Historisk myggplåga vid nedre Dalälven
En miljöhistorisk granskning av myggproblematiken vid Tärnsjö, Heby kommun, mellan åren 1985-1995.
Per Mikael Jonathan Åslund
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Historia II, didaktisk inriktning.
10,5 hp Hans Olofsson Anders Forsell 2021-05-17 Löpnummer
Innehållsförteckning
1. Inledning……….…1
1.1 Problemformulering………1
1.2 Syfte………...2
1.3 Forskningsläge………..2
1.3.2 Sammanfattning av forskningsläge……….……..7
1.4 Undersökningsfrågor………...8
1.5 Metod & Material………9
1.5.1 Metodval……….9
1.5.2 Tillvägagångsätt………...9
1.5.3 Material………..9
1.5.4 Källkritiska överväganden………...11
1.6 Avgränsningar………12
1.7 Begrepp………...………12
1.8 Bakgrund………13
2. Undersökning………...14
2.1 Heby Kommunarkiv. KS.1985.292, del 1 av 2……….14
2.2 Heby Kommunarkiv. KS.1985.292, del 2 av 2...………..15
2.3 Heby Kommunarkiv. KS.1991.552………...16
3. Sammanfattande diskussion………18 Sammanfattning
Käll- och litteraturförteckning
1
1. Inledning
1.1 Problemformulering
Nedre Dalälven är ett område som under lång tid har plågats av en massförekomst av myggarter som orsakat stora problem i närområdet rörande både djurs och människors hälsa samt välmående. Orsaken till myggornas förekomst finns i Dalälvens vattenflöde och de regelbundna översvämningarna som sker på årlig basis, ibland flera gånger per år. År 2002 börjar en omfattande myggbekämpningskampanj efter beslut av Länsstyrelsen Gävleborg, och förekomsten av översvämningsmygg har sedan dess minskat.1 Örjan Östman och Åsa Wengström, biologer vid Uppsala universitet, beskriver i en uppdragsrapport till Länsstyrelsen Gävleborg om hävdandet2 av gräsmarkers betydande för myggproduktionen, år 2013, och belyser hävdandet som en alternativ bekämpningsmetod, och dess potential att begränsa myggförekomsten på tidigare oanvända gräsmarker.3
Det råder tvivel om hur länge området har påverkats av myggor. En granskning av Länsstyrelsen Gävleborgs rapporter tycks påpeka hur år 2000 är likt en startpunkt för massförekomsten av översvämningsmyggor. I augusti månad, år 2000, sker en omfattande översvämning som täcker uppemot 55 kvadratkilometer i Färnebofjärden. Denna översvämning resulterade i en explosionsartad myggkläckning under hösten.4 Översvämningsmyggor bör ha varit närvarande tidigare i området,
”problemet med stora mängder mygg är inte nytt eller unikt […]”5 skriver Östman och Wengström.6 Myggförekomsten i och med översvämningen år 2000 kan ses som om myggproblematiken når sin kulm innan bekämpning påbörjades. Däremot bör denna vilja till aktion gentemot översvämningsmyggen även återspeglas i tidigare källmaterial. Ur ett miljöhistoriskt perspektiv saknar nedre Dalälvsområdet tidigare forskning, vilket i avseendet av tidigare källmaterial och myggornas massförekomst i äldre tider bör kunna utforskas. En miljöhistorisk ingångspunkt i det nedre Dalälvsområdet kan således inringa de aktörer i området som förespråkade myggbekämpning, och vilka åtgärder som vidtogs gentemot översvämningsmyggorna samt ge en bakgrund till den myggproblematik som fortskrider fram till 2000-talet. Enligt en utvärderingsrapport av Västmanlands Länsstyrelse från år 2003 nämns det hur man redan år 1985 har upptäckt stora mängder
1 Östman, Ö. & Wengström, Å (2013). Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i Dalälvsområdet. Gävle : Länsstyrelsen Gävleborg. Sid. 8.
2 Hävdandet av gräsmark innebär att man bearbetar marken med exempelvis slåtter eller bete, och minskar lämpliga kläckningslokaler för mygg bland högt, ovårdat gräs.
3 Östman & Wengström (2013). Sid. 3.
4 Gerhard, K. Iwarsson, M. Tunón, H (2013). Sammanställning och bedömning av myggbegränsningsmetoder i Sverige och andra länder. Länsstyrelsen Gävleborg. Sid. 11.
5 Östman & Wengström (2013). Sid. 8.
6 Östman & Wengström (2013). Sid. 8. Gerhard et al. (2013). Sid. 10-12.
2 översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet, men någon bekämpning av dessa myggor tycks inte ha varit aktuell under samtiden trots att förslag till bekämpning ska ha uppdagats.7
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att utforska myggproblematiken vid nedre Dalälven ur ett miljöhistoriskt perspektiv mellan åren 1985-1995. Uppsatsen ska utifrån tillgängligt källmaterial redovisa för myggproblematikens fortskridande vid nedre Dalälven, och Heby kommuns agerande under perioden.
1.3 Forskningsläge
Historikern Joachim Radkau hävdar att miljöhistoria har en särskild problematik jämfört med andra historiska underdiscipliner. Enligt Radkau är miljöhistoria en sammanslutning av generell mänsklig historia, och en mer nutida miljörörelse. Tanken att sammanföra historien och miljön har funnits länge hos historiker, men relationen mellan historiografi och natur särpräglas av de förflutna tankarna om miljön i samhället. Radkau påpekar viktiga ting att hålla i åtanke vid arbete med miljöhistoria, särskilt där historieforskare kan stöta på så kallade Blinders och Dead Ends.8 Radkau påpekar att miljöhistoria som enbart berättar om miljön och naturen kommer blunda för det mänskliga perspektivet, och vad som har lett fram till händelserna. Ett nutida exempel är Chipko-rörelsen i norra Indien. Radkau belyser hur rörelsen har prisats som en modern, framgångsrik och miljömedveten skogsrörelse som vill bevara träd, men att det egentligen handlar om ett bondefolk som vill bevara traditionella skogsrättigheter.9 Chipko-rörelsens nutida tolkning kan därför ses som en Blinder, historikern eller miljöhistorien sätter skygglappar syftandes till att försköna eller blunda för resultat som inte stämmer överens med den presenterade bilden, och en Dead end tillkommer på ett liknande sätt där problematiseringen av en fråga tycks sluta i ett orealistiskt resultat, exempelvis påståendet att tidiga Homo Sapiens under Mesolitikum var naturens beskyddare, eller levde i samspel med naturen, trots flertalet bevis för människoskapta skogsbränder, eller utrotandet av djur till följd av jakt. Det nämnda Dead End- fenomenet sker alltså när historikern drar slutsatsen att människan under Mesolitikum var enig med naturen, en slags beskyddare. Slutsatsen bör istället vara att människan var mer naturnära, men att människan levde utefter de samtida förutsättningarna under Mesolitikum. Om historikern ser på dåtiden med dagens perspektiv på miljön, kommer resultaten som historikern redovisar att vara förvridna och inte förankrade i historiens vardag. Den gemene mannen faller bort mellan raderna av det historiska material som finns framför forskaren.10 Miljöhistorieforskning kan misstas som altruistisk forskning baserad på ett ekologiskt förnuft med en anti-reduktionistisk syn på naturen.
7 Länsstyrelsen Västmanland (2003). Uppdrag om utvärdering av biologisk myggkontroll vid Nedre Dalälven. Sid. 7.
8 Radkau, Joachim. (2008). Nature and Power – A global history of the environment. 1. New York: Cambridge University. Sid.
