FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR SVENSKA KRAFTNÄTS 220 KV LEDNING STADSFORSEN HÖLLEFORSEN UNTRA

(1)

SVENSKA KRAFTNÄTS 220 KV LEDNING STADSFORSEN–HÖLLEFORSEN–UNTRA

KOMPLETTERING AV MILJÖ- KONSEKVENSBESKRIVNING APRIL 2012

Förlängning av koncession för 220 kV ledning Stadsforsen-Hölleforsen-Untra.

Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs och Uppsala län

(2)

Anders Enetjärn, projektledare

Anne Walkeapä, beskrivningar och bedömningar Antoine Bos, beskrivningar och bedömningar Patrik Blomberg, beskrivningar och bedömingar

Anders Enetjärn, kvalitetsgranskare

Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB

Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska Kraftnät.

Kartmaterialet i denna rapport har använts med tillstånd från Lantmäteriverket:

Svenska Kraftnät Box 1200

172 24 Sundbyberg Sturegatan 1

Tel 08 475 80 00 Fax 08 475 89 50 www.svk.se

Omslagsbilden föreställer 220 kV, trästolpe.

(3)

INNEHÅLL

Projektorganisation 2

01. INLEDNING 4

1.1 Uppdrag 4

1.2 Om dokumentet 4

02. NATURMILJÖ 5

2.1 Metod 5

2.2 Nordanstigs kommun 5

Rödlistade arter 5

Konsekvenser 5

Åtgärdsförslag 5

2.3 Hudiksvalls kommun 5

Övriga naturvärden 5

Rödlistade arter 6

Konsekvenser 6

Åtgärdsförslag 6

2.4 Söderhamns kommun 6

Rödlistade arter 7

Konsekvenser 7

Åtgärdsförslag 7

2.5 Gävle kommun 7

Rödlistade arter 7

Konsekvenser 8

Åtgärdsförslag 8

03. KULTURMILJÖ 10

3.1 Metod 10

3.2 Ragunda kommun 10

3.3 Sundsvall kommun 10

3.4 Nordanstigs kommun 12

3.5 Hudiksvall kommun 12

3.6 Söderhamns kommun 13

3.7 Gävle kommun 14

3.8 Tierps kommun 14

Beskrivning 14

Konsekvenser 14

Åtgärdsförslag 14

04. FÅGLAR VID DALAÄLVEN 15

4.1 Ledningens påverkan på fågellivet i Ne-

dre Dalälven 15

Metod 15

Beskrivning 15

Fåglar vid Dalaälven 15

Fåglar och kraftledningar - generellt och specifikt Nedre Dalälven 16 Artvis beskrivning av risker 17

Slutsats 17

Åtgärdsförslag 18

05. REFERENSER 19

Skriftliga källor 19

Digitala källor 19

Övriga kontakter: 19

(4)

01. INLEDNING

1.1 UPPDRAG

Uppdraget har bestått av att komplettera miljökon- sekvensbeskrivningen (MKB) avseende förläng- ning av koncession för kraftledningen Stadsforsen- Untra.

Kompletteringen gäller uppgifter om rödlistade arter, naturmiljö- och kulturmiljövärden längs sträckor av kraftledningen samt fågellivet runt Ne- dre Dalälven, som inte är upptagna i underliggande MKB.

En geografisk avgränsning av det område som studerats i denna komplettering har gjorts. Av- gränsningen omfattar ett område om ca 100 meter på vardera sidan av ledningen.

1.2 OM DOKUMENTET

Dokumentet är disponerad enligt följande:

I kapitel 2 ges en kommunvis genomgång av kompletterande uppgifter om naturmiljövärden och rödlistade arter som berörs av utredningsom- rådet men som inte finns med i MKBn.

Via Artdatabasen har Svenska Kraftnät tagit del av informationen om, och koordinater för, de röd- listade arter som finns längs kraftledningsgatan inom ett område på 100 m på var sida av ledningen.

Sammanställningen av rödlistade arter innehål- ler natur- och djurvärden som är starkt hotade och sårbara och därmed är de belagda med offentlig- hetsskydd. Därför redovisas de rödlistade arterna inte i kartorna, utan endast i tabellform. Vid un- derhåll- och ombyggnadsprojekt kommer Svenska

Kraftnäts entreprenörer få information om de röd- listade arternas placering för att arterna därmed ska kunna skyddas mot ingrepp. Vid eventuell ef- terfrågan kan sekretessbilaga, med koordinater för de rödlistade arternas placering, överlämnas.

I kapitel 3 ges en kommunvis genomgång av de kompletterande kulturmiljövärden som berörs av utredningsområdet men som inte finns med i MKBn.

I kapitel 4 redovisas fåglar och fågelliv vid Nedre- Dalälven.

I kartbilagorna redovisas kultur- och naturmiljövärden.

(5)

2.1 METOD

Uppgifter om kompletterande naturmiljövärden och rödlistade arter har sammanställts i en skrivbordsstudie. De verktyg som bistått i arbetet är kartresurser och databaser om skyddad natur och andra naturvärden i GIS-miljö samt uppgifter om rödlistade arter från Artportalen och Artdataban- ken. Information har också inhämtats genom kontakt med Länsstyrelserna i Gävleborg och Uppsala län.

2.2 NORDANSTIGS KOMMUN

RÖDLISTADE ARTER

Av de rödlistade arterna stor aspticka (NT) och sju- hörnig daggkåpa (NT) finns stor aspticka registre- rad i Artportalen från området i och i nära anslutning till kraftledningsgatan, se tabell 1.

