Innehåll Kort

Innehåll

Kort on1 1989 ...• ...•... ...•.... l

Koncernchefens kommentarer . .. . ... . . 2

Branschöversikt . . . .. . . .. . . . .. . . ... . . .. . . 4

Vattenfallkoncernen . ... ... 8

Förvaltrungsberättelse ... ... 12

Elens väg till kunden .. . ... ... .. . .. . . ... . . . .. . ... . .. .. . . . .... 18

.Aflarsomräde Energimarknad . . . ... ... .. . . .. . .. . . 20

Affärsområde Elproduktion... ... 26

Affarsområde ÖVerförtog av el .. . . . .. .. . ... .. . .. .. . .. .. . .. 30

Affärsområde Energiteknik .. .. .. .. .. .... .. .. . .. .. .. .. . .. . .. 32

Affärsområde Naturgas .. .. .. . . .. . . .. . .. .. .. .. . .. . .. .. .. . . 36

Trollhätte kanalverk . . . .. . .. . . .. .. . . .. .. . .. . .. . .. . . . .. .. .. .. . . 38

Resultatrakttingar .. .. . . . ... . .. .. .. .. .. .. . . .. .. . . ... .. . . . .. . . .. 39

Balansråkntngar ... ., . .. .. . . . .. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. .. . . ... .. 40

Finansierin.gsanalyser... .. . .. .. .. . .. . .. .. 42

Bokslutskommentarer .. .. .. .. . . .. . . .. .. .. .. .. .. .. .. . . 43

Förslag till resultatdispos1tion .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . . .. .. 53

Revisionsberättelse .. . .. .. . .. .. .. .. .. .. . .. .. .. . .. .. . . .. .. . 53

Ekonomisk analys . . . . .. .... .. . .. . .. .. .. .. .. .. .. . .. .. ... .. .. . 54

styrelse och koncemledmng .. .. . .. . . .. . .. .. . . .. . .. 60

Vattenfalls dotterföretag och andra företag .. .. . . . 62

Organisation ... .. .. .. . . . .. .. .. .. .. .... .. .. .. .. .. .. . .. .. . .. ... .. .. 63

Femårsöversikt . .. . ... .. . . .. .. .. . .. . .. . . . . . . . .. . .. . 64

M/s North Sea Sw11eyor uijOrde under året.

bottenun.dersökmngar }Or en naturgasledmng 1

havet meUan Svenge och Finland Foto· Håkan Jansson

KORTOM 1989

Försäljning av el

77,3 TWh + 3,9%

Leveranser av kontrakterad fast kraft minskade med 2,2 procent p g a den milda vintern. Leveranser av tillfällig kraft ökade med 36 procent.

Produktion

l Vattenkraft 38,3 TWh

Kärnkraft 34.3 TWb + 8,5 %

Mycket stor vattenkraftproduktion - 19 procent över normalårsproduk- tion - möjliggjorde de stora leverans- ' erna av tillfållig kraft.

Omsättning

17 608 Mkr + 9,7%

Resultat efter finans- iella poster och

minoritetens andel

^{2 551} Mkr + 34%

Räntabilitet på

justerat eget kapital

7%

Ägarens förräntningskrav, 8 procent, kunde ej helt uppfyllas på grund av minskade leveranser av fast kraft.

Fortsatt hög

~~vesteringsvolym 4 759 Mkr

Medeltal anställda

i koncernen

¹⁰³⁹⁰

Koncernens omsättning - Mkr

---~--~--18000 16 000 - 14 000

12000 10000 8 000 6 000 4000 2000 1985 1986 1987 1968 1989 o

Övriga händelser under 1989

• Fortsatt marknadsorientering och decentralisering inom koncernen.

• Affärsområde Energiteknik ombildat till en aktiebolagsgrupp.

• Ny ägarstruktur i SwedeGas AB klarlagd.

• Beslut om storsatsning på bioenergi och energihushållning.

KONCERNCHEFENs KOMMENTARER

Den framtida energiförsörjningen har även under 1989 varit en het politisk fråga. Ett stort antal statliga utred- ningar har startat för att ge underlag till 1990 års kontrollstation, då riksdagen skall ta ställning till kärnkraftawecklingens inledning.

Vad gäller debatten kring kärnkraften och dess av- veckling är det värt att notera att allmänhetens förtro- ende för de svenska kärnkraftverken är stadigt stigande.

Samtidigt tilltar näringslivets och de fackliga organisa- tionernas oro för att försörjningstryggheten urholkas när kämkraftawecklingen inleds. Vattenfalls viktigaste uppgift är att klara den omställningen med bibehållen försörjningstrygghet, men vi delar oron !ör den kost- nadsutveckling som blir följden.

Riksdagsbesluten om förtida kärnkraftaweckling, skydd för de orörda älvarna, koldioxidtaket och fortsatt välfärdsutveckling i landet är oförenliga. Av den anled- ningen har jag efterlyst en rimlig kompromiss, samtidigt somjag efterlyser en mer realistisk syn och benägenhet att ställa upp för de nya produktionsanläggningar som kommer att behövas på 1990-talet oavsett kärnkraft- awecklingen.

Miljöfrågorna får en alltmer frams~uten roll där spe- ciellt den s k växthuseffekten diskuteras. Insikten om miljöriskerna globalt ställer ökade krav på den natio- nella energianvändningen. således måste energihus- hållning prioriteras liksom användning av förnybara energikällor. Dessutom måste förbrännings- och re- ningstekniken utvecklas dithän att även fossila bränslen kan användas men med så låga utsläpp till atmosfären som möjligt. På samma gång understryks behovet av en samhällsutveckling baserad på ekonomisk tillväxt, vil- ket kräver god tillgång på energi till låga kostnader.

Möjligheten att föra en aktiv miljöpolitik bygger också på dessa förutsättningar.

Denna inriktning präglade även den Världsenergikon- ferens som hölls i Montreal 1989. Där framhölls också att det ej kommer att råda någon brist på fossila bränslen under det närmaste decenniet. Ej heller kan man förutse några stora tekniska genombrott vad gäller energiom- vandling.

Dennainternationella bedömning överensstämmermed Vattenfalls slutsatser.

Energisverige

Elanvändningen fortsätter att öka även om öknings- takten nu har dämpats väsentligt. För 1989 minskade dock de fasta elleveranserna något på grund av det milda vädret. Tas hänsyn till detta och elförsäljningen korri- geras till normala temperaturförhållanden noteras en ökning i landet med l ,8 procent. E !hushållningen börjar förmodligen få visst genomslag, bland annat genom det tariffsystem som Vattenfall infört och genom använd- ning av elsnålare teknik. Men eftersom antalet etappa- rater ökar liksom att flera användningsområden för el identifieras, så leder det ändå till en nettoökning av

efterfrågan. Min slutsats är därvid mycket klar; el är ett pålitligt, kostnadseffektivt och miljövänligt alternativ i energiförsörjningen. Trenden kommer därför att hålla i sig under 1990-talet.

Kommersiell elhushållning

Det första konkreta steget till kommersiell elhushållning tog Vattenfall i och med att vi under hösten 1989 beslutade att satsa en miljard under fem år på detta_ område. Pengama ska förränta sig i enlighet med Vat tenfalls normala avkastningskrav. Vårt motiv -eller- affärsiden - gäller såväl kunden som oss själva. Kundens intresse av elhushållning växer i takt med att elpriserna nu stiger. Det finns alltså tydliga ekonomiska motiv att dämpa elanvändningen utan att för den skull minska p' nyttan, det vill säga samma nytta men med färre an-- vända kilowattimmar.

För Vattenfalls del är också god ekonomi att kunna tänja på våra nuvarande elproduktionsresurser genom att skjuta nybyggnationen framåt i tiden.

Bioenergins möjligheter

Under hösten aviserade vi också en annan miljardsats- ning, nämligen på bioenergiområdet. Med hänsyn till strävan att nyttja miljömässigt lämpliga bränslen blir biobränslena ett intressant alternativ. Frågan är dock inte så enkel som man kan förledas att tro. Här handlar det om all den komplexitet som sträcker sig "från frö till färdig el" med alla tekniska, ekonomiska och miljö- mässiga krav och intressen. Biobränslena är ingen lös- ning på elförsörjningen under 1990-talet. Vattenfalls bedömning är dock att de kan vara ett realistiskt bidrag till elförsörjningen in på 2000-talet.