1-5
9 Radkau (2008). Sid. 5
10 Radkau (2008). Sid. 3.
3 Däremot är kriterierna allt för begränsade för en historiker. Miljöhistorikern ska inte skriva fantasiromaner där de goda idkar strid mot de onda, utan realistisk historia. Skrivna källor begränsar alltid historikern till skribentens intressen, och de som har fört dessa intressen vidare. Radkau påpekar därför hur miljöhistoria inte enbart behandlar det mänskliga djuret och dess aktioner, utan även dess omgivning fylld av andra djurarter och naturen där alla ting samexisterar. Radkau påpekar att naturen har ett eget liv, och att naturen inte är beroende av människan eller mänskliga handlingar, däremot är de oavsiktliga kedjereaktionerna som flödar från mänsklig aktion, där naturliga kontexter gör sig kända, det som blir av särskilt intresse hos forskaren.11 Radkau belyser att om miljöhistoria ska behandla den större historien, måste ekologi tillskrivas som en del av historieskrivningen. Historien ska inte enbart behandla ekologiska konsekvenser som är pådragna av människan, utan även bruka ekologi i syfte att förklara en process i historien. Endast då kan naturen tillskrivas som aktör.12 Historikern kan stöta på problem ifall ekologiska förklaringar tillskrivs för hastigt, det vill säga att miljön ges en kausal förklaring, som om miljön vore någonting som är tydligt definierat. Ekologisk felaktighet omtalades på 1950-talet av sociologer som hävdade att sekundära fenomen13 omskrevs till primärorsaker bakom en ekologisk förändring. Sociologen Erwin Scheuch sade år 1969 att en betydande andel av det som ansågs vara empiriskt bevis inom sociologi baserades på dylika ekologiska felaktigheter.14
Radkau belyser vikten vid att förhålla sig kritiskt till hur historikern hanterar källmaterial inom miljöhistorieforskning. Historikern bör inse att trots den samtida miljörörelsen som särpräglar vardagen hos många människor måste där finnas en objektivitet i forskningen. Det är enkelt att skriva en historia om människans förstörande av naturen och utarmande av jordens resurser, däremot är det allt svårare att göra en objektiv granskning av människan, djuren, och miljön som tre särskilda parter med egna agendor eller viljor i historien som påverkar varandra, både direkt eller indirekt genom längre tidsperioder. En viktig aspekt av miljöhistorikerns forskning blir därför att se sambanden mellan dessa tre parter, och se dem förutsättningarna som fanns under den historiska processens samtid.
Miljöhistoria kan inte skrivas utan mänsklighetens beblandning i naturliga fenomen och processer, men samtidigt måste inte miljöns förändring eller naturligt förekommande processer tillskrivas som att ha människans agerande till bakgrund.
Epidemiologen Jing Liu Helmersson belyser i en doktorsavhandling rörande myggspridning och denguefeber hur den ökade globala handeln samt ökande antalet av årliga resor påverkar människans
11 Radkau (2008). Sid. 4-7.
12 Radkau (2008). Sid. 27.
13 Radkau förklarar inte vad som menas med sekundära fenomen eller primärorsaker. Radkau kan mena att små ekologiska förändringar som exempelvis nederbörd eller torkan tillskrivs som primärorsaker bakom en historisk ekologisk händelse, där man snarare hade behövt se den större bilden eller bakgrunden till sekundärfenomenen, exempelvis regionalt skiftande klimat, återkommande översvämningar, med mera. Som primärorsak bakom sekundärfenomenens framkomst.
14 Radkau (2008). Sid. 28.
4 koldioxidavtryck, som i sin tur påverkar det globala klimatet. Helmersson har uträknat denguefeberns epidemipotential.15 Helmersson lyfter fram aktörer och påverkande faktorer i syfte att förklara påverkan av global uppvärmning på människor och myggburna sjukdomar, samt myggarterna som bär sjukdomarna. Avhandlingen täcker människan, djuren, och miljön indelade i tre aktörsgrupper.16 I den sammanfattande diskussionen lyfter Helmersson fram att myggan Aedes aegypti är den som vanligtvis bär på denguefeber i nära anslutning till Europa. Europas hittills enda denguefeberepidemi utbröt 1928 i Aten, däremot insjuknade 2000 personer i denguefeber på ön Madeira år 2012, i närheten av Kanarieöarna.17 Helmerssons forskning påvisar hur myggan Aedes aegypti i nuläget har en väldigt liten chans att etablera sig i Europa, med undantag bland de allra sydligaste områdena. Helmersson påpekar däremot att den ökande globala temperaturen kan bidra till att Aedes aegypti-myggan sprider sig ända upp till Centraleuropa innan sekelskiftet år 2100, beroende på flertalet faktorer.18 Helmersson menar att myggburna sjukdomar kan bli allt vanligare i nordligare miljöer inom de närmaste 100 åren, med bakgrund till den globala uppvärmningen, människans boende i täta koncentrationer och Aedes aegypti-myggans spridning under gynnsamma förhållanden. Likt ovan belyser Helmersson tre aktörer, miljön, människan och myggan, vilket kan till någon grad vinklas mot miljöhistorieforskning trots att detta är en nutida naturvetenskaplig forskning om myggepidemier och dess potentiella spridning inom Europa. Helmersson beskriver myggspridning ur ett historiskt perspektiv, och kopplar samman det förflutna med nuet och framtiden.
Historikern Corey Ross berättar om de Europeiska makternas kultivering av koloniväsendet under 1800-talet och 1900-talet med ett intresse för agrikultur och områdesutveckling. Utveckling som sker under denna tid bland kolonierna är i syfte att främja de Europeiska makthavarna och tillgodose deras mått för råvaruproduktion.19 De Europeiska makthavarna, syftandes till att ytterligare utöka råvaruproduktionen, satsar på nya agrikulturella reformer i kolonierna med tankesättet att den europeiska modellen är den bäst lämpade. Svältperioder och dylika sociala problem uppstår emellertid hos kolonierna, och dessa kriser var inte ett resultat av socioekonomiska förutsättningar, utan att européerna har brukat inadekvata jordbruksmetoder i ett främmande land där naturen beter sig annorlunda från Europa.20 Ross belyser hur människans transformering av omgivningen kan få oförutsedda effekter. Spridningen av malaria i Indien kom, enligt Ross, som en följd av utökandet av kanalbevattningsområden där en periodvis ökning av malariainfektioner går att uppmäta ju längre som kanalsystemen sträcker sig. Dessa kanalbevattningsområden bidrar även till en stegvis markförsaltning
15 Helmersson, J. L. (2018). Climate Change, Dengue and Aedes Mosquitoes : Past Trends and Future Scenarios. Diss. Umeå Universitet, 2018. Sid. 1-5, 21-22.
16 Helmersson (2018). Sid. 22-24.
17 Helmersson (2018). Sid. 55.
18 Helmersson (2018). Sid. 57
19 Ross, Corey (2017). Ecology and Power in the Age of Empire – Europe and the transformation of the Tropical World. 1.
Oxford: Oxford University Press. Sid. 307-308.
20 Ross (2017). Sid. 308-309.
5 och kanalöversvämningar som mellan åren 1925 till 1945 i Punjabregionen minskade avkastningen med uppemot 75 %, och 20 000 hektar mark blev obrukbara årligen.21 Människans påverkan på omgivningen, tillsammans med förändringen av ekosystemet kan leda till hur naturen påverkar människan. Det som Ross belyser är alltså en form av kedjereaktion med grund hos människan som oavsiktligt förstör för sig själv längre fram i tiden, exempelvis med spridningen av biologiska sjukdomar eller markförsaltning till följd av översvämningar.
Entomologerna Martina Schäfer och Jan Lundström berättar om utbredningen av översvämningsmyggan Aedes sticticus i Sverige från före 1990 till 2005, och förutspår den framtida utspridningen inom de närmaste 100 åren.22 Schäfer och Lundström påpekar att myggorna Aedes sticticus och Aedes vexans är de dominerande myggarterna som förekommer i översvämningsområden runt om i Sverige.23 Undersökningens syfte var att utreda i vilka landskap som myggorna förekom och vart de i framtiden kan spridas med bakgrund till klimatförändringar orsakade av människan.
Resultaten visade att före 1990 kunde man enbart anknyta Aedes sticticus och Aedes vexans till Upplands län och Gävleborgs län. Mellan perioden 1990-2005 fanns dessa myggarter representerade i 11 län i Sverige.24 Schäfer & Lundström förutspår att Aedes sticticus kommer spridas vidare norrut, och till större delar av landet allt eftersom medeltemperaturen höjs vilket ger myggan fler lokaler för myggkläckning. Med början år 2020 kommer myggornas utspridning att gradvis öka, år 2050 ska Aedes sticticus även befinna sig i norra Sverige och omkring år 2080 förutspår undersökningen att omkring 20 av samtliga 21 län kommer inneha Aedes sticticus vid våtmarker och översvämningsområden.25
När det gäller myggproblem vid nedre Dalälven saknas tidigare forskning från före år 2000 rörande stickmyggsproblematik och det som har givit grund till den växande myggförekomsten, förutom i tillsynes ett undantag. Ur ett miljöhistoriskt perspektiv saknas dylik historisk forskning som berör området denna uppsats ämnar bearbeta. Däremot finns flertalet rapporter sammanställda efter år 2000 på uppdrag av Gävleborgs- och Västmanlands Länsstyrelser som denna uppsats ämnar inkludera, syftandes till att ge en bakgrund för myggornas förekomst samt miljöns påverkan på närområdet.