Tabell 1. I Artportalen registrerade rödlistade arter utmed kraftledningsgatan i Nordanstigs kommun. Katego- riförklaring VU står för sårbar, NT står för nära hotad och CR står för akut hotad.

ART KATE-

GORI LOKAL

Stor aspticka NT Grännsjön Hannåsen

KONSEKVENSER

Stor aspticka växer generellt inte i öppen terräng utan är knuten till gammal asp i skogsmiljöer. De

fynd som rapporterats i Artportalen från utred- ningsområdet ligger på gränsen till kraftledningsgatan och växer på asp i bergsbranter i barrskogs- miljö och påverkas sannolikt inte av kraftledningen.

I det omgivande landskapet finns det också ett flertal fynd varför bedömningen är att artens bevarandestatus i landskapet överlag inte kommer att på- verkas negativt av en förlängd nätkoncession.

ÅTGÄRDSFÖRSLAG

Då stor aspticka inte är knuten till de miljöer som normalt finns i kraftledningsgator är bedömningen att det inte behöver vidtas några åtgärder för att gynna artens bevarandestus i samband med en för- längd nätkoncession.

2.3 HUDIKSVALLS KOMMUN

ÖVRIGA NATURVÄRDEN

I höjd med Iggesund passerar ledningen ett biotop- skyddsområde.

Enångersån utgör förutom ett Natura 2000- område också ett vattendrag av nationellt värde. I Enångersån finns den den rödlistade och starkt hotade arten flodpärlmussla (EN). Arten är upptagen i Artskyddsförordningen bilaga 1 och är ett föremål för åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP).

På kommungränsen mellan Hudiksvalls och Sö- derhamns kommun passerar kraftledningen våt- marken Svarttjärnsmyran, vilken bedöms vara av klass 1 enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering (VMI), se karta i bilaga 8 och 9.

02. NATURMILJÖ

(6)

Tabell 2. Komplettering av intressen för naturmiljön i Hudiksvall kommun.

ID NAMN TYP

SE0630140 Enångersån Natura 2000-område 15H3C02 Svarttjärnmyran VMI, klass 1

Enligt Artportalen finns de rödlistade arterna ringlav (VU), aspfjädermossa (NT), rosenticka (NT) och doftskinn (NT) registrerade från området i och i nära anslutning till kraftledningsgatan (Tabell 3).

Tabell 3. I Artportalen registrerade rödlistade arter utmed kraftledningsgatan i Hudiksvalls kommun. Katego- riförklaring VU står för sårbar, NT står för nära hotad och CR står för akut hotad.

ART KATE-

GORI LOKAL Aspfjäder-

mossa

NT Stenbo

Stenbo Betbergsavan Ringlav VU Kavelbrobäcken Rosenticka NT Bromsvallsberget

Bromsvallsberget Bromsvallsberget Hedsta

Doftskinn NT Bromsvallsberget Hedsta

KONSEKVENSER

Vad gäller de två naturvärdena; biotopskyddsom- rådet vid Iggesund och Svarttjärnsmyren (VMI klass 1) är bedömningen att relativt små områden i dess utkanter berörs av kraftledningen. Då kraftledningen har funnits på platsen under en lång tid varvid man kan anse att ett nytt naturtillsånd etablerats, till vilket växt- och djurliv har anpassats, är bedömningen att en förlängd nätkoncession inte kommer att medföra negativa konsekvenser för de befintliga naturmiljöerna. Enångersån Natura 2000 område är konsekvensbedömd i tidigare in- lämnad MKB.

Aspfjädermossa är knuten till äldre skogsmiljöer med långvarig kontinuitet av gamla lövträd där den främst växer på asp i denna del av landet. De i Art- portalen registrerade fynden i närhet av ledningen observerades i barrskogsmiljöer på gammal grov asp. En förlängd nätkoncession bedöms inte på- verka artens bevarandestatus i området.

Ringlav är i huvudsak knuten till gran i områden med hög och jämn luftfuktighet så som bäckmiljöer och sumpskogar och är känslig för förändringar i mikroklimatet. Det fynd som finns intill kraftledningen är gjort på en grov gran i ett bäckdråg i en sumpskog och bedöms inte påverkas av en förlängd koncession av kraftledningen så länge växtplatsen hålls intakt.

Rosenticka och doftskinn är främst knutna till gamla granskogar med grova granlågor. De fynd som är registrerade i Artportalen påträffades i barr- skogsmiljöer strax utanför kraftledningsgatan. Av denna anledning bedöms en förlängd koncession inte påverka artens bevarandestatus.

Eftersom ett nytt naturtillstånd kan anses ha etablerats i och med att kraftledningen funnits på plats under lång tid bedöms det inte motiverat att vidta åtgärder för att mildra effetkerna för de nämnda na- turmiljöerna. Vid underhållsarbete är det dock motiverat att iaktta sådan försiktighet att hydrologi i våtmarker och bäckmiljöer inte påverkas.

Då de upptagna rödlistade arterna inte finns i själva kraftledningsgatan och inte är knutna till de miljöer som normalt finns i kraftledningsgator är bedömningen att några åtgärder för att gynna bevarandestatusen för dessa inte behöver vidtagas i samband med en förlängd nätkoncession.