Ny ägarstruktur för SwedeGas AB

För 1990-talet är naturgasen ett realistiskt alternativ genom dess goda miljöegenskaper i förhållande till andra fossila bränslen.

Ökad naturgasanvändning ger i Sverige ett ytterlig~

alternativ, där kraftföretagen berörs speciellt genom att elproduktion med naturgas är miljömässigt och ekono- miskt intressant.

Vattenfall har ansett det lämpligt att bredda ägar- kretsen i SwedeGas och förhandlingarna med berörda intressenter under 1989 ledde fram till en överenskom- melse som innebär att Vattenfall minskar sin andel till 40 procent av aktierna.

Energisk opinion

Energifrågorna är alltid omgivna av stort intresse, ofta med starka motsättningar om energival, säkerhetsbe- dömningar och utvecklingsvägar.

Vattenfall ser som sin roll att försöka bidra med de fakta och bedömningar som finns inom företaget och vi har ambitionen att stimulera en sakkunnig dialog runt sambandet energi-ekonomi-miljö. Ett exempel på såda-

Generaldirektör Carl-Erik Nyqufst och nyutnämnde energiminfstem Rune Molin vid dennes besök på Vattenfall i mars 1990.Fbw:BengtJohansson

na initiativ är det årliga Vattenfallsymposiet. Därutöver anordnade Vattenfall den internationella konferensen

"Electricity" i Göteborg i månadsskiftet maj-juni. Slut- satserna därifrån är att elens roll i det moderna sam-

"--' hället kommer att öka, inte minst av miljöskäl, och att

teknikutveckling gått så långt att det redan- idag fmns energisnål teknik för de flesta användningsområden.

Resultatet av denna teknik låter dock vänta på sig i form . av minskad specifik efterfrågan till dess att apparater-

·)las livslängd motiverar utbyte. ~

Krafttag för framtiden

Vattenfalls utveckling som energitjänstföretag innebär både ett förverkligande av vår affärside-att förse kund- erna med energi för ljus, kraft och värme - och att vi skapar en ny företagskultur i Vattenfall. Nyckelbegrep- pen- mål- och resultatorientering samt marknads- och omvärldsorientering - har varit ledmotiv för tre stora interna satsningar, som går under namnet "Krafttaget".

1989, när Vattenfall fyllde 80 år, gjorde koncernled- ningen en turne i landet och träffade ett tusen chefer runt om i Vattenfall. Dessa blev i sin tur ambassadörer för budskapen bland de övriga nio tusen anställda i koncernen. Höstens "Krafttag" avrundar därmed vårt första förändringssteg. Nu kommer vi att utveckla affärs- kulturen och göra en kraftig satsning på affärsutveck- ling.

Resultat

Vattenfalls mål för 1989 var att uppnå en räntabilitet på 8 procent på justerat eget kapital.

En extremt mild väderlek har medfört en betydligt lägre kontrakterad elförsäljning än beräknat, vilket medfört att målet inte har kunnat uppfyllas fullt ut. Vi uppnår nu en räntabilitet på 7 procent. Detta får dock betraktas som gott med tanke på omständigheterna. Det trots allt goda resultatet har uppnåtts tack vare ett mycket gott vattenår med hög vattenkraftproduktion och kraftigt ökad försäljning av tillfällig kraft framförallt till Danmark och Finland. Den tillfälliga kraftförsäljningen sker dock till betydligt lägre pliser än den kontrakterade.

Resultatet har också påverkats positivt av effektiviseringar i verksamheten.

Förhållandena bedöms likartade för 1990 som inletts med ovanligt milt väder och därmed lägre elförsäljning.

C-E Nyquist

Generaldirektör och koncemchef

VATTENFALL 1989 3

BRANSCHOVERSIKT ••

Sveriges energibalans 1989

~

407 TWh

Tillförsel

Nettoimport

oljeprodukter

411

lastbränsle 1 ^Inhemskt 7%

Användning

Nettoexport 1%

Omvandlings- förluster 1 0%

Sveriges el balans 1989

~

151 ,6 TWh

Tillförsel

Import .B% Fossilkraft 4%

Användning

Bostäder. service,

värmevet1< 43"k lncåJstri 34%

l

Vattenfalls el balans 1989 - 81 ,9 TWh

Tillförsel Användning

Kämkraft42%

l

Fasta leveranser 75%

1

,~,·~_, )i!~

Fossilkraft 1%

Utveckling av elanvändning i Sverige - 1Wh

1985 1986 1987 Totalt 130,8 129,0 138,0 Tillfälliga

1 leveranser 5,1 2,5 6,1 Fasta leve-

ranser och 125,7 126,5 131,9 förluster

Fasta lever.

1 och förluster,

temp.-korrtg. 121.3 124,5 127,9 Ökning1Wh + 6,5 + 3.2 + 3,4 Ökning o/o + 5,7 + 2,6 + 2.7

1988 1989 138,8 139,1

8,1 8,4

130,7 130,7

131,0 133,3

+ 3,1 + 2,3 + 2,4 + 1,8

Den totala elanvändningen var 1989 i stort settoförändrad jämförtmed 1988. Leveransema tillavkopplingsbara el-

pannor, som används för att ersätta olja som bränsle, ökade ytterligare något till8,41Wh tack vare fortsatt god elttllgång.

Den fasta elanvändningen (exklusive avkopplingsbara elpannor) blev oförändrad och uppgick till 130,7 1Wh.

Elanvändningen korrigerad till normaltemperatur öka- de meddrygt21Wh eller 1,8 procentfrån 1988till1989.

Krajtjöretag och samkörning

Praktiskt taget all el produktion i Sverige och de nordiska grannländema samkörs. Det innebär att Vattenfall och övriga råkraftföretag samt kunder med egen större pro- duktion matar in el på det gemensamma elnätet och att alla konsumenter tar ut el från det. Genom denna samköming kan hela produktionssystemet utnyttjas optimalt så att bränsleåtgången (uran, olja, m m) mini- meras och att tillrinningen till vattenkraften utnyttjas effektivt.

För att åstadkomma detta delas samkörningens vins- ter enligt mittprisprincipen lika mellan de företag som utbyter kraft sinsemellan.

Vid samkömingen beaktar man endast de rörliga kostnadema som uppstår vid produktionen. Dessa är för värmekraft i stort sett lika med bränslekostnadema med hänsyn tagen till verkningsgraden och innebär för kämkraft ca 5 öre/kWh och för den dyraste, gastur- biner, upp emot 40 öre/kWh.

Vattenkraftens rörliga kostnad är mycket l~g. men till- gången på vatten är begränsad. För att på bästa sätt utnyttja vattenmagasin och tillrinning görs datorsimu- lertngar. Härvid beräknas ett värde förvattnet baserat på

altemativ produktion i värmekraftverk. Detta s k vattenvärde varierar från mycket låga till mycket höga värden beroende på den aktuella kraftsituationen. Vid extremt stor tillrinning kan värdet bli nära O öre/kWh.

Vid mycket ansträngd kraftbalans kan vattenvärdet bli över 40 öre/kWh.

Vatjekraftföretagbestämmersittmargi.nalvärde, vilket är lika med företagets kostnad för den dyraste pro- duktionskällan som för varje tillfälle behöver tillgripas.

När två företag flnner att man har olika marginalvärde blir det lönsamt att utbyta tillfällig kraft.

400 k V-ledning mellan Sverige och Finland vid Torne älv. Kraft- företagen i Sverige och de nordiska grannländerna sarttJ<ör

sina produktions-och överjöri.ngsanliiggningar samtidigt som de konkurrerar. Foto: Torsten Berglund

VATTENFALL 1989 5

BRANSCHOVERSIKT ••

Internationella trender

Den internationella utvecklingen under år 1989 var mycket händelserik. Året dominerades av den snabb a demokratiseringen av östeuropa och avspänningen mellan supermakterna. Länderna inom den europeiska gemenskapen tog några steg vidare mot den inre mark- nadens förverkligande. Dessa storpolitiska händelser kommer självfallet också på olika sätt att prägla de internationella energimarknaderna.

