2010:199
C - U P P S A T S
”Dans och Kärlek, Sång och Vin – Åh himmelska förening!”
Det neurobiologiska belöningssystemets betydelse för upplevelseproduktioner: en teoretisk studie exemplifierad med SVTs lördagsunderhållning Dansbandskampen 2009
Andreas Rönngren
Luleå tekniska universitet C-uppsats
Upplevelseproduktion Institutionen för Musik och medier
Avdelningen för Medier och upplevelseproduktion
2010:199 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--10/199--SE
I
Förord
När jag för drygt tre år sedan skulle beskriva utbildningen Upplevelseproduktion, vilken jag då snart skulle påbörja, för min mormor Margareta Larbring fick jag tillbaka ett snabbt, roligt och något cyniskt svar som följt mig genom mina studier. Detta svar har gjort att jag kunnat hålla en sund distans till mig själv, min utbildning och ett kritiskt förhållningssätt till mina studier.
”Jaha, det där är inget nytt – bre smörgåsar och ställa fram stolar har jag gjort i alla tider!”
Margareta Larbring, Göteborg sommaren 2007
Strömsunds hembygdsgård
Solen skiner, jag är ungefär tio år och det är första gången jag skall få möjlighet att visa mina färdigheter på min lite förstora mountainbike inför än livs levande publik. Sekunderna senare ligger jag på gruset och mina framtänder ligger nog kvar där än.
Några år senare fick jag ett nytt försök, 17 000 personer var samlade den här gången. Genom min cykling fick jag ett stort intresse för publika evenemang och möjligheten att kunna leverera minnesvärda händelser till människor. Utifrån detta så hittade jag utbildningen Upplevelseproduktion vid Luleå Tekniska Universitet.
Utbildningen har för mig varit oerhört givande och utvecklande för mig som person.
Institutionen för musik, medier och upplevelseproduktion i Piteå är en underbar plats fylld engagemang, drivkraft och inspiration.
Jag vill ge Victor, Lisa, Eleonora, Tove, Torjus, Camilla och Johan ett stort tack för att ni varit med och skapat dessa tre år.
Även tack till min handledare Hans Gelter för kritiska och konstruktiva tankar under arbetets gång.
Piteå den 18 maj 2010 Andreas Rönngren
II
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns metoder inom upplevelseproduktion att aktivera det mänskliga belöningssystemet för att öka individens benägenhet att vilja konsumera den specifika upplevelseprodukten igen.
Arbetet kretsar kring tre övergripande frågor för att möta syftet. Vad, varför och hur. Vad är det mänskliga belöningssystemet, varför har människan ett belöningssystem och hur kan man aktivera det mänskliga belöningssystemet i en upplevelseproduktion?
Denna uppsats är en studie med ett positivistiskt förhållningssätt. Genom en deduktiv ansats har en kvantitativ studie gjorts där två ämnesområden, hjärnans belöningssystem och
Upplevelseproduktion, behandlats för att möta och besvara syftets frågeställningar.
Resultatet presenterar en modell av tillämpade teorier om det mänskliga belöningssystemet och hur de kan användas i upplevelseproduktioner.
Slutsatsen av denna studie visar på en koppling mellan en aktivering av det mänskliga belöningssystemet och en ökad benägenhet till återköp
Nyckelord: Upplevelseproduktion, mänskliga belöningssystemet, återköp.
III
Abstract
The purpose of this essay is to investigate if there are methods in experience production that can stimulate the human reward system to increase the customers’ tendency to re-consume an experience product. Three questions summarize this paper: what, why and how. What is the human reward system, why do humans have such a mechanism and how can the mechanism be activated in an experience production?
This essay has a positivistic perspective. With a deductive approach, this qualitative study has highlighted two main topics, the human reward system and experience production, in order to complete the purpose of this research.
The contents of this paper present a connection between the stimulation of the human reward system and re-consumption.
The results of this research present a model of applied theories on the human reward system and how they can be used in experience products.
Keywords: Experience produktion, the human rewarding system, re-consumtion
IV
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 En metafor ur ett producentperspektiv ... 1
1.2 Begreppet Upplevelseproduktion ... 3
1.3 Upplevelseindustrin i korthet ... 3
1.4 Uppsatsens disposition. ... 5
2. Problemområde ... 6
2.1 Syfte ... 7
2.2 Avgränsning och omfång ... 7
3 Metod ... 9
3.1 Vetenskapligt förhållningssätt. ... 10
3.2 Forskningssansats. ... 10
3.3 Metodteori. ... 10
3.4 Tillvägagångssätt. ... 13
3.4.1 Litterarurstudie ... 13
3.5 Uppsatsens kvalitetsbegrepp ... 14
3.5.1 Giltighet och pålitlighet i ett kvalitativt sammanhang ... 15
3.6 Uppsatsens genomförande ... 16
V
4. Teoretisk referensram ... 17
4.1 Varför har människan ett belöningssystem ... 17
4.1.1 Alkoholpåverkan ... 18
4.2 Vad är det mänskliga belöningssystemet ... 19
4.2.1 Dopamin (DA) ... 20
4.3 Den automatiserade homeostatiska regleringen ... 21
4.3.1 För att förklara styrningen av livet. ... 24
4.3.2 Kommunikation med det automatiserade systemet ... 26
4.4 Förväntan och sökande efter nästa aktivitet ... 27
4.4.2 Imorgon blir en bättre dag ... 29
5. Analytisk resultatdiskussion ... 32
5.1 Inledning till analytisk resultatdiskussion ... 32
5.2 Hur kunskap om det mänskliga belöningssystemet kopplas mot upplevelseproduktion ... 34
Implikation 1 ... 35
Implikation 2 ... 37
5.3 Aktivering av belöningssystemet generar ökad benägenhet till återkonsumtion ... 38
Implikation 3 ... 34
5.4 Etisk och moralisk reflektion ... 42
6 Slutdiskussion och konklusioner ... 44
6.1 Giltighet och tillförlitlighet ... 44
6.2 Konklutioner ... 45
6.3 Förslag till fortsatt forskning ... 46
Slutord ... 48
Referenslista ... 49
VI Figurer
FIGUR 1:UPPSATSENS DISPOSITION ... 5
FIGUR 2:DEN METODOLOGISKA ANSATSENS TVÅ VÄGAR. ... 11
FIGUR 3: NERVCELLSGRUPPERNA SOM TILLSAMMANS BILDAR DET MÄNSKLIGA BELÖNINGSSYSTEMET ... 18
FIGUR 4:DOPAMINMONOKYLEN ... 19
FIGUR 5:ILLUSTRERANDE AV DOPAMINETS UTGÅNGSPUNKT SAMT BASALA GANGLERNA ... 20
FIGUR 6:SYNAPS, ÖVERGÅNGEN MELLAN TVÅ NERVTRÅDAR... 20
FIGUR 7:DEN AUTOMATISERADE HOMEOSTATISKA REGLERINGEN ... 23
FIGUR 8:UPPSKATTAD LIVSNÖJDHET FÖR EN INDIVID ÖVER TID. ... 30
FIGUR 9:SAMMANSTÄLLNING AV SVAR OM MÄNNISKANS LIVSNÖJDHET ÖVER TID. ... 31
FIGUR 10:THE PROCESS OF EXPERIENCING ... 34
FIGUR 11:GEMFÖRANDE AV GÄSTENS PROCESS TILL UPPLEVELSE OCH DEN AUTOMATISERADE REGLERINGEN AV LIVET. ... 35
FIGUR 12:AKTIVERING AV DET MÄNSKLIGA BELÖNINGSSYSTEMET GER EN FÖRSTÄRKT UPPLEVELSE FÖR INDIVIDEN. ... 37
FIGUR 13:GEMFÖRELSE MELLAN UPPLEVELSEPRODUKTION OCH UTBILDNING ... 38
FIGUR 14:TVÅ UPPLEVELSEPRODUKTIONER OCH FÖRVÄNTAN. ... 39
FIGUR 15:TVÅ UPPLEVELSEPRODUKTIONER FÖRDELADE I TRE FASER. ... 41
Tabell TABELL 1:NUVÄRDE AV LIVSNÖJDHET HOS FEM FOLKGRUPPER ... 28
1
1. Inledning
I detta kapitel presenteras en bakgrund för valt ämnesområde, ämnesmässig problematiseringen, uppsatsens disposition samt Upplevelseproduktion och Upplevelseindustrin i korthet.
