övriga frågor som de besvarat. Av den öppna frågan fanns följande åsikter/kommentarer att ta del av:

 Angående frågan om attityden till religiösa och/eller kulturella företeelser som praktiseras av elever under skoltid kände flera lärare ett behov av att förklara sin brist på acceptans. Ett antal lärare har kommenterat sin inställning med att den endast är av praktisk natur och inte riktad mot den främmande religionen eller kulturen som sådan. Att inte acceptera elevers praktiserande av fastan förklarar flera lärare med att det blir komplicerat att undervisa i en klass där eleverna är trötta och utmattade på grund av hunger. Vissa lärare har dessutom erfarenheter där unga flickor stannar uppe sent under fastan och hjälper till med matlagningen vilket resulterar i ännu kraftigare utmatt- ning på grund av att fastan kombineras med sömnbrist. Av samma anledning vänder sig också ett stort antal lärare mot den regelbundna bönen där eleven måste lämna lektionen. Detta resulterar ju ofrånkomligt i att eleven missar undervisning och kommer efter de andra barnen i klassen. Någon lärare anser också att en acceptans av dessa fö- reteelser tillåter invandrar- och flyktingbarn att särskilja sig från mängden vilket också skulle utgöra en större risk för mobbning.

(16)

 Somliga lärare uttrycker en frustration över den anpassning som måste ske både av lärare, övriga elever och skolan som helhet för att tillmötesgå en kulturell och religiös mångfald i den svenska skolan. Flera menar att det måste finnas en gräns för hur långt skolan ska kompromissa. En lärare berättar att hon har två elever i sin klass (år 4-6) som inte får delta i någon form av aktivitet som äger rum utanför skola och skolgård.

Skolresor, klassfester, teatrar m.m. är således aktiviteter som dessa elever helt utesluts från. Hon menar att de två eleverna, genom denna särbehandling, hindras från integre- ring med den övriga klassen och ser detta som ett problem även i undervisningen. Yt- terliggare en lärare med en elev som får samma särbehandling som de två ovannämnda anser att religionen i detta fall inskränker den sociala samvaron och läraren säger sig ha svårt att hantera en sådan situation.

 En lärare skriver att hon tycker att den kulturella och religiösa mångfalden i den svenska skolan är ett problem generellt. Detta på grund av att hon anser att den svenska skolan inte har någon bra och genomtänkt plan för det kulturella mötet, vilket leder till motsättningar. Ett antal lärare delar hennes önskan om fler fasta direktiv.

 Angående frågan om läraren kan tänka sig att särbehandla en elev på grund av hans/hennes religiösa och/eller kulturella ursprung kommenterar en lärare sitt ”ja”- svar med att hon egentligen tycker att det känns konstigt att inte regler i skolan ska gälla alla. Som exempel tar hon upp ombyte och dusch i samband med idrott. Det bor- de, enligt henne, vara en självklarhet och något som ska vara lika för alla elever. Trots hennes ”egentliga” åsikt berättar hon att hon låtit elever, på föräldrars begäran, und- slippa dessa moment.

 Flera lärare påpekar också det positiva som automatiskt kommer med en mångkultu- rell skola. En lärare poängterar vikten av att se invandrarbarnen som en resurs i och med att vi får ta del av deras kultur samtidigt som de får ta del av vår. Hon anser att diskussioner om att se saker på olika sätt är berikande för alla och något som den mångkulturella skolan bidrar till.

8. Diskussion

Efter att jag studerat mångkulturalism och mångreligiositet i skolan i litteratur och medie- /samhällsdebatten samt genomfört enkätundersökningen anser jag att en hel del kan konstate- ras angående lärares olika attityder till ämnet. Åsikterna om hur den kulturella och religiösa mångfalden bör bemötas och hur lärare ska förhålla sig till olika situationer som uppkommer på grund av kulturell och/eller religiös bakgrund skiljer sig mellan olika lärare. Däremot tycks en generellt positiv och tillåtande attityd till mångkulturalism och mångreligiositet kunna utläsas bland deltagarna i min undersökning. I min inledning poängteras vikten av att kunna se mångkulturalismen i skolan som en tillgång. Jag anser att majoriteten av de lärare som deltagit i min undersökning har denna syn på situationen. I min bakgrund till uppsatsen beskrivs religionsmötets viktiga roll i skapandet av en förutsättning för det fungerande mångkulturella samhället. Det faktum att majoriteten av lärare i min undersökning har en önskan att tillmötesgå den kulturella och religiösa mångfalden utgör en grund för att skapa en bra miljö för eleverna att utveckla förståelse och respekt för olikheter. Detta resultat står i kontrast mot min personliga uppfattning av att lärarna på den specifika skola där jag utförde min praktik samt enkätundersökning saknade tillräcklig kunskap och ibland intresse för att kunna sätta sig in i situationer som uppstår i den mångkulturella skolan. Således visade sig min egen uppfattning vara förutfattad och vid fördjupning i frågan fick jag en annan insikt.