Den l4:e världsenergikongressen samlades i Montreat i Canada i september. Arrangör av dessa samman- komster är World Energi Council (WEC), som har ca 90 medlemsländer från alla världsdelar. En viktig slutsats på kongressen var att tillgången på energiråvaror inte kommer att vara begränsande för energiförsörjningen under överskådlig framtid. Marknadskrafternas roll diskuterades från å ena sidan full frihet från regleringar till å andra sidan klara och krävande politiska mål.

Miljöfrågorna satte sin prägel på kongressen och nöd- vändigheten att nu vidtaga åtgärdermotmiljöförstöringen underströks. Kärnkraftens roll behandlades med posi- tiva förtecken bl a med tanke på miljökonsekvenserna vid användning av fossila bränslen.

Inom EG pågår nu intensiva förberedelser inför gen- omförandet av den inre marknaden fr o m l januari

1993. Vid den tidpunkten skall 1 princip alla hinder för fri rörelse av människor, kapital, varor och tjänster vara avskaffade. De nödvändiga åtgärderna har samman- fattats i den s k Vitbokens ca 300 punkter. De olika punkterna innehåller inget direkt om energi även om flera av dem indirekt berör energisektprn.

EG-kommissionen lade emellertid fram en särskild rapport i maj 1988 om den inre marknaden på energi- området. De förhandlingar som genomförts sedan dess har dock varit komplicerade och utan tvekan finns det starka krafter inom EG:s medlemsländer som vill gå mycket lugnt och varligt fram på energiområdet.

Man kan dock räkna med att processen går mot mera öppna energimarknader. Det som diskuterats är att införa möjlighet för tredje part att transitera el och gas via de europeiska huvudnäten. Vidare vill man få till stånd en mera öppen redovisning av priser på el och gas samt att information ges om större investeringar inom energisektorn.

Ytterligare steg kommer sannolikt att föreslås i sinom tid men hur öppna och konkurrensutsatta de europeis- ka energimarknaderna blir är det mycket svårt att ha en uppfattning om. Hur man skall gå vidare diskuteras av ett par kommitteer inom kommissionens ram. De euro- peiska kraftproducenterna har också formerat sig i en ny organisation, "Eurelectric", där Sverige har insyn via Nord el.

Det är dock tydligt att de europeiska kraftföretagen förbereder sig för en mer konkurrensutsatt verklighet. I Storbritannien och Portugal privatiseras kraftindustrin.

Vid världsenergikonferensen i Montreal 1989 underströks vikten av att omedelbart vidta åtgärder mot miljöf6rstöringen.

Foto: Per-Olle stackman/TIOFOTO

Det utökade samarbetet inom EGs inre marknad kommer att kräva ökade möjUgheter att transitera och transportera energi för flera olika intressenter. Foto: Pascal Degeest

I Belgien går de tre kraftproducenterna samman i ett större och starkare bolag.

Det är svårt att i dag göra sig en bild av hur utveck- lingen i öst kan komma att påverka energisituationen i världen. I flera av länderna sker energiproduktionen till priset av stark påverkan på miljön. Detta kan rimligert inte fortgå i längden. En annan osäkerhet hänger sam- man med vad som händer 1 Sovjetunionen. Landet är i dag en stor exportör av energiråvaror inte minst till

;>vriga Östeuropa.

Energiskatter och miljöavgifter

Under de senaste åren har energiskatterna fått en allt större betydelse, speciellt avseende olja och kol. Denna utveckling accentueras under 1990 genom införandet av boms på energi och under 1991 genom att miljöavgifter förväntas bli införda.

I samband med att moms infördes på energi den l mars 1990 särlides punktskatten på el från 7 til15 öre/

kWh för industrier och från 9,2 till 7,2 öre/kWh för de flesta hushållskunder. I ett flertal kommuner i Norrland sänktes dock energiskatten för hushåll från 8,2 till2,2 öre/kWh. Elprishöjningen på grund av moms och ener- giskatteändringar blir därmed ca lO procent för många hushåll i Norrland. och ca 20 procent för övriga hushåll och industrier. Industrinkan i allmänhetlyfta av momsen, vilket realt sett innebär att de får punktskattesänk- ningen men inget momspåslag. Införandet av moms på

el förstärker effekterna av tidsdifferentierade eltariffer, vilket bör medföra ökad styreffekt.

Momsen på eldningsolja baseras på oljepriset inklu- sive gällande punktskatt som kvarstår oförändrad.

Om förslaget till miljöavgifter genomförs 1991 innebär det bl a följande. Utsläpp av kväveoxider från större an- läggningar och svavel avgiftbeläggs liksom utsläpp av koldioxid. Koldioxidavgiften tas ut på kol, olja, naturgas och gasol. För dessa bränslen halveras punktskatterna i samband med miljöavgifternas införande. Bränsle för el produktion undantas från punktskatter och koldioxid- avgifter. Energiintensiv industri får fortsatt nedsättning av energibeskattningen och dessa regler skall också tillämpas för koldioxidavgtften.

All energianvändning blir dyrare om miljöavgifterna införs, men det är mot kol som avgiftspaketet slår hårdast. Naturgasens konkurrenskraft ökar gentemot kol, tung eldningsolja och gasol men minskar jämfört med flis och el. Ko~tnaden för elproduktion påverkas endast i liten omfattning eftersom bara svavel- och kväveoxidavgifterna slår igenom där.

Nivån på koldioxidavgiften är högjämfört med svavel- och kväveoxidavgifterna, vilket innebär att styreffekten av dessa avgifter riskerar att drunkna i koldioxidavgif- tens effekter. Eftersom koldioxidavgiften för närvarande inte heller kan motverkas genom utsläppsbegränsande åtgärder får den karaktären av energibeskattning.

Genom sänkning av energiskatten i flera kommuner i Norrland begränsades prishöjningarna på el vid in}Orand.et av moms på energi i böljan av 1990. Foto: Torsten Berglund

VATTENFALL1989 7

VATTENFALLKONCERNEN

Energitjänstjöretaget

Vattenfall säljer el, naturgas och värme sarp.t energi-, överförings-, entreprenad- och konsulttjänster. Kon- cernens affärside är:

• Vi tillgodoser kundemas behov av säker, prisvärd och miljöanpassad energi för ljus, kraft och värme.

• Elenergi är vår huvud produkt.

• Vi erbjuder även andra energitjänster som kunderna efterfrågar.

Elenergin svarar för över 90 procent av Vattenfalls intäkter. Vattenfall svarar för hälften av landets elpro- duktion i hel- och delägda anläggningar.

Utvecklingen av energitjänster inom Vattenfalls mark- nadsorganisation förbättrar våra möjligheter att till- godose kundemas behov samt att medverka till en effektiv elanvändning. Genom vår entreprenad- och konsultverksamhet kan vi erbjuda tjänster baserade på en bred teknisk kompetens.

Vattenfall skall driva, underhålla och utveckla effek- tivast möjliga överföringssystem för 220 kV och högre spänningar för överföringstjänster inom Vattenfall och med utomstående kraftföretag samt för kraftutbyten med de nordiska grannländerna.

Vattenfall bedriver en omfattande verksamhet med forskning och utveckling av ny energiproduktion.

Ägarnas krav

Vattenfall är ett statligt affärsverk. Utvecklingen mot mer av marknads- och kundorientering i verksamheten har varit tydlig under senare år.

statsmakerna har ställt nya avkastningskrav på Vat- tenfall, som är likvärdiga de som gäller för privata börs- noterade bolag. De nya avkastningskraven innebär att koncernen skall ha nått en förräntning på 12 procent på justerat eget kapital år 1991. soliditeten skall uppgå till lägst 28 procent. Under perioden 1989-91 skall en successiv ökning till denna nivå ske. Målet är att hälften av ökningen av avkastningskravet skall klaras genom ökad produktivitet.

statsmaktemas styrning av Vattenfallkoncernen base- ras från och med 1989 på rullande treårsplaner för verksamhet, investeringar, resultat och fmansiering.