2.4 SÖDERHAMNS KOMMUN

Cirka en mil nordväst om Söderhamn passerar ledningen vattendraget Lötån-Norralaån vilket utgör nationellt värdefullt vatten samt är av riksintresse för naturvården, se tabell 4 och karta i bilaga 9 och 11. I Norralaån finns dessutom ett livskraftigt flod- pärlmusslebestånd. Ledningen passerar i området runt Norralaån också ett skyddsområde i form av en vattentäkt.

(7)

Tabell 4. Komplettering av intressen för naturmiljön i Söderhamns kommun.

ID NAMN TYP

NRO21067 Lötån-Norralaån Riksintresse för na- turvården

Av de rödlistade arterna savlundlav (VU), silkes- slidsskivling (VU), raggbock (VU), större vedvivel (VU) och bibagge (NT) finns inga fynd rapporte- rade i Artportalen från området i och i nära anslutning till kraftledningen. Bibagge har inventerats inom ramen för ÅGP.

KONSEKVENSER

Då kraftledningen har funnits på platsen under en lång tid, varvid man kan anse att ett nytt natur- tillsånd etablerats till vilket växt- och djurliv har anpassats, är bedömningen att en förlängd nät- koncession inte kommer att medföra negativa konsekvenser för de befintliga naturmiljöerna.

Eftersom ett nytt naturtillstånd kan anses ha etablerats i och med att kraftledningen funnits på plats under lång tid bedöms det inte motiverat att vidta åtgärder för att mildra effetkerna för de nämnda na- turmiljöerna. Vid underhållsarbete är det dock motiverat att iaktta sådan försiktighet att hydrologi i våtmarker och bäckmiljöer inte påverkas. Djur- livet med den hotade flodpärlmusslan i spetsen är känslig för förändringar i omgivningen som riske- rar ändra vattenföring och vattenkvalitet i ån.

2.5 GÄVLE KOMMUN

Testeboån är förutom av riksintresse för naturvår- den även ett Natura 2000 område och naturreservat.

Nordväst om Gävle passerar kraftledningen igenom två våtmarker bedömda till klass 1 i Våt- marksinventeringen (VMI), Ellenmurarna och Kroktjärnsmuren, se tabell 5 och karta i bilaga 11, 12, 13 och 14. Ledningen löper tvärs igenom Ellen- murarna medan den vid Kroktjärnsmuren passerar precis utanför.

Områden på Södra Kvarnön är inte längre fö- remål för reservatsbildning, enligt uppgifter från Länsstyrelsen i Uppsala län.

Kraftledningen bedöms inte beröra värdetrak- ten för vitryggig hackspett, Tjursöarkipilagen, eftersom ledningen passerar 12 km öster om denna.

Tabell 5. Komplettering av intressen för naturmiljön i Gävle kommun.

ID NAMN TYP

Kroktjärnsmuren VMI, klass 1 Ellenmurarna VMI, Klass 1

De rödlistade arterna väddnätfjäril (VU) och sot- nätfjäril (NT) har i Artportalen registrerats vid ett flertal tillfällen från kraftledningsgatan ett par ki- lometer sydväst om Gävle. Väddnätfjärilen har t.ex.

registrerats ett 50-tal gånger vid inventeringar gjorda i juni 2009 och september 2011. För den starkt hotade svartoxen (EN) har ett fynd registrerats i Artportalen från området i nära anslutning till ledningen. För läderlappslav (NT) och lunglav (NT) finns fynd registrerade i Artportalen från Teste- boån i nära anslutning till ledningen. Ringlav (VU) och hållav (VU) är registrerade i Artportalen från några områden nära kraftledningen söder om Gävle mellan byarna Glamsen, Hanåsen, Fallet och Slätt- fallet. För den starkt hotade arten fältgentiana (EN) finns inga fynd registrerade i Artportalen från om- rådet nära kraftledningen. Det samma gäller för sumpviol (NT). Arterna fältgentiana, väddnätfjäril och svartoxe har tidigare inventerats inom ramen för ÅGP (åtgärdsprogram hotade arter).

Tabell 6. I Artportalen registrerade rödlistade arter utmed kraftledningsgatan i Gävle kommun. (*) Väddnätfjäril har registrerats rikligt (ca 50 träffar) från kraftledningsgatan vid Skogsmur. Kategoriförklaring VU står för sår- bar, NT står för nära hotad och CR står för akut hotad.

ART KATE-

GORI LOKAL

Ringlav VU Bondglamsvägen Slättfallsvägen Slättfallet Skrovelmyravägen

(8)

Fallet Läder-

lappslav

NT Forsbyholm, Testeboån

Forsbyholm, Testeboån Forsbyholm, Testeboån

Lunglav NT Rämsö

Forsbyholm, Testeboån Forsbyholm, Testeboån Forsbyholm, Testeboån

Hållav VU Bondglamsvägen

Skrovelmyravägen Skrovelmyravägen Fallet

Slätfallet Hanåsen slättfallsvägen Slätfallet Svartoxe EN Spjutholmen Sotnätfjäril NT Backa

Skogsmur Skogsmur Skogsmur Väddnät-

fjäril

VU Skogsmur, RIKLIGT*

KONSEKVENSER

Då kraftledningen har funnits på platsen under en lång tid, varvid man kan anse att ett nytt natur- tillsånd etablerats till vilket växt- och djurliv har anpassats, är bedömningen att en förlängd nät- koncession inte kommer att medföra negativa konsekvenser för naturmiljöerna Kroktjärnsmuren och Ellenmurarna.