”Dans och Kärlek, Sång och Vin – åh himmelska förening” är en versrad ur Johan Henrik Kjellgrens (1751 – 1795) dikt ”Det enda glaset” skrivet sent 1700-tal. Just denna versrad satte ord på många av de tankar jag har kring mitt personliga intresseområde inom
Upplevelseproduktion.
1.1 En metafor ur ett producentperspektiv
Texten nedan är en metafor som beskriver bakgrunden till valt ämnesområde och ämnesmässig problematisering.
Om allas vår vän, Herman Hedenhös från tidig stenålder, skulle ha hittat ett sexpack med öl varav en flaska är alkoholfri skulle jag misstänka att följande situation inte skulle vara helt osannolik.
Herman Hedenhös skulle öppna sin första flaska, dricka innehållet och efter en stund känna ruset och det välbefinnande som infinner sig. Nästkommande dag gör Herman samma sak. Av ölet känner Herman samma känsla. Detta upprepar sig fem kvällar i rad, sista kvällen vet Herman Hedenhös av erfarenhet att den gröna flaskan med det för honom okända innehållet ger den berusningskänsla som infinner sig. Herman Hedenhös vill gärna konsumera innehållet igen.
Du som läser detta vet lika väl som jag att det är alkoholen som utlöser kemiska reaktioner i vår kropp som ger berusningskänslan (Agerberg, 2004; Olsson, 2007). Vi kan till och med veta innan vi konsumerar om denna känsla kommer att infinna sig eller ej (ibid). Tack vare god kartläggning och djupa studier i ämnet, kring människan och vår omvärld har detta resulterat i att vi nu enkelt kan titta på procentmärkningen för att avgöra om det är en alkoholhaltig dryck eller inte. Därför kan vi välja rätt dryck för rätt ändamål.
Men stackars Herman Hedenhös som nu bara har en flaska kvar i sin förpackning, och den återstående flaskan är alkoholfri, har inte kunskap och förstånd att se att flaskan som återstår är alkoholfri. Den önskade effekten uteblir utan att Herman kan förstå varför.
Metaforen ovan är reflektioner från min tid på det produktionsbolag jag fick förmånen att följa höstterminen 2009. Jag fick möjligheten att följa flera stora eventproduktioner och event
2
-produktionerna gick på löpande band. Denna reflektion uppkom i samband med arbetet av SVT 1´s Lördagsunderhållning Dansbandskampen hösten 2009. Dansbandskampen 2009 var inte bara en tv sändning utan även en omfattande dansgala och dansrestaurang förlagd till Svenska Hem Arena i Strängnäs. När jag stod i Strängnäs och hela maskineriet brakade igång, kväll efter kväll, kunde jag ibland ha lite svårt att se vad som gjorde att alla dessa tusentals gäster kunde betala en ansenlig summa pengar för endast sina kuvertavgifter och uttryckligen tycka att det var ett mycket bra köp.
Det som ingick i köpet var, dans, en matbit, dryck och underhållning förpackat inom fyra väggar – av gästernas uttryck att döma måste det ha varit en himmelsk kombination. Med anledning av att jag fysiskt var närvarande vid samtliga av de tio lördagar som Dansgalan i Strängnäs hölls kunde jag möta och samtala med de gäster som fanns på plats. Efter att antal av dessa kvällar upplevde jag ett intressant mönster. Gästerna var inte bara nöjda med sitt köp, de ville verkligen beskriva hur gärna de ville komma tillbaka nästa år om en ny säsong av Dansbandskampen skulle äga rum. Det är naturligtvis glädjande att möta denna positiva reaktion, men vad jag inte riktigt kunde förstå var varför denna oerhörda benägenhet till återkonsumtion. För gästerna fick inget som de sedan kunde behålla – men återköpet var absolut aktuellt.
Vidare upplevde jag att agerandet i de beslutande rummen kring upplägget för detta, och andra, stora arrangemang mycket grundade sig på samlade tidigare erfarenheter från genomförda arrangemang. ”Detta har fungerat förut – därför gör vi likadant även denna gång”. Nio gånger av tio fungerar det perfekt, men när den där tionde gången inträffar kan det vara svårt att sätta fingret på vad det exakt var som gick fel – eller än viktigare - vad är det som gör ett lyckat arrangemang lyckat, egentligen?
I mitt problemområde beskriver jag vad jag tror kan vara en pusselbit och en relevant aspekt inom upplevelseproduktion.
Min bild är att min kompetens efter mina studier vid Upplevelseproduktion i Piteå ligger i att skapa och producera kommersiellt gångbara upplevelser. Något vi kan ta betalt för. Detta tycker jag är speciellt viktigt därför det är här vi lägger ramen för vårt område. Vi producerar något som någon konsumerar och vill betala för. Att bejaka vinstinriktade intressen inom upplevelseindustrin (KK-stiftelsen, 2008) och upplevelseproduktioner (Pine & Guillmore, 1999) anser jag vara av största vikt för att upprätthålla denna näring som intressant för samhället (KK-stiftelsen, 2002).
1.2 Begreppet Upplevelseproduktion
Upplevelseproduktion har sin uppkomst genom företags ambition att kommersialisera människors upplevelser (Pine & Gilmore, 1999). Här bör då ordet upplevelse definieras.
Ordet upplevelse kommer ur ordet uppleva vilket betyder; att någon varit med om något anmärkningsvärt som berört personen i fråga på ett känslomässigt plan
(Nationalencyklopedin, 2010).
3
När det kommer till upplevelseproduktioner konsumerar vi för att konsumera en show, en resa, eller någon situation som vi längtar tillbaka till långt efter att själva aktiviteten ägt rum, vilket ett företag iscensatt (Pine & Gilmore, 1999). Alltså en konsumtion för att tillfredställa våra emotionella behov (ibid) och beröra människan på ett känslomässigt plan
(Nationalencyklopedin, 2010). En Upplevelseproduktion har också en tydlig början och ett tydligt slut vilket med andra ord betyder en investering i tid (Mossberg, 2003). En
meningsfull upplevelse uppstår i det ögonblick en individ genomgått en aktivitet som
genererar en förändring åt personen eller personens vilja att förändras (Boswijk, Thijssen och Peelen, 2007). I närhet till Boswiks (et. al, 2007) beskrivning av en meningsfullupplevelse så använder sig Mossberg (2003) av begreppet extraordinär upplevelse. Denna extraordinära upplevelse är en prestation av företag att möta sin gästs sökande efter variation och brytande av vardagens tristess mot något spännande och annorlunda (ibid). Den meningsfulla
upplevelsen (Boswik et. al, 2007) och Mossbergs (2003) extraordinära upplevelse leder vidare till Csíkszentmihályis (1990) beskrivning av den optimala upplevelsens psykologi.
Den optimala upplevelsens psykologi kallar författaren för flow (ibid). Flow uppstår när balansen mellan utmaning och förmåga möts i harmoni, uppfattningen av tid försvinner och målet för dina handlingar är glasklara. Vidare är koncentrationen så riktad och fokuserad att den inte på något sätt rymmer irrelevanta inspel från yttervärden (ibid). Detta kan
sammanfattas som Pine och Gilmore (1999) säger att upplevelseproduktion inte handlar om att underhålla sina kunder, det handlar om att engagera dem.
1.3 Upplevelseindustrin i korthet
Redan 1970 myntades ordet upplevelseindustrin av Alvin Toffler för första gången. Toffler (1970) som siade in i framtiden förutspådde nya industriers framväxt. Toffler föreslog många olika benämningar på för honom framtidens industrier där Upplevelseindustrier var en av dem. Detta med anledning av att han såg ett mönster i människors konsumtionsbeteende.
Toffler menar vidare att välfärdens utveckling resulterat i att ägande inte på samma sätt är intressant. När människor införskaffat sig tillräckligt med likvärdiga ägodelar infinner sig andra värden i livet som blir centrala. Dessa människor börjar samla och konsumera upplevelser lika medvetet och ihärdigt som de en gång samlat saker. (ibid).