Osäker omvärld

Riksdagen har beslutat att kärnkraften skall vara av- vecklad senast år 2010. Avvecklingen skall påbörjas genom att två reaktorer skall tas ur drift under åren 1995 och 1996.

Riksdagen har också uttalat att avvecklingen skall genomföras utan att landetselförsörjning äventyras och utan att samhällsekonomiska, sociala eller miljöpoli- tiska mål riskeras. Vidare skall elförsörjningen inte vara en faktor som försvagar industrins internationella kon- kurrenskraft och hämmar den industriella utveckling- en.

Samtidigt som riksdagen beslutade om avvecklingen

av de första två reaktorerna begärde man också en kontrollstation. Den innebär att regeringen skall åter- komma till riksdagen under år 1990 med förslag om vilka två reaktorer i Ringhals och Barsebäck som skall tas ur drift och i vilken ordning. En redovisning skall också ske

"av vilka åtgärder för energitillförseln som måste vidtas för att inte den tidigarelagda avvecklingen av de två kärnkraftreaktorerna skall resultera i el brist eller osäker tillförsel och för att den elintensiva industrins försörj-

ning skall tryggas". 1

När det gäller utbyggnaden av nya anläggningar för el produktion begänsas möjligheterna av olika riksdags- beslut. Naturresurslagen lägger starka hinder i vägenför en vidare vattenkraftutbyggnad. Riksdagen har också uttalat att utsläppen av koldioxid inte får öka utöver dagens nivå. Detta begränsar möjligheterna att använd~

fossila bränslen, om inte kompenserande reduktioner kan ske inom energisektorn eller inom andra sektorer av samhället, t ex trafik och industri.

Vattenfalls verksamhetsplanering bygger på att energi- pall tiken ligger fast. Denpolitiska osäkerheten på energi- området är dock mycket stor. Följaktligen blir därmed också förutsättningarna för Vattenfalls verksamhet osäkra. De mål som gäller för energipolitiken debatteras intensivt. Vattenfall anser att målen är oförenliga och förordar att det lättas på någon av restriktionerna.

Vattenfall måste därför räkna med och ha handlings- beredskap för förändringar.

Vattenfalls bedömning är att trots stora ansträng- ningar för hushållning och effektivisering kommer elbe- hovet under de närmaste åren att öka. Det innebär att kärnkraftreaktorer som avvecklas måste ersättas med annan elproduktion. Hur Vattenfall anser detta bör ske har under år 1989 presenterats i koncernens elförsörj-( ningsplan.

Nya anläggningar innebär högre produktionskostnad- er. Detta medför tillsammans med ökade skatter och avgifter att realpriset på el successivt kommer att stiga de närmaste åren.

Affärsutveckling

Naturgas introduceras för närvarande i landet. Led- ningsnätet omfattar nu västra Skåne och kuststräcken upp till Göteborg. Planer finns på att förlänga lednings- nätet genommellansverigeupp till stockholmsområdet.

Importen sker från Danmark men förhandlingar pågår med Norge och Sovjetunionen om ytterligare leveranser.

Vattenfalls huvudsakliga motiv för att delta i naturgas- satsningen är att garantera en säker och billig tillgång till detta bränsle för elproduktion. Ett armat motiv är att tillgång till naturgas är en del av Vattenfalls breddning till energitjänstföretag. Vattenfallär huvudägare i Swede- Gas AB som svarar för import, lagring. försäljning och distribution av naturgas för den svenska marknaden. Under 1990 har ägandet i SwedeGas AB breddats.

Det finns en betydande potential för hushållning och

---

effektivisering inom elanvändningsområdet. Inte minst Vattenfalls Uppdrag 2000 har visat att så är fallet.

Genom att ta tillvara denna potential kan vi förbättra villkoren för våra kunder och skjuta byggandet av nya och dyra produktionsanläggningar framåt i tiden.

Vattenfall har beslutat att de närmaste åren satsa en miljard kronor på kommersiella hushållnings- och effek- tivisertngsproj ekt.

Med hänsyn till alla de politiska restriktioner som gäller på energiområdet är anläggningar baserade på bioenergi en av de få möjligheter som står till buds för elproduktion i framtiden. Det råder dock stor osäkerhet om de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för biobränslena. Vattenfall har beslutat satsa en miljard kronor under en period på 5-10 år för att klarlägga möjligheterna för elproduktion med biobränslen.

Koncernutveckling

Koncernen är mitt uppe i omvandlingen från ett i huvud- sak produktionsinriktat affärsverk till ett affärsoriente-

rat energitjänstföretag. För att hantera en allt osäkrare och turbulent omvärld och för att möta de nya av kast- ningskraven krävs för verksamheten i högre grad än tidigare marknadsorientering, decentralisering och affärsmässighet.

Vattenfall kommer att mötas av ökande konkurrens och nya aktörer. Detta ställer högre krav på organisa- tionen när det gäller effektivitet, kompetens och flexibi- litet.

Inom koncernen pågår ett arbete för att renodla orga- nisationsstrukturen genom att ska~a självständigare enheter kring en stark koncernledning. Regionernas ställning kommer att stärkas genom att dessa lyfts upp som självständiga enheter direkt under koncernled- ningen.

I vissa fall blir det också aktuellt att utveckla formerna för verksamheten. Under år 1989 togs till exempel beslut om att sätta bygg- och entreprenadverksamheten på bolag. Det nya av affärsverket helägda aktiebolaget heter Vattenfall Engineering AB.

VATTENFALL 1989 9

VATTENFALLKONCERNEN

AFFÄRSOMRÅDEN

Vattenfalls verksamhet är indelad i fem affärsområden, en affärsenhet samt ett antal serviceenheter.

Vattenfalls affärsområden har under 1989 varit

• Energimarknad

• Elproduktlon

• Överföring av el

• Energiteknik

• Naturgas

Affärsområde Energimarknad omfattar försäljning och distributlon av el och fjärrvärme till energiverk, indu- strier, jordbruk, hushåll, handel och service. Dessutom ingår kraftvärmeverk och mindre kraftverk. Verksam- heten bedrivs inom såväl affärsverkets fem regioner som i dotterföretag.

Affärsområde Elproduktion omfattar Vattenfalls elpro- duktionsanläggningar såväl inom affärsverket som i dotterföretag. El produktlon ansvararlör den allra största delen av Vattenfalls produktlon av el samt köp och försäljning av tillfällig kraft till kunder och andra kraftproducenter inom och utom landet. Elproduktlon svarar också for drtftledningen av storkraftnätet. El-·

produktlon driver med egen personal de fossileldade kraftverken och Ringhalsverket samt Forsmarksverket enligt avtal med Forsmarks Kraftgrupp AB. Vatten-

kraftstationema sköts på entreprenad av Vattenfalls fem regioner.

Elproduktion samordnar verksamheten för de pro- duktionsbolag där Vattenfall är delägare samt för Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) och Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) i samarbete med övriga del- ägare.

Affärsområde Ö1Jerj0ring av el omfattar storkraftnätet, dvs Vattenfalls 400 och 220 kV-anläggningar inkl sam körningsförbindelser till de nordiska grannlände:rria.

ÖVerföringskapacitet säljs intemt till affärsområdet Elproduktion och till de större kraftföretagen i Sverige.

Verksamheten bedlivs huvudsakligen inom affärsverket.

AffärsområdeEnergiteknikomfattar konsulttjänster inom energiområdet och entreprenadverksamhet inom an- läggnings- och byggnadsområdet. Verksamheten bedrivs huvudsakligen inom ett antal företag samlade under dotterföretaget Vattenfall Engineering AB.

Affärsomrade Naturgas omfattar inköp, distribution och försäljning av naturgas och beddvs inom SwedeGas AB.

Affärsenhet TroUhätte kanalverk drtver verksamheten vid Trollhätte och Säffle kanaler.