Ringlav är i huvudsak knuten till gran i områ- den med hög och jämn luftfuktighet som bäckmil- jöer och sumpskogar och är känslig för förändringar i mikroklimatet. Flertalet av de fynd som gjorts i ut- redningsområdet är från platser som ligger utanför

själva kraftledningsgatan varför arten inte bedöms påverkas av en förlängd nätkoncession.

Flertalet av de fynd av läderlappslav och lunglav som rapporterats i Artportalen från området runt ledningen har hittats på grövre aspstammar i fuk- tig svämskogsmiljö i Testeboåns meandrande fåra.

Sådana miljöer bedöms inte finnas inom kraftledningsgatan varför en förlängning av nätkoncessio- nen inte bedöms påverka artens bevarandestatus i området.

Hållav är i huvudsak knuten till lövträd, främst klibbal, i områden med hög och jämn luftfuktighet som bäckmiljöer och sumpskogar. Arten är känslig för förändringar i miljön som påverkar mikroklimatet. De fynd i utredningsområdet som registrerats i Artportalen är från al i sumpskogsmiljöer som ligger utanför kraftledningsgatan. Dessa områden be- döms inte påverkas av en förlängd nätkoncession.

Svartoxen är en starkt hotad art, knuten till grov död ved i skogsmiljöer som inte brinner, där de flesta fynden är gjorda på granlågor. Inom utred- ningsområdet finns ett fynd av arten registrerade i Artportalen från ett äldre skogsparti strax utanför kraftledningsgatan. Då arten inte hör hemma i de miljöer en kraftledningsgata representerar är be- dömningen att en förlängd nätkoncession inte kommer att påverka artens bervarandestatus i området.

Till följd av förändrad markanvändning och minskad kvalitét på habitat med igenväxning av jordbruksmark och utdikning av våtmarker som de mest påtagliga orsakerna har sot- och väddnätfjäril minskat påtagligt. I takt med att dess ursprungliga miljöer har minskat i utbredning har arterna funnit sin tillflykt i nya miljöer som krafledningsgator. Or- saken är att ledningsgatorna hålls öppna genom röj- ning, vilket skapar öppna miljöer som liknar äldre tiders ängs-och betesmarker. Förlängd koncession med upprätthållande av öppna miljöer och med frekvent och anpassad röjning av krafledningsga- tan är därför en förutsättning för artens bevarandestatus i området.

Eftersom ett nytt naturtillstånd kan anses ha etablerats i och med att kraftledningen funnits på plats under lång tid bedöms det inte motiverat att vidta åtgärder för att mildra effetkerna för de nämnda na- turmiljöerna. Vid underhållsarbete är det dock mo-

(9)

tiverat att iaktta sådan försiktighet att hydrologi i våtmarker och bäckmiljöer inte påverkas.

Förutom flertalet av de nämnda rödlistade arterna (sot- och väddnätfjäril) som observerats i när- heten av kraftledningsgatan är till stor del knutna till skogliga miljöer och inte till de miljöer som normalt finns i kraftledningsgator. Mot denna bak- grund är bedömningen att några åtgärder för att gynna bevarandestatusen för dessa arter inte är motiverade i samband med en förlängd nätkonces- sion.

Vad gäller sot- och väddnätfjäril gynnas de av de öppna miljöer som krafledningsgator erbjuder.

Fortsatt underhåll av krafledningen med miljöan- passad skötsel och röjning är därför åtgärder som kommer att påverka dessa hävdgynnade arters bevarandestatus positivt.

(10)

3.1 METOD

En skrivbordsstudie av kompletterande delar för kulturmiljön har utförts för ledningssträckningen.

Skogsstyrelsens digitala register (Skogens Pärlor) och Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) har varit källorna till studien.

3.2 RAGUNDA KOMMUN

Ledningen passerar lämningar av fångstgrop söder om Stadsforsen. Objektet är klassat som fast forn- lämning i Fornminnesregistret (Fors 67:1).

3.3 SUNDSVALL KOMMUN

Ledningen passerar 25 lämningar som är upptagna i Fornminnesregistret, se tabell 8 nedan samt karta i bilaga 1,2, 3, 4 och 5.

03. KULTURMILJÖ

Tabell 8. Objekt längs ledningen som är registrerade i Fornminnesregistret.

RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGTYP Liden 8:1 Sundsvall Fångsgropsystem

Liden 78:1 Sundsvall Fångstgropsystem Liden 86:1 Sundsvall Fångstgrop Liden 86:2 Sundsvall Gränsmärke Liden 99:1 Sundsvall Naturföremål Liden 384 Sundsvall Kraftindustri Liden 383 Sundsvall Lägenhetsbebyggelse Liden 440 Sundsvall Färdväg

Liden 429 Sundsvall Färdväg

Liden 16:1 Sundsvall Fornlämningsliknande lämning Liden 124:1 Sundsvall Fångstgropsystem

Liden 83:1 Sundsvall Terrasserering Indal 418 Sundsvall Kolningsanläggning Indal 410 Sundsvall Kolningsanläggning Tabell 7. Objekt längs ledningen som är re-

gistrerade i Fornminnesregistret.

RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGTYP EGENSKAP Fors 67:1 Ragunda Fångstgrop Bytesdjur

(11)

Ledningen passerar 20 objekt som är upptagna i Skogsstyrelsens värdefulla skogsmiljöer, Skogens pärlor, se tabell 9 nedan samt karta i bilaga 1,2, 3, 4 och 5.