Upplevelseindustrin nämns för första gången i svensk press i tidningen Resumé av
Expositions vd Hans Källenius 1994 som då menade att verkstadsindustrin en dag kommer att ersättas av Upplevelseindustrin som näringslivets mest dynamiska sektor. (KK-stiftelsen, 2008)
Under året 1999 gjorde stiftelsen för Kunskap- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) en kartläggning för att ge en samlad bild av de nya branscher och näringar i vårt samhälle . Samlingsnamnet för dessa näringar föll slutligen på Upplevelseindustrin. Redan 1999 förutspåddes Upplevelseindustrin som ett betydelsefullt område för tillväxt inom svenskt näringsliv. (KK-stiftelsen, 2002)
KK- stiftelsen beskriver vidare att begreppet Upplevelseindustrin innefattar företag och
4
människor som med ett kreativt förhållningssätt har som huvuduppgift att leverera och/eller producera upplevelser i någon form. Detta ledde vidare till 13 delområden som definierar svensk upplevelseindustri. (KK-stiftelsen, 2002)
Dessa delområden är; arkitektur, dator- och tv-spel, design, film, foto, litteratur, konst,
marknadskommunikation, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism/besöksnäringen och upplevelsebaserat lärande som nämns i KK- stiftelsens utvärdering av deras satsning på upplevelseindustrin. (KK-stiftelsen, 2008)
5
1.4 Uppsatsens disposition.
Under denna rubrik visas en övergripande och lättöverskådlig bild av arbetes fördelning av innehåll, kallat disposition. Se figuren nedan (fig1). Detta med anledning att ge en tydlig överblick av arbetet samt en guide för den som snabbt vill hitta speciell information.
Det inledande kapitlet beskriver uppsatsens övergripande kontext. Därefter kommer kapitel 2 vilket beskriver arbetets problemområde, syfte och frågeställningar. Kapitel 3 beskriver arbetets metodologiska utgångspunkter och tillvägagångssätt. Kapitel 4, 5 6 och 7 beskriver arbetets resultat. I Kapitel 8 görs en analytisk resultatdiskussion följt av kapitel 9 som sammanfattar arbetets slutsatser.
Kapitel 1 Inledning
Kapitel 2 Problemområde, syfte och
frågeställningar
Kapitel 3 Metod
Teoretisk referensram Varför har människan ett belöningssystem
Vad är det mänskliga belöningssystemet
Den automatiserade homeostatiska regleringen
Förväntan och sökande efter nästa aktivitet
Analytisk resultatdiskussion Hur aktiveras det mänskliga belöningssystemet i
upplevelseproduktioner
Slutdiskussion och konklusioner Resultat
Analytisk resultatdiskussion
Figur 1: Uppsatsens disposition
6
2. Problemområde
I detta kapitel presenteras problemområde för arbetet vilket leder till syftet för uppsatsen.
Vidare beskrivs valda avgränsningar samt omfång.
Att konsumera en upplevelseprodukt (Gelter, 2008) kan vara en show, en resa, eller någon situation som vi längtar tillbaka till (Pine & Guillmore, 1999). Konsumtion för att tillfredställa våra emotionella behov (ibid). Vi kliver rakt upp på Abraham H. Maslows (1943) översta trappsteg i sin modell för människans motivationshierarki, självförverkligande. Eftersom det är en känsla (Damasio, 2003; Boswijk et. al, 2007) , ett minne eller vad som helst (Dahlén, 2008) som inte med en linjal kan mätas så bör det inte finnas någon gräns för vad känslan har för prislapp. Naturligtvis styr marknadskrafter som tillgång och efterfrågan även här
(Nationalencyklopedin, 2010), men eftersom tillgången av lustfyllda känslor endast finns i din egen hjärnas belöningssystem (Olson, 2007) och efterfrågan av att känna välbefinnande är prioriterat för den som har sina grundläggande behov tillfredställda (Maslow, 1943), är bakgrunden till valt problemområde och varför det förefaller intressant att studera.
Det förefaller sålunda som att det är ett emotionellt välbefinnande som konsumeras och detta emotionella välbefinnande – eller känsla (Damasio, 2003; Boswijk et. al, 2007; Olson, 2007) –inte går att lagra eller spara som en fysisk produkt. En produkt som kan plockas fram och användas när det så faller lämpligt. Upplevelseprodukten måste konsumeras igen för att återupplevas (Gelter, 2007, Boswijk et. al, 2007; Pine & Gilmore, 1999). Om det finns belägg för detta resonemang, så utlöser detta enligt vad jag kan se ett intressant konsumtionsmönster.
Jag har valt att intressera mig för att undersöka om det finns en relation mellan att aktivera individens (gästens) belöningssystem inom ramen upplevelseproduktion och om detta
genererar en ökad benägenhet hos gästen att vilja konsumera upplevelseprodukten igen. Detta resonemang har växt fram efter att jag har fördjupat mig i en artikel som publicerats i
tidsskriften Illustrerad Vetenskap (nr2, 2010) som förklarar fenomenet ”the runners high”
(Boecker H, Sprenger T, Spilker M.E, Henriksen G, Koppenhoffer M, Wagner Kj, Valet M, Berthele A, Tolle TR, 2008). Artikeln (ibid) beskriver att denna mekanism i kroppen är en efterdyning från vår forntid som jägare där detta motiverade oss att vilja ut och löpa gång på gång(Olson, 2007; Carlsson & Carlsson, 2001; Boecker H et. al, 2008). Om detta beteende kan appliceras och utnyttjas inom ramen för upplevelseproduktion bör detta vara en intressant fråga ur ett ekonomiskt perspektiv. Detta med anledning av att människan har ett nedärvt beteende att vilja hitta tillbaka och upprepa den aktuella aktiviteten, om och om igen (Carlsson & Carlsson, 2001; Olson, 2007). Således att konsumera upplevelser med komponenter som aktiverar det mänskliga belöningssystemet.
7
Därför kommer detta arbete att undersöka om det finns metoder inom upplevelseproduktion att aktivera gästens (konsumentens) biologiska belöningssystem (Olson, 2007) för att öka gästens (konsumentens) benägenheten att vilja konsumera upplevelseprodukten igen.
Hartman (2004) skriver i sin bok Vetenskapligt tänkande att det inte finns anledning att publicera redan väl etablerade resultat. Efter mina snart tre år av studier vid
Upplevelseproduktion i Piteå så har jag inte hittat litteratur som ställt denna fråga eller diskuterat relationen i det skrivna problemområdet. Vilket gör att jag anser frågeställningarna som extra intressant.
2.1 Syfte
Denna uppsats har som syfte att studera vilka metoder inom upplevelseproduktion som aktiverar det mänskliga belöningssystemet, hur de kan appliceras i upplevelseprodukten och om det ger gästen en ökad benägenhet till återkonsumtion av upplevelseprodukten.
Utifrån mitt syfte har jag således kommit fram till tre frågeställningar.
1. Vad inom det neurobiologiska belöningssystemet kan användas för upplevelseproduktioner?
2. Kan den evolutionära bakgrunden till det neurobiologiska belöningssystemet bidra till meningsfulla upplevelser?
3. Finns det en koppling mellan det neurobiologiska belöningssystemet och återköp av upplevelseprodukter utifrån ett teoretiskt resonemang?
2.2 Avgränsning och omfång
Arbetet ligger inom ramen för kursen Examensarbete C U0017F 15p för Upplevelseproduktion vid Luleå Tekniska Universitet.
I denna studie syftar upplevelseprodukten till dansrestaurang. En dansrestaurang är en lokal där sällskapsdans till levande musik förekommer i kombination med mat- och dryck servering (Nationalencyklopedin, 2010). Detta med anledning att uppkomsten till problemområdet växte fram i samband med min delaktighet i redaktionen för Sveriges Televisions
lördagsunderhållning, Dansbandskampen i SVT 1 hösten 2009. Samt att det är ett passande område för studien.
För denna studie definieras ordet återköp med att en betalning erläggs för att en konsument skall få återuppleva en upplevelseprodukt (Gelter, 2008:9).
8
I arbetets fortsättning kommer ordet upplevelseproduktion att användas. Definitionen av ordet Upplevelseproduktion för denna studie syftar till Nationalencyklopedins (2010) definition av Dansrestaurang.
Under rubrik 2. Problemområde skriver jag att det inte bör finnas några gränser för vad en känsla har för prislapp. I detta arbete kommer jag inte att beröra frågor gällande prissättning men lyfte den tanken för att ge substans till frågeställningen.
Frågeställningarna i syftet besvaras endast utifrån teoretiska resonemang.
9
3 Metod
I detta kapitel beskrivs min metodologiska problematisering samt konkret tillvägagångssätt för att uppnå det skrivna syftet.
En individ som tar sig själv, sina medmänniskor och sin omgivning på allvar kommer någon gång i livet behöva ta ställning i en fråga eller situation. För att kunna ta ställning måste det finnas kunskap och erfarenheter att luta sig mot. Här kommer den intressanta frågan - vad kan du egentligen veta. Kan vi veta något över huvud taget och finns det någon sanning i
vetenskaplig mening? Detta vetenskapliga problem kan sammanfattas med två självklarheter.