Verksamheten inom storkraftnätet som eget affärsområde, ÖVer:föring av el, inleddes under året. Foto: Gunnar Bergbom

VATTENFALLKONCERNEN1989

Affärsområden

l ENERGIMARKNAD l ELPRODUKTION Il ÖVERFÖRINGAVELI ENERGITEKNIK I l NATURGAS

VATTENFALL 1989 11

Förvaltningsberättelse

VATTENFALLKONCERNEN

VATTENFALLS ELMARKNAD

Varttenfalls totala försäljning uppgick under 1989 till 77,31Wh el, vilket innebar en ökning med 2,9 1Wh jämförtmed föregående år. De fasta leveranserna minska-

de med 1,41Whmotsvarande 2,3 procent. De minskade leveranserna av fast kraft har dock mer än väl kompen- serats av att försäljningen av tillfällig kraft ökat med 4,3 1Wh - dock tilllägre priser.

Minskningen av den fasta försäljningen beror på att 1989 var ett varmare år än normalt. Vid normala tem- peraturlorhållanden bedöms fOrsäljningen ha varitnågot högre än föregående år.

Vattenfalls marknadsandel för fasta leveranser har även minskat från 50,2 till49,4 procent. Detta förklaras dels av förändrade leveransförhållanden, dels av ökad el produktlon hos kunder med egna krafttlllgångar. Med oförändrad marknadsandel skulle den fasta kraftförsälj- ningen ha varit ca l 1Wh högre.

KONCERNRESULTAT 1989

Koncernensomsättninguppgicktill17 608Mkr(l6 056).

Resultatet efter finansnetto och minoritetens andel blev 2 551 Mkr (l 905). Detta innebär en räntabilitet på justerat eget kapital på 7 procent med 50 procent scha-

blonskatt.

Vattenfalls ägare hade för 1989 satt upp ett krav på 8 procents förräntning, vilket således inte uppnåtts. Den huvudsakligen förklaringen till detta är det mllda vädret som - trots goda konjunkturer - medfört en minskad

Vanenfillis etffirsä1Jni11!J -TWh

1.'1119·~

Fast kraft

- - - -- - - -80

~~r

₇₀

n

^{f---, 1---} 60

50

1- " ^{i - 40}

-

³⁰

l

20

' 'l - 10

l

J l o

1985 1986 1987 1988 1989

försäljning av kontrakterade (fasta) elleveranser. Den fasta elförsäljningen blev ca l, 51Wh lägre än föregående år. Denna minskade försäljning har resultatmässigt till viss del uppvägts av ett mycket gott vattenår, som med- fört en rekordartad vattenkraftproduktion.

Koncernens balansomslutning uppgick till73 531 Mkr (71 416). Justerat eget kapital i genomsnitt blev 18 537 Mkr.

INVESTERINGAR

Koncernens investeringar i anläggningar och aktler uppgick under 1989 tlll4 759 Mkr.

Investeringarna i elproduktionsanläggningar uppgick till 2 213 Mkr. Större projekt under året har bl a vart änggeneratorbytet i Ringhals 2, ny kraftstatlon i Sikfors~·

samt utbyggnad och förnyelse av Älvkarleby kraftsta- tion.

I överföringsanläggningar har l 068 Mkr investerats.

Under året har en ny 400 kV -ledning mellan Mi d skog och Morgårdshammar samt FennoSkan-länken till Finland slutförts.

Investeringarna i distributionsanläggningar har upp- gått till 962 Mkr och avser utbyggnader och förnyelse- åtgärder för att vidmakthålla en hög leveranskvalitet och säkerhet.

Under de nännastkonunande åren väntas koncernens investeringsvolym öka. Huvuddelen av ökningen avser investeringar i elproduktlonsanläggningar.

Koncernens elförsäiJnlng • 15645 Mkr

Distributörer 40%

• l

Samkörande löretag 9%

Kommunikation 2%

ÖVrigt 1%

Tung industri 19%

Koncernens resultatrdkntng Sammandrag 1989 1988

-=--- ^{.. ,}

___ _ ________ __

^..

_ _ __ _

Rörelsens m täkter . . . .. . .. .. . .. . .. . .. .. ... . .. .. .. .. .. . .. . .. ... . Rörelsens kostnader ... ..

Avs.krivnJngar enligt plan .... ... .. . . ... .. ... . Rörelseresultat efter avakrh'niDgar , . , ... . Finansiella poster .. .... .. .... . .. ... .. ... .. .. .. ... ... .... .. ... .. .. ... . Mmorttetsandelar ... . Resultat efter flnaaateUa poster och mloorttetene aadel ... ..

Extraordmara poster ... . .. .. . .. .. .. .. .. .. .. . .... . .. . .. .. .. .. . .. .. .. .. . . .. . .. .. . .. .. .. .. . .. .. .. .. .. . .. .. . .. .. .. . Resultat f'öre bokalutltdlapositloner och skatt ... ..

-·--·~---~-~---·--·----

Koncernens balansrakning per den 31 dec Samma.ru:irag Tillgångar

Ltkvida medel .. .. .. . .. . .. .. .. .. .. .. . .. . .. ... .. .. . . .. .. .. .. . .. .. .. . . . ... .. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. ... .. .. . .. .. .. .. .. . Ovnga omsättrungstJ..llgångar ... ..

Sparrkonto ho'3 Rlksbarlken . . .. .. .. .. . . .. .. . .. .. ... .. .. . .. .... . . .. .. .... .. . .. .. .. .. .. . .. . .. ... . Anläggningstlllgångar .. . .. .. .. .. .. ... .. . .. . .. .. .. . ... .. . .. . .. . .. .. . .. .. .. .. . .. .. .. .. . .. .. .. .. .. .. ... . Summa ttlliln'ar ... . 8kulder och elfet kapital

Kortfristiga skulder ... . Långfnstiga skulder ... ..

Minoritetsintressen .. .. .. ... .. .. . .. .. . . .. .. .. .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ..

Råntefntt statskapttal ...... ..

Obes.kattade reserver .. .. . .. . .. .. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. .. .. . ... .. .. .. .. .. ... . Bundet kapital.... .. .. .. .. .. .. ... .. .. .. .. . ... .. .. .. .. .. .. .. . .. . .. .. . . ... ..

Fritt kapital . .... .. .. . .. .. .. . .. . . .. .. . .. .. .. .. .. .. .. .. . .. .. . . .. .. .. .. . .. .. ...... ..

Summa skulder och eget kapital ...... .

Investeringar 1989 • 4759 Mkr

Elproduktioo 47%

l

_l

~

Ovrigt6%

Kraftvärme 1% Naturgas 2%

Värmeproduktion 2%

17 608 -8 910 -2258 6440 -3 530 -359 2 551 164 2715

876 9322 11 63 322

- --

73 531

7993 32 731

1205 25 017 6064 -··--· -521

73531

16 056 -8 662 -2 260 5134 -3 256 27 1905

-341

- -

1564

598 9 577 88 61 153 -- · -

71418 -·--·-

6 312 33 691 921 863 23299 6044 286 71416

Förnyelsearbetena vid Älvkarleby kraftstation utförs av Svenska Kraftbyggarna EntreprenadAB-ettföretag inom Vattenfalls nya .företagsgrupp. Foto: Alf Linderhelm

VAITENFALL 1989 13

Förvaltningsberättelse

VATTENFALLKONCERNEN

PERSON AL

Förändringsarbete

Under året har Vattenfall genomfört s k "Krafttag" i syfte att förtydliga affärsiden och innebörden av begreppet

"energi1jänstföretaget". Genom centrala och regionala

"Krafttag" har samtliga 10 000 anställda i Vattenfall engagerats i förändringsprocessen. Genom "Krafttagen"

har bl a en dialog skapats inom företaget.

En förutsättning för fömyelsearbetet är att Vattenfall har inspirerande och kompetenta chefer. Utöver sedvan- lig managementutbildning har Vattenfall därför tagit fram en basutbildning för chefer. Under hösten har en pilotutbildning genomförts.

Den ökade marknadsorienteringen från Vattenfalls sida har inneburit en kraftig volymökning av utbild- ningsinsatsema för den personal som har kundkon- takter. Under året har även Vattenfalls distributörer er- bjudits utbildning i bl a marknadsföring, säljteknik och elhushållning.