Thomas G.T. Jaenson påpekar att 1985 var ett ”verkligt myggår”26 och hur myggåret märks av i samhällen som Tärnsjö och Gysinge intill nedre Dalälven. Jaenson påpekar att varför myggorna var talrika detta år var på grund av en riklig nederbörd i Sverige, samt den höga grundvattennivån i
21 Ross (2017). Sid. 316-317.
22 Schäfer, Martina & Lundström, Jan (2009) The present distribution and predicted geographic expansion of the floodwater mosquito Aedes sticticus in Sweden. Journal of Vector Ecology 34(1). Sid. 141-147.
23 Schäfer & Lundström (2009). Sid. 141.
24 Schäfer & Lundström (2009). Sid. 142.
25 Schäfer & Lundström (2009). Sid. 142.
26 Jaenson, Thomas G.T. (1986). Massförekomst av Aedes rossicus och andra stickmyggor vid Dalälven hösten 1985. Svensk entomologisk tidskrift vol 107 (1-2). Sid. 51.
6 Dalälven, som gav myggarterna många nya kläckningslokaler27. Vanligtvis avtar aktiviteten för stickmyggor omkring juli månad i Mellansverige, men vid Dalälven år 1985 var detta inte fallet.
”Grundvattennivån förblev hög och stickmyggor fortsatte att kläckas. Under mitten av augusti höjdes vattennivån ytterligare och […] i augusti/september kom en ny myggtopp.”28 Jaenson menar att det är ovanligt med en myggrik sensommar och höst i södra Norrland, och denna myggförekomst fick avstamp i form av Tärnsjöbefolkningens irritation över en upplevd myggplåga. Lokalpressen märkte av irritationen, och befolkningen föreslog åtgärder gentemot stickmyggorna. ”Torrläggning av delar av Dalälven, flygbesprutning av skogsmarker (inklusive naturreservat) och utspridning av […]
insekticiden BTI var några av de mer drastiska förslagen till åtgärder.”29 Jaensons syfte var att utreda vilka myggarter som förekom kring Dalälven under hösten 1985, och resultatet visade på att myggarten Aedes rossicus, tätt följd av Aedes sticticus, var de dominanta myggarterna.
År 2003 sammanställer Länsstyrelsen Västmanland en heltäckande utvärdering rörande myggproblematiken i nedre Dalälvsområdet under diarienummer 100-10722-02. Denna utvärdering täcker ett flertal faktorer bakom hur, och varför, myggförekomsten kring nedre Dalälvsområdet är markant. Dels belyser rapporten det stora vattenflödet, och dels finns en viss historia nedskriven i utvärderingens bakgrund.30 Nedre Dalälvsområdet kännetecknas av ett flackt landskap där vårflöden från den oreglerade Västerdalälven flödar genom den reglerade Österdalälven, och orsakar översvämningar främst i Färnebofjärden i Nedre Dalälvens utlopp. Vid tiden av utvärderingens sammanställning har nya vattenregleringsmetoder minskat påverkan av översvämningar och vattenflödestoppar än tidigare.31
Våtmarkerna vid Nedre Dalälven påverkas av ett antal vattenytor sammanlänkade av Dalälven. Vattenytorna från väster till öster är Bäsingen, Bysjön, Färnebofjärden,
Hedesunda-Bromsöfjärden, Untrafjärden, Båtfors-Mehedeby samt Storfjärden.
Vattennivån inom dessa vattenytor regleras via dammar uppströms och nedströms enligt individuellt beslutade regler. Färnebofjärden är unik genom att vattennivån regleras naturligt av forsarna i Gysinge.32
Utvärderingen lyfter en markant myggförekomst under året 1985 som har lett till att myggproblematiken blir en kommunal angelägenhet i Heby kommun, Upplands län med ett ökande intresse för bekämpning eller reglering av myggarter i närområdet. Flera olika initiativ skall ha tagits, men rapporten berättar inte om vad som eventuellt har gjorts gentemot myggorna.33 Det är först år
27 Kläckningslokaler är ett ord för platser där myggorna lägger ägg, och där äggen kläcks till larver. Vanligast är att
översvämningsmyggor lägger ägg i skogsmarker, orörda gräsmarker, eller andra platser med god skugga som översvämmas på reguljär basis.
28 Jaenson (1986). Sid. 51.
29 Jaenson (1986). Sid. 51.
30 Länsstyrelsen Västmanland (2003). Uppdrag om utvärdering av biologisk myggkontroll vid Nedre Dalälven. Sid. 7-9.
31 Länsstyrelsen Västmanland (2003). Sid. 7.
32 Länsstyrelsen Västmanland (2003). Sid. 7.
33 Länsstyrelsen Västmanland (2003). Sid. 7-8
7 2000 som nedre Dalälvsområdet uppmärksammas på nationell nivå i och med den markanta myggförekomsten efter översvämningen som inträffar i augusti. Kjell Larsson, Sveriges dåvarande miljöminister, besöker nedre Dalälvsområdet i samband med översvämningen. Efter miljöministerns besök startar kommunerna ”Avesta, Sala, Heby, Sandviken, Gävle, Tierp och Älvkarleby med stöd av respektive länsstyrelser och landsting det nu pågående projektet.”34
Utvärderingen av Länsstyrelsen Västmanland täcker i huvudsak effekterna av de olika bekämpningsmetoderna som insekticiden BTI. En rapport sammanställd av Gerhard, Iwarsson och Tunón på uppdrag av Länsstyrelsen Gävleborg täcker frågan om insekticider och myggans förekomst.35 Den huvudsakliga insekticiden som har använts sedan år 2002 är insekticiden vid namn
”Bacillus thuringiensis israelensis.”36 Gerhard et al. förklarar att vilande ägg från översvämningsmyggor vid ökade vattenmängder väcks när vattensyrehalten sjunker, vilket är normalt i samband med översvämningar, och äggen kläcks till larver. Larvstadiet varierar beroende på olika faktorer som myggarten, syrehalten i vattnet, vattentemperaturen, med mera. Larven övergår till en puppa, där puppstadiet varar i cirka en veckas tid till dess att den vuxna myggan föds. Honmyggorna livnär sig inledningsvis på växtsafter, och övergår efter någon dag till att suga blod.37 Gerhard et al.
belyser även hur översvämningsmyggan Aedes sticticus är den främst förekommande arten i Nedre Dalälvsområdet, men andra vanligt förekommande arter är bland annat Aedes vexans, och Aedes rossicus. Honmyggorna av arten Aedes sticticus kan enligt Gerhard et al. flyga uppemot 11.7km i
medvind, baserat på en forskning från Kroatien.38 1.3.1 Sammanfattning av forskningsläge
Syftandes till att formulera forskningsfrågorna gentemot syftet och forskningsläget går där att belysa de centrala delarna hos Joachim Radkaus antydande på miljöhistorisk forskning med aktörsbegrepp i åtanke. Helmerssons doktorsavhandling belyser faktorerna bakom spridningen av denguefeber med Aedes aegypti-myggan, och aktörer går att ses ur vinkeln av människan, myggan och miljön. Miljön påverkas genom de mänskliga koldioxidutsläppen som över en längre tid har bidragit till global uppvärmning, människan påverkar miljöns ekologiska förutsättningar. När de ekologiska förutsättningarna förändras ges Aedes aegypti-myggan en större potential att spridas längre norrut än tidigare, på grund av ett varmare klimat. Myggan sprider sig där en stor tillgång till föda finns, vilket leder till att myggan eftersträvar att bilda kläckningslokaler i närhet till mänskliga samhällen.