Dessa två ståndpunkter bildar en intressant paradox. Vetenskapen söker trovärdiga förklaringar. Vetenskapen går ständigt framåt. ( Thurén, 1986)
För att sätta detta kapitel i den kontext som arbetet utgör ges här en kortare bakgrund till varför de metodologiska valen tagits. Detta arbete har sin uppkomst i ett tankehopp och en stark intuition.
Jag gör inte anspråk på att detta arbete är en grund för en stark teoribildning utan arbetet är snarare ett resultat av nyfikenhet i den fråga som presenteras i syftet. Denna nyfikenhet har varit min guide till samtliga val som tagits i processen för arbetet, således även valen för den metodologiska problematiseringen i detta arbete.
Framgångsrik teoribildning karakteriseras av tre huvudsakliga drag. Starrin, Larsson, Dahlgren och Styborn (1991) beskriver dessa drag med följande. Den första delen är en mycket övergripande och skapande del i tankens process. Den första delen i tankens process överensstämmer aldrig helt till fullo med något som sedan tidigare är direkt igenkännbart i naturen. Den andra delen är resultatet av den inledande och det visionära första steget. Det andra steget i processen är mycket relevant då det ger en förutsättning och bjuder in tanken till nya perspektiv och vyer. Den tredje delen bygger på intuitivt tänkande, (”omedelbar
uppfattning av ett objekt där alla moment uppfattas direkt, utan stöd av erfarenhet eller intellektuell analys” Nationalencyklopedin, 2010), vilket genom historien varit en avgörande roll för uppkomsten av starka teorier. (Starrin, et. al, 1991)
Ett tankehopp utgörs av ett ögonblick av tankens klarhet där ett samband mellan två, eller fler, objekt förefaller mycket logiskt utan intellektuell analys. Detta utgör förutsättningen för upptäckten. Tankehoppet följs sedan av en stark intuition av att det samband som förefaller logiskt har en stark reell koppling. (ibid).
10
I mitt personliga fall var denna tanke i form av plötslig övertygelse att det finns en koppling mellan den fysiska aktivitet som sällskapsdans vilket aktiverar det mänskliga
belöningssystemet och benägenheten till återkonsumtion. Denna koppling kunde möjligen förklara orsaken till den starka benägenhet till återkonsumtion som dansgästerna i Strängnäs uttryckte. Tanken uppkom när jag satt i en flygstol till Boston, MA och lästa februarinumret av Illustrerad Vetenskap 2010.
3.1 Vetenskapligt förhållningssätt.
Under denna rubrik introducerar och beskrivs två vetenskapliga förhållningssätt som är relevanta att nämnas för denna studie. Det är positivism och hermeneutik. Dessa två
förhållningssätt är vanligt förekommande i vår samtid. De kan även beskrivas som varandras motsatser när det kommer till att möta en forskarfråga. Det finns ytterligare några
vetenskapliga förhållningssätt men dessa utelämnar jag då de inte förefaller relevanta för studien.( Patel & Davidsson, 2003).
Upplevelseproduktion är ett ämnesområde där valet av vetenskapligt förhållningssätt inte är självklart. Det är möjligt att arbeta utifrån både ett hermeneutiskt och ett positivistiskt perspektiv beroende på frågeställning. Därför anser jag det relevant att nämna dem bägge.
Kunskap och insikt i de två förhållningssätten är relevant för att kunna följa den ständigt pågående diskussionen om hur vetenskapliga frågeställningar skall behandlas samt ta del av vetenskap med kritiska ögon (Patel & Davidsson, 2003).
Positivism är ett av de två vetenskapliga förhållningssätten som tas upp i detta arbete som har sin grundsyn att vilja skapa en enhetlig vetenskap. Med positivism som synsätt eftersträvar forskaren att bygga kunskap på generella regler. Sambandet mellan orsak och verkan är karaktäristiskt för detta synsätt. Positivismens grund återfinns hos August Comte. Han ville skapa en vetenskap som kunde generera kunskap som var utvecklande och positiv för mänskligheten. Comte sökte även en vetenskaplig metodologi som var lika för alla
vetenskaper med fysiken som förebild. Positivismen har således sina rötter i naturvetenskaplig tradition. (Patel & Davidsson 2003)
Hermeneutiken är positivismens stora motsats när det kommer till de vetenskapliga förhållningssätten. På ett filosofiskt plan kan hermeneutiken beskrivas med ett synsätt där anhängaren av hermeneutiken studerar, tolkar och på så sätt försöka förstå vår mänskliga existens. Hermeneutiken menar att det går att förstå människor genom att studera människans handlingar genom tal och skrift. Att tolka är således ett centralt begrepp.
Hermeneutiken vars rötter återfinns i 1600-1700tal metoder i att tolka bibeltexter. Denna metod har sedan utvecklats till ett filosofiskt synsätt som återfinns främst inom samhälls- kultur och humanvetenskap. (Patel & Davidsson, 2003)
Val av vetenskapligt förhållningssätt
11
I mitt syfte beskriver jag mina frågeställningar vilket avgör vilket förhållningssätt som blir aktuellt. I denna uppsats belyses det mänskliga belöningssystemet (Olson, 2007) i ett nytt sammanhang. Konsumtion av upplevelseprodukter (Gelter, 2008). Då jag kommer att sammanställa redan befintlig forskningsdata i ämnet, det mänskliga belöningssystemet, och koppla mot upplevelseproduktion går detta i linje med traditionell naturvetenskaplig anda (Patel & Davidsson, 2003). Mitt vetenskapliga förhållningssätt för studien blir således positivistiskt.
3.2 Forskningsansats
.Den vetenskapliga forskningsprocessen kan kort sammanfattas med att forskaren relaterar relatera verklighet och teori till varandra. I vetenskapliga sammanhang finns det här två vägar att gå. Induktiv ansats eller deduktiv ansats. ( Patel & Davidsson, 2003; Edfeldt, 1996)
Thurén (2007) beskriver vidare att induktion således bygger på empiri och deduktion på logik.
För att förklara detta ytterligare bygger detta på en diskussion om intuitionens och rationalitetens plats i vetenskapen. Vilket uttrycks i skillnaden context of discovery och context of justifikation vilket översatt till svenska blir upptäcktens väg och bevisets väg.
(Starrin, et. al, 1991) Upptäcktens väg är då synonym till den induktiva ansatsen och bevisets väg blir synonym med den deduktiva ansatsen.
För att beskriva modellen nedan (fig2) mer ingående behöver vi tänka oss in i följande
situation. Två sällskap av människor sitter runt varsitt litet bord vid en strand. Båda sällskapen planerar varsin längre resa, men de är osäkra på om de skall göra en västkustresa eller
östkustresa (Edfeldt, 1996). Edfeldt (ibid) beskriver dessa två vägar som två olika
forskningsansatser. Det ena sällskapet ser människor och situationer, saker och ting, och de ställer sig frågan – varför blir allt som det blir? Om detta är fallet gör detta sällskap en induktiv ansats, de kommer vandra efter den västra stranden, upptäcktens väg (ibid; Starrin, et. al, 1991 ). Sällskapet vid bordet bredvid diskuterar teorier och är mentalt på ett teoretiskt plan och undrar hur de teorier och begrepp de diskuterar fungerar i den verklighet de befinner sig i. Detta sällskap kommer att göra en deduktiv ansats, det kommer således att vandra efter den östra stranden, bevisets väg (Edfeldt, 1996; Starrin, et. al, 1991 ).
Figur 2 : Den metodologiska ansatsens två vägar. Källa: Edfeldt, 1996; Starrin, et. al, 1991
Val av forskningsansats Teori
Verklighet Induktiv Ansats
”Västkustresa”
Upptäckandets väg
Deduktiv Ansats
”Ostkustresa”
Bevisandets väg
12
Som jag skriver under val av vetenskapligt förhållningssätt så vill jag studera det mänskliga belöningssystemet (Olson, 2007) speglat mot upplevelseproduktion. Teorin om det mänskliga belöningssystemet är redan väletablerat vilket gör att jag studerar frågeställningen specifikt utifrån problemområde och syfte. Jag kommer således att göra en deduktiv ansats för denna studie.