I förändringsarbetet har stora insatser gjorts på att informera bl a personer verksamma inom skolområdet om frågor som rör energi och teknik. Informations- och temadagar har anordnats för exempelvis lärare och sYO- konsulter.

Organisation

Utvecklingen av Vattenfall till en koncern har fortgått.

Styrningen av verksamheten har utvecklats mot ökad målstyming och decentralisering. Beslut om bolagise- ring av verksamheten inom affärsområde Energiteknik har fattats och ett intensivt förberedelsearbete har på-

Personal • medeltal i tjänst

Dotterföretag

12000

10 000

8000

6 000

4000

2 000

o

1985 1986 1!lo!IJ ?.98 ¹⁹⁸⁹

gått inför bolagens bildande l januari 1990. Affärsenhet Transmission med ansvar för storkraftnätet inledde sin verksamhet l januari 1989.

Social redovisning Mfärsverket

Antalet helårsanställda har under året uppgått till8 780 personer verksamma i 91 av landet kommuner. Sam- manlagt har 390 personer rekryterats under året.

Medianålder 1989 är densamma som föregående år dv 42 år. Den största delen av de personer som rekryterats kommer från den privata sektorn, eller närmare 50 procent. Ungefär 15 procent har rekryterats från den offentliga sektorn.

Antalet personer som lämnatVattenfall har uppgått til~

650 personer. Av dessa har närmare hälften valt att gå till privat arbetsgivare. Borträknat personer som avgått med pension och årlig ersättning har den externa rörligheten för året varit 4,8 procent (3,9).

Arbetsmiljö

Vattenfall skall vara och vara känt som ett företag som värnar om arbetsmiljön och som aktivt driver och ut- vecklar arbetsmiljöverksamheten. För att belöna för- tjänstfulla insatser inom arbetsmiljöområdet har för 33:e året Vattenfalls guldhjälm utdelats.

Prioriterade frågor under året har bl a varit att upp- märksamma och förebygga belastningssjukdomar. An- talet genomsnittliga sjukdagar per anställd har varit

14,1 dagar. Detta är ca 11 dagar under riksgenom- snittet.

Personalens fördelning på affärsområden m m

Övriga 8%

Förslagsverksamhet

Under 1989 har närmare 3 200 förslag inkommit till de lokala förslagskommitteema. Detta är en ökning med 38 procent i jämförelse med föregående år och motsvarar 31,6 förslag per 100 anställda. Vattenfall uppvisar där- med den högsta siffran inom den statliga sektorn.

Nästan l 800 personer har inkommit med förslag till förbättrtngsåtgärder. Genom riktade insatser har spe- ciellt andelen kvinnliga förslagsställare ökat kraftigt.

;Antalet förslag från kvinnor har för året uppgått ti1132,5 förslag per 100 anställda kvinnor. Ca 2 mi~oner kronor i ersättning har utgått för drygt l 100 förslag. Bespa- ringen för dessa förslag uppgår till ca 6 Mkr för det första året.

1

Jämställdhet

Vattenfalls intensivsatsningar på jämställdhetsområdet åren 1986-1989 har inneburit att andelen kvinnliga tekniker och chefer ökat. Sedan 1987 har antalet kvinn- liga tekniker ökat från 180 till drygt 300 eller från 3 till 5 procent. Samtidigt har antalet kvinnor på chefsposter ökat från 70 till 90. från 4 till 5 procent. Målsättningen var här 100 chefer. Vattenfall har också medvetet satsat på att öka andelen kvinnliga praktikanter. Av 455 tek- niska praktikanter som erbjöds arbete under 1989 var 140 kvinnor. Försök med riktad annonsering till kvinn- liga gymnasieingenjörer har genomförts med lyckat resultat. Särskilda kurser för flickor i grundskolan med syfte att ge allmänna kunskaper om energi har vidare

anordnats under sommaren. Vattenfall injonnerar skolomns elever i alla aldrar om energi-

- - --

jörsötjning. Foto: IgeU-Ame Magnusson

Reidar Jansson. äLL höger, visar sin nya prtsbeL6nta avspärmingsUna i form av plastband. Lars Brändström med den gamla linan som lätt trasslar sig. Foto: Lerlll.Cl1t Gustavsson

VATTENFALL 1989 15

Förvaltningsberättelse

VATTENFALLKONCERNEN

U1VECKUNG

Vattenfall har en viktig roll i den kommande omställ- ningen av det svenska energisystemet. Utvecklingsverk- samhet är av avgörande betydelse i denna process och innebär för Vattenfall ofta ett direkt engagemang i teknik som uppnått eller står inför kommersiellt genombrott.

Utveckling drivs också pejlande dvs genom att bevaka tendenser i omvärlden och teknik som bedöms bli av framtida betydelse. Miljöhänsyn är en viktig utgångs- punkt när företaget väljer väg i utvecklingsarbetet.

Under 1989 har förändring genomförts av organisa- tion och arbetssätt inom företagets FUD-verksamhet. De centrala utvecklingsresurserna koncentreras till genom- brottsutveckling och pejlande utveckling, medan an- svaret för utveckling av redan kommersiell teknik i huvudsak överförs till berörd affärsenhet.

Under året har två genombrottsområden identifierats nämligen "Bioenergi" och ''Vindkraft". Ytterligare genom- brottsprojekt diskuteras.

Vattenfall avser att med sin långsiktiga miljardsats- ning på bioenergiområdet konkret klarställa möjlighe- terna att tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt nyttja biobränsle för elproduktion. Vattenfall driver i sam- arbete med Södra skogsägarna ett femårigt utvecklings- projekt som behandlar ekologi, teknik och ekonomi för trädbränslen. Samarbetsarbetsavtal har nu träffats med Lantbrukarnas Riksförbund och Svenska Lantmännens Riksförbund om utveckling av energigrödor. Under 1989 har Vattenfall i samarbete med Nässjö kommun uppfört ett nytt mindre kraftvärmeverk. där trädbränslen genom ny teknik kan användas för elproduktion.

Genombrottsprojektet Vindkraft är resultat av Vatten- falls engagemang i utveckling av vindkrafttekniken under

mer än femton år. Målet för projektet är att mot mitten av 1990-talet kunna påhölja en kommersiell utbyggnad av vindkraften i större skala.

Insatserna inom den pejlande utvecklingen har under 1989 resulterat i program för konkreta insatser inom områdena bränsleceller, solceller och solvärme.

Vattenfall arrangerade i maj en internationell konfe- rens i Göteborg - "Electricity" - som samlade över 400 av de främsta energiforskare och -tekniker från huvud- sakligen den industrialiserade världen. Konferensen, som gav en aktuell spegling av kunskapsläget om energi- produktion och energianvändning, bekräftade att Vat- tenfalls målmedvetna inriktning med satsning på ut- veckling av ny och miljövänlig energiteknik och effektiv energianvändning är den rätta.

Det för energiområdet allt viktigare systemtänkam~.et

har tillämpats inom kraftvärmeområdet. I ett omfatt- ande projekthar Vattenfall, i samarbete med Eskilstuna Kommun, ABB, STAL och Götaverken Energy AB stu- derat möjligheterna för kraftvärmeutbyggnad. studien visar på de ekonomiska förutsättningarna för olika tek- niker och olika storlekar på kraftvärmeverk.

Naturgas kommer att bli ett allt viktigare komplement i det svenska energisystemet. Kraft- och värmeanlägg- ningar blir i flera fall naturgasbaserade och därför priori- teras utvecklingsinsatser vad gäller miljömässig för- bränning och gaslagring. En demonstrationsanläggning för elproduktion med naturgas har tagits i bruk vid Papyrus AB i Mölndal.