Kulturkrocken innebär en viss problematik, men det den också tillför är något som lärarna uppskattar och tar till vara.

(17)

För att knyta an till min bakgrund där situationen i skolan i Frankrike, år 1989, innebar en stor konflikt då de tre muslimska flickorna bröt förbudet mot att bära slöja i skolan, bör ämnet och mitt resultat av enkätundersökningen också betraktas i ett tidsperspektiv. Attitydförändringen gentemot den religiösa och kulturella mångfalden i skolan har förmodligen skett under tid.

Således kan den öppenhet som mina deltagare i enkätundersökningen visat betraktas som en spegling av nutida attityder till ämnet. Det är rimligt att anta att resultatet av mina enkäter hade blivit annorlunda om undersökningen gjorts medan den svenska skolan fortfarande hade ämnet kristendomskunskap istället för religionsvetenskap.

Direkta kopplingar mellan lärarnas attityder och faktorer som kön, ålder, yrkesinriktning och yrkesverksam tid går endast att utläsa vid specifika frågor. Det finns inget mönster som håller genom hela undersökningen. I de diagram som relaterade attityden till ett genusperspektiv fanns förvisso ett mönster där de manliga lärarna tenderade att svara aningen mer positivt på majoriteten av frågor än de kvinnliga lärarna. Men i analysen av de diagram som presenterar undersökningen ur ett genusperspektiv bör dock vetskapen om den stora skillnaden i deltagarantal mellan manliga och kvinnliga lärare invägas vid kritiskt granskande.

Ett mönster som däremot går att utläsa på grund av det stora bortfallet, är att de lärare som valt att delta i min undersökning är övervägande kvinnor, högstadielärare och lärare som varit yrkesverksamma en längre tid. Det faktum att majoriteten av alla svar lämnats in av kvinnliga lärare kan bero på slumpen. Sett ur ett genusperspektiv skulle jag också kunna tänka mig att en enkätundersökning som behandlar mångkulturalism och mångreligiositet eventuellt är något som, känslomässigt, tilltalar en kvinnlig grupp starkare än en manlig. Bakgrunden till att jag har denna åsikt är att slöjdebatten varit mycket central under ämnet den mångkulturella och mångreligiösa skolan/samhället. Efter att de tre muslimska flickorna i Frankrike, år 1989, trotsade skolans regler och gick till sin lektion iförda slöjor blev debatten i media mer

intensiv. Ofta innebär situationer som denna ett etiskt dilemma. Opponenterna tyckte att slöjan representerade ett kvinnoförtryck. Men är det inte även en form av förtryck att förbjuda kvinnan att bära slöjan om det är hennes önskan?

Genom kvinnornas starka kamp för att få ha sin slöja i fred har själva slöjan också kommit att symbolisera en form av feminism och kvinnlig styrka. Oavsett vad utomstående kvinnor anser om bärandet av slöja menar jag att det förmodligen är lättare för en kvinnlig lärare i den svenska skolan att ta till sig och känslomässigt engagera sig i problematiken.

En annan möjlighet är det faktum att kvinnor, i ett patriarkaliskt samhälle, är mer utsatta som grupp än män. Eventuellt har kvinnor därför lättare att relatera till och engagera sig i frågor som rör minoriteter och utsatta grupper.

Att den gruppen som varit mest aktiv i undersökningen inom kategorin yrkesinriktning är högstadielärare skulle kunna vara ett resultat av att frågan och kulturkrocken gör sig mer gällande bland äldre elever som själva börjat ta ställning till sin situation. Jag menar att debatten om den mångkulturella skolan förmodligen är ständigt aktuell i sin praktik på högstadiet. Av den anledningen skulle ämnet kunna kännas mer aktuellt för högstadielärarna, vilket torde resultera i en större lust att delta i en undersökning som behandlar ämnet.