Tabell 9. Objekten längs ledningen som är registrerade i Skogsstyrelsens Skogens pärlor.

OBJEKTNR KOMMUN LÄMNINGTYP 222528 Sundsvall Pilgrimsled

445 Sundsvall Färdväg

21308 Sundsvall Färdväg

21264 Sundsvall Lägenhetsbebyggelse 227797 Sundsvall Husgrund, historisk tid

593 Sundsvall Kvarnlämning

229540 Sundsvall Fäbod

611 Sundsvall Lägenhetsbebyggelse

222899 Sundsvall Dammvall

225825 Sundsvall Dammvall

225708 Sundsvall Lägenhetsbebyggelse 225655 Sundsvall Röjningsröse 222429 Sundsvall Skogsbrukslämning 222416 Sundsvall Kolningsanläggning 222389 Sundsvall Kolningsanläggning 21558 Sundsvall Husgrund, historisk tid 423 Sundsvall Kolningsanläggning 229532 Sundsvall Fångstgropsystem 227796 Sundsvall Fångstgrop

227979 Sundsvall Husgrund, historisk tid RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGTYP

Indal 263:1 Sundsvall Färdväg Indal 262:1 Sundsvall Minnesmärke Indal 411 Sundsvall Kolningsanläggning Sättna 143:1 Sundsvall Fäbod

Attmar 196:1 Sundsvall Lägenhetsbebyggelse Attmar 33:1 Sundsvall Fornlämningsliknande lämning Attmar 33:2 Sundsvall Fornlämningsliknande lämning Attmar 33:3 Sundsvall Fornlämningsliknande lämning Attmar 34:1 Sundsvall Hög

Attmar 34:2 Sundsvall Fornlämningsliknande lämning Attmar 37:1 Sundsvall Fornlämningsliknande bildning

(12)

3.4 NORDANSTIGS KOMMUN

Längs ledningen finns sex kända objekt inom utred- ningsområdet som är registrerade i fornminnesregistret, dessa redovisas i tabell 10 samt i karta i bilaga 6 och 7.

Ledningen passerar två objekt som är upptagna i Skogsstyrelsens värdefulla skogsmiljöer, Skogens pärlor, se tabell 11 nedan samt karta i bilaga 6 och 7.

RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGTYP Bergsjö 97:1 Nordanstig Hög

Bergsjö 96:1 Nordanstig Stensättning Bergsjö 96:2 Nordanstig Fossil åker Bergsjö 205:2 Nordanstig Fyndplats Bergsjö 205:1 Nordanstig Stensättning Ilsbo 79:1 Nordanstig Hög

OBJEKTNR KOMMUN LÄMNINGTYP 32708 Nordanstig Husgrund, historisk tid 32765 Nordanstig Husgrund, historisk tid

3.5 HUDIKSVALL KOMMUN

Ledningen berör i Hudiksvalls kommun ett kultur- miljöintresse vid Nedre Nianån.

Ledningen passerar 16 lämningar som är upptagna i Fornminnesregistret, se tabell 13 nedan samt karta i bilaga 7, 8 och 9.

RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGTYP Hög 91:4 Hudiksvall Husgrund, förhistorisk/

medeltida Hög 93:1 Hudiksvall Gravfält Hög 89:1 Hudiksvall Hög Hög 89:3 Hudiksvall Hög Hög 25:1 Hudiksvall Hög Hög 25:2 Hudiksvall Hög Hög 4:1 Hudiksvall Gravfält Hög 2:1 Hudiksvall Gravfält Hög 126:1 Hudiksvall Vägmärke

Forsa 648 Hudiksvall Husgrund, historisk tid Forsa 194:2 Hudiksvall Hög

Forsa 656 Hudiksvall Kolanläggning Forsa 416:1 Hudiksvall Fyndplats

Enånger 9:1 Hudikvall Militär anläggning övrig Enånger 105:1 Hudiksvall Bytomt/gårdstomt Enånger 102:1 Hudiksvall Bytomt/gårdstomt Tabell 12. Kulturmiljöintressen i Nordanstigs kommun

ID NAMN TYP

840513 Nedre Nianån Kulturmiljöområde klass 1

(13)

Ledningen passerar 13 objekt som är upptagna i Skogsstyrelsens värdefulla skogsmiljöer, Skogens pärlor, se tabell 14 nedan samt karta i bilaga 7,8 och 9.

3.6 SÖDERHAMNS KOMMUN

Ledningen passerar 13 lämningar som är upptagna i Fornminnesregistret, se tabell 15 nedan samt karta i bilaga 9, 10 och 11.

Ledningen passerar fem objekt som är upptagna i Skogsstyrelsens värdefulla skogsmiljöer, Skogens pärlor, se tabell 16 nedan samt karta i bilaga 9,10 och 11.

RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGTYP Norrala 116:1 Söderhamn Färdväg Norrala 135:1 Söderhamn Vägmärke Norrala 133:1 Söderhamn Källa med tradition Mo 90:1 Söderhamn Färdväg

Mo 45:1 Söderhamn Källa med tradition Mo 46:1 Söderhamn Fyndplats Söderala 332:1 Söderhamn Brästbrukslämning Söderala 87:1 Söderhamn Stensättning

Söderala 670 Söderhamn Kolningsanläggning Söderala 625 Söderhamn Kolningsanläggning

Söderala 602 Söderhamn Område med skogsbruks- lämningar

Söderala 634 Söderhamn Kolningsanläggning Skog 206 Söderhamn Brunn/kallkälla Tabell 14. Objekten längs ledningen som är registrerade i

Skogsstyrelsens Skogens pärlor.