Utvecklingsprojekt inom elöverföringstekniken ge- nomförs till stor del sedan 1989 i det med ABB samägda utvecklingsbolaget STRI AB (Swedish Transmission Re- search Institute) i Ludvika där 2000-talets kraftöverfö-

Utvecklingsmedel använda under 1989

Fördelning på verksamhetsområden Fördelning mellan utveckling, stöd och demonstration

Vattenkraft 18 Mkr

Elteknik 22 Utveckling 50%

Naturgas 13

l

Kärnkraft 14

Vindkraft 17

Energisystem 31

Uppdrag 2000 99

Värmeteknik 21

Miljö 20

Information 8

Planering 19

SEU AB*) 16

TOTALT 298 Mkr

Stöd 12"/o

*) Bidrag till Svensk Energiutveckling AB

ringsteknik kommer att utvecklas. Vid Elkraftcentrum, KTI-1, har Vattenfall medverkat till uppbyggnad av en datorbaserad modell för försök i simulerade kraftsystem.

Vattenfall samarbetar i hög grad med övrig energi- industri, inte minst inom ramen för Svensk Energiut- veckling AB (SEU), främst med att pröva och demon- strera teknik för energisnål användning och miljövänlig energiproduktion.

Omfattningen av den centrala utvecklingsverksam-

' heten, inkl bidrag till SEU. uppgick under 1989 till 298

Mkr. Fördelning av dessa pengar på verksamhetsom- råden m m framgår av tabell och diagram på vidstående sida

Dala Djupgasprojektet har förVattenfalls del avslutats

1

under året och aktierna i Dala Djupgas Produktions AB såldes i bötjan av 1990. Några kommersiellt utvinnings- bara gasmängder påträffades ej. ·

MIWÖ

De miljöfrågor som dominerat i Sverige och utomlands under 1989 har varit de gränsöverskridande luftförare- rungarna som befaras påverka jordens klimat. Vatten- falls utvecklingsarbete på miljöområdet berör sedan flera år dessa problemområden. Som exempel på akti- viteter under 1989 kan nämnas:

• ett seminarium om lustgas där emissioner från bl a förbränningsanläggningar redovisades

• en teknisk-ekonomisk studie över möjligheterna att utvinna den klimat- och ozonskiktspåverkande me- tangasen ur hushållsavfall

• fortsatt arbete med att dels minska freonavgången från vånnepumpar, dels utveckla vånnepumpar utan freon

• deltagande i en internationell arbetsgrupp, som följer och värderar EG:s arbete och ställningstagande till koldioxid.

Biobränslen ger inte upphov till någon nettoemission av koldioxid. Under vissa förhållanden kan de bidra till att minska den naturliga avgången av dikväveoxid. Som ett led i Vattenfalls kunskapsuppbyggnad på trädbräns- leområdet har en seminarieserie anordnats, där forskare framlagt sin syn på miljökonsekvenser av trädbränsle- uttag. Vidare har Vattenfall. i samarbete med Sydkraft och ett antal företrädare för jordbruket, studerat möj- ligheterna att utnyttja jordbruksmark för odling av gr öd- or, som kan användas för el-och vånneproduktion.

Inom vattenkraftområdet har en översiktlig studie gjorts över möjligheterna att åstadkomma miljöförbätt- ringar i redan utbyggda älvar.

För att medverka i skyndsamma åtgärder mot fortsatt försurrung deltar Vattenfall i flera samarbetsprojekt.

Dessa omfattar dels vitalisering av skogsmark genom ut- spridrung av kalk och trädaska, dels grundläggande samband för kväveomsättning och läckage av kväve samt svavel från skogsmark.

Minskade utsläpp av stoft och svavel i luften från vånnekraftverk kommer att resultera i ökat behov av åtgärder för att hantera förarerungarna på ett betrygg- ande sätt. Vattenfall har under 1989 tagit fram beräk- mngsmodeller för hur tät- och täckskikt över avfalls- deporuer fungerar.

Ett generellt fOrhållningssätt till de problem som berör el-och värmeproducerande anläggn1ngars förbrukning av naturresurser och deras miljöstörningar har börjat att utvecklas. Detta tas med i den interna miljöutbild- ning som pågått under 1989 och som intensifieras 1990.

Avancerad teknik används for bränslehnnteringen vid det nya kraftvånneverket i Nässjö. Foto: Hans Blomberg

VATTENFALL 1989 17

VATTENFALLKONCERNEN

Elens väg till kunden

-

Affärsområde Elproduktion

1Wh Mkr

l Affärsområde El produktion omfattar Vattenfalls elprod uktlons-

anläggningar såväl inom affärsverket som l dotterföretag. Knappt Extem elförsäljning 17,8 3 034 hälften av elproduktionen kommer från vattenkraft och något Intem råkraftförsäljning 61,7 10 501 1..--

mer än hälften från kärnkraft. Från fossileldade kraftverk

l kommer ett litet men viktigt bidrag till elförsörjningen. Dessa Vattenkraft *) 38,3 1607 ger ett nödvändigt effekttillskott vid toppbelastningar och om

Kärnkraft*) 34,3 5 020

det uppstår fel j vatten- eller kärnkraftproduktlonen. Elpro- duktton sköter också driftledning av storkraftnätet. Elkraften

Fossilkraft *) O. l 216

.·· säljs främst till affärsområde Energimarknad. I mån av tUlgång

~ _~ j tag och på export. säljs även el till avkopplingsbara elpannor, till andra kraftfcire- Inköpt kraft 9.2 563

Transiteringskostnader

-

719

-

•) Värdena avser produktionskostnader efter avskrivningar enligt plan.

l ( '

Affårsområde ÖVerföring av el r··-·-·--- - ---· .. ... -...,..---... -.. ; .. - 615l

• lntem transitering 1 62, O • 615

! +

Affårt>område Overfonngav el omfattarstorkraftnatetdv& Vatten-

--==r---·-·-L·---:

falls 400 och 220 kV-anlaggmngar inkl samkomtngsförbindel-

!

^Extern transitertng 44,0

l

^{459 1}

-ser med grannlailder. Overfonngskapaotet ">alj& mternt till ·-~··-~~-----··· ---

- -·--

^---~:

affarsomrAdet Elprodukt.Ion och till de .storre kraftföretagen l Sverige.

Affärsområde Energimarknad

^{Intemaköp 61.7 lO 501 ~}

Affärsområde Energimarknad omfattar försäljning och dlstri- Extema köp

o

5 bution av el och vånne till energiverk. industrier, jordbruk,

Egen produktion 0,3

o

hushåll, handel och service. El produceras j mindre omfattning i små kraftverk. Verksamheten bedlivs inom såväl affärsverkets

Extern försäljning till fem regioner som i dotterföretag.

Försäljning till stora kunder Distributörer 31,2 6 110

Distributton och fijrsä!Jning till Vattenfalls stora kunder. bl a Industri 14,7 2 395 industri, kommunikation och distributörer sker på spännings-

Övliga

nivåer mellan 130 och 20 kV. Elenergin köps i huvudsak internt 4.6 909

; inom Vatterifalljrånaffärsområd.e Elprodukti.on enligt marknads-

Intern transitering 104

....

villkor.

Intern försäljning 10,3 2 091

. -

--- .

_l

---

^~-'-

t

Försiljaing tlU små kunder

l

Verksamheten drws både l1lDffl VattenjaUsfem regroner samlt

... . - -.. ··- ---r-;::- · ·· ·-

l

AB bolagsform, luwudsakbgen {VEAB}. Verksamheten ontfattar 1110tn Vatterifalls Enerywerksgrupp totalt ca 550 000 kunder.

~ten:~-~öp

^{_ . _______}

~-~·3

^{__ ;_. 2}

o~. i ~

t Elenergl s<i/}s jramst till hushåll och jordbruk, men at len mtndre .x.terna kop

i

O, l

i

^{23 !}

~

tndustrter, sermce och a.tfarsrbrelser hör ttll kunderna

l

Ege~ ·;~duktlon --~-

o.2!--o:

FOrSåiJnl1'1gen sker på spånningsnmåer från 40 k V och nedåt.