Myggburna epidemier sprider sig i samhället, som bidrar till en av två motreaktioner hos människan:
34 Länsstyrelsen Västmanland (2003). Sid. 8.
35 Gerhard et al. (2012). Sid. 8-9.
36 Gerhard et a. (2012). Sid 33.
37 Gerhard et al. (2012). Sid. 11.
38 Gerhard et al. (2012). Sid. 13-15.
8 bekämpning, eller flykt. Grovt simplifierat kan man antyda att miljöns förändring, som pådriven av människan, leder till myggans spridning där människan finns, som resulterar i att människan agerar gentemot myggan och därför påverka miljön ytterligare via bland annat bekämpningsmedel, eller undanflykt. Det går där likaså att belysa Aedes sticticus myggans spridning i nedre Dalälvsområdet med stöd ur diverse rapporter från Västmanlands och Gävleborgs länsstyrelser, och förklara myggans förekomst ur ett nutida biologiskt perspektiv. Sambandet mellan nedre Dalälvsområdets öppna och flacka landskap tillsammans med en oregelbunden reglering av vattentillförseln från diverse dammar upp- och nedströms längs älven leder till översvämningar som sker på årlig basis, oftast i samband med vårfloden som passerar genom älven från väst till öst. Fler översvämningar kan även förekomma under sommarmånaderna. Ur ett historiskt perspektiv finns ingen förklaring till varför översvämningsmyggornas utbredning i nedre Dalälvsområdet är markant. Med utgång från Helmerssons avhandling kan man därav beskriva att ett gynnsamt klimat med en stor tillgång till föda har lett till ett gynnsamt förhållande för översvämningsmyggor kring Dalälvens nedre lopp. Möjligtvis har människan bidragit till översvämningsområdena i anknytning till Dalälven. Med utgång från Ross kan olika lokala satsningar inom vattenkraft i form av vattenmagasin belägna uppströms för Dalälven eller andra liknande åtgärder ha bidragit till de frekvent återkommande översvämningarna, vilket gynnar översvämningsmyggor när fler kläckningslokaler blir tillgängliga. Kopplat till de teoretiska aktörsbegrepp som definierad av Radkau, där miljön, människan och djur alla väger in i den ekologiska processen, har människan alltså oavsiktligt förändrat de ekologiska förutsättningarna i närområdet som därefter leder till framtida konsekvenser. Det är därför troligt att de olika mänskliga konstruktionerna belägna runt nedre Dalälven som exempelvis Gysinge Bruk eller de olika dammarna och vattenmagasinen belägna längs älven kan orsaka eller intensifiera översvämningar och gynna översvämningsmyggornas förekomst i närområdet.
Utvärderingen från Länsstyrelsen Västmanland har bland annat nämnt hur myggfrågan blir en kommunal angelägenhet hos Heby kommun under året 1985, vilket gör att Heby kommun blir av intresse för denna uppsats. Schäfer och Lundström lyfter hur åtminstone två län före år 1990 har varit påverkade av översvämningsmyggan Aedes sticticus, vilket stärker Länsstyrelsens rapport rörande myggförekomsten specifikt för året 1985. Jaenson nämner bakgrunden till myggförekomsten vilket ligger i en hög grundvattennivå, och riklig nederbörd. Grundat utifrån det som Länsstyrelsen Västmanland har omskrivit ska förslag för bekämpning ha funnits, men det saknas specificering på vad som har föreslagits, och av vem eller vilka. Med hjälp av Jaenson går där att påpeka två bekämpningsmetoder som föreslogs, nämligen torrläggning eller kemisk besprutning. Länsstyrelsen Västmanland och entomologen Jaenson påpekar Heby kommuns upplevda påverkan av myggproblematiken, och det blir därför av intresse att utreda vad som försiggick i Heby kommun från 1985 och framåt. Gysinge, tillhörande Sandvikens kommun, omnämns även av Jaenson, däremot
9 bidrar avsaknaden av information rörande myggfrågan i Gysinge till att orten inte blir av intresse att utforska.
1.4 Undersökningsfrågor
- Hur behandlade Heby kommunstyrelse den upplevda myggplågan i Tärnsjö och förespråkandet för bekämpningsmetoder mellan åren 1985-1995?
- Vilka förslag togs fram under denna period angående myggbekämpning?
1.5 Metod & Material 1.5.1 Metodval
Metoden utgår från en förklarande kvalitativ analys av källmaterial från Heby kommunarkiv i Upplands län. Metodikens kvalitativa karaktär innebär att uppsatsens bredd minskas avsevärt. Istället för att täcka hela Dalälvsområdet kan uppsatsen enbart behandla en liten geografisk del ur historien.
39 I syfte att bruka källkritik riktad mot källmaterialet kommer de fyra begreppen synlighet, vikt, källkritik och självkritik att utnyttjas i den sammanfattande diskussionen.40
1.5.2 Tillvägagångssätt
Inledningsvis placeras rubriken sammanfattning i undersökningsdelen. Under den rubriken återkommer en summerande återberättelse av det som källmaterialet tar upp med ett urval syftandes till att besvara undersökningsfrågorna i den mån materialet blir relevant för undersökningen.
Reflektioner kring källmaterialet diskuteras därefter i del 3 av uppsatsen, sammanfattande diskussion, med reservation för korta förklaringar där någonting som står i källmaterialet kan upplevas svårtolkat eller tvetydigt.
1.5.3 Material
Efter att ha varit i kontakt med både Sandvikens och Hebys kommunarkiv riktas intresset uteslutande mot Heby kommunarkiv, då källmaterialet som fanns representerat hos Sandvikens kommunarkiv dels hamnar utanför tidsperioden 1985-1995, och dels innehar väldigt mager information som ej kan
39 Florén, A, Ågren, H, (2006). Historiska undersökningar – grunder i historisk teori, metod och framställningssätt. 2. Lund:
Studentlitteratur. Sid. 55.
40 Ågren (2005). Sid. 249-262.
10 besvara undersökningsfrågorna. Sandvikens kommunarkiv besatt två artiklar som omnämner att en lekstugas öppethållande påverkades av myggor under sommaren 1995, samt att en marknadsföringsinsats misslyckades år 1997 på grund av ett högt antal myggor i Gysinge. Materialet som togs fram från Heby kommunarkiv anses tillräckligt syftandes till att besvara uppsatsens undersökningsfrågor. Heby Kommunarkiv har bidragit med nedanstående två ärendenummer från kommunstyrelsen:
- Ks.1985.29241 - Ks.1991.552
Ovanstående ärenden täcker perioden mellan årtalen 1985 och 1991 inom Heby kommun. Ärendena täcker inte enbart år 1985 och 1991, utan där finns även vissa handlingar som flyter samman och gör tolkningen av materialet komplicerat. Exempelvis innehar KS.1985.292 handlingar som daterades från 1986 fram till 1991, medan KS.1991.552 enbart innehåller handlingar från året 1991. I ett fall innehar KS.1985.292 en handling som är nyare än KS.1991.552. Ärendena har sammanställts i syfte att samla all inkommen och nedskriven information om myggproblematiken i orten Tärnsjö hos Heby kommun under perioden 1985-1991. Ärendena är sorterade i en icke-kronologisk ordning. Det innebar en svårighet eftersom nya handlingar kan placeras före eller efter äldre, att i vissa fall tillkommer handlingar som inte kan placeras i en kronologisk ordning, och att vissa handlingar som är sammankopplade ligger på olika ställen i ärendet. Ärendenas sammanlagda storlek är på 95 sidor, och vissa sidor saknar datering vilket gör sidornas ursprung svåra att fastställa. Ärendena innehåller vissa handlingar som är snarlika dubbletter, med diverse ändringar i en nästan slumpmässig ordning, samt att beslutstagande av åtgärder saknas eller uteblev från protokollen. Däremot besitter ärendena en stor ansamling av information rörande diskussionen om myggplågan i Heby kommun, vilket gynnar frågeställningen samt syftet med uppsatsen.42 På grund av källmaterialets problematiserade karaktär i synen att ärendena täcker 95 sidor av protokoll och dokumentation har forskningen valts att bedrivas kring de nyaste eller senast tillkomna handlingarna i ärendena, eftersom en tydligare helhetsbild av tidigare beslut eller aktioner kan fastställas. 30 sidor från KS.1985.292 har valts att inte granskas, då sidorna innehåller namnunderskrifter och en lista på fastigheter. Dessa namnunderskrifter och lista över fastigheter hör troligtvis inte till ärendet eftersom myggproblematik inte omskrivs, men kan av misstag ha hamnat på samma plats i kommunarkivet av en arkivarie under 1980-1990-talen. Båda ärendena från Heby kommunarkiv granskas i syfte att belysa Heby kommun som aktör, och de föreslagna handlingarna gentemot omgivningen av orten Tärnsjö.