OBJEKTNR KOMMUN LÄMNINGTYP 14419 Hudiksvall Skåre/jaktvärn

14426 Hudiksvall Gränsmärke

35160 Hudiksvall Kolningsanläggning 14427 Hudiksvall Kolningsanläggning

14418 Hudiksvall Fångstgrop

14394 Hudiksvall Fångstgrop

14396 Hudiksvall Boplatsgrop 14398 Hudiksvall Kolningsanläggning 32933 Hudiksvall Husgrund, historisk tid 33141 Hudiksvall Husgrund, historisk tid 33143 Hudiksvall Husgrund, historisk tid

33144 Hudiksvall Hägnad

33145 Hudiksvall Hägnad

OBJEKTNR KOMMUN LÄMNINGTYP

33182 Söderhamn Kolningsanläggning

29344 Söderhamn Gränsmärke

15457 Söderhamn Husgrund, historisk tid 28711 Söderhamn Husgrund, historisk tid 29219 Söderhamn Husgrund, historisk tid

(14)

3.7 GÄVLE KOMMUN

Längs ledningen finns det fyra kända objekt inom 200 m från ledningens centrum som är registrerade i fornminnesregistret, dessa redovisas i tabell 17 samt i karta i bilaga 11, 12, 13 och 14.

Ledningen passerar två objekt som är upptagna i Skogsstyrelsens värdefulla skogsmiljöer, Skogens pärlor, se tabell 18 nedan samt karta i bilaga 11, 12, 13 och 14.

RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGTYP

Hamrånge 298:1 Gävle Ristning medeltid/ historisk tid

Valbo 405:1 Gävle Boplats

Valbo 746 Gävle Kolningsanläggning Hedesunda 562 Gävle Boplats

OBJEKTNR KOMMUN LÄMNINGTYP 32274 Gävle Husgrund, historisk tid

32446 Gävle Husgrund, historisk tid

3.8 TIERPS KOMMUN

BESKRIVNING

Ledningens slutstation, Untra, är en kulturmiljö av regionalt intresse då Untra kraftverkssamhälle ut- gör en enhetlig och oförändrad miljö från 1900-ta- lets början. Kraftverket, maskinhallen och kraft- verksbyn med bl.a. bostadshus har kulturhistoriska värden. Kulturmiljön består även av flerfamiljshus, disponentbostad och folkskola, den senare dock riven. Kraftverkssamhället breder ut sig på Södra Kvarnön i en parkliknande miljö kring en vatten- spegel i form av en tidigare älvsfåra.

Ledningen passerar syd och sydost om bebyggel- sen. Ledningen angränsar till kulturmiljön men be- döms inte strida mot gällande områdesbestämmel- ser. Kortaste avståndet från ledningsgatans kant till en byggnad är ca 75 m i söder och ca 150 m i sydost.

KONSEKVENSER

Förlängd koncenssion av ledningen enligt huvudal- ternativet innebär inga förändringar för kulturmil- jön vid Untraverket. Ledningen kommer ligga kvar i den befintliga sträckningen och ha samma anslutning till slutstation. Det finns således ingen anledning att det kommer påverka kulturmiljön om för- längd koncession ges.

Inga skadelindrande åtgärder vid Untra kraftverks- miljö är motiverade med anledning av förlängd koncession.

(15)

4.1 LEDNINGENS PÅVERKAN PÅ FÅ- GELLIVET I NEDRE DALÄLVEN

Passager av ledningar genom områden med höga vär- den avseende fågellivet kan medföra vissa risker för fåglarna i form av både kollisioner och överslag. I ett område med värdefull fågelfauna kan sådant i för- längningen leda till att lokala svaga populationer kan påverkas negativt. Det är dessa frågor som är i fokus i detta avsnitt.

METOD

Nedanstående bedömningar är gjorda utifrån kart- och flygbildsstudier, rapporter i Artportalen samt efter kontakter med människor som känner den lokala fågelfaunan väl. Noggrannare analyser och be- dömningar av områdets betydelse för fågelfaunan liksom eventuella risker med ledningen kan inte gö- ras utan en studie i fält.

BESKRIVNING

Ledningen passerar genom området vid Nedre Dal- älven i riktningen från ostsydost till västnordväst, d.v.s. möjligen tvärs över den rörelseriktning som de fåglar kan ha som rör sig i luften utmed vatten- vägarna. Ledningens höjd över marken och vattnet är mellan 10 och 18 meter. Området kring ledningsgatan är mestadels täckt av skog. Ledningen korsar Dalälven vid två passager inom området;

- en östlig passage mellan Södra Kvarnön och Stora Tylleroppsön med ca 300 m över öppet vattnet och

- en västlig passage mellan Stora Tyl- leroppsön och Rämsön med ca 400 m över öppet vatten.