3.3 Metodteori
Inom vetenskapen rör alla frågor ett problem i vetenskaplig mening. För att lösa dessa problem krävs en lösning och ett tillvägagångssätt. Då målsättning med en forskaruppgift är att finna lösningen så är alla vägar mot lösningen en metod. Naturligtvis finns här regler och grundkrav för hur detta skall göras. (Holme & Krohn Solvang, 1986)
Metodteori är ett vitt begrepp och ett omfattande ämnesområde inom forskningsmetodiken.
Metodteori spänner sig från vetenskapsteori till metodlära. Vetenskapsteori bygger på teorier och inte trosföreställningar. Att problematisera och reda ut vad som är en teori blir således den första frågan att diskutera. Sedan leder den första frågan vidare in till ytterligare två frågor som rör sanningshalt och den tredje frågan som ställer frågan vad som rättfärdigar teorier, vad som ger vetenskapliga teorier stöd. Metodläran är å andra sidan konkretare då den innefattar föreskrifter för hur forskaren skall agera i sin undersökningssituation. Metodteorin är länken som knyter dessa två världar samman. (Hartman, 2004).
Metodteori innefattar ytterligare två begrepp som är av stor vikt för att ha kunskap och förståelse för när en forskningsfråga skall undersökas. Dessa begrepp kallas kvantitativa eller kvalitativa metoder. (ibid.)
Den kvantitativa metoden har sitt ursprung i den positivistiska läran. Som ordet avslöjar så är kvantitet, eller hur mycket, som är det centrala i sammanhanget. Viktigt för denna metod är att kunna göra klasser eller klassificeringar. Frågan måste ställas i relation till något. Att söka samband mellan egenskaper som är isolerade från varandra är vanligt förekommande i kvantitativa studier. Detta görs vanligast genom frågorna ”hur många”, ”hur mycket”,
”varför” alternativt ”hur” fenomen förhåller sig till verkligheten och varandra.
Arbetar forskaren med ett problem eller fråga där du söker ett mätbart svar lämpar sig en kvantitativ metod. (ibid.)
Det kvalitativa metoden har sina rötter i hermeneutiken och skiljer sig radikalt mot en kvantitativ metod. Den kvalitativt arbetande forskaren är intresserad av att veta någots beskaffenhet. Exempelvis ett objektets kvalitéer och karaktärer. Mätbara svar som mängder, antal eller mått förefaller således ointressant. Frågan och den kvalitativa forskningen syftar till att undersöka och försöka förstå hur en människa upplever en sak, situation, fenomen
och/eller variation. (ibid.)
13
Kvalitativ eller kvantitativ metod
Utifrån min fråga och sökandet efter klarhet i det problemområde som beskrivs ovan faller det sig naturligt och för mig mest motiverat att arbeta efter en kvantitativ metod. Detta med samma motivering som beskrivs avslutningsvis under rubrik 3.2 Forskningsansats.
3.4 Tillvägagångssätt.
Sammanfattningsvis betyder den metodologiska diskussionen i detta arbete följande. Denna studie kommer att gå den deduktiva ansatsens väg med ett positivistiskt synsätt. Utifrån mitt problemområde är den kvantitativa metodteorin att föredra. Vidare ser jag att en
litteraturstudie av tidigare forskningsresultat förefaller naturligt. Jag kommer således inte att tolka eller omtolka ursprungsresultaten utan använda tidigare slutsatser och genom
övergripande och teoretisk resonemang koppla resultaten till varandra för att uppnå mitt syfte.
3.4.1 Litteraturstudie
Varje arbete som görs, i praktik som i vetenskaplig mening, kräver någon form av
problematisering för att möta problemet. För att göra detta så krävs någon form av kunskap för att se lösningen. För att skapa sig en så god bild som möjligt för att lösa problemet så är problemet bekänt av en så bred och djup kunskapsbas som möjligt. Litteraturstudien som är samlade erfarenheter från tidigare forskningsprocesser och problemlösningar utgör en fantastisk källa till tidigare kunskap. ( Hartman, 2004)
För detta arbetes relevans och för allas vetskap så finns det två typer av litteratur: primär och sekundär litteratur. Sekundärlitteraturen är sammanställningar av flera tidigare primärstudier.
Sekundärlitteraturen är bra då den ger överblick över det ämne som är aktuellt men riskerar att tappa viktiga detaljer eller relevanta nyanser som primärlitteraturen innefattar. (Patel &
Davidsson, 2003; Hartman, 2004). Hartman (2004) nämner även vikten av att förhålla sig kritisk till sin litteratur, vilket även skall genomsyra hela arbetet.
Val av litteratur
I mitt c- arbete har jag valt att titta på en fråga som för mig synes intressant ur det
upplevelseproduktionsperspektiv som stått i fokus för min utbildning. Men frågan innefattar ämnesområden där min förförståelse och kunskap är relativ svag och som jag vill stärka med mitt arbete. Jag kommer därför inledningsvis studera sekundärlitteratur för det mänskliga belöningssystemet och där det förefaller relevant fördjupa mig i primärkällor. Litteratur som problematiserar upplevelseproduktion hämtar jag från mina studier i ämnet.
Processen för arbetet har inledningsvis haft huvudsakligt fokus på att inringa det
neurobiologiska ämnesområde som det mänskliga belöningssystemet (Olson, 2007; Carlsson
& Carlsson, 2001) ingår i. Detta resulterade således i en bred bas av material som krävde bearbetning. Genom den växande kunskapsbank som jag byggde under insamlingen av material kunde jag börja sovra bland informationen. Genom handledning och för egen del växande kunskapsbild i ämnet kunde ett systematiskt arbete fokuseras på vilket material som föreföll relevant.
14
Efter den inledande insamlingsfasen av material hade ett urval gjorts för djupare granskning.
När detta gjorts kunde ett skelett till den färdiga uppsatsen utkristalliseras. Följaktligen en inledande organisering av arbetet. Organiseringen krävde en stor del eftertanke för att avgöra vad i materialet som hör ihop och vad som förefaller relevant att koppla mot min
förförståelse. Detta för att kopplas och kunna besvara syftets frågeställningar. När denna process gjorts var den stora frågan. Hur skall detta presenteras på bästa sätt? Detta resulterade i uppsatsens disposition vilket illustreras av figur 1 (s.5).
3.5 Uppsatsens kvalitetsbegrepp.
För att studien skall hålla god kvalitet och således även resultatet av studien så krävs det att studien uppfyller vissa krav. Dessa krav är kraven på validitet och reliabilitet. Validiteten är kopplad till giltighet och berör hur korrekt observationen är. Validiteten berör även frågan om överrensstämmelsen mellan de som skall undersökas och det som undersöks. Kort
sammanfattat, att du studerar rätt objekt eller fråga. Att ha god giltighet betyder att risken för felkällor undanröjs. Reliabilitet betyder att samma observation skall kunna göras oberoende av forskare. Reliabilitet kallas ofta för pålitlighet. (Hartman, 2004)
Validitet betyder att forskaren undersöker den fråga som skall studeras och inget annat.
Hartman (2004) menar vidare att det skall förefalla giltigt och relevant att aktuella föremål studeras och att det görs på ett riktigt och rätt sätt. (Hartman, 2004)
Reliabilitet syftar till att mätningar och undersökningar är korrekt gjorda. För att resultatet skall förefalla tillförlitligt bygger det på att exempelvis räknat rätt samt arbetat för att undvika slumpfaktorer. En slumpfaktor kan beskrivas som med att en tillfällighet påverkar resultatet.
(Thurén, 2007). Vi tänker oss följande situation kopplat mot reliabilitet för att belysa
problematiken. En opinionsundersökning skall göras inför en folkomröstning. Med anledning av att det förefaller problematiskt att fråga samtliga personer med rösträtt måste ett
representativt urval göras. Att endast fråga ensamstående pappor i ålder 30-32 år bosatt i glesbygd är inte ett representativt urval för Sveriges befolkning och kommer således att generera ett svar med låg validitet. Således, skall även din studie ha god reliabilitet för att resultatet skall överensstämma med den rådande verkligheten.
3.5.1 Giltighet och pålitlighet i ett kvalitativt sammanhang
Som jag skriver under rubriken 3.1 Vetenskapligt förhållningssätt så kan frågor inom upplevelseproduktion studeras ur både ett positivistiskt och hermeneutiskt synsätt. Således kan även kvalitativ och kvantitativa metoder nyttjas beroende på fråga. Därför kommer jag nedan att nämna validitet och reliabilitet speglat mot en kvalitativ metod.