41 Uppdelat i två delar, representeras som ks.1985.292 del 1 av 2, samt ks.1985.292 del 2 av 2.
42 Heby Kommunarkiv, Heby Kommunstyrelse, ärenden. KS-1985.292. & KS-1991.552.
11 1.5.4 Källkritiska överväganden
Syftandes till källkritik har Marina Ågren påpekat fyra begrepp en historiker bör hålla i åtanke kopplad till historisk forskning. Begreppen lyder: synlighet, vikt, källkritik och självkritik. Ågren menar att historiker allt för ofta fastnar i de mer traditionella källkritiksbegreppen som äkthet, närhet, beroende, tendens, och relevans. Frågan om historien som inte nämns av det historiska källmaterialet uteblir.43 Ågrens text blir relevant i åsynen av denna uppsats, då källkritiska beaktningar bör tas till det som är kommunärendena hos Heby Kommunarkiv mellan åren 1985-1995. All information som omtalas i ärendena innebär inte att ingenting annat uppstod under ärendenas samtid.
[…](a) Allt i samhället är inte lika synligt i källorna. (b) Det är sällan slumpen som avgör vad som syns och […] inte syns, utan här spelar samhälleliga maktförhållanden in. (c) Av det faktum att något inte syns i källorna, kan man inte dra slutsatsen att det inte alls har förekommit.44
Det ovannämnda citatet påpekar synlighet, alltså att det material som täcks av källan behöver inte innebära att det är allt som har skett under källans samtid. Ågren menar att historiker länge har talat om den dolda historien, och att den traditionella historieskrivningen besitter en oförmåga att problematisera frågor rörande det som förblivit dolt.45 Det andra begreppet, vikt, är att fråga om ett fenomens betydelse inför den samtida eller efterkommande historien. I korthet innebär det att historikern vill veta om fenomenet är viktigt eller ej för besvarandet av en fråga. Ågren menar att en liten samhällsdetalj kan vara tillräckligt intressant att utforska, trots att fenomenet saknar avstamp i övriga delar av samhället.46 Med källkritik och självkritik syftar Ågren på att källkritiken bör ges en bredare innebörd som skapar begrepp för en del av den tysta kunskap som historiker besitter. Ågren påpekar själv att hon ”[…]valt att laborera med begreppen synlighet, vikt och trovärdighet, där trovärdighet står för de tre klassiska källkritiska kriterierna.”47 Vidare påpekar Ågren hur historisk kunskap filtreras genom människor två gånger, dels källskaparen och dels historikern som tolkar källan. Källmaterialet och källskaparen kan historikern reflektera kring med hjälp av källkritik, men
”Den andra komplikationen – datas filtrering genom oss själva – brukar vi inte inbegripa i källkritiken.”48 Det finns ingen term för detta, påpekar Ågren, och menar därefter hur historikern måste idka självkritik. Historikern måste förstå insikten av hur källmaterialets skevhet eller fragmentariska bevarandegrad tillsammans med den egna begränsningen som brister i beläsenhet eller slutledningsförmåga påverkar den historiska forskningen.49
43 Ågren, Marina (2005). Synlighet, vikt, trovärdighet – och självkritik. Några synpunkter på källkritikens roll i dagens historieforskning. Historisk tidskrift. 2005(15):2. Sid. 249-262.
44 Ågren (2005). Sid. 253-254.
45 Ågren (2005). Sid. 254-255.
46 Ågren (2005). Sid. 256-257.
47 Ågren (2005). Sid. 259.
48 Ågren (2005). Sid. 260.
49 Ågren (2005). Sid. 260.
12 1.6 Avgränsningar
Uppsatsen tillämpar en kronologisk avgränsning med en 10-årsperiod mellan åren 1985 och 1995.
Syftet med avgränsningen är dels att källmaterialet före år 1985 är allt för fragmentariskt för att vara gångbart, samt inkluderingen av material från bortom 1995 gör att undersökningen tappar fokus. De två ärendena från Heby kommunarkiv innebär att uppsatsens geografiska innebörd blir begränsad till ett specifikt område runt Nedre Dalälven. I korthet kommer texten som tillskrives i undersökningen att vara resultatet av ett urval i den mån som texten kan besvara forskningsfrågorna, särskilt då källmaterialet är stort och omfattande. Vissa delar av informationen som återfinns i källmaterialet blir irrelevant gentemot uppsatsens syfte, och kommer därför ses som bortfall.
Uppsatsen täcker inte artiklar ur lokaltidningar, radio- eller TV reportage från den aktuella tidsperioden, dels då dessa blir irrelevanta gentemot uppsatsens syfte, och dels då tillgodoräknandet av dylika källor skulle problematisera undersökningen av källmaterialet som undersökningsfrågorna är utformade. I korthet blir liknande material därför historiskt irrelevant, då dessa inte kan besvara Heby kommunstyrelses agerande. Undersökningen av lokala medier är bättre lämpad för en uppsats där forskningen bedrivs med invånare i Heby kommun eller Tärnsjö i fokus, istället för denna uppsats där Heby kommun som aktör är i fokus.
1.7 Begrepp
Vissa begrepp som återkommer i uppsatsen förklaras nedan.
Aktör, eller aktörer.
Anders Florén & Henrik Ågren lyfter begreppet aktör och menar att aktören är personen som handlar, där ett handlande är en medveten utförd aktion till skillnad från ett beteende. Aktörsperspektivet behöver inte alltid utgå från en person, utan aktörer kan även tillskrivas till grupper eller organisationer, organiserad som icke-organiserad. Ur aktörsperspektivet menar Florén & Ågren även att ”forskaren försöker förstå vad individen eller gruppen hade för intentioner att handla på det ena eller andra sättet.”50 Däremot kan en dylik aktörsförklaring tappa grunden till varför aktionen har utförts. Sättet andra forskare har gått tillväga med detta problem har varit att väga in andra gruppers agerande, ideologier, institutioner, med mera för att bana väg för aktörens handling.51 Radkau menar att aktörer inte enbart bör begränsas till människor, utan att aktörsperspektivet kan ses ur en natur- och miljösynvinkel utöver det mänskliga perspektivet.52 I exemplet hos Corey Ross är naturen en aktör bakom markförsaltningen och vattendämningen i Punjabregionen, Indien, till följd av människans utökade bevattningskanaler som även orsakade en spridning av malariasjukdomen.53 Det blir därav till
50 Florén & Ågren (2006). Sid. 137.
51 Florén & Ågren (2006). Sid. 137-138.
52 Radkau (2008). Sid. 4-7.
53 Ross (2017). Sid. 317.
13 grund för undersökningen att läsaren ser aktören utifrån fler aspekter än enbart det mänskliga perspektivet. Naturen kan tillskrivas som aktör i det fallet klimatförändringar, översvämningar eller andra naturorienterande händelser påverkar människans agerande likt översvämningen vid Dalälven år 2000, när bekämpningskampanjen år 2002 startar i dess kölvatten.54
Översvämningsmyggor.
Översvämningsmyggor är en underart av den större gruppen stickmyggor. Det finns omkring 3000 arter av stickmyggor i världen, där 48 olika arter är rapporterade i Sverige. Arterna som är dominerande i Dalälvsområdet är översvämningsmyggor.55 Enligt Gerhard et al. har översvämningsmyggor ett särskilt beteende kring hur och var de lägger sina ägg, hur lång habitattiden eller livscykeln på äggen är innan kläckning, samt vilken tid på dygnet de flyger. Vanligast för översvämningsmyggor är att ha en snabb utveckling med masskläckning av ägg. Översvämningsmyggor ökar betydligt snabbare än vad djuren som äter dem hinner etablera sig.56 I källmaterialet görs ingen skillnad på myggarter, vilket kan leda till förvirring. I de fall myggarten är ospecificerad kommer den istället omskrivas till översvämningsmygga.