FÅGLAR VID DALAÄLVEN

Vid passagen över Dalälven går ledningen genom Båtforsområdet inom Gävle och Tierps kommu- ner och tangerar här södra spetsen av Båtfors naturreservat. I direkt anslutning norr om ledningen ligger Natura 2000-områdena Kvarnön, Spjuthol-

04. FÅGLAR VID DALAÄLVEN

Tabell 19. Naturreservat, Natura 2000 områden mm

ID NAMN TYP

SE018 Båtfors-Bred- fors

IBA

N6 Båtforsområdet Riksintresse naturvård 03-02-051 Båtfors Naturreservar SE0210008 Båtforsområdet Natura 2000 SE0210320 Kvarnön Natura 2000 SE0630154 Spjutholmen Natura 2000 SE0210240 Bredforsen Natura 2000 SE0630187 Bredforsen Natura 2000 SE0630186 Hedesunda Natura 2000

(16)

men och Båtfors. Åt sydväst ligger Natura 2000 områdena Hedesunda och Bredfors, som närmast 2 km från ledningen. I bevarandeplanerna för He- desunda och Spjutholmen nämns specifikt att beva- randesyftet är att bevara det rika fågellivet. I bevarandeplanerna för de övriga Natura 2000-områden nämns bevarandet av olika naturtyper som är vik- tiga för fågellivet.

Några av arterna som nämns i bevarandeplanerna är havsörn, fiskgjuse, smålom, sångsvan, tjäder, slaguggla, vitryggig hackspett, mindre hackspett och tretåig hackspett.

Artförekomster

Vid en utsökning i Artportalen av fågelförekomster i det aktuella området framkommer att sådana röd- listade arter som havsörn (NT), vitryggig hackspett (CR), tretåig hackspett (NT), mindre hackspett (NT) och bivråk (VU) registrerats här. Andra arter som är registrerade här i större utsträckning och som det är motiverat att ha i åtanke med hänsyn till ledningen är pärluggla, slaguggla, sparvuggla, fiskgjuse, lärkfalk, ormvråk, sparvhök, sångsvan, säd- gås, grågås, spillkråka och tretåig hackspett.

FÅGLAR OCH KRAFTLEDNINGAR - GENERELLT OCH SPECIFIKT NEDRE DALÄLVEN

Det är känt att kraftledningar och andra elanlägg- ningar utgör betydande dödsorsaker för fåglar. I huvudsak kan riskerna delas in i två delar:

Risk för överslag

Fåglarna kan orsaka överslag när de sätter sig på ledningen. Detta fenomen är dock framförallt re- laterat till kraftledningar med lägre spänningsni- våer och som därmed har kortare fasavstånd, d.v.s.

kortare avstånd mellan luftlinorna. För att kort- slutning skall kunna ske så fodras det att fågeln når två faser samtidigt med sina vingar. På 400 kV-ledningar är fasavståndet > 9 m och på 220 kV-ledningar är fasavståndet >6,5 m. Havsörnen är den få- gel i Sverige som har störst vingbredd med ca 2,5 m, svanar drygt 2 m och stora ugglor har en vingbredd om ca 1,5 m. Stamnätet har alltså större överslags- avstånd än vingbredden på de största fåglarna och riskerna för att fåglar ska orsaka överslag i detta nät – och således förolyckas - måste därför bedömas som minimala.

Kollisionsrisker

När ledningar korsar öppna områden såsom öppna fält, myrar eller vattendrag finns det risk för att fåg- lar som rör sig i luftrummet kolliderar med ledningarna. Riskerna är särskilt stora vid tillfällen då sikten är begränsad, till exempel vid dimma eller i skymningen. När ledningen dessutom korsar ett viktigt stråk för sträckande fåglar ökar risken för kollisioner ytterligare. Ledningens passage genom Dalälvsområdet går mestadels genom skog där risken för kollisioner är begränsad. Sträckande fåg- lar kommer här i första hand att flyga över trädtop- parna och därmed också över ledningarna när de

Tabell 20. Artförekomster enligt Artportalen (arter med enstaka observationer eller enbart mycket gamla observationer har utelämnats). Kategoriförklaring VU står för sårbar, NT står för nära hotad och CR står för akut hotad.

ART KATEGORI

Havsörn NT

Vitryggig hackspett CR

Tretåig hackspett NT

Mindre hackspett NT

Bivråk VU

Pärluggla Slaguggla Sparvuggla Fiskgjuse Lärkfalk Ormvråk Sparvhök Sångsvan

Sädgås NT

Grågås Spillkråka

(17)

passerar området. Där ledningen korsar vattnet vid två passager går det dock inte att utesluta att en liten andel av de fåglar som följer älven både under lokala förflyttningar och under sträck passerar på den höjd där ledningens faser hänger.

ARTVIS BESKRIVNING AV RISKER Rovfåglar

I hela området Nedre Dalälven förekommer det gott om havsörn. Dels finns det häckande par som uppehåller sig här året om men området är också ett viktigt övervintringsområde för många individer. Dessutom finns det många kända häckningar av fiskgjuse i området. För att få en uppfattning om riskerna har några personer som känner de lokala förhållandena väl vidtalats. Själva ledningen anses av dessa inte påverka rovfåglarna i någon större ut- sträckning. Även risken för kollision med ledningen bedöms vara minimal eftersom rovfåglarna förflyt- tar sig mest när sikten är god (Helander, Aspenberg, personlig komm.). Risken för överslag bedöms vara minimal eftersom ledningens dimensioner gör att det är fysiskt omöjligt för fåglarna att komma i kontakt med två faser samtidigt.

För andra förekommande rovfåglar och ugglor som också förekommer i området bedöms kollisionsrisken inte heller vara betydande. Ledningsgatan kan tvärtom till och med vara en lämplig födosöksplats för flera arter.