Som den uppmärksamme nu noterat så går diskussion under 3.5 Uppsatsens kvalitetsbegrepp, inte helt ihop med ett kvalitativt angreppssätt. Detta med orsak av att dessa kvalitetsbegrepp härstammar ur den kvantitativa metodteorin (Stenbacka, 2001).
15
Därför väljer jag att beskriva kvalitetsbegreppen ur ett kvalitativt synsätt då jag anser att hög kvalitet är lika relevant i det kvalitativa förhållningssättet som i den kvantitativa metodteorin, vilket du hittar nedan. För att förtydliga detta så väljer jag att använda orden giltighet
(validitet) och tillförlitlighet (kvalitativt) för att bättre tydliggöra vad som menas. Utifrån att ha läst många andra C- och D uppsatser ser jag att detta ofta görs vilket jag inspirerats av och följer också deras linje.
När det kommer till tillförlitlighet är det viktigt att dokumentera dokumentationer, situationer och intervjuer på ett rätt och riktigt sätt. Genom att använda instrument som
ljudupptagningsutrustning och transkriberingar lagrar du smidigt ditt material för den som önskar gå tillbaka och undersöka forskarens material. Det finns även ytterligare alternativ där det finns ytterligare en person som antecknar och följer processen parallellt. Genom att använda dessa verktyg i studien håller du god tillförlitlighet på din studie. ( Patel &
Davidsson, 2003)
Giltighet vid en kvalitativ metod är i grunden den samma som vid kvantitativ metod. Att det förefaller relevant att aktuella föremål studeras och att det görs på ett rätt och riktigt sätt. ( Hartman, 2004)
3.6 Uppsatsens genomförande.
För denna studie kommer jag att, med utgångspunkt i ett positivistiskt förhållningssätt, använda mig av en kvantitativ metodteori för att gå den deduktiva ansatsens väg för att söka svaret på mina frågeställningar. För att uppnå syftet med arbetet kommer jag att göra en litteraturstudie om det mänskliga belöningssystemet för att sedan genom teoretiskt
resonemang knyta an mot min förförståelse i ämnet upplevelseproduktion. För att hålla en god validitet och reliabilitet kommer förförståelse och litteraturstudien redovisas i arbetet.
Resultatet av studien presenteras i kapitel 4,5, 6 och 7. Detta gör att presentera resultatet på tydligast möjliga sätt. Resultatet av de fyra kapitlen analyseras och diskuteras i kapitel 8.
Sammanfattande slutsatser presenteras under kapitel 9 Konklusioner.
Vid genomförande kommer jag även att utgå från Hartmans (2004) tre steg; 1) planering, 2) insamling, och 3) analysfasen för att genomföra min studie. Analysfasen för denna studie betyder att kritiskt granska materialet samt se hur materialet kan användas för att uppnå det skrivna syftet
16
4. Teoretisk referensram
Kapitlet beskriver uppsatsens teoretiska referensram. Varför människan har ett
belöningssystem. Vad det mänskliga belöningssystemet, människans automatiserade reglering är samt förväntningssamhället
4.1 Varför har människan ett belöningssystem
För att få en förståelse för vad belöningssystemet är och varför vi har denna mekanism så faller det relevant att kort och mycket övergripande ge en bild av vad hjärnan är. Det är djup i din och alla våra medmänniskors hjärnor som belöningssystemet finns att hittas (Olson, 2007).
Allt du är, ditt liv, dina minnen och drömmar. Allt detta finns i din hjärna. Kort sagt, du är din hjärna. Den mest komplexa och komplicerade struktur som vetenskapen känner till är
däggdjurshjärnan och således även den mänskliga hjärnan. Hela vårt universum finns mellan våra två öron. Detta universum är en produkt av cirka 100 miljarder nervceller och ett obegripligt stort antal kopplingar, synapser, som skapar detta magnifika nätverk som kallas för hjärnan. Hjärnan är endast uppbyggd av celler, som alla våra organ, och inget annat. Men hjärnan med dess nervceller och dess egenskaper överstiger långt summan av sina delar.
Hjärnan är sedan sammankopplad via sin hjärnstam till ryggmärgen som har kontakt med, skelett, muskler, hjärta och alla våra vävnader. Hjärna inte bara förser kroppen med information, utan kroppens organ förser hjärna med information om kroppens tillstånd så som, position, rörelse, hur den upplever värden så som ljus, ljud, lukt och smak. Detta oerhört komplexa system och informationsflöden löper mellan kroppen och hjärnan via ryggmärgen.
Utifrån denna information bildar hjärnan således minnen, styr våra handlingar och utvecklar strategier som får oss att överleva. Det som förefaller än mer otroligt är att hjärnan inte bara håller oss vid liv, den får oss även att må bra i 50, 60, ja ibland upp till över 100 år. (Olson, 2007; Carlsson & Carlsson, 2001)
Hjärnan har ett belöningssystem som alla ryggradsdjur. Detta system är utvecklat för att vi skall motiveras att göra saker som främjar vår existens och att vi skall överleva som art. Det mänskliga belöningssystemet är en icke viljestyrd mekanism som talar om för individen när denna gjort något bra. För att överleva måste vi äta, dricka, anstränga oss fysiskt, motionera och reproducera oss. Dessa kan beskrivas som existentiella mål . Som Carlsson och Carlsson (2001) skriver så strävar människan precis som alla andra djur efter mål, och när de målen uppfylls så ger det oss känslor som välbehag, lycka och tillfredställelse. När vi gör detta så aktiveras några delar i hjärnan som tillsammans bildar det mänskliga belöningssystemet. När dessa delar i hjärnan arbetar tillsammans så njuter vi och de aktiviteter som får oss att njuta är vi av evolutionen programmerade att vilja göra igen (Olson, 2007). Lite förenklat kan detta beskrivas med att det kemiska signalämnet, dopamin, frigörs från vissa nervceller som
17
stimulerar de aktuella delarna i hjärnan. Detta sker per automatik för att främja vår arts
överlevnad. (Carlsson & Carlsson, 2001; Olson, 2007; Hjärnguiden, 2010; Sahlgrenska; 2010)
4.1.1 Alkoholpåverkan
Jag väljer även att nämna alkoholens påverkan på vårt mänskliga belöningssystem. Detta med anledning av att alkohol inte är en ovanlig företeelse vid upplevelseproduktioner.
Alkohol har den effekten att det frisätter dopamin som aktiverar och väcker processen i hjärnans belöningssystem, vilket ger individen en ökad lustkänsla (Olson, 2007; Hjärnguiden, 2010). Detta bekräftas även av Agerbergs bok Kidnappad Hjärna (2004) att alkohol påverkar det mäskliga belöningssystemet. Agerberg (2004) nämner även att alkoholens inverkan är individuell men att det för de allra flesta fer en euforisk känsla som inte bara är positiv utan även ångestdämpande. Detta för att alkoholen stimulerar hjärnan till att utsöndra dopamin som aktiverar det aktuella området i hjärnan ( ibid; Carlsson & Carlson, 2001; Sahlgrenska;
2010). Gästen (konsumenten) bör inte konsumera mer än några centiliter alkohol då större mängder alkohol ger en allmän hämning av det centrala nervsystemet och lustkänslan avtar (Carlsson & Carlsson, 2001).
Vidare skall det nämnas att alkoholen frigör Opioida substanser som exempelvis endorfiner som har en lugnande och smärtlindrande funktion. Alkoholen har vidare effekt att frigöra ämnet Glutamat som av alkoholen bromsar funktioner i bl.a. Prefrontal Cortex som är inblandad i vårt rationella beslutsfattande. Detta resulterar i minskad tankeförmåga och förmågan att tänka långsiktigt. Således att ta förnuftiga beslut. (Sahlgrenska, 2010;
Hjärnguiden, 2010)
18
4.2 Vad är det mänskliga belöningssystemet
Kapitlet beskriver vad det mänskliga belöningssystemet är samt beskriver den centrala signalsubstansen dopamin.