1.8 Bakgrund
Ur ett miljöhistoriskt perspektiv är det nedre Dalälvsområdet av stort intresse, dels på grund av en avsaknad av tidigare forskning inom miljöhistoria, och dels ur synvinkeln av myggproblematiken som varit närvarande och högst uppmärksammad från 2000-talet och framåt. ”Området består av stora flacka ytor som då och då översvämmas, vilket skapar mycket höga biologiska värden, men även goda förhållanden för mygg.”57 Myggförekomsten anses vara ett stort problem i närområdet till nedre Dalälven, och ”[…] de senaste två decennierna har myggmängden nått sådana tätheter att de utgör ett allvarligt hälsoproblem för lokalbefolkningen och deras husdjur, exempelvis i samhällena Tärnsjö, Gysinge och Österfärnebo.”58 År 1985 uppmärksammas en massiv förekomst av mygg i området, och Heby kommun lyfter myggfrågan till kommunal nivå år 1985. Resultaten av detta presenteras i undersökningen nedan.59
54 Gerhard et al. (2013). Sid.
55 Gerhard et al. (2013). Sid. 13.
56 Gerhard et al. (2013). Sid. 14.
57 Lindström, Wit, Arheimer (2013). Analys av vattenflöden i Dalälven i relation till myggproduktion. Länsstyrelsen Gävleborg.
58 Gerhard et al. (2013). Sid. 12
59 Länsstyrelsen Västmanland (2003). Sid. 7.
14
2. Undersökning
2.1 Heby Kommunarkiv. KS.1985.292, del 1 av 2.
Sammanfattning:
Den överväldigande majoriteten av skrivelserna som ingår i ärendet är författade av Heby kommunstyrelse mellan perioden 1985-1991. Ärendenummer ks.1985.292, del 1 av 2, är en heltäckande sammanställning av flertalet sammanträdesprotokoll, kommunala inbjudningar, och övriga handlingar som omtalar myggproblematiken kring orten Tärnsjö mellan åren 1985-1989 och år 1991. Sida 1 av ärendet påvisar ett sammanträdesprotokoll som nämner hur ”myggproblemet i Tärnsjö som var aktuellt 1985-89 har åter aktualiserats av lokalbefolkningen.”60 Sammanträdesprotokollet är daterat till den 21:a november, 1991. Arbetsutskottet beslöt 1991 att miljö- och hälsoskyddsnämnden skall efterhöras angående bekämpningsmöjligheter av mygg, där miljö- och hälsoskyddsnämnden ger till svars en hänvisning av en översänd utredning61 rörande myggförekomst och begränsning som ej återfinns.62
Sidan 2, ks.1985.292 del 1 av 2: Björn Hägg, dåvarande byrådirektör för länsstyrelsens naturvårdsenhet som tidigast år 198663, har antecknat: ”Inte tänka sig biologiska bk-metoder ö- svämningsområde!!! Kommer aldrig kunna göra ngt.”64 på linjerat A4-papper. Med förkortningen bk- metoder antyder Hägg på bekämpningsmetoder. Förkortningen ngt är en fritolkning av ett ord som är skrivet med en svårtydd handstil, troligtvis står förkortningen för ordet något. Odaterad källa.65 Troligtvis, med tanke på dokumentets närhet till protokollet daterat 1991 på den föregående sidan, är skrivelsen författad omkring samma år. Hägg uttrycker sitt missnöje över att inte kunna bekämpa översvämningsområden med biologiska metoder.
Kommunstyrelsen i ett sammanträdesprotokoll daterad 1985-12-05 uppmanas av arbetsutskottet att avstå från vidtagande av åtgärder. Åtgärderna som planerades var att Culex Biokonsult66, enligt fritidsnämnden, skulle föra en utredning gällande förslag på åtgärder som stoppar myggkläckning till en kostnad av 31 000 kronor. Lars Cedergren67 redogör i en skrivelse daterad 1985-11-01 ”[…] för
60 KS.1985.292, del 1 av 2. Sid 1.
61 Utredningen som Heby miljö- och hälsoskyddsnämnd hänvisar till tycks inte finnas kvar i Heby kommunarkiv.
62 KS.1985.292, del 1 av 2. Sid. 1.
63 KS.1985.292, del 1 av 2. Sid 21.
64 KS.1985.292, del 1 av 2. Sid. 2.
65 KS.1985.292, del 1 av 2. Sid 2.
66 Culex Biokonsult var ett företag som erbjöd att undersöka myggförekomsten på ett flertal lokaler omkring orten Tärnsjö i nära anknytning till Dalälven. Företaget har sedan dess upphört sin verksamhet.
67 Lars Cedergren var hälsovårdsinspektör i Heby kommun, 1985.
15 orsakerna till problemen och klarlägger de åtgärder som kan vidtas.”68 Cedergren förespråkar två metoder vilka är torrläggning av blötmarker i nära anknytning till Dalälven, och besprutning av mygglarverna med bekämpningsmedel.69 På sida 11 framgår det i sammanträdesprotokollet daterad 1985-12-19 att kommunstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag att avslå Cedergrens förslag, däremot bifaller kommunstyrelsen Rune Forsbergs70 tilläggsförslag ”att uppdra åt tekniska kontoret att utreda kostnader och möjligheter för rensande av Andersboåns utflöde från Nordmyrasjön till Dalälven.”71 På sidan 12 påvisas ett sammanträdesprotokoll som nämner: ”Den 9:e juli anordnade en tillfällig aktionsgrupp i Tärnsjö ett offentligt informationsmöte om myggfrågan. Mötet samlade 200 personer.”
Aktionsgruppen uppmanar Heby kommun till flertalet förslag, dels rörande beslutsunderlag i myggfrågan senast februari-mars 1987 och dels att ansvariga myndigheter bör kontaktas inför bekämpningsåtgärder. Föreningar som var närvarande vid mötet var bland annat Heby Arbetarekommun72 och Socialdemokratiska Föreningen i Tärnsjö.73
Sida 18 innehar ett informationsblad om mygg och myggbekämpning som täcker kostnader, åtgärder och effekter av de nämnda metoderna på samma papper. Åtgärderna som nämns är bland annat attraktionsfällor, kemisk besprutning, kemisk sterilisering av vuxna mygg, biologisk bekämpning med exempelvis plantering av inhemsk fisk, och groddjur. Invallning nämns som möjlig åtgärd med begränsad effekt. Datering och upphovsman saknas, likaså finns ingen kontext bakom informationsbladets tillkomst.74 Sidorna 16, 17 och 21 är inbjudningar till diverse informationsträffar under hösten år 1986 rörande myggfrågan i Tärnsjö arrangerade av Heby kommun. 75
2.2 Heby kommunarkiv. KS.1985.292 del 2 av 2.
Sammanfattning:
KS.1985.292 del 2 av 2. Ärendet är en fortsättning på KS.1985.292 del 1 av 2. De första 8 sidorna visar en undersökning framförd av Christine Dahl, professor vid Zoologiska institutionen, Uppsala Universitet. Dahl anmärker att år 1988 var ett år med torka som föranlett till en kraftig begränsning av myggpopulationen. Flertalet av platserna som undersöktes var uttorkade vid midsommar.
68 Vilka orsaker som Cedergren redogjorde för framgår inte. KS.1985.292, del 1 av 2. Sid 7-8.
69 KS.1985.292, del 1 av 2. Sid 7-8.
70 Rune Forsberg var ordförande hos Socialdemokratiska Föreningen i Tärnsjö.
71 KS.1985.292, del 1 av 2. Sid 11.
72 Heby kommun och Heby Arbetarekommun ska inte förväxlas som samma organisation. Heby Arbetarekommuns fullständiga namn är Heby Socialdemokratiska Arbetarekommun, en ideell socialdemokratisk förening i Heby grundad år 1979.