Jag anser även att en liknande förklaring kan göras till det faktum att de lärare som varit yrkesverksamma under en längre tid har deltagit i en större utsträckning än de lärare som varit yrkesverksamma under en kortare period. De lärare som länge varit yrkesverksamma inom skola/barnomsorg har också tvingats förhålla sig till mångkulturalismen och mångreligiosite- ten under en längre tid. De har förmodligen utsatts för situationer där deras attityder och förhållningssätt satts på prov och vilket utvecklat deras syn på ämnet. Att ha mer erfarenhet inom ett ämne är också något som framkallar ett större intresse för detsamma. Dock bör även i denna analys, likt den som behandlar ämnet relaterat till kön, hänsyn tas till att övervägande

(18)

lärare som arbetar på skolan där undersökningen gjorts har en relativt hög genomsnittsålder.

Detta faktum skulle också kunna ge förklaringen att den grupp som varit yrkesverksam under en längre tid är den som är i majoritet på skolan, och därför också den som deltagit i enkätun- dersökningen i störst utsträckning.

I Uddevalla väcktes starka reaktioner 1996 när beslutet att religiösa andaktsinslag inte fick förekomma på avslutningarna i kommunens skolor togs. Det var inte ett beslut som alla var överens om, utan ett försök från skolstyrelsen att anpassa skolorna till den kulturella och religiösa mångfalden. Liksom bland befolkningen i Uddevalla, finns också skilda åsikter om frågan på skolan där jag gjort min enkätundersökning. Vissa har mycket starka åsikter mot att anpassa den svenska skolans traditioner medan andra har starka åsikter för en anpassning. Att somliga lärare anser att skolans traditioner inte bör omformas ska dock inte ses som en direkt konsekvens av att de har en negativ attityd till en mångkulturell och mångreligiös skola. En av anledningarna till att lärare är emot en reform är nämligen den att de anser att det inte skulle främja en kulturell och religiös mångfald om den svenska skolans kultur med dess traditioner tog ett steg tillbaka. Tvärtom menar vissa att det för invandrare blir svårare att integreras i ett samhälle som avsäger sig en bit av sin egen identitet för att anpassa sig till den kulturella och religiösa mångfalden. Dessa argument kan jämföras med de som opponenterna i Uddevalla hade när de menade att det mångkulturella samhällets poäng är just att lyfta fram och tydliggöra olika religiösa inslag istället för att bortse från dem.

Jag anser att det mest grundläggande i debatter som denna är kommunikation mellan alla inblandade parter. Lärare, elever och föräldrar måste kunna ha en öppen dialog där allas åsikter blir hörda. Kanske är det så att problemet redan här upphör att vara ett problem.

Eventuellt är det så att vi, i vår strävan efter att anpassa oss till det mångkulturella samhället, ser problemet innan det existerar. Vad är det som säger att alla mångreligiösa och mångkultu- rella skolor innefattar elever och föräldrar med missnöje inför våra svenska, traditionella skolavslutningar?

Utifrån min enkätundersökning kan ett samband ses mellan lärares inställning till främmande kulturella och/eller religiösa traditioner och högtider och bristande direktiv för hur det

kulturella mötet i skolan ska ske. Att skolan ska vara icke-konfessionell är något som ofta blir ett problem när det får praktisk karaktär. Lärare är osäkra på hur de ska medla mellan olika parter, kompromissa och samtidigt hålla sig inom ramarna för det icke-konfessionella. Det faktum att skolledningen låter lärare lösa dessa situationer på egen hand leder naturligtvis till att det praktiska arbetet blir väldigt olika. Jag menar att det, utifrån min studie, går att avläsa att många lärare önskar en genomtänkt plan för den mångkulturella och mångreligiösa skolan.

Även bristande kommunikation mellan gällande parter verkar ligga bakom en del av det misstycke som lärare känner gentemot den mångkulturella skolan.

9. Sammanfattning

Majoriteten av de lärare som deltagit i min enkätundersökning svarar att de har en positiv attityd till den mångkulturella och mångreligiösa skolan. Uppfattningen om mångfalden som enbart en problematik tycks inte existera bland de lärare som är yrkesverksamma på skolan där undersökningen genomfördes. Detta visar följaktligen att det finns utrymme i den svenska skolan att se mångkulturalism och mångreligiositet som en tillgång.