Det mänskliga belöningssystemet är inte en isolerad punkt i den mänskliga hjärnan. Hjärnan är fördelad i många olika områden som sköter de olika delar i det komplexa system som bildar människan. Precis som det finns områden för balans, lukt, och tal har hjärnan utvecklat områden som sköter lustkänslor. Det mänskliga belöningssystemet är ett samlingsnamn på flera olika delar i hjärnan som samverkar. Se figuren nedan (fig 2). Detta belönande system är inte unikt för människan utan återfinns, som tidigare nämnts, i alla däggdjur för att ge
lustkänslor när positiva aktiviteter genomförts. Kort sagt att motivera individen till att göra de aktiviteter som av evolutionen kategoriserats som positivt för individen och artens
överlevnad. Det mänskliga belöningssystemet hjälper således individen att motivera sig att göra dessa aktiviteter om, och om igen. Det är omöjligt att aktivera detta system endast genom vilja, individen måste ha genomfört något rent fysiskt. Orsaken till att detta system inte går att aktivera med vilja är att belöningssystemet utgår från hjärnstammen, vilken är den äldsta delen i hjärnan. Hjärnstammen är den del i hjärnan som sköter elementära och
livsnödvändiga funktioner. (Olson, 2007; Carlsson & Carlsson, 2001; Damasio, 2003;
Hjärnguiden 2010; Sahlgenska, 2010)
Figur 3: Nervcellsgrupperna som tillsammans bildar det mänskliga belöningssystemet Källa: Hjärnguiden, 2010; Olson, 2007
Det figuren ovan (fig3) beskriver är olika nervcellsgrupper som tillsammans bildar det mänskliga belöningssystemet. Dessa grupper av nervceller är också delaktiga och kopplade till vårt humör och människans förmåga att anpassa sig i sociala sammanhang. Obalans i detta
Dopamin Septum
Prefrontal cortex
Nucleusaccumbens
Amygdala Ventral TegmentalArea, VTA
19
system eller systemets samverkan med andra delar i hjärnan kan orsaka problem för individen. (Hjärnguiden.se, 2010; Olson, 2007)
Hjärnan är ett komplext system som kräver djupa studier för att ge förståelse för hur allt fungerar och samverkar. Sammanfattningsvis kan belöningssystemet på ett neurobiologiskt plan beskrivas med följande. Dopamin bildas i hjärnstammen, vertal tegmental area, och transporteras till de olika delarna i belöningssystemet. Dopaminet transporteras vidare med hjälp av nervtrådar till det som kallas hjärnans lustcentrum, Septum. Vidare stimuleras även Prefrontal Cortex är placerad i hjärnans främre del, vanligt kallad för pannloben. Här finns individens centra för uppfattning av det egna jaget lokaliserat. Nucleus Accumbens är också placerad i hjärnans främre del och aktiveras av dopaminet. Nucleus Accumbens styr hjärnans känslor som rädsla och skratt. Amygdala hanterar minnen som är kopplade till känslomässiga situationer. (Olson, 2007; Carlsson & Carlsson, 2001; Hjärnguiden, 2010; Sahlgrenska, 2010).
4.2.1 Dopamin (DA)
Figur 4: Dopaminmonokylen Källa: Hjärnguiden, 2010
Med anledning att dopaminet är avgörande för en aktivering i det mänskliga
belöningssystemet och är grunden för den mekanismen som styr lustkänslor (Carlsson &
Carlsson, 2001; Olson, 2007) beskrivs dopaminet övergripande under denna rubrik.
Dopamin är den signalsubstans som bildas i hjärnstammens övre del som kallas för den svarta substansen eller Substantia Nigra . Detta med anledning av att nervcellskropparna är svart till färgen då dem innehåller melanin som är ett svart färgpigment. Förutom de ovannämnda områdena i hjärnan (fig.3) så går vissa nervceller från Substantia Nigra till en del i storhjärnan som kallas för basala ganglierna. Nervgrupperna i basala ganglierna sköter finkänsligheten i våra rörelser. Exempel på detta är kroppens medrörelser när vi går att armar och överkropp följer steget på bästa sätt, att vår mimik i ansiktet fungerar. Allt detta sköts i basala
ganglierna. Om dopamincellerna slutar fungera och dör i denna del resulterar det i nedsatt funktion vid just medrörelser och ansiktsmusklerna tappar sin funktion och mimiken försvinner. Vanligt för personer med Parkinsons sjukdom. (Olson, 2007; Carlsson &
Carlsson, 2001; Hjärnguiden, 2010; Sahlgrenska, 2010).
Dopamin
20
Figur 5 : Illustrerande av dopaminets utgångspunkt samt Basala Ganglerna Källa: Hjärnguiden, 2010; Olson, 2007
Som beskrivits ovan så är de dopaminproducerade nervcellerna i hjärnstammen kopplade med sina utskott (axon) till områden i tinningloben där Septum och Nucleus Accumbens återfinns.
En axon är en nervtråd som påverkar och är kontaken till en ny nervcell. Även kopplat till Amygdala samt Prefrontal cortex som är placerat i i hjärnans främre del, pannloben. Dessa tre områden bildar tillsammans det mäskliga belöningssystemet med centra i VTA och Nucleus Accumbens som deltar i regleringen av människans humör, motivation och känsloliv
(Sahlgrenska, 2010). Båda delarna av dopaminsystemet, där den ena delen är den först beskrivna med Basala ganglierna och Substantia Nigra och den andra delen som beskrivs som det mänskliga belöningssystemet med sin utgångspunkt i VTA arbetar tätt tillsammans.
(ibid; Hjärnguiden, 2010)
Figur 6: Synaps, övergången mellan två nervtrådar. Källa: Olson, 2007; Sahlgrenska, 2010; Hjärnguiden, 2010
Dopaminets väg och flöde från nervtrådens slut och den anslutande nervcellen illustreras med bilden ovan. Processen är något förenklat. När en elektronisk impuls nått slutet av nervcellen så smälter dopamincellen ihop med cellmembranet och på så sätt frigörs dopaminet från
Basala ganglierna
Substantia Nigra
Slutet av en nervtråd (axon)
Dopamin
Nästa nervcells utskott
(dendrit) Synaps
Synapsen är den plats där ett nervslut, axon, bildar en praktisk övergång eller förmedlare av information till nästa nervcells utskott, dendrit.
Hjärnstammen
Nervimpul s
21
axonen. Det frigjorda dopaminet upptas av receptorer, mottagarmolekyler på den anslutande nervcellen, dendriten som tas upp av aktuell nervcellsgrupp. (Sahlgrenska, 2010;
Hjärnguiden, 2010, Olson, 2007)
4.3 Den automatiserade homeostatiska regleringen
I detta kapitel kommer jag att återge en teori vilket förklarar människans väg från ursprunglig emotion till sinnesstämning. Detta kapitel berör människans automatiserade reglering
(Damasio, 2003) vilken beskrivs för att sätta kunskapen om det mänskliga belöningssystemet (Olson & Olson, 2001) i en kontext. Detta kapitel är ett steg i förståelsen hur kunskap, om vad som aktiverar det mänskliga belöningssystemet, kan appliceras i en upplevelseproduktion.
Den automatiserade regleringen är en tämligen komplex process vilket är den bakomliggande orsaken till varför rapporten tilldelar Damasios (2003) teori ett helt kapitel. Fördjupning i Damasios (ibid) automatiserade reglering har sin bakgrund i Revoise & Morin (2007) utsago att människan tar samtliga beslut på känslomässig grund. Vilka beslut människan sedan rationaliserar (ibid).
Antonio Damasio (2003) skriver om den kännande hjärnan och hur han ser detta komplexa system fungerar och agerar. Damasio (ibid) belyser våra känslor mot vår evolutionsbiologiska bakgrund och varför vi agerar som vi gör. Övergripande betyder detta att våra
neurobiologiska processer inte bara har betydelse för vår överlevnad och existens som art.
Öhman (2007) beskriver detta system med att emotionen är känslornas kompass som hjälper individen att navigera i dess livssituation. Vilket har sin grund i Pfaff (2006) beskrivning av en organisms närmande (arusal) och avståndstagande (quisecence). Öhman (2007) bekräftar den Damasios (2003) automatiserade reglering genom att säga att systemet utgörs av
komplexa reaktioner som lägger grunden för individens beteende. Den automatiserade regleringen skapar motivation till kulturella värden som gör att människan inte bara hålls vid liv utan också gör vårt liv värt att leva. Sätt över evolutionens gång är det denna
automatiserade reglering som gjort människan till vad den är (Damasio, 2003; Öhman, 2007).
En kännande organism. Damasio (ibid) har med sitt arbete gjort en kartläggning av hjärnans funktioner mot människans evolutionsbiologiska bakgrund.
För detta arbete lyfts endast det Damasio (ibid) kallar för homeostasmaskinen vilket presenteras mer ingående nedan. För att förstå detta så behövs en kortare introduktion till Damasios (ibid) syn på emotion och känsla och hur de är sammankopplade till varandra.