73 KS.1985.292, del 1 av 2. Sid 12.
74 KS.1985.292, del 1 av 2. Sid 18.
75 KS.1985.292, del 1 av 2. Sid 16-17, 21.
16 Undersökningen har bland annat mätt vattendjup, artförekomst av insekter och mygg, och antecknat lokaler för undersökningen.76 Sidorna 21 till 29 är en dubblett av ovan. Kommunen beslutar i ett sammanträdesprotokoll daterad 1989-03-16 att avstå förnyade medel för Christine Dahls undersökning år 1989, det i bakgrund till att kommunen ”[…] ej siktar till någon besprutning […]”77 på grund av nackdelarna metoden tillför. Istället skulle kommunkansliet och miljö- och hälsoskyddsnämnden bevaka andra möjligheter.78
Sida 14, ett öppet brev från Christine Dahl till Heby kommunstyrelse där Dahl begär en mening ur kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll 1989-03-16 struken, då meningen ”inte har med min forskning att göra.”79 Dahl syftar på en mening ur protokollet där kommunstyrelsen nämner att Dahls forskning kommer ligga till grund för framtida beslut om eventuell besprutning eller andra bekämpningsinsatser. Dahl hävdar däremot i brevet att hennes forskning inte handlade om besprutning eller bekämpningsåtgärder, utan enbart om att producera data om artförekomster och den biologiska mångfalden runt insamlingslokalerna.80
Sida 15 innehar ett erbjudande från Culex Biokonsult till Heby kommun rörande en planerad utredning och undersökning, daterad 1985-08-01.81 Denna sida täcker bland annat de olika åtgärder som är tänkta att genomföras. En punktlista från A till F nämner sju olika möjliga insatser som Culex Biokonsult kan göra, bland annat innefattar dessa insatser att insamla data om vart översvämningsmyggorna förekommer, och lägga fram förslag på bekämpningsmetoder av sagda myggor. Kostnaden för samtliga sju insatser är 45 000 kronor.82
2.3 Heby kommunarkiv. KS.1991.552 Sammanfattning:
Ärendet KS.1991.52283 täcker en kort period i Heby kommun, från augusti till oktober, år 1991. Den centrala beståndsdelen är motionen skriven av Folke Karlsson, Berit Parmsäter och Ove Johansson från Tärnsjö Socialdemokratiska Förening, den 26:e augusti, 1991.84 Motionen nämner bland annat hur kommunen under tidigare år har uppmanats till vidtagandet av åtgärder ”så att myggplågan i
76 KS.1985.292, del 2 av 2. Sid. 1-8.
77 KS.1985.292, del 2 av 2. Sid. 18.
78 KS.1985.292, del 2 av 2. Sid. 18.
79 KS.1985.292, del 2 av 2. Sid 14.
80 KS.1985.292, del 2 av 2. Sid. 14.
81 Utredningen som nämns är samma utredning som Culex Biokonsult får avslag på i protokollets första del, sidorna 7-8.
KS.1985.292, del 2 av 2. Sid. 15.
82 KS.1985.292, del 2 av 2. Sid 15.
83 Heby kommunarkiv, Kommunfullmäktige, ärenden. KS.1991.552. Sid. 8.
84 KS.1991.552. Sid 1-8.
17 Tärnsjö blev eliminerad.”85 Karlsson, Parmsäter och Johansson tillskriver orsaken bakom myggplågan i Tärnsjö till Myrans86 översvämning. Motionen nämner att ”[…] översvämning av ’Myran’ är boven[…] åren 1989-1990, förekom ingen översvämning och vi hade ingen mygg i Tärnsjö.”87 Detta påpekar därför att översvämningsmyggen återkom under våren-sommaren år 1991, vilket är samma år motionen är skriven. Karlsson, Parmsäter och Johanssons förslag är att avtappningen av vattenmagasinen uppströms för Dalälven reglerar vattenflödet och förhindrar översvämningar av Myran. Alternativet är både ”[…] enkelt och för kommunen billigast.”88 Kommunstyrelsen, tillsammans med kommunfullmäktige och kommunkansliet beslutar att bifalla motionen samt kontakta de aktuella myndigheterna. Detta framgår i sammanträdesprotokollet från den 14:e oktober, 1991.89
85 KS.1991.552. Sid. 8.
86 ’Myran’ är det vardagliga namnet på Nordmyrasjön, beläget några kilometer väst om orten Tärnsjö.
87 KS.1991.552, Sid. 1, 8.
88 KS.1991.552. Sid. 8.
89 KS.1991.552. Sid 1.
18
3 Sammanfattande diskussion.
Heby kommunstyrelses ärenden, KS 1985.292 och KS 1991.552, är ärenden som har ansamlat information rörande myggplågan i Tärnsjö under 1980-talets andra hälft, in till 1990-talets början.
Trovärdigheten bakom ärendena ses som god, eftersom källmaterialet är bevarat hos Heby kommunarkiv och sammanträdesprotokollen som återfinns är samtliga nedskrivna av en sekreterare hos Heby kommunstyrelse mellan åren 1985-1991, däremot saknas namngivning på sekreterarna.
Närheten till informationen som källmaterialen täcker är god, eftersom protokollen nämner händelser som sker i en nära tidsaspekt till protokollens skrivande. Oftast omdiskuteras problem som har skett under sommaren på hösten vilket kan anmärkas som intressant. Även om tidshoppet mellan sommar och höst inte är långt finns inga protokoll hos kommunstyrelsen under sommarmånaderna. Troligtvis kan detta bero på semestertider och annan verksamhet som sker under sommartid, när kommunstyrelsen inte är fullt bemannad. Information från sommarens början eller mitt kan gå miste om vid tidpunkten för kommunstyrelsens sammanträde där myggfrågan diskuteras, däremot kan detta inte styrkas. Med beroendetendensen i åtanke kan källmaterialet emellanåt vara problematiskt, särskilt i de fall när protokollen nämner vad en person har föreslagit eller i det fallet det finns en rapport hänvisad, men rapporten eller personens uttalande inte återfinns i samma källmaterial. Historikern måste ta det som står nedskrivet i protokollen för givet, och ärendena blir således andrahandskällor där information kan utebli. Tendensen, eller ifall källan har en vinkling, kan vara svår att avgöra. Det går att argumentera för hur kommunstyrelsens protokoll bör vara sakliga och objektiva, men information som man på kommunal nivå inte vill lyfta kan ha lagts undan eller avslagits innan sagda information inkluderades i dessa ärenden. Jag utgår från att källan inte har någon mätbar vinkling, med tanke att flertalet diverse handlingar som inbjudningar till informationsmöten eller informationsblad även ingår i källmaterialet. Angående relevansen: eftersom ärendena täcker Heby kommunstyrelses agerande och det som var av intresse hos arkivbildaren rörande myggproblematiken är källmaterialet därför relevant till att besvara uppsatsens syfte och forskningsfrågor.
Källmaterialet påpekar hur myggproblematiken har varit påtaglig sedan år 1985, och bekämpningen av översvämningsmyggorna tycks, utifrån källmaterialet, ha uteblivit. Ärendena hos Heby kommun påvisar de dåtida privata aktörernas självmanta agerande utan samhällets tillåtelse som otänkbart.
Marina Ågren belyser synlighetsprincipen, och det är tänkbart att någon privatperson kan ha agerat gentemot översvämningsmyggen på egen mark utan kommunstyrelsens vetskap. Faktumet att bekämpning tycks utebli från kommunstyrelsens protokoll i de två ärendena utesluter inte möjligheten att bekämpning fortfarande har förekommit, men på en knappt märkbar nivå. Perioden 1985-1995 ser,
19 åtminstone som källmaterialet beskriver, ingen självständig eller egen aktion syftandes till bekämpning av myggor i eller omkring Tärnsjö.
Jaenson lyfter fram de särskilda meteorologiska förutsättningarna som gav översvämningsmyggorna platsen och tillfället att frodas och fortbildas, särskilt i synen av den åberopade kraftiga nederbörden samt grundvattennivåns höga bestånd och ökning under hösten, år 1985, i Dalälven. Radkau belyste hur en aktör inte enbart måste vara mänsklig, utan aktörsperspektivet kan även tillskrivas naturen eller djur. I fallet av myggproblematiken kring nedre Dalälven, i enlighet med Radkau, blir aktörsperspektivet tillskrivet Dalälven. Dalälven orsakar den stora myggkläckning som uppmäts av Jaenson år 1985 i och med en hög grundvattennivå, och den översvämning år 1991 som beskrivs ge upphov till myggförekomsten vid Nordmyrasjön som nämns av Karlsson, Parmsäter och Johansson.
Myggkläckningen, som resultat av Dalälvens höga grundvattennivå och närområdets kraftiga nederbörd år 1985, orsakar Tärnsjöbefolkningens frustration över en upplevd myggplåga. Myggen var talrika i den mängden att de var till besvär för lokalbefolkningen som i sin tur förespråkar om bekämpning. Myggproblematiken tas upp på en kommunal nivå i Heby kommun år 1985. Människan influeras av naturens omständigheter till den grad att man önskar förändra de naturliga förutsättningarna i närområdet med exempelvis torrläggning eller med besprutning av kemiskt medel.