Sträckande fåglar

Bland arter som flyttar förbi och genom områ- det är det främst stora fåglar som har hög hastig- het och svårt att parera som kan bli föremål för kol- lissionsrisker. Här är främst sångsvan den art som kan tänkas ligga i riskzonen för kollisioner med ledningarna. I området rastar en del sångsvanar under mars-maj enligt uppgifter från Artportalen. Det handlar dock om några enstaka till ett tiotal individer. Dessutom häckar arten sannolikt i området och då förekommer det en del lokala förflyttningar för fåglarna. Inte heller för andra större andfåglar såsom sädgås, grågås och kanadagås har det registrerats några större antal sträckande eller rastande fåglar. Storlom, som nämns i bevarandeplanen för Hedesunda Natura 2000 område, har bara enstaka gånger rapporterats med en eller två individer åt gången.

En översiktlig bedömning utifrån kartor och flygbilder ger vid handen att sträckande fåglar inte i nå- gon större utsträckning bedöms flyga i ledningens höjd vid de passager som ledningen gör över Dal- älvsområdet. Inte minst är det höjden på skogen som tvingar upp de sträckande fåglarna högre. De två platser där ledningen passerar över älven be- döms heller inte ligga i landskapet så att annat än mindre antal fåglarna föredrar att följa älven där.

Av ledningens båda passager över öppet vatten be- döms det vara den östliga som kan ha flest passe- rande fåglar.

Vitryggig hackspett

Vitryggig hackspett är enligt den nationella rödlis- tan akut hotad. Nedre Dalälvsområdet är ett av fyra prioriterade områden i Sverige som ingår i det nationella åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett. Arten har rapporterats på Artportalen från området vid ett flertal tillfällen de senaste årtion- dena och i dagsläget finns det minst ett par i områ- det med revir nära ledningen (Stighäll, personlig komm.). Området anses som ett av de viktigaste i landet för arten.

De lokala ornitologer som vidtalats anser inte att ledningen i sig påverkar arten på något sätt för- utom att själva ledningsgatan tar arealer i anspråk som annars skulle vara lämpliga biotoper för arten. I dagsläget är största hoten för arten just brist på lämpliga biotoper (Stighäll, Lindquist, personlig komm.).

Övriga hackspettsarterna anses inte heller påver- kas i någon större utsträckning förutom att även för dessa arealer med lämpliga habitat tagits i anspråk för ledningen.

SLUTSATS

Med den begränsning det innebär att endast studera förhållandena via kartor och flygbilder samt lokala experter kan ändå konstateras att kraftledningen inte bedöms påverka någon av de särskilt bevaran- devärda fågelarterna i Dalälvsområdet i någon betydande grad. Risken att fåglar drabbas av el-död genom överslag är minimal eftersom ledningens dimensioner gör det i stort sett fysiskt omöjligt för fåglar att komma i kontakt med två faser samtidigt.

Kollisionsrisken bedöms vara begränsad eftersom endast en liten andel av de fåglar som följer älven

(18)

både under lokala förflyttningar och under sträck passerar på den höjd där ledningens faser hänger.

Riskerna för kollisioner med ledningen för fåglar bedöms inte vara stora. Ledningens direkta anslutning till Natura 2000-områdena Båtforsen, Kvar- nön och Spjutforsen och närhet till ytterligare Na- tura 2000-områden några km åt sydväst vilka alla är av stor betydelse för fågellivet, gör det ändå rim- ligt att som en försiktighetsåtgärd för en stor ledning över öppet vatten synliggöra den för fåglarna med hjälp av s.k. fågelavvisare. Detta skulle i så fall vara aktuellt på en sträcka om 300 meter vid väs- tra passagen och 400 meter vid östra passagen över Dalälvens olika grenar. Detta skulle minska kollisionsrisken, inte minst för rovfåglar, såsom havs- örn och fiskgjuse, sångsvan och andra större sjöfåg- lar som förflyttar sig lokalt.

Ledningen har tagit en del mark i anspråk som tidigare varit lämpliga habitat för bl.a. vitryggig hackspett. Det kan övervägas – efter förslag från projekt vitryggig hackspett – att i detta område vidta sådan skötsel av ledningsgatan som på sikt gynnar vitryggig hackspett. En sådan möjlig åtgärd är att under röjningsarbetet i ledningsgatan lämna kvar en del lövträd som i stället för att röjas kapas på ett par me- ters höjd men tillåts växa i dimension. På så sätt ska- pas det på sikt en mängd död ved som kan gynna arten. En annan möjlig åtgärd är att röja gran några meter in i den skog som omger ledningsgatan, för att på så sätt skapa ett lövdominerat bryn längs ledningsgatan.

(19)

05. REFERENSER

SKRIFTLIGA KÄLLOR

Kulturmiljöprogram ”Tierp tar tillvara”. Tierps kommun från 2001.

Åtgärdsprogram för bevarande av vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos) och dess livsmiljöer.

Naturvårdsverket 2005

DIGITALA KÄLLOR

Länsstyrelsernas GIS-tjänster. GIS-data nedladd- ning.

http://www.gis.lst.se

Riksantikvarieämbetet. Fornsök, GIS-data.

http://www.raa.se

Skogsstyrelsens digitala register, Skogens Pärlor www.skogsstyrelsen.se

ÖVRIGA KONTAKTER:

Ingemar Lindquist, Länsstyrelsen Uppsala län Per Aspenberg, Havsörnsgruppen Gävleborg Björn Helander, Projekt havsörn

Kristoffer Stighäll, Projekt vitryggig hackspett

(20)

(21)

STUREGATAN 1 WWW.SVK.SE