Min enkätundersökning visar att det finns en stor acceptans och öppenhet hos lärarna. En stark majoritet kan tänka sig att särbehandla elever på grund av deras kulturella och/eller

(19)

religiösa bakgrund och acceptansen till praktiserandet av olika kulturella och/eller religiösa företeelser är stor. Vid de frågor där lärare har några invändningar finns ofta en koppling till en praktisk natur där lärarna anser att de kulturella och/eller religiösa uttrycken har en negativ påverkan på undervisningen eller den sociala samvaron i skolan.

Enkätundersökningen visar flera exempel på hur lärares förhållningssätt skiljer sig från varandra i fråga om anpassning av skolans traditioner, särbehandling av elever och praktiserandet av religiösa företeelser i skolan. Anledningen tycks i flera fall vara den att lärare är osäkra på hur de bör agera i liknande situationer. Flera uttrycker sin frustration i enkätens öppna fråga och efterlyser fler fasta direktiv över hur det kulturella mötet i skolan ska genomföras.

Några direkta samband mellan lärares åsikter relaterat till ålder, kön, yrkesinriktning och yrkesverksam tid går att utläsa vid specifika frågor i min undersökning. Det finns däremot inget övergripande mönster som följer samma linje. De manliga lärarna tenderar att ha en mer positiv inställning än de kvinnliga på flera frågor. Dock gäller detta inte alla frågor. Samtidigt måste vetskapen om den stora skillnaden i deltagarantal mellan män och kvinnor uppmärk- sammas i en analys av resultaten.

Genom att analysera resultaten i förhållande till lärarnas ålder kan ett samband utläsas där åldersgruppen 20-30 år tenderar att svara mer positivt i vissa frågor. Samtidigt anser dock alla lärare i samma grupp att företeelser där kulturella och/eller religiösa traditioner tar sig uttryck innebär en problematik i den svenska skolan. De är också den enda grupp inom kategorin där inte samtliga lärare anser att bärandet av slöja under lektionstid är acceptabelt.

I diagrammen som behandlar resultaten relaterade till lärares yrkesinriktning är det arbetslag som undervisar klass 7-9 det där flest lärare visat sig vara positivt inställda till annorlunda kultur/religionsuttryck i den svenska skolan. Samma grupp är dock den enda inom kategorin där inte alla lärare accepterar bärandet av slöja under lektionstid. Lärare som undervisar klass 4-6 uppger sig vara minst positiv till annorlunda kultur/religionsuttryck i den svenska skolan, men de är samtidigt den enda grupp där samtliga lärare kan tänka sig att särbehandla en elev på grund av hans/hennes kulturella och/eller religiösa bakgrund.

Inom den sista kategorin, där resultaten relateras till lärares yrkesverksamma tid inom

skola/barnomsorg, står den grupp som arbetat 5-10 år ut med sina betydligt mer positiva svar i flera frågor. Dock är de även den enda grupp inom kategorin där inte alla lärare accepterar slöjan samt den enda grupp där samtliga anser att företeelser där kulturella/religiösa traditioner tar sig uttryck innebär en problematik i den svenska skolan.

De grupper som visat övervägande intresse för ämnet och deltagit i underökningen i störst utsträckning är kvinnor, högstadielärare och lärare som varit yrkesverksamma under en längre tid.

(20)

10. Käll- och litteraturförteckning

Källa

Enkätundersökning i en grundskola (f-9) i Gästrikland. Enkäten delades ut, samlades in och sammanställdes under april-maj 2009.

Litteratur

Hultinger, Eva-Stina & Christer Wallentin (red.). 1996. Den mångkulturella skolan, Student- litteratur, Lund.

Karlsson, Pia & Ingvar Svanberg (red.). 1997. Religionsfrihet i Sverige, Om möjligheten att leva som troende, Studentlitteratur, Lund.

Roth, Hans Ingvar. 1998. Den mångkulturella parken – om värdegemenskap i skola och samhälle, Skolverkets monografiserie.

Skolverket, Rapport 231. 2008.Med annat modersmål – elever i grundskolan och skolans verksamhet.

Statens offentliga utredningar (SOU). 1996:143. Krock eller möte – Om den mångkulturella skolan, Delbetänkande av Skolkommittén, Stockholm.