Det framgår av ärendena hos Heby kommunarkiv att flertalet representanter för föreningar som Tärnsjö Socialdemokratiska förening och andra organisationer var aktiva i myggfrågan under perioden 1985-1991, där flertalet förespråkade för bekämpningsåtgärder mot myggorna. Metoderna som omtalades var dels rensande av åars utlopp, inplantering av inhemska fiskar, kemisk flygbesprutning, eller liknande åtgärder. Däremot fortskrider översvämningsmyggornas framfart genom hela denna period, och myggplågan var inte alltid på samma nivå varje år vilket kan påpekas med 1988 års torka där flertalet av Christine Dahls insamlingslokaler var uttorkade vid midsommar.
Dalälvens inverkan på myggproduktionen i området nära intill Tärnsjö och Dalälvens nedre lopp bör beskrivas som en kausal relation mellan naturliga processer. Det vill säga att översvämningsområden är platser där översvämningsmyggor lägger ägg, eftersom det är där sannolikheten för äggkläckning i samband med en tillförsel av vatten är som troligast. Florén & Ågren påpekar hur en aktörs agerande kan orsaka en annan aktörs motreaktion. I fallet av Dalälven som aktör kan kopplingen tyckas oklar, främst då Ågren & Florén inte tillskriver naturen som aktör utan enbart den mänskliga interaktionen sinsemellan är det som blir av intresse. Snarare bör man se på fenomenet av Dalälvens översvämning som en återkommande naturlig händelse, däremot kan människan med de konstruerade vattenmagasinen som är belägna uppströms påverka detta flöde. Resonemanget tycks åtminstone lyda så hos Karlsson, Parmsäter och Johansson som anser att vattenmagasinen bör omreglera vattentillförseln i syfte att stoppa översvämningar av Nordmyrasjön, men de bortser från andra
20 invägande faktorer. År 1988 träffades nedre Dalälvsområdet av en period av torka, som beskrivet av forskaren Christine Dahl, och det är möjligt att även år 1989 och 1990 var år som saknade någon större myggförekomst. Människans påverkande av vattenflödet via magasinen kan ha orsakat översvämningar i vissa områden, och det är även möjligt att vårfloderna i Dalälven under perioden 1988-1990 inte var omfattande nog att orsaka stora översvämningar. Myggförekomsten under 1989- 1990 sågs inte som problematiskt markant, särskilt i synen då Heby kommunstyrelse beslutar att Dahls forskning ska upphöra i mars, år 1989. Det finns inga handlingar över en upplevd myggplåga under höstarna åren 1989 eller 1990, och troligtvis har Karlsson, Parmsäter och Johansson möjligtvis misstagit översvämningen av Nordmyrasjön som den uteslutande kausala effekten till myggförekomsten kring Tärnsjö.
Uppsatsen visar hur Heby kommun har uppmanats till beslutstagande i frågan om myggbekämpning i Tärnsjö. Det enda tillfället där en åtgärd mot översvämningsmyggen tycks ha förekommit var år 1991, när Karlsson, Parmsäter och Johansson får en motion bifallen. Däremot kan man urskilja från första sidan ur KS.1985.292 att kommunen den 21:a november år 1991 erkänner att myggplågan har återaktualiserats och kommunen efterfrågar enbart en undersökning från miljö- och hälsoskyddsnämnden i Heby, medan motionen bifölls den 14:e oktober samma år. Detta kan därav påpeka hur motionens bifallande inte har tagit effekt, eller att kommunen väljer att inte vidta de åtgärder som efterfrågats i väntan på annan information.
Besprutning av myggen år 1989 kom inte på fråga, och kemiska medel tycks inte ha varit önskvärda av kommunstyrelsen vilket särskilt syntes i protokollet från 1986 där hälsovårdsinspektör Cedergrens förslag om besprutning eller torrläggning avslås till fördel för Rune Forsbergs förslag om att rensa Andersboåns utflöde från Nordmyrasjön till Dalälven. Heby kommun, som aktör, har genom denna tidsperiod inte självmant agerat med avsikten att begränsa myggförekomsten, utan beslutet tycks enbart ha vilat på en efterfrågan av mer information eller alternativa lösningar från andra myndigheter eller organisationer. Detta icke-agerande hos kommunstyrelsen kan emellertid ha bidragit till hur översvämningsmyggorna har fått fri hand i tillökningen av sin närvaro kring nedre Dalälven.
Det är viktigt att påpeka hur jag som författare av denna uppsats inte har någon insyn i hur kommunal verksamhet fungerar, och jag kan därför inte fastslå med säkerhet varför kommunen under denna period tycks nästintill lamslagen eller ovillig att agera mot myggen. Det kan handla om en ekonomisk tröskel som kommunen inte kan ta sig an, exempelvis med Culex Biokonsults planerade utredning som avslås. Kommunstyrelsen specificerar inte ett argument för avslaget av utredningen, men protokollet nämner däremot kostnaden på 31 000 kronor. Man kan därför uppfatta avslaget som att ha vilat på kommunens ekonomiska begränsning. Kommunstyrelsens beslut ligger nog inte hos en illvilja
21 gentemot invånare i Tärnsjö, utan mer troligt handlar kommunens icke-agerande som aktör om en större samhällsfråga där kommunen får avslag efter att ha kontaktat de ansvariga myndigheterna rörande myggbekämpning med diverse medel, kemiska som biologiska. Med utgång ur det hastigt nedtecknade misstycket för uteblivandet av biologisk bekämpning av mygg vid översvämningsområden, kan det handla om större samhällsorgan som nekar kommunen medlen för bekämpning. Man bör även belysa i efterhand att Björn Hägg, vars namn är nedtecknat högst upp på det linjerade A4-pappret, måste inte nödvändigtvis vara upphovsmannen av pappret. Orsaken till varför hans namn står där kan även vara att Björn Hägg är ett namn som nämndes under sammanträdet, och noterades. Eftersom Hägg var byrådirektör för länsstyrelsens naturvårdsenhet under tiden och kan därför ha varit delaktig i diskussionen rörande bekämpningsmetoden och myggfrågan.
Vikten av myggplågan vid Tärnsjö under 1980-talet är på en samhällsnivå minimal, men i historieskrivningen rörande nedre Dalälvsområdets långvariga myggproblematik kan ändå fenomenet belysas som en tidig början till det som, i modern tid sedan år 2002, har blivit en central del av nedre Dalälvens vardagsliv med årlig myggbekämpning och en stark myggförekomst. Uppsatsen kan inte besvara kommunstyrelsens inaktivitet i frågan, utan mer forskning rörande maktförhållandet i samhället under 1980-talets samtid i Sverige behövs för att besvara den frågan.
Undersökningen utförd av Schäfer och Lundström visar att Aedes sticticus upptäcktes redan före år 1990 i två av Sveriges län, för att sedan bli den dominanta stickmyggsarten mellan åren 1990-2005 i fler än 11 län. Heby kommunstyrelses tillsynes icke-agerande möjliggjorde att översvämningsmyggorna erhöll fri verkan över området, vilket gav upphov till en större myggförekomst under senare tider. Troligtvis handlar det om samma mygga som orsakar myggplågan i Tärnsjö år 1985. Aedes sticticus-myggans tänkta spridning i Sverige, enligt Schäfer och Lundström, pekar på att fler och fler län kommer uppleva problem relaterad till översvämningsmygg inom de närmaste 80 åren. Denna uppsats visar att liknande situationer som myggplågan i Tärnsjö kan uppstå i vår framtid, där andra orter belägna i översvämningsområden kan uppleva plötsliga myggplågor med utebliven bekämpning. Påtalande myggen kan även myggrelaterade sjukdomar, enligt Helmersson, bli allt vanligare världen över i och med den globala uppvärmningen och klimatförändringar. Myggor med människofarliga sjukdomar kan spridas allt längre norrut, och som Ross beskriver finns chansen att mänskliga byggnationer som kanalgrävande kan attrahera fler mygg som sprider sjukdomar likt exemplet med Indiens kanalbevattningssystem och sjukdomen malaria under 1800-talet. Bekämpning av översvämningsmyggor är ytterst aktuellt även i nutiden. En vis man sade en gång att den som inte känner till sin egen historia är dömd att upprepa den. Detta bör även tas i hänsyn till myggproblematiken vid nedre Dalälven, och hur historien innan år 2000 kring detta ämne påvisas i uppsatsen.