El.tnkop g6rsjrårrt!.t internt enltgt mmknadsvUlkor. +---...__. ~----···---~~-----·-------.'---~--·'

t

l

_·---Extern försäljning _{··-····}

l

9,9

i

^{3 124 J}

.. -·-·-·--··-.--·-~---... -.----~... ... ·-

VATTENFALL 1989 19

Affärsområde

ENERGIMARKNAD

Affärsområde Energimarknad orrifattar .försäljning och distribution av el och värme till energiverk, industrier, jordbruk, hushåll. handel och service. El produceras i mindre omfattning i små kraftverk. Energimarknad driver ochprojekterarockså värmeanläggningar samtsmåskalig kraftvärme i samarbete med industrier och kommuner.

Alfårsområdet svararäven }ör .försäljning och utveckling av energigänster.

Verksamheten bedrivs inom såväl affärsverkets fem regioner som i dotterföretag.

ENERGIMARKNAD ^{1989 1988}

Omsättning

El fast engros Mkr g 414 8 801 El fast detalj Mkr 3 124 2 951

Värme Mkr 189 159

Övrigt Mkr 609 620

SUMMA ^{Mkr 13 336 12 531}

Resultat efter avskriv-

rungar enligt plan Mkr l 078 l 007

Elförsälj ning

fast engros 1Wh 50.4 51.3

fast detalj 1Wh 9,9 10,4

Värmeförsäljning 1Wh 0,9 0,95 Investeringar Mkr ₁₃₅₉ l 398

Försäljning till små kunder -9,9 TWh totalt

Hushåll42%

l

Andra kraftföretag 6%

Elmarknad

Försäljningsutveckling

Försäljningsutvecklingen för fast kraft under 1989 inne- bar en minskning med dcygt 1,41Wh jämfört med 1988 eller med 2, 3 procent. 1989 var ju ett mycket vannare år än normalt medan 1988 var något vannare än ett nor- malår. Om elförsäljningen för bägge åren temperatur- korrigeras till normalår blir det i stället under 1989 en försäljningsökning på ca 0,51Wh eller 0,8 procent. 11t.

Det är den minskade användningen av elvärme under året som har minskat försäljningen till distributörer och inom Vattenfalls energiverksrörelse.

Elpriser

Vattenfalls nya högspänningstariffer gäller för perioden 1989-1991. Den nya tariffen visar mer tydligt än tidigare de kostnadsvariationer som finns mellan olika årstider och under dygnet. Den starkare differentieringen har medfört att kundema har böljat anpassa sig till de nya tariffema. Framför allt vintertid har en viss utjämning och påverkan på effektuttaget skett. Elpriset för 1989 har i genomsnitt ökat med 10 procent nominelltjärnfört med 1988.

De nya högspänningstariffema slår även igenom i högre lågspänningstariffer. Den l januari 1989 höjdes därför dessa med omkring 3,5 öre/kWheller lO procent.

Den l juli höjdes energiskatten på el med 2 öre/kWh.

Försäljning till stora kunder- 50,4 TWh totalt

Industri 29% DistnbU1örer 62%

l

Samkörande företag 5%

Uppdrag 2000

Under 1989 har Uppdrag 2000 intensifierat arbetet med att i praktiska försök ute hos våra kunder testa den potential som identifierades under den första etappen av projektet.

Demonstrationsförsöken har nu passerat en kartlägg- nings fas. Under 1990 kommer konkreta åtgärder att genomföras hos våra kunder där vi samlar erfarenheter ,om vilka tekniker. beteenden och styrsignaler som krävs

1 för att genomföra effektivare elanvändning.

Pris-och marknadsförsöken hade vid årets slut startat samtliga fältförsök inom hushåll på mindre orter och )inom industrier och lokaler. Försöken syftar till att undersöka kundernas reaktioner på höjda elpriser samt styrd marknadsföring från Vattenfall.

Ef fektiv elanvändning - en ny affärside

Genom Uppdrag 2000 har kunskaper och erfarenheter erhållits om möjligheterna att effektivisera elanvänd- ning. Vattenfallgår nu vidare med en bredare marknads- satsning på elhushållning på affärsmässiga villkor.

Vattenfalls intentioner är att inom den närmaste fem- årsperioden satsa en miljard kronor i investeringar för att effektivisera kundemas elanvändning. Med effektiv el användning ska kunderna erbjudas samma nytta men med färre kilowattimmar.

Elpriser • Hushåll utan elvärme 1985 års rrls inkl energiskatt uppräkna med KPI Energiskatt

Pris exkl energiskatt öre/kW h

- - - -- 60

- 40

30

20

10

- o

1985 1986 1987 1988 1989

Dackebageriet i Mantorp. Praktiskaförsök är en viktig del av verksamheten inom Uppdrag 2000 för att hjälpa kunderna spara energi. Foto: Accent Multimedia AB

Elpriser-Industri *l 1985 års pris in kl energiskatt uppräknat med KPI Energiskatt Pris exkl energiskatt

-

1985 1986 1987 1988

•l Medelstor industri l mellansverige, Effekt t O MW -Energi 50 GWh

örelkWh 30

20

15

10

5

o

1989

VATTENFALL 1989 21

Affärsområde

ENERGIMARKNAD

Energitjänster

Successivt utvecklas Vattenfall mot en större marknads- och kundortentering. stegvis prövar vi oss fram för att hitta fonner för att på ett effektivt sätt öka kommunika- tionen och samarbetet med kunderna och installatörer.

Utvecklingen av olika energitjänster sker decentralise- rat inom Vattenfalls energiverksrörelse för att tillvarata de olika regionernas speciella förutsättningar och för att kunna anpassa energitjänsterna till den lokala mark- nadens behov.

Energirådgivning utvecklas ytterligare liksom radon- mätningar och radonsanertng. För tidstariffkunderna är ambitionen att kunderna skall kunna erbjudas styr- utrustning som på ett enklare och ·billigare sätt till- godoser deras behov av styrhjälpmedeL Genom inför- andet av rundstyrningsutrustning erhålls möjligheter att erbjuda kunderna ytterligare tjänster för styrning av utrustning.

Elhushållning kommer att vara den dominerande energitjänsten under 90-talet. I inledningsskedet kom- mer Vattenfalls satsning på effektivelanvändning att genomföras inom Vattenfalls egen energiverksrörelse och hos Vattenfalls direktkunder.

För att få ett brett genomslag på satsningen på elhus- hållning är det viktigt att även Vattenfalls distrtbutörer arbetar på sin lokala marknad med att effektivisera elanvändningen. Vattenfall har därför tagit initiativ till ett djupare samarbete med sina distrtbutörer om elhus- hållning.

Gasol är ett bra alternativ till oga och el för vänneproduktion.

Foto: Accent Mullimedia AB

Värmemarknad

Försäljning

Försäljningen av värme uppgick under 1989 till 900 GWh, vilket innebär en minskning med ca 50 GWh.

Värmemarknaden kännetecknades under 1989 av en delvis avvaktande hållning inför de varslade förändrtng- ama på skatteområdet, dvs av punktskatter, miljöav- gifter och moms. Sammantaget kommer dessa att med- föra ökade kostnader för värmeförsörjningen. Särskilt gäller detta "slutkunder" som inte kan lyfta av momsen, dvs kommuner, bostadsrättsföreningar o dyl. Behovet av att genom effektiv värmeproduktion hålla kostnads- ökningarna nere accentueras därmed, vilket bör öka intresset för våra erbjudanden på marknaden.

ev

På bränsleområdet böljar gasol bli alltmer intressant som alternativ till olja och el inom värmeområdet. Or- saken är både ekonomisk och miljömässig. Därutöver nyttjas gasol vid förtida inkoppling av framtida natur- gaskunder. Vattenfall kommer därför att engagera sig ytterligare i detta bränsle.

Färdig Värme

Affärskonceptet "Färdig Värme" innebär att Vattenfall övertar ansvaret för enskilda kunders värmeförsörjning.

Etablertngen av Färdig Värme har skett i samtliga re~

gioner inom Vattenfall. Marknadsbearbetningen syste- matiseras och intensifieras nu successivt. Vid årsskiftet pågick förhandlingar med ett hundratal nya kunder.

Försäljningsutveckling • Mkr

1985

stora kunder exkl internförsaljning Egen energiverksrörelse

1986 1987 1988

10 000

8000

6 000

4 000

2 000

o

1989