Samt vad som ur ett neurobiologiskt plan styr detta komplexa system och varför vi har det.
(ibid; Öhman; 2007)
Damasio (ibid) använder ordet emotion som samlingsnamn för våra sinnesstämningar som glädje, sorg, rädsla och vrede. Ordet emotion brukar dagligdags likställas med ordet känsla eller känslor och är i vardagligt tal synonymer till varandra (Öhman, 2007). Men här väljer Damasio (2007) att göra en markering. Ordet emotion kan delas upp i två separata områden.
Där det ena området behåller ordet emotion och det andra området kallas känsla. Detta
22
sammanfattas med att emotionen är förutsättningen för att medvetna känslor skall upplevas hos individen. Emotionen föregår den upplevda känslan. Dessa system är så nära
sammankopplade att detta uppfattas som ett sammanhängande fenomen men är idag två skilda forskningsområden inom neurovetenskap. (ibid; Öhman, 2007)
Emotionen är inget vi kan styra med vårt medvetande och tar sig inte synliga uttryck hos individen. Emotionen är endast något som tar sin form i vårt inre och ligger till grund för de anatomiska och basala mekanismerna som styr regleringen av våra livsprocesser. Emotionen hjälper individen att värdera situationen (Öhman, 2007; Pfaff, 2006). Damasio utrycker detta med elegant finess ”emotionen uppträder på kroppens teater medans känslorna utspelar sig på medvetandets scen” (Damasio, 2003:32). Vilket således betyder att den upplevda känslan är resultatet av det stimuli som emotionen ger. (ibid)
Människan har precis som alla andra organismer detta system där några stimuli utlöser en emotion (Öhman, 2007; Damasio, 2003). Emotionen övergår sedan till vårt medvetande som en känsla eller sinnesstämning (ibid). Enligt vad Damasio (2003) skriver är detta system utvecklat för att alla levande organismer på ett enkelt sätt skall kunna överleva och i
förlängningen skapa framgång för dess existens och art (Öhman, 2007; ibid). Vidare är fallet så att människan hela vägen till den enkla amöban föds med dessa mekanismer för att lösa livets problem utan krav på avancerat tänkande. Damasio (2003) sammanfattar detta i en lite drömmande men tänkvärd sammanfattning. ”Det som gudarna ville bevara begåvades med intelligens (så verkar det i varje fall ha varit)” (Domasio, 2003:34). Detta beskriver att naturen måste ha ansett livet som värdefullt, detta redan innan de levande organismerna hade utvecklat hjärna, och värt att aktas. Som väl känt är att naturen inte följer ritningar och planer men denna bild framhäver den automatiserade regaleringens relevans. (ibid)
23 4.3.1 För att förklara styrningen av livet.
Figur 7 : Den automatiserade homeostatiska regleringen Källa: Damasio, 2003:41
Det är fullt berättigat att här ställa sig frågandes till rubriken och vad den syftar till och dess omfattning. Nedan återges sammanfattningsvis och övergripande det Antonio Damasio (2003) beskriver som våra automatiserade styrningar och regleringar som våra mänskliga liv tillika alla flercelliga levande organismer styrs efter. Öhman (2007) beskriver att emotionen uppenbart är knuten till grundläggande konkreta och materiella behov som, mat, dryck och sex. En allmän uppfattning om att den grundläggande emotionen endast är materiel sätter uppfattningen i motsättning till människans uppfattning till den mänskliga själen (ibid). Själen har genom religionshistorien uppfattats som en förbindelse till Gud eller högre makter och källan till mänsklig visdom och ett immateriellt beslutsunderlag för människan (ibid). Här har de sju dödsynderna slående likheter med elementära emotioner (åtrå, avund, froseri,
likgiltighet, snålhet, vrede och högmod). Emotioner från det autonoma nervsystemet (det kroppsliga nervsystemet utanför hjärnan) värderar även detta situationer och handlingar vilket sedan når hjärnan (ibid). När kroppen agerar med beteenden som kan liknas de sju
dödssynderna så är det ett sätt för kroppen att hantera situationer för att överleva, och väljer det alternativ som kräver minst energiomsättning (ibid).
Homeostas är det ord som Damasio (2003) använder som sammanfattande term för alla reglerade processer och dess resultat som skapar ett reglerat och ordnat liv. Homeostas
kommer från grekiskans homoios (liknande) och stasis (stillastående) och betyder ett konstant och stillastående tillstånd i biologiska system. Detta reglerade och ordnade liv är ett resultat av evolutionen som utvecklat de medfödda automatiserade systemet till ett komplext system för styrningen av våra liv vilket hos människan är mycket sofistikerat. Detta system kallar
Immunreaktioner Grundläggande reflexer Ämnesomsättning
Beteenden som rör lust och olust
Drifter och motiv Egentliga emotioner
Känslor
24
Damasio (ibid) homeostasmaskinen. Detta biologiska system kan liknas vid ett träd där stammen symboliserar de enklaste respons hjärnan hanterar vilka sedan utvecklar sig till ett komplext system av automatiserade processer som illustreras med trädkronan med alla dess grenar, kvistar och blad . Detta träd återfinns i samtliga flercelliga organismer (Öhman, 2007).
Längst ner på trädets stam pågår processer som ämnesomsättning till organismens närmande eller undvikande av ett objekt (Damasio, 2007; Pfaff, 2006). Ökande (arousal) eller
minskande (quiescence) av aktivitet, vilket i praktiken bli lugn eller anspänning (ibid). Detta träd beskrivs övergripande och sammanfattningsvis nedan för att ge en förståelse hur vi når från emotion till medveten känsla vilket återkopplar till frågeställningen om vad som ökar benägenheten till återköp. Detta för att förståelse för vad som väcker mekanismerna till det mänskliga belöningssystemet (Carlsson & Carlsson, 2001). (Pfaff,2006; ibid)
Kopplat till figur nummer sju (fig7) och den första nivån. Från trädets stam så har vi där funktioner som ämnesomsättning vilket består av kemiska och mekaniska komponenter som har till uppgift att upprätthålla den inre balansen. Funktioner som muskelsammandragningar vid matsmältning och reglering av puls, blodtryck och andra elementära processer som
upprätthållande av immunförsvar sker på denna nivå, även organismens respons på värme och kyla samt undvikande av mörker och sökande efter ljus. (Damasio, 2003; Öhman, 2007) Den andra nivån som är benämnd lust och olust, är kopplade till beteenden som förknippas av belöning och bestraffning. Dessa mekanismer tar sig uttryck när organismer och även när människan väljer att närma sig eller undvika objekt. Uppfattning av lust, olust, belöning eller bestraffande är karaktäristiskt. När vi följaktligen gjort något som av evolutionen avgjort som positivt för artens överlevnad eller går signaler till hjärnstammen vilket aktiverar
mesolimbiska dopaminerga bansystemet eller det mänskliga belöningssystemet som det heter med annat ord (Carlsson & Carlsson, 2001; Sahlgrenska, 2010; ibid). Det skall även nämnas att evolutionen utvecklat ett liknande system för olust (bestraffning) men vilken utlämnas i denna studie då det inte förefaller relevant för arbetet. Som den uppmärksamme nu noterat så har endast signal skickats till det mesolimbiska dopaminerga bansystemet, belöningssystemet, och den neurobiologiska processen har precis påbörjats. Det är först i nästkommande nivå som en medveten uppfattning av begär uppstår. (Carlsson & Carlsson, 2001; Sahlgrenska, 2010-04-28; Damasio, 2003)
På den tredje nivån av våra automatiserade funktioner börjar dessa mekanismer påkalla vårt medvetande. Sammanfattningsvis kan här beskrivas att den emotion och stimuli som väcktes av att ett agerande som automatiskt kategoriserats som positivt eller negativ nu triggat en neurobiologisk reaktion. Reaktionen har resulterat i en belönande eller bestraffande mekanism. På den tredje nivån (fig7) talar Damasio (2003) om drifter och motiv. Några exempel på motiv eller drifter är törst, hunger, utforskning, lek och sex. Här refererar Damasio (2003) till den nederländska filosofen Baruch Spinoza (född 1632, avliden 1677) som samlade dessa drifter och motiv till två kategorier. böjelser och begär. Böjelser är då beteendetillståndet hos den organism som är inlåten till en viss drift. Begär uppstår när organismen hänför sig till den medvetna upplevelsen av sin böjelse och låter den hindras eller upplevas. Här kan då böjelse likställas med emotion och begär till känslor. Vilket betyder att
